ra
ppor
ter om utbildning
I
debatten framhålls ofta skolans viktiga roll i att bl. a. värna bokens och litteraturens ställning i det ökande mediebruset och försöka väcka barns och ungdomars nyfikenhet på böcker och stimulera deras läsva-nor. I den kulturpolitiska debatten uttalas också ambitionen att inte bara öka bokläsandet utan också minska kulturklyftorna mellan barn och ungdomar från olika miljöer. Och i detta arbetet förlitar man sig till stor del på skolan och lärarna. Detta väckte i sin tur frågan hur blivande lärare förhåller sig till böcker och nöjesläsning.Rapporten ingår som en del i läsprojektet ”Läsfrossa” som pågick under höstterminen 2002 vid lärarutbildningen, Malmö högskola.
4/2003
Lärarstuderandes läsvanor – hur mycket och vad läser blivande lärare?
Annelis Jönsson Bibi Eriksson
Lärarstuderandes läsvanor – hur mycket och vad läser
blivande lärare?
Annelis Jönsson Bibi Eriksson
Innehållsförteckning
Förord 5
Bakgrund och syfte 7
Empiriska data 10
Lärarstudenternas medievanor med fokus på läsvanorna 13 Läsvanor med hänsyn till ålder, kön och val av
utbildningsingång 15
Vad betyder böcker och nöjesläsning för lärarstudenter i
allmänhet? 17
Vad läser lärarstuderande när de nöjesläser? 19
Vilken genrer läser studenterna och hur ofta? 19
Studenternas senast lästa bok 19
Böcker som har gjort särskilt intryck på studenterna 20
Sammanfattande diskussion 22
Referenser 25 Bilagor
Tabellbilaga 27
Förord
Läsvaneundersökningen ”Lärarstuderandes läsvanor – hur mycket och vad läser blivande lärare?” ingår som en del i läsprojektet ”Läsfrossa” som pågick under höstterminen 2002 vid lärarutbildningen, Malmö högskola, och som medioteket på högskolan ansvarade för.
Syfte med projektet var i första hand att försöka att främja läsning av skönlitteratur bland lärarstudenter genom att bl. a. öka deras tillgänglighet. Under hösten var ett stort utbud av pocketböcker för utlåning placerade på strategiska platser runt om i lärarutbildningens lokaler. Som ett led i ambitionen att öka intresset för skönlitteratur anordnades dessutom en rad författarträffar som studenter och personal inbjöds till.
De lässtimulerande åtgärderna inom läsprojektet föregicks av en läs-vaneundersökning som beskrivs mer utförligt i denna rapport. Undersök-ningen vände sig till studerande som våren 2002 gick sin andra termin på lärarutbildningen. Läsvaneundersökningen har genomförts av forskare inom enheten Skolutveckling och ledarskap vid lärarutbildningen i Malmö i samarbete med föreståndaren för medioteket Bibi Eriksson.
Förhoppningarna med denna studie är att den ska väcka debatt kring lärarnas roll som främjare av läslust bland barn och ungdomar och blivande lärares egna läsvanor och förhållande till litteratur.
Bakgrund och syfte
I den kulturpolitiska debatten uttrycks ambitioner om att försöka öka bokläsandet och att minska kulturklyftorna mellan barn och ungdomar från olika miljöer. Ett led i denna satsning var den vid årsskiftet 2001/02 sänkta bokmomsen. Men för att nå den målgrupp som kulturministern Marita Ulvskog i en radiointervju lyfte fram särskilt, nämligen tonårspojkar i lägre socialgrupper, krävs med största sannolikhet även andra åtgärder utöver att göra boken mer tillgänglig och överkomlig. Här står naturligtvis skolan inför en stor utmaning som inte bara innebär att söka olika vägar för att stimulera bokintresset utan även verka för ändrade attityder till läsning bland olika elevgrupper.
I Johnsson-Smaragdi och Jönsson (2002a) redovisas en studie över hur barns och ungdomars medievanor har förändrats mellan 1989 och 1998. Resultaten i studien tyder på ökade klyftor mellan barn och ungdomar avseende bokläsning under den tioårsperiod som studien omfattar. Det var t ex avsevärt fler ungdomar som 1998 uppgav att de i princip aldrig läste böcker för nöjes skull jämfört med tio år tidigare. Andelen som inte läste böcker på sin fritid, var särskilt markant bland tonårspojkar i de lägre socialgrupperna där närmare hälften svarade att de aldrig ägnade någon tid åt böcker på fritiden 1998. De ungdomar som brukade läsa böcker på sin fritid hade däremot ökat sitt läsande något under den aktuella tioårsperio-den.
De ökade klyftorna avseende bokläsning och de kulturpolitiska ambitionerna från samhällets sida att minska dessa klyftor aktualiserade frågan om skolan har beredskap och förutsättningar för att kunna stimulera läsintresset bland barn och ungdomar men också frågan om hur förberedda och intresserade morgondagens lärare är för att realisera de kulturpolitiska ambitionerna. En förutsättning för att skolan verkligen ska kunna fungera som inspiratör för bokläsandet, kunna utmana och populärisera läsandet och bidra till att minska kulturklyftorna är givetvis att det finns ett intresse och engagemang för frågan i lärarkåren. Lärare som inte själva är intresserade av bokläsning, har sannolikt små förutsättningar för att skapa ett intresse för böcker hos sina elever. Detta konstaterande väckte i sin tur frågan hur lärarstudenter egentligen förhåller sig till böcker och bokläs-ning.
Det övergripande syftet med denna studie är att försöka få en bild av blivande lärares läsvanor och intresse för bokläsning men även deras övriga medievanor. De centrala frågeställningarna i studien sammanfattas under följande fyra punkter:
• Hur mycket tid ägnar lärarstuderande åt att läsa böcker för nöjes skull?
• Hur är lärarstuderandes läsvanor relaterade till ålder, kön, val av utbildningsingång och till övriga medievanor?
• Vilken typ av litteratur läser studenterna och vilken inställning har de till att läsa böcker för nöjes skull?
