CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp
2020
Konstnärlig kandidatexamen 180 hp
Institutionen för klassisk musik
Musik i rörelse
En analys av Jeanine Rueffs verk Mobiles för trumpet
och piano
Anna Lindberg
Handledare: David Thyrén Examinator: Peter Berlind Carlson
Skriftlig reflektion inom självständigt arbete
Sammanfattning
Denna skriftliga reflektion inom konstnärligt självständigt examensarbete handlar
om tolkning och analys av Jeanine Rueffs (1922–1999) verk Mobiles (1967) för trumpet och piano. I studien genomfördes en musikalisk fördjupning i verket genom en grafisk och harmonisk analys. Vidare diskuterades hur Rueff använde sig av rörelse i musiken vilket anspelar på verkets titel. Rueff är en relativt okänd kompositör och lite information finns nedskrivet. Musiklivet bygger ofta på traditioner och praxis, men när det kommer till ett verk som är relativt obskyrt, hur vet man då som exekutör hur det ska uppföras? Syftet med studien var att självständigt kunna utläsa notbilden och med egen interpretation kunna göra den rättvisa. Metodiskt utfördes det genom musikanalys och instudering av verket. Studiens resultat indikerar att det genom en välarbetad analys av partituret blir lättare för musikern att studera in stycket. Genom en högre förståelse för hur stycket är uppbyggt och vad för motiv som är väsentliga kan ens musikaliska idéer framhävas och de tekniska svårigheterna blir lättare genom ett mer musikaliskt tänkande.
Nyckelord: Jeanine Rueff, Mobiles, Trumpet, interpretation, Morceaux de Concours, Grand Prix
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 1
1.2 Bakgrund om Jeanine Rueff ... 2
1.2.1 Morceaux de Concours - Concours de Prix ... 2
2 Metod ... 3
3 Resultat ... 4
3.1 Analys ... 5
3.1.1 Första satsen – Lent ... 5
3.1.2 Andra satsen – D’un rythme souple et balance ... 7
3.1.3 Tredje satsen - Presto ... 9
3.2 Interpretation ... 12
3.2.1 Sordiner ... 13
4 Slutreflektion ... 14
Referenser ... 15
1 Inledning
Så länge jag kan minnas har jag trivts i ett konserthus. Båda mina föräldrar är musiker och som liten brukade jag springa i Helsingborgs konserthus korridorer när jag var med i barnkören. Det har alltid varit en självklarhet att jag skulle spela ett instrument och jag bestämde mig för att börja spela kornett när jag var åtta år. Jag kommer ihåg att jag tyckte att det lät mycket finare om kornetten än om trumpeten, men jag fick byta till trumpet när jag sökte klassisk musik på gymnasiet eftersom trumpet passar mycket bättre i en
symfoniorkester.
Jag kom i kontakt med Mobiles (Rueff, 1967) när jag var på jakt efter nya utmaningar. Det var under en period då jag ville expandera min solorepertoar. Jag hade tagit mig igenom några av standardverken så som Joseph Haydns Trumpetkonsert i Ess-dur och Paul Hindemiths Sonata
för Trumpet och Piano, men jag upplevde att jag inte hade så stor kunskap om andra verk som
är skrivna för trumpet. När jag sedan frågade kunniga trumpetare om förslag på nya stycken passade jag även på att fråga om det fanns verk komponerade av
kvinnliga kompositörer. Det känns väldigt viktigt för mig, då kvinnor sällan finns representerade bland kompositörer. Jag fick då höra talas om Mobiles av
Jeanine Rueff (1922–1999) och det fångade genast mitt intresse när jag hörde stycket. Det var fängslande med sin mystiska och dramatiska inledning, som senare gick över till vackra melodier, och slutligen landade i avancerade rytmer. Det kändes som att stycket skulle passa mig väldigt bra.
1.1 Syfte
Syftet med studien är att självständigt analysera och instudera Jeanine Rueffs verk Mobiles för trumpet. Därigenom åsyftas att utläsa notbilden autentiskt och med egen interpretation kunna göra verket rättvisa. Min upplevelse är att jag ofta spelar någon annans tolkning, exempelvis en lärares, och jag vill med det här arbetet skaffa nya verktyg för att kunna ta till mig utav den information som finns i notbilden.
