Vårdinrättningens fysiska miljö : Ur patientens perspektiv

Full text

(1)

Akademin för hälsa, vård och välfärd

Vårdinrättningens fysiska miljö

Ur patientens perspektiv

Examensarbete i: Vårdvetenskap Nivå: Grund Högskolepoäng: 15 p Program/utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Kurskod: OV2350 Datum: 2009-03-14

Författare: Pernilla Vikström Handledare: Ing-Britt Ek

(2)
(3)

Sammanfattning

Den historiska bakgrunden visar oss att den fysiska miljön kring patienten haft stor betydelse. Estetiska värden är av vikt för att patienten ska kunna uppleva hälsa och välbefinnande. Rent fysiologiskt så påverkas människan av sin omgivning, framförallt av ljuset som triggar det hormonella systemet i kroppen. Vårdvetenskapen har länge vetat att patienten inte går att skilja från sin fysiska miljö och att en väl anpassad fysisk miljö utgör ett av patientens grundläggande behov. Det finns en del forskning om den fysiska miljön i vården men det finns få studier gjorda ur patientens perspektiv. Det är sjuksköterskans uppgift att ställa i ordning patientens fysiska miljö så att patienten har möjlighet att samla sina krafter för att bekämpa sjukdom och/eller andra plågor. För att kunna göra det så behövs inte bara vetenskap om de medicinska effekterna av den fysiska miljön utan också en vetskap om hur den fysiska miljön upplevs av patienten. Syftet med examensarbetet är att beskriva hur patienter upplever sin fysiska miljö när de vistas på en vårdinrättning. Evans (2003) metod har använts till den här systematiska litteraturstudien. Analysen resulterade i tre teman; Den omgivande miljön, Miljöns betydelse för välbefinnandet och Önskan om valmöjlighet. Arbetet avslutas med implikationer för patientvård.

Nyckelord: fysisk miljö, patientens upplevelse, läkande omgivning, välbefinnande, valmöjlighet, estetik

Abstract

The historic background shows us that the physical environment has had great impact for the patient. Aesthetical values is important for the patient in order to exeprience health and wellness. Physiologically the environment impact the human, especially the light wich trigger the body hormonius system. The caring science have known for long that you can´t separate the patient from the physical environment and that a well adjusted physical environment is one of the patients basic needs. There is some research about the physical environment in the healthcare but few studies are made from the patient´s perspective. It is a task of the nurse to arrange the physical environment so the patient has the opportunity to gather his or hers forces to be able to fight the disease and/or other agonys. To be able to do that not only science of the medical effects of the physical environment is needed but also a knowlage of how the physical environment is percepted in the patient point of view. The aim of this examin work is to describe patients´ perception of the physical environment while being in an care setting. The method of Evans (2003) have been used in this systematically litterature studie. The analysis resulted in three themes; The surrounding environment, The importance of the environment for experiencing wellness and Wishes for opportunity to choose. The work is ended with implications for patient care.

Keywords: physical environment, patient perception, healing surrounding, wellness, opportunity to choose, aesthetics

(4)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1

2. BAKGRUND ... 1

2.1 Definitioner och begrepp ... 1

2.2 Historik – om miljön kring människan ... 2

2.2.1 Sjukdom till följd av felaktig miljö ... 2

2.2.2 God miljö – bättre läkning ... 2

2.2.3 Feng Shui – omgivningens påverkan på människan ... 2

2.2.4 Hospice – den hemlika miljön ... 3

2.2.5 Antroposoferna – konstnärlig terapi med färg och form ... 3

2.3 Estetik och skönhet ... 3

2.4 Miljöns påverkan på människokroppen ... 4

2.5 Vårdvetenskapligt perspektiv ... 4

2.5.1 Estetisk vård ... 5

2.5.2 Människans grundläggande behov ... 5

2.5.3 Jean Watsons syn på miljön ... 5

2.5.4 Martha Rogers syn på miljön ... 6

2.5.5 Katie Erikssons syn på miljön ... 6

2.5.6 Livsvärlden ... 6

2.6 Tidigare forskning ... 7

2.7 Problemområde ... 9

3. SYFTE ... 9

4. METOD ... 9

4.1 Insamling av material och urvalskriterier ... 10

4.2 Analysförfarande ... 10

(5)

5. RESULTAT ... 12

5.1 Den omgivande miljön ... 12

5.1.1 Rummens beskaffenhet och belägenhet ... 13

5.1.2 Rent, ljust och luftigt ... 14

5.1.3 Störande inslag i miljön ... 15

5.1.4 Estetik, vackra ting och kontakt med naturen ... 15

5.2 Miljöns betydelse för välbefinnandet ... 16

5.2.1 Atmosfären ... 17

5.2.2 Trygghet och att känna sig ”hemma” ... 17

5.2.3 Privatliv ... 18

5.3 Önskan om valmöjlighet ... 19

5.3.1 Enbäddsrum vs. flerbäddsrum ... 19

5.3.2 Rum för meningsfulla aktiviteter ... 20

5.3.3 Självständighet, familj och vänner ... 21

6. DISKUSSION ... 22

6.1 Metoddiskussion ... 22

6.2 Resultatdiskussion ... 23

6.2.1 Estetisk vård och privatliv ... 23

6.2.2 Behovet av estetik och förmågan att orientera sig ... 23

6.2.3 Behovet av lugn och ro ... 24

6.2.4 Rummets atmosfär ... 24

6.2.5 Ljus, natur och färg ... 24

6.2.6 Korridoren ... 25

6.2.7 Hospitalisering ... 25

6.2.8 Åldersskillnader ... 26

6.3 Etikdiskussion ... 26

(6)

7. IMPLIKATIONER FÖR PATIENTVÅRD ... 26

Referenser

Bilaga 1.

Bilaga 2.

(7)

1

1. INLEDNING

Något jag har reflekterat över när jag har varit ute i vården är att det ofta är tråkiga och oinspirerande miljöer där patienter vistas. Känslan av institution är påtaglig på många ställen och det bekräftas av alla sinnen. Det ser ut, luktar och låter som institution och material och färger på sängkläder, filtar, gardiner etc. känns också institutionslika. Tanken bakom hur miljön ska upplevas, kännas och se ut verkar vara liten eller obefintlig. Lite att ”man tog det som fanns och det blev som det blev”. Är det för att det inte är viktigt eller för att det inte har någon betydelse?

Just nu är det är väldigt ”inne” med inredning och trädgård. Många tidningar och böcker i ämnena finns att köpa och det finns otaliga TV-program som hjälper människor med att renovera och göra om deras hem och trädgårdar. Uppenbarligen så hungrar vi människor efter de kvaliteter som trädgård och inredning för med sig. Färg, form, bekvämlighet, lugn och ro, vackra ting att vila ögonen på, dofter och atmosfär. Vi vill ha det fint omkring oss, vi vill känna oss ”hemma” i våra hem och kunna dra oss undan i en lummig trädgård eller på en mysig balkong.

Kan det vara så att vi bär på så mycket stress idag att dessa kvaliteter behövs mer än någonsin för att vi skall kunna återhämta oss? Om dessa saker är så viktiga för oss när vi är friska, hur viktiga är de då inte när vi är sjuka? Vid alla omvälvande händelser i livet – födelse, bröllop, begravningar – så har människor gjort det vackert omkring sig. Städat, smyckat med

blommar, tänt levande ljus och bonat om sig. Sjukdom eller trauma är för de flesta människor en händelse som också påverkar livet, vilket i de flesta fall gör oss sårbara.

Som patient är det viktigt att bli omhändertagen av en sjuksköterska som kan se till människans alla behov, inte bara de rent medicinska, därför är det av intresse för mig att försöka förstå vilken betydelse den fysiska miljön har för patienten.

2. BAKGRUND

Begreppet fysisk miljö och hur människan och patienten refereras till ges en kort förklaring. Därefter kommer en historisk bakgrund för att ge en förståelse för att det inte är något nytt påfund, att den fysiska miljön anses påverka människan. Estetiken är ett komplext ämne, men vad människan anser vara vackert eller fult äger sin betydelse för välbefinnandet. Oavsett vad människor tycker så påverkas de av sin fysiska miljö, kroppsligen såväl som psykiskt och andligt. Det vårdvetenskapliga perspektivet på människan och miljön är grunden i det här arbetet och följs av en kort genomgång av en den forskning som gjorts kring patienten och dess fysiska miljö.