Tidigare forskning (se t ex Hansson, 1975; von Feilitzen m.fl., 1989; Roberts m.fl., 1999; Statens kulturråd, 2002; Johnsson-Smaragdi & Jönsson, 2002a) har visat att intresset för böcker och den tid vi ägnar åt att läsa böcker för nöjes skull till stor del hänger samman med ålder, kön och social bakgrund.
Åldern mellan nio och tolv år brukar betecknas som ”bokslukaråldern” varefter intresset för läsning vanligtvis avtar. Flickor ägnar oavsett ålder mer tid åt böcker än pojkar, och dessa skillnader kvarstår i den vuxna befolkningen, d.v.s. kvinnor i alla åldersgrupper läser mer böcker än män (Kulturbarometern i detalj, 1997). Bokläsandet är också starkt kopplat till utbildningsnivå (Kulturbarometern, 2001).
Uppväxtmiljön har också visat sig ha stor betydelse för barns och ungdomarnas läsintresse. Det finns forskning (se t ex Svensson, 1993, 1998; Wells, 1985) som visar att föräldrar som läser för sina barn i förskoleåldern, inte bara stimulerar barnens språkutveckling utan även bidrar till ett ökat intresse hos barnen för det skrivna ordet. I en longitudinell studie där man bl. a. följde läsvanorna bland en grupp barn från tidig skolålder till vuxen ålder framkom att läsvanorna till stor del grundläggs under de tidiga skolåren (Johnsson-Smaragdi & Jönsson, 2002b).
Bokläsning och bokens ställning diskuteras inte sällan i relation till andra medier som då vanligtvis beskrivs som konkurrenter till boken. I sin bok ”Den motsägelsefulla bildningen” (1995) diskuterar Thavenius de nya bildningsmedlena och bakgrunden till rivaliteten mellan gamla och nya bildningsmedlen. Han konstaterar att när bildmedierna jämförs med
läsning utfaller det oftast till bildmediernas nackdel och att många ser dem som ett hot mot bl.a. läs- och skrivkunnigheten.
Den hypotes som har dominerat frågan om relationen mellan TV- och läsvanor är den s.k. reduktions- eller displacement-hypotesen som innebär ett antagande om att TV-tittandet skulle leda till en nedgång för bokläsningen, bl. a. genom att ta tid från bokläsningen (se t.ex. Beentjes & van der Vort, 1989; Neuman, 1988). En nedgång i bokläsandet anses i förlängningen också bidra till sämre läsinlärning och läsförståelse.
Den andra hypotesen utgår från motsatsen, nämligen att TV-tittandet och vissa TV-program istället stimulerar läsandet, väcker nyfikenhet och ökar intresset för det tryckta ordet (Ball & Bogatz, 1973; Beentjes & van der Vort, 1989; Fisch & Truglio, 2001; Howe, 1983).
Resultaten i studien av Johnsson-Smaragdi och Jönsson (2002a) tyder inte på något konkurrensförhållande mellan barns och ungdomars läsvanor och deras övriga medievanor, d.v.s. att de som ägnar mer tid åt att läsa böcker skulle se mindre på TV och video eller tvärtom. Sambanden mellan den tid barn och ungdomar ägnar TV och den tid de läser böcker var svagt negativa eller närmast obefintliga. Det fanns således inget direkt stöd för tesen att TV och bokläsning skulle vara konkurrenter eller stöd för den s.k. displacement-teorin. Trots att det tillkommit en rad nya medier under 1980- och framför allt 1990-talet förefaller inte hotet mot bokläsningen komma från det hållet. Att läsa böcker och se på TV är inte direkt utbytbara aktiviteter utan de har sannolikt olika funktioner. Skälen till att en del barn och ungdomar aldrig läser böcker måste, menar författarna, sökas i omgivningens attityder och föreställningar om bokläsning men också i hur hemmet och skolan förhåller sig till böcker och bokläsning för nöjes skull.
I en artikel i Sydsvenska Dagbladet (Ohlson, 2001) refererades till svenska Akademins ständige sekreterare Horace Engdahl som i en tidigare intervju hade försökt förklara varför kvinnor i Sverige läser fler böcker än män med följande: ”I USA är kultur inte riktigt manlig, det är någonting kvinnor kan hålla på med. Och vi har blivit det mest amerikaniserade landet i Europa och det slår igenom i de allmänna värderingarna…. I Frankrike och Tyskland är det nödvändigt med litterär bildning om man vill tillhöra inflytelserika kretsar.” Hans uttalande står i överensstämmelse med de resultat som presenteras i en studie av Malmgren (1992). I
intervjuer med en grupp elever i gymnasieskolan framkom det att de manliga gymnasisterna ofta kopplade bokläsning och bokklubbar till flickor. Böcker fick på så sätt kvinnliga övertoner till skillnad från t ex serier och kvällstidningar som beskrevs som manligt av pojkarna. Malmgren refererar också till Dahlgren (1979) som visar att pojkar från arbetarklassen i större utsträckning än andra uppfattade skolvärlden som en feminin värld och här fanns även exempel på hur man bland arbetar-klassens män beskrev boklig kunskap som något kvinnligt.
I Trondmans studie (1991) diskuteras också pojkars syn på skolan och böcker. I intervjuer med en grupp högstadiepojkar framkom det att flera av de intervjuade pojkarna aldrig hade läst en bok. Detta motiverades med några få undantag med att man inte ville läsa eller att man inte tyckte det var roligt att läsa. Ett exempel på undantag som nämndes var lastbilstidningen ”Trailor”.
Werner (1996) konstaterar i sin bok att det faktum att pojkar läser mindre överensstämmer med ”det mönster som brukar kallas för en feminisering av det litterära området, d.v.s. att kvinnorna ökar och utvidgar sin aktivitet inom förlagsbranschen, både som författare och som läsare” (s 42).
Våra attityder till böcker och hur vi värderar bokläsning liksom omgivningens förväntningar är sannolikt en bidragande förklaringar till varför intresset för litteratur skiljer sig mellan olika grupper i samhället.
Empiriska data
Undersökningsgruppen utgör ett representativt urval lärarstuderande som påbörjade lärarutbildningen hösten 2001 och som vid undersöknings-tillfället i maj 2002 hade gått nästan två terminer på den ”nya” lärarutbildningen.
