Personers upplevelse av att vårdas på en
akutmottagning
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Frostfeldt, Lisa & Kvarnsund, Sara HANDLEDARE:Tillan Strand
JÖNKÖPING 2017 januari
Sammanfattning
Bakgrund: Det är uppskattningsvis 2,5 miljoner svenskar som söker akutsjukvård på
akutmottagningar per år (Socialstyrelsen, 2015). Detta gör att belastningen blir hög då resurser ofta saknas vilket bidrar till ökade väntetider. Patienters missnöje och organisatoriska problem är något som ofta framkommer i media. Genom att ta reda på patienternas faktiska upplevelse skapas förutsättningar för att mottagandet och omhändertagandet kan förbättras och i sin tur också vårdsituationen på akutmottagningen.
Syfte: Med grund i Travelbees teori beskriva personers upplevelse av att vårdas på en
akutmottagning.
Metod: En deduktiv litteraturöversikt genomfördes och nio artiklar analyserades
utifrån Travelbees omvårdnadsteori.
Resultat: Travelbees begrepp lidande, mening, mellanmänskliga relationer,
människan som individ och kommunikation utgör teman. Patienter upplever att kommunikationen mellan dem och vårdpersonal har stor betydelse. Den mänskliga kontakten som detta möte innebär gör att patienten känner sig bekräftad. Saknar patienten bekräftelse i form av mänsklig kontakt eller kommunikation leder det till missnöjdhet i vårdsituationen.
Slutsatser: Vårdpersonalens bemötande påverkar patientens upplevelse av
akutmottagningen och hjälper patienterna att hantera situationen. Kontinuerlig kontakt med vårdpersonal har visat sig ha betydelse för patienten då de blir bekräftade. Sjuksköterskan bör vara medveten om vilka förväntningar patienten har och kunna hantera de olika vårdsituationerna på ett professionellt sätt.
Summary
Background: It´ about 2,5 million Swedes who seek emergency treatment per year
(Socialstyrelsen, 2015). This leads to high pressure at the emergency department. Resources are often scarce and contributes to increased waiting times. Media shows a negative image of care and organizational problems often appears. Looking at
patients' experiences of the situation at the emergency department, creates conditions for improving the healthcare situation at emergency department.
Aim: To describe peoples experience of being treated at the emergency department by
using Travelbees nursing theory.
Method: A deductive literature review was conducted and nine articles were analyzed
by Travelbees nursing theory.
Results: Travelbees concepts suffering, meaning, human relation, human as an
individual and communication creates theme in the result. Patients experiencing that communication between them and the healthcare professionals is of great importance. This contact makes the patient feel confirmed. If the patient feel that they are not confirmed because of lacking communication or human contact it leads to a feeling of dissatisfaction.
Conclusion: Healthcare professional’s treatment affects the patients experience in
the emergency department and helps them to cope with the situation. Continuous contact with health professionals is of importance for the patient and makes them feel confirmed. The nurse must be aware of which expectations the patient has when they seek emergency care and be able to give professional care.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Akutmottagning ... 1 Sjuksköterskans roll ... 2 Teoretisk utgångspunkt ... 2Syfte ... 3
Material och metod ... 4
Design ... 4
Urval och datainsamling ... 4
Dataanalys ... 6 Etiska överväganden ... 7
Resultat ... 8
Lidande ... 8 Mening ... 9 Mellanmänskliga relationer ... 9Människan som individ ... 10
Kommunikation ... 10
Diskussion ... 11
Metoddiskussion ... 11 Resultatdiskussion ... 14Slutsats ... 17
Referenser ... 18
Bilagor ... 23
Kvalitetsprotokoll ... Artikelmatris ...1
Inledning
Det finns förväntningar på hur akutvården ska vara. Dessa förväntningar kan vara på personalen bemötande, väntetider samt hur snabbt de får hjälp (Watt, Wertzler, & Brannan, 2005). Media rapporterar ofta om organisatoriska problem och missnöjda patienter som beskriver brister i vården. Rudman, Gustavsson., & Hultell (2013) forskning visar att efter fem år i yrket är det upp emot var femte sjuksköterska som vill sluta på grund av utbrändhet och hög arbetsbelastning. Kan dessa utmaningar som finns i vården påverka patientens upplevelse av att vårdas? Det är viktigt att samspelet och kommunikationen mellan vårdpersonal, patienter och närstående fungerar (Zani, Marcon, Tonete & de Lima Parada, 2014). Patienter förväntar sig snabb, effektiv och bättre vård när de söker till en akutmottagning än till vårdcentral. Detta kan resultera i att det blir överbelastat på akutmottagningen (Northington, Brice & Zou, 2005). Det är därför intressant och viktigt att beskriva upplevelsen hos patienter av att vårdas på en akutmottagning för att öka förståelsen om vad som påverkar upplevelsen och förbättra eventuella brister.
Bakgrund
AkutmottagningDet är hög belastning på akutmottagningar vilket leder till att patienternas väntetid ökar och det saknas resurser till att ta hand om alla patienter (Bernstein et al, 2009). Allt fler människor söker idag akutvård och en stor andel av dessa söker akutsjukvård som förstahandsalternativ utan någon rådgivning från vårdcentral alternativt vårdguide (Socialstyrelsen, 2015). Alla som söker akutsjukvård är inte alltid i behov av det utan skulle kunna söka till andra vårdinstanser som vårdcentral och telefonrådgivning. Detta anses vara orsak till långa väntetider och hög belastningen på akutmottagningen (Muntlin, Carlsson & Gunningberg, 2010). Då det oftast finns bättre tillgång till exempelvis röntgen, operation och undersökningsmöjligheter kan patienten ha högre förväntningar och förhoppningar på vården och akutmottagningen (Newberry, Criddle, Sheehy, 2005). När en person kommer till en akutmottagning gör vårdpersonal en förstahandsbedömning av dennes vårdbehov och detta kallas för ”triage”. Prioritering triage görs utifrån vilken vårdnivå patienten är i behov av, utifrån sjukdom eller skada och får förhoppningsvis den vård som krävs (Göransson, Eldh & Jansson, 2008). Utifrån patientens medicinska behov bedöms anamnes, symptom och vitala parametrar och patienten delas in i omedelbart omhändertagandet vilket är vid livshotande tillstånd och vid mindre allvarliga händelser kan väntetiden bli längre (Newberry, Criddle, Sheehy, 2005).
2
Sjuksköterskans roll
Då en person söker vård akut krävs det att sjuksköterskan utgår från personens behov och resurser samt kan bedöma vilka vårdinsatser som krävs (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). I akuta situationer ställs höga krav på sjuksköterskans kompetens och därmed förmåga att ”triagera” och koordinera vilka insatser som krävs utifrån varje individ. Patienter behöver snabbt bli omhändertagna utifrån tillstånd och få den vård som krävs (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Vårdpersonalen som arbetar på en akutmottagning söker sig ofta dit för att arbetet med trauma och akuta fall vilket uppfattas som en utmaning i professionen (Byrne & Heyman, 1997).
I mötet med patienten bör sjuksköterskan också ta hänsyn till dennes närstående och ha ett öppet förhållningssätt. De bör också respektera och acceptera patienten samt ha förståelse för att familjesituationer ser olika ut för alla individer (Stubberud, 2013).
Sjuksköterskans kärnkompetenser grundar sig i att förbättra kvalitén och säkerheten i vården (Sheerwood, 2013). Personcentrerad omvårdnad är en av kompetenserna där sjuksköterskan inte enbart ska fokusera på sjukdomen utan istället hjälpa människan som individ (Walton, 2013). En annan central kompetens innebär att sjuksköterskan ska samverka i team tillsammans med andra professioner utifrån patientens behov (Disch, 2013). För att utveckla kunskapen ska förbättringsarbete utföras kontinuerligt (Johnson, 2013). Det är viktigt att sjuksköterskan arbetar utifrån den senaste evidensen och upprätthåller sin kompetens (Tracy & Barnsteiner, 2013). Genom att arbeta evidensbaserat kan vården bli säker för patient och vårdgivare (Barnsteiner, 2013). Sjuksköterskan ska också kunna hantera information och teknik på ett adekvat och korrekt sätt (Warren, 2013).
