Vilken effekt har
digitala texter på
elevers läsförmåga?
En litteraturstudie om elevers läsutveckling och läsintresse i
relation till digitala texter
KURS:Självständigt arbete för grundlärare 4–6, 15 hp
PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6
FÖRFATTARE: Linn Henriksson, Simon Elovsson
EXAMINATOR: Barbro Lundin
JÖNKÖPING UNIVERSITY Självständigt arbete för grundlärare 4–6, 15 hp
School of Education and Communication Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och
grundskolans årskurs 4–6 Vårterminen 2019
SAMMANFATTNING
___________________________________________________________________________ Simon Elovsson, Linn Henriksson
Vilken effekt har digitala texter på elevers läsförmåga? – En litteraturstudie om elevers
läsutveckling och läsintresse i relation till digitala texter
What effect do digital texts have on students´ reading ability? – A literature study on
students´ reading development and reading interest in relation to digital texts Antal sidor: 21 ___________________________________________________________________________ Syftet med denna litteraturstudie är att visa vad forskningen har kommit fram till om skärmläsningens effekter på barn i åldern 6–16 år. Forskare har också undersökt om elevers läsintresse påverkats av om texten finns på en skärm och jämfört med elevernas läsning av samma texter i pappersform. I studien beskrivs läsningens fem dimensioner och läsintresse är den av dimensionerna som i denna studie är mest central. Traditionell läsning och skärmläsning beskrivs och jämförs i olika studier som behandlar läsutveckling och läsintresse. Resultatet av sammanställningen visar att läsning på skärm kan öka elevers läsintresse, inte minst för elever med lässvårigheter. Resultatet visar också att det inte finns någon stor skillnad i vilket medium eleverna läser på utan snarare hur mediet används i läsundervisningen. De studier som ligger till grund för litteraturstudien är vetenskapliga artiklar och dessa har med hjälp av informationssökning i olika databaser valts ut enligt kriterier för inklusion som nämns i litteraturstudien. ___________________________________________________________________________ Sökord: skärmläsning, traditionell läsning, digitala verktyg, läsutveckling, läsintresse
Innehållsförteckning
1.INLEDNING ... 1
2.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
3.BAKGRUND ... 4
3.1ANVÄNDNINGEN AV DIGITALA VERKTYG I SKOLAN ... 4
3.2CENTRALA BEGREPP... 4
3.2.1DIGITALA VERKTYGOCH SKÄRMLÄSNING ... 5
3.2.2LÄSNINGENS FEM DIMENSIONER ... 5
3.2.3LITERACY ... 6
3.2.4SKÄRMLÄSNING OCH TRADITIONELL LÄSNING ... 7
3.3TILLGÅNGEN PÅ DIGITALA VERKTYG INOM DEN SVENSKA SKOLAN ... 7
3.4STYRDOKUMENT ... 8 4.METOD ... 9 4.1INFORMATIONSSÖKNING ... 9 4.2KRITERIER FÖR INKLUSION ... 10 4.3URVAL ... 10 4.4MATERIALANALYS ... 12 5.RESULTAT ... 13
5.1FINNS DET LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN SKÄRMLÄSNING RESPEKTIVE LÄSNING AV TRYCKT MATERIAL BETRÄFFANDE ELEVERS LÄSUTVECKLING?... 13
5.1.1STUDIER SOM VISADE PÅ LIKHETER MELLAN SKÄRMLÄSNING OCH TRYCKT MATERIAL GÄLLANDE LÄSUTVECKLING ... 13
5.1.2STUDIER SOM VISADE PÅ SKILLNADER MELLAN SKÄRMLÄSNING RESPEKTIVE TRYCKT MATERIAL GÄLLANDE LÄSUTVECKLING ... 14
5.2HUR KAN SKÄRMLÄSNING FÅ ELEVER INTRESSERADE AV ATT LÄSA MER? ... 15 6.DISKUSSION... 17 6.1METODDISKUSSION ... 17 6.2RESULTATDISKUSSION ... 19 6.3FRAMTIDA FORSKNING ... 20 REFERENSLISTA ... 22 BILAGOR ... 26
1
1. Inledning
Att skolans uppdrag förknippas med bland annat läsinlärning är det nog inte många som invänder mot. I takt med att samhället utvecklas och digitaliseras har också skolan i viss mån förändrats vad gäller hur dagens elever lär sig att läsa. Den traditionellt skrivna texten utmanas av det digitala läsandet som blir allt vanligare. Tidigare grundläggande kompetenser är inte längre tillräckliga för att bemästra den digitala läsningen. Specifika kunskaper som krävs för att behärska texter som är bild- och ljudbaserade är till exempel att kunna analysera och utvärdera texter med bilder, ljud, videor och länkar i kombination med en källkritisk syn (Winman, Spante, Willermark, Svensson & Lundh Snis, 2018, s. 68–69).
I och med ökningen på tillgången till digitala verktyg i samhället har också
möjligheterna till att idag läsa böcker via olika medier ökat. Ett nytt synsätt på läsning har enligt Engberg (2013, s. 4) vuxit fram. Det talas om läsning med hjälp av flera sinnen och en variation av lärstilar beträffande läsning där vissa elever finner det utmanande att läsa tryckt material och vissa elever föredrar att samtidigt få texten uppläst. Möjligheten att kunna läsa en text som framställs på olika sätt kan för en del elever vara avgörande för en god läsutveckling.
Fredriksson (2012, s. 106) refererar till resultatet i PISA 2009 där ett digitalt lästest genomfördes. Här valdes 1921 svenska elever bland 179 skolor slumpmässigt ut. Enligt resultatet av lästestet hade de svenska eleverna ett högre medelvärde på det digitala lästestet jämfört med det traditionella lästestet. Fredriksson (2012, s. 106) hävdar att resultatet inte var förvånande eftersom elever mer frekvent läser digitalt än traditionellt tryckt material. Blikstad-Balas (2018, s. 59) menar att barn och ungdomar idag läser allt färre böcker, men samtidigt läser de mer än tidigare fast genom olika medier. Därför är det intressant för oss som blivande lärare att titta närmare på om digitaliseringen påverkar elevers läsutveckling samt om det digitala läsandet kan öka elevers läsintresse, vilket vi under våra verksamhetsförlagda utbildningar tyckt oss märka, och i så fall hur.
2 Fördelningen av digitala verktyg i Sveriges skolor är ojämn (Winman et al., 2018, s. 15). Surfplattor och datorer finns idag i många skolor, men långt ifrån alla. Det märkte vi under våra verksamhetsförlagda utbildningar då dessa skolor hade ett begränsat antal surfplattor och datorer. Användandet av smartphones i dessa skolor var obefintligt på grund av skolornas syn på hur dessa på ett fördelaktigt sätt skulle integreras i undervisningen. Det visade sig även att när tillfälle väl gavs till arbete med digitala verktyg var det ett uppskattat arbetssätt hos eleverna och ett ökat intresse var ett faktum. Vad gäller våra egna uppfattningar av skärmläsning har vi under vår egen skolgång upplevt ett ökat intresse då datorer användes i
undervisningen. Därför är det av intresse att analysera studier kring läsning med hjälp av digitala verktyg kontra traditionell läsning och dess påverkan på elevers
läsutveckling och läsintresse.
I 1 kap. 9 § av Skollagen (SFS 2010:800) står det att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet eleven befinner sig. Enligt Winman et al. (2018, s. 15) har en fjärdedel av Sveriges grundskoleelever tillgång till ett eget digitalt verktyg, vilket strider mot målet att utbildningen ska vara likvärdig för alla.