Sammanlagt ingick 375 studerande i urvalsgruppen, d.v.s. i princip var fjärde lärarstudent som påbörjade lärarutbildningen 2001. Bland dessa fanns 26 studenter som hade avbrutit sina studier eller begärt studieuppehåll samt några enstaka som inte kunde nås på uppgiven bostadsadress. Urvalsgruppen kom på så sätt att omfatta sammanlagt 349
studenter. Efter en skriftlig påminnelse besvarade 228, eller 66 procent, en postenkät med frågor om sina medievanor.
Ett riktmärke för hur stor svarsfrekvens som krävs för att kunna generalisera undersökningsresultat, brukar vanligtvis sättas till 70 procent vilket således inte riktigt uppnåddes i studien. Vi hade emellertid bakgrundsuppgifter som ålder, kön och utbildningsingång för hela urvalsgruppen, vilket gjorde det möjligt att genomföra en bortfallsanalys för att bestämma om bortfallet var snedfördelat i något avseende vilket skulle kunna äventyra generaliseringsbarheten.
Bortfallsanalysen visade emellertid att det inte fanns vare sig köns- eller åldersskillnader mellan dem som besvarade enkäten och dem som avstod. Svarsbenägenheten skilde sig emellertid något mellan studenter på de fyra utbildningsingångarna. Studenterna på Lek-Fritid-Hälsa (LFH) besvarade enkäten i något större utsträckning (72 procent) än framför allt de på Individ och samhälle (IS) där endast 60 procent besvarade enkäten.
Bakgrundsdata för undersökningsgruppen, d.v.s. de 228 studenter som besvarade enkäten och som resultaten i studien bygger på redovisas i tabell 1.
Tabell 1 Urvals- och undersökningsgruppen, med avseende på kön,
ålder och utbildningsingång.
____________________________________________________________ Undersökningsgruppen, totalt 228 studenter
antal procent ____________________________________________________________ Män 41 18% Kvinnor 187 82% ____________________________________________________________ 20-25 år 124 54% 26-30 år 39 17% 31-35 år 31 14% 36-48 år 34 15% medelåldern 26 år ____________________________________________________________
Individ och samhälle 53 23%
Natur-miljö-samhälle 36 16%
Kultur-språk-media 59 26%
Lek-fritid-hälsa 80 35%
____________________________________________________________
(I tabellbilagan, tabell 1B presenteras urvalsgruppen, sammanlagt 349 med hänsyn till kön, ålder och utbildningsingång.)
Det empiriska materialet som redovisas här, samlades in våren 2002 med hjälp av en enkät (bilaga) som omfattade frågor med fasta svarsalter-nativ om studenternas medievanor, deras attityder till bokläsning och frågor om vilken bokgenre de brukade läsa. Dessa s.k. slutna frågorna kompletterades med två öppna frågor där studenterna ombads namnge sin senast lästa bok och någon bok som hade gjort särskilt intryck på dem.
Svaren på frågorna med fasta svarsalternativ bearbetades med hjälp av deskriptiva analysmetoder och klusteranalys, medan svaren på de öppna frågorna kategoriserades med hänsyn till bl. a. genre.
Enkätfrågorna är konstruerade och tidigare utprövade inom Mediapanelprojektet (Rosengren, 1994; Johnsson-Smaragdi, 1998). Med läsvanor avses i denna studie endast böcker man läser för nöjes skull. Kurslitteratur inkluderas således inte.
Lärarstuderandes medievanor med fokus på läsvanorna
Det medium som studenterna ägnade mest tid åt var inte oväntat TV. Genomsnittsstudenten såg nästan tretton timmar i veckan på TV medan tiden som ägnades åt att läsa böcker och dagstidningar var avsevärt lägre. Den ”genomsnittlige” lärarstudenten ägnade drygt två timmar i veckan åt bok- respektive tidningsläsning.
Siffrorna för såväl tiden med textmedierna som tiden framför TV-skärmen överensstämmer med tiden som motsvarande åldersgrupper i befolkningen ägnar dessa media (Kulturbarometern, 2001). Den ”genomsnittlige” lärarstudenten skiljer sig således inte från jämnåriga i genomsnittsbefolkningen avseende den tid de ägnade böcker och TV.
Datoranvändningen bland studenterna uppgick till i genomsnitt knappt en timme om dagen. Vi saknar emellertid mer fullständiga uppgifter om vilka datafunktioner, utöver dataspel och Internet, som studenterna utnyttjade för att kunna uttala oss mer bestämt om studenternas datoranvändning. Vi kan dock konstatera att framför allt dataspelandet men även Internetanvändningen var relativt begränsad.
Det begränsade intresset för dataspel förklaras sannolikt till stor del av könsfördelningen bland lärarstuderande. Vi vet från flera tidigare studier att datoranvändningen, särskilt för dataspel, oavsett ålder är avsevärt större bland män än bland kvinnor (se t.ex. Johnsson-Smaragdi & Jönsson, 2001).
Tabell 2 Mediaanvändningen bland lärarstuderande
____________________________________________________________ Böcker (ej kurslitteratur) 2 timmar och 12 minuter i veckan
Dagstidningar 2 timmar och 6 minuter i veckan
TV 12 timmar och 48 minuter i veckan
Video 2 timmar och 12 minuter i veckan
Dator (ej spel) 6 timmar och 54 minuter i veckan Dataspel - 48 minuter i veckan Internet 1 timme och 6 minuter i veckan ____________________________________________________________
Siffrorna i tabellen ovan utgör medelvärden som säger något om medel- eller genomsnittsstudentens vanor. Bakom dessa siffror döljer sig även studenter som aldrig ägnade medierna i fråga någon tid men också de som ägnade extremt mycket tid åt ett eller flera av dessa medier.
En särskilt intressant grupp i detta sammanhang är naturligtvis de studenter som i princip aldrig öppnar en bok eller dagstidning. 19 procent av de blivande lärarna uppgav att de inte brukade läsa böcker på sin fritid och 17 procent läste ingen dagstidning (se tabell 3).
Uppgifter om befolkningens läsvanor hämtade från Kulturbaro-metern (2001) visar att i åldersgruppen 25-44 år var det 17 procent som under det senaste året inte hade läst någon bok för nöjes skull. Resultatet ger oss ytterligare indikationer på att den genomsnittlige lärarstudenten inte skiljer sig märkbart från befolkningen i övrigt avseende läsvanorna.
