”Samverkan är A & O” : En intervjustudie om det förebyggande ANDT-arbetet riktat mot högstadieelever.

”Samverkan är A & O”

En intervjustudie om det förebyggande ANDT-arbetet riktat mot

högstadieelever.

HUVUDOMRÅDE: Socialt arbete

FÖRFATTARE: Adam Almgren & Disa Larsdottir JÖNKÖPING 2020 Maj

Förord

Vi vill först och främst tacka intervjupersonerna för deras medverkan, utan er hade detta inte vart möjligt. Vi vill även tacka våra familjer för att de stått ut med oss under dessa veckor. Vi vill självklart tacka Olov Aronson vår handledare för de goda råden och för att han styrt oss i rätt riktning, utan dig skulle vi förmodligen fortfarande vart ute å seglat. Sist men absolut inte minst tacka dig kära Deadline, utan dig skulle vi aldrig blivit klara.

Abstract

Title: “Collaboration is essential”: An interview study on preventive ANDT work aimed at secondary school students (age 12 – 16).

Writers: Adam Almgren and Disa Larsdottir Tutor: Olov Aronson

Examiner: Disa Bergnehr

The purpose of the study was to investigate the possibilities and / or obstacles that exist in the prevention work against ANDT (Alcohol, narcotics, doping and tobacco) use among secondary school students (age 12 – 16) through the perspective of the professionals. The method used for data collection is semi-structured interviews with two professional groups, both working closely with young people. The selected occupational groups were school counselors and field secretaries / field assistants. The collected material was analyzed through thematic analysis where six themes emerged, these six themes were then sorted into three main categories which were: the vision of and the work methods in preventive work, school and the field, family and leisure. The empirical material was interpreted through the perspective of symbolic interactionism.

The results of the study show that Collaboration is essential when it comes to preventative work. Good cooperation is an opportunity for preventive work, if cooperation fails, this will instead be an obstacle to the entire work. In addition to collaboration, clear guidelines and routines are important factors for how the ANDT preventive work is carried out in the municipalities. Well-functioning ANDT preventative work can be created through enhanced cooperation and trust building between the professional groups, but also with the home and the youth.

Keywords: ANDT, collaboration, young people, secondary school, prevention, trust, symbolic interactionism.

Sammanfattning

Titel: ”Samverkan är A & O” En intervjustudie om det förebyggande ANDT-arbetet riktat mot högstadieelever.

Författare: Adam Almgren och Disa Larsdottir Handledare: Olov Aronson

Examinator: Disa Bergnehr

Syftet med studien var att genom de yrkesverksammas perspektiv undersöka de möjligheter och /eller hinder som finns i det förebyggande arbetet mot ANDT (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak) användning bland högstadieelever (ålder 12 - 16). Den metod som används för datainsamlingen är semistrukturerade intervjuer med två yrkesgrupper som båda arbetar nära ungdomarna. De utvalda yrkesgrupperna var skolkuratorer och fältsekreterare/fältassistenter. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys där sex teman framträdde, dessa sex teman sorterades sedan in i tre kategorier, dessa var: Visionen av och arbetssättet kring det förebyggande arbetet, Skola och Fältet samt Familj och Fritid. Vidare tolkades det insamlade materialet utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv.

Resultatet av studien visar att Samverkan är A och O när det kommer till det förebyggande arbetet. Ett gott samarbete är en möjlighet för det förebyggande arbetet, om samarbetet brister så blir detta istället ett hinder för hela arbetet. Utöver samarbetet så är tydliga riktlinjer och rutiner viktiga faktorer kring hur ANDT förebyggande arbetet bedrivs i kommunerna. Genom stärkt samarbete och tillitsskapande mellan yrkesgrupperna men även med hemmet och ungdomen kunna skapa ett välfungerande ANDT förebyggande arbete.

Nyckelord: ANDT, samarbete, samverkan, ungdomar, högstadieelever, tillit, förebyggande, symbolisk interaktionism.

Innehållsförteckning

Teoretisk förankring: Symbolisk interaktionism ... 8

Människan som eget objekt ... 9

Grupper/socialinteraktion/samarbete ... 10

Tillit ... 12

Metod ... 13

Kvalitativa intervjuer ... 13

Kunskapsöversikt ... 15

Urval och begränsningar ... 15

Tillförlitlighet ... 16

Genomförande av datainsamling ... 17

Etiska reflektioner ... 18

Analysmetod ... 19

Resultat och analys ... 20

Visionen av och arbetssättet kring det förebyggande arbetet ... 21

Skolan och Fältet ... 26

Familj och Fritid ... 33

Diskussion ... 37

Visionen av och arbetssättet kring det förebyggande arbetet ... 38

Skola och Fältet ... 39

Familj och fritid ... 41

Implikationer ... 43 Vidare forskning ... 44 Slutsats ... 46 Litteraturförteckning ... 47 Bilaga 1: informationsbrev ... 49 Bilaga 2: intervjuguide ... 50

1

Inledning

Endast en knapp del av de ekonomiska resurser vi lägger på behandling och förebyggande av missbruk av substanser i Sverige tillfaller det förebyggande arbetet (Socialstyrelsen, 2010). Förutom materiella kostnader innebär ett missbruk av alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) även skada på individens hälsa och psykiska mående vilket genom förebyggande insatser till stor del skulle kunna undvikas. Socialstyrelsen (2010) inledde 2007 ett arbete där man skulle sammanställa redan insamlade uppgifter från 2003 om samhällets totala kostnader för alkohol och narkotikamissbruk. Det som gör den här sammanställningen intressant är att den för första gången inkluderar siffror för missbruk av både alkohol och narkotika. Statistiken som presenteras visar en total siffra på nästan 30 miljarder varav vård och omsorg står för mer än 25 miljarder. Kostnaden av förebyggande insatser uppmättes till ungefär 800 miljoner vilket motsvarar cirka 3% av den totala siffran. I en bilaga till socialstyrelsens (2019) nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende uppges att samhällets totala kostnader idag uppskattas ligga mellan 16 och 57 miljarder kronor per år.

Det som i dagsläget betraktas som säkerställd kunskap angående effektiviteten på preventiva metoder mot ANDT-bruk baseras på en liten del forskning som lyckats göra statistiska generaliseringar. Att lyckas se ett samband mellan metod och effekt är svårt att göra eftersom statistik och resultat på området är svårtolkade. Framtida forskning på preventiva insatser och metoder för att upptäcka samt förhindra bruk och riskbruk skulle kunna leda till en utökad förståelse av missbrukets första skede. En sådan förståelse innebär att man med (i förhållande till missbruksvården) väldigt låga kostnader och korta insatser skulle kunna förhindra hälsosamt, psykiskt och samhällsekonomiskt lidande.

Med anledning av ovanstående resonemang kommer den här studien att intressera sig för yrkesverksammas upplevelser av vad inom det ANDT förebyggande arbetet som fungerar bäst. Vi vill även belysa faktorer som upplevs ha positiv alternativt negativ inverkan på förutsättningar att utföra och utveckla det arbetet som bedrivs idag.

2

Syfte

Syftet med denna studie är att genom de yrkesverksammas resonemang undersöka möjligheter och/eller hinder som finns i det förebyggande ANDT-arbetet bland högstadieelever.

Frågeställningar

• Hur beskriver skolkuratorer och fältsekreterare sitt ANDT förebyggande arbete • Hur resonerar skolkuratorer och fältsekreterare angående möjligheter och hinder

inom det förebyggande ANDT arbetet

Läsarhänvisningar

I denna uppsats kommer vi använda vissa begrepp som kan ha en annan innebörd för läsaren än för oss som författare, vi vill här förtydliga vad vi menar när vi använder dessa begrepp:

Ungdomar: med ungdomar menar vi barn i högstadieålder. Fältare: fältassistenter eller fältsekreterare

Fältet: är benämning på de områden (både fysiska och uppgiftsmässiga) där fältare och övrig socialtjänst, arbetar och når ut till ungdomarna som inte innefattar skola, det kan vara fritidsgårdar, skateparker eller andra utomhus arenor där ungdomen finns eller de arbetsmetoder som dessa yrkesgrupper använder.

Samarbete/samverkan: har i denna uppsats samma mening: när flera yrkesgrupper arbetar tillsammans. Dessa begrepp används även när yrkesverksam arbetar tillsammans med icke professionella personer.