3
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa forskning om skärmläsningens effekter på läsutveckling hos grundskoleelever jämfört med läsning av tryckt material. Vi vill också undersöka om det finns ett samband mellan skärmläsning och läsintresse. Syftet kommer uppnås med hjälp av följande frågeställningar:
- Finns det likheter och skillnader mellan skärmläsning respektive läsning av tryckt material beträffande elevers läsutveckling?
4
3. Bakgrund
I följande kapitel presenteras ett flertal infallsvinklar kopplat till syfte och
frågeställningar där digitaliseringens påverkan på skolan och samhället samt kopplingen till läsning beskrivs (3.1). Därefter följer förklaringar av centrala begrepp för området (3.2) samt en beskrivning av hur tillgången på digitala verktyg ser ut i den svenska skolan (3.3). Avsnittet avslutas med vad läroplanen säger beträffande användandet av digitala verktyg (3.4).
3.1 Användningen av digitala verktyg i skolan
Digitaliseringen i samhället har inte bara påverkat samhället i sig, utan även
skolväsendet. Baron (2017, s. 15) hävdar att införandet av digitala verktyg i skolan har omformat hur elever läser och tar till sig information och talar vidare om att lärare nuförtiden i större utsträckning delar ut elevuppgifter digitalt än traditionellt utskrivna på papper. Gällhagen och Wahlström (2012, s. 5) bedömer att tillgången och spridningen av digitala verktyg i skolan under senare år har följt en snabb utveckling där de menar att Sverige är ett land som har förutsättningar att inom skolans värld följa med i den teknologiska utvecklingen. Dessutom hävdar de att den fysiska tillgången av digitala verktyg har gått snabbare än utvecklingen av hur de ska användas för att uppnå ett relevant pedagogiskt syfte. Även om möjligheterna är många anser författarna att det också finns många negativa effekter, till exempel kränkningar på nätet och brist på källkritik. Därför är en samsyn mellan lärare och elever nödvändig (Gällhagen och Wahlström, 2012, s. 5).
Det finns enligt Baron (2017, s. 16) både för- och nackdelar med den digitala läsningen. En nackdel är rädslan för att den nya tekniken ska konkurrera ut den traditionella
läsningen. En fördel som författaren lyfter är att tillgången till texter har expanderat till skillnad från då när tekniken inte var lika utvecklad och tillgänglig.
3.2 Centrala begrepp
I följande avsnitt redogörs för centrala begrepp beträffande skärmläsningens effekter på elevers läsutveckling. Centrala begrepp för området är digitala verktyg, surfplattor, läsningens fem dimensioner, läsintresse, läsutveckling, literacy, skärmläsning och traditionell läsning.
5
3.2.1 Digitala verktyg och skärmläsning
Digitala verktyg kommer i denna litteraturstudie syfta på användandet av surfplattor,
datorer, e-böcker och smartphones då dessa är vanligt förekommande i dagens samhälle (Lenhard, Schroeders & Lenhard, 2017, s. 428). Med skärmläsning avses läsning av texter på teknologiska medier annat än tryckta texter (Mangen, Walgermo & Brønnick, 2013, s. 61). En surfplatta definieras enligt Nationalencyklopedin som en pekdator med avancerade funktioner som till exempel uppkoppling mot internet och den kan även användas för läsning av e-böcker, tidningar och tidskrifter samt beskrivs ha ett stort utbud av applikationer som kan användas för bland annat läsning (NE, 2019-01-25).
3.2.2 Läsningens fem dimensioner
Lundberg och Herrlin (2014, s. 9) beskriver elevers läsutveckling som en process innehållande fem dimensioner där varje dimension har ett eget förlopp. Dessa dimensioner är fonologisk medvetenhet, ordavkodning, läsflyt, läsförståelse och läsintresse.
Den första dimensionen är fonologiska medvetenhet. Den bygger på att eleven har förmåga att förstå hur språkljuden, fonemen, kopplas till bokstäverna. Fonem kan urskiljas ur språket då det delas upp i olika språkljud. Ett vidare steg i denna medvetenhet är förmågan att inse hur flera skilda fonem kan bilda olika ord (ibid., 2014, s. 13).
Den andra dimensionen är ordavkodning och beskrivs av Fredriksson och Taube (2012, s. 18) som förmågan att identifiera och känna igen skrivna ord, känna till ordens
betydelse samt veta hur orden ska böjas grammatiskt. Elever som har utvecklat en god ordavkodning ser skrivna ord som olika bilder och kan observera ord som inte är relevanta för kontexten. Det som eleven ska uppnå i sin läsutveckling är en automatisering av det lästa (Lundberg & Herrlin, 2014, s. 15).
Den tredje dimensionen läsflyt är nödvändig för att kunna utveckla en läsförståelse på ett djupare plan där elevens fokus flyttas från att identifiera ord och hur de ska läsas eller uttalas, till textens mening. Ett väl uppnått läsflyt innebär att elever samtidigt
6 som de läser kan förstå det lästa så att avlastning av arbetsminnet sker till följd av att eleven har utvecklat en högre läshastighet (ibid., 2014, s. 15).
Den fjärde dimensionen är läsförståelse där läsaren är en aktiv medskapare av texten och skapar mening utifrån textens innehåll i kombination med sina egna
erfarenheter. Ett viktigt inslag i utvecklandet av elevers läsförståelse är förmågan att tolka texters innehåll bortom den konkreta texten. Läsning mellan och bortom raderna är här två delar i utvecklingen som främjar läsförståelsen (ibid., 2014, s. 17– 18).
Den femte dimensionen är läsintresse som är avgörande för elevers läsutveckling. Om det inte finns ett läsintresse hos eleverna följer inte läsutvecklingen den potentiella kurva som kan uppnås. Skolan har en viktig roll gällande elevernas läsutveckling och måste därför ge en positiv bild av läsning för att stimulera elevernas läsintresse. En viktig del i undervisningen kopplat till elevers läsintresse är de läromedel samt
medium som läraren väljer att använda sig av. Läsintresset kan genom användande av digitala verktyg öka hos elever till följd av att till exempel få texter upplästa (ibid, 2014, s. 19–20).
3.2.3 Literacy
Rosén och Gustafsson (2006, s. 33–34) menar att literacy innefattar mer än bara läsförmåga, läsfärdighet och läskunnighet. Det handlar vidare om relationen mellan läsare och text, om läsarens intresse och motivation samt läsarens förhållande till olika texttyper.
Begreppet literacy är återkommande i forskning om läsutveckling och beskrivs enligt Fredriksson och Taube (2012, s. 25) vara en samling kunskaper, förmågor och strategier. Reading literacy är en underkategori av literacy och specificeras enligt författarna som förmågor som omfattar ordavkodning och ordförståelse. Rosén och Gustafsson (2006, s. 33) sammanfattar reading literacy som en samling av förmågor och färdigheter i en fortlöpande utveckling i relation till elevens personliga utveckling.
7
3.2.4 Skärmläsning och traditionell läsning
Maboe, Smith, Banoobhai och Makgatho (2018, s. 1) definierar läsning som en kognitiv process där tolkning av symboler ligger till grund för att meningsskapande av texter ska fullbordas. De menar att igenkänning och förståelse är centrala förmågor för
läsutveckling och flyt i läsningen presenteras som ett resultat av automatisering och träffsäkerhet.
Enligt Rasmusson (2014, s. 3) beskrivs digital läsning som en aktivitet som erbjuds via digitala verktyg, till exempel surfplattor och datorer. Dessa texter kan innehålla länkar, bilder och ljud men det kan även vara traditionella texter som framställs på en skärm istället för på papper. Larson (2010, s. 19) anser att läsning på surfplattor till synes kan uppfattas som enbart en överflyttning av den traditionella läsningen i tryckt material till en skärm. Samtidigt anses de digitala verktygen som läsningen sker på ha fler funktioner än de traditionella texterna. Det finns olika verktyg som kan användas för att anpassa och stötta elevers process i att utveckla sin läsning och funktioner som justering av typsnitt, textstorlek, den effektiva tillgången till ordlistor och möjligheten till att få texten uppläst nämns. Även Borg (2013, s. 165) tillägger att läsning på surfplatta kan erbjuda
möjligheten att justera radavståndet för att förenkla läsningen.