Tabell 3 Andelen studenter som aldrig ägnade medierna i fråga någon tid
____________________________________________________________
Aldrig ägnade tid åt medierna i fråga
____________________________________________________________
Böcker (ej kurslitteratur) 19%
Dagstidningar 17%
TV - Video 6%
Dator (ej spel) 2%
Dataspel 55%
Internet 35%
____________________________________________________________
En förklaring till den relativt höga datoranvändningen, d.v.s. få studenter som uppgav att de aldrig använde datorer, beror sannolikt delvis på att mycket av informationen och kommunikationen mellan studenterna och lärarutbildningen är datoriserad. Att en så stor andel som 35 procent aldrig utnyttjade Internet är däremot förvånande med tanke på att det rör sig om studenter. Frågorna kring datoranvändningen behöver emellertid fördjupas för att vi ska kunna uttala oss mer bestämt om studenternas datoranvändning.
De lärarstudenter som uppgav att de inte läste böcker på sin fritid, ägnade också mindre tid än genomsnittsstudenten åt övriga medier som dagstidningar, TV, video och datorer. Resultatet väcker naturligtvis frågan vad dessa studenter gör istället.
Studenternas läsvanor med hänsyn till ålder, kön och val av utbild-ningsingång
Tidigare forskningen har som nämndes inledningsvis, visat att vid sidan om ålder har framför allt kön men även social bakgrund betydelse för i vilken utsträckning vi läser böcker på fritiden, ser på TV eller ägnar oss åt datorer. Oavsett ålder ägnar kvinnor i allmänhet mer tid åt bokläsning än män medan män å sin sida tillbringar mer tid framför TV-skärmen än kvinnor men också mer tid framför datorn och videon.
Motsvarande könsskillnader fanns dock inte bland de lärarstuderande, med undantag för dataspel där det förekom statistiskt signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenter (se tabellbilagan, tabell 2B). De manliga studenterna ägnade avsevärt mer tid åt dataspel än de kvinnliga studenterna. För övrigt var skillnaderna i medievanor marginella. En slutsats man skulle kunna dra är att kvinnliga och manliga lärarstudenter är mer lika avseende medievanor än kvinnor och män i allmänhet.
Studenternas ålder visade sig däremot ha viss betydelse för hur mycket tid som ägnades medierna (se tabellbilagan, tabell 3B). Åldersskillnaderna var särskilt märkbara beträffande den tid man ägnar åt att titta på TV och video. De yngre studenterna ägnade i genomsnitt drygt två timmar om dagen åt TV medan motsvarande tid för de äldre studenterna var drygt en timme. Även dagstidningsläsandet skilde sig med hänsyn till ålder. Minst tid, i genomsnitt knappt en kvart om dagen, ägnade de yngsta studenterna åt att läsa dagstidningar. Intresset för bokläsning liksom användandet av datorer skilde sig däremot endast marginellt med hänsyn till ålder.
Det bokliga intresset dominerade som förväntat bland studenterna på Kultur-språk-media där genomsnittsstudenten ägnade mer än tre timmar i veckan åt nöjesläsning (se tabell 4). Studenterna på Lek-fritid-hälsa tillhör-de tillhör-den stutillhör-derantillhör-degrupp som ägnatillhör-de minst tid åt fritidsläsning, i genomsnitt knappt en timme i veckan. Studenterna på de två andra utbildningsingångarna, Natur-miljö-samhälle och Individ och samhälle, intog en mellanställning i sammanhanget.
Även tiden framför datorn skilde sig en del med hänsyn till val av utbildningsingång. Störst intresse för datorer mätt i tid visade studenterna på Natur-miljö-samhälle och minst de på Lek-fritid-hälsa. I tabell 4 redovisas endast de medievanor som uppvisar signifikanta skillnader avseende vilken utbildningsingång man valt.
Tabell 4 Medieanvändningen (timmar/vecka) bland lärarstuderande med
hänsyn till utbildningsingång. (medelvärde)
____________________________________________________________
Böcker Datorer
m m
____________________________________________________________
Individ och samhälle 2,2 c) 6,9 a)
Natur-miljö-samhälle 2,5 c) 9,1 a)
Kultur-språk-media 3,3 c) 7,6 a)
Lek-fritid-hälsa 0,9 c) 5,5 a)
____________________________________________________________
Anm: signifikanta skillnader a=.05; c=.001
Skälen till varför just studenterna på Lek-fritid-hälsa utmärkte sig vad beträffar bokläsning och datoranvändning kan vi här bara spekulera kring. En inte alltför långsökt förklaring skulle kunna vara olika fritids-vanor. Vi saknar emellertid uppgifter om t ex studenternas idrottsintresse och föreningsaktiviteter som kanske skulle kunna vara en delförklaring till olikheterna i medievanorna.
Vad betyder böcker och nöjesläsning för lärarstudenterna?
För att försöka få en uppfattning om vilken roll de lärarstuderande tillskrev böcker och nöjesläsning ombads de att i en femgradig skala från ”Ja, absolut” till ”Nej, inte alls” ta ställning till sex påståenden om bokläsning. Exempel på påståenden som studenterna fick ta ställning till var ”Jag skulle lätt klara mig utan böcker en längre tid” och ”Jag tycker att läsa böcker är bland det roligaste som finns”. Den procentuella svarsfördelningen på de sex enskilda påståendena redovisas i tabellbilagan (tabell 4B).
Med hjälp av klusteranalys identifierades tre s k attitydgrupper för vilka bokläsning hade olika betydelse: en grupp för vilka böcker och bokläsning var av central betydelse och som i princip instämde helt i samtliga påståenden om böcker och bokläsning, en grupp som instämde delvis och som närmast kan betecknas som en mellangrupp samt slutligen en grupp som intog en närmast likgiltig hållning till böcker och bokläsning.
Den ”bokberoende gruppen” och ”mellangruppen” var relativt jämnstora och utgjorde var och en närmare 40 procent av studenterna medan den ”likgiltiga gruppen” omfattade en knapp fjärdel av studenterna.