2.1 Definitioner och begrepp

Ordet fysisk har betydelsen något som tillhör naturen och som kan ses som materiellt men även sinnligt. Med ordet miljö menas den omgivning som människan rör sig i och verkar

(8)

2

(www.saol.se). Fysisk miljö definierar jag därför som hela den omgivning som patienten kan uppfatta, vilket innebär det patienten kan se, höra, lukta, smaka och känna.

För att läsbarheten i arbetet ska bli bra så kommer människan och patienten att refereras till som hon, henne eller hennes, underförstått att människan och patienten kan vara av båda könen.

2.2 Historik – om miljön kring människan

Människans omgivning har i alla tider haft stor betydelse för välbefinnande och tillfrisknande. Hippokrates, läkare i det antika Grekland, var tidig med att förstå det. Florence Nightingale, en föregångare för den moderna vården, insåg även hon vikten av den goda miljön. Feng Shui är en lära som arbetat fram metoder att tillämpa för att miljön skall kännas behaglig och två former av vård, hospice och antroposofin, använder sig av miljön för att vårda patienten.

2.2.1 Sjukdom till följd av felaktig miljö

Hippokrates som också brukar kallas ”läkekonstens fader” var en läkare som levde i Grekland ca.400 år före Kristus. Hippokrates hävdade att sjukdomar inte var en guds straff, något som var en vanlig tro på den tiden, utan han var övertygad om att sjukdomar främst orsakades av miljömässiga faktorer, levnadsvanor och den mat som intogs. Hans medicin förordade ”vis medicatrix naturae” som är latin och betyder ”naturens läkande kraft” och hans behandlingar gick ut på att underlätta kroppens egen läkning. Läkekonsten fick hög status och den

betraktades som den skönaste av alla konster Hippokrates ansåg också att människans ande och själ måste väckas innan det var möjligt att behandla ohälsa (Holmdahl, 1997).

2.2.2 God miljö – bättre läkning

Florence Nightingale (1820-1910) har betytt mycket för modern omvårdnad. Hon insåg tidigt att det var den sjuka människan som behövde vårdas, inte sjukdomen. Hon hade ingen stor tilltro till den samtida medicinen och menade att först när man tillgodosett människans behov och kommit tillrätta med hennes miljö kunde man utvärdera huruvida medicinen gjorde någon nytta eller inte. Nightingale sa att det obehag och lidande som vanligen kom med sjukdom inte sällan hade att göra med att man misslyckats med att ställa i ordning miljön kring patienten. Patientens krafter behövde tas till vara så att dessa kunde användas för att återta hälsan. Nightingale var övertygad om vikten av ren, frisk luft, rent vatten, renlighet kring patienten, adekvat bortforslande av exkrementer, ljus, avskaffande av onödigt buller, omväxling, näringsriktig mat och personlig hygien för att den sjuke skulle ha en chans att tillfriskna (Skretkowicz, 1992).

2.2.3 Feng Shui – omgivningens påverkan på människan

Ungefär 1000 år före Kristus, så växte det i öst fram en lära, Feng Shui, som beskriver hur människan påverkas av färger, former, material och olika energifält. Läran kom till efter noggranna studier av hur naturens formationer, ljuset, flodernas riktningar, vindens påverkan, vegetationen och jordmånen påverkar människor och djur (Nyholm Winqvist, 2005). Enligt

(9)

3

lära sig samspela med omgivningen på ett sätt som gör att det går att leva i harmoni med omvärlden. Chi är kraften, den energi som finns i rörelse inom människan, runt människan och i all materia. Genom att tillämpa Feng Shui kan flödet av chi påverkas och på så sätt kan platser som människor vistas på, komma att kännas mer behagliga. Stagnerar chi eller om chi rör sig alltför snabbt påverkas människan negativt och mår inte bra (Nyholm Winqvist, 2001).

2.2.4 Hospice – den hemlika miljön

Under medeltiden var hospice ett gästhem för pilgrimer som drevs av klostren (Nagel, 2006). Med tiden blev hospice allt mer inriktad mot vårdande verksamhet och tanken om den goda vården, som då inte bara tog sig an palliativ vård, fanns t.ex. på Irland då Our Lady´s Hospice öppnade i Dublin 1879 (Larsson, 1986). Idag är hospice en vårdform som fick ett uppsving i England på 60-talet och som främst inriktar sig på palliativ vård. Helhetstanken är en central del av hospice och vården omfattar omsorg om hela människan och dess situation. Miljön kring patienten ska vara så hemlik som möjlig för att välbefinnandet socialt, psykiskt och andligt såväl som fysiskt ska kunna bli tillgodosett på bästa sätt (Nagel, 2006).

2.2.5 Antroposoferna – konstnärlig terapi med färg och form

Antroposofin grundades av Rudolf Steiner och är ingen filosofi och inte heller en religion. Det är en form av andlig inriktning, en väg till kunskap som vilket uttrycket antroposofi talar om. Ordet kommer av det grekiska antropos som betyder människa och sofia som betyder vishet eller kunskap. Den antroposofiska rörelsen sätter människan i främsta rummet och

konstnärliga verksamheter av olika slag har en betydande roll, inte minst i terapeutisk verksamhet. Antroposoferna menar att proportionsförhållanden, ljus och skugga, olika material och färger har djupgående effekt på den stämning vi hamnar i och att det i sin tur påverkar vårt känsloliv (Carlgren, 1985). Antroposofernas byggnader i Järna har speciell arkitektur inspirerad av organiska former och färgsättningen har stor betydelse för att ge olika material liv. Stora fönster släpper in ljus och naturens växlingar ger föränderlighet och rytm (Wikström, 2003).

2.3 Estetik och skönhet

Ordet estetik kommer från grekiskans aisthesis som betyder förnimmelse och Platon, en grekisk filosof kopplade estetiken till läran om det sköna (Jahren Kristoffersen, Nortvedt & Skaug (red.), 2005). Det är således ingen slump att de gamla grekerna placerade sina kurorter på de allra vackrast belägna platserna. De var övertygade om att sjuka människor återfick hälsan fortare om de stimulerades av storslagen natur. Estetiken är alltså en gammal vetenskap och studeras estetik så studeras också humanistiska värden. Det är naturligt att estetiken innefattar det som är skönt och vackert, men det innehåller också det som är

karaktäristiskt fult. Skönhetens betydelse för psykiskt och fysiskt välbefinnande har sina rötter långt bak i tiden och behovet kvarstår än i dag. Alla människor söker estetiska upplevelser på något sätt vare sig de läser böcker, går på teater, bio, lyssnar på musik, tittar på konst eller går ut i skogen. En estetisk upplevelse ger förströelse, avkoppling och underhållning. Hur

(10)

4

självvärde ligger inte i att förmedla omvärlden så som vi ser den, utan värdet ligger i estetikens möjlighet till att lyfta fram undertryckta sidor av verkligheten (Wikström, 2003). Det finns många som studerat estetik, men den mest kända estetikern i norden är Hirn (1913). Nästan hundra år senare så är hans verk fortfarande aktuellt då han noggrant har utforskat estetiken från olika håll. Han menar att det som kan ge en estetisk upplevelse är tre olika former av estetik, det komiska, det sköna och det tragiska. Enligt Hirn så har människan en drift till att utöva konst i någon form, men alla människor hittar inte ett tillfredställande sätt att få utlopp för den och då söker människan det sköna som kan ge en stunds vila. En chans för människan att för en stund fly verklighetens tillkortakommanden.

2.4 Miljöns påverkan på människokroppen

I Cederquists (2007) bok kan man läsa om forskning som visar att hjärnan ständigt är i rörelse och att hjärncellerna hela tiden grenar ut sig och söker nya kontakter. Substanserna som kontrollerar detta kallas för nervtillväxtfaktorer. Det har visat sig i forskning på råttor att dessa nervtillväxtfaktorer påverkas av den fysiska miljö som råttorna befinner sig i. Det kanske inte är så konstigt att även människor påverkas av sin fysiska miljö och som exempel inte tycks trivas så bra i gråa kantiga enformiga kolosser så som miljonprogrammets

massbostäder.

Det har gjorts en mängd medicinska försök och observationer för att utröna vilken effekt ljus och färger har på människans organism och överlag så visar de på att färger och ljus har en betydande inverkan. Hypofysen och tallkottkörteln påverkas och sänder ut hormoner i kroppen som får olika effekt. Människor behöver inte ens se färger genom via ögonen för att påverkas utan de påverkas av färger även via huden. Färgbestrålning ger motoriska reaktioner hos människor som är helt blinda och ljusbestrålning ger alltså skillnader i muskeltonus även om försökspersonerna är helt omedvetna om att de blir bestrålade. Vissa forskare menar att människan har kvar rudiment av samma ljusreceptorer som man kan se över hela kroppen på lägre organismer vilket isåfall skulle kunna förklara hur vissa blinda kan öva upp känsligheten i sina fingertoppar och lär sig avläsa olika kulörer med dem (Ryberg, 1999).

