Regionala tillväxtprogram och
fysisk samhällsplanering
Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar ISBN: 91-7147-800-0
Sökord: Samhällsplanering, fysisk planering, regioner, län, , länsstyrelser, kommuner, översiktsplanering, hållbar utveckling, tillväxt, RTP, regionalt tillväxtprogram, ESDP, European Spatial Development Perspective, EU, livsmiljö, boende, infrastruktur, kommunikationer, energi, självstyrelse, samverkan, organisation, enkäter.
Diarienummer: 2349-3983/2003 Omslag foto: Dan Janérus Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se
3 2. Bakgrund
Förord
Boverket har den allmänna uppsikten över Plan- och bygglagen och är den centrala förvaltningsmyndigheten för frågor rörande byggd miljö, hushållning med mark och vattenområden, fysisk planering, byggande och boende. Vidare ansvarar Boverket bl.a. även för sam-ordning, uppföljning och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” och för övergripande miljömålsfrågor som avser fysisk planering, byggnader och hushållning med mark och vatten.
Enligt Boverkets regleringsbrev för åren 2003 och 2004 ska verket vara en samverkanspart i de regionala tillväxtprogrammen genom att bidra med analys-, metod- och kompetensstöd inom sitt ansvars-och kompetensområde.
I rapporten har mot denna bakgrund samtliga regionala tillväxt-program analyserats från den fysiska samhällsplaneringens utgångs-punkter. I anslutning därtill redovisas en enkät till länen/regionerna från Boverket. Denna belyser i vilken utsträckning man i länen/ regionerna samverkat i arbetet med tillväxtprogrammen med frågor rörande fysisk samhällsplanering.
Rapporten har utarbetats av Dan Janérus. Handledare har varit Jan Gunnarson. Ansvarig enhetschef är Kerstin Hugne.
Karlskrona den 15 mars 2004
Ulf Troedson
5 2. Bakgrund
Innehåll
Sammanfattning...7 1. Syfte...9 2. Bakgrund...11 3. Frågeställningar i tillväxtprogrammen...15 3.1 Hållbar utveckling...153.2 ESDP och europaperspektiv...17
3.3 Livsmiljö...17
3.4 Boende...18
3.5 Infrastruktur/kommunikationer...19
3.6 Energifrågor...21
4. Ansvaret för att utarbeta regionalt tillväxtprogram...23
4.1 Självstyrelse- och samverkansorgan...23
4.2 Länsstyrelser ansvariga för tillväxtprogrammen...24
5. Kommunerna och tillväxtprogrammen...25
6. Redovisning av enkätsvar...27
Bilagor...41
Bilaga 1...41
7 2. Bakgrund
Sammanfattning
Med stöd av regeringens föreskrifter i Boverkets regleringsbrev för 2003 och 2004 analyserar verket i rapporten de regionala tillväxtpro-grammen, RTP. Detta sker för alla län/regioner utifrån den fysiska samhällsplaneringen som är sektorsövergripande. Dessutom redo-visas en kartläggning som Boverket gjort med frågeställningen om i vilken utsträckning man i länen/regionerna samverkar med den fysiska samhällsplaneringen.
Idéer från den kommunala översiktsplaneringen kan utgöra grund för, och stimulera till insatser genom tillväxtprogrammen. Dessutom kräver de insatser som har fysiskt–rumslig anknytning i tillväxtpro-grammen behandling enligt Plan- och bygglagen.
Analysen visar att:
• Social/kulturell, ekologisk och samhällsekonomisk hållbar utveck-ling behandlas mycket övergripande och kortfattat i de flesta tillväxtprogrammen.
• ESDP1 och europaperspektivet berörs bara i några av programmen.
• Livsmiljö behandlas och utvecklas i många program.
• Boende/bostadsförsörjning berörs eller behandlas inte närmare i ungefär hälften av programmen trot betydelsen för tillväxt och regional utveckling.
• Infrastruktur/kommunikationer är viktiga fysiska strukturfrågor och behandlas i nästan alla program.
• Energifrågor berörs i några få program.
I Boverkets analys av samtliga tillväxtprogram skiljer vissa program ut sig på ett positivt sätt. Särskilt dessa redovisas i rapporten. Rapporten behandlar också:
• Självstyrelse- och samverkansorganens arbete med tillväxt-programmen.
• Länsstyrelsernas arbete med tillväxtprogrammen.
• Kommunernas deltagande i arbetet med tillväxtprogrammen. En enkät skickades ut till länsarkitekter, planeringsdirektörer/ näringslivsdirektörer vid länsstyrelserna samt handläggare/motsva-rande för tillväxtprogrammen vid de regionala självstyrelse- och samverkansorganen.
Den visar kortfattat att:
• Samverkan mellan arbetet med tillväxtprogram och fysisk sam-hällsplanering i många fall fortfarande är otillräckligt utvecklad, även om viss samverkan förekommit i något mer än hälften av länen/regionerna.
• De flesta tycker att en ökad samverkan skulle förbättra tillväxt-programmet.
• Den kommunala översiktsplaneringen beaktas generellt sett inte i någon större utsträckning i arbetet med tillväxtprogrammen. En-ligt de flesta enkätsvaren beaktas den inte alls eller i ytterst liten utsträckning. Endast några har svarat att översiktsplaneringen be-aktats.
• Enligt hälften av svaren ingår det fysiska planerare, arkitekter, landskapsarkitekter eller motsvarande i sin yrkesroll i partner-skapet eller arbetsgruppen.
• Infrastrukturfrågor är de frågor som de som svarat på enkäten anser har störst anknytning till fysisk samhällsplanering. Sedan uppvisas en variation i svaren. Tjänstemän på länsstyrelsen sätter boendefrågan högt till skillnad från tjänstemän vid självstyrelse-och samverkansorganen som prioriterar miljöfrågor självstyrelse-och andra utvecklingsfrågor. Tjänstemännen vid länsstyrelserna anger också hållbar utveckling (länsarkitekterna) respektive upplevelseindustri (planerings- och näringslivsdirektörer) som de frågor de anser har störst anknytning.
Regeringen har föreskrivit att tillväxtprogrammen ska utvecklas och tydliggöras särskilt vad gäller det ekologiska hållbarhetsperspektivet. Regeringen riktar sig i detta beslut (2003-12-18) till länsstyrelser/ självstyrelseorgan/samverkansorgan angående uppdrag att genom-föra regionalt tillväxtprogram. De årliga uppdateringarna kan också utgöra en viktig möjlighet till förbättring av programmen.
9 2. Bakgrund
Syfte
1.
Med stöd av regeringens föreskrifter i Boverkets regleringsbrev för 2003 och 2004 analyserar Boverket i denna rapport de regionala tillväxtprogrammen i alla län/regioner från den fysiska samhälls-planeringens utgångspunkter. I rapporten redovisas en kartläggning av i vilken utsträckning man i länen/regionerna samverkar i arbetet med tillväxtprogrammen med frågor rörande fysisk samhällsplane-ring. Underlag från kommunernas översiktliga planering kan stimu-lera till insatser i tillväxtprogrammen och bidra till att förankra dessa. Kommunernas översiktsplaner innehåller numera i många fall redo-visningar av framtida utvecklingsarbete. En god växelverkan mellan å ena sidan arbetet med tillväxtprogrammen och å den andra sidan den kommunala översiktsplaneringen är därför angelägen.
11 2. Bakgrund
Bakgrund
I propositionen ”En politik för tillväxt och livskraft i hela landet” (prop: 2001/02:7) tog regeringen initiativ till regionala tillväxtprogram (RTP).
Syftet med tillväxtprogrammen är att samordna insatser inom områden med behov av sektorssamverkan. Då avses samverkan som bidrar till att utveckla väl fungerande och hållbara lokala arbetsmark-nadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet utifrån näringslivsutvecklingssynpunkt.
Enligt regeringens uppdrag ska programmen identifiera specifika regionala behov och möjligheter och föreslå en så effektiv samord-nad resursanvändning som möjligt för att möta behov och utnyttja möjligheter fullt ut. De regionala tillväxtprogrammen ska dessutom ge vägledning om vilka insatser som är viktiga för näringslivets utveck-lingskraft. Sådana insatser kan t.ex. vara arbetskrafts- och kompetens-försörjning, strategisk samverkan mellan företag och med universi-tet/högskola eller skapande av attraktiva miljöer för företag att verka i. Åtgärder inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen ska bidra till att uppfylla målet för den regionala utvecklingspolitiken som innebär väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknader med god servicenivå i alla delar av landet.
För arbetet med de regionala tillväxtprogrammen finns viktiga erfarenheter att hämta från arbetet med de regionala tillväxtavtalen (RTA). Avtalen utarbetades under perioden 1998–1999 och genom-fördes under 2000–2003. Från 2004 ersätts tillväxtavtalen av tillväxt-programmen. Processen med de regionala tillväxtavtalen har visat att det finns intresse hos olika aktörer att mobilisera gemensamma krafter för den egna regionens utveckling.