1.2 Bakgrund om Jeanine Rueff
Jeanine Rueff föddes den 5 februari 1922 i Paris. Hon ansågs vara en av de mest begåvade kvinnliga kompositörerna under 1900-talet i Frankrike. Hon studerade vid konservatoriet i Paris och var mycket flitig inom flera ämnen. Däribland komposition där hon särskilt utmärkte sig i kontrapunkt. Hon studerade komposition för många väletablerade franska kompositörer, däribland Tony Aubin, Henri Challan, och Henri Büsser. 1948
ställde Rueff upp i den prestigefyllda Prix de Rome där hon hamnade på en andra plats strax efter hennes kollega Odette Gartenlaub (de la Montagne, 2008).
1950 blev Rueff anställd som ackompanjatör vid konservatoriet i Paris och ackompanjerade bland annat klarinettisten Ulysse Delécluse och saxofonprofessorn Marcel Mules klasser. Rueff var anställd i nästan 40 år på konservatoriet. Förutom ackompanjatör var hon även lärare i musikteori och harmonilära. Hon var bland annat lärare för Jean-Michel Jarre, välkänd inom populärmusik och son till den kände franska filmkompositören Maurice Jarre. Hon slutade på konservatoriet 1988 (ibid.; Wikipedia).
Rueff komponerade många verk till den årliga tävlingen vid Pariskonservatoriet, Concours de
Prix. Verken som skrevs för tävlingen och kallas för Morceau de Concours. Hon skrev många
kompositioner för olika blåsinstrument, framförallt för saxofon. Hon skrev även en del för bleckblåsinstrument, bland annat en bastrombonkonsert som användes till Concours
International de Trombone i Guebwiller 1999. För trumpet skrev hon tre verk tillägnade
trumpet- och kornettklassen på konservatoriet i Paris där Mobiles är ett av dem. Mobiles har hamnat i skymundan till andra Morceaux de Concours-verk som har gjorts sig mer
erkända. Rueff komponerade Mobiles till tävlingen 1967 för trumpet- och kornettklassen när Ludovic Vaillant och Maurice André var lärare (Romero, 2001).
Utöver Morceau de Concours-verken komponerade Rueff bland annat en kammaropera
Le Femme d'Enée (1954) och ett mindre symfoniskt verk som skrevs 1956.Hon har även komponerat filmmusik och har tre verk registrerade på Internet Movie Database. Verken är; Agence matrimoniale, Deux Maîtres pour un valet, och Paris, capitale de
la danse (Thiollet, 2004; IMDB).
1.2.1 Morceaux de Concours - Concours de Prix
Verket Mobiles är ett Morceaux de Concours, vilket kan översättas till tävlingsstycke, och är ett beställningsverk som är komponerat till Pariskonservatoriets årliga tävling Concours de
Prix. Tävlingen har sitt ursprung i 1700-talet då den första upplagan av Concours de Prix
ägde rum. Tävlingen utspelades i slutet av varje läsår där studenterna konkurrerade om första pris, Premiér Prix. En vinst i den tävlingen innebar, förutom priser som instrument och noter, även en försäkran om en lovande karriär (Romero, 2001).
Ändamålet med tävlingen var att höja standarden bland musikerna genom att komponera ett nytt stycke som utmanade dem i nya och utforskande speltekniska aspekter och den
kompositionen fick namnet Morceaux de Concours. I de första concours var det den undervisande professorn som komponerade ett verk för dess instrumentgrupp, men så småningom blev det ett beställningsverk som etablerade kompositörer utförde. Morceaux de
Concours skrevs medvetet utmanande och innehöll därför många speltekniska svårigheter.
Uppdraget var att det skulle komponeras ett nytt stycke till varje instrumentgrupp till varje
Concours de Prix, men på grund av ekonomiska skäl slutade konservatoriet år 1970 att
beställa nya verk. En annan anledning var att kompositionerna alltid skrevs i modern stil och konservatoriet ville ha en balans mellan nutida och klassisk musik (ibid.; Britton, 2014).
