“If you’re not with me,
then you’re my enemy.”
En narrativ analys av ondskans representation i Star Wars
utifrån protagonisten Anakin Skywalker
KURS:Religionsvetenskap för ämneslärare, 91-120hp
PROGRAM: Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan
FÖRFATTARE: Maddelene Palmaer
EXAMINATOR: Jennie Ahlgren
Abstract
This essay examines the representation of evil in the Star Wars prequel film series. The starting point of the study comes from a narrative analysis of the protagonist Anakin Skywalker. Using Gerard Genette's three-part model of narrative, Anakin's narrative is examined and presented based on the model's first part, story; which highlights what the narrative is portraying through structure, characters, setting and themes. The analysis shows that Anakin got underlying attributes that create tension in him that leads him to his downfall. Turning points and events in his narrative are presented that reinforce his climax where he allies himself with the dark lord of the Sith, Darth Sidious. The presentation of the narrative chisels out three overarching themes (self-esteem, love, and fear) that are discussed to find out what Anakin's narrative implies concerning the representation of evil in the Star Wars prequel.
The final analysis suggested that Anakin's feels hindered in advancing in the Jedi-orders hierarchy but also that he is met with scepticism that affects his self-esteem. The analysis also implies that Anakin's fear of losing his loved ones is disregarded by the Jedi-order that rather encourage him the let go than giving him tools to work it through. Furthermore, the analysis concludes that Anakin does not ally himself with the dark side of the Force because it is evil, but because it – in his mind – offers him, not just power but also the possibility to save Padmé from dying.
Through a presentation of Anakin's narrative and his fall to the dark side, evil in Star Wars is discussed. Evil, then, is not represented as one might expect, dualistic with a good and a bad, light, and dark. But rather shifting alongside Anakin's moral compass when he allies himself with the dark side. The dark side that initially represented evil, will therefore become good and its counterpart the light side of the Force and the Jedi-order who fights for peace and justice in the galaxy, will for Anakin represent evil instead.
Keyword: Dualism; Evil; Fear; the Force; Forbes; Genette; Hierarchy; Love; Moral philosophy; Narrative; Politics; Popular culture; Religion; Self-esteem
Nyckelord: Dualism; Forbes; Genette; Hierarki; Kraften; Kärlek; Moralfilosofi; Narrativ; Ondska; Politik; Populär kultur; Religion; Rädsla; Självkänsla
Innehållsförteckning
Abstract ... 2
1. Inledning ... 5
2. Syfte och frågeställning... 6
3. Bakgrund ... 7
3.1. Religion och populärkultur ... 7
3.2. Star Wars – en franchise ... 10
3.3. Begynnelsetrilogin ... 12
3.4 Star Wars – en galax ... 14
3.4.1 Politik i Star Wars ... 16
3.4.2 Religion i Star Wars ... 18
3.4.2.1 Religion utifrån Jedi- och Sith-ordnarna... 19
3.5. Forskningsläge ... 22
4. Metod och teori ... 26
4.1 Genettes tredelade modell ... 27
5. Undersökning och analys... 31
5.1 Anakin Skywalkers uppgång och fall. ... 31
5.1.1 Introduktion ... 32
5.1.2 Profetia ... 36
5.1.3 Förnimmelser ... 37
5.1.4 Mentorer ... 41
5.1.5 Klimax och konklusion ... 44
5.1.6 Sammanfattning... 47
5.2 Ondskan i Star Wars ... 48
5.2.1 Självkänsla ... 49 5.2.2 Kärlek ... 52 5.2.3 Rädslan ... 54 5.2.4 Sammanfattning... 57 Källförteckning ... 58 Bilaga 1 ... 61
1. Inledning
Luke: How did my father die?
Ben: A young Jedi named Darth Vader, who was a pupil of mine until he turned to evil, helped the Empire hunt down and destroy the Jedi knights. He betrayed and murdered your father.1
Världen introducerades till “en galax långt, långt borta” våren 1977 genom den blivande storfilmen Star Wars, som nu går under titeln: Star Wars: Episode IV – A New Hope.2 Filmen följer den unge – blivande hjälten – Luke Skywalker i hans kamp mot det onda, diktatoriska galaktiska Imperiet och dess ledare Kejsaren. Men denna studie följer inte Lukes ärofyllda färd utan hans far Anakin Skywalker som, enligt Ben - även känd som Obi-Wan Kenobi - mördats av Darth Vader: Lukes blivande fiende. Darth Vader förkunnar dock senare för Luke: ”I am
your father.”3
Denna studie kommer att genom en narrativ analys: intressera sig för Anakin Skywalkers liv som ung, innan denne får det nya alter egot Darth Vader som går att återfinnas i filmtrilogin
Star Wars: Episode I – The Phantom Menace (1999), Star Wars: Episode II – Attack of the Clones, (2002) samt Star Wars: Episode III: The Revenge of the Sith (2005). Studien intresserar
sig även på representationen av ondskan i Star Wars utifrån det narrativ som baserats på Anakin. Uppmärksamheten för Anakin i relation till ondskan kommer ur en, hos mig, framväxande uppfattning att han å ena sidan visar att ondska är mångfasetterat och aldrig entydigt och å andra sidan som Mary Wollstonecraft en gång skrivit: ”no man chooses evil, because it is evil; he only mistakes it for happiness”.4
Ondska för mig är en stor del i de moralfilosofiska frågorna och blir implicit central i etikundervisningen i skolans värld. Elever i svenska skolan skall ta del av livsfrågors presentation i populärkultur och genom den öppna för redogörande diskussioner.5 Peter Lev,
1 G, Lucas (dir.), Star Wars: Episode IV – A New Hope [film]. (Lucasfilm, 25 maj 1977), 00:34:10 2 Lucas (dir.), Episode IV - A New Hope.
3 I. Kershner (dir.), Star Wars: Episode V – The Empire Strikes Back [film]. (Lucasfilm, 17 maj 1980), 01:51:17 4 M. Wollstonecraft, A Vindication of the Rights of Men, in a Letter to the Right Honourable Edmund Burke,
occaisioned by his Reflections on the Revolution in France, 2:a uppl. London: J. Johnson. 1790.
https://oll.libertyfund.org/title/wollstonecraft-a-vindication-of-the-rights-of-men. Hämtad 28 april 2021.
professor i film och media, menar att dagens problem i samhället kan diskuteras med hjälp av allegoriska framställningar i populärkulturen, vilket han menar skapar ett generaliserande och en mindre stötande utgångspunkt för diskussionen.6 En del av samhället som kan kopplas till eller granskas utifrån ett religiöst perspektiv men även genom ett sekulärt moraliskt perspektiv är ondska. Men den har ingen entydig definition utan har många ansikten och har i många hundra år diskuterats.7
2. Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka representationen av ondskan i Star Wars. Detta genomförs via en narrativ analys av protagonisten Anakin Skywalker och dennes fall till den mörka sidan.
Studien kommer undersöka och besvara följande frågor:
• Hur presenteras Anakin Skywalkers fall till den onda sidan i Star Wars? • Vad innebär detta narrativ för representationen av ondska i Star Wars?
För att besvara studiens frågeställning kommer studien att fokusera på filmfranchisens inledande tre filmer: Star Wars: Episode I – The Phantom Menace (1999), Star Wars: Episode
II – Attack of the Clones, (2002) samt Star Wars: Episode III: The Revenge of the Sith (2005),
som jag gemensamt kommer att beteckna som begynnelsetrilogin. Med ytterligare avgränsning läggs fokus mot protagonisten Anakin Skywalker, då det i detta material sker en tydlig skiftning, där han under narrativets gång ställs inför framförallt interna konflikter som leder honom till att falla från den goda sidan till den onda sidan. Den narrativa analysen tar sin utgångspunkt i Gerard Genettes tredelade modell för narrativ analys; via den läggs fokus på
vad som berättas: genom struktur, karaktär, iscensättning (setting) samt teman.
6 J. S. Schultes, ”Any Gods Out There? Perceptions of Religion from Star Wars and Star Trek”, Journal of
Religion and Film 7, no. 2 (Oktober 2003) citerad i D.Brode, “A Rockey Road to Star Wars: The Early Life and
Career of George Lucas” I Sex, Politics, and Religion in Star Wars: an anthology. D. Brode och L. Deyneka (red.), 1-10. Plymouth, UK: Scarecrow Press, Inc. 2012. s8f.
7 ”Teodicéproblemet”, Nationalencyklopedin.
