Effektivare samhällsbyggnadsprocess, ”från ide till färdig byggnad”, med hjälp av digital teknik

(1)

Effektivare

samhällsbyggnads-process, ”från ide till färdig

bygg-nad”, med hjälp av digital teknik

– fyra praktiska exempel avseende

detaljplan och fastighetbildning

(2)

(3)

ide till färdig byggnad”, med hjälp

av digital teknik

– fyra praktiska exempel avseende detaljplan

och fastighetbildning

(4)

Titel: Effektivare planeringsprocess, ”från idé till färdig byggnad”, med hjälp av digital teknik – Fyra praktiska exempelavseende detaljplan och

fastighetsbildning

Rapport: 2013:28

Utgivare: Boverket december 2013 Upplaga: 1

Antal ex: 80

Tryck: Boverket internt

ISBN tryck: 978-91-7563-070-0 ISBN pdf: 978-91-7563-071-7

Sökord: planarbete, harmonisering, digital information,

informationssamverkan, informationsförsörjning, planprocessen,

genomförandeprocessen, kommunala planer, digital lagring, tjänster, e-förvaltning

Dnr: Boverket 229-370/2010, Lantmäteriet 404-2009/3121 Publikationen kan beställas från:

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50

Fax: 0455-819 27

E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se

Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats.

(5)

Förord

Denna rapport redovisar framställningen av fyra demonstratorer (proof of concept) som illustrerar hur en samordnad detaljplane- och

fastighetsbildningsprocess kan byggas och fungera i en helt digital miljö. Fyra företagskonstellationer erbjöd sig att beskriva en sådan

samordnad process, för att på så sätt visa på de möjligheter och brister som ryms inom nuvarande regelverk och samarbetsmodeller.

Företagskonstellationerna samverkade med kommuner som de har affårsfdrbindelser med.

Rapporten är en sammanställning av företagskonstellationernas resultat och deras önskemål om hur en fortsatt utveckling aven digital samverkan kan möjliggöras av myndigheter och av lagstiftare.

Programmet SPF sammanfattar de generella slutsatserna ur

demonstratorredovisningama och pekar också på angelägna insatser som kan utföras inom offentlig sektor för att vidareutveckla en samordnad och digital detaljplane- och fastighetsbildningsprocess.

Rapporten har sammanställts av Mikael Jardbrink, Alexandra Jeppsson, Bo Nilsson och Maria Rydqvist, Boverket, Karolina

Andersson, Mats Halling, Viola Härenby, Per-Anders Karlgren och Ewa Swensson, Lantmäteriet.

Boverket, Lantmäteriet och SKL framför sitt varma tack till företag och kommuner och inte minst till de personer som deltagit i arbetet. Styrgruppen i SPF

3 december 2013

Susann Bard

Boverket, ordförande

(

Lundqui'it~

Lantmäteriet, vice ordf,"

Per Mosseby

(6)

(7)

Innehåll

Sammanfattning ... 7

1 Inledning ... 9

Med digital samverkan går det snabbare från idé till färdig byggnad .. 9

2 Demonstrator – fyra praktiska exempel ... 11

2.1 Bakgrund ... 11

Medverkande företag ... 12

Förutsättningar ... 12

2.2 Redovisning av fyra exempel ... 14

Digpro Solutions AB och CGI (f.d. Logica) i samarbete med Stockholms stad IT ... 14

S-GROUP Solutions AB i samarbete med EDP Consult AB ... 14

Tekis AB tillsammans med andra Addnodeföretag (Mittbygge, CAD-Q) ... 14

Vianova System Sweden AB i samarbete med Skövde kommun ... 15

2.3 Utvärdering av leveranser ... 15

Utvärdering av målen för demonstratorn ... 15

Utvärdering av kraven på demonstratorn ... 16

Presentation av resultatet ... 17

2.4 Sammanfattande bedömning av arbetet med demonstratorerna 18 Leverantörernas erfarenheter och utvecklingsbehov ... 18

Vår sammantagna bedömning av utvecklingsbehov i framtiden ... 18

3 Slutord ... 21 Bilagor ... 23 Bilaga 1 ... 23 Bilaga 2 ... 23 Bilaga 3 ... 23 Bilaga 4 ... 23 Bilaga 5 ... 23 Bilaga 6 ... 23

(8)

(9)

Sammanfattning

Boverket och Lantmäteriet arbetar tillsammans för att skapa bättre förutsättningar för planerare och fastighetsbildare att samverka i

samhällsbyggnadsprocessen. Detta arbete sker i en programorganisation med namnet Sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildningsprocess, förkortad SPF.

Boverket och Lantmäteriet bjöd in, i en öppen förfrågan,

programvaruleverantörer att praktiskt visa i en så kallad demonstrator hur en digitalt samordnad detaljplanering och fastighetsbildning kan

organiseras och fungera. Fyra företagskonstellationer accepterade inbjudan och färdigställde, inom angiven tid, sina demonstratorer.

Denna rapport beskriver kortfattat resultatet av

företagskonstellationernas arbete samt deras erfarenheter och förslag till fortsatt utveckling. Rapporten innehåller också arbetsgruppens, nedan benämnda som vi, förslag till fortsatt arbete.

Demonstratorerna visar att det är möjligt att hitta lösningar som fungerar bra inom en enskild kommun. Det går också att hitta lösningar mellan olika programvaror, men det kräver en speciell lösning i varje enskilt fall. Demonstratorerna visar också goda exempel på hur man kan förena tekniklösningar som stödjer karthantering och detaljplanering med ärendehantering och processtyrning. Däremot visade det sig svårare att hitta generella lösningar, enligt modellen digital samverkan, där IT-system fritt kan kombineras.

I denna rapport ligger fokus på användning av digital teknik för att:

 försörja verksamheter med information

 hålla ihop en verksamhet som kräver samverkan mellan flera intressenter

 förmedla resultatet av arbetet – detaljplanen – till efterföljande delar i samhällsbyggnadsprocessen.

En viktig del i arbetet har varit att synliggöra de problem som behöver hanteras för att en digital samverkan mellan myndigheter och kommuner ska komma till stånd. Vi har kommit fram till att det viktigaste att ta tag i nu är:

 Att alla myndigheter och kommuner ska ges skyldighet att

tillhandahålla information ur den egna verksamheten i former som kan återanvändas och vidareanvändas (förädlas och utvidgas i

efterföljande processer). Detta innebär att information inte bara ska vara tillgänglig utan även vara tillgänglig i sådan form att den kan utbytas mellan olika verksamheter, organisationer och

informationssystem.

 Att ett ramverk innefattande tydliga regler, metoder och motiv för att en digital samverkan ska utvecklas. Detta är en förutsättning för att olika verksamheter rutinmässigt ska kunna utbyta information digitalt. Vi kan också konstatera att det idag saknas generella lösningar där olika IT-system fritt kan kombineras. Det handlar till exempel om system som ger stöd till ärendehantering, informationshantering och detaljplanering och karthantering. Alla som har medverkat i demonstratorprojektet har

(10)

förklarat att de vill medverka till en sådan ökad valfrihet för kunden och ökad konkurrens. Under arbetets gång har leverantörerna uttryckt att de är intresserade av att delta i ett gemensamt utvecklingsarbete för att

åstadkomma standardiserade begrepp och modeller inom

samhällsplaneringen, förutsatt att finansiering för detta kan säkerställas. Sådana framtagna gemensamma grunder måste utgöra en given

utgångspunkt för fortsatt utveckling av tillämpningar inom processerna för detaljplanering och fastighetsbildning

(11)

1 Inledning

Med digital samverkan går det snabbare från

idé till färdig byggnad

Utgångspunkten för arbetet som redovisas i denna rapport är att det med hjälp av digital teknik går att utföra arbetet med detaljplanering och fastighetsbildning snabbare och därmed förkorta handläggningstiden fram till byggklara projekt och inflyttningsklara byggnader.