Rasmusson (2014, s. 3) beskriver den traditionella läsningen som läsning av tryckt material, till exempel på papper i böcker, tidningar och läroböcker. Illustrationer kan förekomma i dessa traditionella texter och författaren talar även om att traditionella texter kan överföras till att läsas på skärmar. Texten ser då ut som texten i ett traditionellt medium men den presenteras digitalt.
3.3 Tillgången på digitala verktyg inom den svenska skolan
Winman et al. (2018, s. 13) beskriver att tillgången på digitala verktyg i den svenska skolan fick ett uppsving under 2000-talet då tankar om en bärbar dator till varje elev och lärare väcktes. Projektet fick benämningen 1:1 och utvecklades under efterföljande år och har kompletterats med surfplattor. Utbredningen av digitala verktyg i skolan har dock sett olika ut i olika delar av landet. Winman et al. (2018, s. 15) skriver att drygt en fjärdedel av landets grundskoleelever har tillgång till en egen dator eller surfplatta försedd av skolan. Thunberg, Claesson och Swärd (2015, s. 2) talar om att tillgången till digitala
8 verktyg ofta är ett problem i den svenska skolan där orsaken till den bristande tillgången är en följd av en liten budget.
En rapport från Sveriges riksdag (RFR:18, 2015, s. 13) visar att tillgången på digitala verktyg, såsom datorer och surfplattor har ökat drastiskt. I den svenska grundskolan går det ungefär 1,8 elever per surfplatta/dator i jämförelse med hur det såg ut år 2012 då det var 3,0 elever per surfplatta/dator. Fördelningen av digitala verktyg i landets kommuner beskrivs som ojämn. Rapporten (RFR:18, 2015, s. 14) visar att elever som berörs av 1:1-satsningar tenderar att mer frekvent använda digitala verktyg på lektionstid jämfört med elever som inte har tillgång till ett eget verktyg försett av skolan.
Regeringen har beslutat att de nationella proven, i den mån det är möjligt, ska övergå till att genomföras digitalt senast år 2022. Det beskrivs som en komplex process då
fördelningen av digitala verktyg i den svenska skolan är ojämn och skiljer sig åt mellan landets kommuner. Dessa faktorer är en bidragande orsak till det omfattande arbetet att digitalisera de nationella proven (Utbildningsdepartementet, 2017, s. 3).
3.4 Styrdokument
I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2018, s. 13) står det att lärare ska erbjuda digitala verktyg i undervisningen och arbetsmiljön i skolan ska utformas så att eleverna får erhålla digitala verktyg. Det framgår vidare att ett av skolans uppdrag är att utveckla elevers förståelse för hur digitaliseringen av samhället påverkar individen och skolan i stort. Varje elev ska enligt styrdokumenten ges tillfällen till att utveckla sin digitala kompetens (Skolverket, 2018, s. 7 – 8).
Läsning och digitala verktyg benämns i det centrala innehållet för ämnet svenska för alla årskurser. I årskurs 1–3 ska elever inom svenskämnet ges möjlighet att möta texter i olika digitala miljöer. I årskurs 4–6 redogörs i det centrala innehållet för att eleverna ska ges tillfällen att utveckla lässtrategier såväl med som utan digitala verktyg. I årskurs 7 – 9 ska digitala miljöer behandlas inom svenskundervisningen. Det står även att digitala verktyg ska användas i syfte att utveckla elevers
9
4. Metod
I följande kapitel redogörs för metoden för informationssökning av material som ligger till grund för denna litteraturstudie. Sökorden som har använts presenteras följt av en presentation av de olika databaserna (4.1). Vilka kriterier som tagits i beaktande för urvalet redovisas därefter (4.2). De publikationer som analyserats har sammanställts (4.3). Hur materialet har analyserats beskrivs i form av olika analysmetoder (4.4).
4.1 Informationssökning
Forskning som denna litteraturstudie bygger på har sökts med hjälp av
informationssökning. Efter valt undersökningsområde formulerades sökord för att hitta relevant material. Sökningar gjordes i databaserna ERIC, PsycINFO, Primo, ProQuest Central, Google Scholar och SwePub. Sökord som använts vid sökningarna är digitala
verktyg, surfplatta, läsintresse, läsutveckling, reading, education, interactive tablets, teaching, digital reading och motivation. Sökorden kombinerades på olika sätt och har
även kombinerats med hjälp av trunkering och kombinationssökning. Även kedjesökning utifrån referenslistor genomfördes för att hitta relevant material för området.
Sökningarna gav mycket relevant material och därför var frassökning ett effektivt verktyg för att avgränsa urvalet. Av de träffar som vi fick gav databasen ERIC flest relevanta träffar för litteraturstudien.
En av sökningarna inleddes med sökorden read, motivation, digital och interactive
tablets. Sökningen var utformad enligt följande; read* AND motivation* AND (digital*
OR interactive tablet). Det resulterade i 94 träffar. Ytterligare avgränsning gjordes genom användning av funktionen som enbart genererade träffar som var ”peer reviewed”.
Träffarna reducerades då till 56 stycken och ytterligare en avgränsning gjordes vilket resulterade i att enbart träffar med fulltext tillgängliga på ERIC tilläts, och det gav 16 träffar. Arbetssättet som beskrivits implementerades även i sökningarna i alla databaser i informationssökningsprocessen.
10
4.2 Kriterier för inklusion
De kriterier för inklusion som har tagits i beaktande vid urval av resultatet är: • Urvalet ska vara relevant för litteraturstudiens frågeställningar och syfte. • Materialet ska vara vetenskapligt granskat, det vill säga “peer reviewed”. • Materialet ska ha författats på svenska eller engelska.
• Materialet ska vara relevant för grundskolans åldrar 6–16 år.
• Materialet ska behandla läsning och digitala verktyg samt relationen dem emellan.
4.3 Urval
De publikationer som ligger till grund för denna litteraturstudie har enligt kriterier för inklusion valts ut och presenteras här i bokstavsordning efter författarnas namn i Tabell 1. Texterna är författade utanför Sveriges gränser, bland annat i USA, Nya Zeeland, Turkiet och Kanada. De flesta titlar innehåller ordet “read”, men samtliga publikationer behandlar relationen mellan läsning på digitala verktyg jämfört med traditionell läsning samt den digitala läsningens effekter på läsintresse.
Tabell 1. Översikt över vetenskapliga publikationersom utgör resultatet av denna litteraturstudie.