Teoretisk utgångspunkt
Ett holistiskt förhållningssätt innebär att vårda hela personen och inte bara sjukdom. Detta har blivit en central del i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan ska i mötet med patienten se hela individen och beakta dennas livsvärld för att kunna utföra en personcentrerad vård (Edvardsson, 2010).
Lidande, mening, mellanmänskliga relationer, människan som individ och kommunikation beskriver Travelbee (1971) som det centrala i sin omvårdnadsteori.
Travelbee definierar lidande som en erfarenhet som varierar i intensitet, varaktighet och djup. Lidande beskrivs som känsla och en naturlig del för människan. Lidande kan te sig olika för varje individ och kan exempelvis övergå till ett mentalt, fysiskt eller andligt obehag (Travelbee, 1971). Den främsta uppgiften för sjuksköterskan enligt Travelbee (1971) är att hjälpa individen att finna mening i situationen. Att skapa mening i ett vårdande möte är centralt, men hur det skapas skiljer sig åt då mening har olika betydelse för varje individ. Mellanmänskliga relationer syftar på interaktionen mellan personer så som patient och sjuksköterska. Att se människan som individ beskrivs som centralt i teorin om mellanmänskliga relationer. Det är viktigt att sjuksköterskan är målmedveten och tar ansvar för att en relation byggs och upprätthålls. Genom att en relation skapas mellan sjuksköterska och patient skapas förutsättningar för att patienten kan känna tillit och trygghet (Travelbee, 1971).
3
Människan som individ beskrivs som unik och att utgå ifrån deras egna värderingar, erfarenheter och upplevelser är viktigt. Det är viktigt att förhålla sig till patientens livsvärden och inte bara sjukdomen och behandlingen (Travelbee, 1971).
Kommunikation beskrivs som en ömsesidig process, det är genom denna process som sjuksköterskan kan ge information till patienten. Denna process kan också användas av patienten och närstående för att söka hjälp. Kommunikationen påverkar patienten och kan leda till en känsla av betydelse men likaväl meningslöshet eller frustration (Travelbee, 1971).
Genom att se, stödja, uppmuntra och lyssna utformas vården utifrån varje patients förutsättningar och behov (Edvardsson, 2010). Teoretikern Travelbee (1971) betonar vikten av att förstå innebörden av relationen mellan patient och sjuksköterska, och hur det påverkar patientens tillstånd.
Syfte
Med grund i Travelbees teori beskriva vuxna personers upplevelse att vårdas på en akutmottagning.
4
Material och metod
DesignEn litteraturöversikt med deduktiv ansats har genomförts baserad på artiklar med kvalitativ design. Då studien inriktar sig på att beskriva patienters upplevelse av vårdtillfället är den kvalitativa ansatsen lämplig (Dahlborg Lyckhage, 2012; Henricson & Billhult, 2012). Genom att söka, ta del av och analysera vetenskapliga artiklar sammanfattas betydelsen av detta utifrån det valda syftet (Segesten, 2012). En sökning efter artiklar med kvalitativ ansats gjordes för att ta reda på hur patienter upplever vistelsen på en akutmottagning. Den deduktiva metoden innebär att utgå ifrån en redan befintlig teori som sedan följer genom hela processen (Pribe & Landström, 2012). Travelbees relationsteori (1971) är en röd tråd genom hela arbetet.
Urval och datainsamling
För att garantera att sökningen genomförs korrekt har hjälp används av Jönköping Universitys bibliotekarie. Enligt Östlundh (2012) har bibliotekarier god kunskap i informationssökning vilket med fördel kan nyttjas.
Litteratursökning påbörjades genom att sammanställa ord som kunde tänkas vara relevanta utifrån syftet. Nästa steg var att avgränsa ytterligare för att göra sökningen genomförbar (Östlundh, 2012). En pilotsökning gjordes för att försäkra att tillräckligt material finns inom det valda området (Karlsson, 2012; Axelsson, 2012). Sökord som utgjorde pilotsökningen var; Emergency care, Emergency patient och patient
satisfaction. Sökorden utformades sedan i databaserna Cinhal som utgår ifrån ämnet omvårdnad och Psycinfo som behandlar beteendevetenskap (Östlundh, 2012;
Karlsson, 2012). Databasernas huvudområden är relevanta för arbetes frågeställning. Följande sökord arbetades fram och kom att bli underlag för datainsamling utifrån syftet Emergency care, emergency patient, consumer, satisfaction, patient
satisfaction, patient attitude*, qualitative, case study, interview*, observation*, focus group*, ethnograph*, grounded theory, phenomenol*, narrative, patient experience, nurs*. För att kunna använda sig av flera sökord samtidigt användes
booleska termer så som AND och OR. Trunkering, då ändelsen kapas, gör att fler ändelser blir möjliga vilket generar i fler antal träffar i sökningen (Karlsson, 2012). “Exact Subject Heading” (MH) användes i Cinahl för att begränsa sökningen ytterligare.
Exklusionskriterer användes för att begränsa sökningen för att ta fram relevanta artiklar (Karlsson, 2012). De begränsningar som gjordes var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska, peer reviewed och inte publicerats tidigare än 2006. De inkluderade artiklarna som granskades belyser endast vuxnas perspektiv på akutmottagning. Det var viktigt att artiklarna som användes i datainsamlingen belyste patientperspektivet samt att patienterna varit i kontakt med en akutmottagning. Fyra av de inkluderade artiklarna berör patienten, närstående och vårdarens perspektiv, men enbart patientperspektivet har analyserats. Sökningen i CINAHL gav 231 träffar och 6 artiklar inkluderades till resultatet (se tabell 1). PsycInfo gav 105 träffar varav 4 inkluderades i resultatet (se tabell 2).
5
Första steget efter sökning var att läsa titlar och de som svarade mot syftet sparades för att sedan granska abstracts. De artiklar vars abstract ansågs relevanta utifrån syftet kvalitetsgranskades utifrån Hälsohögskolans granskningsprotokoll (se bilaga 1). Den består av två delar varav den första delens alla krav måste uppfyllas, alltså 4 av 4 poäng. Andra delen utgör 8 poäng varav minst 7 av dessa 8 poäng uppfylldes i de inkluderade artiklarna. Utifrån syfte och kvalitetsgranskning bestämdes vilka artiklar som inkluderades vidare i arbetet.
Tabell 1 sökmatris CINAHL
Datum: Sökord: Träffar: Lästa
titlar: abstract: Lästa granskade: Kvalitets- Inkluderade i resultat:
2016-10-18 emergency patient OR Emergency care AND consumer OR satisfaction OR patient satisfaction OR patient attitude* AND qualitative OR case study OR interview* OR observation* OR focus group* OR ethnograph* OR grounded theory OR phenomenol* OR narrative 231 231 32 12 6
Tabell 2 sökmatris PsycInfo
En dubblett i CINAHL och PsycInfo
Datum: Sökord: Träffar: Lästa
titlar: abstract: Lästa granskade: Kvalitets- Inkluderade i resultat:
2016-
11-04 emergency patient OR Emergency care AND consumer OR satisfaction OR patient satisfaction OR patient attitude* AND qualitative OR case study OR interview* OR observation* OR focus group* OR ethnograph* OR grounded theory OR phenomenol* OR narrative 1 026 247 2016-
11-04 Patient experience AND emergency care AND nurs*
6
Dataanalys
Litteraturöversikten utformades utifrån Fribergs analysmodell. Denna modell är lämplig i analysarbetet av en kvalitativ studie (Friberg, 2012). Modellen består av fem steg.
Det första steget innebar att fördjupa sig i de framtagna artiklarna och skapa sig en bild av materialet. Då arbetet utgår ifrån en deduktiv ansats valdes en teori som följt hela arbetsprocessen (Henricsson & Billhult, 2012). Artiklarnas resultat analyserades därför utifrån Travelbees centrala begrepp, lidande, mening, mellanmänskliga relationer, människa som individ och kommunikation. Synonymer togs fram (se tabell 3) utifrån begreppen för att hitta mönster, och sedan bearbetades materialet genom att läsa artiklarna flera gånger och markera fynd som stämde överens med de synonymer som valts. Synonymer kan användas för att lättare hitta mönster i artiklarna som valts att studeras (Friberg, 2012).