3. Bakgrund
3.1. Religion och populärkultur
I förhållande till andra akademiska forskningsområden är kombinationen av religionsvetenskap och populärkultur ett relativt ungt fält. För nästan 30 år sedan konstaterade professor J. W. Martin att filmvetenskap och religionsvetenskap hade väldigt lite att säga om varandra. Filosofi och religionsprofessorn Terry Godlove poängterar att genom studier kring religion omdefinieras termen kontinuerligt.8
Religionshistorikern Jonathan Z. Smith skriver i sitt kapitel Religion, Religions, Religious i antologin Critical terms of religious studies att religion, historiskt är ett antropologiskt begrepp som använts för att skapa en hierarkisk världsbild med den eurocentriska kristendomen som utgångspunkt och norm.9 Smith ser i historiskt källmaterial hur mötet med andra kulturer värderades utifrån materialets författares egna kultur och Smith återberättar: att när européerna kom till Sydamerika jämfördes dessa kulturer bland annat efter huruvida ursprungsbefolkningen hade kännedom om Gud (syftat till kristendomens Gud) och om de hade någon form av bönehus.10 Slutsatsen hos kolonialisterna blev att de kulturer de mötte, vars religion eller trosuppfattning inte var kristendomen, hade antingen inte en religion eller att dess religion var underordnad kristendomen. Även om begreppet religion, historiskt varit degraderande och betraktas som ett akademiskt begrepp har det både applicerats och accepterats av grupper som mer eller mindre identifierat sig som religiösa. Kevin Schilbrack, professor i religion, hävdar att även om religion – kan – betraktas som en social konstruktion gör det den inte mindre äkta och verklig för individer vars världsbild och trosuppfattning kategoriseras inom begreppet. Men han menar även att religion är beroende av individen för dess existens.11 I liknande ton menar professor John R. Hinnells att religion är något som existerar enbart när en individ praktiserar och identifierar sig med konceptet, exempelvis judendom eller kristendom. Men han betonar även att man måste studera religioner komparativt för att öka
8 T. Axelson. Film och mening. En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och existentiella frågor. Diss.,
Uppsala Universitet, 2007. s27;
J. C. Lyden. ”Definitions: What is the subject matter of “religion and popular culture”?” I The Routledge
companion to religion and popular culture, J.C. Lyden och E. M, Mazur (red.), 7-20. Abingdon: Routledge.
2019. s7-9.
9 J. Z. Smith. “Religion, religions and religious”. I Critical terms for religious studies, Mark C. Taylor (red.),
269-284. Chicago: University of Chicago Press, 1998. s269
10 Smith. “Religion, religions and religious. “ i Taylor (red.), s269 11 Lyden. ”Definitions”, i Lyden och Mazur (red.), s8
förståelse för dem eftersom de existerar i samspel med varandra och i vissa fall även anpassar sig till varandra.12 På grund av begreppets många olika infallsvinklar väljer flera forskare att inte lista kriterier för religioner eftersom de, som sociologi och antropologiprofessorn Meredith McGuire menar skulle exkludera många som betraktar sig som vara praktiserande religiösa individer.13
Man skulle kunna tro att populärkultur skulle vara lättare att definiera än religion men professor John Lyden framhäver att det är svårt att utskilja ”where one ends and the other begins” eftersom religion och kultur är så sammantvinnade att de för vissa är en och samma sak.14 Lyden fortsätter och menar att populärkultur kan beskrivas som något som kommit ifrån minoriteten, adopterats av majoriteten (eller eliten) som efter en tid tröttnat och ger tillbaka det till en ny minoritetsgrupp. På ett lika brett och diffust vis kan populärkultur beskrivas med hjälp av professor Gordon Lynch som: ”the shared enviroment, practices, and resources of everyday life”, vilket skulle kunna tolkas som att allt i det dagliga livet kan betraktas som populärkultur.15 Man skulle även kunna göra en kombination av dessa och mena att allt som har en beundrarskara, stor eller liten, kan definieras som populärkultur. Dock menar Lyden att det skulle vara dumt att gradera populärkulturens vara eller icke-vara beroende på dess beundrarskaras storlek eller skarans sociala status.16 Detta i sig innebär att det ligger något i Gordon Lynchs vida beskrivning; allt skulle kunna betraktas som populärkultur, som exempelvis film, litteratur, musik och konst. I relation till forskning menar Lyden att film är, bortsett från konst och musik, det äldsta forskningsområdet inom populärkulturen.17
Samma paralleller, som Lyden gör mellan religion och kultur, går att forma mellan religion och populärkultur då även om man kan mena att religiös retorik kan införlivas i film är det sällan religiösa specialister som involveras i arbetet eller står bakom produktionen.18 Professor i religion, Ola Sigurdson lägger i sitt kapitel - i antologin Film och religion: livstolkning på vita
12 J. R. Hinnells. “Why study religions?” I The Routledge companion to the study of religion, J. R. Hinnells
(red.), 6-21. London: Routledge. 2010. ss 6, 14.
13 M. B. McGuire. Lived religion: faith and practice in everyday life. New York: Oxford University Press, 2008.
s46.
14 Lyden. ”Definitions”, i Lyden och Mazur (red.), s8;
Hinnells. “Why study religions?” i Hinnells (red.), s11.
15 Lyden. ”Definitions”, i Lyden och Mazur (red.), s13-15. 16 Lyden. ”Definitions”, i Lyden och Mazur (red.), s14f.
17 J. C. Lyden. ”Film” I The Routledge companion to religion and popular culture, J.C. Lyden och E. M, Mazur
(red.), 80-99. Abingdon: Routledge. 2019. s 80.
duken - fram fyra potentiella kategorier som delar in religionens spegling i film.19 I den första menar han att religionen är helt avskalad, ingen gestaltning av religiös problematik eller symbolik. Den andra har få eller inga religiösa referenser i dess fiktiva värld även om filmen gestaltar ett religiöst tema eller problematik. I nästa kategori gestaltas religion i filmen, exempelvis med hjälp av en karaktär som är ett religiöst ämbete, men filmen i sig är inte en gestaltning av religionen. Han visar detta genom exemplet i den svenska filmen Miffo (2004) med en präst utan stereotypa prästegenskaper. Den sista kategorin som Sigurdson menar visar koppling mellan film och religion är den där filmen använder sig av religiösa referenser och gestaltar en religiös tematik; Jesus of Nazareth (1977) är ett tydligt sådant exempel men han menar även att science fictionfilmer som Matrix-trilogin (1999 och 2003) och Star Wars-franchise är ett sådant.20 Men Star Wars skaparen George Lucas uppger i en intervju att han anser att filmerna inte är uttryckligen religiösa men medger att han har tagit religiös problematik och försökt göra de mer lättförståeliga. Han säger sig även upptäckt att filmerna blev applicerbara för människor ur olika, men framförallt de abrahamitiska, religiösa traditionerna.21
Film, framhäver professor Tomas Axelson i sin doktorsavhandling kan vara ett källmaterial för bearbetning av existentiella frågor.22 Genom detta kan de därför med fördel användas i skolans värld. Det är dock enbart religionskunskapens kursplan för grundskolan som explicit tar upp populärkultur i relation med livsfrågor, där eleverna ska ta dela av livsfrågor som de presenteras i populärkultur.23 Ondska är en del av samhället och kan kopplas eller granskas utifrån ett religiöst perspektiv men även genom sekulära moraliska perspektiv. Dock har ondska ingen entydig definition och kan därför diskuteras ur olika perspektiv. Länge har det problematiserats i ett religiöst perspektiv genom teodicéproblemet, som förenklat kan beskrivas genom frågan: varför finns ondska och lidande om Gud är god, allsmäktig och allvetande? Termens skapare Gottfrid W. von Leibniz (1646-1716) menade själv att ondska var (och är) nödvändig för helhetens godhet.24 Neo-platoniker anser istället att ondska inte har en egen substans, utan existerar enbart i avsaknaden av godhet. Den numera utdöda religionen Manikeism framhöll att goda och onda krafter har funnits sedan universums början och att människan är dess slagfält:
19 Observera att kategorierna ej är namngivna i källmaterialet utan enbart beskrivet.
20 O. Sigurdson, ”Vem skriver manus till mitt liv? – Teologiska perspektiv på film”, I Film och religion,
livstolkning på vita duken, T. Axelson och O. Sigurdson (red.), 52-77. Örebro: Cordia, 2005. s58-61.
21 B. D. Forbes. “Battling the Dark Side: Star Wars and Popular Understandings of Evil”. Word & World. Vol.
XIX, no 4 (1999), s359.