Rött och blått ljus är det mest forskat på. Rött ljus aktiverar och höjer den allmänna

beredskapen i kroppen. Blodtrycket går upp, andningen blir snabbare, blodsockerhalten stiger och kroppen blir varmare. Blått ljus ger motsatta effekter varvid blodtrycket sjunker och kroppen slappnar av. Syresättningen av kroppsvävnaderna blir bättre och hormonaktiviteten sänks. Det finns inte lika stort stöd för hur andra färger påverkar människan, men gult anses höja vakenhetsnivån och vara mentalt stimulerande. Grönt påverkar inte muskulaturen i någon riktning och är troligtvis att betrakta som neutral (Ryberg, 1999).

2.5 Vårdvetenskapligt perspektiv

Vården kan och bör bedrivas på ett sådant sätt att patienten upplever den som estetiskt tilltalande. Människor har ett antal grundläggande behov som ska tillgodoses även vid sjukdom och estetik och skönhet är ett av dem. Watson, Rogers och Eriksson beskriver den fysiska miljön på delvis olika sätt. Gemensamt för synsätten är att de alla anser att människan

(11)

5

inte kan skiljas från sin fysiska miljö. Den fysiska miljön påverkar människan vare sig hon vill det eller inte och det är vad livsvärlden fokuserar på.

2.5.1 Estetisk vård

Omtanke, värme och hängivenhet är en förutsättning för skapande i de flesta konstformer och i detta ligger också möjligheten att göra vården till en konst. Är sjuksköterskan kreativ i sin omsorg och hängivenhet för patienten så skapar hon något nytt, en möjlighet för patienten att växa, och det är konst (Nåden, 1949). Enligt Nåden (1994) säger Fagermoen att estetisk kunskap inte finns färdig i några teorier eller böcker. Estetisk kunskap uppstår i

vårdsituationen där den färgas av varje sjuksköterskas människosyn. ”Det är inte fråga om vilken plats estetiken intar bland de övriga företeelserna på avdelningen, utan i vad mån vården i sig har en estetisk karaktär.”(Wikström, 2003, s.6). Genom reflektion över olika sätt att handla i vården kan kunskapen öka om vad som är ett estetiskt vårdande och det kommer att hjälpa patienten till en bättre vård (Nåden, 1994).

2.5.2 Människans grundläggande behov

En humanistisk vård grundar sig på föreställningen om att människan är en unik varelse. Helhetssynen på människan innebär att se hela livet vari människan befinner sig i. Den

levande människan är inte bara en biologisk kropp utan är levande i och med att hon också har drömmar, känslor, önskningar, fantasi, livsvilja o.s.v. (Eriksson, 2004). De grundläggande behoven är desamma oavsett om människan är frisk eller sjuk menar Henderson (1982). Eriksson (2004) säger att bakom människans behov finns hennes begär och de mest

grundläggande begären är begäret efter liv och kärlek, att bli bekräftad och accepterad så som hon är. Hon har klassificerat människans behov och behoven ses som relativa och är alltså bundna till varandra. Upprätthållande behov innebär att människan behöver näring och vätska, att kunna utsöndra restprodukter och undvika smärta etc. Emotionella behov innebär både positiva och negativa emotioner så som förväntan, förtröstan, behov av skydd, hat etc. Kulturella och sociala behov innefattar mellanmänskliga relationer, människans vanor, normer och traditioner etc. Utvecklingsbehovet innebär kontakt och relationer, upplevelser, rörelse och skaparlust. Det är den centrala drivkraften för människan att lära, växa och skapa någonting. Andliga behov innebär estetik, etik, moral etc. Varje människa har behov av ordning, skönhet och harmoni. Brist på skönhet ger illabefinnande. De upprätthållande

behoven, som också benämns som de organiska behoven, går indirekt eller direkt att mäta och har inom vården därför fått en mer framstående plats då vården länge varit orienterad mot naturvetenskapen. En helhetssyn på människan innebär dock att se till alla behov, även de behov som inte är mätbara men som är lika viktiga som de organiska behoven för att människan ska känna sig hel.

2.5.3 Jean Watsons syn på miljön

Enligt Watsons omvårdnadsteori som baseras på existensialism och fenomenologi är det viktigt att inte behovet av skönhet och estetik inte tappas bort i omvårdnadsarbetet. I Watsons tio grundläggande omvårdnadsfaktorer nämns bl.a. att omvårdnad ska innebära att stödja, förbättra och skydda den fysiska, psykiska, sociokulturella och andliga miljön. Det är

(12)

6

sjuksköterskans ansvar att se om miljön kring patienten så att den blir estetiskt tilltalande. Om det inte råder harmoni mellan människan och dess omgivning så leder det till inkongruens. Watson menar att inkongruens gör att människan känner oro, hot och inre turbulens vilket i längden kan leda till sjukdom hos människan (Watson, 1999).

2.5.4 Martha Rogers syn på miljön

Miljö och människa är oskiljaktiga enligt Rogers (1970). Hon menar att både människan och miljön är öppna system som ständigt utbyter energi med varandra. Hon säger vidare att livsprocessen hos människan är en symfoni av olika rytmiska vibrationer som vibrerar med olika frekvenser. Miljön har sina rytmiska frekvenser och människan har sina. Dessa interagerar sinsemellan och bildar tillsammans den tillvaro i vilken människan lever och vistas i. Människan upplever sin omgivning genom resonans av miljöns olika energivågor, som t.ex. ljusvågor, ljudvågor, termiska vågor och gravitationsvågor. Radioaktiva vågor ger vackra färger kring människans egen radioaktivitet och bildar på så sätt dess aura som är föränderlig eftersom människan alltid står i förbindelse med sin miljö och vice versa. Miljön inne, men även ute har således stor betydelse för människan då dessa alltid påverkar varandra.

2.5.5 Katie Erikssons syn på miljön

Enligt Eriksson (2004) så påverkar och påverkas vi människor ofrånkomligt av den miljö som vi lever i. Miljöns olika aspekter kallar Eriksson för livsrum och om livsrummen och

människan samspelar på ett positivt sätt så ökar människan sin kapacitet. Människan använder sin kapacitet till olika prestationer. Eriksson pratar om tre olika livsrum, det biologiska, det sociala och det andliga. Det biologiska livsrummet består av den fysiska miljön och djur och växter som lever inom ett bestämt område. Alla levande varelser söker samspela med sin omgivning på ett så funktionellt sätt som möjligt och det samspelet kallas för ekosystem. Människans ekosystem rubbas av t.ex. giftutsläpp som stör naturens balans och det minskar människans chans till optimal prestation. Det sociala livsrummet är de samhällen och organisationer som människan själv skapat. Olika typer av organisationer kräver olika anpassningar av människan och trots att det är tydligt att olika boenden och

arbetsorganisationer påverkar människans kapacitet så vet vi inte vilket socialt livsrum som är det bästa för människan och som ger högst livskvalitet. Det andliga livsrummet har plats för människans estetiska, etiska och religiösa upplevelser och ger människan utrymme för att finna sig själv, sina värden och sitt livs mening. Prestationsnivån och livskvaliteten bestäms av samspelet mellan människor och alla livsrummen i en given situation.

2.5.6 Livsvärlden

Livsvärlden har inte fokus på vare sig patienten eller dess omgivning utan på förhållandet dem emellan. Livsvärlden är den som alla människor tar för given. Livsvärlden omger alltid människan och den upplevs ofta på ett omedvetet plan. Människan kan dock medvetet reflektera över sin livsvärld. Ett livsvärldsperspektiv innebär att se, förstå, beskriva och analysera på ett sätt som visar hur människor uppfattar sin omvärld. Patientens upplevelser är det som ger information om vad som är viktigt att veta, därför är det av vikt att vara så lyhörd, så följsam och så fördomsfri som möjligt inför vad som kan uppenbara sig.

(13)

7

Livsvärldsperspektivet gör det också möjligt för vårdvetenskapen att stå sida vid sida med naturvetenskapen. Där medicinsk/teknisk kompetens är nödvändig träder vårdvetenskapen in med vetskapen om att allt upplevs av patienten. Det ena är inte viktigare än det andra, utan helheten blir större än summan av delarna (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2007).

2.6 Tidigare forskning

Fridell (1998) har skrivit en avhandling vars syfte är att diskutera och belysa den fysiska vårdmiljöns betydelse i sjukvården, samt att påvisa egenskaper som vårdmiljön bör ha för att stödja en god vård. Avhandlingens fokus är vårdavdelningens miljö och hur den kan upplevas av personal, patienter och besökare.