Tabell 3 Synonymer
Teman Synonym
Lidande Förtvivlan, förödmjukelse, hopplöshet, oro, stress, uppgivenhet
Mening Bekräftelse, betydelse, kontroll, meningsfullt, trygghet
Mellanmänskliga relationer Dialog, kontakt, information, upplevelse
Människan som individ Betydelse för individen, personlighet, uppmärksamhet
Kommunikation Interaktion, samspel, samtal, samverkan, språk
Teman skapades utifrån Travelbees grundläggande begrepp. Enligt Elo & Kyngäs (2008) analyseras data utifrån olika teman för att skapa struktur. Innebörden av dessa begrepp varierar för varje individ varför flera synonymer används för att kunna besvara syftet. När begreppet lidande tagits fram har ord som förtvivlan, förödmjukelse, uppgivenhet, oro, stress, hopplöshet använts. Begreppet mening har också definierats som betydelse, meningsfullhet, kontroll, bekräftelse och trygghet. Då begreppet mellanmänskliga relationer studerats har synonymer som kontakt, dialog, information och upplevelse mellan människor tagits fram. Människan som individ är ett begrepp med stor omfattning, det studerades därför utifrån hur människor uttrycker personligheten och uppmärksamhet samt vad det har för betydelse för individen. Då synonymer valdes till begreppet kommunikation bestämdes samspel, samverkan, interaktion, samtal och språk att studeras.
Artiklarnas resultat jämfördes med varandra för att hitta likheter och för att fördjupa förståelsen i varje centralt begrepp. När analysen var klar presenterades resultatet på ett noggrant och tydligt sätt under varje begrepp. Enligt Friberg (2012) skapas resultatet utifrån de analyserade artiklarna. En artikelmatris (se bilaga 2) skapas för att läsaren ska kunna få en överblick av det granskade materialet och för att själv kunna skapa sig en uppfattning om artiklarna är relevanta för syftet (Friberg, 2012).
7
Etiska överväganden
Ett etiskt förhållningssätt har följt hela forskningsprocessen. Ett etiskt ställningstagande i artiklarna krävs för att garantera kvalitén (Kjellström, 2012). Det är enbart artiklar med etiska ställningstaganden som inkluderats i litteraturöversikten. Artiklarna är kvalitetsgranskade utifrån Hälsohögskolans granskningsprotokoll (se bilaga 1). Genom att använda artiklar som visar på etiska diskussioner ökar tillförlitligheten i arbetet (Wallengren & Henricson, 2012).
Enligt Lag om etikprovning av forskning som avser människor (2003) och
Personuppgiftslagen (1998:204) är det viktigt att ta hänsyn till individen, deras
rättigheter, frihet och självbestämmande, säkerhet samt integritet och anonymitet. Genom att använda sig av artiklar som blivit granskade och godkända av en etisk kommitté, försäkras att de valda artiklarna bearbetats på ett trovärdigt och ärligt sätt. Hederlighet och ärlighet skapas genom att inte förvränga eller plagiera texter (Kjellström, 2012). Genom att referera skapas trovärdighet och läsaren ges möjlighet att hitta primärkälla alternativt förstå när egna resonemang förs.
8
Resultat
Utifrån Travelbees begrepp lidande, mening, mellanmänskliga relationer, människan som individ och kommunikation har resultat formats. Personers upplevelse av att vårdas på en akutmottagning varierar och sjuksköterskan kan ha stor påverkan för att patientens upplevelse ska bli positiv.
Lidande
Att vårdas på en akutmottagning kan innebära att individen upplever att de är beroende av vård och att de förlorat makt över sin kropp (Dahlen, Westin &
Adolfsson, 2012). Patienter som inte har livshotande skador blir lågt prioriterade på grund av mindre akuta vårdbehov vilket leder till att de upplever sig övergivna och bedrövade, då andra patienter med hög vårdbehovs prioritet och allvarliga skador får mer uppmärksamhet (Elmqvist, Fridlund & Ekebergh, 2011).Patienter som är lågt prioriterade upplever ofta en känsla av missnöje, besvikelse och lidande (Wiman, Wikblad & Idvall, 2007). Det kan uppstå konflikter mellan patient och vårdpersonal då patienten upplever att de inte får tillräcklig information vid ankomst (Elmqvist et al., 2011). Situationen i att vara sjuk och vårdas på en akutmottagning är komplex vilket kan göra det svårt för patienten att förstå situationen, vilket kan leda till en saknad av kontroll (Frank, Asp & Dahlberg, 2009).
Missnöje väcks hos patienten när personal inte ger kontinuerlig information vilket skapar en känsla av att vara bortglömd (Wiman, Wikblad & Idvall, 2007). Vårdpersonal som inte agerar professionellt genom att till exempel diskutera privatliv inför patienten påverkar patienten och skapar oro (Cypress, 2014). Patienter beskriver att deras integritet och värdighet inte alltid tillgodoses på akutmottagningen (Coughlan & Corry, 2007).
Att inte få sin röst hörd eller få ge uttryck för sin åsikt i mötet med vårdpersonal leder till förtvivlan hos patienten (Stein-Parbury, Gallagher, Fry, Chenoweth, Gallagher, 2015). Då behandling eller omvårdnad dröjer utan att patienten informeras påverkas självkänslan vilket leder till en känsla av förödmjukelse (Dahlen, Westin & Adolfsson, 2012). Enligt Elmqvist, Fridlund & Ekebergh (2011) saknar patienten att i samband med en avslutad undersökning få chans att ställa frågor och lämnas ensam längre stunder med funderingar vilket leder till ökad oro. Trots att patienten är medicinskt och fysiskt behandlad så beskrivs en saknad av att ”själen” vill ha mer, det kan till exempel innebära att patienten har obesvarade frågor relaterat till sjukdomen eller att de inte kunnat uttrycka sina känslor (Elmqvist et al., 2011). Patienter anser att det är viktigt att vårdpersonal ska vara flexibel och kunna hantera och läsa av patientens behov både psykiska och fysiska (Wiman et al., 2007).
9
Mening
Upplevelse av att känna sig säker direkt vid ankomst till akutmottagningen beskrivs då de upplever att de blev omhändertagna (Dahlen, Westin & Adolfsson, 2012; Cypress, 2014). Vårdbehovsprioritering, omedelbar beslutsfattning och uppkoppling av övervakningsmonitorer beskrivs som viktigt av patienten när de anländer till akutmottagningen (Cypress, 2014).
Kunnig personal som lyssnar aktivt på patientens historia skapar trygghet enligt patienten (Moss et al, 2014). Empatin från vårdpersonal beskriver patienten påverka deras förutsättningar till att uppleva mening i den främmande situationen (Wiman, Wikblad & Idvall, 2007). Närstående och sjuksköterskan samverkan är viktig för patienten och påverkar känslan av trygghet samtidigt som det skapar meningsfullhet. Närvarande familj och närstående har en positiv påverkan på patientens upplevelse av säkerhet, vilket gör att patienten känner sig mindre ensam (Wiman, Wikblad & Idvall, 2007; Elmqvist & Frank, 2014; Stein-Parbury, Gallagher, Fry, Chenoweth, Gallagher, 2015). Patienter är tacksamma för den vård de får trots att de upplever att personalen är stressade och underbemannade (Coughlan & Corry, 2007).
Information värdesätts högt då patienten blir bekräftad, oavsett om informationen är negativ eller positiv skapar det mening i situationen (Elmqvist, Fridlund & Ekebergh, 2011). Samtidigt beskriver patienten att de upplever mening då personal interagerar genom antingen undersökningar, observation eller erbjuder någon form av hjälp. Även mindre gester så som ögonkontakt bekräftar patienten och är av betydelse (Frank, Asp & Dahlberg, 2009). Det är av betydelse för patienten att få uttrycka egna tankar och känslor gällande situationen för att uppleva kontroll i utformningen av vården (Elmqvist et al., 2011).