22 Axelson. Film och mening. s224f.
23 Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11, Reviderad 2019. 24 ”Teodicéproblemet”, Nationalencyklopedin. (Hämtad 7 maj 2021)
där den goda själen måste bryta sig fri från den onda kroppen som håller den fängslad.25 Ondska är frekvent porträtterat i populärkultur, men har många olika ansikten. Filmgenren science fiction menar Peter Lev är ett optimalt exempel på verk som ”discessus the problems of today in fantastic setting”, och fortsätter med att framförallt politik och religion (och genom det menar jag även ondskan) används ”in an allegorical fashion, which is less likely to offend peoples’s sensibilities.”26 Star Wars, som nyligen omnämnt, porträtterar religiösa budskap. Men religionsvetenskapligt går det att kritisera detta genom att uttrycken eller allegorin är förenklad eller ensidigt presenterad. Medan George Lucas erkänner att han tagit sin främsta religiösa inspiration från de abrahamitiska traditionerna, har även östasiatiska traditioner legat till grund.27 Något forskningen intresserat sig allt mer för, se exempelvis Julien Fielding i avsnitt 3.5. Men Matthew Bortolin, författare till boken The Dharma of Star Wars, visar att de buddhistiska budskapen missuppfattats och översimplifierats i Star Wars. Dock visar han hur Star Wars allegoriskt kan göra religionen lättare att förstå.28
3.2. Star Wars – en franchise
Världen introducerades till Star Wars i maj 1977. Det var ett rymdäventyr som skulle ta världen med storm. Dess skapare George Lucas började skriva äventyret redan 1972 och omarbetade det tills han hade manus för sex filmer. Han hade lärt sig av publikens svala mottagande av hans dystopiska epos THX 1138 (1971) att publiken efterfrågade mer upplyftande filmer.29 Men originalkonceptet för Star Wars var inte det som filmerna handlar om idag, fokuset hade Lucas istället lagt åt att berätta om relationen mellan en far och hans tvillingbarn, men han menar att karaktärerna tog kontrollen över berättelsen och ledde Lucas fram till dagens koncept.30 Även om relationen mellan far och barn finns kvar kan man istället säga att Star Wars översiktligt
25 “Manichaesm”, New World Encyclopedia,
https://www.newworldencyclopedia.org/p/index.php?title=Manichaeism&oldid=1013647, (Hämtad 25 mars 2021);
T, Calder. "The Concept of Evil", The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Sommar 2020 Uppl.), E. N. Zalta (red.), https://plato.stanford.edu/archives/sum2020/entries/concept-evil/ (Hämtad 23 mars 2021)
26 Schultes, ”Any Gods Out There? Perceptions of Religion from Star Wars and Star Trek”, Journal of Religion
and Film 7, no. 2 (Oktober 2003) citerad i D.Brode, “A Rockey Road to Star Wars: The Early Life and Career of
George Lucas” I Sex, Politics, and Religion in Star Wars: an anthology. D. Brode och L. Deyneka (red.), 1-10. Plymouth, UK: Scarecrow Press, Inc. 2012. 8f
27 ”Religion”, Wookieepeida https://starwars.fandom.com/wiki/Religion (hämtad 28 april 2021) 28 M. Bortolin. The Dharma of Star Wars, Somerville, MA: Wisedom Publications, 2015.
29 R. Windham, och D. Wallace. Star Wars: den ultimata guiden till hela sagan, Göteborg: Tukan, 2012.
s150-152
30 ”George Lucas: Original concepts for Star Wars” [video],
kan beskrivas som en kamp mellan onda och goda makter i en fiktiv värld. Där galaxen i originaltrilogin styrs av den onde envåldshärskaren Darth Sidious och hans lärling Darth Vader (fadern). Motsatt till dessa är rebellerna, under ledningen av prinsessan Leia (en av tvillingarna) som försöker störta Sidious regim. Det är först när den andra tvillingen, Luke Skywalker ansluter sig till rebellerna som de får ökad möjlighet att segra över ondskan; men när det hemlighållna släktskapet mellan far och barn uppdagas försvåras kampen.
Det uppges att Lucas ogillade hur producenter i Hollywood lade sig i redigeringen av filmer över lag och lyckades därför att genom ett avtal med producenten 20th Century Fox, (nuvarande 20th Century Studios) ta total kontroll över sin kreation och dess potentiella uppföljare för att minimera eventuell inblandning av utomstående när det gällde att framställa Lucas vision. I efterhand såg han tillbaka på detta och menade att: ”I could make the movies I wanted to make [---] [and] make my movies the way I want them to be.”31 Han valde att börja berätta historien från det som idag kallas Star Wars: Episode IV – A New Hope. Då han egentligen inte trodde att han skulle få möjligheten att fortsätta historien vidare, kallades därför filmen – vid premiären 1977 - kort och gott för Star Wars. Uppföljarna till denna tituleras idag som: Star Wars: Episode V – The Empire Strikes Back (1980) och Star Wars: Episode VI – Return of the Jedi (1983). Men denna numrering är en konstruktion som tillkom i samband med produktionen av begynnelsetrilogin. Under originaltrilogins solitära existens refererades det till numreringen ett, två samt tre.32 Succén av Episod 4 gav Lucas möjligheten att självständigt finansiera uppföljarna, Episod 5 och 6.33 Han valde sedan att återvända till Star Wars-universumet i slutet av 1990-talet eftersom han menade att det alltid är roligt att återvända till den världen och ansåg att en bakgrundshistoria till originaltrilogin skulle vara på sin plats (manuset var trots allt redan skrivet).34 Men kontraktet med 20th Century Fox (Studios) gav honom inte bara den rättigheten utan också rätten över Star Wars som varumärke. Ett varumärke som sedan 1977 inte bara involverat filmer, utan också allt ifrån kläder, leksaker, serietidningar, böcker, brädspel för att nämna några få; men även rätten till skapandet av nya tv-serier och filmer.35 Nedan kommer en närmare presentation av delar av detta material i relevans för denna studie. Rättigheterna sålde
31 M. Singer, ”The War for Star Wars” I Sex, Politics, and Religion in Star Wars: an anthology. D. Brode och L.
Deyneka (red.), 133-146. Plymouth, UK: Scarecrow Press, Inc. 2012. s136-140.
32 Star Wars Theory, “Why George Lucas STARTED with Episode 4 – Star Wars Explained” [video] Youtube
(8 juli 2018) https://www.youtube.com/watch?v=JxB3RQescbY, Hämtad 29 april 2021.
33 Singer, ”The War for Star Wars” i Brode och Deyneka (red.), s134
34 Star Wars Theory, “Why George Lucas STARTED with Episode 4 – Star Wars Explained” [video] 35 Singer, ”The War for Star Wars” i Brode och Deyneka (red.), s134
han sedan 2014 tillsammans med sitt filmföretag LucasFilms Ltd. till the Walt Disney Company, delvis på grund av den, framförallt negativa, kritik han fick för begynnelsetrilogin. Disney valde i sin tur att bygga vidare på Lucas kreation.36
3.3. Begynnelsetrilogin
Primärmaterialet denna studie fokuserar på är de tre Star Wars filmer som jag gemensamt kallar begynnelsetrilogin - som kom ut mellan 1999 och 2005 - men som i filmernas värld utspelar sig före den trilogi som kom mellan 1977-1983. Filmerna heter formellt Star Wars: Episode I
– The Phantom Menace, Star Wars: Episode II – Attack of the Clones, samt Star Wars: Episode III: The Revenge of the Sith; men för enkelhetens skull kommer de separat att refereras som
Episod 1, Episod 2 samt Episod 3. Alla tre filmerna är regisserade av George Lucas. Filmernas speltid varierar ytterst lite och är mellan 135 minuter och 140 minuter långa.37 Materialet kommer att uthämtas från streamtjänsten Disney+, vilket innebär att tidsangivelser för direktcitat från materialet kan skilja sig från andra medel materialet kan uthämtas från.38
För att berika studiens bakgrund (se framförallt avsnitt 3.4 samt dess underrubriker) om Star Wars och fördjupad kunskap om den fiktiva världen används uppslagsplattformen Wookieepedia. Plattformen används till att tydligt samla information om olika delar i Star Wars, som annars varit utspritt i det enorma material som bland annat består av filmer, tv-serier, böcker och serie-tidningar. En källkritisk övervägning har gjorts och funnit att då detta källmaterial inte är den förevarande studiens primärmaterial förväntas dess eventuella tendens inte påverka studiens undersökning och analys negativt. Wookieepedia är starkt modererad och efterfrågar källhänvisningar i artiklarna som publiceras för att förhindra falsk information att spridas.39
Studien syftar till att undersöka representationen av ondska i Star Wars, men istället för att anlägga ett generellt perspektiv på materiellt, avgränsas det och utgår ifrån karaktären Anakin Skywalkers narrativ. Hans berättelse börjar som en gladlynt ung slavpojke i Episod 1, men
36 Star Wars Theory, “Why George Lucas STARTED with Episode 4 – Star Wars Explained” [video] 37 G. Lucas (dir.) Star Wars: Episode I – The Phantom Menace [film], (Lucasfilm, 16 maj 1999);
G. Lucas (dir.) Star Wars: Episode II – Attack of the Clones [film], (Lucasfilm, 12 maj 2002); G. Lucas (dir.) Star Wars: Episode III – Revenge of the Sith [film], (Lucasfilm, 12 maj 2005).
