14 Svensk Frötidning 2/08 et stod ”Höstrapsdag med
sikte på fem ton” på inbju-dan. Gunnar Henningsson, entusiastisk ordförande i Södra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, kläckte den briljanta idén om en pedago-gisk träff i fält på temat hur man når den hägrande 5-tonsnivån. Valet av fält föll på ett skifte hos Erland Nilsson på Bur-lövs boställe utanför Malmö som ordfö-randen sneglat på från bilen under våren. Med fem ton i siktet blir förväntningarna stora så ca 100 intresserade strömmade till rapsfältet i Burlöv den dallrande heta 8 juni 2007.
Oändliga möjligheter
– Glöm den blöta hösten 2006. Våren var perfekt och jag har aldrig tidigare
sett så bra förutsättningar som 2007, öppnade Gunnar Henningsson.
Förväntningarna steg från höga till ännu högre. Då uppmanade ordföranden:
– I går fick jag SMS om rapspris på 2:52. Nu är det läge att satsa!
Med det som betraktades som rekord-pris i juni 2007 steg geisten och hoppet var tänt om en kombination av både hög skörd och fint pris. Sedan toppade Gun-nar Henningsson sin välkomsthälsning med referens till tävlingsskördarna på tyska Feldtage.
– Omkring 7,5 ton i parcellerna. Räkna bort 20 procent så blir det ändå 6 ton kvar!
Upptakten satt som en smäck och nu fanns inga gränser för vad höstraps kan avkasta.
För tjockt bestånd
Sedan trängde sig verkligheten på när Erland Nilsson påminde om etable-ringen på sitt rapsfält.
– Det var eländigt och blött hös-ten 2006. Halmen var strängad för att pressas men den torkade aldrig, så till slut fick vi slaghacka och sprida den.
En motig start, men till slut kunde han få ut 9 kilo Carousel med ramp-spridare och göra en överfart med Carrier.
– Jag satsade på 7 kilo, men variatorn på min Tive gav 9 kilo.
Fem experter fanns på plats i fält. Alla verkade ense om att beståndet var i tjockaste laget. Omkring 30-40 kraf-tiga plantor per kvadratmeter hade räckt enades expertisen om.
Fem experter om fem ton
Den hägrande skörden på fem ton höstraps per hektar lockade när Södra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare
bjöd in till fältdag hos Erland Nilsson i skånska Burlöv i juni 2007. Fem experter fick upplysa, tolka och sprida
kunskap om raps. Och till slut fick de spekulera i vad skörden i fältet skulle landa på.
Text och foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
D
Samlad kunskap. I fält den 8 juni på ”Höstrapsdag med sikte på fem ton” deltog från vänster
Albin Gunnarson och Johan Biärsjö från Svensk Raps. Rapsodlaren Erland Nilsson flankeras av ordföranden i SSFO Gunnar Henningsson. Enda kvinnan bland experterna var Gunilla Berg från Växtskyddscentralen som omges av Christer Nilsson (t v) och Dave Servin från SLU i Alnarp.
36 dt/ha
40 dt/ha
Vad blir
skörden?
15
Svensk Frötidning 2/08
»
Raps är plastisk
Först ut att tolka rapsbeståndet var Christer Nilsson, SLU i Alnarp. Han berättade om hur rapsen bygger upp sin skörd genom plantantal, sidoskott, skidor och frön. Rapsen kompenserar friskt en brist i en komponent med att öka en an-nan. Uppåt 14 sidoskott på rapsplantorna hade han räknat till på fältets rapsplan-tor och kommenterade angående denna numerär.
– Höstraps är en oerhört plastisk växt. Sidoskotten kommer i bladvinklarna och därför är bladantalet på hösten viktig för skördepotentialen. När jag började arbeta med raps stod huvudskottet och sidoskotten för 50 procent var av skör-den, men idag står sidoskotten för mycket större andel.
Trygg utan svamp
Sedan kom Gunilla Berg på Växtskydds-centralen i Alnarp in på scen. För-sta spörsmålet var om fältet borde ha svampbehandlats mot bomullsmögel. Gunilla Berg förklarade hur svampens sporer gror bland nedfallna kronblad i bladvinklarna om fuktigheten är den rätta. Men fuktighet var inget som funnits i överskott precis. Så beskedet var tydligt och klart.
– Nej. Här känner jag mig trygg utan svampbehandling. Bara ett rapsfält av tre ger pengarna tillbaka för svamp- behandling med 0,6 Amistar vid ett rapspris på 2:50.
Mota Olle i grind
Svensk Raps VD Johan Biärsjö fick frå-gan hur de nya fånggrödorna vitsenap och oljerättika ska få plats i växtföljder med raps. Det blir trångt om plats tyckte han eftersom samma svampsjukdomar som uppförökas på vitsenap och oljerät-tika också kan attackera rapsen. Därför ville han mota Olle i grind och pekade på utgången innan nykomlingarna ens kommit in genom entrén.
– Vitsenap och oljerättika är inget för växtföljder med raps.
Christer Nilsson nyanserade den res-triktiva hållningen genom att tänka högt och spekulera i hur vilkroppar av krans-mögel (Verticillium longisporum) möj-ligen kan väckas och oskadliggöras av rotexudat från de båda oljeväxtfång- grödorna. Men kunskapen är skral.
– Svaret är att vi vet mycket lite, sa Christer Nilsson.
Spara på vatten
Albin Gunnarson som leder Projekt 20/20 på Svensk Raps utvecklade sina tankar kring rapsetablering.