1.2.1.1 Trumpeten och kornetten i Concours de Prix
Första Concours de Prix där trumpet-och kornettklassen deltog i var 1869 och därefter har det tillkommit många verk i trumpeten och kornettens repertoar. Innan dess var repertoaren begränsad eftersom att den vanligaste trumpeten under 1700- och 1800-talet var
barocktrumpeten som endast kunde spela naturtoner. Den moderna trumpeten och kornetten var under utveckling under 1800-talet och fick då ventiler vilket gjorde det möjligt att spela kromatiskt. Kornetten var först med att få ventiler, medan trumpeten tog längre tid på sig att anpassa sig till den nya ventiltekniken. Det ledde till att kompositörer skrev melodiska stämmor till kornett och de mer fanfar-liknande passagerna för trumpet. Från 1869 var det främst kornetten som framstod som det mer virtuosa instrumentet, men under senare delen av 1800-talet ansågs även trumpeten som ett virtuost instrument och det blev då möjligt att komponera mer avancerad musik och även mer soloverk för trumpeten. Mycket av den solomusik som finns för trumpeten kommer från Concours de Prix och några exempel på kända verk är Georges Enescos verk för trumpet och piano Légende, André Jolivets
Concertino pour Trompette en ut et Orchestra à cordes, och Marcel Bitschs stycke Quatre Variations sur un Thème de Domenico Scarlatti. De styckena används fortfarande och
används till bland annat provspelningar (Wheeler Kennan, 1952; Romero, 2001)
2 Metod
I vanliga fall när man tar sig an ett nytt stycke kan man använda sig av olika inspelningar för att lyssna in sig på musiken, men i detta fall finns det inte så många olika inspelningar att jämföra. Den enda inspelningen som finns av Jeanine Rueffs Mobiles är en version av trumpetaren Hannes Läubin som finns på albumet Solo de Concours – French music for
På grund av bristen på inspelningar kommer det att läggas stor vikt vid musikanalysen av partituret som jag har utfört. Partituret Mobiles pour Trompette et Piano är utgivet 1967 på förlaget Alphonse Leduc & Cie, Editions Musicales i Paris (Rueff, 1967). Utifrån partituret utförs en harmonisk så väl som grafisk analys av verket.
När jag instuderat verket inleder jag övningssessionen genom att sjunga istället för att spela. Anledningen till varför jag väljer att inkludera sång i min instudering är för att lättare komma ihåg melodin och för att inte trötta ut mig själv. Därefter spelar jag i långsamt tempo
med metronom. Jag spelar in övningssessionen på min telefon och lyssnar och utvärderar efteråt. Jag övar med en pianist varannan vecka.
Den litteratur jag har använt i detta arbete är bland annat en doktorsavhandling från
University of Oklahoma (Romero, 2001), som redovisar trumpetens och kornettens bakgrund i Morceaux de Concours. När jag sökte efter information om Jeanine Rueff hade jag problem att hitta relevant information. Jag sökte i bibliotekets resurser bland annat i Grove Music
Online, men fick inget resultat. Den information jag har fått tag på är bland annat en
franskspråkig artikel från hemsidan Musmimem.com(de la Montagne, 2008). Jag fick använda mig av Google Translate för att översätta artikeln till svenska. Andra källor som jag har använt kommer från Wikipedia där jag via en länk kunde hitta en artikel om olika verk som Jeanine Rueff har komponerat (Thiollet, 2004).
3 Resultat
Processen började med att jag gjorde en analys av verket för att senare kunna använda mig av den i instuderingen. Jag inledde med att analysera formen på stycket som jag valde att
presentera i en grafisk bild. De olika färgerna som finns i bilden representerar olika motiv och nyanserna i stycket finns utskrivet för att lättare hitta de olika höjdpunkterna
(Formanalysen redovisas också i slutet på detta arbete som Bilaga 1).
I min analys av Mobiles kommer jag främst att redogöra för form, motiv och karaktär. Notexemplen som finns i texten fungerar som en slags motivkatalog. Stycket är relativt fritonalt och jag kommer därför inte gå in så djupt på harmoniken. Jag väljer därför att beskriva i vilken tonalitet verket rör sig i.