Mellanmänskliga relationer
Vid ankomst till akutmottagningen är det viktigt att bekräfta patienten både genom verbal och icke verbal kommunikation, så som ta i hand eller att få ögonkontakt (Moss et al., 2014). Vidare beskrivs det första mötet och kontakt med vårdpersonal som centralt då det påverkar patientens upplevelse av hela vårdförloppet (Elmqvist, Fridlund & Ekebergh, 2011). Mänskliga relationer är viktigt i det akuta skedet då patienten kontinuerligt behöver bekräftelse för att känna sig trygg (Dahlen, Westin & Adolfsson, 2012). Då sjuksköterskan vårdar patienten kan en känsla av skuld infinna sig hos den patienten på grund av att det finns andra akuta patienter med större behov (Coughlan & Corry, 2007).
Patientens förväntningar och tidigare erfarenheter påverkar hur de upplever vårdandet på akutmottagningen (Elmqvist, Fridlund & Ekebergh, 2011). Många känner sig förbisedda och bortglömda då bekräftelse i form av mänsklig kontakt till exempel tillsyn saknas (Dahlen, Westin & Adolfsson, 2012). I mötet med vårdpersonal upplever patienten att fokus endast ligger på deras problem eller sjukdom, och inte på personen som individ vilket leder till uppgivenhet (Frank, Asp & Dahlberg, 2009). Kontakten mellan patient och sjuksköterskan beskrivs som viktigt av patienten. När denna kontakt inte fungerar beskriver patienten att närstående får stödja dem genom att hämta information eller fråga efter hjälp (Stein-Parbury, Gallagher, Fry,
10
Chenoweth, Gallagher, 2015). Patienter upplever att närstående får ta stort ansvar för dem vad gäller övervakning och framföra deras behov till personalen (Frank, Asp & Dahlberg, 2009).
Människan som individ
Genom att individen själv får berätta och uttrycka sig, skapas en upplevelse av att de blir sedda vilket gör att individen känner trygghet (Dahlen, Westin & Adolfsson, 2012). Patienter ansåg att deras åsikt borde få ta större del i vårdandet och att dialog med personal är viktigt (Frank, Asp & Dahlberg, 2009). Förväntningen hos patienter grundar sig i att vårdpersonal ska förstå personens problem och ta dessa på allvar, samt att de skulle bli väl omhändertagna vid ankomst till en akutmottagning (Dahlen, Westin & Adolfsson, 2012; Moss et al, 2014). Patienter har en bild av hur vårdpersonal ska vara och förväntar sig att de ska visa empati, respekt och ha hög kompetens (Moss et al, 2014). Tillgänglig och lyhörd personal som reagerar på patientens förändringar och behov värdesätts (Frank, Asp & Dahlberg, 2009). Patienter saknar en känsla av sekretess och säkerhet då personalen brister i informationshantering och patienterna då antar att de är på grund av hög arbetsbelastning (Coughlan & Corry, 2007).
Patienter känner sig inte sedda då personalen brister i sin kunskap kring tillstånd och den aktuella situationen (Wiman, Wikblad & Idvall, 2007). Elmqvist & Frank (2015) menar att patientens upplevelse och agerande i en akut situation varierar mellan individer och har sitt ursprung i hur individen är som människa. Vissa vill ha all information för att sedan själv kunna fördjupa sig medan andra litar tillfullo på personalens kompetens (Elmqvist et al., 2015). Patienter utformar olika strategier för att få uppmärksamhet av vårdpersonalen, detta kan exempelvis vara att röra sig i korridoren för att inte glömmas bort medan andra är mer introverta och väntar till personal tar kontakt med dem och ställer då sina frågor (Elmqvist et al., 2015). Medicinsk behandling och omvårdnadsarbete utan förklaring leder till att patienten känner sig osäker och saknar kontroll över sin kropp (Elmqvist, Fridlund & Ekebergh, 2011). Snabba beslut och förflyttningar mellan rum samtidigt som personal byts ut gör att patienten inte upplever kontinuitet eller känner sig sedda (Elmqvist et al., 2011).
Kommunikation
I det akuta skedet prioriterar personal medicinska åtgärder och omvårdnad högre än kommunikation vilket upplevs negativt (Elmqvist, Fridlund & Ekebergh, 2011). Patienter beskriver att sjuksköterskan utför uppgifter och dokumenterar utan att informera om varför, vilket ger en negativ upplevelse och känsla av maktlöshet (Dahlen, Westin & Adolfsson, 2012; Stein-Parbury, Gallagher, Fry, Chenoweth, Gallagher, 2015). Användandet av facktermer påverkar patientens förståelse av innebörden i vårdandet (Frank, Asp & Dahlberg, 2009). Patienter uppgav att det var svårt att få kontakt med personal som var stressade och otillgängliga. Detta påverkar patienter som inte vågar fråga om hjälp när de behöver då de inte vill störa personal, vilket kan påverka deras hälsa negativt (Elmqvist & Frank, 2015).
Personal som patienten träffar kontinuerlig och information från vårdpersonal uppskattas av patienter då det skapar tillit (Coughlan & Corry, 2007). Får patienten adekvat information och svar på frågor upplever de trygghet (Dahlen, Westin & Adolfsson, 2012). Patienter uppskattar formell kommunikation angående situationen
11
och undersökningar samtidigt som de värdesätter samtal på vardaglig nivå (Wiman, Wikblad & Idvall, 2007). En bra kommunikation bygger enligt patienten på att personal tar sig tid att stanna upp och lyssna. Att personalen introducerar sig med namn och profession gör att patienten känner sig trygg (Cypress, 2014).
Diskussion
MetoddiskussionEn litteraturöversikt innebär att skapa en överblick över redan befintlig forskning (Friberg, 2012). Litteraturöversikten med kvalitativ design innebär att studera upplevelse och erfarenhet hos individen (Henricson & Billhult, 2012). En litteraturöversikt med kvalitativ ansats valdes då denna analys passar för att beskriva personers erfarenhet och upplevelse av att vårdas på en akutmottagning. Materialet kan bearbetas med en deduktiv eller induktiv ansats och lämpligast metod bestäms utifrån syftet (Elo et al., 2014). Deduktiv ansats valdes och innebär att utgå ifrån en vald teori som sedan ska följa som en röd tråd genom hela arbetes gång (Henricson & Billhult, 2012). Den deduktiva ansats som tillämpas utgår ifrån Travelbees relationsteori vilket känns relevant för syftet då den grundar sig i mellanmänskliga relationer.
Enligt Östlundh (2012) är bibliotekarier utbildade för att stötta upp vid informationssökning genom föreläsningar och kurser. Eftersom tidigare erfarenhet av att göra en litteraturöversikt saknas ökar kvalitén i sökningen när professionell hjälp använts. Pilotsökning kan med fördel användas för att undersöka om det finns vetenskapliga artiklar som bearbetar det valda syftet (Axelsson, 2012). Då det fanns en tillfredsställande mängd artiklar i pilotsökningen utökades sökningen. Genom fortsatt arbete och utökning av sökord resulterade det i en rimlig mängd artiklar som studerades. När samma sökord sedan användes i PsycInfo blev antalet träffar för många och inte hanterbara (se tabell 2). Sökorden fick därför väljas utifrån varje databas då de är uppbyggda på olika sätt.
När sökningen i PsycInfo gjordes användes begränsningsfunktioner så som qualitative, focus group* och interview* vilket resulterade en relevant mängd artiklar. I Cinahl fanns inte denna typ av begränsningsmetod vilket gjorde att de ovannämnda orden samt case study, observation*, ethnograph*, grounded theory, phenomenol* och narrative behövdes för att sökningen skulle generera en relevant mängd artiklar. Genom att enbart använda ordstam och trunkering skapas förutsättningar för fler ändelser och på så vis en ökad mängd artiklar (Östlundh, 2012). Då studien syftar till att endast baseras på artiklar med kvalitativ ansats underlättade dessa begränsningsfunktioner sökprocessen.