38 Detta beror på att bildhastigheten för materialet skiljer sig mellan exempelvis den europeiska marknaden som
kräver 50hz och den amerikanska marknaden som behöver 60hz.
händelser i hans liv leder honom till att vända sig till den onda sidan och alliera sig med den mörka Darth Sidious, i Episod 2 och 3. Lucas avsikt är att filmerna skall ses i kronologisk ordning, från begynnelsetrilogin och sedan originaltrilogin, för att man ska förstå den berättelse kring Anakin och sedan Darth Vader, Lucas försöker förmedla.40 Utifrån studiens syfte och frågeställning längs därför fokus på det material som adresserar Anakins fall. Även om hans historia inte slutar i begynnelsetrilogin. När åskådaren sedan möter Anakin i originaltrilogin är det som alter egot Darth Vader som George Lucas menar är ”trying to regain his humanity”.41
Jag väljer här att beskriva begynnelsetrilogins synopsis utifrån Anakins narrativ eftersom det är till fokus för denna studie (för översiktlig karaktärsorientering, se bilaga 1).
När vi möter Anakin första gången i Episod 1 är han en ung slavpojke på ökenplaneten Tatooine. Han befrias av Jedi-mästaren Qui-Gon Jinn som anser att Anakin är Jedi-profetians utvalde, som ska skapa balans i Kraften. Qui-Gon för Anakin till Jedi-orden på Coruscant i hopp om att de kommer tillåta honom att träna pojken till att bli Jedi. Men innan träningen hinner börja mördas Qui-Gon av den mörka sidans mystiske krigare Darth Maul.42 När vi möter Anakin tio år senare i Episod 2 har han ändock tränats av en annan Jedi-krigare, Obi-Wan Kenobi. Anakin är nu en ung vuxen och får i uppdrag att beskydda den mordhotade senatorn från Naboo, Padmé Amidala. Dessa inleder ett kärleksförhållande, vilket de på grund av Jedi-ordens förbjudande kodex måste hemlighålla. Parallellt jagas Anakin av mardrömmar där han ser att hans mor Shmi Skywalker lider och är döende. Detta leder honom tillbaka till Tatooine i hopp om att rädda henne.43 I Episod 3 har Anakin stigit i rang inom Jedi-orden men han är ännu inte där han vill vara: Jedi-mästare med ett säte i rådet. Hans hetlevrade stridsteknik och högmod lugnar sig inte ens när Padmé avslöjar att de väntar barn; istället får Anakin nya förnimmelser om framtiden där han ser sin hustru avlida i barnsäng. Desperat söker Anakin efter ett sätt att förhindra denna framtid och rädda livet på Padmé; detta leder honom till den mörka sidan av Kraften och dess härskare Darth Sidious.44
40 J. Fielding, ”Beyond Judeo-Christianity: Star Wars and the Great Eastern Religions” I Sex, Politics, and
Religion in Star Wars: an anthology. D. Brode och L. Deyneka (red.), 25-46. Plymouth, UK: Scarecrow Press,
Inc. 2012. s34.
41 Fielding, ”Beyond Judeo-Christianity” i Brode och Deyneka (red.), s34. 42 Lucas (dir.) Episode I – The Phantom Menace.
43 Lucas (dir.) Episode II – Attack of the Clones. 44 Lucas (dir.) Episode III – Revenge of the Sith.
Begynnelsetrilogin är som indikerat, sammankopplat med ytterligare material (originaltrilogin) men det finns även en uppföljandetrilogi (utkommen 2015, 2017 samt 2019) som utspelar sig tidsmässigt efter originaltrilogin. Ytterligare material i samma tidslinje skapades 2016 samt 2018 som knyter an till händelser och karaktärer i originaltrilogin. Till denna Star Wars kanon har även en tv-film och ett flertal tv-serieproduktioner tillkommit; av dessa är den animerade tv-serien Star Wars: The Clone Wars (2008-2020) och den animerade tv-filmen Star Wars: The
Clone Wars (2008) mest relevant att lyfta då dessa utspelar sig mellan Episod 2 och Episod 3,
som ingår i studiens material. I denna studie väljer jag dock att granska representationen av ondska utifrån den narrativa framställningen av en specifik karaktär, Anakin Skywalker. Studiens syfte hade således kunnat besvarats utifrån detta utökade material, det vill säga: begynnelsetrilogin, originaltrilogin samt den animerade tv-filmen och tv-serien där denna karaktär medverkar, men dock i olika alter ego.
Avslutningsvis vill jag adressera den valda avgränsningen som gjorts, att inte inkludera den animerade tv-serien Star Wars: the Clone Wars och den animerade tv-filmen med samma namn. Detta material utspelar sig under det klonkrig som börjar i slutet av Episod 2 och slutar i Episod 3; vilket innebär att Anakin Skywalker är en protagonist i denna film och tv-serie. Även om att jag anser att detta material skulle kunna bidra till att besvara studiens syfte och ge en ytterligare nyansering till orsaken för Anakins fall till den mörka sidan; anser jag även att materialet är för stort att bearbeta i kombination med begynnelsetrilogin. Tv-serien som publicerats mellan 2008 och 2020 består av 133 - 20 minuters - avsnitt medan tv-filmen (som kronologiskt betraktas som en episod av tv-serien) är 98 minuter. Detta material menar jag istället kan bearbetas fristående med samma eller liknande syfte och frågeställning som denna uppsats.
3.4 Star Wars – en galax
Star Wars utspelar sig, som uppges i början av varje film, ”i en galax långt, långt borta”.45 Galaxen delas in i olika (nästan) cirkulära sektioner med Kärnan i mitten som inte bara består av galaxens centrala svarta hål utan även dess huvudstadsplanet Coruscant. Den sektorn som ligger längst från Kärnan kallas Outer Rim (Yttre Kanten, min övers.), här ligger planeter som frekvent återkommer i begynnelsetrilogin: Tatooine, Mustafar och Geonosis. Denna sektor kännetecknas av dess tillsynes laglöshet, fast de snarare kan betraktas som politiskt autonoma
från Coruscant. I sektorn innanför Yttre Kanten mot Kärnan, ligger Naboo som spelar en central roll i Episod 1.46
Galaxen befolkas av olika livsformer, som betraktas som medvetna (Sentience) eller icke-medvetna (non-sentient), det vill säga att livsformer graderas utefter dess medvetandegrader, som betecknas av bland annat ett kännande, ett abstrakt tänkande och en självinsikt. Människor, Zabrak och Wookiee är exempel på medvetna livsformer; robotar betraktas som en gråzon på grund av sin artificiella intelligens. Medan boskap och bestar som befolkar världar inte betraktas ha någon införlivad medvetenhet. Utöver dessa finns även varelser som vid första anblick är icke-medvetna men senare visar tecken på stigande medvetenhet eller medvetande som exempelvis Omi, den dianoga som drar Luke Skywalker under vattnet i sopnedkast 3263827 ombord på Dödsstjärnan i Episod 4.47 Livsformerna skiljs inte åt enbart genom deras medvetenhet utan även utseendemässigt. Människorna, i likhet med denna galax har olika hudfärger men exempelvis Zabrak och Wookiee som är hominider, det vill säga går upprätt och liknar människor till kroppsformen, skiljer sig från människor genom att Zabrak (porträtterad genom Darth Maul i Episod 1) har en krans av horn på huvudet och hudfärgen kan variera från bruna och beige toner till röda eller gula. Kännetecken som tydligt syns på antagonisten Darth Maul, är de svarta ansikts- och kroppstatueringarna.48 Den mest kända Wookieen i Star Wars kommer från originaltrilogin (men syns även i Episod 3) är Chewbacca med sin helkroppstäckande brunmelerade långa päls och hans karaktäristiska gruffande språk.49 I galaxen finns lika många språk som medvetande livsformer, men alla har inte skriftspråk. Det vanligaste språket som talas i galaxen är Galactic Basic, som i filmerna motsvaras av engelska.50
Galaxen i Star Wars har även ett flertal olika tidräkningar beroende på planeter. Men den allmänna tideräkningen betecknas som B.B.Y och A.B.Y, en efterkonstruktion som använder Slaget vid Yavin som brytpunkt för tidräkningen. Episod 1 utspelar sig år 32 B.B.Y, det vill säga before battle of Yavin, före slaget vid Yavin - A.B.Y står därmed för tiden efter slaget. Slaget vid Yavin är den händelse som utspelar sig i Star Wars: Episode IV – A New Hope, där
46 ”The Galaxy”, Wookieepedia, https://starwars.fandom.com/wiki/The_galaxy (Hämtad 5 maj 2021) 47 ”Omi”, Wookieepedia, https://starwars.fandom.com/wiki/Omi, (Hämtad 5 maj 2021);
”Sentience”, Wookieepedia, https://starwars.fandom.com/wiki/Sentience (Hämtad 5 maj 2021)
48 ”Zabrak”, Wookieepedia, https://starwars.fandom.com/wiki/Zabrak (Hämtad 5 maj 2021) 49 ”Wookiee”, Wookieepedia, https://starwars.fandom.com/wiki/Wookiee (Hämtad 5 maj 2021) 50 ”Language”, Wookieepedia, https://starwars.fandom.com/wiki/Language (Hämtad 5 maj 2021)
rebellerna med Luke Skywalker i täten förstör Imperiets massförstörelsevapen Dödsstjärnan i omloppsbana kring månen Yavin.51
I galaxen finns även konflikter mellan de olika livsformerna. Nedan kommer jag att presentera två centrala grundkonflikter i begynnelsetrilogin, dels utifrån politiken, dels utifrån motsättningarna inom religionen kring Kraften.