3.1 Analys
Mobiles är indelad i tre satser som går attaca efter varandra. Första delen heter Lent och
inleds försiktigt med ett svagt mullrande moll-ackord där pianot långsamt, pulserande spelar en synkoperad rytm. Pianot lockar till en mystisk atmosfär när den lämnar över till trumpeten som öppnar med huvudtemat i en kadens. I första delen finns det en väldigt nervös spänning där trumpeten spelar huvudtemat snabbare och i en starkare nyans vid varje upprepning. Satsen börjar svagt och långsamt där den successivt leder till höjdpunkten som i ett fortissimo faller i både dynamik och tempo och leder sakta in till andra satsen.
I andra delen har stämningen lugnat ner sig och det finns en mer melodisk karaktär än tidigare. Första satsen fungerar som kadens och det är först nu som det finns en tydlig form. Satsen har rubriken D’un rythme souple et balance och har en lugnare karaktär, men med en lekfullhet när trumpeten spelar en obligatstämma mot melodin som spelas i pianot. Här kan trumpeten visa sina virtuosa, melodiska egenskaper.
Sista satsen är ett Presto där första satsens huvudtema får en snabb och kraftfull omskrivning. Melodin är densamma som i första delen, men är uppstramad i ett mer kontrollerat rytmiskt innehåll och det sker fler explosiva dynamikändringar. Tidigare har känslan varit att musiken går framåt och bakåt i pulsen, men i den här delen vill musiken konstant ta sig framåt. Satsen är dramatisk och intensiteten ökar när trumpeten och pianot argumenterar om vem som ska höras mest. Hela stycket avslutas i en coda där det likt första satsen börjar svagt och i ett stilla tempo som sedan successivt avslutar högt och intensivt i på klingande trestrukna C.
3.1.1 Första satsen – Lent
Första delen går i en långsam 5/4-takt med pulsen på åttondelar. Stycket inleds försiktigt av pianot med ett svagt Ebm#11-ackord. Det inledande ackordet går direkt till ett Em-Maj med A i basen och modellen fungerar som ett modus för denna
sats. Det som talar för just det ackordet är att
vänsterhanden rör sig en liten sekund upp till E och B och att det i högerhanden klingar ett överstigande G-dur. Vid första anblicken finns det ingen tydlig tonalitet i denna del, men som det visar sig i huvudtemat rör sig melodin kring molltersen i Ebm#11-ackordet. Eftersom det är en kadens finns det ingen tydlig puls. Pianot lockar till en
mystisk atmosfär och lämnar, efter att ha presenterat moduset i två takter, över till trumpeten som öppnar med huvudtemat i en kadens.
Huvudtemat rör sig i ett slags Ebm#11-modus. Melodin är uppbyggt på ett motiv som fungerar nästan som ett förslag till ackordet. Motivet är en liten sekund rytmiserat som en punkterad
trettioandredel och en punkterad åttondel som är
överbundet till fjärdedel, där huvudtonen är ackordets mollters (se exempel 2). I stillheten från
Ebm-ackordet utgår trumpeten från molltersen och adderar mer spänning med det noterade
accelerandot när den kommer högre upp i registret. Spänningen i motivet ligger på första tonen som fungerar som en inledningston till ackordet. Rueff har också betonat detta genom att skriva ut ett tenuto-streck på första tonen. Melodin fortsätter genom att motivet upprepas i olika variationer. Motivet upprepas fyra gånger och för varje gång som motivet upprepas adderas det fler toner i större intervall och med snabbare notvärden (se exempel 3). Förutom att skapa spänning genom tonmaterialet använder också Rueff förändringar i dynamiken. Precis som tonmaterialet, som utgår från Gb, utgår det även från en piano-nyans där trumpeten gör svällare till en högre nyans när den går upp i registret. Även här ökas intensiteten genom att vid varje upprepning
öka lite mer från piano-nyansen vilket i sin tur gör att frasen vill ta sig till frasens höjdpunkt.