– Det handlar inte om plog eller inte plog utan om att skapa tillräckligt med finjord kring fröet för att det ska gro och att spara på vatten. Sedan gäller det att så när du vet att det kommer att gro för det är vid uppkomst som rapsen börjar samla daggrader.
Just daggrader blev sedan ordet för da-gen och Albin Gunnarson förklarade hur rapsen tillväxer fram till 500 daggrader.
– Först vid den summan skjuter till-växtpunkten upp, men bara om det är trångt för plantorna. Så risken är liten att rapsens sträcker på sig om bara plantan-talet är tillräckligt lågt, förklarade han.
Lärda spekulationer
Spränglärd av all ny kunskap ville då Gunnar Henningsson veta vad raps- expertisen bedömde skördepotentialen till i Erland Nilssons fält. Svaren variera-de mellan 33 och 40 variera-deciton per hektar. Och argumenten varför inga 5 ton skulle nås var flera.
– För tjockt bestånd och ingen svamp-behandling, sa Johan Biärsjö som gissade på 37 deciton per hektar.
Dave Servin från Partnerskap Alnarp vid SLU bjöd över.
– Jag har stor respekt för rapsens kompensationsförmåga och tror på 40.
Albin Gunnarson hänvisade till den blöta hösten.
– Risken finns att jorden packades vid sådd så mitt bud är 36.
På den punkten fick han medhåll av Christer Nilsson som satsade på 34 i skörd. Han gjorde också en avslutande markering om rapsodling i stort.
– Vi har för dålig kontroll över beståndsetableringen för att nå högre skördar.
Närmast jorden stod Gunilla Berg. – För mycket stjälkar och för små skidor så jag tippar 33.
Vad skörden blev går att läsa på nästa sida.
Förfrukt: vårkorn Sort: Carousel, 9 kg/ha Sådatum: 24 augusti 2006
”Såmaskin”: TIVE 4012 rampspridare Jordbearbetning: Carrier 1 gång Höstgödsling: 54 kg N/ha i NPKS 17-7-4-3 Ogräsbek. höst: 1,8 Butisan top
Ogräsbek. vår: 1,2 Matrigon (punktbehandling) Vårgödsling 1: 63 kg N/ha i NPKS 21-3-10-4 Vårgödsling 2: 90 kg N/ha i NS 27-4
Erland Nilssons höstraps
16 Svensk Frötidning 2/08 rland Nilsson är alltid lite
optimistisk när det gäller skördenivån erkänner han.
– Jag trodde på 40 men nu blev det 36 deciton per hektar.
Det var inte heller så illa med tanke på den våta starten som hans raps fick hösten 2006.
– Halmen låg klar för pressen, men till slut fick vi slaghacka strängarna för det var för blött.
Svart eller vitt
Hans jordbearbetningsfilosofi innefattar
två lägen – antingen djupt eller mycket grunt.
– Mellanläget gillar jag inte. Om det regnar på min jord när den är körd till 10 cm blir det geggigt och för blött för rapsrötterna. Så antingen ska det vara riktigt plöjt eller bara kört lite ytligt så att rot-kanalerna finns kvar och vattnet kan rinna undan.
Det aktuella fältet etablerades med en slags hemmasnickrad Vemmerlövsmetod med en Carrier som rispade markytan till 3-4 cm djup och fick ner den hackade halmen. Det var tredje rapsskörden utan
plog och hittills har etableringen gått bra på Burlövs boställe. Grunddragen i etableringen från hösten 2006 kopiera-des därför när rapsen skulle i jorden hösten 2007.
Fällben på rapsen
Erland Nilsson har trimmat sin gamla 14-fots Fahr-tröska så att det blir bättre flyt i direkttröskningen. Alldeles bakom knivbalken har han satt ett plaströr med 10 cm diameter.
– Det sätter fällben på rapsen, säger han och ler åt liknelsen.
Rapsen ramlar med topparna inåt skruven i stället för att fortsätta att stå rakt upp och sedan komma med bred- sidan mot skruven. Med hemmabygget får skruven tag på topparna.
– Jag hade idén i säkert 10 år innan jag kom till skott och fixade det för ett par år sedan. Det fungerar jättebra för det ger bättre flyt i inmatningen och minskar spillet.
Lägre utsädesmängd
Fältdagen i juni förra året när hans raps skärskådades på längden och tvären var ett bra initiativ tycker han och ger fina recensioner åt arrangören.
– Fast jag kunde ju konstatera att jag hade gjort det mesta fel, skrattar han och syftar på utsädesmängden på 9 kilo per hektar som gav ett alltför tätt bestånd i experternas ögon.
Just att sträva mot tunna bestånd var Erland Nilssons viktigaste lärdom från dagen. Därför vred han ner variatorn ytterligare några varv hösten 2007 inför rapssådden med Tivespridaren.
– Nu kom jag ner till 7 kilo per hektar. «
Nöjd med 36
Skörden landade på 36 deciton per hektar hos Erland Nilsson. Det är han
nöjd med, men hade trott att den skulle ge uppåt 40.
Text och foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
Fäller rapsen. Erland Nilssons eget patent är ett plaströr bakom knivbalken som sätter fäll-ben på rapsen så att den landar med topparna mot skruven. Det ger flyt i tröskningen och minskar spillet.
E
Glad för 36. Rapsen såg fin ut så Erland Nilsson hade trott på 40 deciton per hek-tar. Men också 36 var bra konstaterar han mot bak-grund av hur blött det var vid sådden hösten 2006.