Regeringen har i november 2002 gett länsstyrelser, regionala sam-verkansorgan och kommunala samsam-verkansorgan i uppdrag att utar-beta förslag till tillväxtprogram. Regeringen utgår från ställningsta-gandet att det är lokala och regionala aktörer som har den största kunskapen om sin region. De samordnade insatserna ska inriktas mot viktiga hållbara tillväxtförutsättningar.2
2.
2 Rapport om tillväxtavtalen Tredje året – från tillväxtavtal till tillväxtprogram,
Varje län/region ska ha ett program, vilket gäller 2004–2007. Programmen tas fram i en bred regional samverkan, så kallade partnerskap, där företrädare för privata, offentliga och ideella aktö-rer ingår. De ska gemensamt utarbeta programmen och även med-verka i dess genomförande. Partnerskapet ska spegla olika gruppe-ringar och kan ha olika roller. Det regionala partnerskapet utgör en viktig arena för samverkan i den regionala tillväxtpolitiken. Partner-skapet utgörs av aktörer som från olika utgångspunkter har intresse av att bidra till regionens utveckling. Vanligtvis ingår där länssty-relse/självstyrelseorgan, kommunalt samverkansorgan, länsarbets-nämnd, högskola, Almi, landsting, kommunernas länsförbund, företagsorganisationer och arbetsmarknadens organisationer. Det förutsätter en dialog med företagare och arbetstagare och dess företrädare där ett kontinuerligt lärande är viktigt. 3
Regional utvecklingsplanering saknades tidigare i Sverige till skill-nad från många andra EU länder. Regeringen vill genom tillväxtpro-grammet att varje region ska utvecklas utifrån dess särskilda förhål-landen och genomföra en geografisk analys i syfte att öka tillväxten i länet/regionen.
Varje län/region ska dessutom skapa ett regionalt utvecklings-program (RUP), vilket är ett ”paraplydokument” för olika regionala program där det regionala tillväxtprogrammet är ett av dem. NUTEK (Verket för näringslivsutveckling) är koordinator gällande dessa tillväxtfrågor (sociala, ekologiska, ekonomiska). Utvecklingspro-grammet innefattar således mer än tillväxtproUtvecklingspro-grammet.
Tanken är att utvecklingsprogrammet ska vara en samlad plattform för olika utvecklingsprogram inom länet. Tillväxtprogrammet är ett sådant med ett specifikt näringslivs- och tillväxtperspektiv. Andra exempel är Länstransportplanen, lokala program för entreprenör-skap, lokal utveckling, lokala utvecklingsprogram för kommersiell service och de regionala miljökvalitetsmålen.4
I Boverkets regleringsbrev för 2003 och 2004 har Regeringen före-skrivit att Boverket ska bidra till att målet för den regionala utveck-lingspolitiken uppnås. Detta innebär att verket, där så är relevant, ska vara samverkanspart i de regionala tillväxtprogrammen genom att bidra med analys-, metod och kompetensstöd inom sitt ansvars-och kompetensområde. Boverket ska vidare bistå NUTEK med underlag vid uppföljningen av regionala tillväxtprogram 2004.
I arbetet med tillväxtprogrammen är sektorssamordning angelä-gen. Den fysiska samhällsplaneringen berör definitionsmässigt flera sektorer. På nationell nivå är det Boverket som företräder den fysiska planeringen.
Ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna kan endera åvila länsstyrelserna, självstyrelse- samverkansorganen t.ex. Region Skåne eller kommunerna i samverkan. Länsstyrelsens särskilda roll, som
3 Riktlinjer för arbetet med regionala tillväxtprogram, Regeringen,
Närings-departementet, 2002.
13 2. Bakgrund
företrädare för staten, förutsätts av regeringen komma till uttryck inom tillväxtprogrammet. Länsstyrelsen har en samordnande roll i arbetet med statliga intressen. I denna rapport redovisas hur den fysiska samhällsplaneringens frågor behandlas i tillväxtprogrammen.
En del sådana frågor berörs inte alls i programmen. Exempelvis tar inga län/regioner upp frågan angående handel och service ur ett fysiskt lokaliseringsperspektiv utan nämner bara att tillgång på offentlig och kommersiell service bör finnas över hela länet, tätort såväl som glesbygd. Den aktuella frågan om vindkraftens utbyggnad saknas också helt.
I följande avsnitt (3) analyseras tillväxtprogrammens behandling av fysiska samhällsplaneringsfrågor närmare.
Ulrika Messing sa i sitt tal vid LO:s upptaktskonferens för en ny generation tillväxtprogram den 13 mars 2002 att:
”Jag tycker att frågor om lokal och regional tillväxt är något som berör väl-digt många. För att inte säga alla som bor i Sverige. Som minister med an-svar för regional utveckling menar jag därför att vi måste skapa breda alli-anser för att ta tillvara de möjligheter som finns, men också för att kunna tackla de problem som uppstår. Min och regeringens absoluta förhoppning är att tillväxtprogram kan bli ett instrument som kan inspirera och stimu-lera människor runt om i landet att ta aktivt ansvar för utvecklingen”.
15 3. Redovisning av undersökta frågeställningar i tillväxtprogrammen
Frågeställningar i
tillväxtprogrammen
3.
Vid en genomgång av frågor rörande fysisk samhällsplanering och angränsade ämnesområden i samtliga läns/regioners regionala till-växtprogram som redovisas under avsnitten 3.1– 3.6 framgår följande:
3.1 Hållbar utveckling
I regeringens riktlinjer för arbetet med regionala tillväxtprogram slås det fast att tillväxtprogrammen ska bidra till en hållbar tillväxt och att hållbarhetsperspektivet ska beaktas under hela programarbetet. Varje program ska innehålla en hållbarhetsstrategi.
Nästan alla länen/regionerna behandlar det önskvärda i att få en långsiktigt hållbar utveckling till stånd. Många omnämner eller behandlar hållbarhet ur social, ekologisk/miljömässig och ekonomisk synvinkel. Men i de flesta fall utvecklas inte hållbarhetsfrågorna närmare.
Regeringen har föreskrivit att tillväxtprogrammen ska utvecklas och tydliggöras vad gäller det ekologiska hållbarhetsperspektivet.
I Hallands program framhålls att hållbarhetsaspekten kan användas som drivkraft för tillväxt.
Uppsala läns program understryker att hållbarhetsperspektivet skapar ökad marknadsmässig konkurrenskraft och att tillväxten inte får stå i strid med en utveckling mot ett långsiktigt hållbart samhälle.
Skåne tar i sitt program fram att det gäller att tidigt integrera miljö-och hållbarhetsaspekter i ekonomiska termer. Att främja en hållbar utveckling är både ett förhållningssätt och en kompetensförmåga. Programmet betonar att allt arbete, såväl förslag som mål och hand-lingsplaner, ska ha hållbar utveckling som utgångspunkt. För att få större inblick i denna fråga genomförs inom Region Skåne utbild-ningar i olika former samt en omvärldsbevakning som syftar till att hållbarhetsperspektivet blir en integrerad del av tillväxtarbete och regionalt utvecklingsarbete.
I Östergötlands program diskuteras hur hållbarheten ska kunna sättas in i tillväxtprogrammet. Regionförbundet Östsam har därför
försökt foga in hållbarhetsfrågorna i programmet delområde för del-område.
Kalmarregionen framhåller särskilt att i tillväxtprogrammet är den ekonomiska hållbarheten ett stort ansvar för alla som har inflytande över hur näringslivspolitiken tar sig praktiska uttryck i länet. Program-met tar på ett utförligt sätt upp vad för slags frågor som finns i länet gällande ekologisk, ekonomiskt och social hållbarhet.
I några fall tar programmen upp specifika miljöfrågor. Västra Göta-land diskuterar en miljödriven utveckling utifrån transporter och teknikutveckling. Det gäller bland annat att utveckla infrastrukturen så att fler arbetsplatser nås av kollektiva förbindelser, att godsvolymen på tåg inom länet ska ha ökat med 50 procent till år 2007 och att oljeberoendet ska minska.
Bland annat Västra Götaland, Stockholm och Kalmar län behandlar sociala hållbarhetsfrågor, men också ett tiotal andra län/regioner tar i korthet upp frågeställningen.
Västra Götaland belyser att den sociala hållbarheten är viktig för en god utveckling och gör det i sin analys av styrkor och svagheter i länet. Tolkningen är, att brister här är en stor svaghet för länet/regionen.
Stockholms län anser också att dessa frågor är viktiga och tar upp frågan som ett kapitel med särskilda insatser där en belysning av integration, jämställt företagande och social ekonomi förekommer. Arbetskraftsbristen samt den ökade ohälsan bland de arbetande är ett stort problem för länet/regionen. Kalmarregionen behandlar i sitt program sociala indikatorer på en hållbar regional utveckling, t.ex. hälsa, utbildning och brottslighet.