Fridell (1998) beskriver i sin avhandling fyra rumstyper. De fyra rumstyperna är cellen, nischen, korridoren och labyrinten. Cellen har fyra väggar, fyra hörn och en entydig entré. Den är ett klart avgränsat rum som uppfattas som ordnat och organiserat. Cellen kan avläsas och förstås och uppfattas av den anledningen oftast som trygg, men den kan också upplevas som trång och instängd. Nischen har tre väggar och är en utvidgning av ett annat rum. Den kan erbjuda en plats från vilken patienten har överblick utan att själv vara överblickad och kan ses som en fredad plats. Korridoren har två väggar och är ett rum som passeras. I korridoren vistas patienten inte på så sätt att ett personligt förhållningssätt till rummet bildas. Korridoren kan upplevas som både positiv och negativ, beroende på hur den är utformad. Labyrinten är det rum som är mest oklart, det rum som ofta ger förvirring och osäkerhet. Labyrinten saknar rumslighet och kan utgöras av ett rum med fyra väggar men som genom rörighet och

otydlighet ger vaga signaler om hur det används och hur man förflyttar sig genom det. Alla dessa rum finns inom vården, men enligt Fridell (1998) så är det tyvärr vanligare med förvirrande labyrinter än med trygga och behagliga celler.

Begreppen trygghet, orienterbarhet, kontinuitet och handlingsalternativ kan kopplas till fysisk vårdmiljö har Fridell (1998) kommit fram till och de är alla motiverade ur god vård.

Trygghet upplever patienten när hon har kontroll över sig själv och sin omgivning. När

patienten vet vilka normer och regler som finns och vad som kan förväntas av henne. Patienterna får en mängd meddelande från sin omgivning om detta och deras sinnen tolkar dessa för att göra dem förståeliga. Vad patienterna kommer fram till beror till stor del på vilka de är och vilka tidigare erfarenheter de har. Situationen de befinner sig i påverkar också deras uppfattning om omvärlden. Har de situationen under kontroll kan de vara öppna för de flesta budskap, men är de ur balans är det svårare att tolka den fysiska omgivningen då deras sinnen är upptagna med annat. Patienten som hamnar på sjukhus är alltid i en ovan och svår situation och det som den fysiska miljön kan bidra till är att med enkla och tydliga budskap få patienten att känna sig trygg. Den fysiska miljön förmedlar också ett visst mått på hur värdefull

patienten är. En slarvigt ordnad miljö kan tolkas som att patienten inte är särskilt viktig och en miljö som är svår att förstå och att använda ger signaler om att patienten är ett objekt av liten betydelse (Fridell, 1998).

(14)

8

Orienterbarhet. Meddelanden som patienten tar in från sin fysiska miljö visar var patienten är,

hur patienten ska ta sig fram och var patienten ska finna det som hon söker. Genom ny information om omvärlden kopplat till gamla erfarenheter drar patienten slutsatser som hjälper henne att orientera sig i omgivningen. Patienten avläser miljön med alla sina sinnen och de har alla betydelse för orienteringen. Ljudens karaktär, hur inredningen ser ut, hur rummen är ordnade, vilka material som finns, hur det luktar. Dagsljuset berättar för patienten vilken tid det är på dygnet och utsikt mot naturen ger patienten information om väder, vind, årstid och vart hon befinner sig i förhållande till den omgivande världen. Genom att patienten förflyttar sig runt får hon ytterligare information om miljön. En ny och okänd miljö tar större kraft av patienten när det gäller att bli bekant med den än en van miljö och om patientens kraft då redan är tagen i anspråk för att hantera oro och kanske smärta så kan det upplevas svårt att orientera sig och ta till sig den nya miljön (Fridell, 1998).

Kontinuitet ges av Fridell (1998) en vidare innebörd än den personbundna som innebär att få

träffa samma person så ofta det är möjligt vid kontakt med sjukvården. Miljön runtomkring måste kunna tolkas och upplevas så att patienten kan känna sitt liv som meningsfullt.

Vårdavdelningen som plats behöver ingå i ett sammanhang som känns begripligt för patienten och te sig som en del av livet i övrigt. Blir den främmande miljön för svår att ta till sig och om den dessutom knyts till en svår livssituation så är risken stor att det mest bekväma för

patienten är att förhålla sig passiv och låta omgivningen ta över ansvaret för hur livet ska gestalta sig. Avståndet till patientens vardagsliv växer då snabbt och en hospitalisering äger rum som kan göra det mycket svårt för patienten att ta sig tillbaka till sitt tidigare liv.

Kontinuitet kan alltså direkt knytas till omvårdnaden då innebörden är att befrämja och bevara

patientens kompetens att självständigt kunna leva ett gott liv.

Handlingsalternativ. Möjligheten att välja är ofta kopplat till den fysiska miljön och

begreppet handlingsalternativ inbegriper alltså både vad miljön innehåller, hur innehållet är utformat samt det regelverk som styr användandet. Då handlingsalternativ inte finns saknas även grunden för självbestämmande och då går den eftersträvande autonomin hos patienten förlorad (Fridell, 1998).

I en resultatsammanställning av ett antal kontrollerade kliniska studier sökte man få reda på effekterna av den stimulans som fysisk miljö har på patienter gällande deras hälsa och deras välbefinnande. Både kliniska och psykologiska utvärderingar togs med och slutsatsen som författarna drog var att det krävs mycket mer forskning i ämnet innan man med säkerhet kan formulera riktlinjer för hur hälsomiljöer skall byggas upp och se ut. Författarna menar att den kliniska vetskap man har idag är begränsad och att den därför är svår att generalisera

(Dijkstra, Pieterse & Pruyn, 2006).

En ännu nyare studie gjord i Norge visar också på betydelsen av estetik i vår omgivning. Patienter på sex olika sjukhus fick svara på ett frågeformulär om det i estetiska i

sjukhusmiljön som de vistades i. Frågeformuläret innehöll 22 huvudfrågor och till

huvudfrågorna ett antal underfrågor. Resultatet visade att patienterna ansåg det viktigt med en estetisk miljö för hälsans och välbefinnandets skull. De flesta patienter var inte riktigt nöjda

(15)

9

med hur det såg ut omkring dem och de ansåg att estetiska frågor inte får tillräckligt stor uppmärksamhet. Slutsatsen som drogs av författarna var att det är viktigt att fortsätta fokusera på en estetisk dimension gällande sjukhusmiljön för att nå förståelse för vad patienten behöver för att uppleva en hög-kvalitativ vård. Denna studie gjordes som en andra del till en tidigare studie som visar att det i strategiska planer för allmänna norska sjukhus inte finns några speciella riktlinjer som tar hänsyn till de estetiska dimensionerna gällande sjukhusmiljö (Caspari, Eriksson & Nåden, 2007).

2.7 Problemområde

Vid sjukdom eller ålderdom är människan extra känslig för påfrestningar och det är

sjuksköterskans uppgift att se till att patienten utan störningsmoment kan spara och samla sina krafter för att bekämpa sjukdom och/eller andra plågor. Att ordna miljön kring patienten så att de självläkande processerna får rum att verka är en av de viktiga uppgifterna en sjuksköterska har. Historien visar oss att miljön ansetts vara en viktig del i människans välmående sedan långt tillbaka i tiden. Människan påverkas kroppsligen, psykiskt och andligt av sin fysiska miljö.

Estetiken är ett stort område som berör och som är oskiljaktigt kopplad till patientens fysiska miljö. Det finns en estetisk aspekt i allt människan företar sig och vården är inget undantag. Det är en konst att på ett estetiskt sätt få patienten att gå från lidande till att uppleva hälsa. Skönhet är ett grundläggande behov hos människan och i patientens fall tenderar det tyvärr att hamna i skymundan.

Vårdteoretiker menar att den fysiska miljön inte går att skilja från patienten och forskning visar att den fysiska miljön har betydelse och påverkar patienten. Hur patienten upplever sin fysiska miljö är dock inte särskilt väl studerat trots att patientens fysiska miljö är viktig för hälsa, välbefinnande och tillfrisknande. Mer forskning behövs och framförallt kvalitativ sådan där patienten får ge sitt perspektiv. Evidensbaserad vård talas det mycket om och är viktigt för en god vård. Som ett komplement till den utbredda medicinska evidens, den yttre evidensen, som jag som sjuksköterska måste hantera vill jag nu söka den inre evidensen (Eriksson, Myllymäki & Nordman, 1999) och då vänder jag mig till patientens upplevelse för att få en djupare förståelse.