Karlsson (2012) beskriver vikten av att avgränsa sökningen vilket gör att den lättare hanteras. Enligt Östlundh (2012) är avgränsningsmetod viktigt innan sökningen börjar, detta innebär att urvalet begränsas genom att till exempel bestämma tidsram, språk och peer rewiewed (Östlundh, 2012). Att avgränsa kan både vara till fördel eller nackdel då avgränsningen bidrar till en relevant mängd artiklar som kan läsas, samtidigt som intressanta artiklar för syftet kan försvinna (Axelsson, 2012). Avgränsningar som valdes att göra var tidsbegränsat från 2006-2016 för att garantera
12
att forskningsmaterialet var aktuellt. Vetenskapliga artiklar redovisar och bearbetar den senaste forskningen (Segesten, 2012). Det var därför viktigt att avgränsa tidsramen. Även språkbegränsning till english language gjordes för att lättare hitta artiklar då de flesta artiklar skrivs på engelska (Östlundh, 2012). Genom att välja english language breddas sökningen genom att inte bara få svenska artiklar men begränsades också till språk som behärskas.
För att försäkra att artiklarna var av god vetenskaplig kvalité har artiklarna kvalitetsgranskats utifrån Hälsohögskolans granskningsprotokoll (se bilaga 1) vilket ökar trovärdighet samt validitet i arbetet (Wallengren & Henricson, 2012). Tre av de inkluderade artiklarna uppnådde endast 7 av 8 poäng på del två. Då artiklarnas resultat ansågs vara av betydelse togs beslutet att inkludera dessa trots att de inte uppfyllde alla poäng. Detta gjordes gemensamt för att garantera att artiklarna tolkades på likartat sätt. Enligt Karlsson (2012) är det viktigt att säkerställa kvalitén genom att vara källkritisk och endast utgå ifrån primärkällor. Primärkällor innebär att studien är genomförd och sammanställd av den som är ansvarig för undersökningen (Axelsson, 2012). Ett kritiskt förhållningssätt har tillämpats under hela arbetsprocessen. Resultatet bygger endast på primärkällor.
I en deduktiv analys bearbetas material utifrån en färdig teori och tematiseras i undergrupper (Elo et al., 2014). Travelbees teori användes som teoretisk utgångspunkt för att analysera data. Denna teori innehåller centralt formulerade begrepp som utgör teman vilket underlättar vid analysarbetet. Genom att beskriva hur teman utformas ökar trovärdigheten i arbetet (Elo et al., 2014). Teorin används inom omvårdnad idag och begreppen är översatta från engelska till svenska och dessa översättningar har använts. Det diskuterades under arbetes gång huruvida Travelbees ursprungsbegrepp kunnat användas vid analys av artiklarna då både begrepp och artiklar är på engelska. Varför detta inte gjordes var för att synonymerna hjälper till att bredda möjligheter att finna material i artiklarna. Synonymer till begreppen behövdes och bearbetades fram för att enklare kunna hitta mönster i materialet. Begreppens betydelse diskuterades och resulterade i flera förslag som sedan förfinats innan de slutgiltiga synonymerna bestämdes (se tabell 3). Enligt Elo et al (2014) kan tabeller med fördel användas för att öka läsarens förståelse av tillvägagångssätt. De framarbetade synonymerna kan påverka tolkningen av resultatet då endast de valda synonymerna bearbetats. Intressanta fynd kan ha missats i analysen på grund de framtagna synonymer som valts och de synonymer som kan ha missats. Språkkunskaper kan påverka resultatanalysen då svenska synonymer använts vid bearbetning av engelsk text.
I arbetsprocessen med litteraturöversikten bör ett neutralt förhållningssätt användas för att resultatet ska spegla verkligheten samt att inga personliga åsikter ska påverka analysen. I en deduktiv ansats förekommer viss förförståelse då bearbetningen utgår från en teori (Henricson & Billhult, 2012). Travelbees teori grundar sig i mellanmänskliga relationer vilket också tros ha betydelse för hur individen upplever akutmottagningen. Medvetenhet kring hur förförståelse kan påverka betydelsen av resultatet bör finnas (Henricson & Billhult, 2012). När litteraturöversikten inleddes fanns förförståelse att samhället har en negativ bild av akutmottagning. Detta förändrades under arbetets gång och resulterade i nya kunskaper kring ämnet. Enligt Friberg & Öhlén (2012) bör en objektiv syn användas för att kunna se hela materialet utan att förförståelse påverkar resultatet. Arbetet har granskats av utomstående under processens gång för att undvika att förförståelsen påverkar resultatet vilket ökar
13
kvalitén och skapar trovärdighet. Enligt Elo et al. (2014) stärks trovärdigheten i studien om metoden bearbetas och diskuteras.
Till grund för en studie av god kvalité ligger goda kunskaper om tillvägagångssätt. Brister i utförandet kan leda till att studien inte håller en god kvalité (Kjellström, 2012). Tidigare erfarenheter är exempel på något som kan påverkat arbetet likaså språkkunskaper och avsaknad av denna typ av forskning tidigare. Att ta fram relevanta
översättningar av artiklar var svårt, varför lexikon användes för att underlätta arbetet. Metodbeskrivande litteratur har frekvent använts under hela processen för att undvika eventuella metodfel. Kvalitén i litteraturöversikten skulle kunna förbättras om en större kunskap funnits om det metodologiska tillvägagångssättet inför studien.
Materialet i artiklarna var svåranalyserat på grund av innebördens likheter vilket gjorde att de kunde svara mot flera av Travelbees begrepp. Detta kan påverka det slutgiltiga resultatet samt trovärdigheten i studien vilket är en svaghet (Carlsson, 2012). Exempelvis ansågs patientens upplevelse av att bli sedd kunna passa in under flera teman. Detta kan ha påverkat hur resultatet har utformats samt läsarens möjlighet vid tolkning av resultatet. En noggrann diskussion fördes kring hur materialet skulle tematiseras för att sedan placera materialet där det upplevdes passa bäst. Fyra av de inkluderade artiklarna belyste patientperspektivet men också närstående och vårdarens perspektiv. Då översikten endast syftar till att beskriva patientens upplevelse av att vårdas på en akutmottagning påverkades analysen. Då dessa artiklar beskrev de olika perspektiv på ett tydligt sätt kunde begränsning göras i analysen av artiklarna. Trovärdigheten kan ha påverkat litteraturöversiktens resultat på grund av de olika perspektiven. Då patientperspektivet var tydligt anses detta inte påverkat resultatet. Elo et al (2014) beskriver vikten av att eftersträva tydlighet genom att hitta skillnader och likheter i materialet då det är svåranalyserat.
Överförbarhet innebär att resultatet kan användas i andra sammanhang (Lundman & Graneheim-Hällgren, 2012; Wallengren & Henricson, 2012). Resultatets innebörd påverkar överförbarheten till andra situationer (Rosberg, 2012). Genom att beskriva tillvägagångssättet under hela arbetet ökar läsarens förutsättningar för förståelse och överförbarhet (Graneheim-Hällgren & Lundman, 2004; Elo et al., 2014).
En diskussion kring huruvida artiklarnas ursprung kan påverka resultatet och överförbarheten har förts. Fem av de nio granskade artiklarna är studerade i Sverige vilket kan ha påverka resultatet. Vilket Axelsson (2012) menar är viktigt att diskutera för att läsarens förutsättningar till överförbarhet ska öka. Resultatet blir då lättare att överföra till svensk sjukvård men samtidigt minskar den internationella överförbarheten.