Även i norra delen av landet är det många län/regioner som berör social hållbarhet. Det betonas att för att nå en social hållbar utveck-ling gäller det att skapa möjligheter till utbildning, minska ohälso-talen och arbetslösheten samt verka för jämställdhet och integration. Det framhålls att den negativa befolkningsutvecklingen i många delar av länen i hög grad påverkar den sociala hållbarheten.
Även om hållbarhetsfrågorna behandlas i många av programmen så är det ofta i största korthet och inte genom mer utförliga texter. Pro-blemet med detta är uppenbart. Det finns stor risk att de övergri-pande skrivningarna om hållbarhet i programmen inte i så stor utsträckning kan användas i tillväxtarbetet, eftersom de inte har utvecklats för det praktiska arbetet i mer direkt användbara riktlinjer och indikatorer. Det känns angeläget med en fortsatt utveckling av programmen i detta avseende. Möjlighet att föra in mer av detta i programmen kan finnas vid de årliga uppdateringarna. Också arbetet med länens/regionernas regionala utvecklingsprogram bör kunna ge goda möjligheter att understödja behandlingen av hållbarhet i tillväxt-programmen.
17 3. Redovisning av undersökta frågeställningar i tillväxtprogrammen
3.2 ESDP och europaperspektiv
Det är endast ett fåtal län/regioner som behandlar ett
europa-perspektiv eller direkt tar upp, ESDP (European Spatial Development Perspective).5 Det är främst några län/regioner i södra Sverige som tar
upp detta.
Till exempel nämner Kalmar län att arbetet med tillväxtprogram-men sker i ljuset av Lissabonstrategin där EU:s länder antagit utma-ningen om att skapa världens mest dynamiska och kraftfullaste kunskapsbaserade ekonomi.
Det skånska utvecklingsprogrammet ska kopplas till det europeiska perspektivet genom ESDP och Västra Götaland vill utveckla plane-ringsinstrumenten genom ökad integration av den regionala och den lokala fysiska planeringen, enligt ESDP.
3.3 Livsmiljö
Flera län/regioner lyfter fram att en god livsmiljö har avgörande bety-delse för tillväxt och boende. Två tredjedelar av programmen nämner begreppet livsmiljö. Nedan följer exempel på program som utförligt har presenterat innebörden av en god livsmiljö för länet/regionen.
I Stockholms program understryks att brister i den fysiska miljöns attraktivitet är ett allvarligt tillväxthinder. Västmanland och Söder-manland har liknande synpunkter genom att säga att god livsmiljö är tillväxtfrämjande och länet vill på sikt verka för att länets kommuner har en attraktiv tillväxt- och livsmiljö och vill öka kvaliteten i bostads-och livsmiljöerna.
I Västernorrlands program talar man om orternas kvalitet och möjligheten till en god livsmiljö. Genom att uppmärksamma den lokala livsmiljön som lokaliseringsfaktor kan förutsättningarna för inflyttning, nyetableringar och nyföretagande stimuleras och gynnas. En god livsmiljö inkluderar även närheten till kultur och till kultur-företagande. Dessa spås få mer utrymme i kunskapssamhället. En god livsmiljö är därför en stimulans för tillväxten. Lokalsamhällenas roll för den regionala tillväxten måste uppmärksammas, särskilt eftersom människors livsmiljövärderingar är avgörande för en stor del av flyttmönstren i samhället.
Västerbottens program betonar att det är nödvändigt för företagen med en attraktiv miljö för att kunna verka på ett bra sätt. Att infra-struktur, samhällsservice och en god livsmiljö finns är en viktig konkurrensfördel. Strategiska insatser bidrar till att främja livskvalitet. Det gäller bl.a. natur- och kulturmiljö, kulturliv och lokal utveckling. Stärkt lokal utveckling bidrar till god livsmiljö, vilket är en viktig profileringsfaktor för ökad inflyttning. Landsbygdens utveckling är viktig för ett län med så mycket glesbygd. I Blekingeprogrammet nämns livsmiljöbegreppet främst i ett handlingsprogram för lands-bygdsutveckling.
Också i Gävleborgs läns program tas upp frågor om attraktiv livsmiljö. I programmet framhålls att regionförstoring bl.a. handlar om samspe-let mellan attraktiva livsmiljöer och goda kommunikationer.
Norrlandslänens program betonar samtliga inriktningen mot en attraktiv region och mot att bevara och skapa attraktiva livsmiljöer. Den viktigaste uppgiften är att bibehålla länet som en livskraftig region och att bibehålla landsbygden som livsmiljö.
3.4 Boende
Boendet är strategiskt för en attraktiv region med god livskvalitet och tillväxt. Drygt hälften av länen/regionerna tar upp boendet och/eller bostadsförsörjningen i sina regionala tillväxtprogram. Länen/regio-nerna behandlar boendefrågor utifrån sina utgångspunkter. De be-grepp som används är t.ex. attraktivitet, livskvalitet, boende/livs-miljö. Några län/regioner tar upp boendefrågan utifrån ett allmänt hållet perspektiv, medan andra är mer utförliga.
I Gävleborgs läns program betonas att det är viktigt med ett attrak-tivt boende med tillgång till attraktiva stadsmiljöer. Kommunerna har en viktig roll att ta tillvara och skapa sådana miljöer samt planera för bostadsförsörjning och därmed bidra till ökad tillväxt. I programmet framhålls att färre antal personer numera flyttar enbart till ett arbete. I stället flyttar många till ett bra boende och är beredda att pendla kortare eller längre sträckor till arbetet. I länen utanför Stockholms-regionen är dessutom prisnivån på hus och lägenheter lägre.
I Örebro läns program pekar man på den sociala faktorns betydelse i valet av var personer vill bo och arbeta. De prioriterar god livskvalitet, vilket kan innebära en bra boendemiljö och/eller tillgång till utbild-ning och kultur, dvs. det som har betydelse för social välfärd. Målet är ett positivt flyttningsnetto och ökad nybyggnation.
Också flera andra län/regioner tar upp sambandet mellan boende-frågor och tillväxt. Region Skåne understryker att bristen på bostäder kan bli ett hinder för tillväxt. Denna brist ökar i regionen. I program-met understryks att Skåne ska kännetecknas av en bred bostadsmark-nad med goda och attraktiva boendemiljöer. Genomfört samarbete med bl.a. Boverket och länsstyrelsen har syftat till att förbättra plane-ringen av bostadsförsörjningen för att främja den regionala utveck-lingen. Resultatet ska inspirera kommunerna att aktivt arbeta med boendefrågor. (Bostadsmarknaden i Skåne – behov, strategier och utvecklingsmöjligheter, februari 2002).
I Stockholms läns program pekas på vikten av att tillgodose behovet av bostäder i väl trafikförsörjda, täta miljöer. Det finns en nära kopp-ling mellan lågt bostadsbyggande och brister i trafikinfrastrukturen. I programmet finns en lägesbeskrivning av bostadsmarknadens oba-lans och trafiksystemets kapacitet. Brister i kommunikationerna gör att kommunerna inte bygger bostäder i den utsträckning som behövs. Utbudet av bostäder har inte ökat i takt med befolkningen. Dessutom främjar en blandning olika upplåtelseformer i boendet, inflyttningen.
19 3. Redovisning av undersökta frågeställningar i tillväxtprogrammen
leva och bosätta sig. Tillväxten får inte hämmas av bristande bostads-försörjning. För att klara behovet av bostäder i Stockholmsregionen måste Mälardalslänen bidra. Bostadsutbudet måste anpassas till befolkningstillväxten och till olika typer av efterfrågan. Drivkraft och attraktivitet för ett boende i Sörmland är natur/aktiviteter, bra service och låga boendekostnader. Målet är ett ökat bostadsbyggande.
Liknande synpunkter framförs i Västmanlands program, där det framhålls att en viktig del av dess styrka är god boendemiljö och bra geografiskt läge. Detta kan med fortsatt regionförstoring och trängsel-effekter i Stockholmsregionen bidra till ökat boende och etablering i länet. Småhus i attraktiva lägen efterfrågas och liksom Gävleborg framhåller Västmanland att boendekostnaderna är förmånliga i länet. Det låga bostadsbyggandet är en hämmande faktor för inflyttning av nyrekryterade till länets arbetsmarknad.
Västernorrlands län pekar bl.a. på att landsbygden och mindre tätorter i inlandet har utmärkta boendemiljöer, men problem med utflyttning, bristande servicenivå och brister i infrastrukturen. Man framhåller att ”ett boendebaserat näringsliv” gör det möjligt att välja sitt boende utifrån livsmiljökriterier. Det understryks i programmet att en utbyggnad av IT-strukturen i regionen ökar möjligheterna till kvalificerat arbete utanför storstäderna.
Av länens/regionernas redovisning i programmen framgår följaktli-gen att boendet ses som en viktig förutsättning för tillväxt. Detta har utifrån ett regeringsuppdrag behandlats bl.a. i Boverkets Skåne-uppdrag. Boendefrågorna är oftast mellankommunala och i vissa fall storregionala (främst Stockholm – Mälarregionen). I Boverkets pågå-ende projekt ”Bo lokalt – planera regionalt” behandlas bl.a. dessa frågor inom Stockholm – Mälarregionen. Välutbyggda kommunikatio-ner är en viktig förutsättning för bostadsbyggande. Boendet har följaktligen en viktig roll i skapandet av tillväxtregioner.
