• No results found

Bevarat boende, Skapat boende: Transformation Tyresö

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Bevarat boende, Skapat boende: Transformation Tyresö"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sebastian Ailert

Handledare/

Ebba Hallin och Anders Berensson

Supervisor

Examinator/

Jesús Azpeitia

Examiner

Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First Level 15 credits

30 juni 2014

Bevarat boende, Skapat boende

Transformation Tyresö

Kept Dwelling, Created Dwelling

A Transformation in Tyresö, Stockholm

(2)

BEVARAT BOENDE,

SKAPAT BOENDE

Transformation Tyresö

Vad är en transformation, och vad kan den vara? Hur kan en strategi för hur man kan förhålla sig till transformationsprojekt se ut? Jag har defi nierat det som att en transformation handlar om att ta en befi ntlig byggnad och införa ett nytt program som skapar en ny verklighet.

Anledningen till att göra en transformation istället för att bygga nytt kan vara ekonomisk eller ha att göra med hållbarhet. Men den viktigaste anledningen som jag har valt att arbeta med han-dlar om att fånga upp de värden som fi nns i en byggnad och få med sig dem och bygga vidare på dem, istället för att skapa helt andra värden. Värden är saker som yta, volym, rumshöjd, ljus-förhållanden, material och detaljer. Det är saker som de gjutna betongtrapporna och de speciella fönsterpartierna i byggnaden.För mig är det detta som är själva idén och meningen med en trans-formation.

För dels så är det helt enkelt slöseri att låta värdena försvinna. Dels knyter värdena an till historien och bär och bevarar minnen och identiteter. De skapar en kontinuitet i byggnadens berättelse.

Jag har också arbetat en del med mindre konkreta värden som stammar och kommunikationer, de är viktiga men har inte varit i fokus.

I en transformation uppkommer en mängd stora konfl ikter eftersom det nya programmet efterfrå-gar värden som byggnaden saknar, eftersom den skapades för ett annat program. Hur man väljer att lösa dessa konfl ikter är det mest kritiska och svåraste i en transformation.

Jag gör transformationen i två steg. Det första steget går ut på att defi niera så mycket värden som möjligt och försöka få med dem in i det nya programmet. Istället för att behandla byggnaden som en helhet och försöka få med lika mycket värden i hela byggnaden har jag identifi erat sär-skilt värdefulla platser först och byggt boenden runt dem. Boendena fanns där sedan tidigare, för mig handlade det bara om att isolera värden och föra med dem in i det nya programmet. Jag har behållit så mycket av det befi ntliga som möjligt för att hålla värdena intakta och bara lagt till väg-gar för att avgränsa lägenheterna. Det jag får är då väldigt speciella boenden, många har egna ingångar, breder ut sig i två plan och har ljusinsläpp från två håll.

Det här är ett säkert och relativt enkelt sätt att bevara värden. När dessa bevarade boenden är defi nierade uppkommer de svåra konfl ikterna som också gör transformationen så pass intressant. Ytorna som är kvar efter att jag lagt ut dessa behållna boenden är svåra att skapa bra boenden ifrån. Framförallt saknar de tillräckligt med ljus eftersom gymnasiet är en så pass djup byggnads-volym. De saknar också förbindelse utifrån, speciellt på plan 4.

(3)

Jag tror att det är viktigt att tilläggen som måste till i en transformation anknyter till byggnaden som var. Annars är risken stor att värdena som fanns förstörs. Jag tycker också att man ska försöka lägga till så få saker som möjligt och ingenting i onödan. Framförallt ska det man adderar vara genomtänkt.

Att skapa anknytning är ett sätt att utveckla värdena som fanns tidigare, och för mig handlar det om att det nya tar upp saker som rumsliga koncept, formmässiga, materialmässiga eller struk-turella koncept, men det fi nns förstås fl er.