Författare Titel År
Land
Publikationstyp
Aydemir, Z. & Öztürk, E
The effects of reading from the screen on the reading motivation levels of elementary 5th graders 2012 Turkiet Vetenskaplig artikel Aydemir, Z., Öztürk, E. & Horzum, M
The Effect of Reading from Screen on The 5th Grade Elementary Students’ Level of Reading Comprehension on Informative and Narrative Type of Texts 2013 Turkiet Vetenskaplig artikel
11
Baron, N Reading in a digital
age 2017 USA Vetenskaplig artikel Castek, J., Zawalinski, L., McVerry, G., O’Byrne, W. & Leu, D
The New Literacies of Online Reading Comprehension: New Opportunities and Challenges for Students with Learning Difficulties 2011 USA Kapitel i bok
Ciampa, K Motivating grade 1
children to read: exploring the role of choice, curiosity, and challenge in mobile ebooks 2015 Kanada Vetenskaplig artikel Grimshaw, S., Dungworth, N., McKnight, C., & Morris, A. Electronic books: Children’s reading and comprehension 2007 Storbritannien Vetenskaplig artikel
Ertem, I-S The effect of electronic
storybooks on struggling fourth- graders’ reading comprehension 2010 USA Vetenskaplig artikel Fletcher, J. & Nicholas, K Reading for 11–13-year-old students in the digital age: New Zealand case studies
2016 Nya Zeeland Vetenskaplig artikel Lenhard, W., Schroeders, U. & Lenhard, A. Equivalence of screen versus print reading comprehension depends on task complexity and proficiency. 2017 Tyskland Vetenskaplig artikel
Maboe, E., Smith, G.A, C., Banoobhai, M. & Makgatho, M Implementing tablets to teach Reading in Grade 5 2018 Sydafrika Vetenskaplig artikel Mangen, A., Walgermo, B-R. & Brønnick, K
Reading linear texts on paper versus computer screen: Effects on reading comprehension 2013 Norge Vetenskaplig artikel
12
Roser, M Ipadegogy of Reading:
Do Ipads influence students’ reading?
2017
Nya Zeeland
Vetenskaplig artikel
Simpson, A., Walsh, M. & Rowsell, J
The digital reading path: researching modes and multidirectionality with iPads 2013 Australien Vetenskaplig artikel 4.4 Materialanalys
I denna litteraturstudie har vetenskapliga artiklar samt ett bokkapitel använts och analyserats. Analysen har haft sin utgångspunkt i några olika centrala begrepp för området, till exempel skärmläsning, traditionell läsning, digitala verktyg, läsutveckling och läsintresse. Efter analysen av materialet framkom att det i de vetenskapliga texterna fanns generella likheter, men även en del skillnader. Samtliga texter är skrivna under 2010-talet med undantag för en text som är skriven år 2007. Publikationerna har jämförts utifrån hur skärmläsning och traditionell läsning behandlas beträffande läsutveckling samt läsintresse.
Det vetenskapliga tillvägagångssättet som har använts för att jämföra de olika
vetenskapliga texterna bygger på textanalys. Den analysmetod som har använts och varit central är den komparativa metoden. För att jämföra de vetenskapliga texterna med varandra gjordes jämförelser av de olika texternas abstract. För att sedan studera texterna mer på djupet användes metoden närläsning (Bryman, 2011, s. 84). Under de jämförelser som gjordes av texterna i form av närläsning kunde vi notera att studierna var uppbyggda på två skilda sätt. Några studier har bedrivits med en kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer där forskarnas syfte var att undersöka en mindre elevgrupp. Ett tema som då kunde utläsas var ”elevers attityder till skärmläsning.” De andra studierna bedrevs med en kvantitativ metod och undersökningarna gjordes då med hjälp av frågeformulär som ett större antal deltagare svarade på. Dessa studier syftade istället till att undersöka hur och om elevers läsutveckling och läsintresse influerades av läsning på skärm kontra traditionell läsning.
13
5. Resultat
I kommande kapitel sammanställs analysen av de vetenskapliga publikationerna. Det görs genom att en i taget besvara de två frågeställningarna som ligger till grund för denna litteraturstudie. Första frågan behandlar skillnader och likheter mellan skärmläsning och läsning av tryckt material kopplat till läsutveckling (5.1). Studier som i avsnitt 5.1 har analyserats bygger till större del på kvantitativa metoder där enkätundersökningar och tester har varit centrala. Enkätundersökningarna och testerna har behandlat elevers läsutveckling vid läsning på digitala verktyg och tryckt material. Den andra frågan
behandlar läsintresse som är en del av läsutvecklingen och syftar till att svara på om och i så fall hur skärmläsning ökar elevers läsintresse (5.2). Studier som i avsnitt 5.2 har analyserats bygger främst på kvalitativa metoder där intervjuer och observationer, men även kvantitativa metoder, har fokuserat på elevers attityder till digitala verktyg och läsintresse.
5.1 Finns det likheter och skillnader mellan skärmläsning respektive läsning av tryckt material beträffande elevers läsutveckling?
För att besvara denna fråga presenteras de analyserade studierna tematiskt efter deras likheter (5.1.1) och skillnader (5.1.2) i relation till elevers läsutveckling.
5.1.1 Studier som visade på likheter mellan skärmläsning och tryckt material gällande läsutveckling
En studie genomförd av Aydemir, Öztürk och Horzum (2013, s. 2275) syftade till att jämföra skärmläsning och traditionell läsning. Undersökningen grundade sig i läsning av två texttyper som var berättande texter och faktatexter. Syftet var att undersöka
eventuella skillnader i skärmläsningens påverkan vid läsning av de olika texttyperna. Undersökningen gjordes med hjälp av två deltagargrupper som jämfördes med hjälp av ett test före och ett test efter undersökningen. Studien visade inga större skillnader mellan de båda deltagargrupperna då eleverna läste den berättande texten. Skillnader visade sig istället vid läsning av faktatexten i form av att eleverna som läste tryckt material lyckades bättre beträffande läsförståelse. Ett liknande resultat visade en studie av Roser (2017, s. 28) där två testgrupper ställdes mot varandra. Den ena gruppen fick under en fem-veckorsperiod läsa på surfplatta, medan den andra gruppen fick ägna sig åt traditionell läsning. De båda grupperna läste samma text och lektionerna var förlagda på olika ställen för att grupperna inte skulle träffas. Efter fem veckor fick eleverna svara på ett
14 frågeformulär med både slutna och öppna frågor. Studien visade att surfplattor inte
bidrog till en ökad läsutveckling hos eleverna. En studie gjord av Mangen et al. (2012, s. 64–65) visade på ett resultat där skärmläsning eller läsning av tryckt material inte
utgjorde någon väsentlig skillnad för läsutveckling. Studien syftade till att jämföra eventuella skillnader och likheter mellan skärmläsning och traditionell läsning kopplat till läsförståelse. Deltagarna delades in i två grupper där den ena gruppen fick läsa texten på skärm och den andra gruppen fick läsa tryckt material. Resultatet togs fram med hjälp av ett frågeformulär baserat på texten de fick läsa.
5.1.2 Studier som visade på skillnader mellan skärmläsning respektive tryckt material gällande läsutveckling
I en observationsstudie gjord av Castek, Zawilinski, McVerry, O´Byrne och Leu, (2011, s. 8) gjorde elever med lässvårigheter ett digitalt lästest där syftet var att undersöka hur de presterade vid skärmläsning och traditionell läsning. Resultatet av studien visade att dessa elever, som vanligtvis hade svårigheter med den traditionella läsningen, lyckades bättre på det digitala lästestet. En annan studie som visade på likartat resultat
genomfördes av Grimshaw, Dungworth, McKnight och Morris (2007, s. 593) där resultatet visade att elevers läsutveckling ökade vid skärmläsning i jämförelse med läsutvecklingen som skedde vid läsning av tryckt material. Vidare visade även en studie av Ertem (2010, s. 149) att skärmläsning hade en god effekt på elevers läsförståelse och visade sig vara fördelaktigt för elever med lässvårigheter. Eleverna delades slumpmässigt in i tre olika grupper där den första gruppen fick läsa på dator med animationer, den andra gruppen fick läsa på dator utan animationer och den tredje och sista gruppen fick läsa en traditionell bok. Resultatet grundade sig i elevernas förmåga att återberätta det lästa. Enligt elevernas återberättelser fick de som hade läst på dator med animationer det bästa resultatet följt av de som hade läst på dator utan animationer. Gruppen med det lägsta resultatet var de som hade läst den traditionella boken utan animationer.