3. SYFTE

Syftet med examensarbetet är att beskriva hur patienter upplever sin fysiska miljö när de vistas på en vårdinrättning.

4. METOD

En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats med analys av kvalitativa artiklar med inspiration från Evans (2003). Att i en systematisk litteraturstudie gå från helhet till delar till

(16)

10

en ny helhet är en process som ger en sammansatt beskrivning av ett fenomen vilken har sin styrka i att den uppstått från flera olika populationer, miljöer och omständigheter (Evans, 2003).

4.1 Insamling av material och urvalskriterier

De artiklar som jag valt att analysera hittade jag med hjälp av databaserna och sökmotorerna CINAHL, EBSCO/Academic Search Elite, ELIN@Mälardalen, SveMed+ och Vård i Norden Online som Mälardalens högskola tillhandahåller. Sökorden som jag använde var ward

environment, environment, patient, patient perspective, therapeutic milieu och vårdmiljö. Att

hitta sökord som gav bra träffar tog tid och jag gjorde flera sökningar på de olika databaserna för att få grepp om vad som fungerade bäst innan jag gjorde den slutgiltiga sökningen. Jag begränsade mig till artiklar publicerade mellan år 2000 och 2008 skrivna på engelska och svenska. Där det gick begränsade jag mig även till ”peer-reviewed”. Att hitta artiklar inriktade på miljö och omgivning ur patientens perspektiv var inte alldeles lätt, men när samma artiklar tillslut kom upp om och om igen satte jag punkt för mitt sökande. I en syntes har man

vanligen med både kvalitativa och kvantitativa studier (Evans, 2003), men då mitt syfte är att studera patienternas upplevelser så valde jag att sålla bort de kvantitativa studierna. Av sexton artiklar som jag valde att läsa igenom blev det elva stycken kvar som svarade på mitt syfte. Sökinformation om valda artiklar finns sammanställt i en sökmatris, bilaga 2 och mer information om artiklarnas innehåll finns i bilaga 1.

4.2 Analysförfarande

Jag använde mig av Evans (2003) sätt att genom fyra steg genomföra min studie. Steg ett var att samla ihop de artiklar som jag skulle använda i analysen (se ovan). Steg två var att plocka ut nyckelfynd från studien och det gjorde jag efter att ha läst artiklarna ett antal gånger. Nyckelfynden bestod till stor del av citat eftersom mitt syfte var att undersöka patienternas upplevelser. Steg tre var att föra samman nyckelfynden. Jag skrev ner alla nyckelfynd på lappar. Efter det läste jag varje lapp för sig och lade de lappar med nyckelfynd som liknade varandra i olika högar. Jag läste igenom nyckelfynden i varje hög för att kunna namnge det tema som bildats. Jag kom fram till tre teman; Den omgivande miljön, Miljöns betydelse för välbefinnandet och Önskan om valmöjlighet. Därefter läste jag studiernas resultat igen med mina teman i åtanke för att se om det fanns stöd för temana i artiklarnas resultat. Sedan gick jag igenom temana med nyckelfynd igen för att efter ytterligare grupperingar av nyckelfynden inom temana till slut komma fram till temanas subteman; Rummens beskaffenhet och

belägenhet, Rent, ljust och luftigt, Störande inslag i miljön, Estetik, vackra ting och kontakt med naturen, Atmosfären, Privatliv, Enbäddsrum vs. flerbäddsrum, Rum för meningsfulla aktiviteter och Självständighet, familj och vänner. Steg fyra var att formulera en beskrivning av det studerade fenomenet och det är det som är den syntes som bildar studiens resultat. Analysförfarandet kan ses som en rörelse från en helhet till delar till en ny helhet. Ett exempel på hur några nyckelfynd leder till teman och subteman kan ses på nästa sida.

(17)

11

Nyckelfynd Subtema Tema

”The bathroom has no hooks to hang up my clothes.”

Rummens beskaffenhet och belägenhet

Den omgivande miljön

”Only two toilets for all of us here.”

”I had to hop on crutches from the bottom of the ward and down the corridor every time I needed to use the toilets…”

”being in an bright and airy ward makes you feel better in yourself”

Rent, ljust och luftigt

”It´s important that the facilities are neat and clean, it makes you feel safe with the care here.” ”if it´s bright and not dismal it makes you feel better” …loud alarms, telephones, screaming voices and unfamiliar noise…

Störande inslag i miljön

”If you´re going to get well you need somewhere where there´s peace and quiet.”

”The loud radio is very irritating though…”

…being surprised by the beauty of objects such as flowers, curtains, art…

Estetik, vackra ting och kontakt med naturen

”It has to do with everything; the house wich is beautiful inside and outside…”

”Look outside rather than at your wall all the time”

4.3 Etiska ställningstaganden

Att vinna ny kunskap genom vetenskapligt arbete innebär att forskaren medvetet måste reflektera över de etiska problem som kanske uppstår under arbetets gång. Det gäller allt från att inte utsätta människor för fysisk eller psykisk skada till att vara noggrann med att inte förvanska tidigare kunskaper (Olsson & Sörensen, 2001). Det material som forskaren

(18)

12

använder sig av ska refereras och citeras korrekt. Att påstå sig sitta på kunskap som i själva verket är hämtad från någon annans tankearbete är inte bara etiskt oförsvarbart utan också olagligt enligt lagen om upphovsrätt (Närvänen, 1999).

Eftersom uppsatsen är en litteraturstudie baserad på redan publicerade artiklar utgår jag från att de intervjuade patienterna i respektive studie gett sitt tillstånd till att deras åsikter

publiceras. Då flertalet av artiklarna är på engelska har jag på ett så riktigt sätt som möjligt översatt dem till svenska. Citaten har jag låtit stå kvar på engelska för att minska risken för att betydelsen i dem går förlorad.

5. RESULTAT

Resultatet av analysen resulterade i tre teman med respektive subteman vilka visas i figuren nedan.

Figur 1. Framkomna teman och subteman

De tre temana med respektive subteman är i resultatet representerade så att temat först beskrivs fritt medan de subteman som följer därefter belyser temat ytterligare med stöd av citat från artiklarnas resultat.

5.1 Den omgivande miljön

Den omgivande miljön kännetecknas av patientens upplevelse av mestadels konkreta ting i den fysiska miljön. När patienten vistas på en vårdavdelning är det en hel del som patienten lägger märke till och upplever. Saker som patienten hemma kanske tar för givet.

Vårdinrättningens omgivande miljö präglas ofta av att avstånden är längre, ofta via en opersonlig korridor. Det gör att det för patienten blir en mycket större procedur att t.ex. besöka toaletten än vad patienten är van vid hemifrån. Den utrustning som patienten behöver

(19)

13

och är van med kanske inte heller finns tillgänglig på samma sätt på vårdinrättningen. Det personliga utrymmet är även det begränsat och sträcker sig ofta till att bara innefatta sängen och det lilla utrymmet omkring den. Hur ren den omgivande miljön är på en vårdinrättning ger indikationer på hur väl patienten kommer att bli omhändertagen och därför upplevs

renlighet som mycket viktigt. Den omgivande miljön kan upplevas som störande då det är gott om obekanta och främmande ljud och människor på en vårdinrättning. Att det ibland saknas vackra ting att vila ögonen på blir för patienten uppenbar, likaså blir avsaknaden av naturen kännbar för patienten då det inte alltid finns möjlighet att se ut genom fönstret från den säng patienten ligger i.

5.1.1 Rummens beskaffenhet och belägenhet

Toaletterna, var de finns och hur de är beskaffade är något som de flesta patienterna i artiklarna ofta upplever som problematiskt.