Att de ”bokberoende” studenterna ägnade avsevärt mer tid åt bokläsning än övriga studenter är naturligtvis föga förvånande liksom att denna grupp var störst på Kultur-språk-media och minst på Lek-fritid-hälsa.
Tabell 5 Inställning till böcker och bokläsning med hänsyn till
studenternas val av utbildningsingång
____________________________________________________________
Beroende Mellan Likgiltig
____________________________________________________________
Individ och samhälle 43% 37% 20%
Natur-miljö-samhälle 39% 33% 28%
Kultur-språk-media 53% 38% 9%
Lek-fritid-hälsa 18% 47% 35%
____________________________________________________________
Anm: signifikanta skillnader på .001-nivån
De ”bokberoende” studenterna ägnade i genomsnitt 4,5 timmar i veckan åt nöjesläsning motsvarande tid för studenterna i den ”likgiltiga gruppen” var knappt tjugo minuter. Studenterna i den ”bokberoende gruppen” avsatte också mer tid åt dagstidningar och mindre tid åt TV och dataspel än framför allt studenterna i den ”likgiltiga gruppen”.
Det fanns inga könsskillnader bland studenterna med hänsyn till vilken inställning de hade till att läsa böcker men däremot åldersskillnader. De yngre studenterna var mer likgiltiga för böcker och bokläsning än de något äldre.
Vad läser lärarstudenter när de nöjesläser?
Utöver att försöka få en bild av studenternas inställning till böcker och nöjesläsning försökte vi få en uppfattning om vilken typ av litteratur de valde. Studenterna fick ange i vilken utsträckning de brukade läsa olika genrer, titeln på sin senast lästa bok och titeln på en bok som hade gjort särskilt intryck på dem.
Vilka genrer läser studenterna och hur ofta?
Svaren på frågan hur ofta studenterna läste olika genrer gavs på en femgradig skala från ”aldrig” till ”ofta”.
Med hjälp av faktoranalys identifierades tre genrefaktorer nämligen
facklitteratur som omfattade fakta i största allmänhet, memoarer,
biografier och dokumentärer, fantasy- och science fictionlitteratur och slutligen skönlitteratur, d.v.s. romaner, noveller och deckare.
Den utan konkurrens mest populära genren, d.v.s. den genre som studenterna läste mest, var skönlitteratur. Drygt hälften av studenterna uppgav att de relativt ofta brukade läsa skönlitteratur. Genren lockade i första hand kvinnliga läsare medan de två övriga, facklitteratur och fantasy- och science fictionlitteratur, hade procentuellt sett fler manliga läsare. Den typiske facklitteraturläsaren var inte bara man utan vanligtvis också en något äldre student.
Närmare en fjärdedel av de blivande lärarna uppgav att de läste facklitteratur medan intresset för fantasy och science fictionlitteratur var avsevärt lägre.
Studenternas senast lästa bok
Studenterna fick också namnge sin senast lästa bok. I översikt 1 redovisas de tio mest frekventa boktitlarna. Listan överensstämde till stor del med bokhandlarnas listor över de mest populära böckerna under 2002.
Studentlistan toppades av ”Gömda” skriven av dagens okrönta deckardrottning Liza Marklund, tätt följd av ”Underdog” av förra årets
augustpristagare Torbjörn Flykt och två biografier som blivit något av bästsäljare, nämligen ”En blomma i Afrikas öken” och ”Pojken som kallas DET”.
Översikt 1 Den senast lästa boken, våren 2002
_______________________________________________________
Titel Författare
_________________________________________________________
1. Gömda Liza Marklund
2. Underdog Torbjörn Flykt
3. En blomma i Afrikas öken Waris Dirie
4. Pojken som kallades DET Dave Pelzer
5. Populärmusik från Vittula Mikael Niemi
6. Vattenmelonen Marian Keyes
7. En komikers uppväxt Jonas Gardell
8. Tisdagar med Morrie Mitch Albom
9. Brandväggen Henning Mankell
10. Sagan om de två tornen J.R.R. Tolkien
___________________________________________________________ Studenternas tio- i topp-listan över den senast lästa boken är föga förvånande. Samtliga titlar finns i pocketutgåva, och flertalet av dem har också fått stor massmedial uppmärksamhet.
I december 2002 publicerade stadsbiblioteket i Malmö en lista över årets mest utlånade fack- respektive skönlitterära böcker för vuxna. I tabellbilagan (översikt 1B och 2B) presenteras de mest utlånade böckerna inom genrerna fack- respektive skönlitteratur på stadsbiblioteket och studenternas senast lästa bok inom samma genrer.
En jämförelse mellan stadsbibliotekets utlåningar, lärarstudenternas senast lästa bok och bokhandlarnas popularitetslistor visar på stora likheter vad beträffar genrer men också titlar och författare.
Böcker som har gjort särskilt intryck på studenterna
I en intervjuundersökning genomförd av SIFO i mitten av 1990-talet som redovisas i Kulturbarometern (1997), ombads de intervjuade ange sin skönlitterära favoritförfattare. Jan Guillou var den i särklass mest
uppskattade författaren i denna studie. Förutom Guillou nämndes även Marianne Fredriksson, Astrid Lindgren, Vilhelm Moberg och Per-Anders Fogelström i nämnd ordning. Motsvarande fråga ställdes inte till studenterna i denna studie; däremot ombads studenterna nämna en bok som hade gjort särskilt intryck på dem. De titlar och författare som nämndes, överensstämde till stora delar med listan över studenternas senast lästa bok. Av de sammanlagt 75 procent som nämnde en bok som hade gjort särskilt intryck på dem, uppgav 15 procent Liza Marklunds bok ”Gömda” som ju också toppar listan över senast lästa bok. De tre böcker som sedan följde och som också hade gjort ett starkt intryck på studenterna, var samtliga biografier och rörde människor i svåra situationer.