3

Bakgrund

3 kap. 7§ socialtjänstlagen (SFS 2001:453) beskriver socialnämndernas ansvar att arbeta för att förebygga samt motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden skall även ge information till andra myndigheter, grupper eller enskilda. Socialnämnden ansvarar även för att det ska finnas uppsökande verksamheter som sprider kunskap om skadeverkningar av missbruk samt vilka hjälpmöjligheter som finns.

I takt med att alkoholkonsumtionen bland ungdomar minskat kraftigt sedan tidiga 2000-talet, så har tillgängligheten av narkotika i Sverige ökat uppger centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (2019), CAN. Guttormsson och Zetterqvist (2019) skriver i sin fokusrapport om hur en tidig substansanvändnings debut kan kopplas till mer omfattande bruk i vuxen ålder. Höjd debutålder kan generera stora vinster för både individen och samhället. Debutåldern för substansanvändning i Sverige har gradvis höjts under nästan hela 2000-talet, från 1999 då siffran för andel ungdomar som vid 14 års ålder använt snus, cigaretter, alkohol eller cannabis låg på 63% till endast 18% 2019. Bland denna nu minskade grupp som överhuvudtaget har debuterat med alkohol eller tobak har även genomsnittsåldern stigit. Guttormsson och Zetterqvist (2019) poängterar dock att det sedan 2017 inte synts någon minskning i andelen elever i årskurs 9 med tidig debut. Om denna platå är en tillfällighet, om botten är nådd eller om det kommer ske en ökning är oklar enligt Guttormsson och Zetterqvist (2019).

Sedan 70-talet har CAN följt utvecklingen av narkotika och alkoholbruk och undersökningarna pekar på att narkotikabruket är mer spritt i landet nu än tidigare då bruket inte längre är begränsat till större städer och områdena kring Stockholm. Den ökade tillgängligheten av droger beror bland annat på internetthandeln som även introducerar så kallade NPS: er (nya psyko aktiva substanser) på marknaden. Den nya narkotikan som i dag är tillgänglig är tyngre det vill säga att preparaten har blivit starkare än tidigare vilket gör bruket mer problematiskt. Enligt rapporten ska Sveriges befolkning ändå bruka betydligt mindre mängder narkotika än USA och andra länder i Europa.

Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2015), (SBU) fungerar ingen av de manualbaserade programmen eller åtminstone går det inte att bevisa effekten av dem, när det gäller det förebyggande ANDT arbetet som görs i skolorna i dag. Nya innovationer som inte bygger på de manualbaserade programmen behöver enligt SBU (2015) utvecklas. Vidare rapporterar SBU (2015) om vikten av att tidigt upptäcka och förebygga den

4

riskfyllda konsumtionen under ungdomen eftersom den tenderar att följa med även upp i vuxenålder, vilket kan leda till ett långvarigt missbruk som påverkar både individen och samhället under lång tid.

Tidigare forskning

I detta avsnitt har vi genom tidigare forskning försökt identifiera det som anses vara möjligheter eller hinder när det kommer till det ANDT förebyggande arbetet som riktar sig till ungdomar. Vi kunde urskilja tre kategorier som vi uppfattade särskilt påverkar ungdomars användning av ANDT preparat: Föräldrars inflytanden, Samhällets insatser och Förebilder. Det är genom dessa tre kategorier vi kommer presentera den forskning vi använt oss av.

Föräldrars inflytande

Forskning visar att föräldrars involvering i det förebyggande arbetet är av stor vikt för hur effektivt det förebyggande arbetet ansågs vara och hur det påverkar ungdomars framförallt alkoholanvändning Elmeland och Kolind (2012). Vidare såg de i sin artikel som är en diskursanalys av hur myndigheter på ena sidan och allmänheten där ibland ungdomars föräldrar på andra sidan förehåller sig till det förebyggande arbetet vad gäller framförallt alkoholanvändning bland ungdomar i Danmark. Enligt Elmeland och Kolind (2012) så har det under de senaste decennierna lagts stor fokus på den överdrivna konsumtionen av alkohol bland danska ungdomar. De Nationella hälsomyndigheterna har till en följd av denna höga alkoholkonsumtion bland landets ungdomar, gått ut och uppmanad föräldrarna att fungera som en slags förebyggande arbetare, genom att uppmuntra sina ungdomar att dricka mindre. Ett av förslagen från de danska myndigheterna var att föräldrar uppmanades att utarbeta ett så kallat ”föräldraavtal”. Avtalet gick ut på att föräldrar tillsammans med sin ungdom skriver ett kontrakt där det framgår när ungdomen får börja dricka, hur mycket den får dricka, i vilka sociala sammanhang drickandet får ske samt vilken sorts alkohol ungdomen får dricka. Samtidigt menar forskarna att skadereducerande metoder vuxit nedifrån och upp bland danska föräldrar. Genom att föräldrarna till exempel håller egna fester för ungdomarna (14-18år) där alkohol tillåts, men under kontrollerade former. Genom denna metod tror sig föräldrarna ha en bättre kontroll

5

över ungdomarna och på så vis minska skaderisken. Denna artikel visar på att trots att myndigheterna påtalar riskerna med ungdomarnas alkoholkonsumtion så råder det två olika diskurser mellan myndigheterna och allmänheten vad gäller alkoholanvändning bland danska ungdomar. Elmeland och Kolind (2012) menar vidare att föräldrarnas syn på alkohol, föräldrarnas egen alkoholkonsumtion samt föräldrars engagemang i ungdomarnas liv påverkar i stor utsträckning hur väl det förebyggande arbetet fungerar.

Janagan, Johnson och Mendoza (2019) kunde konstatera i sin artikel som utgick från att behandlingsmoduler som MI, kognitiv beteendeterapi, harm reduction therapy, de statliga program för förebyggande arbete (service delivery systems) samt polisens arbete undersöktes med tillämpning på Trinidad och Tobago, att familjens socioekonomiska situation samt föräldraförmågan är två faktorer som spelar en viktig roll när det kommer till ungdomarnas framför allt alkoholkonsumtion.

Janagan et al., (2019) såg att även om minderåriga inte får köpa alkohol så har de lika lätt att få tag på alkohol som de vuxna. Studien visade även att ungdomarna i stor utsträckning drack alkohol på hemmafester bland vuxna, vilket betyder att föräldrar eller vuxenkontrollen behöver skärpas. Samma beteende noterade Elmeland och Kolind (2012) i sin artikel. Vidare belyser Elmeland och Kolind (2012) samt Janagan et al., (2019) att huvudsyftet med det förebyggande arbetet inte anses vara att hindra ungdomar från att dricka alkohol, utan snarare senarelägga debuten samt förhindra eventuella farliga situationer och alkoholrelaterade skador. Gemensamt för båda artiklarna (Elmeland och Kolind 2012, Janagan et al., 2019) var att utöver föräldrars förväntade involvering så finns det samtidigt förebyggande ANDT skolprogram som är riktade till ungdomar.

Bodin och Strandberg (2011) reflekterar i sin studie om Örebro Prevention Program (ÖPP), som handlar om föräldrars delaktighet i det förebyggande arbetet, att dagens föräldrar har en förmodad högre medvetenhet om alkoholens och drogernas negativa påverkan. Kunskapen angående skaderisken som alkohol kan ha på ungdomar anses ha ökat efter myndigheters olika insatser riktade till föräldrar. Genom denna ökade medvetenhet om skaderiskerna tror Bodin och Strandberg (2011) sig kunna förklara varför deras studie om ÖPP inte gav något resultat. Bodin och Strandberg (2011) hävdar att det med deras resultat inte går att bekräfta att ÖPP har någon effekt på ungdomars dryckesvanor.

6

Samhällets insatser

När det kommer till forskningen kring samhällets insatser så ser det olika ut beroende på vad respektive land upplever som ett problemområde vad gäller ANDT användning bland ungdomar.

Janagan et al., (2019) studie visade trots att ungdomarna hade en hög medvetenhet om farorna med att dricka alkohol, genom skolans drogförebyggande arbete, hemmet, kyrkan eller sociala medier så valde de ändå att dricka. Det finns en lucka när det gäller påverkan och genomförande av korrigerande åtgärder. Riskbeteendet ses som en del av ungdomarnas sätt att hitta sin identitet. Så trots att ungdomarna får förebyggande information och olika insatser från samhället samt hemmet så väljer de flesta trots detta att dricka alkohol.