En studie som visade på motsatt resultat är en studie som genomförts av Lenhard, Schroeders och Lenhard (2017, s. 439) att elever som läser på skärm istället för tryckt material läser snabbare och att de lägger mindre tid på texten när den läses digitalt. Detta påverkade läsförståelsen negativt till följd av en bristande koncentration. Det framkom i testerna som studien bestod av att eleverna som läste på skärm gjorde ett större antal fel jämfört med de elever som läste tryckt material.
15
5.2 Hur kan skärmläsning få elever intresserade av att läsa mer?
En studie gjord av Ciampa (2015, s. 684) har genomförts i syfte att undersöka om läsning av e-böcker har någon påverkan på elevers läsintresse. I studien samlades kvantitativa data in genom enkäter före och efter undersökningen och kvalitativa data samlades in genom anteckningar som forskaren gjorde under tiden deltagarna läste e-boken.
Resultatet av studien visade att 87% av eleverna föredrog skärmläsning före läsning av tryckt material då de kände självständighet och kontroll över det lästa. Studien visade även att elever upplevde att läsning på skärmar var lättare vad gällde att följa med i texten. En studie som utförts på liknande sätt som visade på motsatt resultat gjordes av Baron (2017, s. 18) där 92% av eleverna upplevde att det var lättare att koncentrera sig på innehållet vid läsning av tryckt material jämfört med skärmläsning. Samtidigt upplevde några av deltagarna att läsning av tryckt material var tråkigt och orsaken till deras upplevelse beskrivs vara den tidskrävande aspekten samt det fokus som krävs för att sätta sig in i materialet. En elev menade att det tar längre tid att läsa samma text på papper än vad det tar vid läsning på skärm. Eleven utvecklade sitt resonemang och hävdade att den traditionella läsningen är mer tidskrävande på grund av att den läses mer noggrant. Längden på texterna har en påverkan på vilket medium eleverna föredrar att läsa på och enligt studien framkom att elever då de ska läsa längre texter föredrar att läsa dessa i tryckt format. En studie som Roser (2017, s. 29) genomfört grundade sig i en jämförelse mellan två grupper där den ena gruppen hade tillgång till surfplattor och den andra gruppen till tryckt material. Resultatet visade att 82% av deltagarna som läste på surfplatta såg positivt på användandet av surfplattor i lässyfte och surfplattorna
motiverade eleverna till att slutföra läsningen. Beträffande gruppen som läste det tryckta materialet var det 52% av dessa som såg positivt på läsning genom detta medium.
Vilka vägar elever väljer vid läsning på skärmar och vad det leder till har presenterats av Simpson, Walsh och Rowsell (2013, s. 128) enligt en studie som genomfördes med hjälp av observationer. Studien visade att ett arbetssätt där elever tenderar att hjälpa varandra och dela med sig av idéer sker under läsaktiviteter som inkluderar skärmläsning. Arbetssättet bygger på interaktion mellan skärm, text och elevsamarbete. Resultatet av studien visade även att elever med lässvårigheter i större utsträckning arbetade enligt arbetssättet då de läste digitalt kontra traditionellt.
16 Elever som har svårigheter med läsning får ett ökat läsintresse vid läsning på skärm. Det visade resultatet av en studie bedriven av Maboe et al. (2018, s. 8). Den visade även att skärmen fick en roll som hade en stöttande funktion i elevernas läsning. I studien genomfördes samtal med elever som hade deltagit i undersökningen. Tankar och
upplevelser som eleverna yttrade angående användandet av skärmar i läsundervisningen var glädje och möjligheter till att lära sig på stimulerande sätt. Studien visade också att eleverna upplevde en känsla av självständighet och att skärmläsning bidrog till ett ökat läsintresse. Även en studie som gjorts av Fletcher och Nicholas (2016, s. 45) visade att skärmläsning var ett effektivt medel för att öka elevers läsintresse. Studien bestod av intervjuer med lärare och rektorer vilket visade att lågpresterande elever då skärmar integrerades i läsundervisningen fick ökat läsintresse. Eleverna har enligt studien uttryckt att skärmläsningen och tillgången på digitala verktyg har bidragit till en ökad motivation. Däremot visade en studie utförd av Aydemir och Öztürk (2012, s. 363) på helt motsatt resultat. Studien syftade till att undersöka om skärmläsning hade någon påverkan på elevers läsintresse. Eleverna delades in i två grupper, en experimentgrupp (som läste på skärm) och en kontrollgrupp (som läste tryckt material), där båda grupperna läste berättande texter och förklarande texter. Studien visade att läsning på skärm inte bidrog till ett ökat läsintresse samt att experimentgruppens resultat visade på en nedgång beträffande deras läsintresse. Ytterligare resultat av studien visade att både gruppernas läsintresse minskade, men kontrollgruppen visade på en ännu tydligare nedgång än experimentgruppens. Grimshaw et al. (2007, s. 595) har i en studie jämfört elevers intresse för att läsa sagoböcker på olika medier. Hälften av eleverna fick läsa på skärm och med tillgång till en ordbok online och den andra gruppen läste samma sagobok men i tryckt form och med tillgång till en tryckt ordbok. Resultatet av deras studie visade att det inte hade någon större betydelse på vilket medium eleverna läste vad gäller deras vilja att fullfölja texten.
17
6. Diskussion
I kommande kapitel diskuteras tillvägagångssättet för genomförandet av litteraturstudien. Det förs en diskussion angående informationssökning och materialanalys som innefattas av den valda metoden (6.1). Därefter följer en diskussion av litteraturstudiens resultat (6.2). Kapitlet avslutas med förslag till vidare forskning inom ämnet (6.3).
6.1 Metoddiskussion
I arbetets början fanns en osäkerhet hos oss vad gällde digitala verktygs omfattning och därför fick syftet under arbetets gång omformuleras. En följd av omformuleringen av syftet bidrog till nya och andra kombinerade sökord. Det ledde oss in på en annan del av forskningen som även behandlade elevers attityder och intresse för läsning där
skärmläsning och traditionell läsning berördes. De inledande sökningar som gjordes fokuserade främst på elevers läsutveckling istället för på läsintresse. Under det fortsatta sökarbetet framkom istället sökträffar med studier som hade inriktningar på elevers läsintresse och deras attityder. De vetenskapliga publikationerna har behandlat både kvantitativa studier och kvalitativa studier. I de kvantitativa studierna har tester gjorts för att undersöka hur eleverna utvecklade sin läsning när de läste på skärm eller tryckt material. De kvalitativa studierna har fokuserat på elevernas läsintresse och attityder och dessa studier är bedrivna med observationer och intervjuer. Vårt val att inkludera både läsintresse, läsutveckling och attityder kan ha påverkat resultatet och slutsatserna i litteraturstudien i form av att olika studier har haft olika inriktningar, det vill säga kvantitativa och kvalitativa inriktningar. En blandning av undersökningar med olika forskningsansatser ledde fram till resultatet. Om enbart kvantitativa undersökningar analyserats hade elevers attityder till läsning och läsintresse inte utgjort en del av resultatet, och om enbart kvalitativa undersökningar analyserats hade inte elevers läsutveckling utgjort en lika stor del av resultatet.
Ett av kriterierna för urval var att de vetenskapliga publikationerna skulle vara relevanta för elever i åldrarna 6–16 år. Till en början var kriteriet att publikationerna skulle behandla elever i åldrarna 6–12 år. Det omformulerades under arbetets gång eftersom studier bedrivna på elever över 12 år var relevanta för litteraturstudiens syfte. Studierna ansågs för relevanta för att bortses ifrån. Ytterligare ett kriterium för urval av material var att resultatet skulle inbegripa olika publikationstyper. De publikationer som behandlade forskning enligt litteraturstudiens syfte och frågeställningar var vetenskapliga artiklar
18 samt ett bokkapitel. Två andra publikationstyper med relevant innehåll var länge
intressant för litteraturstudien men valdes sedan bort då de inte ansågs tillräckligt vetenskapliga.