Genom att utnyttja digital teknik uppstår ett antal nyttor: 1. Det ska gå snabbare att komma från idé till färdig byggnad.

2. Det ska vara enkelt att i planarbete och fastighetsbildning återanvända information som redan tidigare finns insamlad och lagrad hos stat och kommun.

3. Informationen i detaljplanen i digital form ska kunna vidareanvändas för att effektivisera efterföljande moment i

samhällsbyggnadsprocessen, exempelvis bygglovgivning och fastighetsbildning.

4. Bättre fungerande marknad. Kommunen ska genom koncept med tjänstebaserat informationsutbyte i mindre omfattning än idag vara bunden till en systemleverantör.

5. En knuff framåt i innovativ riktning. Genom att staten, här i form av Boverket och Lantmäteriet, engagerar sig i utformningen av framtida lösningar påverkas hela samhällsbyggnadsbranschen och därigenom påskyndar utvecklingstakten.

(12)

(13)

2 Demonstrator – fyra praktiska

exempel

2.1 Bakgrund

Boverket och Lantmäteriet arbetar tillsammans för att skapa bättre förutsättningar för planerare och fastighetsbildare att samverka i samhällsbyggnadsprocessen. Detta arbete sker främst i en

programorganisation som betecknas Sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildningsprocess som förkortas SPF.

Som ett led i SPF- arbete bjöd Boverket och Lantmäteriet i december 2012 in företag till att medverka i utveckling av teknisk arkitektur för tillämpningar som stöder processen samordnad detaljplanering och fastighetsbildning.

Vi använder begreppet demonstrator som namn på en beskrivning av arbetsflödet för att ta fram detaljplan och genomföra fastighetsbildning.

Av inbjudan till företagen framgick varför vi såg behov av att få fram demonstatorer:

 Regeringen har ett stort intresse för att öka bostadsbyggandet och få till effektivare hantering av alla de steg som kan främja

bostadsbyggandet. Vårt arbete i SPF är ett led i detta.

 SPF:s idéer och resultatet under kommande år följs och stöds av E-delegationen. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har under 2013 detaljplanering och bygglov som fokusområden.

 Det finns en utveckling mot e-förvaltning inom sektorn

detaljplanering och fastighetsbildning som kommer att leda till att PBL behöver förändras för att stödja digital hantering.

 Inom en inte allt för avlägsen framtid, menar vi, att landets samtliga kommuner kommer att införa verksamhetsstödjande system för att med hjälp av samverkande tjänster realisera en sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess.

(14)

Inbjudan, i form av en öppen förfrågan på Boverkets och Lantmäteriets hemsidor, gav möjlighet att samverka mellan företag och med kommuner. Graden av samverkan bestämdes av medverkande leverantörer.

Fyra konstellationer anmälde sitt intresse och levererade demonstratorer:

 Digpro Solutions AB och CGI (f.d. Logica) i samarbete med Stockholms stad IT

 S-GROUP Solutions AB i samarbete med EDP Consult AB

 Tekis AB tillsammans med andra Addnodeföretag (Mittbygge, CAD-Q)

 Vianova System Sweden AB i samarbete med Skövde kommun. Överenskommelser slöts med företagen om samverkan1_{och arbetet}

genomfördes under perioden februari-juli 2013.

Förutsättningar

De fyra företagskonstellationerna gavs följande förutsättningar för arbetet:

Demonstratorn ska användas för huvudsakligen två ändamål

 som”proof of concept”, dvs. som en bekräftelse på att den teoretiska modellen (se figur 1 på följande sida) håller för en realisering med rimliga och realistiska insatser.

 som stöd i SPF:s utvecklingsarbete och vid introduktion och utbildning.

Målgrupperna är i första hand

 politiker och tjänstemän med ansvar för finansiering av utveckling och förändringsledning

 verksamhetsledning/förändringsledning inom verksamhetsområdena detaljplanering och fastighetsbildning

 e-delegationen, särskilt arbetsgruppen för interoperabilitet

 högskolor och andra lärosäten som utbildar morgondagens planerare och fastighetsbildare.

En viktig del av vår beställning till företagskonstellationerna har varit illustrationen på följande sida som visar Boverkets och Lantmäteriets idealbild av tillämpning av digital samverkan inom samordnad detaljplanering och fastighetsbildning.

(15)

Figur 1. Bilden visar Boverkets och Lantmäteriets modell för hur digital samverkan ska tillämpas i detaljplane- och fastighetsbildningsprocessen i framtiden.

Figuren visar stiliserat processerna för detaljplanering och

fastighetsbildning. Fastighetsbildningsprocessen är samordnad med, och löper parallellt med detaljplaneprocessen. Information ska tillföras processen från externa källor och information ska utväxlas mellan de i processen medverkande organisationerna. Huvudprocessen

detaljplanering, som ägs av kommunen, bryts upp i delprocesser. Dessa kan ägas av kommunen, en statlig myndighet eller ett företag. Helheten hålls ihop med hjälp av informationsutbyten mellan respektive

organisations ärendehanteringssystem i form av bastjänster. Bastjänsterna ligger till grund för efterföljande steg i

samhällsplaneringsprocessen, såsom exempelvis bygglovgivning. BIM (Building Information Model) används för att sammanställa byggoch projekteringsinformation i tre dimensioner. Detta är en teknik under utveckling. BIM används främst av stora aktörer t.ex. Trafikverket, SKANSKA med flera inom byggoch anläggningsbranschen.

(16)

2.2 Redovisning av fyra exempel

Samtliga leverantörer redovisade sina resultat på ett gediget och pedagogiskt sätt. Presentationerna byggde på fungerande lösningar som användes i det dagliga arbetet hos användarna (kommunerna).

Digpro Solutions AB och CGI (f.d. Logica) i samarbete med Stockholms stad IT

Konstellationen har levererat en beskrivning av ett handläggningssystem som samverkar med ett system för detaljplanering med koppling till arkivhantering samt kartredovisning i hela planeringsprocessen, fram till fastställd detaljplan med digital signatur. Denna lösning används bland annat för att stödja Stockholms stadsbyggnadskontors planprocess.

Digpro levererar den geografiska informationsplattformen dpMap med modulerna dpCadaster och Detaljplan. dpMap används tillsammans med ärende- och dokumenthanteringssystemet Public 360, för redigering och dokumentation av stadens geografiska data samt för karttjänster via Stockholms stads hemsida.

CGI levererar det ärende- och dokumenthanteringssystem, Public 360, som används för att stödja planprocessen i Stockholms stad, Södertälje kommun och Umeå kommun. CGI levererar även Public 360 för att användas som stöd i flera olika processer inom myndighetsutövning, till exempel Socialstyrelsen och Kemikalieinspektionen.

Lösningen presenterades i form av en powerpoint-presentation med talmanus samt en skriftlig rapport.

S-GROUP Solutions AB i samarbete med EDP Consult AB

Konstellationen har levererat en beskrivning av hur en sammanhållen detaljplanering och fastighetsbildning kan genomföras. Programvarorna som ligger bakom beskrivningen är GEOSECMA Fysisk planering och EDP ByggReda. Beskrivningen innehåller intervjuer med planerare i Karlskrona och Nybro kommuner och en byggherre. Ett fiktivt ärende har presenterats avseende upprättande av en detaljplan för en extern

handelsplats.

Konstellationen har betonat vikten av standarder för utbyte av information mellan berörda organisationer.

Lösningen presenterades i form av en film samt en skriftlig rapport.

Tekis AB tillsammans med andra Addnodeföretag (Mittbygge, CAD-Q)

Konstellationen har levererat en beskrivning av ett handläggningssystem som samverkar med ett system för detaljplanering med betoning på planering och uppföljning av stadsbyggnadsärenden samt

kartpresentation i hela planeringsprocessen fram till fastställd detaljplan. Den teknik som beskrivs i Tekis demonstrator finns på plats redan idag. Flera av de kommuner som är kunder till Tekis har implementerat stora delar av den teknik som krävs och har en mer eller mindre sammanhållen digital process i sin verksamhet.