Petrie (2017) klarlägger i sin artikel att forskningsstatistiken visar på de höga sociala kostnaderna som överkonsumtion av alkohol bland ungdomar innebär. Vilket Petrie (2017) menar lett till en spridning av skolbaserade förebyggande program. Dessa skolbaserade program är ämnade att ge ungdomarna den kunskap och de färdigheter som krävs för att stå emot det sociala trycket att dricka alkohol, samtidigt så finns det begränsade bevis på långsiktig framgång med dessa skolbaserade program. Petrie (2017) hävdar i sin artikel att när det finns liberalare regler kring hur alkohol får synas i reklam och marknadsföras som det görs i Storbritannien, då kräver det förebyggande arbetet med ungdomarna att fokus sätts på att lära dem kritiskt tänkande, och att främja ett kritiskt socialt perspektiv som motiverar ungdomar till att överväga risken med marknadsföringsteknikerna som används utav alkoholtillverkarna.

Nilsson et al., (2020) vars studie handlade om att undersöka om lokalt alkoholförebyggande arbete minskade konsumtionen av alkohol och de alkoholrelaterade skadorna i svenska kommuner. Enligt Nilsson et al., (2020) så har Sverige en betydligt lägre dödlighet utav alkohol än övriga Europa. Men det beräknas ändå att ca 6 % av svenska befolkningen har ett riskbruk eller missbruk av alkohol.

Nilsson et al., (2020) menar att det är svårt att tyda effekterna av det förebyggande arbetet på konsumtionen och skador relaterade till alkohol och droger, speciellt när variationen av de förebyggande insatser som görs ute i kommunerna är så stor. Trotts denna variation kunde Nilsson et al., (2020), se att effekterna av det förebyggande arbetet som bedrivs

7

lokalt i de svenska kommunerna verkar minska alkoholrelaterade skador och inte minst den alkoholrelaterade dödligheten.

Samtidigt skriver Ander, Abrahamsson och Gerdner (2015) att arenan för drickandet bland ungdomar ändrats. Från att drickandet mestadels skett utomhus på olika lite dolda platser där ungdomarna känt sig fria från vuxenkontroll till inomhus till ungdomarnas hem när föräldrarna inte är närvarande, vilket leder till att varken de yrkesgrupper som arbetar med det förebyggande arbetet eller polisen har möjlighet att närma sig ungdomarna på samma sätt som tidigare. Denna ändring av arenan kräver i enlighet med Ander et al., (2015) ny strategi från yrkesfältet om de skall ha en möjlighet att nå ut till de ungdomar som riskerar att hamna i ett risk- eller missbruk.

Förebilder

Som tidigare redovisats under Föräldrars inflytande så är föräldrar en av de viktigaste förebilderna vad gäller användningen av ANDT preparat bland ungdomar. Att det finns andra stärka förebilder runt ungdomarna, kan bli en möjlighet i det ANDT förebyggande arbetet, genom att de agera som ansvarsfulla vuxna och positiva förebilder för ungdomarna. Utöver vårdnadshavare så visar en del forskningen att både religion och mentorskap är två metoder som hävdas fungera som stärka förebilder.

Den sammanställda forskning som Sanchez, Opaleye, Chaves, Noto och Nappo (2011) gjort från bland annat Sydamerika hävdar att religiös tillhörighet är en av de starkaste skyddsfaktorerna mot överkonsumtion av alkohol även om olika religiösa grupper har olika inställning till alkoholkonsumtion. Men detta ska enligt Sanchez et al., (2011) ha mer att göra med den sociala sammanhållningen religionen medför och inte själva religiösa övertygelsen i sig. De flesta kyrkor accepterar och tar emot missbrukare direkt när de ber om hjälp.

Enligt Bellamy, Springer, Sale och Espiritu (2004) har mentorskap som modell för att ingripa och förebygga ungdomars användning av ANDT snabbt ökat i popularitet. I USA använder man sig av mentorer som ska fungera som förebilder, det kan vara äldre ungdomar eller ansvarsfulla vuxna. Mentorerna skall finnas till för ungdomar som anses

8

ligga i riskgruppen för att börja använda ANDT preparat. Det kan till exempel vara ungdomar från socioekonomiskt utsatta områden.

Teoretisk förankring: Symbolisk interaktionism

Den teori vi valt att förankra denna uppsats med är Herbert Blumers tolkning av Symbolisk

interaktionism. Vi har valt denna teori eftersom den kan vara till hjälp för att få en djupare

förståelse av den sociala interaktion som förekommer mellan yrkesgrupperna, samt försöka förstå hur de yrkesverksamma genom sina olika erfarenheter av eller inställning till ANDT, ser på de möjligheter eller hinder som kan uppstå när det kommer till att förebygga användningen av ANDT. Utöver Symbolisk interaktionism som teori så har vi använt oss av Jones och Georges (1998) tolkning av tillit utifrån den symboliska interaktionismen. Relationsskapande framkom i intervjuerna som en viktig del i det förebyggande arbetet när det kommer till samarbete mellan yrkesgrupperna och ungdomen, eller yrkesgrupperna och ungdomens familj. För att kunna skapa en relation måste det enligt Jones och Georges (1998) finnas en viss nivå av tillit.

Symbolisk interaktionism vilar enligt Blumer (1969) i analysen av tre enkla premisser. 1. Människor agerar mot saker och ting utifrån den innebörd och mening som

sakerna har för dem.

2. Sakernas innebörd är driven av eller uppstår från, det sociala samspelt mellan människor.

3. Sakernas mening hanteras i och modifieras genom en tankeprocess av personen som möter och hanterar sakerna.

Blumer (1969) anser att symbolisk interaktionism ser till skillnad från andra inriktningar, att meningen saker har i människors liv är centrala i sin egen rätt. Den andra premissen är den som definierar skillnaderna mellan symbolisk interaktionism och andra inriktningar, hur saker får sin mening. Jämfört med realismen som ser objekten för vad de är, en stol är en stol, en ko är en ko och så vidare eller psykoanalysens som menar att objektet eller saken får sin mening när personen interagerar med objektet eller saken. Symbolisk interaktionism hävdar i stället att saker får sin mening genom interaktionen eller samspelet med andra människor och inte genom egna interna processer utan genom hur andra personer agerar

9

mot personen med hänsyn till saken det gäller. Där av så definierar symbolisk interaktionism sakers innebörd eller mening som något som skapas i samspelet mellan människor.

Blumer (1969) menar att ett objekt är allt som går att ange som en sak eller hänvisa till. Han delar in objekten i 3 kategorier:

a. Fysiska objekt, som stol, bord, eller träd.

b. Sociala objekt, som student, mamma, lektor eller vän.

c. Abstrakta objekt, som rättvisa, moraliska principer, eller medkänsla.

Vidare så skriver Blumer (1969) att den värld som människorna lever i är sammansatt av olika objekt, och att dessa objekt är produkter av symbolisk interaktion. Objektets natur består utav den innebörd den har för varje individ, hur individen ser på objektet och hur individen är beredd att agera mot eller prata om den. Som ett exempel på hur objekten kan få olika betydelse för olika personer så identifierar Blumer (1969) att det finns en skillnad i hur en botaniker, trädhuggare, eller en poet ser på ett objekt som träd. Eller hur opponerande politiker i USA ser på den valda presidenten utifrån politisk tillhörighet. Det som Blumer (1969) menar är en konsekvens av att människor kan se så olika på samma objekt är att, människor som lever i grupper nära varandra kan fortfarande utifrån hur de ser på ett objekt leva i helt skilda världar.

Människan som eget objekt

Blumer (1969) menar att människan enligt den symboliska interaktionismen måste vara sammansatta på så vis att de klarar av att hantera social interaktion. Människor ses inte bara som en organism som responderar på en icke-symbolisk nivå utan en som ger olika indikationer till andra samt kan tolka andras indikationer. För att kunna ge och tolka olika indikatorer och samspela med andra människor måste varje människa besitta ett eget ”själv”.

Det egna ”självet” innebär i sin tur att människor kan enligt Blumer (1969) vara objekt av sina egna handlingar. Vilket innebär att en människa kan se sig själv som till exempel en student, en man, relativt ung eller gammal, en som kommer från en fattigare eller rikare

10

familj och så vidare. Genom att människan i alla dessa exempel är sitt eget objekt, så agerar han mot sig själv och guidar sig själv i mötet med andra utifrån vilket objekt han själv anser sig vara. För att människor skal kunna bli ett eget objekt så måste de som Blumer (1969) förklarar, kunna se sig själv utifrån detta objekt. Det enda sättet för en människa att se sig själv utifrån är genom att placera sig själv i andras positioner och där igenom observera eller agera mot sig själv. Blumer (1969) skriver om detta som rollspel som sträcker sig över tre steg, från rollen som diskret individ ”lek steget”, till diskret organiserad grupp ”spel steget” till det abstrakta samhället ”den generaliserade andra”. Genom att inta dessa olika roller så kan människan bemöta eller adressera sig själv.

Vidare så förklarar Blumer (1969) att det mest väsentliga som kommer av att människan har ett eget jag är att det möjliggör för henne att integrera med sig själv. Den interaktionen är social, en sorts kommunikation, där människan adresserar sig själv som en egen person och agerar där utefter. Det går att se detta beteende genom att människan till exempel kan vara arg på sig själva, kan pusha sig själv att göra saker, eller genom hur människor kan prata med sig själva. Denna interaktion med det egna självet förekommer enligt Blumer (1969) under hela livet, genom att hela tiden överväga det ena eller det andra, prövar vi objektens betydelse för det egna jaget och hur vi agerar utifrån dess betydelse.

Blumer (1969) menar att detta synsätt att människor guidar sitt beteende genom interaktionen med det inre jaget, är unikt för fältet och att det står i kontrast till övrig psykologi och social vetenskap. Blumer (1969) hävdar att all annan vetenskap utesluter det faktum att människor hela tiden måste ha en inre dialog med sig själva, inför varje beslut som den tar.

Grupper/socialinteraktion/samarbete

Samma process som människor genomgår i sitt beslutsfattande gäller enligt Blumer (1969) även för gruppers beteenden. Det vill säga att samma övervägande om objektets betydelse i förhållande till dess givna mening, genomförs även av gruppen. Det är fortfarande flera individer som skall genomgå samma process men istället för att bara appliceras utifrån individens egen uppfattning om objektet, så gäller det att knyta samman och förena allas uppfattningar om samma objekt.

11

Faktum är enligt Blumer (1969) att när människor interagerar eller samarbetar med varandra så tvingas de till att ta hänsyn till varandra och varandras åsikter. Varje människa måste på någon nivå se saken från den andras synvinkel, och förstå att den har sin egen syn på saken utifrån dennes egna premisser. En så kallad subjekt till subjekt, relation. För att tydliggöra det samband Blumer (1969) ser mellan gruppbeteende och symbolisk interaktionism, ger han exempel på tre nivåer av gruppbeteendet. Första nivån handlar om de stabila och återkommande gemensamma beslut som en grupp tar, här handlar det om att människan tar dessa beslut så ofta att det inte längre kräver någon djupare analys av objektets mening utan de är förutbestämda. Samtidigt menar Blumer (1969) att ett samhälle utan konflikter inte existerar och att människor alltid har behövt engagera sig i och diskutera fram lösningar. Lika naturligt som de förutbestämda meningar objekten har är det för gruppen att diskutera, överväga och komma fram till lösningar på nya problem. Andra nivån av gruppbeteenden menar Blumer (1969) är de stora komplexa nätverk av beslut som har en hög nivå av sammanlänkade gruppmedlemmar och ett ömsesidigt beroende av varandra för att dessa nätverk skall fungera. Ett sådant exempel är kriminalvården, det komplexa systemet av beslut, från att den misstänkte blir gripen, turen genom rättssystemet, till fängelset, till den eventuella tillsynen efter frigivning. Hela detta system fungerar enligt Blumer (1969) för att det genom hela processen finns människor som vid olika tids punkter gör något, och vad de gör är ett resultat av hur de definierar den situation de befinner sig i just då. Den tredje nivån, menar Blumer (1969) är den att varje gång en grupp tar ett beslut varje sig de är nya eller väl etablerade, har de vuxit fram genom gruppens medlemmars tidigare erfarenheter och definitioner av liknade situationer eller objekt. Ett nytt beslut eller gemensam handling kommer aldrig till utan denna bakgrundskunskap.

Sammanfattningsvis så menar Blumer (1969) att vår värld består av otaliga objekt, allt ifrån hem, tandborste, en vän, högskoleutbildning, jobb, till egentligen vad som helst. Alla dessa objekt har en egen specifik mening för människor och där av hur de agerar mot dem. I vardagen så möter individerna flera objekt som de hela tiden tar ställning till, dels utifrån hur de definierar och vilken mening objektet har för individen, dels på de tidigare erfarenheterna man har till objektet eller om det är ett helt nytt objekt eller situation genom att fästa ny mening till det objektet eller den situationen. Samma process gäller för grupper som för individen. Även om ett objekt har en viss mening för individen eller gruppen så

12

är den meningen aldrig helt fixerad, utan den kan förändras, genom nya erfarenheter eller genom nya influenser av andra gruppmedlemmar.

Tillit

Tillit är ett komplicerat fenomen som vi alla har en känsla för och på ett sätt förstår emotionellt men som är svårt att riktigt förklara och förstå rent logiskt. Jones och George (1998) har förklarat begreppet utifrån ett symboliskt interaktionistiskt synsätt (se ovan) vilket är ett väldigt relevant perspektiv utifrån att tillit påverkas så mycket av hur den upplevs. Innan man kan jobba på att skapa tillit, som i sig är väsentligt för ett gott samarbete så är det viktigt att förstå vad tillit är. Jones och George (1998) sammanställer definitionerna av tillit från olika forskare som en upplevd övertygelse mellan en part och en annan att man inte kommer att skadas, utsättas för fara eller få sina svagheter utnyttjade av den andra parten. Ur detta kan tolkas att det inte bara är den yttre partens intentioner utan även kompetens som spelar in i hur vida den kan litas på. Om partens intentioner är att skydda en individ utan att individen i sin tur upplever att denne är kapabel till detta så skulle det vara ett hinder i att skapa tillit.

De beskriver vidare att tillit kan men inte nödvändigtvis behöver upplevas från båda parterna i en interaktion. Resultat av att en part har tillit till en annan innebär att man är mer villig att låta den andre parten handla på ett sätt som påverkar och potentiellt skulle kunna skada en. I ett fall där en individ upplever tillit till en auktoritet så skulle individen ha enklare för att öppna upp sig och prata om känsliga ämnen på ett ärligt sätt eftersom individen upplever att auktoriteten inte har för avsikt att sprida berättelserna vidare och där med skada individen. Denne är också säker på att auktoriteten är kapabel att sitta på denna information utan att den läcker ut trotts att avsikten är att den inte ska göra det. Tillit delas av Jones och George (1998) in i olika områden, dessa är ”värderingar”, ”attityder” samt ”humör och emotioner”. Nedan kommer dessa områden att få en grundläggande genomgång var för sig.

Värderingar i detta avseende handlar om det synsätt du har på moral och vilka egenskaper

du värderar som positiva hos människor (Jones & George, 1998). Exempel på sådana skulle kunna vara lojalitet eller ärlighet, de individer som värderar dessa högt har också en större drivkraft att sträva efter att uppnå tillit i relationer med andra människor. En annan faktor som spelar roll är om de två personerna som ska forma tillit mellan varandra delar

13

värderingar, om både den ene och den andre har en liknande föreställning om vad som är bra/dåligt, gott/ont och så vidare så ökar sannolikheten att tillit kan formas mellan dessa personer. I en kontext då två organisationer ska samarbeta med varandra är det därför relevant att de har en liknande uppfattning om vad som är eftersträvansvärt. Ju mer snarlika deras moraliska värderingar, desto bättre grund att bygga en relation på.

Den attityd en individ har handlar inte i det här avseendet om egenskaper som värderas positivt eller negativt, utan är en personlig inställning som direkt kopplas till en annan individ eller organisation (Jones & George, 1998). Värderingarna man har angående moral och önskvärda beteenden hänger givet vis samman med och påverkar vilken attityd man har mot en annan individ även om andra faktorer spelar in. Detta innebär att man skulle kunna sympatisera med en individ eller person utan att för den sakens skull ha tillit för denne. Ett exempel som kan orsaka detta är som ovan nämnt en misstro på aktörens kompetens, det skulle även kunna bero på andra faktorer eller tidigare händelser som skapat misstro hos individen.

Humör och emotioner handlar inte som ovanstående begrepp om vilken förgrundad inställning

individen har angående vare sig moral, etik eller personlig inställning till annan individ eller organisation utan innebär istället vilken känsla en aktör ger dig (Jones & George 1998). För att exemplifiera detta så skulle en individ som har en negativ attityd till en organisation ändå kunna få tillit för en representant från samma organisation om denne kan ingiva en positiv känsla. Fast humöret påverkas inte endast av det som händer i nuet utan även av det som har hänt tidigare. Detta hänger ihop med individens förväntningar, ett exempel som författarna själva tar upp är om du skulle få besked från din chef om att du inte kommer få den löneförhöjning som chefen tidigare utlovat dig så kommer kontrasten mellan förväntningarna och verkligheten att resultera i en emotion som försvårar uppbyggnad av tillit.

Metod

Kvalitativa intervjuer

Vår intervjumetod består utav kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Enligt Bryman (2016) så riktar sig intresset i en kvalitativ intervju mot den intervjuades ståndpunkt samt att få fram intervjupersonens egna upplevelser, uppfattningar eller synsätt. Kvalitativa

14

intervjuer tenderar att vara mer anpassbara och följsamma utifrån vilken riktning intervjupersonen går med sina svar. Inom kvalitativ intervju finns det enligt Bryman (2016) två huvudinriktningar den ostrukturerade och den semistrukturerade intervjun. Vi valde den semistrukturerade intervjun i vårt arbete.

Den semistrukturerade intervjun består enligt Bryman (2016) i regel av en lista med relativt specifika teman, en intervjuguide. Även om det används en intervjuguide så har den intervjuade stor frihet att utforma svaren på frågorna på sitt eget sätt. Vi valde den semistrukturerade intervjun dels utifrån att vi ville fånga de intervjuades egna upplevelser av det ANDT förebyggande arbetet, dels för som Bryman (2016) beskriver att när det är fler forskare inblandade så kan den semisturkurerade intervjuguiden tillförsäkra en viss nivå av jämförbarhet mellan intervjuerna. Utifrån att vi delade intervjuerna mellan oss och utförde dem var för sig så tillförsäkrade intervjuguiden en viss nivå av jämförbarhet och likhet i intervjuernas utförande.

Som ett komplement till Brymans (2016) beskrivning av den semistrukturerade intervju har vi använt oss främst av Kvale och Brinkmann (2014) förklarning på hur man ”iscensätter en intervju”, genom att inledningsvis ge de intervjuade en chans att få en uppfattning om oss som intervjuare. Detta menar Kvale och Brinkmann (2014) görs genom att intervjuerna inleds med en så kallad ”orientering”, där intervjuarna kort berättar om syftet med intervjun, hur den kommer gå till, att den kommer spelas in (i fall den skall det), samt om den intervjuade har några frågor innan intervjun börjar. Denna ”orientering” har vi med i vår intervjuguide (se bilaga 2) som ett inledande stycke.

Vidare så har vi utgått ifrån Kvale och Brinkmann (2014) förklaring på den ”hantverksskickliga intervjuaren” som består utav tio riktlinjer eller stödord för hur en bra intervjuare bör förhålla sig under intervjun. Dessa riktlinjer eller stödord är: Kunnig,

strukturerande, tydlig, vänlig, känslig, öppen, styrande, kritisk, minnesgod och tolkande. Vi har tolkat

dessa ord i våra intervjuer genom att försöka visa en viss nivå av kunskap inom det ANDT förebyggande arbetet, främst genom informationsbrevet (se bilaga 1) vi skickade till alla intervjuade. Strukturerade genom utformandet av intervjuguiden (se bilaga 2) där vi följer en viss struktur och inleder med en orientering av syftet samt avslutar med en öppen fråga om det är något som den intervjuade vill tillägga. Utöver detta så har vi i största mån försökt vara aktiva lyssnare, vänliga i vårt bemötande, styrt upp samtalet med följdfrågor när det behövts, samt kunna be de intervjuade utveckla sina svar eller berätta vidare genom

15

att vara minnesgoda, och kritiska. Vi har beaktat tolkningar av intervjuerna genom att återberätta det vi uppfattat att intervjupersonen sagt så att de kunnat avfärda eller bekräfta vår förståelse av deras uttalanden.

Kunskapsöversikt

Till bakgrunden och tidigare forskning har sökningar gjorts på flera olika plattformar dessa är: Social Science Premium Collection, Google scholar, samt sage journals, utöver dessa plattformar har vi sökt via myndighetssidor som Folkhälsomyndigheten, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning samt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Den senaste sökningen gjordes den 23 mars 2020 och de sökord vi använt är: alcohol, alcohol-education, alcohol-specific, arbete, ANDT, drug, förebyggande, high-school, litterature-reviev, parenting, prevent, prevention, programs, school-based, use, youth. Dessa sökord har kombinerats på olika sätt för att få olika sökresultat. Vi har gått igenom de första 10 - 30 träffarna på våra sökningar och läst abstrakten till dessa för att göra en bedömning om de var relevanta eller ej. Vid en initial bedömning att en sökträff är relevant har denne lästs i sin helhet och då den fortfarande ansetts relevant används i denna studie.

Urval och begränsningar

Urvalet av intervjupersoner genomfördes via ett målstyrt urval så som det beskrivs av Bryman (2016). I vårt fall är det målstyrda urvalet väsentligt just för att vi är ute efter särskilda yrkesgruppers synpunkter. Vårt syfte är heller inte att generalisera vårt resultat till en population eftersom vi inte kommer hinna genomföra tillräckligt många intervjuer innan den deadline vi fått för att göra så. I processen att planera sina urval kan man resonera på ett antal olika sätt (Bryman, 2016). Vi ville vara säkra på att våra intervjupersoner besitter dels tillräckligt med kunskap inom ämnesområdet men för att sätta dessa i perspektiv även erfarenheter från praktiken angående dessa kunskaper. Efter att ha resonerat med varandra kom vi fram till att skolkuratorer och fält-sekreterare/assistenter arbetar mitt emellan högstadieeleverna och de institutioner som representerar samhället och kunskapen angående arbetet.

16

Utefter våra egna erfarenheter utifrån normer på arbetsplatser har vi resonerat så att det finns en risk för att olika personer inom samma yrkeskår delar samma idéer om hur deras arbete ska utföras och varför. Detta är anledningen till att vi valt två olika yrkesgrupper, men för att bibehålla substansen i det resultat vi får av intervjuerna så har vi inte fler än två urvalsgrupper.

Inför de intervjuer som utgör vår empiri, författade vi ett informationsbrev (se bilaga 1) där vi förklarade syftet med studien, hur den var tänkt att genomföras, samt frivilligheten att delta. Detta informationsbrev beskrev även, att på grund ut av rådande pandemi med covid-19, kunde vi genomföra intervjuer via kommunikationsverktyg som Zoom. Efter att vi skapat informationsbrevet delade vi upp antal intervjuer lika mellan oss.

För att komma i kontakt med våra intervjupersoner har vi använd oss av kommuners kontaktcenter samt hemsidor för att komma åt mejladresser till personer vars yrkestitel var antingen skolkurator eller fältsekreterare/assistent. I nästa steg mejlade vi direkt till ett 50-tal personer som ingick i 10 olika kommuner. Vi strök alla de som responderade med att de inte ville delta i studien, men skickade påminnelsemejl till alla som inte hade svarat inom fem dagar. Detta resulterade i sex intervjuer, tre skolkuratorer och tre fältare. Att det till slut bara blev sex intervjuer beror till stor del på den situation som rådde inom skolan, där covid-19 tog upp mycket utav de resurser som finns, genom de förändringar och anpassningar skolan har fått göra. Denna förändring inom skolan p.g.a. covid-19 var den främsta anledningen som angavs till att inte ställa upp på en intervju. Våra intervjuer skedde löpande och vi fortsatte att söka intervjupersoner medan vi intervjuade andra.

De begränsningar vi har i vårt arbete blir således antalet intervjupersoner, antal yrkesgrupper vi intervjuar, samt tiden vi har för att utföra studien. En av de saker som kom att påverka vår möjlighet till datainsamling det vill säga att utföra våra intervjuer, och där av bli en begränsning var covid-19, då flera av tillfrågade intervjupersoner tackat nej till att medverka på grund av pandemin.

Tillförlitlighet

De styrkor vi ser med denna studie är att, genom de utförda semistrukturerade intervjuerna enligt Bryman (2016) så har intervjupersonerna kunnat prata fritt om de möjligheterna och eller hinder de sett med det ANDT förebyggande arbetet. Intervjupersonerna har fåt återge

17

deras egna uppfattningar av hur det ANDT förebyggande arbetet utförs och vad de anser vara ANDT förebyggande. Genom att intervjupersonerna har fått prata fritt så kan de teman som framkommit anses vara relevanta och sanningsenliga. Även att de intervjuade tillhör olika kommuner kan anses vara en styrka med studien genom att åsikterna från de intervjuade inte bara speglar åsikterna som finns inom en och samma kommun.

Denna studies största svaghet är tid, tiden vi hade för att genomföra studien på. Tidsbristen ledde till att antalet intervjupersoner blev kraftigt begränsat, genom de fåtal intervjuer vi hade tid till att genomföra, går det inte att dra några generaliserade slutsatser, även om det inte var studiens syfte, så blir antalet intervjupersoner en svaghet. Risken att de teman vi fått fram, samt de åsikter om vad det ANDT förebyggande arbetet innebär, genom intervjuerna inte stämmer överens med det som flertalet av skolkuratorer eller fältare tycker.

Genomförande av datainsamling

Under tiden vi väntade på respons på de mejl vi skickat skapade vi vår intervjuguide (se bilaga 2). Vi skapade en guide för fältare och en för skolkuratorerna, detta för att även om de båda arbetar nära ungdomarna så ser deras roller lite annorlunda ut och vi ville anpassa frågeställningen utifrån det. I intervjuguiden ville vi vara noga med att inte ställa ledande frågor. Den är uppbyggd så att den har tre huvudområden det första området handlar om hur intervjupersonerna beskriver sitt eget arbete, hur de arbetar ANDT förebyggande samt vem som ska uträtta arbetet. Den andre delen är ämnad att lyfta hur intervjupersonerna upplever arbetet som direkt riktas till ungdomen. I denna del efterfrågar vi även särskilt metoder för hur man arbetar med människor. I den tredje och sista huvuddelen ber vi intervjupersonen att tänka fritt kring sitt arbete och föreslå egna lösningar.

Var en av dessa tre huvudområden (fetmarkerade i bilaga 2) har ett antal medföljande frågor som endast finns för att kunna utveckla frågeställningen. Dessa frågor har alltså inte kommit att ställas till intervjupersonerna i de fall de själva haft mycket att tala om. Varje huvudområde avslutas med frågan om de ser några hinder eller möjligheter i förhållande till det de berättat.

18

Intervjufrågorna valde vi dels utifrån den tidigare forskningen, dels insamlat material till bakgrunden där det bland annat framkommer att familjen har en viktig roll när det kommer till det förebyggande ANDT arbetet, där av avsnittet som handlar om familj. Bland annat det som SBU (2015) skriver i sin rapport att de manualbaserade skolprogrammen inte verkar ha någon effekt samtidigt som Ander et al., (2015) skriver om att arenan för drickandet hos ungdomar har ändrats, ledde till frågorna kring metod och arbetssätt. Vi delade upp intervjuerna på ett sätt så att vi intervjuade två personer från ena yrkesgruppen och en från andra vardera. Den som intervjuade två fältare intervjuade alltså en kurator och vise versa. Av de sex intervjuerna vi genomförde, utfördes samtliga via Zoom och varje intervju tog mellan 30 och 60 minuter. Denna variation av intervjutid beror främst på att en av intervjupersonerna ville få frågorna skickade till sig innan intervjun. På så vis kände sig den intervjuade bättre förberedd, men resultatet blev att hen svarade med kortare svar på varje fråga än de andra gjorde som inte visste om frågorna på förhand. Efter genomförandet av intervjuerna transkriberades dem och avidentifierades. Efter transkriberingen och avidentifieringen delade vi med oss av de intervjuer vi genomfört med varandra så att vi båda fick tillgång till att läsa dem.

Etiska reflektioner

För att genomföra sociala studier finns det flera etiska principer som ska beaktas. Enligt Bryman (2016) är dessa principer informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet. Vi har beaktat informationskravet genom att vi varit tydliga med studiens syfte.

Vi har både i vårt informationsbrev och inledande i intervjuerna förklarat vilka vi är, hur vi kommer att använda intervjuerna, hur dessa kommer att gå till och varför vi utför studien. På samma sätt har vi gjort intervjupersonerna medvetna om att deltagande är frivilligt och att de kan dra tillbaka sin medverkan om de så önskar. Samtyckeskravet har beaktats genom att vi endast intervjuat de personer som läst vårt informationsbrev (bilaga 1) och svarat genom mejl att de tackar ja till att delta. Intervjupersonerna har både via informationsbrevet och muntligt innan intervjuerna informerats att de kan dra tillbaka sitt samtycke när som helst de önskar.

Genom att i störta möjliga mån avpersonifiera vår data så har vi beaktat

konfidentialitetskravet. Vi har inte delat med oss av vårt inspelade material till någon. Under

19

med syftet att våra intervjupersoner inte ska kunna identifieras i efterhand. De fullständiga transkriberingarna har endast delats mellan författarna av denna studie med anledning att obehöriga ej ska kunna få tillgång till dessa. Detta hänger ihop med nyttjandekravet som vi ytterligare beaktat genom att vår insamlade data kommer att raderas när studien är klar och endast användas i denna studie.

Den lag som reglerar etiska frågor i svensk forskning är lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Lagen reglerar dock inte ”studier som utförs endast inom ramen för högskoleutbildning” men är ändå ett mått på hur man bör tänka i dessa sammanhang. I sin helhet lyfter lagen tankeställningar om människovärdet, säkerhet, personlig integritet och informerat samtycke.

Analysmetod

Analysmetoden som har använts till detta examensarbete är Tematisk innehållsanalys som Bryman (2016) beskriver som en metod där forskarna kan använda sig av kodning, vilket innebär att det insamlade empiriska materialet som i detta arbete har samlats in via intervjuer, bryts ned till dess beståndsdelar och benämns. Kodningen går till på så vis att efter en genomgång av det empiriska materialet så placeras etiketter på det som anses vara av teoretisk vikt för arbetet eller av annan praktisk betydelse (Bryman 2016).

Som första led i bearbetningen av empirin, valde vi ut nyckelord som upprepades flera gånger. De nyckelord vi hittade var bland annat: samarbete, samverkan, riktlinjer, skolans ansvar, föräldrar, föräldrars roll, vårdnadshavare. Dessa nyckelord som vi fått fram genom kodning, använde vi sedan vidare för att försöka hitta och sätta ihop till olika teman. Slutligen jämförde vi de teman som framkommit med nuvarande kunskapsläge samt till våra forskningsfrågor.

Den tematiska analysen resulterade i sex teman: Familj och fritid, Arbetsmetoder, Samarbete, Tillit och relations skapande, Skolans uppgift, samt Visionen av det förebyggande arbetet. Dessa områden är de som intervjupersonerna har lyft fram som viktiga punkter i det förebyggande arbetet. För att förklara vad dessa teman representerar så skulle man kunna göra skildringen mellan ”familj och fritid” och ”skolans uppgift” som den fysiska plats och tidsram för vart det förebyggande arbetet bedrivs. Det som skiljer dessa punkter åt avsevärt är vem det är som har tillgång till ungdomen på dessa olika

20

platser. I skolans värld finner man den professionelle som med metodik och med empiriskt begrundad teori som verktyg arbetar med ungdomen i ett syfte att främja lärande och utveckling. Den vuxne som under resterande tid på dygnet har tillgång till ungdomen är dennes familjemedlemmar i hemmet men på fritiden även fritidsledare och instruktörer av olika slag. Dessa människor har ofta inte samma kunskaper angående ANDT och hur det förebyggs.

”Arbetsmetoder” och ”tillit och relationsskapande” är båda teman som behandlar hur man arbetar rent praktisk med arbetet och det sistnämnda temat skulle också kunna ingå i temat ”arbetsmetoder”. Anledningen till att ”tillit och relationsskapande” blev ett eget tema för sig är på grund av att det är en grundläggande nödvändighet för att kunna främja ett gott samarbete mellan de två olika platser där det förebyggande arbetet bedrivs.

Under arbetet gång har vi valt att inte ge temana ”tillit och relationsskapande” och ”samarbete” egna rubriker eller kapitel utan istället integrera dessa in i hela arbetet då de är de återkommande teman vi senare kommer att basera vår diskussion och slutsats på. De tre slutliga teman är således: Visionen av och arbetssättet kring det förebyggande arbetet, Skola och Fältet samt Familj och Fritid.

Resultat och analys

I denna del kommer vi att presentera de analyser som gjorts av de intervjuer som genomförts. Resultaten presenteras under tre huvudkategorier: ”Visionen av och arbetssättet kring det förebyggande arbetet”, ”Skolan och fältet” och ”Familj och fritid” som framkom genom den tematiska analysen. I dessa kategorier finns de teman som identifierats.

I studiedeltagarans resonemang framkommer samarbete eller samverkan (som några intervjupersoner benämner det), som en av de viktigaste delarna i det ANDT förebyggande arbetet. Det som intervjupersonerna benämner som samarbetet är när olika yrkesgrupper som arbetar nära eller direkt med ungdomarna har någon form av samarbete kring ungdomen, eller när en eller flera yrkesgrupper har någon form av samarbete med vårdnadshavare, det kunde vara allt från fritidsledare som samarbetade med fältare kring en ungdom, skolkurator som hjälper en vårdnadshavare att sätta gränser till planerade samarbetsträffar där flera yrkesgrupper samlas för att diskutera och planera kring hur de skall arbeta med de ungdomar som det finns en oro kring. På så vis tycks samarbete enligt

21

intervjupersonerna vara det som knyter samman de olika insatser som krävs för ett lyckat ANDT förebyggande arbetet. Fältare 2 förklarade att ”Samverkan är A och O”. Intervjupersonen antyder att samarbete är den absolut viktigaste delen när det kommer till att förebygga användning av ANDT preparat bland ungdomarna. Vidare förklarade samma person att ”Jag tror ju liksom att jobba förebyggande som fältare är ju inte något som man kan göra själv heller, skolan kan inte jobba själv förebyggande med sina ungdomar heller, utan alla som jobbar med ungdomar vi måste ju samverka.” Vad fältare 2 berättar är att alla som arbetar med eller kring ungdomen måste samarbeta så att alla som arbetar kring ungdomarna drar åt samma håll och jobbar utifrån samma mål.

Visionen av och arbetssättet kring det förebyggande arbetet

Det ANDT-förebyggande arbetets vision delad av våra intervjupersoner är att förhindra bruk av ANDT-preparat. Våra intervjupersoner har lagt viss vikt vid att så långt som möjligt skjuta upp debuten av dessa medel till en högre ålder. Resonemanget lyder att de som fastnar i missbruk eller de som tappar kontrollen över sitt bruk senare i livet ofta har som gemensam nämnare att de har börjat i tidig ålder.

Genom våra intervjuer framgick att beslutsfattare i frågor angående förebyggande arbete generellt sett betraktar detta som en utgift. Vilket enligt intervjupersonerna leder till att det blir svårt att uppnå visionen av det förebyggande arbetet att förhindra användning av ANDT preparat bland ungdomar, när beslutsfattare inte är beredda att satsa de resurser som behövs. Snarare bör förebyggande arbete enligt de intervjuade förstås som en ekonomisk investering för framtiden. Fältare 1 vill till och med hävda att det är ren fakta att ett samhälle kan tjäna enorma summor på det förebyggande arbetet.

Vi vet ju om hur mycket ett samhälle kan tjäna bara på att, inom citationstecken ”rädda en individ” hur vi tjänar på det liksom. Vi måste våga tro på det och att det är så eftersom vi har ju forskning som stödjer det med beräkningar på att rädda massor av liv om man uttrycker det så då. Och då måste vi våga tro på det och satsa resurser utefter det (Fältare 1).

Det fältare 1 benämner är att den mängd resurser som läggs på det förebyggande arbetet bestäms av de folkvalda. Det blir då ett stort hinder i det ANDT förebyggande arbetet när samhället inte satsar de resurser som behövs på grund utav att de folkvalda politikerna inte

22

förstår värdet av det. Därför är det enligt fältare 1 viktigt att våga stå upp för sin bransch, stå för dessa analyser som faktiskt genomförts av statliga institutioner med siffror som påvisar vinsten med det förebyggande arbetet. Vidare berättar fältare 1 följande

Det kan vara väldigt svårt för att det krävs ett visst mod att stå upp för vår bransch eller vårt område, socialt arbete för det är inte alla som är intresserade av det, inte förstår det och kanske inte mött det (Fältare 1).

Det intervjupersonerna beskrev som det vanligaste arbetssättet kring det ANDT förebyggande arbetet, samt den största möjligheten att på ett effektivt sätt samordna de resurser som finns i kommunerna, var de olika samarbetsmötena. Det kunde vara SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid), EST (effektiv samordning för trygghet) eller EHT (elevhälsoteam) som har regelbundna träffar där de lyfter de ungdomar de känner oro för, eller allmänt diskuterar situationen kring ungdomarna i respektive kommun. Utöver dessa samarbetsmöten så utryckte de flesta intervjupersonerna ett behov av att förbättra det ANDT förebyggande arbetet i sina kommuner eller skolor.

Även om intervjupersonerna hävdar att deras kommuner idag uppmuntrar till samarbete mellan olika institutioner så beskriver de detta samarbete på olika sätt. De former av organiserat och regelbundet samarbete nämns ovan var EHT (elevhälsoteam) möten där det diskuteras både förebyggande men även åtgärdande insatser som beskrivs av skolkurator 1, ”elevhälsoteamet, där har man ett sådant fokus att man tar upp och pratar

om de delarna om man misstänker en elev eller har oro för en elev men även att man pratar om grupper, att ”den här gruppen ser vi är i riskzon” liksom.” (Skolkurator 1). SSPF (samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och fältet) där oro för specifika ungdomar lyfts efter samtycke från vårdnadshavare, men där man även diskuterar om det har hänt något nytt bland kommunens ungdomar, detta samarbete beskrivs av fältare 2 ”det är jätteviktigt för ofta är det ju så att ser jag eller har jag en viss oro för en ungdom, så är det inte sällan så att skolan har det också och att fritidsgårdana har det också, och därför är det så otroligt viktigt med samverkan och att vi drar åt samma håll.”(Fältare 2). EST (effektiv samordning för trygghet) är ett arbete som går ut på att olika aktörer ute i samhället, både kommunala och näringsidkare rapporterar in en lägesbild om hur det är kring deras plats som de bedriver sina verksamheter på. De rapporterar in skadegörelse, eventuella brott eller andra tecken. Syftet är att försöka fånga upp signaler på saker och ting som kommunen behöver jobba med. Dessa organiserade former av samarbete kan genom symbolisk interaktionism

23

förklaras som att saker får sin mening genom interaktionen eller samspelet med andra människor. Alltså inte genom egna interna processer utan genom hur andra personer agerar mot personen med hänsyn till saken det gäller. Där av så definierar symbolisk interaktionism sakers innebörd eller mening som något som skapas i samspelet mellan människor (Blumer 1969).

En annan viktig aspekt som lyftes av intervjupersonerna när det kommer till samarbetet är att i upprättandet av samarbetet skapa arbetsrutiner som blir gemensamma för alla inblandade. Med tydliga rutiner blir det enligt de intervjuade lättare att veta vem som förväntas göra vad, när saker skall göras och vem som ansvarar för att det blir gjort. Fältare 2 beskrev det på så vis:

Sen tror jag också att när man har vart och bestämt dom olika insatserna på SSPF till exempel, då gör man ju i och med att detta är regelbundna möten, då gör man alltid en uppföljning vad har hänt sen […] så att det är inte så att det försvinner i glömskan på något sätt (Fältare 2).

Trots att samarbete är en sådan viktig bit i det förebyggande ANDT arbetet, framkom i intervjuerna att det även är en av de svåraste och det största hindret. När det gäller samarbete beror utgången på att alla drar åt samma håll, samtidigt måste alla samarbetspartners ha ett eget engagemang och tro på uppdraget om det skall lyckas fullt ut. Detta förklarade fältare 2 så här:

Att fånga upp dom tidigt och få alla att jobba åt samma håll, så att inte skolan gör någonting, vi gör någonting ovetandes om varandra till exempel utan att man delar upp vad den ena och den andra ska göra allting för ungdomens bästa (Fältare 2).

Ett av de samarbeten som en av intervjupersonerna upplevde som ett stort hinder, var det inom den egna verksamheten, att samarbetet som sker på nära håll i den kommunen ansågs vara det svåraste beskrev fältare 1 på så vis ”I den här kommunen är det ganska stor skillnad på samverkan, den samverkan vi har svårast för att få till är den interna inom vår egen förvaltning. Alltså, socialtjänsten, social arbetsmarknad och så vidare. Den är tuffast.” (Fältare 1) samtidigt uttryckte fältare 1:

Det är lättast kanske att få en effektiv och konstruktiv samverkan med polisen som har varit ganska bra, den har blivit mycket bättre över tid. Men om man

24

tar de som jobbar efter ekonomiska incitament är också väldigt lätta eftersom de är så måna om en snabb förändring när det påverkar kassaflödet om man säger så (Fältare 1).

Anledningarna förutom ”kassaflödet” som angavs vara orsaker till detta var att andra myndigheter ofta ser socialtjänsten som en resurs i att nå sina egna mål. Motivationen att samarbeta med andra institutioner beskrevs öka då man kunde spara in på resurser genom att låta andra genomföra arbete som leder den egna institutionen närmre sina målsättningar. Det ansågs även lättare att formulera tydliga ramar för samarbetet när man för en konversation med yttre aktörer. Detta då man i förhandlingar/samtal med dessa inte tar för givet att de har samma målsättning som den egna organisationen och där av är mer mån om att tydliggöra sina egna intressen.

En del intervjupersoner upplever att det är fattigt med riktlinjer på hur man bedriver det förebyggande arbetet. Skolkurator 1 uttrycker att ”Det som finns det är en ANDT-plan som är mer som en åtgärdstrappa eller en handlingsplan med fokus på, vad gör man om man påträffar? Just att man ringer hem eller man kan kontakta polis, så det är liksom en handlingsplan mer för alla vuxna i verksamheten.” (Skolkurator 1). Med detta beskriver intervjupersonen att det inte riktigt går att påvisa en speciell metod för hur man förebygger ANDT-bruk utan mer krut läggs på att förbereda sig för hur man ska hantera problematiken när upptäcks. Det är inte fel att vara förberedd på att hantera scenarion som skulle kunna uppstå men det önskas tydligare riktlinjer för vad man kan göra för att förhindra att dessa scenarion uppstår.

En sak var gemensamt för alla förutom att samarbete är A och O när det kommer till det ANDT förebyggande arbetet så var det tydlighet, tydliga roller samt syftet med samarbetet som var det som spelade störst roll för ett lyckat samarbete. Detta beskrev fältare 1 så här:

Generellt sett så är det när man inte har vart tydlig med rollerna, mandatet och syftet med samverkan, det är oftast då som det blir en otydlig och inte så konstruktiv samverkan (Fältare 1).

De punkter som fältare 1 trycker på är något som kan förstås genom Blumers (1969) symboliska interaktionism och hur den beskriver individers tolkning av objekt. I och med att så många olika professioner är inblandade i det samarbete som ska bedrivas kommer också själva samarbetet och alla dess syften och tillvägagångssätt att tolkas på olika sätt.

25

Bara genom en förståelse för detta kan det bli enklare att göra sig tydlig och där med förbättra möjligheterna till ett gott samarbete.

Under intervjuerna framkom det att det förekommer flera former av inofficiellt samarbete mellan flera aktörer som finns runt ungdomarna. Möten mellan lärarlag, socialpedagoger, fältare, trygghetspersoner, mentorer, eller fritidsledare. Dessa möten sker som en förebyggande insats lite i det tysta eller utan att de inblandade personerna tänker att det är en direkt ANDT förebyggande åtgärd, som skolkurator 1 beskrev ett av dessa möten: ”Mycket blir ju ANDT-frågor för att försöka se vart, ah, hur går det för ungdomarna? Verkar det vara mycket droger i omlopp? Eller vart verkar det bli mycket fester nu inför påsken? Exempelvis också för att kunna vara upplysta och medvetna” (Skolkurator 1). Det skolkurator 1 pratade om var just att det sker många inofficiella möten och samarbeten mellan olika aktörer som finns kring ungdomarna, där huvudfokus kanske inte är just ANDT, men att det ofta blir en sådan diskussion ändå. Vidare så gav Fältare 1 denna förklarning på hur dessa möten kunde se ut, ”Vi samarbetar väldigt mycket med kultur och fritid eftersom det är där fritidsgården ligger till exempel och andra som jobbar med ungdomar, så indirekt så samverkar vi en del men inte så mycket direkt” (Fältare 1). Det fältare 1 beskriver är att det sker flera möten mellan olika yrkesgrupper som blir till samarbeten kring ungdomarna även om det inte finns några skrivna rutiner eller riktlinjer för hur det samarbetet bör se ut.

Hur intervjupersonerna arbetar med det förebyggande ANDT arbetet skiljer sig självklart åt, på grund utav att det är två olika yrkesgrupper som har olika uppdrag. Det som ändå framstår av intervjuerna som gemensamt för alla är att arbetssättet bygger på en öppen och ärlig relation med ungdomen samt att försöka möta ungdomen där den är. Fältare 2 beskriver det såhär ”Mycket är ju att skapa en relation och se vilka man behöver skapa den med.” (Fältare 2). Mycket av det förebyggande arbetet är relationsskapande just eftersom tilliten mellan ungdom och professionell är det som gör att ungdomen känner sig trygg nog att öppna upp sig och berätta om sådant som är känsligt att samtala om (Jones & George, 1998). Genom detta resonemang kan en professionell då denne märker att ett barn far illa enklare lyfta frågan då en tillit redan finns.

26

Skolan och Fältet

I intervjuerna med både skolkuratorer och fältare lyfter intervjupersonerna att skolan har en viktig roll i det ANDT förebyggande arbetet. Samtidigt är det inte lika tydligt hur de anser skolorna bör arbeta förebyggande.

I flera intervjuer framkom kritik mot skolans sätt att arbeta ANDT förebyggande, samt att det ANDT förebyggande arbetet styrs till stor del av lärarens personliga åsikter, kunskapsnivå och värderingar. Fältare 1 utryckte att tankar som ”ja men, såhär gjorde ju jag när jag var ung, det tillhör, det är väl inte så farligt?” (Fältare 1). Det fältare 1 beskriver och pratade vidare kring är att skolan ser det som sin uppgift att prata om rasism, utanförskap och de socioekonomiska klyftor som finns i samhället, men när det kommer till att prata om ANDT så styrs det enligt hen mer av lärarnas personliga åsikter och egna värderingar. Att det förebyggande arbetet styrs av lärarnas personliga åsikter och kunskapsnivå kring ANDT framkom i flera av intervjuerna. Rutiner och tydliga riktlinjer för hur det ANDT förebyggande arbetet bör bedrivas i skolorna nämns i flera av intervjuerna som en möjlighet att förstärka samt tydliggöra det ANDT förebyggande arbetets roll inom skolan. Skolkurator 2 utrycker att:

Det är väldigt tydligt uttalat att vi ska arbeta förebyggande men samtidigt som dessa riktlinjer kommit så har man […] talat om att elevhälsan inte kan arbeta med vad som helst utan elevhälsans mål är den samma som övriga skolan. Det vill säga att eleverna ska nå sina kunskapsmål” (Skolkurator 2).

Det Skolkurator 2 beskriver är att trots att skolan har tydliga riktlinjer kring förebyggande ANDT arbetet, så styrs hela elevhälsoteamet ändå av rådande inställning hos ledningen i skolan. Detta kan liknas vid det som Blumer (1969) menade att när människor interagerar med varandra så tvingas de till att ta hänsyn till varandra och varandras åsikter. Varje människa måste på någon nivå se saken från den andras synvinkel, och förstå att den har sin egen syn på saken utifrån dennes egna premisser. Denna hänsyn till andras åsikter och att det är den som gäller för flertalet av medlemmarna i den ”grupp” skolkuratorn tillhör, kan vara en av anledningarna, att hen tvingas acceptera det faktum att det ANDT förebyggande arbetet inte prioriteras.

I våra intervjuer framkommer rutiner och riktlinjer både som en möjlighet men även som ett hinder i det ANDT förebyggande arbetet med ungdomar. De möjligheter som framkom är som skolkurator 1 säger att ”fördelen med om det hade funnits mer riktlinjer hade ju