För att avgöra om publikationerna var relevanta för arbetets syfte och frågeställningar gjordes en sammanställning i ett separat dokument enligt det som framgick i de olika vetenskapliga texternas abstract. Det gjordes för att skapa en överblick som sedan presenterades tematiskt i resultatet (5). De teman som är centrala för litteraturstudien är likheter och skillnader mellan skärmläsning och läsning av tryckt material gällande elevers läsutveckling och elevers attityder till läsning och läsintresse. Sammanställningen som gjordes kunde ha utformats på ett annat sätt, i form av till exempel färgkodning vilket hade kunnat resultera i andra funna teman. Den komparativa metoden som var central för strukturering av relevant material var nödvändig för denna litteraturstudie eftersom olika studier jämförs. En kombination av den komparativa metoden och närläsning har lett till ett resultat. Ett val av en annan analysmetod istället för närläsning hade eventuellt kunnat påverka resultatet genom att andra delar av respektive studie då hade upptäckts och analyserats. Vid närläsningen koncentrerades läsningen till att fokusera på delar i studierna som behandlade skärmläsning, traditionell läsning, digitala verktyg, läsutveckling och läsintresse. Om andra begrepp hade fokuserats under
närläsningen hade ett annat resultat kunnat framställas.
Informationssökningen genomfördes i databaserna ERIC, PsycINFO, Primo, ProQuest Central, Google Scholar och SwePub. De sökord som användes för att få fram material av tidigare forskning valdes och kombinerades utefter våra tidigare erfarenheter av ämnet som har införskaffats under våra verksamhetsförlagda utbildningar samt under andra kurser i lärarutbildningen. Dessa erfarenheter kan ha haft påverkan på vilka sökord som valdes och i sin tur på litteraturstudiens resultat.
På grund av svårigheter att finna relevant material författat på svenska har sökorden till stor del formulerats på engelska. Det har i sin tur resulterat i att litteraturstudien bygger på internationell forskning. Länder som återkom i de sökningar som gjordes var bland annat USA, Kanada, Nya Zeeland och Turkiet. På grund av att majoriteten av
publikationerna var författade på engelska kan en möjlig felkälla vara översättningen från engelska språket till det svenska språket. Litteraturstudien bygger på 13 olika
19 flera studier. Exempel på forskare som var centrala för ämnet och återkom i sökandet efter artiklar var Aydemir, Öztürk, Rasmusson och Larson.
6.2 Resultatdiskussion
Resultatet av litteraturstudien stämde till viss del överens med våra tidigare
uppfattningar. Delen om läsintresse kopplat till skärmläsning stämde överens med vad vi hade förväntat oss, det vill säga att skärmläsning ökar elevers läsintresse. Vad som inte var förväntat angående resultatet och våra uppfattningar var skärmläsningens negativa effekter på elevers läsutveckling. Något som härleds till de negativa effekterna är elevers ökade läshastighet som ledde till en ytligare läsning som i sin tur påverkade deras
läsutveckling ogynnsamt. En tänkvärd aspekt kopplat till resultatet av de olika studierna är att de grundar sig i olika länder och delar av världen men resultaten var trots det likartade.
Den övervägande delen av studierna visade att skärmläsning inte har någon större positiv effekt på läsutvecklingen. I vissa fall kan det till och med vara negativt. Forskarna är till stor del överens om att skärmläsning leder till att elever läser snabbare vid läsning på skärm och därmed inte spenderar lika mycket tid på texten i fråga. Den aspekten hämmar i sin tur läsutvecklingen. Larson (2010, s. 16) uttrycker fördelar vid läsning på skärm jämfört med traditionell läsning. Skärmläsning erbjuder läsaren möjlighet att fysiskt kontrollera och manipulera texten vilket leder till att läsaren interagerar med texten. En studie som visar på motsatt effekt gällande ökad läsutveckling var en studie vars syfte var att jämföra elevers läsförståelse då de läser på skärm med animationer, på skärm utan animationer samt i en traditionell bok. Resultatet av den studien visade att den
traditionella boken var det medium som hade minst påverkan på elevers läsutveckling (Ertem, 2010, s. 149). En möjlig förklaring till resultatet kan ha att göra med att denna studie tog fler sinnen i beaktande hos eleverna då undersökningen gjordes.
Animationerna knutna till texten kan här ha haft en gynnsam och stöttande funktion som bidrog till ett bättre resultat jämfört med de elever som läste utan animationer.
En gemensam syn som forskarna enligt sina studier förmedlade var att skärmläsning har en positiv effekt för elever som har lässvårigheter. Med hjälp av de anpassningar och möjligheter som läsning på skärm kan erbjuda, till exempel att kunna justera textstorlek, typsnitt samt möjlighet till uppläst text kan dessa elever gynnas. Med tanke på Skollagen och styrdokumentens formuleringar om tillgången på digitala verktyg samt allas rätt till
20 likvärdig utbildning är det en viktig del att jobba mot för att uppnå. De slutsatser vi som skribenter kan dra för vår kommande lärarroll är att enligt resultatet är det ingen stor skillnad i att låta elever läsa på skärm eller tryckt material gällande deras läsutveckling. Vad som är viktigt att komma ihåg är att läsning på skärm kan för elever med
lässvårigheter ses som ett stöttande verktyg och hjälpa dem framåt i sin läsutveckling. Vad gäller aspekten om och hur elevers läsintresse ökar vid skärmläsning, är forskarna till stor del överens. Resultaten av deras studier visar på ett allmänt ökat läsintresse hos elever då de får möjlighet att läsa texter på skärmar. Intressant är en studie som gjorts i Turkiet (Aydemir & Öztürk, 2012, s. 363) som fick ett helt annat utfall. Studien visade istället att skärmläsning inte gav eleverna ett ökat läsintresse. Eftersom läsintresset minskade för både eleverna som läste på skärm och de som läste tryckt material kan en möjlig förklaring till avvikelsen vara elevernas allmänna inställning till läsning eller att boken som i undersökningen lästes inte tilltalade eleverna.
Enligt resultatet beträffande skärmläsningens främjande effekter på elevers läsintresse är skärmar något som bör nyttjas i läsundervisningen för att väcka läsintresse hos elever. Viktigt att tillägga angående denna aspekt är att ett införande av skärmar i
undervisningen inte automatiskt bidrar till ett ökat läsintresse. En avgörande faktor för en lyckad integration av skärmar är snarare hur de används i undervisningssyfte (Glimstedt, Elber, Hultgren & Johansson, 2015, s. 1).
6.3 Framtida forskning
Läsning har varit och är idag en stor del av skolans utbildningssyfte och i kombination med den digitalisering som påverkar samhället är detta område något som behöver utforskas vidare. Utefter vad som framkommit angående skärmläsningens effekter på elevers läsintresse samt våra erfarenheter av den ojämna fördelningen av digitala verktyg i de skolor vi besökt samt det som nämns i bakgrunden (3.3) skulle en intressant
fortsättning vara att undersöka vidare hur tillgången på digitala verktyg ser ut i skolorna i ett avgränsat område i Sverige.
Som tidigare nämnts i resultatdiskussionen (6.2) så visade studierna att elever med lässvårigheter kan dra fördel av att få tillgång till andra medier än tryckt material i läsningen. Ett förslag på framtida forskning är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv på
21 ett djupare plan undersöka hur elever med lässvårigheter kan utnyttja digitala resurser för att främja läsutvecklingen.