(17)

Vianova System Sweden AB i samarbete med Skövde kommun

Konstellationen har levererat en beskrivning av hur ett ärende som rör bostadsbebyggelse handläggs i Skövde kommun idag. Demonstratorn visar ärendets hantering i ett handläggningssystem som samverkar med ett system för detaljplanering. Kartpresentation finns i hela

planeringsprocessen fram till fastställd detaljplan

De centrala verksamhetssystemen är Castor/Comprima/Trossen. Som kartstöd används AutoCadMap3D/Novapoint samt Kartwebb ”Autodesk AIMS” internt och externt. Systemen är delvis integrerade med varandra och utbyter en del information. Systemmiljön är relativt komplex då information hämtas från andra system och aktörer, exempelvis Lantmäteriet.

Lösningen presenterades i form av en powerpointpresentation med talmanus. Presentationen omfattar också en beskrivning av hur införandet av det digitala arbetssättet inom Skövde kommun har skett.

2.3 Utvärdering av leveranser

Utvärdering av målen för demonstratorn

SPF:s intresse var att göra det begripligt hur expertsystem för

detaljplanering och fastighetsbildning kan kopplas till ärendehantering och hur ärendehanteringssystem hos olika organisationer kan samverka. Vi tänkte oss att demonstratorerna skulle vara ett sätt att visa en teknisk lösning för en begränsad och välkänd del av detaljplane- och

fastighetsbildningsprocessen.

Målet för demonstratorn var att aktiviteterna skulle visa: 1. Att det går att hämta informationen i grundkartan som en tjänst

(bastjänst)

Utvärdering av demonstratorerna visar att grundkartan inte finns

tillgänglig som en tjänst och har därför inte kunnat genomföras.

2. Tillämpning i ett ärendehanteringssystem hos kommunen. Hålla ihop ärendet. Hantera det successivt framväxande planförslaget i digitalt bearbetningsbar form (ärendehanteringstjänst). Informationsmängden i kommunens ärendehanteringssystem ska kunna utbytas i

växelverkan med den informationsmängd som finns i ärendehanteringssystemet hos lantmäterimyndigheten.

Utvärdering av demonstratorerna visar att det finns goda exempel på digital sammanhållen ärendehantering inom en förvaltning (ett kontor) inom en kommun. Däremot finns inga exempel på samverkande digital ärendehantering mellan stat och kommun. Samverkan med lantmäterimyndighetens (fastighetsbildningens) ärendehanering sker med manuella rutiner i parallella system.

3. Hur planförslag upprättas med hjälp av expertsystem (verksamhets-/expertsystemtjänst).

Utvärdering av demonstratorerna visar att planer tas fram i expertsystem som dock inte är kopplade till ärendehanteringen via tjänster utan snarare via integrationslösningar inom en systemfamilj.

(18)

4. Hur beslut om fastighetsbildning upprättas med planen som underlag, dvs. en utvecklad fastighetsrättslig genomförandebeskrivning

(expertsystemtjänst).

Utvärdering av demonstratorerna visar att detta inte har kunnat genomföras.

Utvärdering av kraven på demonstratorn

Medverkande intressenter hade frihet att själva bestämma tekniklösningar och presentationer under iakttagande av nedanstående krav och önskemål.

Funktionella krav på demonstratorn

Demonstratorn ska

1. Stödja en samordnad och sammanhållen detaljplanerings- fastighetsbildningsprocess enligt beskrivningen i bilaga 2

Utvärdering av demonstratorerna visar på ambitioner hos leverantörerna att följa beskrivningen, men ingen leverantör har konkret visat en sammanhållen digital process.

2. Visa hur IT-stödet kan utformas moduluppbyggt av fristående komponenter som samverkar med hjälp av bastjänster över väldefinierade informationsgränssnitt

Utvärdering av demonstratorerna visar att detta inte har skett i någon tillämpning.

3. Visa tillämpningen av planstandarden SS 63 70 40

Utvärdering av demonstratorerna visar att standarden tillämpats för uppbyggnad av ett systems interna datamodell i något fall.

4. Visa hur planinformationen kan levereras i form av tjänster, bland annat tjänsten plankarta

Utvärderingen av demonstratorerna visar att det går att presentera plankartan som en bild enligt Boverkets rekommenderade manér, vilket är standarden i dagsläget. Däremot har ingen av leverantörerna visat hur informationen i plankartan kan hanteras som en tjänst.

5. En systembeskrivning för demonstratorn ska dokumenteras. Syftet är att tolka hur flödet av information och tjänster fungerar.

Utvärdering av demonstratorerna visar att detta har levererats i samtliga fall.

6. Erfarenheter från utvecklingsarbetet ska dokumenteras så att det framgår vilka problem som uppkommit och vilka förändringar som bör göras för att underlätta fortsatt arbete. Det bör framgå vad som är genomförbart idag och vilka delar som behöver vidareutvecklats. Det bör även framgå vilka delar som bör utvecklas av

programvaruleverantörer och vilka delar som staten bör tillhandahålla.

Utvärderingen visar att detta har levererats av samtliga. Se bilagorna1-4.

(19)

Funktionella önskemål på demonstratorn

Demonstratorn bör visa ett flöde som illustrerar hur

1. ett ärende läggs upp i kommunens generella ärendehanteringssystem

Utvärdering av demonstratorerna visar att kommunerna idag vanligen inte arbetar med kommungemensamma

ärendehanteringssystem. Däremot finns ofta ärendehanteringssystem hos de kommunala förvaltningar som hanterar

samhällsbyggnadsprocesserna. Alla leverantörer visar hur ärendehanteringssystemen används för planering, styrning och uppföljning av planarbetet och bygglovsprocessen.

2. informationen i grundkartan tas in till ärendehanteringssystemet

Utvärderingen av demonstratorerna visar att grundkartan inte hanteras på detta sätt utan att informationen istället läggs i kommunens kartbas om den inte redan finns där

3. förslag till detaljplan konstrueras och revideras i en iterativ process med koppling till ärendehanteringssystemet

Utvärdering av demonstratorerna visar att här har flera kommuner kommit långt i tillämpningen av digital teknik. Flera demonstratorer har visat på goda exempel.

4. successiva steg i ärendet (förslag, samråd, beslut, lagakraft) avspeglar sig i ärendet och i planinformationen

Utvärdering av demonstratorerna visar goda exempel. Även inom detta område har företagen kommit långt i utvecklingen.

5. informationen om de fastighetsrättsliga konsekvenserna kan samutnyttjas för presentation av

a. fastighetsrättslig konsekvensbeskrivning tillhörande detaljplanen b. fastighetsrättslig beskrivning och förrättningskarta (motsvarande

aktbilaga BE och KA) i fastighetsbildningsärende

Utvärdering av demonstratorerna visar att ingen har gjort den kopplingen. Underhand har från en leverantör framförts att en sådan koppling kräver en stor utvecklingsinsats.

6. Resultatet av ett planarbete resulterar i en datamängd varur olika bastjänster kan erbjudas. En sådan tjänst ska vara presentation av en plankarta med utformning enligt Boverkets anvisningar.

Utvärderingen av demonstratorerna visar att plankartor har

redovisats enligt Boverkets anvisningar, dock inte som någon tjänst.

Presentation av resultatet

 Företagen skulle framställa ett presentationsmaterial (till exempel Power Point eller film) som visar uppbyggnaden av systemet och informationsflödet genom hela processen.

Leverantörerna har levererat detta på ett förtjänstfullt sätt genom film, Power Pointpresentationer och rapporter, se bilagorna 1-8.