14
Resultatdiskussion
Huvudfynd i denna litteraturöversikt visar att kommunikationen mellan patient och vårdpersonal har stor betydelse för patientens upplevelse. Vilket tillstånd patienten befann sig i kunde påverka hur deras upplevelse på akutmottagningen var. Det visar också att vårdpersonals sätt att bemöta patienter skiljer sig utifrån patientens tillstånd. Resultatet visar att patientens tidigare möten med akutvård påverkade hur de upplever den aktuella situationen. Som sjuksköterska blir detta en utmaning då patientens tidigare erfarenheter har stor påverkan på hur den aktuella situationen kommer upplevas. Det är omöjligt för sjuksköterskan att påverka patientens tidigare upplevelse, men att bli medveten om bemötandets betydelse kan kommande vårdsituationer påverkas. Att bli bekräftad direkt vid ankomst framkom som viktigt i resultatet för hur de upplevde situationen, till exempel bekräftelse genom mänsklig kontakt så som beröring eller ögonkontakt. Travelbee (1971) menar att sjuksköterskans främsta uppgift är att hjälpa patienten hantera situationen genom att finna mening (Travelbee, 1971). Många patienter upplevde att de blev bortglömda när personalen inte var närvarande. Att bekräfta patienter är en svårighet då patientgrupperna ofta är stora och omvårdnadsbehoven skiljer sig åt. Resultatet visar att närstående har en betydande roll för att patienterna skulle känna sig mindre ensamma och bortglömda. Genom att ta del av vad varje individ värdesätter kan förutsättningar för en god relation mellan sjuksköterska och patient skapas (Travelbee, 1971). Sjukvårdspersonal bör se närstående som en resurs genom att göra dem delaktiga i vården. Närstående kan utgöra ett stöd till patienten då sjuksköterskan har flera patienter samtidigt och inte har möjligheten att stötta alla.
Resultatet visar att de kände sig utsatta när vårdpersonal agerade oprofessionellt genom att till exempel inte respektera deras integritet och självbestämmande. Tilläts däremot patienterna vara mer delaktiga och ha en öppen dialog med vårdpersonal kände de sig respekterade vilket bidrog till meningsfullhet i situationen. Ömsesidig relation är grunden för att kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ska fungera (Travelbee, 1971). För sjuksköterskor är det centralt att ha ett humanistiskt förhållningssätt där alla olikheter hos individen ska respekteras och beaktas i omvårdnadsarbetet. Att se varje individ som unik är något som Travelbee (1971) anser som centralt. Enligt Ross, Tod & Clark (2014) är personcentrering i arbetet som sjuksköterska viktigt genom att interagera, lyssna på patienten och dess närstående vilket kan ha en positiv effekt på deras upplevelse och hälsa. Genom att studera patientens upplevelse av hela vårdförloppet ökar vårdpersonalens medvetenhet vilket kan leda till att patientens upplevelse förbättras.
Resultatet visar att patienter upplevde personalen som stressade och att de inte kunde få den kontakt de önskade. Då patienter upplevde att information och förklaring saknas när sjuksköterskan utför en omvårdnadsåtgärd, kan det leda till negativa konsekvenser för patientens psykiska mående. Travelbee (1971) menar att kommunikationen och den mänskliga kontakten kan påverka patientens upplevelse och hälsa (Travelbee, 1971). Resultatet visar att då akutmottagningen är underbemannad kan detta ha en negativ effekt och leda till att patienternas väntetid och upplevelse försämras. Sjuksköterskor har till uppgift att se patienten och dennes behov, vilket kan vara svårt i vissa situationer då det är underbemannat och stressfaktorn är hög. Detta bekräftas i tidigare forskning som beskriver att interaktionen mellan vårdpersonal, patient och anhöriga på en akutmottagning är
15
snabb och tidsbegränsad (Andersson, Jakobsson, Furåker, & Nilsson, 2011). Som sjuksköterska är det viktigt att arbeta utifrån individen och ta sig tid till patienterna, vilket Travelbee (1971) beskriver som centralt. Detta blir en utmaning då det oftast saknas personal och vid hög belastning. Resultatet visar att patienter på akutmottagningen lider av olika sjukdomar och har olika vårdbehov vilket gör att personalen prioriterar och arbetar utifrån detta. Det kan till och med vara så att personer söker akutvård när de istället kan få vård på vårdcentral vilket då skapar onödigt långa väntetider på akuten (Muntlin, Carlsson & Gunningberg, 2010). Det sätter höga krav på vårdpersonalen som måste prioritera vilka som behöver vård direkt och vilka som får vända sig någon annanstans. Resultatet visar att lågt prioriterade patienterna känner sig missnöjda och besvikna då de inte får den bekräftelsen de behöver då sjuksköterskan istället arbetar med sjuka patienter och högre prioritet som kräver mer uppmärksamhet. Detta påverkar dessutom den redan ansträngda situationen och arbetsläget för sjuksköterskor då det går åt stora resurser till att möta allas förväntningar. Travelbees teori innehåller fem centrala begrepp som sjuksköterskan ska utgå från i mötet med patienten (Travelbee, 1971). I det akuta skedet kan det vara svårt för sjuksköterskan att arbeta utifrån dessa.I livshotande och allvarliga situationer kan erfarenhet av vårdarbetet vara till fördel då man troligtvis utvecklats i sin roll som sjuksköterska och upplevt liknande situationer tidigare. I mötet med den vårdsökande personen ska sjuksköterskan vara uppmärksam och reagera på symtom, samtidigt som individen också behöver mänsklig bekräftelse och kontakt.
Resultatet visar betydelsen av att snabbt bli prioriterade och uppkopplade på övervakningsmonitorer när patienterna anländer till akutmottagningen. Detta upplevs som en trygghet och det är något som uppskattas av patienterna. Det ingår i sjuksköterskans arbete att snabbt upptäcka och reagera på förändringar hos patienten vilket gör att detta prioriteras i det första skedet. Detta stämmer väl överrens med Möller, Fridlund & Göransson (2005) som belyser att det är viktigt med snabb prioritering av vårdbehoven hos patienten för att kunna förebygga de långa väntetiderna och oron som uppkommer i samband med detta. Travelbee (1971) beskriver vikten av att se människan som individ och inte endast fokusera på sjukdom. Det krävs att sjuksköterskan kan prioritera omvårdnadsåtgärder och samtidigt bemöta patientens krav. Resultatet visar att kontinuitet är något patienterna saknar då de upplever att de vårdas av olika personer samt att de får byta rum flera gånger på grund av snabba beslut och oförutsägbara händelser. En slutsats som dras är att det är viktigt att sjuksköterskan informerar och diskuterar med patienten för att bli medveten om patientens förväntningar för att kunna bemöta dem.
Resultatet visar att patienter hade förväntningar om hur vistelsen på akutmottagningen skulle komma att bli. Patientens förväntningar och tidigare erfarenheter av vården påverkade hur de upplevde mötet med akutmottagningen. Tidigare forskning visar att förväntningar gällande låg väntetid och god kommunikation mellan patient och personal var vanligt hos akutsökande patienter (Cooke, Watt, Wertzler, & Quan, 2006; Watt, Wertzler, & Brannan, 2005). Travelbee (1971) menar att interaktionen och kontakten mellan sjuksköterska och patient var viktigt för att skapa förtroende (Travelbee, 1971). Då patienter har dessa förväntningar ställer det höga krav på sjukvården att leva upp till detta då akutmottagningen ofta är överbelastad och underbemannad. Resultatet visar att samtidigt som patienten beskrev sina erfarenheter av akutmottagning så beskrev de också hur de anser att en sjuksköterska ska agera. Patienterna uttrycker vikten av att sjuksköterskan ska kunna
16
ha ett kritiskt förhållningssätt för att kunna arbeta i dagens komplexa och hektiska vårdmiljö. Personlighet och social kompetens hos sjuksköterskan värdesätts högre av patienten än vad deras tekniska förmåga gör (Wysong, & Driver, 2009). Det var överraskande att patienterna har dessa förväntningar på akutsjukvården och personalen. Patienternas förväntningar ställer höga krav och vårdpersonal är enskilda individer som arbetar utifrån egna perspektiv och även har olika personligheter.
17
Slutsats
Lidande kan uppkomma hos patienter då de saknar kontinuerlig kontakt med personal
och känner sig bortglömda. Det beskrivs att vårdpersonal ofta är stressade vilket kan spegla sig på patienten. För att patienten ska känna mening i mötet med akutmottagningen krävs det bekräftelse från vårdpersonal. Snabbt omhändertagande av vårdpersonal upplevs som positivt och skapar mening för patienten.