Eftersom resultatet till större del bygger på internationella studier skulle ett intressant perspektiv på vidare forskning vara att bedriva en studie där skärmläsning och
22
Referenslista
Aydemir, Z. & Öztürk, E. (2012). The effects of reading from the screen on the reading motivation levels of elementary 5th graders. The Turkish Online Journal of Educational
Technology. 11(3), 357–365. URL: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ989226.pdf.
Aydemir, Z., Öztürk, E. & Horzum, M. (2013). The Effect of Reading from Screen on The 5th Grade Elementary Students’ Level of Reading Comprehension on Informative and Narrative Type of Texts. Educational Sciences: Theory and Practice. 13(4), 2272-2276. URL: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1027653.pdf.
Baron, N-S. (2017). Reading in a digital age. Phi Delta Kappan. 99(2), 15–20. DOI: 10.1177/0031721717734184
Blikstad-Balas, M. (2018). Literacy i skolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Castek, J., Zawalinski, L., McVerry, G., O’Byrne, W. & Leu, D. (2011). The New Literacies of Online Reading Comprehension: New Opportunities and Challenges for Students with Learning Difficulties. I Multiple Perspectives on Difficulties in Learning
Literacy and Numeracy. s.91-110. DOI: 10.1007/978-1-4020-8864-3_4
Ciampa, K. (2016). Motivating Grade 1 Children to Read: Exploring the Role of Choice, Curiosity, and Challenge in Mobile Ebooks. Reading Psychology. 37(5), 665–705. DOI: 10.1080/02702711.2015.1105337
Digitaliseringen i skolan - dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i
utbildningen. (Rapport RFR18). URL:
23 Engberg, B. (2013). Läsa E-böcker. Specialpedagogiska skolmyndigheten. URL:
http://skoldatatekmolndal.weebly.com/uploads/1/4/2/7/14277083/lsa_e-bcker_information_spsm.pdf
Ertem, I-S. (2010). The Effect of Electronic Storybooks on Struggling Fourth-Graders' Reading Comprehension. The Turkish Online Journal of Educational Technology. 9(4), 140-155. URL: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ908080.pdf
Fletcher, J. & Nicholas, K. (2016). Reading for 11–13-year-old students in the digital age: New Zealand case studies. Education 3–13. 46(1), 37–48, DOI:
10.1080/03004279.2016.1170064
Fredriksson, U. (2012). Hur 15-åringars läsning förändrats mellan 2000 och 2009: Resultat från PISA-undersökningarna. I Carlsson, U & Johannisson, J (red.). Läsarnas
marknad, marknadens läsare - en forskningsantologi. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Fredriksson, U. & Taube, K. (2012). Läsning, läsvanor och läsundersökningar (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Glimstedt, A., Elber, G., Hultgren, F. & Johansson, M. (2015). Att stimulera läsintresse
med stöd av digitala redskap. Högskolan i Borås. URL:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:857407/FULLTEXT01.pdf
Grimshaw, S., Dungworth, N., McKnight, C., & Morris, A. (2007). Electronic books: Children’s reading and comprehension. British Journal of Educational Technology.
38(4), 583-599. DOI: 10.1111/j.1467-8535.2006.00640.x
Gällhagen, L. & Wahlström, E. (2012). Lär med surfplatta Åk 1–3 (1. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
24 Larson. C. L, (2010). Digital Readers: The Next Chapter in E-Book Reading and
Response. The reading teacher. 64(1), 15–22. DOI: 10.1598/RT.64.1.2
Lenhard, W., Schroeders, U. & Lenhard, A. (2017). Equivalence of screen versus print reading comprehension depends on task complexity and proficiency. Discourse
Processes. 54(5–6), 427–445. DOI: 10.1080/0163853X.2017.1319653
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2014). God läsutveckling: Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och kultur.
Maboe, E., Smith, G.A, C., Banoobhai, M. & Makgatho, M. (2018). Implementing tablets to teach Reading in Grade 5. Reading & Writing: Journal of the Reading
Association of South Africa. 9(1), 197. DOI: 10.4102/rw.v9i1.197
Mangen, A, Kolbjørn, K.B. & Walgermo, B.R. (2013). Reading linear texts on paper versus computer screen: Effects on reading comprehension. International Journal of
Educational Research. 58(1), 61–68. DOI: 10.1016/j.ijer.2012.12.002
Rasmusson, M. (2014). Det digitala läsandet - begrepp, processer och resultat. Diss., Mittuniversitetet.
Rosén, M. & Gustafsson, J-E. (2006). Läskompetens eller Reading Literacy. I Bjar, L (red.). Det hänger på språket! Lund: Studentlitteratur AB.
Roser, M. (2017). Ipadegogy of Reading: Do Ipads influence students´ reading? Teachers
and Curriculum. 17(2), 25–32. URL: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1161597.pdf
25 Simpson, A., Walsh, M., & Rowsell, J. (2013). The digital reading path: Researching modes and multidirectionality with iPads. Literacy, 47(3), 123-130. DOI:
10.1111/lit.12009
Skolverket (2018). Lgr11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket AB.
SOU 2012:10. Läsarnas marknad, marknadens läsare-en forskningsantologi. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Surfplatta. (u.å.). Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-01-25 från https://www-ne-se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/surfplatta
Thunberg, G., Claesson, B. & Swärd, A-K. (2015). Läsa och skriva med digitala verktyg.
Göteborgs Universitet. URL: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-
skriv/Grunds%C3%A4rskola/015_tematiska- arbsatt/del_05/material/Flik/Del_05_MomentA/Artiklar/M15_1-9_05A_artikel_digitalaverktyg_docx.docx
Utbildningsdepartementet. Uppdrag att digitalisera de nationella proven m.m. Regeringsbeslut II:1. Stockholm: Utbildningsdepartementet, 2017. URL:
https://www.regeringen.se/4a80ac/contentassets/03dee5c5cdf244afa053e26cf654a8d8/up pdrag-att-digitalisera-de-nationella-proven-m.m..pdf.
Winman, T., Spante, M., Willermark, S., Svensson, L. & Lundh Snis, U. (2018). Digitalisering i skolan – möjligheter och utmaningar. Forskning för skolan. URL: https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2 899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3971.pdf?k=3971
26
Bilagor
Författare Titel Tidsskrift Publikationsår Syfte Design Urval Datainsamling Land Studiens teoretiska utgångspunkt Resultat Aydemir Zeynep., Öztürk ErgünThe Effects off Reading from the Screen on the Reading Motivation Levels of Elementary 5th Graders Turkish Online Journal of Educational Technology 2012 Undersöka effekterna av läsning på skärm hos femteklassare och hur det påverkar deras läsintresse. Vetenskaplig artikel 60 elever i årskurs fem. Datainsamlingen grundade sig i två grupper med 30 elever i varje. En kontrollgrupp och en experimentgrupp. Läsintresset hos eleverna graderades enligt en motivationsskala. Turkiet. Sociokulturell teori. Resultatet visade att läsintresset hos elever som läste texten på skärm var lägre än hos de som läste tryckt material. Aydemir, Zeynep., Öztürk, Ergün., Horzum, M.Baris. The Effect of Reading from Screen on The 5th Grade Elementary Students’ Level of Reading Comprehension on Informative and Narrative Type of Texts. Educational Sciences: Theory and Practice. 2013
Studiens syfte var att jämföra femteklassares läsförståelse vid läsning på skärm kontra tryckt material. Vetenskaplig artikel. 60 elever i årskurs fem.
Ett test användes som bedömningsverktyg framtaget av forskare som låg till grund för insamlingen av data. Eleverna fick läsa två olika texttyper, några på skärm och några läste tryckt material. Turkiet. Sociokulturell teori. Resultatet av studien visade att skärmläsning bidrog till en ökad läsförståelse vid läsning av den informativa texten. Gällande den berättande texten sågs ingen större skillnad.