Översikt 2 Böcker som gjort särskilt intryck på studenterna
___________________________________________________________
Titel Författare
___________________________________________________________
1 Gömda Liza Marklund
2 Pojken som kallades Det Dave Pelzer
3 Inte utan min dotter Betty Mahmoddy
4 En blomma i Afrikas öken Waris Dirie
5 Tisdagar med Morrie Mitch Albom
____________________________________________________________ De s.k. klassikerna som Vilhelm Moberg, Anders Fogelström och Ivar Lo-Johansson liksom 1990-talets bästsäljare som Kerstin Ekman, Marianne Fredriksson, Jan Guillou och Majgull Axelsson var blygsamt representerade bland såväl de senast lästa böckerna som de som hade gjort särskilt intryck.
Barn- eller ungdomsböcker nämndes också förvånansvärt sällan bland böcker som hade gjort intryck, även om de förkom i några enstaka fall. En av studenterna kommenterade sin boktitel ”Susann på fyra vindars ö” med följande: ”Den vann jag då jag var 10 år och sedan dess har jag läst den om och om igen och den har inspirerat mig att läsa fler böcker”. En annan student gav följande kommentar till boken ”Sanna gatubarn” som hade gjort ett särskilt intryck på henne: ”Den tänker jag faktiskt ofta på och jag tror den har påverkat mig rätt mycket.”. En annan student påpekade att en av de böcker som hade gjort intryck på henne också hade gett avtryck i hennes syn på barn och sin lärargärning.
Sammanfattande diskussion
I debatten framhålls ofta skolans viktiga roll i att bl. a. värna bokens och litteraturens ställning i det ökande mediebruset och försöka väcka barns och ungdomars nyfikenhet på böcker och stimulera deras läsvanor. I den kulturpolitiska debatten uttalas också ambitionen att inte bara öka bokläsandet utan också minska kulturklyftorna mellan barn och ungdomar från olika miljöer. Och i detta arbetet förlitar man sig till stor del på skolan och lärarna.
Motiven att försöka öka bokläsandet bland barn och ungdomar är många, liksom insikten om att litteraturen fyller olika behov hos människor. Att läsa litteratur är en väg till avkoppling och tröst och en möjlighet att möta andra kulturer och livssituationer, kunna leva oss in i hur andra människor har det och känner det. Litteraturen erbjuder också identifikationsmodeller och en hjälp att förstå såväl oss själva som omgivningen. Till skillnad från flera andra medier tillåter textmedierna oss att skapa våra egna bilder av personer, händelser och förhållanden och stimulerar på så sätt den egna fantasin och mentala kreativiteten.
Även om argumenten för ett ökat bokläsande är många exkluderar det på intet sätt andra medias värde som kulturbärare med dess möjligheter att berika barn och ungdomar i olika avseenden. Men eftersom ingångarna till litteraturens värld inte alltid är lika lättillgängliga som till bildmedierna - och kanske också mer beroende av sociala miljöaspekter - har skolan och lärarna ett särskilt stort ansvar.
Att läsa har i många sammanhang högre status än att se på TV och video. Böcker anses kräva mer av läsaren än vad TV och video gör av tittaren. Detta förklaras vanligtvis med mediernas skilda formspråk, att de använder olika typer av symboler, analoga respektive digitala. De analoga symbolerna har ett reellt och nära samband med vad de symboliserar, medan de digitala är helt och hållet abstrakta och saknar yttre överensstämmelse med vad de representerar. Ord tillhör således ett helt annat abstraktionssystem än bilder och att läsa kräver därför en annan form av mental ansträngning än t.ex. TV-tittande. Dessutom krävs träning och ofta också förmåga att skjuta upp den omedelbara behovstillfredsställelsen. Detta faktum understryker ytterligare skolans roll i denna fråga.
Om skolan ska kunna spela en verklig roll för att minska klyftorna avseende läsvanor, förändra attityderna till bokläsning och stimulera elevers intresse att läsa för nöjes skull förutsätts en lärarkår med engagemang i frågan. Lärarnas egna erfarenheter av och intresse för litteratur och nöjesläsning har sannolikt stor betydelse för vilken vikt de tillskriver uppgiften att stimulera elevernas intresse för bokläsning på fritiden.
Syftet med läsvaneundersökningen var att försöka få en bild av hur mycket tid blivande lärare ägnade åt i första hand bokläsning och i andra hand andra media. Resultaten visar att det medium som studenterna ägnade mest tid åt inte oväntat var TV. Genomsnittsstudenten såg nästan tretton timmar i veckan på TV medan den tid som ägnades åt att läsa böcker och dagstidningar var avsevärt mindre.
Siffrorna för såväl tiden med textmedierna som tiden framför TV-rutan överensstämmer med den tid som motsvarande åldersgrupper i befolkningen ägnar dessa media. Vi kan således konstatera att den ”genomsnittlige” lärarstudenten inte skiljer sig från jämnåriga i genomsnittsbefolkningen avseende den tid de ägnar böcker och TV. Lärarstudenten läser med andra ord böcker för nöjes skull i samma utsträckning som ”folk gör mest” och detta gäller för såväl hur mycket tid de ägnar nöjesläsning som vad de väljer att läsa.
Resultaten är kanske inte anmärkningsvärda i sig. Men då vi betänker att det är morgondagens lärare det handlar om kanske det finns anledning att reagera, eller ….?
Referenser
Ball, S. & Bogatz, G. A. (1973) Reading with Television: An Evaluation of
”The Electric Company”. Princeton, New Jersey.
Beentjes, W.J. & van der Voort, T. (1989) Television and Young People’s Reading Behavior: A Review of Research. European Journal of
Communication. Vol 4, 51-77.
Dahlgren, A. (1979) Två världar. Om ungdomar och könsroller. Ett
kunskapssociologiskt perspektiv. Stockholm: Rabén & Sjögren.
on Feilitzen, C., Filipson, L., Rydin, I. & Schyller, I. (1989) Barn och unga
i medieåldern. Fakta i ord och siffror. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Fisch, S. & Truglio, R. (2001) ”G” is for Growing: Thirty Years of
Research on Children and Sesame Street. London: Lawrence Erlbaum
Associates.
Hansson, G. (1975). Litteraturen och mottagarna. Lund: Liber Läromedel. SOU 1972:20 (1972). Läsvanor och bokvanor i fem svenska samhällen. Howe, M. (1983) Learning from Television Psychological and Educational
Research. London: Academic Press.
Johnsson-Smaragdi, U. (1998) The Media panel program 1975-1998. Overview presented at NCA conference, Rome 1998.