3.5 Infrastruktur/kommunikationer
Flertalet län/regioner behandlar behovet av regionförstoring genom goda kommunikationer.
Enligt regeringens infrastrukturproposition (Prop. 2001/02:20) ska investeringar i infrastrukturen planeras utifrån ett brett perspektiv och samordnas med utvecklingen inom andra samhälls-sektorer. Infrastrukturplaneringen är en del av den fysiska plane-ringen, som handlar om den geografiska dimensionen av samhälls-byggandet och hushållningen med mark, vatten och naturresurser. Översiktsplanerna innehåller normalt hur ett varierat utbud av bostä-der, arbetsplatser, service och kultur ska åstadkommas.
I Västernorrlands program pekas det på att en förutsättning för tillväxt är att minska antalet lokala arbetsmarknader. Detta kräver omfattande infrastruktursatsningar. Ett ökat företagande i länets glesbefolkade delar kan stimulera till återflyttning, men måste kom-pletteras med infrastrukturåtgärder, som möjliggör arbetspendling inom en utvidgad lokal och regional arbetsmarknad.
Tillväxtprogram-met ska fokusera på infrastruktursatsningar, vilka skapar förutsätt-ningar för utvidgade arbetsmarknadsregioner. Exempel på processer/ projekt som behöver utvecklas är anslutande infrastuktur i form av terminaler, resecentra och rationell trafikplanering.
Också Gävleborgs program nämner regionförstoring med hjälp av infrastrukturen. De tar även upp betydelsen av ”mjuka infrastruktur-frågor” som attityder, samverkan och information.
Västra Götalands program talar om att regionens strategi är att stimulera ett nyskapande, ta tillvara och utveckla mänskliga resurser samt utveckla infrastrukturen. Att bredda invånarnas
arbetsmarknader anses mycket viktigt. Man fokuserar på en lösning av flaskhalsar i infrastrukturen.
Skåneprogrammet framhåller att infrastrukturen är en tillväxtfaktor som ska främja ökad regional tillväxt genom god tillgänglighet och goda förutsättningar för rörlighet och effektiva transporter på hållbart sätt. En åtgärd är att bygga samman Skåne mer genom förbättringar av infrastukturen.
Västerbottens program lyfter fram såväl järnvägar som flyg och sjöfart som viktiga infrastrukturer. Särskilt tåget medför möjlighet till regionförstoring. Programmet betonar utvecklingen av infrastruk-turen som en av de viktigaste förutsättningarna, liksom den forsk-ningsresurs som finns i området.
I Västmanlands program talas om att grundläggande tillväxtfaktorer måste tillgodoses av infrastrukturen. Man vill bygga bort flaskhalsar som hindrar ökad pendling och en ökning av godstransporter.
Stockholms läns program understryker också behovet av bättre förutsättningar för infrastruktur. Det framhålls att med god infrastruk-tur och därmed förbättrad tillgänglighet skulle den totala effektivite-ten och tillväxeffektivite-ten i regionen komma att öka.
Många av länen/regionerna tar i likhet med Västerbotten och Väster-norrland upp olika kommunikationssatsningar. Flera län/regioner tar likaså upp IT-infrastrukturen, t.ex. Kronobergs program som lyfter fram både fysisk och digital infrastruktur.
Norrbottens program talar om grundförutsättningar för regional tillväxt, vilket är en effektiv transportinfrastruktur. Där ingår Norrbot-niabanan, vägar med god framkomlighet och bärighet liksom flygplat-ser. Också i Västernorrlands program framhålls att en grundförutsätt-ning för tillväxt är väl fungerande kommunikationer. Botniabanan är ett viktigt exempel. Det gäller att utveckla ett heltäckande transport-system för person- och godsbefordran. Även Västerbottens program tar upp Botniabanan.
I Kalmarregionens program används begreppet ”en rundare region”, vilket innebär en fungerande infrastruktur som inte hämmas av dåliga vägar etc. Målet är att genomföra de första stegen i trafikkonceptet ”Östersjöbanesystemet,” och en trafiksäker mittseparerad E 22 från Malmö till Norrköping.
Flera län/regioner behandlar kollektivtrafikens betydelse.
Västra Götalands program deklarerar att målet är att 20 procent fler arbetstillfällen ska bli nåbara via kollektiva transportsystem och IT år
21 3. Redovisning av undersökta frågeställningar i tillväxtprogrammen
2007. Samverkanslösningar för transporter ska finnas för att ge högre framkomlighet och för att uppnå attraktiv busstrafik. En långsiktig regional planering för kollektivtrafik ska finnas. Västerbottens pro-gram framhåller att regionen ska verka för bra kommunikationer. Väl fungerande transportsystem är en förutsättning för tillväxt. Goda kollektiva förbindelser är viktiga. Södermanlands program tar upp frågan om att en flerkärnig region skulle ge fler möjligheter, men kräva investeringar i tvärleder och nya kommunikationsmönster. Man vill förbättra rörligheten genom fysiska åtgärder och förbättrat utbud av transportmöjligheter. Med utvecklad kollektivtrafik och fysisk plane-ring som stöd underlättas förutsättningarna för ett skapande av effektivt resande. Kalmar läns program talar om att det ska finnas möjligheter till pendling med korta restider och en kollektivtrafik som är tillgänglig för alla. Ett bekvämare och snabbare resande bidrar till större tillgång till arbetstillfällen, kulturutbud och fler
fritids-aktiviteter. Även Gävleborgs program behandlar vikten av att förbättra kollektivtrafiken och framhåller att möjligheten ska finnas till arbets-och utbildningspendling.
3.6 Energifrågor
Kronobergs län har energi som ett tema i programmet och en regional tillväxt genom strategisk satsning på energieffektivisering och ökad användning av förnyelsebar energi, vilket ligger väl i linje med länets miljömål. I övrigt har endast ett par län/regioner tagit med energi-frågor genom att konstatera att de har en hög förbrukning energi per invånare som kan vara för hög för att det ska vara långsiktigt hållbart.
23 6. Redovisning av enkätsvar
Ansvaret för att utarbeta
regionalt tillväxtprogram
4.
Regeringens uppdrag att utarbeta regionala tillväxtprogram, har gått till självstyrelseorganen Region Skåne och Västra Götalandsregionen, samtliga samverkansorgan i de län där sådana bildats enligt lagen om samverkansorgan och till länsstyrelserna i övriga län.
4.1 Självstyrelse- och samverkansorgan
1997 inleddes försök med utökat regionalt självstyre i Skåne, Kalmar och Gotlands län samt Västra Götalands län. Syftet var bland annat att utveckla former för en effektivisering samt en bättre demokratisk förankring av det regionala arbetet. Försöken pågår till och med 2006 i Skåne och Västra Götaland. Regionförsöken innebär bl.a. att det re-gionala utvecklingsarbetet övergår från länsstyrelsen till de rere-gionala självstyrelseorganen.
Lagen om samverkansorgan trädde i kraft den 1 juli 2002. Den innebär att det regionala utvecklingsansvaret ska kunna flyttas från länsstyrelsen till ett kommunalt samverkansorgan, i de län där kom-munerna är överens om det. Ett samverkansorgan utgörs av ett kommunalförbund där länets samtliga kommuner är medlemmar. Landstinget kan också vara medlem, men det är inte ett krav.
Den 1 januari 2003 startade samverkansorgan i Dalarna, Uppsala, Östergötland, Halland och Blekinge och ansvaret för den regionala utvecklingspolitiken överfördes från länsstyrelsen till dessa. Gotland och Kalmar län som tidigare varit försöksregioner övergick till att bli samverkansorgan. Från 1 juli 2003 är även Sörmland ett samverkans-organ.
Uppgifter som samverkansorganet tar över från länsstyrelserna är bland annat att utarbeta program för länets utveckling, att samordna vissa utvecklingsinsatser i länet, att besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling, att prioritera infrastruk-turåtgärder samt strukturfondsprojekt. Dessutom är samverkans-organet huvudansvarigt för länets regionala tillväxtprogram. Med-lemmarna i samverkansorganet kan också besluta att föra över valda
delar av sin verksamhet till samverkansorganet. Det kan t.ex. gälla kollektivtrafik, kulturinstitutioner, turism, näringslivsfrågor och internationella frågor.
I bilaga 1 beskrivs landets regionala självstyrelseorgan respektive samverkansorgan i korthet.
4.2 Länsstyrelser ansvariga för tillväxtprogrammen
I län utan självstyrelse- och samverkansorgan är länsstyrelsen ansva-rig för att utarbeta tillväxtprogrammet. Länsstyrelsernas tjänsteman-naorganisation skiljer sig åt i många fall. Normalt åvilar det operativa arbetet med tillväxtprogrammen planeringsdirektörens näringslivs-direktörens enhet/avdelning. I bilaga 2, ges exempel på några olika organisationssätt vid skilda länsstyrelser.