Innergårdar som fi nns där idag används dåligt. Egentligen är innergårdar något fantastiskt. In-nergårdarna drar inte bara in solljus utan även skugga, regn, snö, ljud, växtlighet

insekter och fåglar djupt in i en byggnadsvolym. Därför har jag valt att lägga till ett antal innergård-ar i den befi ntliga byggnaden, jag ser det som en utveckling av de innergårdinnergård-ar som redan fi nns. De nya bygger på samma rektangel men är mindre och har sluttande väggar för att dra in mer solljus. Innergårdarna är i betong och ansluter fysiskt till den befi ntliga betongstrukturen. Betongen är gjuten i ett trappat mönster som påminner om tegelväggens struktur. Känslan när man drar med handen över väggen blir den samma.

I och runt kring skolan fi nns fl era platsgjutna betongtrappor. För att skapa förbindelser har jag lagt till nya liknande trappor.

Innergårdarna förbättrar ljusförhållandena så att jag i övrigt kan använda befi ntliga innerväggar till stor del och även här få med mycket av värdena som fanns i byggnaden. En del av boendena på bottenvåningen får också tillgång till innergårdarna som en trädgård. För att minska insyn är vissa av fönstren runt innergårdarna placerade en bit upp så att man kan få in ljus och se himlen men undvika att andra kan se in.

Boendena jag har bevarat och skapat är inte helt genomritade, förutom de här fyra. För ett av värdena med att ha de här speciella rumsligheterna är just att de inte följer mallen för stand-ardlägenheter och därför låter jag de boende själva skapa sina bostäder i detalj. De får sätta in egna väggar, kök, badrum och så vidare. För transformationer handlar också om att ta något i besittning.

Jag tror att en bra transformation skapar förutsättningar för ett nytt behov samtidigt som den be-håller de viktigaste värdena i en byggnad och bygger vidare på identiteten istället för att förstöra den.

Strategin för transformationer som jag har utvecklat sker alltså i två steg. Det första handlar om att få med sig vissa speciella värden in i ett nytt program utan att ta hänsyn till byggnaden som helhet. Det andra steget är en följd av det första och handlar om att skapa ett tillägg som relaterar till det befi ntliga men samtidigt löser de konfl ikter som alltid uppkommer vid en transformation.

Resultatet i det här fallet är boenden som är väldigt speciella jämfört med boenden som normalt byggs idag. Det är inga typlägenheter utan boendena som skapas har ytor, volymer, detaljer och andra egenskaper som nybyggda boenden sällan har.

(4)
(5)

Plan 3 Behållna boenden 1-300 Plan 4 Behållna boenden

(6)
(7)

Plan 3 Skapade boenden 1-300 Plan 4 Skapade boenden

(8)
(9)

K K K K K K K K K K K K B B B B B B B B B B 1:150

(10)

K B K B K K B K B K B K B K K B K K B B K

(11)
(12)
(13)

References

Related documents

Pensionärsorganisationerna är i stort sett positiva till Stockholms modell för valfrihetssystem eftersom den skulle tillföra fler platser inom särskilt boende för brukarna att

Merkostnadsersättning ska dock för en försäkrad som beviljats bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

Vi tackar alla som medverkat och speciellt de familjer som låtit sig utfrågas om motiven för sin flyttning från tätort eller ort till glesbygd och de politiker, f.d.. politiker

Att man inte har tid till att läsa eller att implementera nya rutiner utifrån forskningsresultat, även det ett stort hinder i denna studie, är ett problem då sjuksköterskor

Många familjer väljer att bo kvar i lägenhet även efter att de fått barn, istället för att flytta till villa eller radhus, vilket var vanligare förr.. Ca 40% av alla

Andra kvalitéer som fallstudiemetoden innebär är att fallet som undersöks är något som existerar i en naturlig miljö och inte är en konstlad situation som

En allmän uppfattning är att ledaren skapar en ansvarstagande miljö genom att vara tydlig och ge positiv feedback inför gruppen, samt att stimulera och uppmuntra de som tar

I takt med att den kommunala självstyrelsen växte fram under 1800-talets andra hälft utvidgades den kommunala verksamheten. Eftersom det växande kommunala ansvarsområdet