Medan trumpeten spelar sin kadens ligger
pianot på långa ackord. Genom hela presentationen av huvudtemat ligger pianot på ett
Ebm#11-ackord som sedan, vid frasens slut, upplöses genom att gå till Em-Maj-ackordet.
Motivet från huvudtemat används senare för att skapa nytt notmaterial. Första intervallet är även här en liten sekund, som genast tar sig en stor septima upp för att landa på ett svagt, långt tvåstruket Bb. Samtidigt som trumpeten
spelar Bb pulserar pianot i synkoper och båda musikerna möts gemensamt i forte där
trumpetaren sedan tar sig vidare ensam i ett diminuendo ner i en snabb löpning för att landa på ett svagt Ab. Det är väldigt krävande för trumpetaren då den i ett obekvämt register ska ta sig från piano till forte på en lång ton. Det krävs en god förmåga att kunna kontrollera luften. Den tonen följs sedan upp av en komplex löpning neråt. Detta upprepas en gång till och då går det ännu högre upp och blir därför mer dramatiskt.
I överledningen till denna sats klimax börjar trumpeten långsamt och i ett lågt register, men successivt går det både högre upp i registret, med snabbare notvärden och starkare dynamik. Ungefär som en tredimensionell ökning i flera olika musikaliska element,
Exempel 2 – Huvudtema A
Exempel 3 – Huvudtema A fortsättning
vilket ökar intensiteten. Nu har trumpeten och pianot båda hamnat i fortissimo-nyans och pianot intensifierar musiken ännu mer med att spela snabba trioler upp för att sedan lämna plats åt trumpeten som tar över triolerna upp till trestrukna C.
Här har vi hamnat i denna satsens klimax och trumpeten spelar ensam i den starka nyansen innan den tar sig tillbaka till det låga registret, i den svaga nyansen och långsamma tempot.
3.1.2 Andra satsen – D’un rythme souple et balance
Nästa sats har en tydligare form än vad den inledande kadensen hade. Nu börjar en mer
igenkännlig tonalitet att visa sig och det finns harmoniseringar och tydliga fraser. Harmoniken i denna sats fortsätter i Eb-moll, men den inleds med att pianot spelar ett A i vänsterhanden i en piano-nyans. Satsen heter ”d´un rythme souple et balance” och kan översättas till ”en flexibel och balanserad rytm”. Det ger sig uttryck i denna sats centrala puls, vilket är på 10/8-takt som är rytmiserat i två punkterade fjärdedelar och fyra åttondelar.
Den nya taktarten introduceras genom att pianot takterar den rytm som är central i denna sats. Efter en takt färgas tonen med att vänsterhanden lägger till ett Bb i lilla oktaven som leder vidare till nästa takt till tonen Eb. Denna sats använder sig av klassiska åttataktersfraser med en försats och en bisats. Försatsen ligger i grundklangen Eb-moll och genom att gå mellan F#-moll-klangen skapa spänningar. Bisatsen går genom F#-moll till durparallellen A. Genom snabb modulation tar sig harmoniken tillbaka till Eb-moll.
Efter inledningen presenterar trumpeten även här melodin som också är styckets sidotema. I den här melodin står det noterat att trumpetaren ska använda en sordin, vilket påverkar trumpetens klang och karaktär.
Under rubriken Sordiner diskuterar jag vilken typ av sordin som är mest lämpad för den här melodin. Den växlar mellan lugn och rörelse, vilket också speglas i harmoniken och
rytmiseringen.
Ur EbmAdd9 ligger pulsen på punkterade fjärdedelar och när ackordet krymper till ett F#m7-ackord rör sig trumpeten från ursprungstonen i en åttondelsrörelse. Likt huvudtemat i första delen utgår melodin från en ton och när det intensifieras gör trumpeten en åttondelsrörelse, men som sedan återkommer tillbaka till ursprungstonen.
Sidotemat sträcker sig över åtta takter med en indelning av en försats och en bisats, som har fyra takter vardera. Både försatsen och bisatsen speglar varandra i en slags inversion, men i den mening att Rueff tar formen på försatsen och gör tvärtom till bisatsen. Bisatsen börjar i en starkare mezzoforte-nyans i ett klingande A6-ackord där trumpeten spelar i ett högre register en variation på första motivet och som sedan i ett diminuendo tar sig till tredje takten där trumpeten i ett mellanregister spelar i piano-nyans. I tredje takten tar sig melodin sedan tillbaka till det klingande Bb och harmoniken hamnar återigen i Eb-moll.