3.4.1 Politik i Star Wars
Politiken i Star Wars är en av grundkonflikterna som övergriper filmserien. I begynnelsetrilogin styr en demokratisk federation - den galaktiska Republiken - galaxen ifrån sitt huvudsäte på huvudstadsplaneten Coruscant. Ett flertal tusen solsystem ingår i Republiken och representeras i Senaten, som leds av en vald Kansler. Denne kansler får sitta högst två mandatperioder på fyra år vardera. Men Kanslern har egentligen ingen verkställande maktposition utan kan upplevas mer som ordförande. När vi kommer till galaxen i Episod 1, har senaten lagstadgat ett borttagande av handelsfrizoner. Dessa handelsfrizoner har den intergalaktiska handels- och fraktfederationen, Handelsfederationen (Trade Federation) länge använt för att undgå beskattning av deras varor. När handelsfrizonerna ogiltigförklarades valde Handelsfederationen (på tillrådan av den mörke mästaren Darth Sidious) att blockera rymdvägarna till och från den oskyldige planeten Naboo. När hungersnöden blir stor söker drottningen av Naboo, Padmé Amidala hjälp hos senaten. Då sänder dess Kansler Valorum (i hemlighet) två Jedi till Handelsfederationens slagskepp för att förhandla om avbrytande av blockaden. Men då förhandlingarna aldrig blir av beslutar Jedi-krigarna att föra drottning Padmé Amidala till Coruscant där hon personligen kan lägga fram ärendet för senaten. Dock tar ett politiskt övervägande om hjälpinsatser tid och på Naboos senators inrådan kräver Padmé istället en misstroendeomröstning gällande Kansler Valorum; denne byts då ut till Naboos senator Sheev Palpatine, som väljs till ny Kansler.52 Men konflikten löses inte genom fredliga förhandlingar med hjälp av senaten. Drottning Amidala väljer att återvända till Naboo och söka hjälp hos amfibiehominidera Gungan som samlever på Naboo med människorna Amidala regerar över. De inför en väpnad allians för att slå tillbaka och även besegra Handelsfederationen och dess
51 Lucas (dir.) Episode IV – A New Hope.
52 ”Invasion of Naboo”, Wookieepedia, https://starwars.fandom.com/wiki/Invasion_of_Naboo (Hämtad 5 maj
robotarmé som intagit Naboo under blockaden. Handelsfederationen tvingas kapitulera men dess hat mot Naboo och drottning Amidala kvarstår.53
Tio år senare när vi återkommer till galaxen i Episod 2, står konflikten istället mellan den galaktiska Republiken och en nyligen skapad Separatistallians.54 Orsaken som ligger till grund för detta är åsikten om att världar exploateras i syfte att berika Coruscant med pengar och andra resurser, men även att alliansen menade att korruptionen i den Republikanska senaten blivit för påtaglig.55 Även då Separatistalliansen står på demokratisk grund, porträtteras de i begynnelsetrilogin som ett hot mot demokratin.56 Kanske beror detta på att konfederationsalliansen bland annat består av Handelsfederationen (antagonisten i Episod 1) och den intergalaktiska Bank-klanen (InterGalactic Banking Clan) som styr galaxens penningvärde och börsmarknad. Men också att alliansens styrande och sammanhållande makt ligger hos Greve Dooku, som i hemlighet är lärling till den onda mästaren Darth Sidious. Den politiska konflikten som föds ur Separatistalliansens secession ur Republiken, resulterar i att de båda rustar sig för väpnad konflikt, som kommer att resultera i det stora klonkriget som varar, inte bara i 4 år mellan 22 B.B.Y och 19 B.B.Y., utan även från slutet av Episod 2 och genom hela Episod 3. I samband med att kriget tar slut faller Separatistalliansen men även den galaktiska Republiken.57 Parallellt med denna konflikt ger den galaktiska senaten allt mer verkställande makt åt den sittande Kansler Palpatine; han får bland annat rätten att självständigt fatta beslut för Republikens bästa under krigstiden. Succesivt visar Palpatine sin maktlystenhet och när klonkriget är slut tar Palpatine diktatorisk makt och visar sedan även sitt rätta ansikte som den onde Darth Sidious när han tar titeln Kejsare och omformar den galaktiska Republiken till det galaktiska Imperiet.58 I detta diktatoriska imperium utspelar sig sedan originaltrilogin.
53 Lucas (dir.) Episode I – The Phantom Menace. 54 Lucas (dir.) Episode II – Attack of the Clones.
55 R. Windham, och D. Wallace. Star Wars: den ultimata guiden till hela sagan, Göteborg: Tukan, 2012. s44;
”Confederacy of Independent Systems”, Wookieepedia,
https://starwars.fandom.com/wiki/Confederacy_of_Independent_Systems (Hämtad 5 maj 2021)
56 Lucas (dir.) Episode III – Revenge of the Sith.
57 ”Confederacy of Independent Systems”, Wookieepedia. 58 Lucas (dir.) Episode II – Attack of the Clones;
3.4.2 Religion i Star Wars
“I put the Force into the movie in order to try to awaken a certain kind of spirituality in young people…” menar George Lucas.59 Det finns olika religioner i Star Wars universum som man kan få inblickar av i annat material än begynnelsetrilogin eller originaltrilogin. Vissa tillber där en gud, andra döden, men de allra flesta centreras runt Kraften.60 Religion uttrycks sällan i filmerna som sådan. Närmast kan vara scenen i Episod 4 och dialogen mellan Darth Vader och amiral Motti. Där den sistnämnde uttrycker sin kritik mot Darth Vader om att han inte är till stor nytta för att lösa deras situation. ”Don’t try to frighten us with your sorcerer’s ways, Lord Vader. Your sad devotion to that ancient religion…”61 Vad Motti refererar till är det som är centralt i Star Wars; Kraften. Men huruvida man kan betrakta det som en religion eller inte är upp till betraktaren då Kraften beskrivs som ett energifält som skapades av livet och därmed sammankopplar allt levande i galaxen. Men Kraften är inte tillgänglig för alla; för att Kraften och individer ska kunna kommunicera med varandra krävs en tillräcklig mängd midi-chloriner.62 Midi-chloriner beskrivs första gången i Star Wars av Qui-Gon Jinn i Episod 1, som en mikroskopisk livsform som lever ett symbiotiskt liv i alla galaxens varelsers celler.63 De individer som då har ett högt antal midi-chloriner kan då känna av, använda sig av och användas av Kraften och kallas Kraftkännare (Force Sensitive).64 Kraften sammankopplar inte bara allt i universumet utan också tid och rum. Därmed möjliggörs det för Kraftkännare att förnimma bland annat framtiden. Det framgår tydligt i Star Wars att framtiden är höljd i dunkel och att en Kraftkännare ska vara försiktig när denne tolkar förnimmelser den får. Trots förnimmelsernas profetiska framtidsutsägelser är det inte frågan om någon predeterminism, då många Jedi, däribland Anakin Skywalker anser att framtiden kan påverkas och förändras eller förhindras.65
Kraften är central för många religiösa uttryck i Star Wars och skulle kunna vara utgångspunkt för det antropologiska begreppet, religion, som omnämns i definitionen ovan av J. Z. Smith (se avsnitt 3.1). Paralleller går att synliggöra med en hierarkisk världsbild - både mot religiösa uttryck och andra livsformer - utifrån den ljusa sidan av Kraften och dess anhängare Jedi-orden:
59 B. Moyers, “Of Myth and Men: A conversation between Bill Moyers and George Lucas on the meaning of the
Force and the true theology of Star Wars,” Time (April 26, 1999) 92, 93. Citerad i B. D. Forbes. “Battling the Dark Side: Star Wars and Popular Understandings of Evil”. Word & World. Vol. XIX, no 4 (1999). s360
60“Religion”, Wookieepedia https://starwars.fandom.com/wiki/Religion (hämtad 28 april 2021 61 Lucas (dir.) Episode IV – A New Hope, 00:38:21
62 ”The Force”, Wookieepedia https://starwars.fandom.com/wiki/The_Force (Hämtad 8 april. 2021) 63 Lucas (dir.) Episode I – The Phantom Menace.