(20)

2.4 Sammanfattande bedömning av arbetet

med demonstratorerna

Nedan följer en sammanfattande generell beskrivning av de brister inklusive förbättringsförslag som leverantörerna har lämnat. Leverantörernas egna bedömningar och utförliga redovisningar av utvecklingsbehov finns i deras rapporter, bilaga 3-6. Deras redovisningar omfattar också rekommendationer om arbetsrutiner och samverkan mellan parter. Vår bedömning följer avslutningsvis.

Leverantörernas erfarenheter och utvecklingsbehov

Det är inte ovanligt att det kartmaterial som används är undermåligt, till exempel att kvalitetsmärkningen (metadata) inte är konsekvent eller heltäckande. De medverkande menar att det är viktigt att all information innehåller uppgift om vilken kvalitet den har. Det gäller flera

kvalitetsmått såsom lägesnoggrannhet, fullständighet och aktualitet. Leverantörerna efterlyser tillgång till en tjänst som på ett

standardiserat sätt (fritt) levererar en grundkarta över ett begränsat område. Generella och specifika digitala planeringsunderlag efterfrågas. Tjänster bör också finnas för annan information av intresse, till exempel miljörelaterad information, riskområden, trafikinformation m.m.

Vi kan konstatera att ingen av kommunerna som har varit med i arbetet har koppling till länsstyrelsens ärendehanteringssystem, vilket inte heller har efterfrågats. Även leverantörerna framhåller att ärenden som passerar flera interna och/eller externa myndighetsgränser idag inte kan hanteras i en sammanhållen digital process. Detta är dock inte omöjligt men det kräver en mängd åtgärder vilka inte närmare nämnts i detta sammanhang.

Leverantörerna önskar att ett antal bastjänster utvecklas inom plan- och fastighetsbildningsområdet såsom till exempel för

fastighetsförteckningar samt för mina ärenden och mina meddelanden avseende detaljplanering.

Leverantörerna ser vinster med att sammankoppla digital planerings- och fastighetsbildningsprocess med en digital bygglovsprocess. I denna kan till exempel en digital karttjänst med en egen ”bygglovkarta” kunna ingå.

Eftersom det finns många oklarheter efterlyser leverantörerna

riktlinjer om hur myndigheter ska hantera upprättande och utlämnande av digitala handlingar, framför allt om digitalt utlämnande och tillämpningen av digitala signaturer. Flertalet kommuner har tagit fram egna regler för hur arkivering av digitala handlingar ska ske.

Leverantörerna anser att det borde finnas en uttalad skyldighet för statliga myndigheter att ta emot handlingar i digital form för att en övergång till digitala arkiv ska få genomslag.

Alla berörda har samstämmigt förklarat att man vill medverka till större öppenhet och ökad valfrihet för kunden och därmed till ökad konkurrens.

(21)

Demonstratorerna visar att det är möjligt att hitta lösningar som fungerar bra inom en enskild kommun. Det går också att hitta lösningar mellan olika programvaror, men det kräver en speciell lösning i varje enskilt fall. Demonstratorerna visar också goda exempel på hur man kan förena tekniklösningar som stödjer karthantering och detaljplanering med ärendehantering och processtyrning. Däremot visade det sig svårare att hitta generella lösningar, enligt modellen digital samverkan, där IT-system fritt kan kombineras.

Ärendehanteringssystemen har en central roll för att styra och följa upp verksamheten. I samtliga demonstratorer kan man följa flödet i ett detaljplaneärende som hanteras i ett ärendehanteringssystem. En av slutsatserna vi drar är att ramverk och riktlinjer för digital samverkan bör tas fram på nationell nivå. I detta ingår till exempel att definiera vad som menas med ett ärende och samtidigt slå fast att digitalt överförd

information är lika tillförlitlig som skriftlig. Vidare behöver åtgärder vidtas på nationell nivå för att strama upp ansvar och former för tillhandahållande av samhällsgemensam information. Till exempel kan Boverket få ett ansvar om att definiera tjänsten plankarta.

(22)

(23)

3 Slutord

Samtliga leverantörer har beskrivit att arbetet med demonstratorerna har varit mycket utvecklande och lärande. Från Boverkets och Lantmäteriets sida har vi fått ökad kunskap och många av våra idéer har konkretiserats. Vi har fått insikt om de dagliga problemen som finns för införande av digital samverkan i detaljplane- och fastighetsbildningsprocessen. Vi tror att dessa problem är generella för all typ av digital samverkan.

Vi har också kunnat konstatera att det vi trodde var möjligt, att visa på informationsutbyte genom tjänster, inte alls kunnat tillämpas i

detaljplane- och fastighetsbildningsprocessen.

Nästa steg i utvecklingsarbetet bör därför vara att Boverket och Lantmäteriet definierar och marknaden skapar de tjänster som behövs i en digital sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildningsprocess utifrån de ramverk och riktlinjer som tas fram på nationell nivå. Detta lägger också grunden för en digital bygglovsprocess. Det finns en tydligt uttryckt vilja hos leverantörerna att medverka i ett nationellt

utvecklingsarbete rörande framtagning av standarder, begrepps- och informationsmodeller. Detta måste ske under ledning av och med

finansiering från de offentliga användarna (myndigheter och kommuner). Slutligen vill såväl leverantörerna som vi i arbetsguppen understryka att en av de viktigaste förutsättningarna för att lyckas genomföra en sammanhållen digital planerings- och fastighetsbildningsprocess är att det arbetssätt och den standard och tjänster som tas fram blir allmänt

(24)

(25)

Bilagor

Bilaga 1

Förfrågan om medverkan i utveckling av en sammanhållen digital detaljplaneprocess

Bilaga 2

Underlag för intresseförfrågan demonstrator

Bilaga 3

Digpro Solutions AB och CGI (f.d. Logica) i samarbete med Stockholms stad IT

Bilaga 4

S-GROUP Solutions AB i samarbete med EDP Consult AB

Bilaga 5

Tekis AB tillsammans med andra Addnodeföretag (Mittbygge, CAD Q)

Bilaga 6

Vianova System Sweden AB i samarbete med Skövde kommun

(26)

(27)

Bilaga 1

Förfrågan om medverkan i

utveckling av en sammanhållen

digital detaljplaneprocess

Till förfrågan hör 6 bilagor. Den första bilagan bifogas här som bilaga 2. De övriga bilagorna till förfrågan återfinns på Boverkets webbsida:

(28)

Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende

L A N T M Ä T E R I E T

Förfrågan om medverkan i utveckling av en sammanhållen

digital detaljplaneprocess

Boverket och Lantmäteriet driver tillsammans programmet SPF, Sammanhål-len detaljplane- och fastighetsbildningsprocess.

Vi vill med detta program göra det enklare för alla parter i detaljplaneprocessen (kommuner, myndigheter, sakägare, exploatörer) att medverka till utveckling av ett överskådligt och smidigt digitalt flöde av information och beslut att för vidareanvändning i samhällsplaneringen. Processen ska bygga på det regelverk som nu finns för kommunalt detaljplanearbete och fastighetsbildning.

Regeringen har ett stort intresse för att utöka bostadsbyggandet och få till ef-fektivare hantering av alla de steg som kan främja bostadsbyggandet. Vårt ar-bete i SPF är ett led i detta. SPF:s idéer och resultatet under kommande år följs och stöds av e-delegationen. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har under det kommande året detaljplanering och bygglov som fokusområden. Det finns alltså ett stort medialt och politiskt intresse kring denna fråga. V i förvän-tar oss därför stor uppmärksamhet kring vårt arbete med en konkret visning av sammanhållen digital detaljplane- och fastighetsbildningsprocess.

V i inbjuder er till att medverka i utveckling av teknisk arkitektur för tillämp-ningar som stöder processen samordnad detaljplanering och fastighetsbildning. Inbjudan gäller ett utvecklingsarbete genom att ge er möjlighet till att fram-ställa en demonstrator (proof of concept) enligt de specifikationer som bifogas denna inbjudan.