Baron, Naomi S. Skillnader eller
likheter gällande läsningen i ett tekniksamhälle.
Vetenskaplig artikel. En enkätundersökning har gjorts för att sammanställa
Resultatet visade att majoriteten upplever att det är lättare att
27
Reading in a digital age
Phi Delta Kappan
2017
skillnader och likheter gällande de olika sätten att läsa på. Undersökningen är gjord på
universitetsstudenter, men författaren hävdar att studien även är relevant för yngre elever.
USA.
koncentrera sig på läsningen då det sker i tryckt material. Samtidigt anser respondenterna att läsning av tryckt material upplevs som tråkigt. Castek, Jill., Mcverry, Greg., Leu, Don., Zawilinski, Lisa., O´Byrne, Ian. W. The New Literacies of Online Reading Comprehension: New Opportunities and Challenges for Students with Learning Difficulties Multiple Perspectives on Difficulties in Learning, Literacy and Numeracy 2011 Syftet med studien var att undersöka fyra elever med lässvårigheter och hur skärmläsning påverkade deras läsutveckling. Kapitel i bok. Komparativ fallstudie innehållandes fyra elever med lässvårigheter. Två lästest genomfördes, ett traditionellt och ett digitalt. USA. Sociala metoder och New Literacies. Studien visade att elever som vanligtvis hade svårigheter med läsning av tryckt material lyckades bättre då de fick läsa digitalt. Ciampa, Katia Motivating grade 1 children to read: exploring the role of choice, curiosity, and challenge in mobile ebooks Reading Psychology 2015
Syftet var att undersöka om skärmläsning har någon påverkan på elevers läsintresse. Vetenskaplig artikel. Undersökningen bestod av test före respektive efter undersökningen i form av frågeformulär (kvantitativa data). Fältstudieanteckningar (kvalitativa data) gjorda av forskaren är också en del av urvalet. Respondenterna var 30 elever i årskurs ett.
Resultatet av studien visade att majoriteten av eleverna föredrog att läsa på skärm hellre än tryckta texter.
28 Kanada. Grimshaw, Shirley, Dungworth, Naomi, McKnight, Cliff, Morris, Anne Electronic books: children’s reading and comprehension British Journal of Educational Technology 2007
Syftet var att undersöka hur och om digital läsning ökar elevers läsutveckling och läsintresse. Vetenskaplig artikel. Två olika sagoböcker användes och 132 elever deltog. En grupp läste på skärm med en ordbok tillgänglig online och den andra gruppen läste den tryckta boken och hade tillgång till en tryckt ordbok. Data
samlades in med hjälp av tester som grundar sig i läsförståelse och läsintresse.
Storbritannien.
Resultatet visade att skärmläsning bidrog till ökad läsförståelse jämfört med den
traditionella läsningen.
Ertem, Ihsan Seyit
The effect of electronic storybooks on struggling fourth- graders’ reading comprehension Turkish Online Journal of Educational Technology 2010
Syftet var att jämföra elever med
lässvårigheters läsförståelse kopplat till olika medier.
Vetenskaplig artikel.
77 elever i årskurs fyra som ansågs vara svaga läsare fick läsa digitala texter i två olika digitala format där den ena bestod av text och animationer och den andra bestod av enbart text i digital miljö. Det tredje formatet var tryckta böcker. Läsförståelse mättes med hjälp av elevernas förmåga att återberätta det lästa.
USA. Resultatet visade att eleverna som läste den digitala texten med animationer visade på bäst förmåga att återberätta det lästa. Näst bäst resultat visade de elever som läste den digitala texten utan animationer. Den tryckta texten visade här på sämst förmåga till att stötta svaga läsare. Fletcher, Jo., Nicholas, Karen Reading for 11– 13-year-old students in the digital age: New Zealand case studies.
Syftet var att undersöka skärmars påverkan på elevers läsintresse. Vetenskaplig artikel.
Intervjuer med elever, lärare och rektorer ligger till grund för studiens resultat. Undersökningen är en fallstudie. Sociokulturell teori. Skärmläsning är ett medel som ökar elevers läsintresse. Lågpresterande elever visade ett ökat läsintresse då skärmar
29 International Journal of Primary, Elementary and Early Years Education 2016
Nya Zeeland. integrerades i
undervisningen. Lenhard, Wolfgang., Schroeders, Ulrich., Lenhard, Alexandra Equivalence of screen versus print reading comprehension depends on task complexity and proficiency. Discourse Processes 2017
Syftet var att undersöka potentiella skillnader då elever läser digitalt eller traditionellt gällande läsförståelse. Vetenskaplig artikel. Elever i årskurs 1–6 har fått genomföra ett test (ELFE 2), antingen på papper eller på skärm. Tyskland. Resultatet av studien visar på skillnader beträffande läsförståelse till följd av läshastighet. Elever tenderar enligt studien att läsa snabbare då de läser på skärm vilket påverkar läsförståelsen negativt. Maboe, Ethel., Smith, Cornelia G.A., Mumthaz., Banoobhai., Makgatho, Moses Implementing tablets to teach Reading in Grade 5 Reading and Writing; Journal of the Reading Association of South Africa 2018
Syftet var att undersöka hur och om digitala verktyg kan förbättra elevers läsning. Vetenskaplig artikel Studien omfattas av 12 elever, sex lärare och sex föräldrar till elever i årskurs fem. En kvalitativ inriktning som involverade en fallstudie i form av gruppintervjuer och observationer. Sydafrika Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK). Elever som använde skärmar i undervisningen upplevde dessa som en stöttande funktion i läsningen. Läsningen förbättrades till följd av elevernas entusiasm till teknologi. Mangen, Anne., Walgermo, Bente. R., Brønnick, Kolbjørn Reading linear texts on paper Utforska effekter av digitala verktygs påverkan på läsförståelse i norska skolor. Vetenskaplig artikel. 72 slumpmässigt utvalda elever från två olika grundskolor delades in i två grupper. Den första
Resultatet av studien visade att gruppen som läste tryckt material visade på ett bättre resultat jämfört
30 versus computer screen: Effects on reading comprehension International Journal of Educational Research 2013
gruppen läste tryckt material och den andra gruppen läste samma text fast digitalt. Läsförståelsetest och test i ordförståelse genomfördes innan undersökningen. Norge
med den andra gruppen. Roser, Monique Ipadegogy of Reading: Do Ipads influence students’ reading? Teachers and Curriculum 2017
Syftet var att kontrollera om användandet av Ipads i
undervisningen har någon effekt på elevers lärande och läsande. Vetenskaplig artikel. Jämförelse av två grupper där ena gruppen av elever hade tillgång till Ipads och den ena gruppen inte. Nya Zeeland. Jämförelsen visade inga större skillnader i läsutveckling mellan de båda grupperna. Båda grupperna utvecklade sin läsförmåga. Simpson, Alyson., Walsh, Maureen., Rowsell, Jennifer The digital reading path: researching modes and multidirectionality with iPads Literacy 2013
Syftet med denna studie var att undersöka hur och om integreringen av teknologi i läsundervisningen påverkar elevers meningsskapande. Vetenskaplig artikel.
Studien har gjorts i skolor i tre olika länder (USA, Kanada och Australien). Studien bygger på observationer av elever i klassrummet när de interagerar med digitala verktyg i läsundervisningen. Australien. Funktioner som digitala verktyg erbjuder påverkar elevers läsutveckling i form av att elevers läsintresse ökar. Elever tenderar också att arbeta tillsammans samt dela sina idéer då läsningen sker på digitala medium.