64 ”The Force”, Wookieepedia.
”the ability to speak does not make you intelligent.”66 Men denna degraderande världsbild utmanas bitvis i annat källmaterial än det denna studie fokuserar på, se exempelvis dubbelavsnitten the Disappeared, i tv-serien Clone Wars. Där uppenbarar det sig för Jedi-mästaren Mace Windu att skenet kan bedra, och en till synes ointelligent varelse blir en efterfrågad problemlösare.67
Snarare än en religiös diskussion om Kraften kan en kosmologisk diskussion komma ur faktum att Kraften uppges vara ett energifält skapad av liv. Men för att Kraften skall vara tillgänglig krävs ett tillräckligt högt antal av den parasitiska livsformen midi-chloriner, vilket leder diskussionen om Kraften att bli biologisk eller parasitologisk snarare än religionsvetenskaplig. Schilbrack å andra sidan menar att religion är beroende av sina följare för dess existens. Det framgår inte i begynnelsetriologins eller originaltriologins narrativ att följare tar en annan mer generell form än de två primära ordnarna som utvecklades kring Kraften: Jedi- respektive Sith-orden.68 George Lucas medger att han har tagit religiös problematik och försökt göra de mer lättförståeliga.69 Han erkänner även att han inspirerats av de abrahamitiska traditionerna men även buddhismen vars läror - om än konstigt tolkade enligt Bortolin - återspeglas i Jedi-ordens läror och mantra.70 Religionsvetenskapligt skulle dock en djupare analys behövas för att dra en enhällig slutsats om Kraften kan betraktas som religion eller inte. Denna studie nöjer sig med (1) mena att paralleller finns och (2) narrativet behandlar Kraften som en religion, om än oftast implicit.
3.4.2.1 Religion utifrån Jedi- och Sith-ordnarna
Jedi-orden - som i begynnelsetrilogin har sitt huvudsäte på Coruscant – skapades omkring 25 000 B.B.Y av Prime Jedi, den första – namnlöse - Jedin. Denne formade ordens grundprinciper och kodex, vars mantra lyder:
66 Lucas (dir.) Episode I – The Phantom Menace, – 00:11:24
67 S. Lee och D. Filoni (dir.) ”The Disappeared: Part 1” [video], Episod 8, Säsong 6, Star Wars: The Clone Wars,
(Lucasfilm, 1 mars 2014);
B. Ng och D. Filoni (dir.) ”The Disappeared: Part 2” [video], Episod 9, Säsong 6, Star Wars: The Clone Wars, (Lucasfilm, 1 mars 2014)
68 Vänligen se annat Star Wars material, som tv-serien The Clone Wars (2008-2020) eller spin-off filmen Rogue
One: A Star Wars Story (2016) för nyanserad bild av Kraften hos den bredare massan i galaxen.
69 B. D. Forbes. “Battling the Dark Side: Star Wars and Popular Understandings of Evil”. Word & World. Vol.
XIX, no 4 (1999), s359.
70 ”Religion”, Wookieepedia;
There is no emotion, there is peace. There is no ignorance, there is knowledge. There is no passion, there is serenity. There is no chaos, there is harmony. There is no death, there is the Force.71
Men det dröjde inte länge innan en schism uppstod. Utbrytargruppen - som ansåg att den sanna potentialen för utövningen och användning av Kraften kom från den mörka sidan - kom att kallas Sith.72 Dessa ordnar har sedan dess varit självskrivna fiender även om att Sith-orden har hållit sig dolt under historiens senaste millenium och uppfattas av Jedi-orden som utdöd.73
Jedi-ordens huvudsyfte är att upprätthålla fred och rättvisa i galaxen och tränar sina följare i enlighet med den ljusa sidan av Kraften. Medlemmarna värvas strax efter födsel, innan de hinner forma familjeband till de biologiska föräldrarna.74 Orden är uppbyggt av ett flertal hierarkiska steg där Jedi-rådet är högst upp; dessa var tolv valda ledare av Jedi-mästarrang; där den mest kända är Yoda. En individ får betecknas som mästare när denne har skolat en Padawan (en lärling) till en Jedi-krigare som är den hierarkiska rangen mellan mästare och Padawan. Jedi-orden håller hårt vid dess kodex (Jedi code) och medlemmar som bryter mot den exkluderas från orden; exempelvis ska inte en Jedi forma starka emotionella band till en annan individ, då om detta band av någon anledning skulle brista, menar kodexen att Jedin riskerar att falla till den mörka sidan.75
Jedi-orden tror även på en profetia om den utvalde som säger att: ”A Chosen One shall come, born of no father, and through him will ultimate balance in the Force be restored.”76 Men vad profetian menar med att återställa balansen är tolkningsbar. Vad som framgår i begynnelsetrilogins narrativ är att Jedi-orden tolkar det som en förintelse av den mörka sidan genom likvideringen av Sith-orden och vice versa. Men Jedi-mästare Yoda kommenterar i Episod 3 att det finns en möjlighet att ordern misstolkat profetian, men utvecklar inte någon
71 “Jedi Code”, Wookieepedia, https://starwars.fandom.com/wiki/Jedi_Code (Hämtad 4 maj 2021) 72 ”Religion”, Wookieepedia.
73 Lucas (dir.) Episode I – The Phantom Menace.
74 ”Jedi youngling”, Wookieepedia, https://starwars.fandom.com/wiki/Jedi_youngling (Hämtad 13 maj 2021) 75 ”Jedi Order”, Wookieepedia, https://starwars.fandom.com/wiki/Jedi_Order, (Hämtad 15 april 2021);
”Jedi Master”, Wookieepedia, https://starwars.fandom.com/wiki/Jedi_Master, (Hämtad 15 april 2021)
alternativ tolkning.77 En alternativ tolkning av profetian läggs fram i tv-serien Star Wars: The Clone Wars (2008-2020), och visar att balansen liknar mer Daoismens yin och yang princip. Anakin, som i det materialet bekräftas vara den utvalde, ämnar balansera Kraften genom en fadersgestalt, där den ljusa sidan personifieras av Dottern och mörka sidan av Sonen. Fadern ska kontrollera att ingen av barnen får eller tar mer makt än den andra.78 George Lucas själv bekräftar både att Anakin är den utvalde och att Jedi-orden misstolkat profetian. Han menar att Kraften måste ha en ond och en god sida. Men att den goda sidan är för stor och balans sker genom reducering av denna, inte nödvändigt vis av Kraften i sig utan dess anhängare.79 Vilket synliggörs tydligare om man jämför de båda ordnarna. Denna studie kommer dock fokusera på profetian ur det perspektiv den presenteras i begynnelsetrilogins narrativ.
Den mörka sidan av Kraften utnyttjas av Sith-orden som i motsatt till Jedi-orden består av en simpel hierarki baserad på Rule of Two, skapad av Darth Bane och bestod enbart av en mästare och lärling. Denna regel kom dels ur en intern maktkamp där mästare vanligtvis dödade sina lärlingar om de uppfattades som för mäktiga, eller eventuellt var på väg att bli mäktigare än mästaren själv. Men regeln, menar skaparen skulle underlätta deras verksamhet i periferin och på så sätt, i hemlighet både utöva och planera vedergällning mot Jedi-orden. Darth Sidious, mästare i orden väljer att i Episod 1 brutalt påminna Jedi-orden om Sith-ordens existens. 80 Orden kanaliserar Kraften genom känslor, framförallt ilska, hat och girighet, som de menar ger en starkare kontakt med Kraften. Men i grund och botten riktar den mörka sidan sig åt makt, vilket tydliggörs i dess kodex som är en antites till Jedi-orden.81
Peace is a lie. There is only passion. Through passion I gain strength. Through strength I gain power. Through power I gain victory.