V i ser en utveckling mot e-förvaltning inom denna sektor. Utvecklingen kom-mer att leda till att PBL förändras för att stödja digital hantering och inom en inte allt för avlägsen framtid kommer landets samtliga kommuner att införa verksamhetsstödjande system för att med hjälp av samverkande e-tjänster

(29)

reali-samma utvecklingsarbete, som, tillreali-sammans med er leverantörer av verksam-hetsstöd, syftar till att effektivisera detaljplane- och fastighetsbildningsproces-serna. På sikt ska detta skapa förutsättningar för branschen att utveckla e-fjänster som exempelvis elektroniska bygglov och liknande efterfrågade tjäns-ter. V i tror att detta samarbete kan utvecklas ytterligare och bli nyttigt för alla parter.

Vi tror att för att hantera detta så måste man ha tillgång till kompetens inom geografiska informationssystem med inriktning mot detaljplanearbete och ge-nerella ärendehanteringssystem. V i har tänkt oss att ni ska använda de kun-skaper och utvecklingsidéer ni har för att göra denna demonstrator. För att ert arbete ska bli smidigt får ni självklart använda er av de eventuella data och kontakter ni har tillgång till inom den kommunala planeringsvärlden och andra planeringsorgan.

Vår utgångspunkt är att det inte kommer att utgå någon ersättning till någon av deltagarna. Inom Boverket och Lantmäteriet kommer vi inte heller att begära ersättning för efterfrågat data eller den tid som vi lägger på att leverera data som behövs för demonstratorn.

V i ser gärna att ett flertal leverantörer av verksamhetsstöd hörsammar vår in-bjudan. Det är självklart möjligt att samverka mellan företag. Graden av sam-verkan bestäms av medsam-verkande leverantörer.

Med denna intresseförfrågan vill vi veta om ditt företag är intresserat av att medverka, i vilken omfattning. Om ni inte är intresserade av att medverka är vi tacksamma för att få veta varför.

Martin Storm

avdelningschef på Boverket och ordförande i styrgruppen för SPF

Bilagor till dokumentet

Nr Beteckning/ Namn Version

1 Underlag för intresseförfrågan demonstrator.

Dokumentet innehåller en närmare beskrivning av våra önskemål

1.0 2 Process 1.0: processritning som visar den sammanhållna detaljplane- och

fastighetsbildningsprocessen

121127 SPF process l.O.pdf 3 En förenklad version av processritningen SPF process 121128.pdf

4 Begreppsbeskrivning till process 1.0 121130 Begreppsbeskxivning till pro-cess l.O.pdf

5 En scenariobeskrivning över hur en detaljplan kan komma till 121130 SPF-scenario.pptx 6 Ett exempel på hur parallella processer inom plan- och fastighetsbildning

kan genomföras

(30)

(31)

Bilaga 2

(32)

Underlag för intresseförfrågan

om medverkan i utveckling av

teknisk arkitektur för

tillämpningar som stöder

processen sammanhållen

detaljplanering och

(33)

Inbjudan

Boverket och Lantmäteriet inbjuder företag som tillhandahåller IT-stöd för samhällsplanering att medverka i utvecklingen av e-förvaltning inom området detaljplanering och fastighetsbildning. Inbjudan har formen av en intresseförfrågan. Leverabeln benämns i det fortsatta demonstrator. bildare.

Demonstrator som begrepp

Vi använder begreppet demonstrator som namn för en konceptuell beskrivning av arbetsflödet att fram detaljplan och genomföra fastighetsbildning.

Demonstratorns funktion är att konkretisera hur vårt än så länge grovt och teoretiskt beskrivna koncept av ett verksamhetsstödjande system för sammanhållen detaljplanering och fastighetsbildning kan realiseras med hjälp av samverkande e-tjänster. Dvs. demonstratorn ska visa hur detaljplanearbete och fastighetsbildning hålls ihop fram till bygglov baserat på ett kommunalt ärendehanteringssystem.

Avsikten är att ni använder er av era och eventuellt kringliggande produkter för att visa hur ett sådant arbetsflöde går till, eller skulle kunna gå till.

Vi vill att resultatet ska kunna demonstreras i form av exempelvis en filmsekvens, bildspel eller liknande och att resultatet samtidigt redovisas i en arbetsrapport. (Ytterligare om resultatredovisning framgår på sidan 7 i dokumentet.)

Vad demonstratorn ska användas till

Demonstratorn ska användas för huvudsakligen två ändamål

Som” proof of concept”, dvs. som en bekräftelse på att den teoretiska modellen håller för en realisering med rimliga och realistiska insatser Som stöd i SPF:s utvecklingsarbete och vid introduktion och

utbildning. Målgrupperna är i första hand

o politiker och tjänstemän med ansvar för finansiering av utveckling och förändringsledning

o verksamhetsledning/förändringsledning inom

verksamhetsområdena detaljplanering och fastighetsbildning o e-delegationen, särskilt arbetsgruppen för interoperabilitet

högskolor och andra lärosäten som utbildar morgondagens planerare och fastighets

Vår avsikt är att resultatet ska kunna ligga till grund för framtagande av ett generellt upphandlingsunderlag till stöd för kommunerna vid

upphandling av tjänster som stöder processen samordnad detaljplanering och fastighetsbildning.

(34)

Introduktion

Boverket och Lantmäteriet utvecklar i samverkan förutsättningarna för att med stöd av digital teknik bedriva detaljplanering och fastighetsbildning som en sammanhållen process. Målen är

att genom en närmare samverkan mellan planerare och

fastighetsbildare korta handläggningstiderna och kvalitetssäkra resultatet

att skapa förutsättningar för att exploatörer och övriga intressenter har tillgång till digitala informationsunderlag som grund för

vidareanvändning i byggprocessen i enlighet med e-förvaltningstanken

att genom kompetensutveckling harmonisera, i betydelsen främja likformighet, arbetet med detaljplanering och fastighetsbildning. Arbetet bedrivs inom ramen för ett för Boverket och Lantmäteriet gemensamt program benämnt Sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess, i fortsättningen förkortat SPF.

Sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess

Detaljplanearbetet består av flera delprocesser

SPF ser planarbete som en process som består av flera delprocesser. Processen ägs och leds av kommunen och är en del av en kommunal huvudprocess för beslutsfattande. För enskilda delar av planprocessen (delprocesser) svarar företag och myndigheter antingen som

uppdragstagare (entreprenörer) eller självständigt enligt sina instruktioner. Enskilda sakägare och allmänheten ska ha insyn och möjlighet att påverka arbetet.

Den digitala processens IT-stöd

Vi föreställer oss att processansvariga, vare sig det gäller kommunen som ansvarig för huvudprocessen eller ett företag eller en myndighet som svarar för en delprocess, arbetar med digitala metoder.

IT-stödet tänker vi oss består av två delar.

1. Den ena delen är generella ärendehanteringssystem/-processmotorer/ dokumenthanteringssystem/ arkivsystem som förutsätts finnas (eller åtminstone kommer att finnas) som grund för all verksamhet hos kommuner och statliga myndigheter.

2. Den andra delen av IT-stödet är olika verksamhets-/expertsystem som stöder enskilda aktiviteter inom den sammanhållna processen. Sådana verksamhets-/expertsystem kan användas för att rita planer, hantera fastighetsbildningsbeslut, framställa grundkarta, upprätta

miljökonsekvensbeskrivningar m.m.