Det kan vara lång väg att ta sig till toaletterna och eftersom det är brist på dem så är de som finns ofta upptagna. Då uppstår ett bekymmer för patienter som inte orkar stå upp en längre tid eftersom det inte finns någonting att sitta ner på och vänta. En kvinna uttrycker: ”You see that? Only two toilets for all of us here. I don´t know what I´ll do. I cannot stay standing…” (Borell & Sacco-Peterson, 2004, s. 382). Unga patienter vill inte heller gå lång väg till

toaletterna, speciellt inte mitt i natten och de oroar sig även över att behöva visa sig för andra i sina nattkläder. På dagen upplever de att de annonserar för hela avdelningen att de behöver gå på toaletten, speciellt om det är lång väg dit och det upplevs generande (Hutton, 2005). Generande situationer uppstår ibland också för patienter vars toaletter inte är utrustade med toalettpapper. Det kan vara både svårt att komma ihåg att ta med sitt eget samt problematiskt att få det med sig om patienten har svårt att gå (Borell m.fl., 2004). Avsaknaden av krokar att hänga sina kläder på i badrummet är ytterligare ett problem för patienterna men ett problem som det finns en lösning på. En patient säger:

The bathroom has no hooks to hang up my clothes. The nurses said that they are afraid in case someone might hang himself with a rope. I think they could use soft plastic hooks for patients to hang their clothes on. (Boore, Long, Sun & Tsao, 2006, s.88)

Patienterna vill att toalett och dusch ska finnas till varje sal och att toalett och dusch ska vara separerade. En pojke säger:

… the main thing wich got to me is the shower and the toilet in the same room…if someone is in the toilet you could never get to use the shower, and if someone was in the shower you could never use the toilet, you´d have to walk to the end of the ward to use the ones there…. (Hutton, 2005, s.540)

Patienter med t.ex. kryckor får det besvärligt om dörren till toaletten är svår att öppna och även om det är lång väg dit (Douglas & Douglas, 2004). Det är inte heller lätt för patienterna på en annan avdelning att fylla vatten i sina tvättbaljor eftersom kranarna på handfaten är så korta. ”You see how stupid? We cannot even get water into the basin easily.” (Borell m.fl.,

(20)

14

2004, s.383). Ett annat dilemma på samma avdelning som är för kvinnliga äldre patienter är att det inte finns några toaletter för män. Även om avdelningen är avsedd bara för kvinnliga patienter så finns det alltid manliga besökare där som då är tvungna att använda patienternas toaletter och det upplever patienterna som besvärande.

Långa korridorer gör det inte bara besvärligt att gå på toaletten. Ibland får patienter även sitta där och äta sin mat och det upplevs inte som särskilt positivt (Harrysson, 2001). Långa

korridorer inbjuder också till ett snabbare tempo och till konstant rörelse vilket gör att det inte känns bekvämt att sitta ner och prata. Miljön där upplevs därför som stressande. Två

kvinnliga patienter anser: ”It can get to the point where you don´t really dare to ask for assistence when you see them running around so dreadfully.”(Edvardsson, Holriz Rasmussen & Sandman, 2005, s. 349).

Det personliga utrymmet som patienterna har till sitt förfogande runt sina sängar upplevs som för litet (Douglas m.fl., 2004; Chen, Shou & Yen, 2002). Patienter på BB önskar sig också förutom större plats, större skåp med plats för saker för både mamma och barn. Andra

önskningar som patienterna har är att inredningen ska vara genomtänkt för att kunna användas av patienter trots fysiska handikapp. De vill också ha väldesignade handtag där det behövs, stolar med bra höjd samt utrymme för att kunna ta sig fram med rullstol (Douglas m.fl., 2004).

5.1.2 Rent, ljust och luftigt

Många patienter upplever starkt att ren och hygienisk miljö är mycket viktigt. Att det är rent och sterilt där det behövs gör att patienterna inte behöver oroa sig för smitta och

luftkonditionering med behaglig temperatur är också önskvärt (Chen m.fl., 2002). Att uppleva att själva avdelningen vårdas väl och rengörs regelbundet ger patienterna en förvissning om att de själva kommer att tas om hand på ett bra sätt:

It´s important that the facilities are neat and clean, it makes you feel safe with the care here. Health care facilities that are shabby, unclean, and worn down make me feel like: - how can they possibly care for me if they neglect to care for the facilities? (Edvardsson m.fl. 2005, s.350-351)

En patient som fick sin mat serverad på sängbordet som var belamrat med rondskålar, tidningar och annat skräp uttrycker sitt ogillande: ”Jag [sic]det avskärmar jag mig ifrån.” (Harrysson, 2001, s. 37).

Att avdelningarna känns ljusa och luftiga och att det finns möjlighet till att få frisk luft

upplevs som en viktig faktor för patienterna (Noble & Rowlands, 2008; Douglas m.fl., 2004). En patient säger: ”being in a bright and airy ward makes you feel better in youself.” (Noble m.fl., 2008, s. 771).

(21)

15

5.1.3 Störande inslag i miljön

Höga och/eller obekanta ljud upplever patienterna som störande och det gör det svårt att få lugn och ro. Höga larmsignaler, skrikande röster, ringande telefoner är några exempel på vad patienter upplever som störande ljud (Edvardsson m.fl., 2005). Några patienter får svårt att sova (Pau Le Low, Twinn & Yuen Lee, 2007; Boore m.fl., 2006) och vissa upplever det svårt att kunna läsa när det är för mycket oväsen (Boore m.fl., 2006). För en patient var en högljudd radio mycket störande: ”The loud radio is very irritating though…it´s non-stop talking. I could listen all day to music but not to this, but it´s not for me to complain. I can´t grumble at my age.” (Douglas m.fl., 2004, s. 67).

Andra medpatienter kan också upplevas störande. En patient uttrycker: ”If you have a patient who comes in in pain, and they don´t shout a lot but there´s a lot of movement in the night because they´re in pain.” (Noble m.fl., 2008, s. 772). Om det finns medpatienter som är alltför störande vid måltidssituationen så väljer många patienter att sitta för sig själva och äta trots att det inte upplevs som så trevligt. En patient beskriver: ”Rummet är väl på sätt och vis mer enskilt. I matsal kan det vara en väldigt [sic] massa störningar, såna som är mer eller mindre sjuka. Men det är inte någon trevnad för matupplevelsen [att sitta i patientsalen].” (Harrysson, 2001, s. 37). Det är lätt att patienter som har olika vårdbehov stör varandra och önskemål finns från patienter att lika ska vårdas med lika: ”If you´re going to get well you need to be somewhere where there´s peace and quiet. So perhaps there should be some sort of division, with the noisy people in one place and the not so noisy in another.”(Ahlström, Schröder & Wilde Larsson, 2006, s. 99). Besökare kan också vara störande (Douglas m.fl., 2004; Chen m.fl., 2002). En kvinnlig patient reflekterar:

If you have children visiting you there should be an area where they can play even if this area is in a separate room. Children get bored easily and can start to get restless wich may cause distress to other patients in your bay.(Douglas m.fl., 2004, s.68)

Patienterna är även själva medvetna om att de kan störa andra och då vill de helst vara för sig själva (Noble m.fl., 2008; Harrysson, 2001). En patient som länge känt sig dålig säger:

Det längtar man inte efter att sitta vid ett bord då, sån kondition som jag har varit i nu. Försöka klara av ett samtal och prata med folk då. Du har nog faktiskt själv och försöka att sitta och äta lite ensam. (Harrysson 2001, s.37)

En patient som sovit inklämd mellan en diskmaskin och tvättmaskin upplevde det väldigt störande. Framför allt så beskriver hon hur det hela tiden ”dansade” sängar omkring henne (Harrysson, 2001).

5.1.4 Estetik, vackra ting och kontakt med naturen

Det som är vackert är förknippat med estetiska aspekter både ute och inne. ”It has to do with everything; the house wich is beautiful inside and outside, the artwork on the walls, the beautiful and elegant, peaceful surroundings.”(Borge & Fagermoen, 2008, s. 197)

(22)

16

Att bli överraskad av vackra saker som konst, vackra gardiner, blommor, handgjorda möbler ger hopp inför morgondagen och ett meningsfullt innehåll till den. Estetiskt vackra saker ger patienten en välkommen paus från sin situation en stund och gör så att patienten kan tänka på annat (Noble m.fl., 2008; Edvardsson m.fl., 2005). Att kunna se ut från ett fönster ger

liknande upplevelser och låga fönster upplevs därför som något mycket positivt (Noble m.fl., 2008; Edvardsson m.fl., 2005; Douglas m.fl., 2004). Fönster satta högt upp ger visserligen behövligt ljus, men ger inte den åtråvärda utsikten (Douglas m.fl., 2004). Att inte få något vackert att vila ögonen på upplevs som något negativt, som personalen skulle behöva tänka på lite mer (Noble m.fl., 2008). En estetisk miljö stärker patienterna och ger dem kraft och de upplever sig då ha ett värde. En patient uttrycker det såhär: ”Nature, the house, buildings, plants; the delicate experience affects you and has an empowering effect. This means something. It instils a sense of self-worth.”(Borge m.fl., 2008, s. 196)

I en estetiskt tilltalande miljö nämner patienterna något om färger (Ahlström m.fl., 2006; Douglas m.fl., 2004). En patient vill gärna ha mer glada färger (Douglas m.fl., 2004). En annan upplever att vackra färger på väggar och gardiner upplevs harmoniskt och mysigt vilket gör det lättare att slappna av: ”If it´s cosy and homely you can relax. You need an

environment that´s harmonious because you need to relax if you´re going to be able to work at tough things, drag up troublesome things from the past.” (Ahlström m.fl., 2006, s. 99).