Enligt regeringens riktlinjer för arbetet med regionala tillväxtpro-gram är den grundläggande uppgiften för länsstyrelsen att verka för regional utveckling utifrån ett statligt helhetsperspektiv. Regeringen har bedömt att följande arbetsuppgifter är aktuella för länsstyrelsen: • Bidra till en utveckling av hållbarhetsperspektivet genom att bl.a.
samordna statliga myndigheter med viktig kompetens inom om-rådet.
• Följa nationella insatser och initiativ inom den statliga sektorn och till det regionala partnerskapet förmedla sådana som bedöms vara relevanta för genomförandet av de regionala tillväxtprogrammen. • Möjliggöra en statlig finansiering av de regionala tillväxtprogram-men genom dialog med nationella och regionala statliga myndig-heter för att påvisa samordningsvinster.
• Verka för statlig sektorssamverkan inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen, samt vid behov uppmärksamma regeringen på frågor som kan stärka möjligheterna till samverkan.
25 6. Redovisning av enkätsvar
I regeringens riktlinjer för arbetet med regionala tillväxtprogram pekas det på att i det tidigare arbetet med tillväxtavtalen blev kom-munerna i alltför liten utsträckning involverade i arbetet.
Normalt deltar kommunrepresentanter i partnerskapet/motsva-rande organs överläggningar om tillväxtprogrammen. De har där möjlighet att följa arbetet, ge synpunkter och göra inspel till pro-grammet. I själva programdokumentet behandlas endast i några fall kommunernas deltagande i arbetet. Örebro län nämner i sitt pro-gram att det kommer att utarbetas lokala handlingspropro-gram för kommunerna, vilka är de operativa enheterna i genomförandet av länets tillväxtprogram.
Programmet för Dalarna tar upp att ett mellankommunalt samar-bete i så kallade kommungrupperingar ger större utvecklingsmöjlig-heter och samsyn.
Västra Götalands program är speciellt och består av, förutom det regiontäckande programmet, också av fyra delregionala program. De fyra delregionerna (de fyra kommunförbundens kommuner i länet) består av mellan åtta till femton kommuner. De delregionala programmen belyser och identifierar mellankommunala framtids-och samverkansfrågor, inom regionala frågor framtids-och rollfördelning mellan olika aktörer. Här har kommunförbunden i respektive del-region haft en sammanhållande roll. Kopplingen till det övergri-pande programmet är tydlig, samtidigt som varje enskild kommun har större möjlighet till inblick och påverkan.
Region Skåne har skickat en enkätundersökning till länets kommu-ner i syfte att belysa faktorer som skapar möjligheter och förutsätt-ningar för ett positivt företagsklimat samt entreprenörskap.
Kommunerna och
tillväxtprogrammen
5.
27 6. Redovisning av enkätsvar
I början av januari 2004 skickade Boverket ut en enkät angående de regionala tillväxtprogrammen och den fysiska samhällsplaneringen. Utskicket gick till länsarkitekter, planeringsdirektörer/näringslivs-direktörer vid länsstyrelserna och handläggare/motsvarande för tillväxtprogrammen vid regionala samverkans- och självstyrelse-organ. Efter ett totalt utskick till 52 tjänstemän besvarade 42 av dem efter 2 påminnelser. Noterbart är att alla länsarkitekter/motsvarande svarade samt de båda självstyrelseorganen. Nästan alla samverkans-organ svarade. I gruppen planeringsdirektörer/näringslivsdirektörer svarade knappt hälften, varav flera i samarbete med länsarkitekten i länet.
Fråga 1: Har det skett någon samverkan mellan dem i Ditt län/region som ansvarar för tillväxtprogrammet och företrädare för fysisk sam-hällsplanering på läns/regionnivå under utarbetandet av tillväxt-programmet?
Redovisning av enkätsvar
6.
A: Länsstyrelsernas länsarkitekter
B: Länsstyrelsernas planeringsdirektörer/näringslivsdirektörer
Eftersom länsarkitekter från alla län har besvarat enkäten visar deras svar på fråga 1 att det i ungefär hälften av länen har förekommit nå-gon samverkan. I svarande län med självstyrelse- eller samverkans-organ anger hälften (4) att någon form av samverkan har ägt rum. Fråga 2: I vilka frågor har samverkan skett?
Länsstyrelserna: Samverkan har ägt rum i varierande grad. Bl.a inom länsstyrelsen i Västernorrland, som är en av de länsstyrelser som an-svarar för tillväxtprogrammet, har det varit samverkan i många avse-enden. Länsstyrelsen deltar också aktivt i regional utveckling och näringslivsfrågor.
En del svarar att samverkan skett inom någon/några frågor i tillväxtprogrammet. Det gäller särskilt attraktivitet, livskvalitet, boende samt infrastruktur.
Det har också varit mer begränsad samverkan i inledande skeden av arbetet.
I Dalarna har Region Dalarna ansvar för tillväxtprogrammet. Där har det förekommit en hel del samarbete. Länsstyrelsen har bidragit med hållbarhetsperspektivet, men framhåller att de vill utveckla den geografiska dimensionen i programmet.
I Sörmland har samverkan skett i ett brett partnerskap i åtta olika tematiska grupperingar i deras fyra LA-regioner, där varje region organiserade arbetet utifrån sina strategiska frågeställningar samti-digt som fyra tematiska grupper arbetat med regionförstoring, arbetskraftsförsörjning, entreprenörskap och innovationssystem/ kluster.
I Gävleborg har samverkan skett avseende attraktivt boende, attraktiv livsmiljö samt hållbar utveckling.
Västerbotten anger att samverkan har skett inom främst kultur och kommunikation.
Tillväxtprogrammet i Värmland är ett brett och övergripande dokument, med kopplingar till fysisk samhällsplanering. Särskilt uppenbart är det vad gäller livsmiljöfrågor och pendlingsfrågor. Självstyrelse- och samverkansorganen: Samverkan med länsstyrel-serna har ägt rum i stor utsträckning. C-framåt i Uppsala län anger att samverkan gällande miljöfrågor har skett med länsstyrelsen.
I regionförbundet Östsam har samverkan skett avseende planer för utbyggnad av transport- och informationsinfrastrukturen samt kollektivtrafiken.
Samverkan mellan länsstyrelsen och region Halland har ägt rum gällande främst insatsområden som arbetskraftsförsörjning med avseende på regionförstoring, pendling, transporter, infrastruktur-planering och analyser kring strategier kring storstadsutveckling.
Samverkan har även i något fall skett med länsstyrelsens planenhet men då i utvecklingsprogramarbetet vilket är större än tillväxt-programmet.
29 6. Redovisning av enkätsvar
Fråga 3: Hur/i vilka former har samverkan genomförts?
Länsstyrelserna: Drygt hälften av länsarkitekterna har svarat på denna fråga att samverkan har ägt rum genom deltagande i arbets/ styr- processgrupp, genom muntliga överläggningar eller genom framtagande av PM och yttranden över remisser.
Samverkan har också skett via partnerskapets olika grupper. I Sörmland i ett brett partnerskap där totalt 400-600 deltagare varit involverade. Samverkan har också skett genom att representanter från länsstyrelsens planenhet eller motsvarande har funnits med i insatsområdesgrupper eller genom löpande dialog och information till grupper, där företrädare för fysisk samhällsplanering funnits med, bl.a. i Värmlands län.
Självstyrelse- och samverkansorgan: Samverkansorganet C-framåt i Uppsala län har en hållbarhetsgrupp tillsammans med länsstyrelsen för tillväxtprogrammet.
Region Halland har samverkan med länsstyrelsen om fysiska samhällsplaneringsfrågor och arbetet med hållbar tillväxt samt miljömålen.
Samverkan kan också ha genomförts genom att länsstyrelsen ingår i partnerskap eller genom gemensamt analysarbete och deltagande i skrivandet av programmet.
Fråga 4: Har samverkan med företrädare för fysisk samhällsplane-ring ägt rum efter det att tillväxtprogrammet färdigställts?
Samverkan efter det att programmet färdigställts har som väntat ägt rum i färre fall än under arbetets gång, bl.a. eftersom tillväxtpro-grammen har färdigställts så nyligen. Någon form av samverkan har skett i ca hälften av länen.
A: Länsstyrelsernas länsarkitekter
B: Länsstyrelsernas planeringsdirektörer/näringslivsdirektörer
Fråga 5: I vilka frågor har samverkan skett?
Länsstyrelserna: Generellt sett har samverkan efter att tillväxtpro-grammet färdigställts i mycket stor utsträckning ägt rum inom samma områden som under utarbetandet av tillväxtprogrammet. Västernorrland nämner här t.ex. planering kring tätorts- och lands-bygdsutveckling, attraktivitet och funktionalitet.
Några andra länsstyrelser nämner frågor kring bostadsbyggande/ försörjning, kommunikation, attraktivitet och livskvalitet.