Johnsson-Smaragdi, U. & Jönsson, A. (2001) From a homogeneous to a
heterogeneous media world. Access and use of media among teenagers over three decades. Rapport nr 10, Institutionen för samhällsvetenskap,
Växjö universitet.
Johnsson-Smaragdi, U. & Jönsson, A. (2002a) TV och bokläsning - samspel eller komkurrens? Bokens ställning i mediekonkurrensen över tre decennier. Rapporter om utbildning, 3/2002. Malmö Högskola, Lärarutbildningen.
Johnsson-Smaragdi, U. & Jönsson, A. (2002b) Skola, TV och bokläsning -
samspel eller konkurrens? (opublicerat manus)
Kulturbarometern i detalj (1997). Stockholm: Statens kulturråd 1997:1 Kulturbarometern (2001). Stockholm: Statens kulturråd 2001:1
Malmgren, G. (1992) Gymnasiekulturer. Lärare och elever om svenska och
kultur. Didaktikseminariet, Pedagogiska utvecklingsarbete vid Lunds
Neuman, S. (1988) The Displacement Effect: Assessing the Relation Between Television Viewing and Reading Performance. Reading
Research Quarterly, 23(4):414-440.
Ohlsson, Per T. (2001) Ledarsidan, Sydsvenska Dagbladet 9 december 2001.
Roberts, D., Foehr, U., Rideout, V. & Brodie, M. (1999) Kids & Media.
The new millennium. A Kaiser Family Foundation Report.
Rosengren, K-E., (1994) The Media Panel Program and related research. I K-E. Rosengren (ed), Media effects and beyond. London: Routledge. Svensson, A-K. (1993) Tidig språkstimulans av barn. Stockholm:
Almqvist & Wiksell International.
Svensson, A-K. (1998) Barnet, språket och miljön från ord till mening. Lund: Studentlitteratur.
Statens kulturråd (2002) Den kulturella välfärden. Svenska folkets kulturvanor 1976-1999. Trelleborg: Berglings Skogs.
Thavenius, J. (1995) Den motsägelsefulla bildningen. Stockholm: Symposium.
Trondman, M. (1991) Den panerade grytlappen. I A. Löfgren & M. Norell (red) Att förstå ungdom. Stockholm: Symposion.
Wells, G. (1985) Pre-school literacy-related activities and success in school. In Olson, D. R., Torrance, N. & Hildyard, A. (Eds) Literacy,
Language, and learning. The nature and consequences of reading and writing. Cambridge university press.
Werner, A. (1996) Barn i TV-åldern. Lund: Studentlitteratur Roberts, D., Foehr, U., Rideout, V. & Brodie, M. (1999) Kids & Media. The new
Tabellbilaga
Tabell 1B Urvalsgruppen, med avseende på kön, ålder och val av
utbild-ningsingång. ____________________________________________________________ Urvalsgruppen (N=349) antal procent ____________________________________________________________ Män 68 20% Kvinnor 281 80% ____________________________________________________________ 20-25 år 198 56% 26-30 år 63 18% 31-35 år 44 13% 36-48 år 44 13% medelåldern 27 år ____________________________________________________________ Individ och samhälle 100 29%
Natur-miljö-samhälle 62 18%
Kultur-språk-media 85 24%
Lek-fritid-hälsa 102 29%
____________________________________________________________
Tabell 2B Medieanvändningen (timmar/veckan) bland kvinnliga och manliga lärarstuderande. (medelvärde)
____________________________________________________________ böcker dagstidn TV video dator dataspel internet
m m m m m m m
____________________________________________________________
Män 1,7 2,4 11,4 2,5 7,0 2,7c 1,2
Kvinnor 2,1 2,0 13,0 2,0 6,9 0,3c 1,0
____________________________________________________________
Tabell 3B Medieanvändningen (timmar/veckan) bland lärarstuderande med hänsyn till ålder. (medelvärde)
____________________________________________________________ böcker dagstidn TV video dator dataspel internet
m m m m m m m ____________________________________________________________ 20-25 år 2,0 1,7a 14,1c 2,7b 6,5 1,1 1,0 26-30 år 2,4 2,1a 13,3c 1,8b 6,9 0,6 1,3 31-35 år 2,2 2,9a 10,9c 1,4b 6,6 0,3 1,1 36-48 år 2,1 2,6a 9,1c 1,0b 8,7 0,3 1,1 ____________________________________________________________
Anm: signifikanta skillnader a)=.05 b)=.01 och c=.001
Tabell 4B Hur mycket betyder böcker (ej kurslitteratur) för lärar-studerande. (procent)
____________________________________________________________
nej ja verkligen
0 5
_____________________________________________________________ a) jag föredrar att läsa en bok
framför att göra andra saker 15 15 34 25 11 b) jag skulle lätt klara mig utan
böcker en längre tid 33 24 17 13 13 c) jag tycker det skulle kännas
konstigt att inte ha någon bok
att läsa 27 18 18 21 16
d) jag skulle sakna böcker om
jag inte hade några 11 12 21 22 34 e) jag tycker att läsa böcker är
bland det roligaste som finns 13 13 33 20 21 f) jag har alltid en bok på gång 26 14 17 19 24
Tabell 5B Vilken bokgenre brukar du läsa? (procent) ____________________________________________________________ aldrig (0) ofta (4) _____________________________________________________________ a) Romaner/noveller 8 5 21 38 28 b) Poesi 52 34 9 3 2 c) Deckare 30 13 18 21 18 d) Dokumentärer 21 26 29 18 6 e) Science Fiction 67 20 3 5 5 f) Memoarer/biografier 19 30 27 19 5 g) Fantasy 56 24 8 5 7 h) Fakta 12 18 33 18 19 ___________________________________________________________
Översikt 1B Mest utlånade bok på Malmö Stadsbibliotek år 2002
respektive senast lästa boken bland studenterna inom genren
facklitteratur