77 Lucas (dir.) Star Wars: Episode III – Revenge of the Sith.
78 S. Lee (dir,), “Overlord” [video], Episod 15, Säsong 3, Star Wars: The Clone Wars, (Lucasfilm, 28 januari
2011);
B. O’Connell (dir,), “Alter of Mortis” [video], Episod 16, Säsong 3, Star Wars: The Clone Wars, (Lucasfilm, 4 februari 2011);
S. Lee (dir,), “Ghosts of Mortis” [video], Episod 17, Säsong 3, Star Wars: The Clone Wars, (Lucasfilm, 11 februari 2011)
79 “Chosen One” [Legends], Wookieepedia, https://starwars.fandom.com/wiki/Chosen_One/Legends, (Hämtad
24 maj 2021)
80 “Religion”, Wookieepedia.
Through victory my chains are broken. The Force shall free me.82
I filmerna uppdagas denna konflikt mellan Jedi- och Sith-orden i Episod 1 när Darth Sidious, under sin täckmantel Kansler Sheev Palpatine, manipulerar den politiska spelplanen och bidrar till den politiska obalansen, som utspelar sig i galaxen i begynnelsetrilogin. Han själv döljs av mystik och en mörk huva som döljer hans identitet, medan vi istället presenteras till Sith-orden genom hans Zabrak lärling, Darth Maul, som får i uppdrag att döda drottning Amidala och de Jedi-krigare som beskyddar henne; dock dödas Maul av Jedi-krigaren Obi-Wan Kenobi men Sidious hittar snart en ny lärling i Greve Dooku. Vi får sedan följa Jedi-ordens kamp om att identifiera och besegra Sith-orden genom Episod 2 och Episod 3; men resultatet blir inte som Jedi-orden tänker sig på grund av Anakin Skywalkers fall till den mörka sidan av Kraften.
3.5. Forskningsläge
Sedan forskningsområdet, som intresserade sig för relationen mellan populärkultur och religion föddes på tidigt 1990-tal, har området vuxit explosionsartat. Relationen mellan film och religion har studerats ur olika vinklar med, ”alltifrån religiösa motiv i Hollywoodfilmer som hjälpmedel för kyrklig pedagogik till filmkonstruktion betraktat som fyllande en religiös funktion.”83. Tomas Axelson menar att relativt vanligt i en nordisk forskningskontext, är relationen mellan film och existentiella frågor. Bland annat har danske Anne Jerslev - professor i mediakommunikation vid Köpenhamns universitet - fördjupat sig i publikens emotionella relation med storfilmsserien Lord of the Rings. På samma sätt har Axelson intresserat sig för filmpublikens tankereflektioner kring existentiella frågor utifrån sina favoritfilmer. I sin doktorsavhandling Film och mening: en receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och
existentiella frågor önskar han att bidra till förståelsen av filmtolkning. Detta genom att
undersöka om film kan vara en resurs för människor i deras tankar och bearbetning av existentiella frågor. Han menar att i och med att – utifrån ett svenskt perspektiv – människan blivit allt mer sekulär, söker de bearbetning av existentiella frågor i sin vardag. Han poängterar att denna bearbetning fann människan tidigare i kyrkan och med hjälp av religionen, men är nu i behov av ett annat medium. Han menar att denna bearbetning kan människan i modern tid istället göra i biomörkret eller när de tittar på sin favoritfilm.84 Star Wars skulle kunna vara ett
82 ”Sith”, Wookieepedia.
83 Axelson. Film och mening. s28. 84 Axelson. Film och mening. ss15, 29-31
sådant exempel. I denna studie kommer ondskans representation undersökas men även diskuteras. Douglas Brode, medredaktör till boken Sex, Politics, and Religion in Star Wars: An
Anthology, anser att Star Wars bör studeras ur alla tänkbara perspektiv.85 De studier som lyfts
i hans antologi har bland annat undersökt relationen mellan originaltrilogin och den samtida amerikanska politiska retoriken.86 Professorduon Ray Merlock och Kathy Merlock Jackson för en feministisk diskussion kring porträtteringen av prinsessan Leia och drottning Amidala. Roger Kaufman, professor emeritus, för en invecklad diskussion om Jedi-ordens struktur (med mästare och lärling) samt hur de synkroniserade svärdsduellerna tyder på homosexuella relationer i Star Wars. Han kopplar detta till att George Lucas inspirationskälla för Jedi-orden är den japanska samurajtraditionen som Kaufman tydliggör ”encouraged sexual union between warriors and their apprentices”.87
Religionsprofessorn Julien Fielding presenterar i sitt kapitel, Star Wars i relation till asiatiska religioner. Hon visar hur intresset för att undersöka Star Wars ur ett asiatiskt perspektiv har ökat och sammanställer en diskussion mellan olika slutsatser där hon lyfter fram exempel som visar på hur karaktärer i filmerna bär namn med en tydlig koppling till Asien genom religion eller ord. Exempelvis skriver hon att namnet Padmé kommer från sanskrit, padma, ordet för lotusblomma, som symboliserar renhet och klarhet. Den onde Greve Dooku kopplas till buddhistiska begreppet för lidande, dukkha, genom dess snarlika uttal men på japanska är namnet närmare kopplat till ordet duko, som på svenska översätts till gift eller förgiftad.88 Fielding ser att den goda sidan i Star Wars har fått sina namn från asiatiska traditioner och ord, som i sig är kopplat till renhet eller godhet, som padma/Padmé ovan; medan karaktärer på den onda sidan, som (Darth) Sidious och (Darth) Maul har sina ursprung i latin och har vanligtvis en destruktiv betydelse. Sidious kommer ifrån det engelska ordet insidious som kan översättas till lömsk medan maul kan översättas till svenska som hammare eller slägga. Men, framhäver hon, det är inte en nödvändig övergripande regel och pekar på den onde Dooku, nyligen nämnd,
85 D. Brode, ”Introduction” I Sex, Politics, and Religion in Star Wars: an anthology. D. Brode och L. Deyneka
(red.), ix-xii. Plymouth, UK: Scarecrow Press, Inc. 2012. s x;
86 N. Desloge, ”Star Wars: An Exhibition in Cold War Politics” I Sex, Politics, and Religion in Star Wars: an
anthology. D. Brode och L. Deyneka (red.), 55-62. Plymouth, UK: Scarecrow Press, Inc. 2012.
87 R. Merlock och K Merlock Jackson, “Lightsabers, Political Arenas, and Marriages for Princess Leia and
Queen Amidala I Sex, Politics, and Religion in Star Wars: an anthology. D. Brode och L. Deyneka (red.), 77-88. Plymouth, UK: Scarecrow Press, Inc. 2012.
R. Kaufman, ”Homosexual Romance and Self-Realization in Star Wars” I Sex, Politics, and Religion in Star
Wars: an anthology. D. Brode och L. Deyneka (red.), 115-132. Plymouth, UK: Scarecrow Press, Inc. 2012.
och tvillingarna Luke och Leia i originaltrilogin vars latinska namn förekommer i Bibeln i form av Lucas och Leah.89 Hon går själv vidare med att diskutera ondskans tematisering i Star Wars, där hon menar att temat vanligtvis analyseras ur ett kristet perspektiv som ger ett ”svart-vit” resultat. Vidare anser hon att en analys ur ett asiatiskt perspektiv ger en betydligt mer nyanserad bild av temat. Hon leder läsaren mellan filmernas och olika asiatiska traditioner för att avsluta med att koppla temat genom Sith- och Jedi-orden till Daoismens yin och yang, genom vilket hon menar att inte bara en nyansering av temat finns, utan även en dualistisk dynamik existerar och måste existera, även i filmerna.90
Närmast för denna studie ligger dock professor Bruce David Forbes essä från 1999: Battling
the Dark Side: Star Wars and Popular Understandnings of Evil. Han menar att populärkultur
är ett intressant forskningsområde då ”popular cultur both reflects us and shape us”. Det vill säga att exempelvis den ondskan som syns i vår värld inte nödvändigtvis kommer från filmens värld utan från vår och speglas istället i filmens värld.91 I sin essä lyfter Forbes tre typer av ondska som förekommer i amerikansk populärkultur och att dessa mottogs olika väl av publiken. I sin studie visar han att de tre typerna som han benämner som (1) ”the externality of evil”, (2) ”the dualistic evalution of persons as good or evil” samt (3) ”redemptive violence as the solution”; finns i Star Wars originaltrilogi samt Star Wars: Episode I – The Phantom Menace.92 Forbes förklarar att den första typen av ondska är extern och kommer utifrån och angriper den goda gruppen. Det kan vara symboliserat av en grupp eller land som försöker ta herraväldet över den goda gruppens tillvaro. Ett annat perspektiv av detta kan vara en person som infiltrerar den goda gruppen och manipulerar den för egen vinning. Typ (2) visar på tydlig uppdelning av onda och goda karaktärer, genom egenskaper, klädsel eller som i Star Wars, röda ljussvärd för de onda och blåa eller gröna för de goda. Men även denna typ av ondska beskriver han ur ett annat perspektiv: där en och samma person kan ha både onda och goda attribut. Den sista typen av ondska förklarar Forbes åter ur två perspektiv: å ena sidan skall den goda sidan, till varje pris, vanligtvis med våld förinta dess narrativs absoluta ondska å andra sidan, som är ovanligt möjliggöra för den onde att gottgöra sig och försonas med den goda sidan men även att integreras i deras samhälle.93
89 Fielding, ”Beyond Judeo-Christianity” i Brode och Deyneka (red.), s31-33 90 Fielding, ”Beyond Judeo-Christianity” i Brode och Deyneka (red.), s41f. 91 Forbes. “Battling the Dark Side”. s352.