För Sörmland har bl.a. frågan om utvecklingen av Mälardals-samarbetet och inom rörlighet för att främja kvalitativt och kvanti-tativt bostadsbyggande behandlats i samverkan.
I Gävleborg har man samverkat om attraktivt boende och över-siktsplanens betydelse för tillväxt.
Samverkan har också i andra fall skett genom bildandet av arbets-grupper som arbetar med olika insatsområden. Här har företrädare för fysisk samhällsplanering främst funnits med i grupper gällande livsmiljö och rörlighet.
Självstyrelse- och samverkansorgan: Samverkan har skett främst frå-gor gällande hållbarhet, men också i transport- och informations-infrastruktur.
Samverkan med länsstyrelsen i frågor rörande statlig sektorssam-ordning och regionala miljömål som sker kontinuerligt i tillväxt-programarbetet.
Fråga 6: Hur/i vilka former har samverkan genomförts?
Länsstyrelserna: Samverkan har i något län, ägt rum genom att en företrädare för fysisk planering innehar en ordföranderoll som insatssamordnare.
Ett annat exempel är att det bildats en arbetsgrupp för att se över bostadssituationen och hindren för tillväxt, men också genom fortsatta muntliga överläggningar i olika frågor.
I några län har det skett genom särskilda ”samtalsgrupper” eller arbetsgrupper, där företrädare för fysisk samhällsplanering ingår. Självstyrelse- och samverkansorgan: Här har samverkan i något fall genomförts i en särskild hållbarhetsgrupp eller i andra fall direkt med länsstyrelsen.
Samverkan kan också ha inneburit fortsatta samtal och strategiskt arbete kring berörda frågeställningar.
Fråga 7: Hur har detta samverkansarbete dokumenterats? Länsstyrelserna: Samverkan har t.ex. dokumenterats i tillväxt-programmet eller i informationsbroschyr, protokoll eller liknande.
Den kan också i vissa fall ha dokumenterats genom ett handlings-program avsett att lyftas till länets partnerskap. I något län har det inte gjorts någon särskild dokumentation och i något fall finns det endast nedtecknat som utkast till projektbeskrivning.
styr-31 6. Redovisning av enkätsvar
grupp i partnerskapet eller dokumentation direkt i tillväxtprogram-met.
Dessutom nämns informationsmöten och andra former av dialo-ger.
Självstyrelse- och samverkansorgan: Endast ett par organisationer har besvarat frågan.
I något fall, där samverkan har skett inom den egna organisatio-nen, har inte någon dokumentation gjort.
I någon region har dokumentation gjorts genom minnes-anteckningar.
Fråga 8: Hur har den kommunala översiktsplaneringen beaktats i ar-betet med tillväxtprogrammet?
Länsarkitekter: En mycket stor majoritet säger att översiktsplane-ringen inte har beaktats i någon större utsträckning. Vissa svarar nej, medan några andra länsarkitekter anser att översiktsplaneringen har beaktats i ytterst liten utsträckning och endast gällande någon en-staka fråga. Någon anför att tillväxtprogrammet är för övergripande för att det överhuvudtaget ska bli aktuellt.
Det framgår tydligt att om översiktsplanen var gammal när tillväxt-programarbetet startade så kan den vara svårare att använda i tillväxtprogramarbetet.
Något län framhåller att översiktsplaneringen kommer att beaktas i den kommande regionala utvecklingsplanen och därför inte i till-växtprogrammet.
I några enstaka fall har pågående infrastrukturutveckling och planerade industriinvesteringar som är redovisade i översiktsplanen beaktats i tillväxtprogramarbetet. I vissa fall har fysiska samhälls-planeringsfrågor diskuterats inför utarbetandet av tillväxtprogram-met.
Gävleborgs län har särskilt omnämnt översiktsplanens betydelse i tillväxtprogrammet och ekonomiska medel har lagts på projekt som stöder översiktlig planering och attraktivt boende.
Planeringsdirektörer/Näringslivsdirektörer: Några svarar att över-siktsplaneringen inte beaktats alls. Andra att tillväxtprogrammet bygger på dialoger med kommunerna som svarar för översiktsplane-ringen. Översiktsplanen har också beaktats indirekt genom företrä-dare från kommunledning och kommunernas näringslivsansvariga, som bl.a. varit med i partnerskapet. Flera framhåller vikten av bo-endefrågorna.
I något fall framhålls att i detta skede av arbetet med tillväxtpro-grammen inte funnits några skäl att beakta översiktsplanen, det kan däremot bli aktuellt senare.
Självstyrelse- och samverkansorgan: I några fall har översiktsplane-ringen inte alls beaktats. I några att den inte är beaktad i tillväxt-programmet men däremot kommer att beaktas i det regionala ut-vecklingsprogrammet. Exempelvis har region Halland inte beaktat
översiktsplaneringen i tillväxtprogramarbetet, men däremot i deras regionala utvecklingsstrategi vilken har bredare inriktning mot frå-gor om planering och livskvalitet och där ett samarbete sker med kommunerna.
I Västra Götaland finns det fyra delregioner där kommunförbunden har det sammanhållande ansvaret, bl.a. inom områden som attrak-tionskraft för företag och invånare, attraktiva boendemiljöer, där översiktsplanerna ligger som grund för diskussion.
Från Regionförbundet Kalmar län framhålls att översiktsplanen legat till grund för synpunkter som framförts av kommun-representanter i tillväxtprogramprocessen. Den har också enligt regionförbundet beaktats genom kommunala näringslivschefers medverkan i framtagandet av tillväxtprogrammet.
Region Skåne anger att visst beaktande skett genom samtal med Malmö stad inför deras kommande reviderade översiktsplan. Fråga 9: Skulle en samverkan kunnat bidra till en förbättring av tillväxtprogrammet?
Länsarkitekter: En majoritet anser att en samverkan kunnat bidra till en förbättring. Det pekas bl.a. på att om samverkan under framta-gandet av programmet rörande frågor kring samhällsbyggnads-kvaliteter m.m. hade skett skulle det ha tydligare lyft upp frågor som är väsentliga för utvecklingsklimatet i länet.
De som inte anser att samverkan skulle leda till förbättring fram-håller ofta att målet med tillväxtprogrammet är begränsat till att öka företagens lönsamhet och sysselsättningen samt att programmet är så översiktligt att det är svårt att se hur fysisk planering skulle kunna bidra till en förbättring.
A: Länsstyrelsernas länsarkitekter
B: Länsstyrelsernas planeringsdirektörer/näringslivsdirektörer
33 6. Redovisning av enkätsvar
Planeringsdirektörer/Näringslivsdirektörer: Här anser de 5 som sva-rar NEJ att samverkan inte bidsva-rar med en förbättring, då tillväxt-programmet inte har den inriktningen och konkritiseringsgraden. Fokus i tillväxtprogrammet är ökad tillväxt i näringslivet, och frågor rörande fysisk samhällsplanering hör i första hand hemma i den regionala utvecklingsplanen.
Självstyrelse- och samverkansorgan: De allra flesta tycker att en sam-verkan skulle kunna förbättra tillväxtprogrammet.
Västra Götalandsregionen menar att det saknas tradition i att föra samman dessa frågor med tillväxt och fysisk samhällsplanering.
Regionförbundet Kalmar län säger att företrädare för fysisk sam-hällsplanering samverkar inom ramen för transportplanen, för att sedan kunna överta delar från detta till tillväxtprogrammet.
Den som svarat NEJ, tycker att dessa frågor bör behandlas i regio-nala utvecklingsstrategier eller utvecklingsprogram.
Fråga 10: Hur (i vilket/vilka avseenden) skulle en samverkan kunnat bidra till att förbättra arbetet med tillväxtprogrammet? Denna fråga har besvarats främst av de som svarade JA på fråga 9.
Länsarkitekter: Kunskaperna som finns hos de som sysslar med fysisk planering skulle vara av intresse då god planering är en fram-gångsfaktor när det gäller tillväxt. Det kan resultera i att berörda frågor, t.ex. frågan om attraktivt boende kan behandlas bättre.
Samverkan skulle också förbättra helhetssynen samt kopplingarna till andra planer, t.ex. översiktsplanen. Det skulle ge en tydligare koppling mellan fysiska förutsättningar för tillväxt och övriga tillväxtfrämjande faktorer.
Några pekar dessutom på att i översiktsplanen finns frågor som har betydelse för bl.a. företagsetableringar och resmönster. Hänsyn till fysiska värden är avgörande för lokaliseringar. Ett problem ligger i att översiktsplanerna i vissa fall är inaktuella.
Planeringsdirektörer/Näringslivsdirektörer: Det framhålls bl.a. att bättre samverkan skulle ge större genomförandemöjligheter av tillväxtprogrammet.
Vidare sägs bl.a. att en utökad dialog mellan kommuner och läns-styrelse vore önskvärd för en förbättring av tillväxtprogramarbetet. Självstyrelse- och samverkansorgan: Västra Götalandsregionen anser inte att bristen på samband främst är ett samverkansproblem.