I nästa del tar pianot över sidotemat i kontratonarten G-dur. Trumpeten däremot har en motmelodi, som kan liknas vid en obligatstämma, som går ganska radikalt ifrån temat. Det är
Exempel 6 – Sidotema (sordin) – Försats
snabbare notvärden och det finns ingen tydlig koppling i rytmiken mellan sidotemat och motstämman.
Det trumpetstämman har gemensamt med pianot är att de följer samma dynamik. Genom dynamiken blir det tydligare hur obligatstämman ska fraseras. Trumpetens melodi är dock motsägelsefullt skriven eftersom att melodin är uppbyggd på ett sätt som får en att vilja frasera melodin på ett annat sätt än vad dynamiken visar på. Till exempel går dynamiken ner i nyans i tredje takten, men trumpeten fortsätter upp i registret i sextondelsrörelse. Traditionellt sätt brukar det spelas med crescendo för att hjälpa trumpetaren att komma högre upp i
registret.
Därefter återkommer sidotemat i trumpetstämman i Ebm. Här använder Rueff sig av
oktav-omskrivningar för att få variation till sidotemat. Samtidigt förbereder pianot nästa del genom att spela ett
åttondels-ackompanjemang.
3.1.3 Tredje satsen - Presto
I Prestodelen utnyttjar Rueff främst rytmiken för att skapa rörelse i musiken. Pulsen ligger på
6/8-takt i ett högt tempo. Rueff bearbetar kadensen från första delen i olika kontrapunktiska
tekniker där hon använder sig av dimunition för att bearbeta första delens huvudtema till att skapa ett stramare rytmiskt innehåll. Precis som alla andra delar så inleds även denna i en svag piano-nyans
Den här gången är inledningen som ett slags kanon. Pianot inleder med temat i snabba åttondelar i vänsterhanden och när pianot är klart med första melodivändan tar högerhanden
Exempel 8 – Pianot spelar sidotema och trumpeten spelar en obligatstämma
Exempel 9 – Återtagning av sidotemat
över och vänsterhanden får en ackompanjerande motstämma. Varje fras har ett konstant
crescendo och det blir starkare varje gång melodin återtas.
När trumpeten kommer in och tar över huvudtemat är vi uppe i en
forte-nyans. Den här delen är svår
att få ihop. Det är inte helt självklart att få ihop denna nya motmelodin till huvudtemat. Halvtonsmotivet som är centralt för hela stycket, lurar örat med att den första tonen är en upptakt
istället för att det är på slaget. Det blir ännu svårare eftersom motstämman (pianostämman) också har samma motiv fast en åttondel senare. Pulsen är obalanserad och blir först
stabiliserad när pianot senare spelar korta ackord på slagen i takten. Det sker också en omskrivning av det tonmaterial som användes i första satsen, men återkommer här i dimunierad form.
Återtagningen av kadensen når sitt slut när en överledning i form av en
call and response tar över och leder
vidare till styckets höjdpunkt. Call
and response-delen är fjorton takter
lång och pianot och trumpeten spelar varannan takt var där pianot börjar. Trumpeten imiterar det pianot precis har spelat och för varje pianoinsats ökar dynamiken för att skapa ett
långt crescendo upp till Con calore där huvudtemat och sidotemat spelas samtidigt.
Exempel 11 – Trumpeten tar över huvudtemat och pianot spelar motstämman
Exempel 12 – Huvudtema B i dimunition
I den här delen utmanar Rueff musikernas taktkänsla. Här möts huvudtemat, som spelas i en
6/8-takt, och sidotemat som är i en 10/8-takt. Rueff använder sig av kontrapunktiska tekniker
för att sammanfläta båda temana. Här är sidotemat viktigast eftersom att det inte presenterats i denna delen förrän nu och det har Rueff också betonat genom att skriva fortissimo i den stämman som spelar det. Förutom motsträvigheten i rytmiken finns det också en spänning i det tonmaterialet som används. I exemplet som finns ovan syns det att trumpeten rör sig runt klingande Gb och att pianot samtidigt utgår från klingande C, vilket är ett tritonusavstånd. När båda temana har spelats en gång byter trumpeten och pianot teman och båda temana spelas en gång till. Detta leder sedan vidare till slutfasen som är en coda.