92 Forbes. “Battling the Dark Side”. s356-363. 93 Forbes. “Battling the Dark Side”. s356-363.
Forbes skriver i sin essä att George Lucas konstruktion av Kraften och dess ljusa Jedi-order och mörka Sith-order är en tydlig tanke på att skapa polariserande ondska; och att det estetiska porträtterandet av ondskan genom exempelvis cyborgen Darth Vader, de dolda ansiktena och djupa eller rossliga rösterna gav åskådaren en märkbar riktlinje. Han menar att i Episod 4 är ondskan tydlig utifrån alla tre typer ”external, clear-cut, and resolved through destruction”.94 Men han understryker också att ondskan genom typ (1) visas genom det galaktiska Imperiet. Typ (2) är exempelvis Darth Vader och Dödsstjärnan medan typ (3) är dess tveklösa förintelse.95 Forbes menar dock att diskussionen kan fördjupas om man vidgar materialet från Episod 4 som de tre typerna av ondska precis exemplifierades ur. Bland annat menar han att ett alternativt perspektiv av typ (2) blir alltmer synligt i Episod 1, det vill säga, att en människa kan vara både ond och god.
Medan Forbes beskriver ondskan i Star Wars utifrån dels originaltrilogin, dels utifrån enbart det förstnämnda perspektivet av vardera typ av ondska, kan denna studie bidra till en nyanserad tolkning av hans dualistiska tanke om gott och ont. Men denna studie skiftar materialet, och koncentrerar sig mot begynnelsetrilogin, men också avgränsar till en specifik karaktär, Anakin Skywalker, vars narrativ jag anser kan nyansera Forbes dualism. Anakin visar å ena sidan på dualismen ur det första perspektivet där Forbes delar ont och gott i olika kategorier: goda protagonister och onda antagonister. Å andra sidan visar Anakin och hans narrativa progression dualismen genom de interna konflikter han utstår. Studien kommer att nyansera bilden av den dualistiska ondskan genom att fördjupa diskussionen och flytta den ifrån ondskan som en utomstående existens till att fokusera på ondskan som intern. Detta innebär att studien fokuserar på det andra perspektivet av Forbes dualism, där en person kan betraktas som både ond och god. Men även hur dessa interna strider kan få en karaktär att skifta i dualismens första perspektiv, som Anakins porträtterar i sitt fall från den goda sidan till den onda. Det moralfilosofiska budskapet och diskussionen som förs kan komplettera Forbes uppfattning av dualismen i Star Wars men även ur ett pedagogiskt perspektiv: möjligheten att diskutera ondska utifrån allegoriska scenario i klassrum om exempelvis hur externa influenser kan påverka individens moraliska val.
94 Forbes. “Battling the Dark Side” s360. 95 Forbes. “Battling the Dark Side”. s361.
4. Metod och teori
Som syftet antyder kommer studien använda sig av en narrativ analys, men vad är narrativ? Är det samma sak som berättelse eller något separat? Inom det narratologiska fältet menar sociologen och genusforskaren Anna Johansson att det finns en form av ambivalens och inte några egentliga svar på de inledande frågorna. Hon framhäver att hon i sin bok Narrativ teori
och metod med livsberättelser i fokus, inte kommer att försöka skapa en entydig definition utan
istället väljer hon att presentera olika definitioner som andra tänkare framhäver.96 Vad jag ändock utrönt av hennes bok är, att de båda begreppen narrativ och berättelse är beroende av varandra; men att narrativ inte bara håller sig till berättelser.
Berättelser har funnits sedan människan utvecklade språket och har tillsammans med människan utvecklats till olika traditioner. Vissa muntliga traditioners berättelser, skriver Johansson, kombineras med rörelser som mimik eller gester, eller iscensätts med hjälp av betoning och imitationer.97 Andra tar en mer dialogisk form i samspel med åhörarna, som när som helst får komplettera berättelsen med personliga erfarenheter (särskilt om berättelsen återberättar ett historiskt skeende).98 Men med tiden har en skriftlig berättelse (i forma av texter som skönlitterära verk) vuxit fram och då menar kulturteoretikern Trinh T. Minh-ha att ett vi och dom skapas. Där den skriftliga traditionen symboliserade välstånd och ’civiliserad’ manlig överhöghet, medan de muntliga traditionerna kopplades bland annat till okunskap, vidskeplighet och brist på kultur.99
Texten, som berättarform, kan betraktas som ett paraplybegrepp på ett narrativt medium som narratologen Monika Flaudernik delar in i fem olika typer: narrativ, argumenterande,
instruerande, konverserande samt reflekterande. I den förstnämnde lägger hon bland annat in
film och romaner.100 Seymore Chatman å andra sidan menar att det räcker att dela in text i tre huvudtyper som bär olika strukturer och budskap för läsaren. Dessa typer är: (1) argument, (2) beskrivande samt (3) berättande. Han menar att den berättande texttypen ställer och besvarar frågan vad hände?101 En berättande text får läsaren att hela tiden fråga sig, inte bara ’vad hände nu?’ utan också ’vad händer sedan?’. Brian Richardson presenterar en potentiell definition av
96 A. Johansson, Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus, Lund: Studentlitteratur, 2005, s121. 97 Johansson, Narrativ teori och metod, s44.
98 Johansson, Narrativ teori och metod, s42-47 99 Johansson, Narrativ teori och metod, s51 100 Johansson, Narrativ teori och metod, s123 101 Johansson, Narrativ teori och metod, s122f
berättelse och enligt honom finns det fyra grundläggande perspektiv, där temporal och kausal är de två vanligaste (minimal och transnationella är de andra kännetecknen). Temporal innebära att berättelsen har en tydlig och följsam kronologi, med början, mittparti samt slut medan kausal hänvisar till orsakssammanhangen mellan händelserna i den temporala berättelsen; det vill säga att en händelse leder till en annan och så vidare.102 Olika kulturella grupper har olika kausala teorier, med andra ord, huruvida händelserna måste beskrivas linjärt, som är vanligt i västerländska berättelser eller om ordningen kan kastas runt utan att förlora berättelsens eventuella sensmoral eller poäng.103 Uppsatsens material, begynnelsetrilogin av Star Wars kan, menar jag, ge uttryck för en klassisk västerländsk kausal linje, där händelser leder berättelsen framåt i ett linjärt temporal.
4.1 Genettes tredelade modell
Denna studie kommer att ta sin metodologiska men även teoretiska utgångspunkt i Gerard Genettes tredelade modell, beskriven och förklarad av sociologen Anna Johansson. I den modellen försöker han reda ut narrativ genom att visa på tre former av kommunikativa handlingar som tillsammans eller separat kan användas som analysredskap för att undersöka berättelsers narrativ. Han kallar de tre olika delarna (1) story, (2) narrativ samt (3) berättande. Dessa delar är sedan indelade i olika fokusområden, enligt tabellen nedan.104 Story granskar
vad berättelsen berättar medan narrativ fokuserar på hur det berättas. Modellens sista del
intresserar sig för akten att berätta.105
102 Johansson, Narrativ teori och metod, s124 103 Johansson, Narrativ teori och metod, s126
104 Tabellen är en sammanställning, gjord av mig, utifrån Johanssons framställning och tolkning. 105 Johansson, Narrativ teori och metod, s130f