I Region Blekinges enkätsvar pekas det på att i den kommande översynen av den regionala utvecklingsstrategin ska översikts-planeringens frågeställningar tas in.
Region Dalarna beskriver att det där finns ett processinriktat arbets-sätt där företrädare från både lokal och regional nivå medverkar, som kan förbättra tillväxtprogramarbetet.
Fråga 11: Inom vilka verksamhetsområden skulle det varit särskilt angeläget att få till stånd en samverkan? Denna fråga har besvarats främst av de som svarade JA på fråga 9.
Länsarkitekter: Några anser att samverkan krävs inom verksamhets-områden som avser lokalisering, miljöpåverkan, infrastruktur, håll-bar utveckling, landsbygdsutveckling och attraktiv boendemiljö samt för att kunna föra ut kunskap till kommunerna om tillväxt-programmet till användning i den kommunala planeringen.
Flera framhåller i detta sammanhang boendefrågor, kommunika-tion, kulturmiljö, sociala aspekter.
I något fall pekas på samverkan genom remiss till handläggare för fysisk planering då något utbyggnadsprojekt är aktuellt samt på att företrädare för fysisk samhällsplanering bör följa och medverka i uppföljningen av programmet och informera om kopplingar till planering.
Planeringsdirektörer/Näringslivsdirektörer: I ett av svaren pekas det på att vid frågor om lokalisering, arbetskraftstillgång och näringslivs-struktur är samverkan särskilt angelägen.
Det gäller också frågor rörande interkommunal samverkan inom ramen för lokala arbetsmarknader.
Självstyrelse- och samverkansorgan: Västra Götalandsregionen pekar på att kommunerna i större utsträckning skulle ha företrädare även för andra ansvarsområden än näringslivstjänstemän med i arbetet med tillväxtprogrammet, vilket borde kunna främja samverkan.
Region Skåne anser att det skulle vara angeläget med ökad samver-kan inom analyser och scenarier samt planer för tillväxtfrämjande investeringar.
Genom frågorna 12 och 13 har partnerskapet behandlats.
Fråga 12: I vilken utsträckning har ledamöter i partnerskapet ini-tierat förslag (oavsett om de kommit med i programmet eller inte) under utarbetandet av tillväxtprogrammet?
35 6. Redovisning av enkätsvar
Fråga 13: Ingår någon/några fysiska planerare, arkitekter, landskaps-planerare eller motsvarande i sin yrkesroll i partnerskapet?
Partnerskapet har en viktig roll. Utfallet visar att genom partnerska-pet initieras förhållandevis många förslag. Endast i vissa fall ingår emellertid fysiska planerare, arkitekter, landskapsarkitekter eller motsvarande i sin yrkesroll. Med största sannolikhet minskar detta starkt möjligheten till utvecklande tvärsektoriell dialog om fysiska samhällsplaneringsfrågor.
I ett antal län/regioner finns, utöver ”det stora” partnerskapet, en mindre partsammansatt arbetsgrupp för samverkan kring tillväxt-programmet. I frågorna 14, 15, 16 och 17 behandlas denna.
Fråga 14: Finns det i Ditt län/Din region en sådan arbetsgrupp i anslutning till partnerskapet för tillväxtprogrammet?
Fråga 15: Ingår någon/några fysiska planerare, arkitekter landskaps-arkitekter eller motsvarande i arbetsgruppen?
Fråga 16: I vilken utsträckning har ledamöter i arbetsgruppen initie-rat förslag vid förberedelserna och vid utarbetandet av tillväxt-programmet?
Fråga 17: Vad har arbetsgruppens uppgift varit?
Som väntat finns det i nästan alla län/regioner, utöver ”det stora” partnerskapet, en mindre partssammansatt arbetsgrupp (fråga 14). Genom svaren på fråga 17 i enkäten har uppgifterna för dessa ar-betsgrupper beskrivits. De varierar något från fall till fall. Viktiga uppgifter i många fall är att ta fram och/eller diskutera underlag och analys inför tillväxtprogrammet och att koordinera arbetet mellan olika parter som ingår i arbetsgruppen. I vissa fall har arbetsgruppen direkt arbetat fram förslag till tillväxtprogram. I flera fall har den haft styrande och prioriterande funktioner.
Utfallet av fråga 16 visar att denna typ av arbetsgrupper har initie-rat förhållandevis många förslag i arbetet, vilket tyder på att de ofta har stor betydelse i arbetet. Av svaren på fråga 15 framgår att – liksom i ”de stora” partnerskapen – ingår emellertid endast i några fall fysiska planerare, arkitekter, landskapsplanerare eller motsvarande i
arbets-37 6. Redovisning av enkätsvar
grupperna. Det minskar starkt möjligheterna till dialog och samver-kan om fysiska planeringsfrågor i tillväxtarbetet.
Fråga 18: Vilka områden/ämnen i länets/regionens tillväxtprogram tycker du främst har anknytning till fysisk samhällsplanering? Här redovisas de fem största områden/ämnen som förekom med hjälp av följande poängskala: 1= 5p har störst anknytning osv. , 2=4p, 3=3p, 4=2p, 5=1p.
Den använda enkla numeriska rangordningsmetoden visar att såväl länsstyrelsetjänstemännen (länsarkitekter resp. planeringsdirek-törer/näringslivsdirektörer) som tjänstemännen vid självstyrelse-och samverklansorganen anser att infrastrukturfrågor i tillväxt-programmen har störst anknytning till fysisk samhällsplanering. Detta är naturligt, eftersom planeringen av infrastrukturen så på-tagligt kräver fysisk analys i geografiskt, kartmässigt perspektiv.
Länsstyrelsetjänstemännen sätter boendefrågorna högt (länsarki-tekterna anger dem som andra prioritet och planeringsdirektörer/ näringslivsdirektörer ger boendefrågorna tredje prioritet). De sva-rande tjänstemännen vid självstyrelse- och samverkansorganen har däremot inte boendefrågorna som någon av de fem högsta prio-riteterna.
De anger i stället i genomsnitt miljöfrågor som andra prioritet. Länsarkitekterna har i genomsnitt hållbar utveckling som tredje prioritet. I detta ingår bl.a. miljömässigt hållbar utveckling. De har vidare natur/kultur som femte prioritet, vilken också delvis har samband med god miljö. Planeringsdirektörer/näringslivsdirektörer anger attraktiv livsmiljö som femte prioritet. Attraktiv livsmiljö är givetvis delvis relaterat till god miljö men innehåller även andra komponenter.
Planeringsdirektörer/näringslivsdirektörer prioriterar upplevelse-industri som andra prioritet och den delvis till detta relaterade turismen som fjärde prioritet medan länsarkitekterna har med företagsutveckling som fjärde prioritet. Till viss del förefaller yrkes-rollen återspeglas i detta, vilket är naturligt.
Självstyrelse- och samverkansorgan har i genomsnitt prioriterat östersjöperspektivet och arbetskraftförsörjning som tredje resp. fjärde prioritet. Som femte prioritet finns det inte minst till infra-struktur relaterade regionförstoring med.
Övriga synpunkter i enkäten
Länsarkitekter: Värmlands län vill få fart på samverkan mellan regionalekonomer och fysiska planerare. Detta vill man bl.a. ska ske via seminarier.
Jämtland och Dalarna framhåller att det kommande regionala utvecklingsprogrammet till skillnad mot tillväxtprogrammet blir ett viktigt arbete för hållbar samhällsutveckling, där länsstyrelsens samhällplaneringsfunktion kommer att ta initiativ till att översikts-planeringen involveras. Norrbotten menar att samverkan med fysisk planering kan bli större när tillväxtprogrammet konkretiseras i handlingsprogram för genomförande.
Västernorrland betonar att deras tillväxtprogram innehåller tydliga ESDP-perspektiv (dvs. en samhällsplanering med ekonomiska för-tecken där hållbarhets och livsmiljöfrågor fokuserats).
Västerbotten och Dalarna menar att kopplingen till översiktsplanen bör kunnas förtydligas i tillväxtprogrammet genom en växelverkan mellan regional- och kommunnivå i ESDP-anda, vilket bl.a. förutsät-ter att översiktsplaneringen får en mer framträdande roll i det
regio-39 6. Redovisning av enkätsvar
nala utvecklingsarbetet. Länsstyrelsen framhåller att Örebro län samverkar med övriga Mälardalslän för regional utveckling och tillväxt, främst i bostadsmarknadsfrågor för att behovet av bostäder och bebyggelseplanering ska kopplas bättre till infrastrukturen.
Stockholms län betraktar för närvarande RUFS som länets
tillväxtprogram.
Planeringsdirektörer/Näringslivsdirektörer: I Dalarna drivs arbetet med tillväxtprogrammet i stor utsträckning den politiska vägen ge-nom Region Dalarna.