Mellanmänskliga relationer beskrivs som viktigt för patienten upplevelse. Första
mötet med vården påverkar intrycket av hur vårdförloppet upplevs. Bekräftelsen som mänsklig kontakt ger skapar trygghet för patienten. Människan som individ har olika uppfattningar om vad som har betydelse för dem i mötet med vården. Genom att få uttrycka och bli delaktiga i utformningen av deras vård skapas förutsättningar för en positiv upplevelse. Kommunikation och interaktion var av störst betydelse för patienten när de besökte akutmottagning. Ett bra första möte innebär för patienten att vårdpersonal informerar och presenterar sig och ger dem trygghet och en bra upplevelse. En bra kommunikation och kontakt med patienten skapar förutsättningar för att alla centrala begrepp kan uppmärksammas.
Kliniska implikationer
Genom att ta del av litteraturöversiktens resultat kan sjuksköterskan bli medveten om patientens upplevelser av att vårdas på en akutmottagning. Kontinuerlig information och kommunikation har en betydande roll för hur patienten upplever vårdsituationen, varför sjuksköterskan bör prioritera detta. Sjukvårdspersonalens kunskap kring personcentrering bör öka och tillämpas oftare för att patienten ska känna tillit till vården. Då patienten ser närstående som en resurs kan sjukvårdspersonal använda närstående som en resurs både för patienter men också för vårdpersonal som ofta har fler att ta hand om.
Vidare forskning
Forskning kring patienters upplevelse av att vårdas på en akutmottagning väckte intresse till vidare forskning inom ämnet. Det finns intresse till att fördjupa sig i vilka som faktiskt söker vård på rätt enhet och huruvida detta i sin tur påverkar vårdbelastning. En kvalitativ studie som beskriver olika åldersgruppers upplevelse vore intressant att genomföra för att förstå skillnaden hur olika livserfarenheter påverkar. Vidare hade det varit intressant att studera om vårdpersonalens agerande förändras i mötet med olika etnicitetgrupper och samhällsklasser. Att studera och jämföra upplevelsen av att vårdas på en svensk akutmottagning som finansieras av skattebetalare och därför är tillgänglig för hela befolkningen, med upplevelsen av att vårdas i ett utländskt sjukvårdssystem som grundar sig i personlig finansiering vore intressant.
18
Referenser
*= Resultatartikel
Andersson, H., Jakobsson, E., Furåker, C., & Nilsson, K. (2011). The everyday work at a Swedish emergency department – The practitioners’ perspective. International
Emergency Nursing, 20(2), 58-68. doi:10.1016/j.ienj.2011.06.007
Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.),
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s.203-218). Lund:
Studentlitteratur.
Barnsteiner, J. (2013). Säker vård. I G. Sheerwood & J. Barnsteiner (Red.), Kvalitet
och säkerhet inom omvårdnad – sex grundläggande kärnkompetenser (s.125-137).
Lund: Studentlitteratur.
Bernstein, S., Aronsky, D., Duseja, R., Epstein, S., Handel, D., Hwang, U., & Asplin, B. (2009). The effect of emergency department crowding on clinically oriented outcomes. Academic Emergency Medicine, 16(1), 1-10. doi:10.1111/j.1553-2712.2008.00295.x
Byrne, G., & Heyman, R. (1997). Understanding nurses' communication with patients in accident & emergency departments using a symbolic interactionist perspective.
Journal of Advanced Nursing, 26(1), 93-100. doi:
10.1046/j.1365-2648.1997.1997026093.x
Carlsson, G. (2012). Critical incident. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.),
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.43-55). Lund:
Studentlitteratur.
Cooke, T., Watt, D., Wertzler, W., & Quan, H. (2006). Patient expectations of emergency department care: phase II - a cross-sectional survey. CJEM: Canadian
Journal Of Emergency Medicine, 8(3), 148-157.
doi.org/10.1017/S1481803500013658
*Coughlan, M., & Corry, M. (2007). The experiences of patients and
relatives/significant others of overcrowding in accident and emergency in Ireland: a qualitative descriptive study. Accident & Emergency Nursing, 15(4), 201-209. doi.org/10.1016/j.aaen.2007.07.009
*Cypress, B. S. (2014). The Emergency Department: Experiences of Patients,
Families, and Their Nurses. Advanced Emergency Nursing Journal, 36(2), 164-176. doi:10.1097/TME.00000000000000I
Dahlborg-Lyckhage, E. (2012). Kunskap, kunskapsanvändning och
kunskapsutveckling. I F Friberg (Red.), Dags för uppsats (s.23-35). Lund: Studentlittertur.
*Dahlen, I., Westin, L., & Adolfsson, A. (2012). Experience of being a low priority patient during waiting time at an emergency department. Psychology Research and
19
Disch, J. (2013). Samverkan I team. I G, Sheerwood & J, Barnsteiner (Red.), Kvalitet
och säkerhet inom omvårdnad – sex grundläggande kärnkompetenser (s.79-91)
Lund: Studentlitteratur.
Edvardsson, D. (2010). Inledning. I D, Edvardsson. (Red.), Personcentrerad
omvårdnad i teori och praktik (s. 15-18). Lund: Studentlitteratur.
*Elmqvist, C., & Frank, C. (2014). Patients' strategies to deal with their situation at an emergency department. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 29(1), 145-151. doi:10.1111/scs.12143
*Elmqvist, C., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2011). On a hidden game board: the patient's first encounter with emergency care at the emergency department. Journal
Of Clinical Nursing, 21(17/18), 2609-2616. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03929.x
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of
Advanced Nursing, 62, 107–115. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K., & Kyngäs, H. (2014). Qualitative Content Analysis: A Focus on Trustworthiness. SAGE Open, 1-10. doi: 10.1177/2158244014522633
*Frank, C., Asp, M., & Dahlberg, K. (2009). Patient participation in emergency care – a phenomenographic study based on patients' lived experience. International
Emergency Nursing, 17(1), 15-22. doi:10.1016/j.ienj.2008.09.003
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F, Friberg. (Red.), Dags för
uppsatts – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.133-144). Lund:
Studentlitteratur.
Graneheim - Hällgren U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.
Nurse Education Today, 24, 105–112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Göransson, K., Eldh, A. C., & Jansson, A. M. (2008). Triage på akutmottagning. Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M, Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 129-
137). Lund: Studentlitteratur.
Johnson, J. (2013). Författningskunskap för kvalitetsutveckling. I G, Sheerwood & J, Barnsteiner (Red.), Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad – sex grundläggande kärnkompetenser (s.99-109). Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, E. (2012). Informationssökning. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig Teori
och Metod (s. 95-113). Lund: Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig Teori och
20
Lundman, B., & Graneheim – Hällgren, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-
och sjukvård. (s.187-203). Lund: Studentlitteratur.
*Moss, C., Nelson, K., Connor, M., Wensley, C., McKinlay, E., & Boulton, A. (2014). Patient experience in the emergency department: Inconsistencies in the ethic and duty of care. Journal of Clinical Nursing, 24(1/2), 275-288. doi: 10.1111/jocn.12612 Muntlin, A., Carlsson, M., & Gunningberg, L. (2010). Barriers to change hindering quality improvement: the reality of emergency care. JEN: Journal of Emergency
Nursing, 36(4), 317-323. doi: 10.1016/j.jen.2009.09.003
Möller, M., Fridlund, B., & Göransson, K. (2010). Patients' conceptions of the triage encounter at the Emergency Department. Scandinavian Journal of Caring Sciences,
24(4), 746-754. doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00772.x
Newberry, L., Criddle, L. M., Sheehy, S. B., (2005). Sheehy's manual of emergency
care. St. Louis, Mo: Elsevier Mosby.
Northington, W., Brice, J., & Zou, B. (2005). Use of an emergency department by Nonurgent patients. American Journal of Emergency Medicine, 23(2). 131-137. doi.org/10.1016/j.ajem.2004.05.006
Pribe, G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod (s.31-50). Lund: Studentlitteratur.
Rosberg, S. (2012). Fenomenologi. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.),
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s.109-133). Lund:
Studentlitteratur.
Ross, H., Tod, A. M., & Clarke, A. (2015). Understanding and achieving person centered care: the nurse perspective. Journal of Clinical Nursing, 24(9/10), 1223 1233. doi:10.1111/jocn.12662
Rudman, A., Gustavsson, P., & Hultell, D. (2014). A prospective study of nurses' intentions to leave the profession during their first five years of practice in Sweden.
