Svensk Frötidning nr 3 maj 2006 30
På Wrams Gunnarstorp i Skåne byggs för biogas. Gårdens svin-gödsel ska rötas med ärtrev och slakterirester till gas för bilar och bussar. En lönsam energiproduk-tion hoppas Rudolf Tornérhjelm, men luktfria rötrester och massor av mull till gården styva leror är viktiga bieffekter.
Av Jens Blomquist, Svensk Frötidning Tjälen gick djupt ner denna vinter på Wrams Gunnarstorp i nordvästra Skåne, men det hindrade inte gräv-skoporna från att gräva sig ner i den frusna blåleran. Här byggs en ny an-läggning som redan den 1 november ska producera biogas från gårdens svingödsel, slakterirester från SLP i Helsingborg och ärtrev från Findus konservärter.
Rätt partner viktigt
Rudolf Tornérhjelms släkt kom till Wrams Gunnarstorp 1839. Själv är han femte generationen och ett utta-lat syfte med satsningen är att bygga vidare för nästa släktled.
– Jag känner mig mest som en för-valtare som ska lämna gården vidare.
Han har umgåtts länge med tan-ken på någon slags förädling för att trygga gårdens ekonomi och fram-tid. Biogastankarna tog fart för fyra år sedan och de första kalkylerna vi-sade att en anläggning kunde betala sig på 10 år. Men det är först med sina nuvarande partners i bolaget Söderåsens Energi AB som han kän-de sig säker på projektet. Energijät-ten E.ON är Europas största privata energiföretag och äger 51 procent av bolaget. Danska Bigadan bygger biogasanläggningar runt om i värl-den och delar framöver på hälften
av resterande 49 procent tillsam-mans med Rudolf Tornérhjelm.
– Det är viktigt att hitta företag med stor erfarenhet. E.ON kan gas, Biga-dan kan rötning och vi kan gödsel och jord, säger Rudolf Tornérhjelm.
Många liter bensin
Man har tillstånd att röta 65 tusen ton organiskt material per år, men man börjar med nätta 45 tusen ton. Av dessa pumpas 30 tusen ton från Findus vars lokaler går att skymta
två kilometer bort över fälten. Av resterande 15 tusen ton är ungefär hälften gödsel från grisarna på går-den och går-den andra halvan är slakte-riavfall från SLP i Helsingborg. Allt rötas och ur soppan kommer en rå gas som E.ON ska uppgradera till fordonsgas och distribuera i sitt nät-verk av gasledningar.
– Vi kommer att producera mot-svarande 2 miljoner liter bensin, för-klarar Rudolf Tornérhjelm.
Logistiken är väl genomtänkt.
Från tanke till han
Tema
bioenergi
31 Svensk Frötidning nr 3 maj 2006
sedan slår man i taket för fosfor-tillförsel. Så för närvarande skriver man gödselkontrakt med andra od-lare i trakten.
Leran lättare att bruka
Rudolf Tornérhjelm är förtegen om detaljerna i ekonomin, men låter förstå att det fi nns pekuniär poten-tial i projektet.
– Förhoppningsvis kommer Söder-åsens Energi att generera en och an-nan krona, meddelar han sakligt.
Däremot lägger han gärna ut tex-ten om alla andra indirekta effek-ter som anländer med biogasen. Då kommer växtodlaren i honom fram.
– Vi får en luktfri gödsel som är hygieniserad och som säkrar svin-produktionen framöver. Vi får myck-et synpunkter från tätorterna när vi kör svinfl yt på fälten, ler Rudolf Tor-nérhjelm.
Men det är bara en av bieffek-terna.
– Vi kommer inte att behöva köpa handelsgödsel i framtiden och göd-seln kommer att ge en strukturför-bättring på våra styva leror, siar han.
Det sista är en viktig poäng ef-tersom de styva lerorna på gården knappast har blivit mer lättbrukade med åren sen korna försvann 1967.
Miljöproblem ger affärer
Satsningen på att bli energipro-ducent ligger i linje med viljan
att bli pilot i den egna verksam-heten och inte låta någon annan styra.
– Energi ger eget kommando och vi blir inte lika känsliga för konjunk-turer. Spannmål och grisar går upp och ner!
Han är stolt över samarbetet med E.ON där han tycker sig ha brutit lite ny mark.
– Jag tycker de är ett välkommet tillskott. Vi lantbrukare behöver fl er partners än bara Lantmännen på marknaden.
Hans eget lokala engagemang kompletteras av E.ONs gaskunnan-de men också av gaskunnan-deras gasledning-ar. Dessa ledningar är en springan-de punkt för framtispringan-den.
– Det enda sättet att få igång biogasanläggningar i landet är att det fi nns en infrastruktur som samlar upp gasen. Jag kan inte förstå LRFs motstånd. Man kan inte producera elektricitet lokalt om det inte fi nns ett elnät, jämför Rudolf Tornérhjelm.
Om fem år hoppas han att det fi nns många biogasanläggningar. Alla råkar inte ha en livsmedelsin-dustri inpå knuten, men han råder ändå fl er att samarbeta och att un-dersöka möjligheterna lokalt.
– Visa att man är intresserad av att lösa ett problem. I ett miljö-problem fi nns ofta en affärsmöj-lighet. v
Siktar högt. Reaktortanken blir 17
meter hög och når inte upp till trädtop-parna i bakgrunden men väl över Rudolf Tornérhjelms uppsträckta hand. Reaktor-tanken blir ett nytt landmärke på Wrams Gunnarstorp som ska producera gas den 1 november.
FAKTA
Wrams Gunnarstorp har en totalareal på
3 352 ha, varav 780 är åker, resten skog och övrig mark. Godset tillhörde ärkebiskopen i Lund under medeltid och är sedan 1839 i släkten Tornérhjelms ägo. Slottet började uppföras 1633, men fi ck sitt nuvarande ut-seende vid mitten av 1800-talet. Parken går tillbaka 300 år i tiden och är tillgänglig för allmänheten. Carl von Linné besökte parken två gånger i mitten av 1700-talet.
Både svingödseln och Findus bi-drag pumpas i pipelines in i anlägg-ningen. Ut kommer förutom gasen en fl ytande rötrest som ska spridas på åkrar. Wrams Gunnarstorp byg-ger därför lagringsbassänbyg-ger för 25 tusen kubikmeter utöver dem man redan har. Den springande punk-ten är dock inte att lagra utan att få ut gödseln på fält. En entreprenör ska sköta detta med en självgående slangspridare med 24 meters ramp som matas med slang.
– Vi kommer att ha en aktionsra-die på 2,5 km från anläggningen som ligger centralt på gården.
En tredjedel av gödseln kommer att gå åt till gårdens 780 hektar åker,