3.1.3.1 Coda
Hela stycket avslutas med en coda som går i en stadig 2/4-takt, men precis som tidigare lurar även denna avslutning örat. Det börjar med att pianot ensamt spelar ett lågt Gbdim off-beat i två takter innan pianot fortsätter i en åttondelsrörelse. Det låga ackordet får det att upplevas som att det spelas på slaget istället för som det är skrivit.
Trumpeten börjar spela en sextondelsrörelse i ett lågt register i en piano-nyans och genom snabba modulationer tar den sig mot slutmålet som är trestruket C i fortissimo. Pianot avslutar med synkoperade ackord och tillsammans med trumpeten landar de på klingande C.
Exempel 14 – Huvudtema och sidotema spelas samtidigt
3.2 Interpretation
Utifrån denna analys har jag skapat en egen tolkning. Det som verkligen slog mig när jag analyserade detta stycke var hur Rueff använde sig av olika element för att skapa rörelse i musiken. Efter denna analys kunde jag sortera ut olika element som kan tänkas vara viktiga när stycket framförs. Genom både rytm, tonförråd och harmonik leker hon med temats rörelse och genom olika sätt få det att röra sig åt olika håll.
Ur ett horisontellt perspektiv kan man se hur Rueff använder sig av olika snabbare
notvärden som i första satsen (se exempel 16) eller som hon visar i tredje satsen (se exempel 17) där hon förskjuter pulsen genom att placera motiven off-beat.
Även i andra satsen kan man finna rörelse i rytmiken (se exempel 18). Genom den böjliga taktarten 10/8-taktarten kan man känna en stillhet i de punkterade fjärdedelarna, men att det rör sig framåt i åttondelsrörelsen. I det
vertikala perspektivet skapar hon rörelse genom att använda sig av olika stora intervall och olika riktningar i melodin. Det är
särskilt tydligt i andra satsen där hon
använder sig av olika oktavomskrivningar i sidotemat (se exempel 19) och obligatstämman som visar på trumpetens flexibilitet (se exempel 20).
Exempel 16 – Huvudtema
Exempel 17 – Huvudtema i dimunition
Exempel 18 – Sidotema
Varje del har ett musikaliskt element som den lägger sitt fokus på. Första satsen har sitt fokus på dynamiken där dynamikändringar är snabba och plötsliga. I andra delen är fokus på
melodik och intervall, och i den tredje och sista satsen är fokus på rytmiken.
Vid första anblick av notbilden kände jag först oro över hur avancerat det såg ut att vara. Tack vare den analys jag har gjort kunde jag hitta motiv som gjorde det lättare att orientera mig i Rueffs musik. Det som tidigare var tekniskt svårt blev lättare att spela eftersom att jag hade ett mål med musiken. Genom att skifta fokus från de tekniska svårigheterna till de musikaliska aspekterna kunde jag hitta lösningar på mina tidigare problem.
3.2.1 Sordiner
I andra satsens melodi står det noterat att trumpeten ska använda en sordin. Det står inte specificerat vilken sordin som ska användas vilket ger möjlighet för trumpetaren att välja själv vilken sordin som den anser passar bäst. Sordin är en slags dämpare som förändrar trumpetens klang vilket kan påverka karaktären för den satsen.