International Journal Of Nursing Studies, 51(4), 612-624.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2013.09.012
Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats (s. 97-100). Lund: Studentlitteratur.
Segesten, K. (2012). Användbara texter. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats (s. 47 – 56). Lund: Studentlitteratur.
SFS (2003:460). Lag om etikprövning i forskning som avser människor. Stockholm: Justitiedepartementen. Hämtad från
21
SFS (1998:204). Personuppgiftslagen. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
Sheerwood, G. (2013). Drivkrafter för kvalitet och säkerhet – att förändra tankesätt för att förbättra hälso- och sjukvården. I G, Sheerwood & J, Barnsteiner (Red.),
Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad – sex grundläggande kärnkompetenser
(s.27-45). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen, (2015) Väntetider och patientflöden på akutmottagningar. (2015). Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 160517 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-12-11
*Stein‐Parbury, J., Gallagher, R., Fry, M., Chenoweth, L., & Gallagher, P. (2015). Expectations and experiences of older people and their carers in relation to
emergency department arrival and care: A qualitative study in Australia. Nursing &
Health Sciences, 17(4), 476-482. doi: 10.1111/nhs.12220
Stubberud, D-G., Eikeland, A. (2013). Omsorg om närstående till den vuxna patienten. I D-G. Stubberud. (Red.), Psykosociala behov vid akut och kritisk
sjukdom. (s.217-244). Gyldendal norsk forlag.
Svensk Sjuksköterskeförening. (2010). Riksföreningen för Akutsjuksköterskor. Stockholm: Swenurse.
Tracy, M. F., & Barnsteiner, J. (2013). Evidensbaserad vård. I G, Sheerwood & J, Barnsteiner (Red.), Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad – sex grundläggande kärnkompetenser (s.115-120). Lund: Studentlitteratur.
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. F. A Davis Company. Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av
Litteraturbaserat examensarbete. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
Metod – från idé till examination inom omvårdnad (s.481-495). Lund:
Studentlitteratur.
Walton, M. K. (2013). Personcentrerad omvårdnad I G, Sheerwood & J, Barnsteiner (Red.), Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad – sex grundläggande
Kärnkompetenser (s.63-73). Lund: Studentlitteratur.
Warren, J. J. (2013). Informatik. I G, Sheerwood & J, Barnsteiner (Red.), Kvalitet och
säkerhet inom omvårdnad – sex grundläggande kärnkompetenser (s.145-152).
Lund: Studentlitteratur.
Watt, D., Wertzler, W., & Brannan, G. (2005). Patient expectations of emergency department care: Phase I - a focus group study. CJEM : Journal of the Canadian
Association of Emergency Physicians, 7(1), 12-16.
*Wiman, E., Wikblad, K., & Idvall, E. (2007). Trauma patients' encounters with the team in the emergency department-A qualitative study. International Journal of
22
Wysong, P., & Driver, E. (2009). Patients' perceptions of nurses' skill. Critical Care
Nurse, 29(4), 24-38. doi:10.4037/ccn2009241
Zani, A. V., Marcon, S. S., Tonete, V. P., & De Lima Parada, C. G. (2014).
Communicative process in the emergency department between nursing staff and patients: social representations. Online Brazilian Journal Of Nursing, 13(2), 135-145. Hämtad från
http://www.objnursing.uff.br/index.php/nursing/article/view/4036/pdf_113 Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats (s. 57-79). Lund: Studentlitteratur.
23
Bilagor
Kvalitetsprotokoll
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ
metod
Titel: Författare: Årtal: Tidskrift: Del I. Beskrivning av studienBeskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?
Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej
Är urvalet beskrivet? Ja
Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej (Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)
Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej
Beskrivs dataanalysen? Ja Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej
ställningstagande?
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen?
Ja Nej
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?
Ja Nej
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen?
24 Är resultatet relevant för ert syfte?
Om ja, beskriv:
……… ………
Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:
……… ………
Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….
Framtaget vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping/henr
Artikelmatris
25
År
Land Titel Syfte Metod Huvudfynd Kvalitet
Coughlan, M., & Corry, M. (2007). Irland The experiences of patients and relatives/signific ant others of overcrowding in accident and emergency in Ireland: a qualitative descriptive study Beskriva erfarenheten av patienters och närståendes erfarenhet av att vänta mer än 12h på en akutmottagning Kvalitativ metod Semistrukturer ade intervjuer N= 7 Generellt var deltagarna positiva till den vård de fick men beskriver samtidigt brister i vårdkvalitén Del I: 4/4 Del II: 8/8 Cypress, B. S. (2014) USA The Emergency Department: Experiences of Patients, Families, and Their Nurses. Patienter, anhöriga & sjuksköterskans upplevelse under sjukdomsförlopp på akutmottagningen Fenomenologis k kvalitativ design Djupintervjuer N=23 Tre huvudteman framkom, kritiskt tänkande, kommunikati on & känslighet och omsorg Del I: 4/4 Del II: 7/8 Dahlen, I., Westin, L., & Adolfsson, A. (2012). Sverige Experience of being a low priority patient during waiting time at an emergency department Att beskriva lågprioriterade patienters upplevelse av väntetiden på akutmottagning Fenomenologis k Design, Kvalitativ metod Narrativa intervjuer N=14 4 teman framkom: beroende av vård, vara utsatt, vara sårbar, vara säker Del I: 4/4 Del II: 8/8 Elmqvist, C., & Frank, C. (2015). Sverige Patients' strategies to deal with their situation at an emergency department. Beskriva patienters strategier för att klara av deras situation på akutmottagning Kvalitativ design Intervjuer N=13 Patienter har passiva eller aktiva strategier för att klara av situationen Del I: 4/4 Del II: 8/8 Elmqvist, C., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2012) Sverige On a hidden game board: the patient's first encounter with emergency care at the emergency department Förstå patienter & anhörigas första möte med vårdgivare på akutmottagning Kvalitativ fenomenologis k design Öppna intervjuer N=14 Tidigare erfarenheter påverkar hur patienten upplever akutmottagni ngen Del I: 4/4 Del II: 8/8
26
Författare År
Land Titel Syfte Metod Huvudfynd Kvalitet
Frank, C., Asp, M., & Dahlberg, K. (2009) Sverige Patient participation in emergency care – a phenomenograp hic study based on patients' lived experience Beskriva patienters upplevelse av delaktighet på akutmottagningen Kvalitativ fenomenologis k design Intervjuer N=9 Tre huvudfynd om hur patienter upplever personal, bekräftas, engagemang & ge patienten utrymme Del I: 4/4 Del II: 8/8 Moss, C., Nelson, K., Connor, M., Wensley, C., McKinlay, E., & Boulton, A. (2015). Nya Zeeland Patient experience in the emergency department: Inconsistencies in the ethic and duty of care
Förstå patienter som ofta söker vård & deras upplevelse av vårdpersonalens omsorg och etik
Kvalitativ design Djupintervjuer N= 34 Fyra komponenter framkom utifrån etik & omsorgsplikt , långvarig, konsekvent, avbruten & konkurrens mellan begreppen Del I: 4/4 Del II: 7/8 Stein‐Parbury, J., Gallagher, R., Fry, M., Chenoweth, L., & Gallagher, P. (2015). Australien Expectations and experiences of older people and their carers in relation to emergency department arrival and care: A qualitative study in Australia
Äldre och deras vårdares upplevelse av akutmottagning för att kunna förbättra erfarenheterna av akutvård. Kvalitativ design Semistrukturer ade, djupintervjuer N=10 Huvudfynd beskriver att patienterna kände sig oinformerad e men var också tacksamma för den vård de fick Del I: 4/4 Del II: 7/8 Wiman, E., Wikblad, K., & Idvall, E. (2007). Sverige Trauma patients' encounters with the team in the emergency department--A qualitative study Att utforska traumapatienters upplevelse av mötet med personal på akutmottagning Kvalitativ induktiv design Semistrukturer ad intervju N=23 Tre sätt att vara med patienten, instrumental , uppmärksam & Oengagerad Del I: 4/4 Del II: 8/8