____________________________________________________________
Titel Författare
____________________________________________________________
Stadsbiblioteket:
1 Pojken som kallades Det Dave Pelzer
2 Tio tankar om tid Bodil Jönsson
3 Kära MAS Mary Andersson
4 Malmö ljuva 60-tal Gunnar Bernstrup
5 Bakom dolda galler Hameeda Lakho
6 Den vita massajen Corinne Hoffmann
____________________________________________________________
Lärarstuderande:
1 En blomma i Afrikas öken Waris Dirie 2 Pojken som kallades Det Dave Pelzer 3 Inte utan min dotter Betty Mahmoddy
4 Lycka Dalai Lama
5 Tio tankar om tid Bodil Jönsson
6 Den vita massajen Corinne Hoffmann
Översikt 2B Mest utlånade bok på Malmö Stadsbibliotek år 2002
respektive senast lästa boken bland studenterna inom genren
skönlitteratur
____________________________________________________________
Titel Författare
____________________________________________________________
Stadsbiblioteket:
1 Underdog Torbjörn Flygt
2 Älskade Poona Karin Fossum
3 Paradiset Liza Marklund
4 Teabag Henning Mankell
5 Nancy Elsie Johannson
6 Danslärarens återkomst Henning Mankell
7 Prime time Liza Marklund
____________________________________________________________
Lärarstuderande:
1 Gömda Lisa Marklund
2 Underdog Torbjörn Flykt
3 Populärmusik från Vittula Mikael Niemi
4 Vattenmelonen Marian Keyes
5. En komikers uppväxt Jonas Gardell 6 Tisdagarna med Morrie Mitch Albom
7 Brandväggen Henning Mankell
Bilaga
Nr:_______
Enkät med frågor om dina medievanor
( ) man ( ) kvinna
Ingång och profil i lärarutbildningen
( ) Individ och samhälle, examensprofil:_________________________________ ( ) Natur-miljö-samhälle, examensprofil:_________________________________ ( ) Kultur-språk-media, examensprofil:_________________________________ ( ) Lek-fritid-hälsa, examensprofil:_________________________________ ( ) Skolutveckling och ledarskap, examensprofil:_________________________________
1. I vilken utsträckning ägnar du dig åt följande aktiviteter på din fritid?
mindre 1 gång 1 2-3 4-5 6-7
än 1 gång per gång gånger gånger gånger
aldrig per månad månad per vecka per vecka per vecka per vecka
a) läsa böcker (ej kurslittertur) 0 0 0 0 0 0 0 b) läsa en morgontidning 0 0 0 0 0 0 0 c) läsa en kvällstidning 0 0 0 0 0 0 0
d) läsa en veckotidning/tidskrift 0 0 0 0 0 0 0
e) läsa serier 0 0 0 0 0 0 0
f) använda dator (ej för spel) 0 0 0 0 0 0 0 g) spela datorspel, TV-spel 0 0 0 0 0 0 0
h) använda Internet 0 0 0 0 0 0 0
i) lyssna på radio (ej musik) 0 0 0 0 0 0 0 j) lyssna på musik 0 0 0 0 0 0 0
k) gå på bio 0 0 0 0 0 0 0
l) se på TV 0 0 0 0 0 0 0
2. Försök uppskatta hur mycket tid du lägger på följande aktiviteter per gång.
några 1/2- ungefär ungefär ungefär ungefär ingen min tim 1 tim 2 tim 3 tim 4 tim a) läsa böcker (ej kurslittertur) 0 0 0 0 0 0 0 b) läsa en morgontidning 0 0 0 0 0 0 0 c) läsa en kvällstidning 0 0 0 0 0 0 0 d) läsa en veckotidning/tidskrift 0 0 0 0 0 0 0
e) läsa serier 0 0 0 0 0 0 0
f) använda dator (ej för spel) 0 0 0 0 0 0 0 g) spela datorspel, TV-spel 0 0 0 0 0 0 0
h) använda Internet 0 0 0 0 0 0 0
i) lyssna på radio (ej musik) 0 0 0 0 0 0 0 j) lyssna på musik 0 0 0 0 0 0 0
k) se på TV 0 0 0 0 0 0 0
l) se på video 0 0 0 0 0 0 0
3. Vilken sorts böcker brukar du läsa? R läser aldrig böcker
aldrig ofta a) Romaner/noveller 0 1 2 3 4 b) Poesi 0 1 2 3 4 c) Deckare 0 1 2 3 4 d) Dokumentärer 0 1 2 3 4 e) Science Fiction 0 1 2 3 4 f) Memoarer/biografier 0 1 2 3 4 g) Fantasy 0 1 2 3 4 h) Fakta 0 1 2 3 4 Annat:________________________________________________________________________
4. Nämn din senast lästa bok
________________________________________________________________
5. Nämn en bok som gjort särskilt intryck på dig
________________________________________________________________ 6. Böcker betyder olika mycket för olika personer. Hur mycket betyder böcker för dig?
(ej kurslitteratur)
nej ja, verkligen
a) jag föredrar att läsa en bok
framför att göra andra saker 0 1 2 3 4 b) jag skulle lätt klara mig utan
böcker en längre tid 0 1 2 3 4
c) jag tycker det skulle kännas
konstigt att inte ha någon bok att läsa 0 1 2 3 4 d) jag skulle sakna böcker om jag
inte hade några 0 1 2 3 4
e) jag tycker att läsa böcker är bland
det roligaste som finns 0 1 2 3 4 f) jag har alltid en bok på gång 0 1 2 3 4
Tack för din medverkan!
ra
ppor
ter om utbildning
I
debatten framhålls ofta skolans viktiga roll i att bl. a. värna bokens och litteraturens ställning i det ökande mediebruset och försöka väcka barns och ungdomars nyfikenhet på böcker och stimulera deras läsva-nor. I den kulturpolitiska debatten uttalas också ambitionen att inte bara öka bokläsandet utan också minska kulturklyftorna mellan barn och ungdomar från olika miljöer. Och i detta arbetet förlitar man sig till stor del på skolan och lärarna. Detta väckte i sin tur frågan hur blivande lärare förhåller sig till böcker och nöjesläsning.Rapporten ingår som en del i läsprojektet ”Läsfrossa” som pågick under höstterminen 2002 vid lärarutbildningen, Malmö högskola.
4/2003
Lärarstuderandes läsvanor – hur mycket och vad läser blivande lärare?
Annelis Jönsson Bibi Eriksson