Jag valde därför att testa de tre vanligaste sordinerna, som är Straight, Cup, och Harmon. I den inspelning som jag har lyssnat på använder Läubin en straight-sordin, som gör att trumpetens klang får en mer metallisk klang och blir lite nasal. Tonen blir då spetsigare och passar bra för att uppnå lite mer kant på tonen. Cup-sordinen gör att klangen blir lite mer mjuk och fungerar vid lyriska melodier. Harmon-sordinen är den sordin som dämpar mest och har den mest karaktäristiska klangen. Den brukar man att associera till jazz eftersom den är vanligare inom den genren. Melodin, som ska vara sordinerad, är både lyrisk, där cup skulle passa, men det finns också lite fanfarliknande löpningar som passar bäst med straight. Det blev fel karaktär på melodin när jag testade Harmon-sordinen så den uteslöt jag ganska snabbt. Det resulterade i att jag valde straight eftersom den var mest lämpad för den karaktär jag vill skapa i den andra satsen.
4 Slutreflektion
Syftet med studien var att självständigt kunna instudera ett verk. I studien utgick jag från Rueffs stycke Mobiles för att kunna hitta verktyg som kan hjälpa mig att analysera och instudera ett stycke i framtiden. Det resulterade i att jag har en djupare förståelse för hur viktigt det är med musikanalys och att bakgrunden till ett stycke är väsentlig för framförandet.
Mobiles var enligt min mening inte särskilt speciell innan jag påbörjade min instudering. Jag
uppskattade den, men den lät ungefär som alla andra trumpetstycken. Med de medel jag har använt kunde jag hitta storheten i det stycket. I fördjupningen av stycket kunde jag sortera ut olika motiv som gjorde musiken lite mer intressant.
Bakgrunden till stycket blev också relevant. När jag letade information om stycket kom jag fram till att det var ett tävlingstycke till Pariskonservatoriets Concours de prix vilket förklarade varför det var komponerat så pass avancerat och inte alltid, enligt min åsikt, musikaliskt bra. I samband som att jag hittade information om Concours de Prix hittade jag en lista med alla Morceaux de Concours skrivna för trumpet där bland annat andra stycken som jag kände till sedan tidigare fanns listade. Förutom att förstå bakgrunden till enbart
Mobiles har jag också fått reda på information om annan känd trumpetmusik. Det finns ett
femtiotal Morceaux de Concours komponerade för trumpet vilket fyller ett av mina mål med den här instuderingen som var att utvidga solorepertoaren.
Ett av målen med den här studien var att kunna göra Rueffs vilja rättvisa och spela det så autentiskt som möjligt. Dock var det svårt att uppnå då upphovspersonen till det här stycket är avliden. Det går inte att fråga henne om min tolkning blev som hon hade föreställt sig. Jag har kommit fram till att det blir min tolkning som får framhävas i detta arbete och om jag vill spela ett stycke så som kompositören hade önskat så skulle det behövas mer efterforskning.
Referenser
LitteraturBritton, Emily (2014) Jean Devémy and the Paris Conservatory Morceax de Concours for Horn
1938-1969. Florida: Florida State University – College of Music [diss.]
Reuff, Jeanine (1967) Mobiles. Alphonse Leduc & Cie, Paris: Éditions Musicales.
Romero, Frank Edward (2001) Morceaux de concours pour trompette et cornet, contest pieces of the Paris Conservatory 1835-1999. Oklahoma: University of Oklahoma, Graduate Collage
[diss.] UMI: 3004891.
Wheeler Kennan, Kent (1952), The Technique of Orchestration. New York, Prentice Hall.
Internetkällor
de la Montagne, Denis, Havard (2008) ”Prix de Rome 1940-1949”. Musimem.com
Hämtad: 2020-01-11 från http://www.musimem.com/prix-rome-1940-1949.htm
N.N. “Jeanine Rueff”. Internet Movie Database (IMDB).
Hämtad: 2020-03-25 från https://www.imdb.com/name/nm1818722/
N.N. “Jeanine Rueff”. Wikipedia.
Hämtad: 2020-03-25 från https://en.wikipedia.org/wiki/Jeanine_Rueff
Thiollet, Jean-Pierre (2004) ”Composer information”, “Jeanine Rueff”. The Original. Sax, Mule & Co. Milon: Éditions H & D (s. 172).
Hämtad: 2020-01-11 från
https://web.archive.org/web/20110728124703/http://www.trevent.org/linermain.htm
Fonogram och multimedia
Läubin, Hannes (2006) Solo de Concours – French music for trumpet and piano. Ludger