Norrbottens län betonar att i det fortsatta arbetet med tillväxt-programmen kommer konkreta handlingsprogram inom priorite-rade åtgärder att framställas. I vissa av dem kommer frågor rörande fysisk samhällsplanering att beröras.
Självstyrelse- och samverkansorgan: I Östergötland har regionför-bundet Östsam tolkat relationen mellan tillväxtprogram och utveck-lingsprogram som att det är utveckutveck-lingsprogrammet som i större ut-sträckning ska innehålla frågor rörande fysisk samhällsplanering. Västra Götalandsregionen pekar på att nästan samtliga utvecklings-områden i deras tillväxtprogram har i någon grad en koppling till fysisk samhällsplanering.
41 Bilagor
Bilagor
Bilaga 1
I denna bilaga beskrivs landets nuvarande (februari 2004) regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan i korthet.
Skåne
Region Skåne är regionalt självstyrelseorgan. Försöksverksamheten har förlängts till och med 2006. Region Skåne är ett utökat landsting med ansvar för både regionala utvecklingsfrågor och hälso-, sjuk och tandvård. Regionfullmäktige är Region Skånes högsta beslutande församling med 149 ledamöter som väljs direkt vart fjärde år.
Skånes regionala tillväxtprogram har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av företrädare för Region Skåne, Länsarbetsnämnden samt Länsstyrelsen, och diskussionerna har förts med en rad olika organisationer, kommuner och företag. Nämnden för regional utveckling inom Region Skåne ansvarar för hela området regional utveckling.
För mer information se: www.skane.se Västra Götaland
Västra Götalandsregionen är också direktvalt självstyrelseorgan och utökat landsting. Regionen bildades som försöksverksamhet med två olika utgångspunkter. Det första berodde på hälso- och sjukvårdens krav på samordning som medfört att de gamla landstingsgränserna blivit föråldrade. Det andra var att riksdagen beslutat att pröva regio-nalt självstyre likt det i Skåne, i Kalmar län och på Gotland.
Försöksverksamheten har förlängts till och med 2006 och behåller sin status som självstyrelseorgan. Västra Götalandsregionen ansva-rar bl.a. för RTP. RTP-arbetet har bedrivits i nära samarbete med de fyra kommungrupper som utgörs av de fyra kommunförbunden i länet.
Kalmar län
Regionförbundet i Kalmar län övergick från försöksregion från halv-årsskiftet 1997 till att bli samverkansorgan den 1 januari 2003.
Länets kommuner och landstinget är huvudmän för Regionför-bundet i Kalmar län. På samverkansorganet har tagits även den verksamhet som t.o.m. 2002 bedrevs av Kalmar läns kommunför-bund.
Regionförbundets ändamål är att vara en gemensam organisation för kommunerna och landstinget för att ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling. Uppgiften är bl.a. att utarbeta program för länets utveckling som kommunerna och landstinget avser att genomföra i samarbete med andra parter. Regionförbundet har även ansvar för länets RTP.
För mer information se: www.kalmar.regionforbund.se/ Gotland
Regeringen föreslog i propositionen 2001/02:7 Regional samverkan och statlig länsförvaltning att försöken ska fortsätta och att samtliga kommuner i ett län ska kunna bilda samverkansorgan. Däremot fö-reslogs ingen utvidgning av innehållet i försöksverksamheten.
Gotlands kommun har övergått från försöksregion till att få status som samverkansorgan den 1 jan 2003. Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen ansvar för det regionala utvecklingsarbetet. Kom-munens ledningskontor ansvarar för det operativa arbetet. Bl.a. har samverkansorganet ansvar för RTP.
För mer information se: www.gotland.se Blekinge
Region Blekinge bildades den 1 jan 2001 och blev samverkansorgan den 1 jan 2003. Det innebär att Region Blekinge tagit över ansvaret för den regionala utvecklingen från länsstyrelsen vilket innebär b.la. att utarbeta ett program för Blekinges utveckling och ansvara för det regionala tillväxtprogrammet. Huvudmän är landstinget och länets kommuner.
I april 2001 slöts ett samarbetsavtal mellan Region Blekinge och länsstyrelsen med primärt syfte att parterna i gemensam process vill utveckla nya och bättre informella och formella samarbetsformer. Enligt avtalet ankommer det på Region Blekinge att bl.a. ta initiativ till att ta fram en strategi för Blekinges utveckling.
När det gäller Region Blekinges arbete med att ta fram ett regionalt tillväxtprogram 2004–2007 är länsstyrelsen och Region Blekinge överens om att länsstyrelsen ställer kompetens avseende analyser för statistiskt material, miljö, jämställdhet, kulturmiljö och fysisk planering till förfogande. Under hösten 2002 inrättades en projekt-organisation för arbetet med programmen.
43 Bilagor
Dalarna
I juni 2002 bildades Region Dalarna och 1 jan 2003 blev regionen ett samverkansorgan. Organisationen startades med syftet att uppnå kraftsamling och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet. Huvudmän är landstinget och länets kommuner.
Regionala utvecklingsfrågor som tidigare låg på länsstyrelsen hante-ras fr.o.m. 1 jan 2003 av Region Dalarna och därmed det regionala tillväxtprogrammet.
För mer information se: www.regiondalarna.se Halland
Den 1 jan 2003 skapades samverkansorganet Region Halland. Lands-tingets verksamhet renodlades därmed till hälso- och sjukvård och tandvård. De regionala utvecklingsfrågorna har förts över till Region Halland som därmed bedriver arbetet med länets RTP. Medlemmar är de halländska kommunerna och landstinget. Region Hallands högsta beslutande församling är regionfullmäktige. Syftet är att stärka samverkan på regional nivå och verka för utveckling och till-växt i Halland.
För mer information se: www.regionhalland.se Uppsala
Samverkansorganet ”C-framåt” bildades den 1 januari 2003. Det är uppbyggt enligt lagen om samverkansorgan i länen. Medlemmar i förbundet är landstinget samt de sju kommunerna i länet. Insatserna inriktas på tre sakområden:
– Infrastruktur och kommunikationer – Näringslivsutveckling inkl turism – Internationella frågor och dessutom
– Andra uppgifter såsom infrastrukturfrågor och välfärdsfrågor där t.ex. boende ingår.
Styrelsen har två beredningar till sitt förfogande, en tillväxtbered-ning och en trafikberedtillväxtbered-ning.
Ett regionalt utvecklingsprogram utarbetas under 2003 och 2004. Programmet ska innehålla mål för Uppsala läns långsiktiga utveck-ling som bygger på analyser av regionens förutsättningar och möjlig-heter. Utifrån detta ska C-framåts fullmäktige prioritera viktiga utvecklingsområden. C-framåt ansvarar för det regionala tillväxt-programmet för 2004-2007.
För mer information se: www.regionuppsala.se Östergötland
Regionförbundet Östsam blev samverkansorgan den 1 januari 2003. Medlemmar i regionförbundet är länets 13 kommuner och lands-tinget.
Förbundet ska utarbeta program för regionens långsiktliga utveck-ling, planer för regional infrastruktur och program för tillväxt, RTP. Förbundet ska också bedriva omvärldsbevakning, bevaka kunskaps-utvecklingen inom de verksamhetsområden som förbundet får an-svar för, organisera arenor där olika regionala aktörer kan mötas i arbetet med Östergötlands utveckling.
Förbundet skall med regionala program som grund och med de ekonomiska resurser som medlemmarna ställer till förbundets förfogande ge uppdrag till utförare av verksamheter i den omfatt-ning som medlemmarna beslutar.
Arbetet med regional utveckling genomförs utifrån i första hand 4 verksamhetsområden: Kommunikationer och IT, Livslångt lärande, Kultur- folkbildning- natur och fritid, Näringslivsutveckling- turism.
En arbetsgrupp bestående av Länsarbetsnämnden, ALMI, Lin-köpings universitet, ESF-rådet, Länsstyrelsen och Östsam skriver stommen till RTP. Urvalet av aktörer består i att samtliga har statliga uppdrag som kräver ett deltagande, dvs. inskrivit i sina reglerings-brev att de ska medverka i arbetet med RTP. En referensgrupp som består av företrädare för arbetsmarknadens parter och andra näringslivsorganisationer understödjer arbetsgruppen i framtagan-det av programmet.
För mer information se: www.ostsam.se Sörmland
Regionförbundet Sörmland är en sammanslagning av landstingets regionala enhet och kommunförbundet Sörmland är ett samarbets-organ för Landstinget Sörmland och de nio kommunerna i länet som startade sin verksamhet i jan 2003. Det blev samverkansorgan i juli samma år.
Regionförbundet ska samordna och utveckla strategiska insatser inom områdena infrastruktur, näringslivsutveckling samt utbildning och kompetensutveckling. Bland annat ingår RTP här.
45 Bilagor
Bilaga 2
Länsstyrelsernas organisation skiljer sig i många fall relativt mycket från län till län. Som exempel redovisas här 3 olika organisations-scheman, som översändes till Boverket tillsammans med enkät-svaret.
47 Bilagor
Länsstyrelsen i Stockholms län organisation