Vi förutsätter att både ärendehanteringsstöden och

verksamhets-/expertsystemen kommer att utvecklas som prenumererbara tjänster från olika leverantörer som erbjuds användarna på en marknad. Det

(35)

Överföring av information mellan processer och eller system

Av processen framgår ett antal gränssnitt, dvs. mötespunkter där olika processer och eller system möts. Vi menar att överföring av information ska följa föreskrifterna från e-delegationen i VLAUTO där arbetet att skriva specifikationerna just nu pågår och som beräknas vara klara i början av 2013. Begrepps och informationsspecifikationer för

utbytesobjekt saknas utom för detaljplan som följer SS 63 70 40. Inom det för Lantmäteriet och Svenska Kommunförbundet (SKL) pågående projektet SvenskGEOprocess ska beskrivningar av innehållet i en grundkarta specificeras. Denna specifikation kommer inte vara var klar när demonstratorn ska konstrueras. KommunGML får därför användas som en tillfällig lösning.

Processen ska försörjas med information med hjälp av bastjänster för informationsförsörjning, s.k. bastjänster (informationsöverföring maskin till maskin). Resultatet – informationen om den lagakraftvunna

detaljplanen – ska också tillhandahållas som en bastjänst. Planen – informationsinnehållet i planbeslutet – ska växa fram successivt allteftersom arbetet fortskrider. Processen kräver därför

versionshantering. Samverkan mellan olika organisationers ärendestöd ska ske tjänstebaserat. När ärendet avslutats och planen vunnit laga kraft ska planinformationen finnas tillgänglig för digital vidareanvändning i efterföljande processer såsom t.ex. lovgivning och fastighetsförvaltning.

Det betyder att det finns krav på att informationen genom hela processen, och även sedan planen vunnit laga kraft, ska hållas ”levande” dvs. den ska hållas tillgänglig i sådan form att den är möjlig att

vidarebearbeta digitalt. Ärendet ska arkiveras i pdf-format.

En något utvecklad presentation av tankarna kring tjänstebaserad samverkan finns under rubriken illustrationer nedan.

Konkretisering av den tänkta processen

Beskrivningen av hur SPF tänker sig att detaljplanearbete och

fastighetsbildning ska bedrivas i framtiden har upplevts som abstrakt och svårtillgänglig. Det är därför som SPF vill, i samverkan med utvalda systemleverantörer, konkretisera beskrivningen av hur IT-stödet till processen sammanhållen detaljplanering och fastighetsbildning kan byggas upp grundat på principen om uppdelning på funktionella komponenter som samverkar via tjänstebaserat informationsutbyte.

(36)

Förutsättning och underlag för demonstratorn

Underlag

Följande underlag finns tillgängligt:

En konceptuell beskrivning av hur grundläggande tankar hämtade från e-delegationens arbete att utveckla e-förvaltningen kan tillämpas på detaljplanering och fastighetsbildning, se avsnitt illustrationer sist i denna text.

En processbild med tillhörande beskrivning, bilaga 2, 3 och 4. En scenariobeskrivning över hur en detaljplan kan komma till som illustrerar processen från idé till genomförd fastighetsbildning, bilaga 5.

Ett praktiskt exempel på arbete med en detaljplan, där samverkan sker kontinuerligt med fastighetsbildningen. bilaga 6.

En rapport Boverket 2012:2 Harmonisering av kommunernas

planarbete i digital miljö1_{. I rapporten beskrivs uppdragets beroenden}

av ett övergripande nationellt ramverk för informationssamverkan inom offentlig sektor och också beroendet av en tydliggjord ansvarsfördelning.

Målet för demonstratorn

Inom offentliga förvaltning har vi hittills sett lite, eller egentligen ingenting alls, av denna form av processtödjande

organisationsöverskridande tillämpningar. Vårt intresse är att göra det begripligt hur verksamhetsstödjande expertsystem kan kopplas till ärendehantering och hur ärendehanteringssystem hos olika organisationer kan samverka. Demonstratorn är ett sätt att visa en teknisk lösning för en begränsad och välkänd del av detaljplane- och

fastighetsbildningsprocessen.

Följande aktiviteter tänker vi oss ska visas genom demonstratorn: 1. Grundkarta. Inhämtande av informationen i grundkartan som en tjänst

(bastjänst).

2. Ärendehantering. Tillämpning i ett ärendehanteringssystem hos kommunen. Hålla ihop ärendet. Hantera det succesivt framväxande planförslaget i digitalt bearbetningsbar form (ärendehanteringstjänst). Informationsmängden i kommunens ärendehanteringssystem ska kunna utbytas i växelverkan med den informationsmängd som finns i ärendehanteringssystemet hos lantmäteriet.

3. Planförslag. Upprätta planförslag med hjälp av expertsystem (verksamhets-/expertsystemtjänst).

4. Beslut om fastighetsbildning. Beslut om fastighetsbildning med planen – en utvecklad fastighetsrättslig genomförandebeskrivning - som underlag (expertsystemtjänst).

Demonstratorn är alltså tänkt att vara en visualiserad teoretisk systembeskrivning av processen sett ur ett dataflödesperspektiv, där

(37)

hänsyn tas till regler för e-samverkan, standarder, protokoll etc. enligt nedan.

Krav

Medverkande intressenter har stor frihet att själva bestämma

tekniklösningar och presentationer under iakttagande av nedanstående krav.

Funktionella krav på demonstratorn

Demonstratorn ska

1. stödja en samordnad och sammanhållen detaljplanerings- fastighetsbildningsprocess enligt beskrivningen i bilaga 2 2. visa hur IT-stödet kan utformas moduluppbyggt av fristående

komponenter som samverkar med hjälp av bastjänster över väldefinierade informationsgränssnitt

3. visa tillämpningen av planstandarden SS 63 70 40

4. visa hur planinformationen kan levereras i form av tjänster, bland annat tjänsten plankarta

En systembeskrivning för demonstratorn ska dokumenteras. Syftet är att tolka hur flödet av information och tjänster fungerar.

Erfarenheter från utvecklingsarbetet ska dokumenteras så att det framgår vilka problem som uppkommit och vilka förändringar som bör göras för att underlätta fortsatt arbete. Det bör framgå vad som är

genomförbart idag och vilka delar som behöver vidareutvecklats. Det bör även framgå vilka delar som bör utvecklas av programvaruleverantörer och vilka delar som staten bör tillhandahålla.

Resultatet av demonstratorn ska kunna visas på en vanlig dator eller skrivplatta och det ska medfölja en manual hur visningen ska ske.

Funktionella önskemål på demonstratorn

Demonstratorn bör visa ett flöde som illustrerar hur

1. ett ärende läggs upp i kommunens generella ärendehanteringssystem 2. informationen i grundkartan tas in till ärendehanteringssystemet 3. förslag till detaljplan konstrueras och revideras i en iterativ process

med koppling till ärendehanteringssystemet

4. succesiva steg i ärendet (förslag, samråd, beslut, lagakraft) avspeglar sig i ärendet och i planinformationen

5. informationen om de fastighetsrättsliga konsekvenserna kan samutnyttjas för presentation av

a. fastighetsrättslig konsekvensbeskrivning tillhörande detaljplanen b. fastighetsrättslig beskrivning och förrättningskarta (motsvarande

aktbilaga BE och KA) i fastighetsbildningsärende

6. resultatet av ett planarbete resulterar i en datamängd varur olika bastjänster kan erbjudas. En sådan tjänst ska vara presentation av en plankarta med utformning enligt Boverkets anvisningar.

(38)

De erfarenheter och resultat som ni får genom arbetet med demonstratorn kommer att presenteras och utvärderas i en rapport som Boverket

kommer att publicera, när resultaten av ert utvecklingsarbete är klart, under hösten 2013. Rapporten kommer att presenteras för regeringen.

Ni ska framställa ett presentationsmaterial (Power Point) som visar uppbyggnaden av systemet och informationsflödet genom hela processen.

Reglering av upphovsrätt

Konceptet tjänstebaserad samverkan inom ramen för e-förvaltning är publik egendom.

Begreppsdefinitioner, informationsbeskrivningar och

gränssnittsspecifikationer för tjänster som stödjer den sammanhållna processen för detaljplanering och fastighetsbildning är publik egendom. Dvs. specifikationerna av tjänstegränssnitten är publika. Detsamma gäller definitioner av bastjänster och e-tjänster som obligatoriskt ska

tillhandahållas av den informationsansvariga myndigheten.

De ingående programvarorna och applikationer som används för demonstratorn är tillverkarens egendom.

Resultatet av demonstratorn ska ställas till fritt förfogande för Boverket och Lantmäteriet, andra myndigheter, kommuner och marknadens aktörer i utvecklings- och utbildningssyfte. Boverket och Lantmäteriet har rätt att använda demonstratorn i fortsatt

utvecklingsarbete, som stöd och vid introduktion och utbildning. Deltagande leverantörer får använda resultatet i sin egen verksamhet.

Resultatet ska även vara fritt att använda i SPF:s framtagande av generellt upphandlingsunderlag till stöd för kommuners upphandling av tjänster som stöder processen samordnad detaljplanering och

fastighetsbildning.

Boverkets och Lantmäteriets åtaganden

Båda myndigheterna står till leverantörenas förfogande för konsultationer.

Boverkets åtagande

Boverket kommer att ge ut en rapport som beskriver erfarenheterna från arbetet att utveckla demonstratorn.

Lantmäteriets åtaganden

Lantmäteriet tillhandahåller kostnadsfritt geodata (grundkartans

informationsinnehåll) för användning i demonstratorn med beaktande av de krav som gäller i personuppgiftslagen. Den information som

leverantörerna får från Lantmäteriet för att användas vid framtagandet av demonstratorn får inte användas i annat syfte än för detta. Ett särskilt avtal kring användningen av informationen ska träffas.

(39)

Kontaktpersoner

Programmets kontaktpersoner för detta arbete är Maria Rydqvist, programchef (0455353064,

maria.rydqvist@boverket.se) – administrativa frågor Ewa Swensson, bitr. programchef (040 660 80 70,

ewa.swensson@lm.se) – administrativa frågor och frågor om fastighetsbildningen

Mikael Jardbrink, (0455353090, mikael.jardbrink@boverket.se) – frågor om detaljplaneprocessen

Per-Anders Karlgren (070 510 67 50, pak.molnet@gmail.com) – frågor om den digitala processen, bastjänster etc.

Jan O Nordin (Jan.O.Nordin@lm.se) – tekniska frågor i anslutning till fastighetsbildningsprocessen.

Vi står alla till tjänst med ytterligare information om programmet, med ytterligare klargöranden om er medverkan och med hjälp att få tillgång till data, om så behövs.

Tidplan

Tidplanen för arbetet är följande:

Förfrågan om medverkan distribueras 2012-12-04

Informationsträff med SPF:s arbetsgrupp i Karlskrona 2012-12-20

”Frågestund” fram till 2013-01-29

Anmälan om deltagande meddelas till Maria Rydqvist

senast 2013-01-30

Beslut om deltagare/leverantörer 2013-02-01

Månadsvisa uppföljningar mars, april, maj, sker enskilt med deltagande leverantörer

Leverans av demonstrator 2013-06-01

Granskning, ev. återkoppling leverantörer 2013-06-01-2013-06-30

Slutleverans av demonstrator 2013-06-30

Utvärdering och rapportskrivning 2013-0-01-2013-08-30

Avlämningsseminarium med deltagande leverantörer 2013-09-12

(40)

Illustrationer

Processen

Utgångspunkten är en generaliserad processbild av detaljplane- och fastighetsbildningsprocessen som är en del av

samhällsbyggnadsprocessen.

Informationsförsörjning in till processen

Processen försörjs med information via standardiserade bastjänster2_. Fig.1 Processen försörjs med information med hjälp av bastjänster

Informationsförsörjning ut ur processen

Kommunen som ansvarig för planinformation förutsätts tillhanda information om gällande planer och om pågående planarbeten. Formen för tillhandahållandet är standardiserade bastjänster.

Fig.2 Informationen kring planer ska tillhandahållas som bastjänster

Bastjänster - ut

INFLYTTNING

Bastjänster - in

(41)

Ärendehantering

Planprocessen och dess delprocesser hålls ihop av ett eller flera ärendehanteringssystem. Dessa samverkar tjänstebaserat.

Fig. 3 Processen hålls ihop m.hj.a. samverkande ärendehanteringssystem

Verksamhetsstödjande tjänster (expertstöd)

Med verksamhetsstödjande tjänster (applikationer) förstås expertstöd till delprocesser eller enskilda aktiviteter. Exempel på sådana tjänster kan vara konstruktion av detaljplan eller marktilldelning (upprättande av fastighetsrättslig beskrivning) inom fastighetsbildning.

Fig.4 Expertstödsystem kopplas till processen via ärendehantering

INFLYTTNING

Ärendehanteringssystem

INFLYTTNING Verksamhetsstöd - expertsystemtjänster

(42)

Tjänsterna ger allmänheten insyn i processen och ger sakägare möjlighet att påverka planarbete och medverka i fastighetsbildning. Tjänsterna är specifika för varje verksamhetsområde men ska kopplas till

ärendehantering och inte till de specifika verksamhetsstödjande tjänsterna enligt föregående avsnitt.

Fig. 5 Sakägarmedverkan och demokratisk insyn

Tjänster som kommunicerar med sakägare och allmänhet

(43)

Bilaga 3

Digpro Solutions AB och CGI (f.d. Logica) i

samarbete med Stockholms stad IT

Lösningen presenteras i form av en powerpoint-presentation med talmanus samt en skriftlig rapport.

(44)

Demonstrator – SPF

juni 2013

Inledning

Planförslag Start av

ärende Uppstarts-möte Grundkarta StartPM hantering

Nämnd-Samråd Granskning Antagande Lagakraft -vunnen DP Lagakraft -vunnen FB Vidare användning 2

Nedan följer de steg vi valt att dela upp demonstratorn i.

För att illustrera vilket steg vi är i samt visa interaktion mellan processerna finns denna indikator synlig under hela demonstratorn.

Planförslag Start av ärende

Uppstarts-möte Grundkarta StartPM

Nämnd-hantering Samråd Granskning Antagande Lagakraft-vunnen DP Lagakraft-vunnen FB Vidare användning Interaktioner mellan DP och FB Presentation CGI

• Lennart West, projektledare • Mikko Turunen, verksamhetskonsult

• Åsa Hestner Blomqvist, verksamhetskonsult/arkivarie Digpro

• Peter Axelsson, marknadschef • Helen Skrifvare, GIS-konsult Stockholms stad

• Birgitta Stenbäck, It-chef SBK • Ingela Nilsson, Teknisk lantmätare, SBK • Sune Jonsson, ingenjör, KLM

• Aino Virta, karttekniker, planavdelningen SBK

3

Idé och uppstart

Idé

Aktiviteter i samband med uppstart

• Politiker, tjänstemän eller en exploatör har en idé om en ny detaljplan inom ett mer eller mindre väldefinierat område.

• Detta leder till beslut om att starta ett ärende. • I Stockholm är detta en egen ärendetyp som kallas

planbeställning (plankö). Problemområde

• Ibland används bristfälligt kartunderlag av exploatörer, vilket kan ge problem senare i processen när kartan inte överensstämmer med verkligheten.

4

Nämnd-hantering Samråd Granskning Antagande Lagakraft-vunnen DP Lagakraft-vunnen FB Vidare användning Interaktioner mellan DP och FB

E-tjänst kart- och informationsunderlag

För att arbetet med plan-idén ska ha rätt förutsättningar behöver interna och externa aktörer få rätt och uppdaterad information. Arbete pågår inom Stockholms stad med att ta fram en sammanställning av sådan information och ett kartbaserat gränssnitt för att ta del av den. Exempel på sådan information kan vara:

• Uppdaterad kartinformation

• Gällande planinformation helst lagrad enligt nya Planstandarden • Miljörelaterad information

• Naturskydd och annan liknande information • Översiktsplaninformation

• Annan information, t ex trafikrelaterad information

Nämnd-hantering Samrå d Granskning Antagande Lagakraft-vunnen DP Lagakraft-vunnen FB Vidare användning Interaktioner mellan DP och FB Planförslag

Ärendet skapas i Public 360, där det förbereds för beslut om utredning av ny detaljplan.

Stockholms stad har både KLM och Plan i samma kartsystem för både grundkarta och planärendet, men om det inte är så är det viktigt att data kan överföras på ett enkelt och standardiserat sätt mellan systemen.

För att skapa bättre förutsättningar för att ta fram planförslag bör en standard för grundkarta, t ex Kommun-GML eller Svensk Geoprocess, tas fram. Detta är en förutsättning för att skapa e-tjänster som hjälper externa aktörer att få tillgång till ett bättre underlag.

(45)

Start av ärende

Till ärendet i Public 360 kopplas en processplan som ger handläggaren ett stöd som leder arbetet genom ärendet.

7

Nämnd-hantering Samrå d Granskning Antagande Lagakraft-vunnen DP Lagakraft-vunnen FB Vidare användning Interaktioner mellan DP och FB

Start av ärende – processplan leder handläggaren genom ärendet

8

Karta

Öppna karta för gällande område

Nämnd-hantering Samråd Granskning Antagande Lagakraft-vunnen DP Lagakraft-vunnen FB Vidare användning Interaktioner mellan DP och FB Närbild ärendefönster 9 Ka rta Ö ppna kar t a för gällande om r åde

Karta

Uppstartsmöte Lantmäteri – Plan – Exploatering

Kritiskt för att säkra kvaliteten på planarbetet och att fastighetsbildningen går att genomföra när planen är antagen.

Viktigt att denna dialog fortsätter under hela processen. Fördel om man arbetar i ett gemensamt kartsystem, annars måste informationen synkas mellan systemen.

Målet är att ha ett ärendehanteringssystem som kan ropa på funktioner i andra system, t ex från Lantmäteriet (Trossen).

10

Planhandläggare beställer grundkarta – Skicka till KLM

Karta

Inkommen beställning till KLM – eget ärende öppnas med egen processplan för grundkarta

Karta

(46)

Produktion av Grundkarta

Grundkartan tas fram via ett enkel browser-applikation liknande den tjänst som finns för Nätbutiken i Stockholms stad eller integrerat i Public360 Grundkartan kan även beställas via ett standardiserat gränssnitt liknande WMS-tjänster. Valbara leveransformat bör vara:

•KommunGML

•Svensk Geoprocess

•Dwg/dxf

•Shape

Grundkartan kan också levereras som en WFS-tjänst.

Liknande tjänster finns idag uppsatta för olika behov i Stockholms stads/Digpros geografiska plattform dpMap.

13

Nämnd-hantering Samrå d Granskning Antagande Lagakraft-vunnen DP Lagakraft-vunnen FB Vidare användning Interaktioner mellan DP och FB Karta

Grundkarta klar – skickas till planhandläggaren

14

Planhandläggare – Grundkarta klar, från KLM

15

Karta

StartPM och nämndbeslut

Handläggaren har stöd i ärendehanteringen med mallar för planbeskrivning och andra handlingar.

I Stockholms stad är mycket arbete redan utfört i detta stadium av processen i samverkan med KLM.

StartPM och dess ingående handlingar behandlas i nämnden, efter beslut fortsätter planprocessen.

16

Handläggaren skriver StartPM till nämnden för att få beslut om fortsatt arbete med planen

Karta

StartPM påbörjas med hjälp av systemet

(47)

Registrering av planområdet i kartdatabasen

• Planområdet enligt StartPM läggs in i dpCadaster kartdatabas som en cirkel eller yta för att visa ungefärlig utbredning.

• StartPM visas sedan via WMS-tjänst på kommunens externa webbsida.

• Medborgare kan redan här ta del av handlingar för planen. (se bild ang. samråd)

• Aktiviteten markeras som utförd i processplan i Public 360.

19

Nämnd-hantering Samrå d Granskning Antagande Lagakraft-vunnen DP Lagakraft-vunnen FB Vidare användning Interaktioner mellan DP och FB Nämndhantering i Public 360

• Agenda byggs upp i systemet av anmälda ärenden

• Handlingar ”skickas” till ledamöterna i nämnden, som kan ta del av dem digitalt – app för läsplattor.

• Stöd för att generera protokoll, baserat på förvaltningens förslag • Automatiserad hantering av protokollsutdrag

• Expedieringsfunktion, till intressenter i ärendet. Kan överföra information i önskat format. Idag finns funktion för e-post och ”Mina-meddelanden” (Skatteverket).

• Den traditionella kartan i pdf-format kan kompletteras med e-tjänster för att visa detaljplaninformationen mer interaktivt

20

Beslut taget av nämnden, att fortsätta med planen

21

Karta

Nämnd-hantering Samrå d Granskning Antagande Lagakraft-vunnen DP Lagakraft-vunnen FB Vidare användning Interaktioner mellan DP och FB Samråd

I Stockholm publiceras handlingar inför de olika nämndbesluten. Medborgarna kan följa processen och lämna synpunkter digitalt via stadens hemsida.

Synpunkterna kommer direkt in i ärendehanteringen men måste godkännas av registrator så att ”skräp” kan sorteras bort.

Andra förvaltningar och myndigheter som är remissinstanser bör kunna få underlaget digitalt.

Avstämning med Fastighetsbildningen sker.

22

Ta fram och publicera samrådsmaterial enligt processplanen

Karta

Framtagning av plankarta enligt planstandard

• Planen läggs in i plandatabasen med dpCadaster Detaljplan enligt den nya planstandarden.

• I datamodellen lagras både ytor och bestämmelsedata som en objektmodell.

• Funktioner för att importera och exportera data enligt standard i XML/GML behöver finnas för att utbyta data.

• Idag finns import av Detaljplan enligt standard implementerad

• WMS- och WFS-tjänster tas också fram för att distribuera data.

• WMS och WFS i kombination med den traditionella kartan i pdfA täcker troligen de flesta behoven.

(48)

Plantjänsten på stockholm.se

25

Plantjänsten kompletteras med mer intuitiva och lättförståliga verktyg för att visualisera

planinformationen i 2D och 3D

Planinformationen görs tillgänglig inte bara som en traditionell kartbild utan på ett mer lättförståeligt sätt med text och grafik vilket är möjligt med en objektorienterad lagring enligt nya standarden. http://insynsbk.stockholm.se/Byggoch plantjansten/Pagaende-planarbete/

Nämnd-hantering Samrå d Granskning Antagande Lagakraft-vunnen DP Lagakraft-vunnen FB Vidare användning Interaktioner mellan DP och FB Visualisering av planen 26

• 3D-visualiseringar är ett bra sätt att visa hur området för Detaljplanen kan se ut när bebyggelsen är på plats • Exempel på 3D-visualisering från dpCadaster för Stockholms stad Planförslag Start av ärende

Nämnd-hantering Samråd Granskning Antagande Lagakraft-vunnen DP Lagakraft-vunnen FB Vidare användning Interaktioner mellan DP och FB Fastighetsägarförteckning

Berörda fastigheter tas fram i den kartintegration som finns mellan Public360 och dpCadaster.

Förutom de automatiskt valda fastigheterna kan andra fastigheter inom och utanför planen läggas till i kartan och listan.

Listan flyttas via ett tjänstegränssnitt över från dpCadaster till Public360.

27

Begära ut handlingar från ärende – en e-tjänst

28

Nämnd-hantering Samråd Granskning Antagande Lagakraft-vunnen DP Lagakraft-vunnen FB Vidare användning Interaktioner mellan DP och FB Här kan allmänheten begära ut handlingar, som inte finns publicerade i fulltext.

Expediering av begärda handlingar – välj dokument

Expediering – välj hur handlingarna ska distribueras