En manlig patient uttrycker sitt ogillande om matsalsmiljön där han ska sitta och äta:

”Tråkigare miljö än sjukhusmiljön kan man väl knappast tänka sig.”(Harrysson 2001, s. 37). Han ger flera förslag på vad han upplever skulle förbättra miljön. Att duka fint med ett vackert porslin, ordna med trevlig belysning, lite blommor på borden och mer gröna växter i matsalen.

Kontakten med naturen och växtlighet är viktig för patienterna, vare sig det handlar om att se den genom sitt fönster eller ha möjlighet att ta sig ut till den. Patienter som kan ta sig uti trädgården upplever sig må mycket bättre. Önskningar som kan förbättra miljön enligt patienterna är att det på något sätt skulle kunna gå att bygga en avdelning öppen mot några vackra trädgårdar och det ska finnas en blomsterträdgård med bänkar att sitta på: ”The other thing is (to improve the environment) a flowergarden. Benches and flowers you

know.”(Noble m.fl., 2008, s. 772).

5.2 Miljöns betydelse för välbefinnandet

Miljöns betydelse för välbefinnandet kännetecknas av de mer abstrakta delarna av den fysiska miljön som patienterna upplever. Atmosfären på en vårdinrättning upplevs tydligt av

patienterna och den utgörs av en känsla. Patienterna känner om atmosfären är god eller dålig och den är av stor betydelse för patienternas välbefinnande. Att känna sig välkommen och väl omhändertagen hör till en god atmosfär på en vårdinrättning. Trygghet är också viktigt för patienternas välbefinnande och det upplevs om den fysiska miljön kan tillgodose att patienten känner sig säker och att patienten känner att hon eller han kommer att få hjälp med sina bekymmer. Det upplevs av patienten som ytterst genant att bli sedd eller hörd i känsliga

(23)

17

situationer, därför är det av stor vikt för patientens välbefinnande att den fysiska miljön kan erbjuda privatliv och eget utrymme så långt det är möjligt.

5.2.1 Atmosfären

Patienter upplever atmosfären som något som ”sitter i väggarna” och som har att göra med hur det känns att vara där snarare än hur det ser ut även om det också har betydelse. Det är en sammansättning av allting, även om det går att peka ut enstaka faktorer som bidrar till

upplevelsen.

Patienterna upplever att en miljö som går att känna igen, som tillåter patienten att följa sin egen rytm och som trots sjukdom ger möjlighet till skönhet och kontakt med andra känns som en lättsam atmosfär. En patient säger:

It feels good here the moment you walk in the door. Feeling this atmosphere calms you down because everything is so relaxed and you can do anything you feel like doing that you have the energy for. There´s a natural ease about the place, an ease within the walls.(Edvardsson m.fl., 2005, s. 347-348)

Attityder och hur miljön uppfattas beror till stor del på den generella atmosfären på

avdelningen (Douglas m.fl., 2004). Att känna sig välkommen hör till en god atmosfär och en god atmosfär bidrar till att patienterna upplever sig ha ett värde (Edvardsson m.fl., 2005). Det ger dem positiv energi, lust att leva, motivation till behandling och en känsla av att inte vara ensamma. En patient sammanfattar upplevelsen:

It doesn´t feel like a hospital… […] One becomes calm, and there is access to a church here. This place emanates warmth and confidence. It is connected with the architecture of the buildings and the attitudes of the people who work here. You are encountered warmly. The house has a joyful quality. Being here gives one the courage to live.(Borge m.fl., 2008, s.197)

5.2.2 Trygghet och att känna sig ”hemma”

En vacker och omsorgsfullt ordnad miljö gör att patienterna upplever sig vara värda att tas om hand och det inger trygghet (Borge m.fl., 2008; Edvardsson m.fl., 2005). Många patienter nämner vikten av att miljön helst ska vara så ”hemlik” som möjligt (Ahlström m.fl., 2006; Edvardsson m.fl., 2005; Douglas m.fl, 2004). En sådan miljö innefattar saker, inredning, dofter och ljud som patienterna känner igen. Motsatsen är en ”sjukhuslik” miljö som

kännetecknas som steril och opersonlig. Även om många patienter uttrycker att de trivs bäst i en miljö som inte är så ”sjukhuslik”, så inger medicinska symboler som vita kläder och blodtrycksmätare trygghet när de finns på adekvat plats som t.ex. en akutvårdsavdelning (Edvardsson m.fl., 2005).

Känslan av trygghet upplevs av patienterna som en viktig miljöfaktor. Trygghet behövs för att kunna tillgodose sig sin behandling, men också för att undanröja problem och oro.

(24)

18

Det är viktigt att den fysiska miljön är ordnad så att den motsvarar patienters speciella behov av trygghet. Självdestruktiva patienter upplever det tryggt att det inte finns föremål som de kan skada sig med och att det finns lås på dörrarna och att fönstren inte går att krossa (Ahlström m.fl., 2006; Boore, m.fl., 2006). En patient säger: ” All the things that could´ve been deadly dangerous to me – things I could´ve strangled myself with, cut myself with – had been taken away. I thought, `lovely, now I don´t have to worry of having to be careful about things´.” (Ahlström m.fl., 2006, s. 99). Det känns tryggt också när det finns adekvat belysning som minskar risken för fall när patienten behöver gå på toaletten mitt i natten (Borell m.fl., 2004; Douglas m.fl., 2004).

Att uppleva trygghet innebär också att få vara på en avdelning ett där patienten tror att hon kan bli hjälpt, med att bli av med sina smärtor t.ex. Patienten uttrycker sin oro: ”I had been worrying about pain and wondering if the hospital could offer better alternatives to ease my pain and make me more comfortable” (Chen m.fl., 2002, s. 123). Att sjuksköterskornas kontor ligger beläget så att de kan se svårt sjuka patienter så att de kan agera snabbt om det skulle behövas känns också som en trygghet. En ung patient säger: [Nurses station opposite the beds] ”yeah, because then like if there´s a code blue they can [the nurses] can just full sprint to the rooms.” (Hutton, 2005, s. 541).

5.2.3 Privatliv

Att känna sig säker på att ingen utomstående kan se eller höra patienten i känsliga situationer är av stor vikt för de flesta patienter. Framför allt vid toalettbesök och vid dusch- och

badtillfällen (Hutton, 2005; Borell m.fl., 2004). En ung patient säger: ”…definitly need a lock on the doors…” [på badrum/toalett] (Hutton, 2005, s. 540). På en avdelning är duscharna byggda så att de är synliga från korridoren och om ljuset är på så syns den som duschar igenom dörrarna, så en patient löser det genom att inte tända ljuset när hon duschar: ”You can see through these doors. So I don´t want the light on.” (Borell m.fl., 2004, s. 382). Att andra riskerar att höra personliga samtal inkräktar även det på patientens privatliv. En patient uttrycker: ”The most important thing are: privacy – it´s embarrassing for people when they are asked a really personal question on a mixed ward…” (Douglas m.fl., 2004, s. 65). Att i den mån det går så upplever patienterna att det bästa är att vårdas med patienter av samma kön och det är viktigt för integriteten även ur ett mångkulturellt perspektiv (Borell m.fl., 2004; Douglas m.fl., 2004).

Några unga kvinnliga patienter upplever det jobbigt att inte få vara privata när de får olika typer av behandling. De oroar sig för att bli sedda som äckliga om de skulle bli tvungna att hosta upp slem, framförallt när behandlingen sker på samma plats där de sedan ska sitta och äta tillsammans med de andra på avdelningen. En ung patient säger: ”I thought it would be better to have a physio room as separate then no one has to watch us.” (Hutton, 2005, s. 540). Patienter upplever vissa avdelningar som öppna och publika och det är patienterna inte vana vid. En patient säger:

(25)

19

The environment in ward is different from home. It´s quiet at home, but it´s different in the ward. I´m used to living alone. When at home, I can just switch off the TV and go to bed. But I can´t do that here because it´s public.(Pau Le Low, 2007, s. 340)

Det är då extra viktigt att patienten får ha något litet utrymme som är privat, om det så bara är sängen (Douglas m.fl., 2004). Förhängen som går att dra för sängen upplevs både som bra och dåligt med tanke på privatlivet. Bra då de skyddar mot insyn och dåligt då samtal fortfarande hörs igenom dem (Hutton, 2005; Douglas m.fl., 2004). Unga patienter upplever det viktigt att få prata i telefon ifred och att de får vara privata i den meningen att de har någonstans att gå undan för att få vara onåbara en stund. Som en av patienterna uttrycker det: ”…just so you know, you want to be left alone, like lock yourself away, and stuff.” (Hutton, 2005, s. 541). Att personalen till själmordsbenägna patienter ibland går igenom deras rum efter ”farliga” saker upplevs, trots att det ligger i patienternas intresse, som ett intrång i den privata sfären (Boore m.fl., 2006).

5.3 Önskan om valmöjlighet

Patienter upplever att den fysiska miljön på vårdinrättningar inte ger dem en chans att få vara så självständiga som de skulle önska. Olika patienter föredrar olika saker och det märks, inte minst vad gäller patienters preferens för enkelrum respektive flerbäddsrum. Det gäller också aktiviteter. Patienterna vill kunna välja mellan olika saker att göra och de kommer också med många förslag på vad de tycker att den fysiska miljön på vårdinrättningar skulle kunna erbjuda dem. Att vårdinrättningarnas fysiska miljö också inskränker friheten att kunna umgås med familj och vänner närhelst patienten önskar det upplevs som en begränsad valmöjlighet, precis som brister i den fysiska miljön vilka gör att patienter med olika handikapp inte själva oberoende kan ta sig dit de vill eller göra andra saker på egen hand.

5.3.1 Enbäddsrum vs. flerbäddsrum

Patienter som upplever en fördel med flerbäddsrum gör det främst av sociala skäl. Det skapar kontakter med andra patienter och att dela tillvaron med andra gör att patienterna får tankarna på annat håll än på sin sjukdom.

En patient berättar:

Last week I just wanted to give up hope, I wanted to die, I just wanted to go last week. Then I thought ”you can´t be like that, you´ve got to pick yourself up, you´ve got to look forward” then something kicks in and you talk to somebody. But I think if you´re stuck in a room on your own you´re going to dwell on things. You can´t have one cubicle for each person. You can´t do that. You need at least 4 to a cubicle. (Noble, 2008, s.771)

Upplevelsen av att enbäddsrum är att föredra bottnar ofta i att patienten känner sig så dålig att sömn är det enda som gäller (Noble m.fl., 2008). Många upplever det lättare att sova i ett enbäddsrum då de inte blir störda lika lätt eller att de inte riskerar att störa någon annan om de

(26)

20

själva inte kan sova (Noble m.fl., 2008; Douglas m.fl., 2004; Chen m.fl., 2002). Enbäddsrum erbjuder också mer privatliv och lugn och ro, men även plats för besökande (Noble m.fl., 2008; Ahlström m.fl., 2006; Douglas m.fl., 2004).

En patient säger att det var skönt när han var så sjuk att få ha ett enbäddsrum, för honom själv men även för hans anhöriga: ”It was nice for my visitors [att patienten hade ett enkelrum] and things like that and it was private and I was so ill so I was just happy to sleep but now I´m feeling better I prefer to be outside.” (Noble m.fl., 2008, s. 771). Patienter som har

enbäddsrum störs inte heller av andras besök och på samma avdelning vill en patient att dubbelrum ska ändras till enbäddsrum: ”They should increase the number of rooms and change double rooms into single rooms.”(Chen m.fl., 2002, s. 125).

5.3.2 Rum för meningsfulla aktiviteter

Aktiviteter att fylla ut dagen med upplevs som viktigt för patienter som vårdas utanför hemmet.

En ung patient uttrycker: ”Instead of sitting there being bored…feeling awful, you can have something to do.” (Hutton, 2005, s. 542). Avsaknad av aktivitet, som att bara ligga i sängen eller sitta i en fåtölj eller passiv sådan som att läsa, titta på TV gör att patienterna lätt somnar vilket ibland medför sömnsvårigheter på natten. En patient säger: ”Patients in a hospital either sit or lie down in the daytime. When you lie down in the daytime you may fall asleep. Then you´d be unable to fall asleep at night.” (Pau Le Low m.fl., 2007, s. 341).

Patienter på sjukhuset som har en kyrka att gå till upplever det som en plats för rekreation. De har någonstans att gå och de kan sitta ifred med sig själva och sina tankar. Utöver det har de patienterna önskningar om att det även ska finnas mer sociala mötesplatser som också de ska vara öppna för alla patienter, t.ex en vinterträdgård utan TV eller ett café (Borge m.fl., 2008). Andra patienter önskar också café som ett ställe som kan uppmuntra till sociala relationer patienterna emellan, men de går ännu längre i sina önskemål och föreslår också

eftermiddagsunderhållning, bibliotek, terum, biograf och spelrum. En patient vill att tidningar ska erbjudas på avdelningen: ”I´d be willing to pay for newspapers coming round on a

trolley.” (Douglas m.fl., 2004, s. 67). Att kunna laga mat, koka te, göra en drink eller baka en kaka är andra önskemål (Hutton, 2005; Douglas m.fl., 2004). För det behövs större ytor att röra sig på enligt en patien:

I suppose it should be a bigger kitchen than what we have got now and so you can, like if you wanted to do some cooking like make cakes or whatever, anything, but yeah, just so that it´s a little bit bigger and you can do a bit more stuff in it, like now you just make toast and that sort of thing there.(Hutton, 2005, s. 542)

En hel del patienter vill kunna se på TV(;Pau le Low m.fl., 2007; Hutton, 2005; Douglas m.fl., 2004) och unga patienter upplever att det vore bra om det fanns en egen TV för varje patient och att TV:n även är uppsatt i taket så att det ska vara bekvämt att titta även vid sängliggande. Förutom separata TV-apparater ville patienterna ha en stor wide-screen TV i ett gemensamt rum där de tillsammans kan titta på film och spela TV-spel (Hutton, 2005).

(27)

21

Att det finns utrymme att röra sig på, få motion genom promenader eller genom att spela spel som t.ex. bordtennis upplevdes som meningsfulla aktiviteter (Hutton, 2005; Douglas m.fl. 2004 & Chen m.fl., 2002). En patient lyfter ämnet: ”The hospital should offer a space for patient to exercise and take a walk. At, least space to move around.” (Chen m.fl., 2002, s.125).

Rökrum inomhus är ett önskemål från en patient, för att kunna röka när hon har lust.

Rökningen beskrivs ur ett patientperspektiv där den bidrar till träffar med andra likasinnade människor som får patienten att känna sig som en människa bland andra:

I have found many likeminded people on the smoking porch; that is where I have got to know those outside my group. […]get permisson to be just a human being, who sits there and have a cup of coffe and relaxes. Then we are a gang of people, who just happen to be in the same place.(Borge m.fl., 2008, s. 201)

5.3.3 Självständighet, familj och vänner

Upplevelsen av att vara självständig blir hotat när patienter inte kan komma och gå som de vill på en låst avdelning (Boore m.fl., 2006). Motsatsen upplevs när det finns ställen som en sjukhuskyrka att komma och gå till som man vill. Så upplever en patient:

The church is constructed in such a way that it does not belong to anyone, everyone owns it. It is not a typical church building, and it is not a church either. There is a lot of tolerance, the church is open at all times, and it is possible to go in and sit down and be alone for a while. (Borge m.fl., 2008, s. 197)

Att patienter inte kan bestämma själva när de skall ta en drink eller vad de ska se på TV ger en känsla av att mista kontrollen och därmed tappar de lite i självständighet. Familjen och vänner upplevs som viktiga för patienterna att ha nära sig, men inte heller dem kan de träffa eller kontakta så fritt som de vill. En patient beskriver sin känsla av att inte vara oberoende: ”The environment is very different from home; you feel a loss of independence. I cannot even contact friends because they have mobiles and they cannot get through on the ward phone.” (Douglas m.fl., 2004, s. 66)

En annan patient som har möjlighet att kontakta sin familj och sina vänner upplever det som en viktig livlina: ”I think of the thelephone as my lifeline. You have to be able to stay in contact with your loved ones.” (Edvardsson m.fl., 2005, s. 349).

Att det finns adekvat utrustning i miljön för att kunna klara sig själv trots fysiska handikapp bidrar till att patienten känner sig självständig. Ska patienten behålla sin känsla av oberoende vill hon inte heller behöva fråga om hjälp hela tiden. Som en patient säger: ”I don´t like asking to have the curtains closed when I want to get dressed/undressed. I think there should be some kind of pulley so patients who are immobile can shut their own curtains

Figur

Figur 1. Framkomna teman och subteman

Figur 1.

Framkomna teman och subteman p.18

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :