Granskning av finskspråkiga webbsidor hos
kommunerna i förvaltningsområdet för finska språket
2012
Katja Wallenius
Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen
__________________________________________________________
Sammanfattning
Den svenska språklagen trädde i kraft 2009 och lagen om minoriteter och minoritetsspråk 2010. Den nya minoritetslagen betydde att förvaltningsområdet för det finska språket utvidgades kraftigt. I dag, år 2012, finns det 40 kommuner i förvaltningsområdet, och nästa år kommer området att utvidgas ännu mer.
Utredningen från år 2004 visar att endast 11 svenska kommuner hade finskspråkig information på sina webbsidor. Åtta av dessa kommuner hör i dag till förvaltnings-området för finska språket. Resultaten från utredningen 2012 visar att på knappt tio år har finskspråkig information blivit betydligt vanligare på webbsidorna hos kommunerna i förvaltningsområdet för finska språket. Bara två förvaltningskommuner saknar finskspråkig information på sina webbsidor helt och hållet. De två är bland de kommuner som har nyligen inträtt förvaltningsområdet.
Det räcker dock inte att det finns texter på finska på webbsidorna i någon mån. Det är viktigt att myndigheter använder språk som är kvalitativt bra. Enligt språklagen borde myndighetstexter vara klara och begripliga och det kan antas att samma krav gäller den finskspråkiga informationen. Det kan alltså konstateras att kommuner och andra myndigheter är skyldiga att erbjuda språkligt kvalitativa texter även på finska. Det är beklagligt att alla kommuner i förvaltningsområdet inte fyller dessa krav utan det finns texter på webbsidorna hos flera kommuner som är innehållsmässigt begränsade, språkligt otillräckliga.
Det är viktigt att det finns mångsidig information på finskspråkiga webbsidor men även att språket är kvalitativt bra. Bristfälligt och felaktigt språk kan leda till svårigheter att begripa innehållet och även till sakfel. Det är klart att dåligt språk inte kange en pålitlig bild av de tjänster kommunen erbjuder. Det kan även konstateras att finskspråkiga webbsidor har en viktig roll i arbetet för att skydda och främja det finska språket i Sverige. Om den finskspråkiga informationen är bristfällig eller texterna svåra att begripa händer det lätt att finskspråkiga hellre försöker hitta information på den svenskspråkiga sidan. Detta uppmuntrar knappast kommunerna till att uppehålla och utveckla de finsk-språkiga platserna. Det är alltså viktigt att erbjuda välskrivna finskfinsk-språkiga texter om
många frågor så att det finska språket kan förbli ett livskraftigt och nyansrikt språk även i Sverige.
Det finns flera glädjande exempel bland de finskspråkiga webbsidorna med kvalitativa texter på många ämnen på finska. Förhoppningsvis har alla kommuner som ett viktigt mål att utveckla finskspråkiga webbsidor så att de kan tjäna invånarna på bästa möjliga sätt. En omfattande finskspråkig webbsida kan fungera som inbjudande reklam för kommunen och den tyder på att minoritetsspråken och minoriteternas ställning är viktiga frågor i kommunen.
1 Bakgrundsuppgifter
1.1 Språklagen och minoritetslagen i teorin och i praktiken
I språklagen (2009:600) fastställs att det finns fem nationella minoritetsspråk i Sverige: finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddish. I lagtexten nämns att de som har minoritetsspråk som modersmål har rätt att lära sig språket och att myndigheter är skyldiga att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Detta betyder bland annat att myndigheter borde göra minoritetsspråken synliga i samhället genom att göra det möjligt att använda dem vid allt fler tillfällen och inom allt fler områden (Språklagen i
praktiken 2011). Ett viktigt användningsområde för minoritetsspråken är just
myndighets-språk även om det inte finns någon hänvisning till detta i myndighets-språklagen. Lagen innehåller inte heller någon specifik information om de rättigheter som de personer som har ett nationellt minoritetsspråk som modersmål har.
Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) eller så den kallade minoritetslagen trädde i kraft i början av år 2010. Lagen innehåller bestämmelser om förvaltningsområdena för finska, samiska och meänkieli och även mer detaljerad information om rättigheter för de som har minoritetsspråk som modersmål. Lagen beskriver skyldigheter som myndigheter har, till exempel att informera de med minoritetsspråk som modersmål om deras rättigheter. Kommunerna är även skyldiga att erbjuda äldrevård och förskola på minoritetsspråk delvis eller i sin helhet om det begärs av invånarna. Myndigheterna ska stödja de nationella minoritetsspråken så att de kan överleva och utvecklas och de ska även ta kontakt med minoriteterna på deras egna språk. Det finns inga direkta råd i lagen om vilka saker myndigheterna borde informera om på minoritetsspråk och vad det egentligen betyder att nå minoriteterna. Det kan ändå konstateras att lagen uppmanar myndigheterna att ge information på minoritetsspråk även om andra saker än de rättighetersom lagen beskriver.Det är vanligtvis lättare att ta till sig information på sitt modersmål men att informera på de nationella minoritetsspråk har även en annan betydelse: det är viktigt för att minoritetsspråken ska överleva och utvecklas. (Vägledningen för flerspråkig information 2011.) Ju mer information det finns på minoritetsspråken, desto tryggare är dessa språk och deras ställning i det svenska samhället. Myndighetstexter påverkar i hög grad minoritetsspråkens utveckling från
talspråk till fullständiga språk som kan användas inom alla områden i samhället, även i officiella sammanhang. Att informera på minoritetsspråk är naturligtvis att ge service åt invånarna i kommunen.
I språklagen står det att att myndighetstexter ska vara tydliga och lätta att begripa och att de ska följa de normer som är riktade mot standardspråket. Man kan förutsätta att samma krav även berör myndighetstexter på minoritetsspråken. (Vägledningen för flerspråkig
information 2011.) Det kan alltså konstateras att myndighetstexter på minoritetsspråken
borde vara tydliga och de borde fungera som bra exempel för andra som använder minoritetsspråken. Om språket som myndigheterna använder inte är begripligt och korrekt, hur kan man då tänka sig att andra språkbrukare ska uppfylla dessa krav?
1.2 Tidigare forskning
Irmeli Kuusela och Arma Meski kartlade 2004 mängden och kvaliteten av information som myndigheterna publicerade i Sverige. Kartläggningen gjordes på uppdrag av dåvarande Sverigefinska språknämnden och den innebar att webbsidorna av alla statliga myndigheter, bolag, stiftelser och nämnder samt landsting och kommuner undersöktes. Det framgick i kartläggningen att var elfte av alla myndigheter gick ut med information på finska. Den varierande kvaliteten på texterna var ett annat problem som nämndes och det var ofta svårt att hitta texterna på webbsidorna.
Kartläggningen uppdaterades i slutet av år 2009 när den nya lagen om de nationella minoriteterna och minortitetsspråken skulle träda i kraft I utredningen granskades 24 kommuner som enligt minoritetslagen, från och med den 1 januari 2010 tillhör förvaltningsområdet för finska språket. Kartläggningen avslöjade att det finns flera bra och uppmuntrande exempel på kommuner som har rikligt med information skriven på en finska av hög kvalitet på webbsidorna. Det framgick dock att nio kommuner har inte finskspråkig information alls på webbsidorna. Ett nytt, problematiskt fenomen som Kuusela och Meski lade märke till var att på många sidor fanns det en länk till ett översättningsprogram som vanligvis var Google. Det stod ändå ingen varning på sidorna om man borde ställa sig kritisk till texter som är producerade av automatiska översättningsprogram och att innehållet i sådana texter inte är ovillkorligen pålitligt. Stockholms länstyrelse och Sametinget publicerade en rapport 2012 om hur kommunerna och landstingen i förvaltningsområdena för finska, samiska och meänkieli tillämpar lagen i praktiken. Sammanfattningsvis konstateras det att rättskydd hos minoriteterna uppfylls relativt bra i kommunerna men att det finns vissa saker man borde förbättra. Det finns kommuner där en kartläggning om äldrevård och förskola på minoritetsspråket eller minoritetsspråken och om språkkunskaper hos personalen inte har genomförts. Därutöver är några kartläggningar rätt gamla. En stor del av kommunerna i förvaltningsområdena har inte använt stöd från staten för att öka antalet vårdplatser. 42 av 47 kommuner i förvaltningsområdet förklarar att det finns information på minoritetsspråken på deras webbsidor. (Nationella minoriteter. Rapport om tillämpningen av lagen om nationella
Utöver de ovannämnda kartläggningarna har några enstaka undersökningar om tillämpningen av minoritetlagen gjorts. Till exempel har Lovisa Jakobsson vid Umeå universitet undersökt i sin uppsats från år 2011 om de uppdrag som kommunerna har enligt lagen, till exempel finskspråkig äldrevård och förskola, förverkligas i tre kommuner i förvaltningsområdet och om kommunerna är ärliga när de förklarar vilka finskspråkiga tjänster de erbjuder. I undersökningen var Pajala med, som har varit med länge i förvaltningsområdet för finska språket, och Umeå och Västerås, som senare har anslutit sig till förvaltningsområdet. Det framgick att det fanns finskspråkig förskola i varje kommun men i endast en av kommunerna var det möjligt att få äldrevård på finska. Jakobsson konstaterar att det inte nödvändigtvis finns bättre möjligheter att få finskspråkiga tjänster i en kommun som har varit med längre i förvaltningsområdet. Tvärtom, undersökningen avslöjade att finskspråkiga tjänster i Pajala var de sämre än i de två andra kommunerna. (Jakobsson 2011.)
1.3 Varför behövs det en ny utredning?
Finskspråkig information från svenska kommuner och andra myndigheter har bara kartlagts och undersökts i liten utsträckning. En kartläggning som täcker alla myndigheter i Sverige gjordes 2004 av Kuusela och Meski. De gjorde en ny kartläggning av alla kommuner i slutet av år 2009 då minoritetslagen var på inkommande. I lagen bestämdes det om om utvidgningen av förvaltningsområdet och flera kommuner har även anslutit sig till det senare. På våren 2012 omfattar förvaltningsområdet för det finska språket sammanlagt 40 kommuner. Nu är det en bra tid att granska hur information på finska ser ut i kommunerna, när det har gått lite tid från det att förvaltningsområdet för finska språket utvidgades till södra och mellansverige. En annan viktig sak är att samla ihop normer och rekommendationer för myndigheters information på minoritetsspråken gällande till exempel webbsidorna.
Syftet med utredningen är att ge en översikt över hur kommunerna i förvaltningsområdet informerar på finska på webbsidorna. Jag vill även ta upp kvalitativa detaljer om finskspråkiga texter på webbsidorna eftersom hela sanningen om information på finska inte avslöjas om man bara bedömer mängden. Bara kommunerna i förvaltningsområdet för finska språket är med i utredningen. Det skulle vara viktigt att granska läget hos andra kommuner och landsting för att veta hur information på finska har utvecklats där. Även information hos andra myndigheter borde utredas. Detta skulle vara givande att göra under år 2013 eftersom minoritetslagen när den trädde i kraft, gav tre års övergångstid för dem att informera på finska. Övergångstiden går ut i slutet av 2012.
I utredningen kartläggs om kommunerna i förvaltningsområdet har finskspråkig information på webbsidorna. Jag undersöker hur lätt det är att hitta det finskspråkiga materialet på sidorna och om kommunen informerar om förvaltningsområdet och rättigheter för finskspråkiga även på svenska. Jag kartlägger om det finns Google eller annat översättningsprogram på webbsidorna. De finskspråkiga texterna granskas på ett
mer detaljerat sätt både kvalitativt och kvantitativt, och jag har undersökt vilka saker och områden texterna handlar om.
2 Utredningen 2012
2.1 Om utredningen
Utredningen kom i gång i mars 2012 då jag besökte webbsidorna hos kommunerna i förvaltningsområdet. Alla förändringar som är gjorda efter slutet av 2012 är följaktligen inte med i utredningen.
I utredningen kartlägger jag hur läget ser ut hos finskspråkiga webbsidor hos kommunerna i förvaltningsområdet. I den allmänna granskningen utreder jag om det överhuvudtaget finns finskpråkig information på kommunernas webbsidor. Jag vill ta reda på om det finns en finskspråkig helhet på sidorna eller bara enstaka texter som kan finnas genom att använda sökord. Jag granskar även om kommunerna informerar om att de tillhör förvaltningsområdet och att finskspråkiga invånare har olika språkliga rättigheter. En sak som jag har granskat gällande alla kommuner är om det finns ett automatiskt översättningsprogram, vanligtvis Google, på webbsidorna. Jag har närmare studerat sju kommuner för att veta hur informativa texterna är och hurdant språket är ur språkvårdens synvinkel.
2.2 Utredningens allmänna resultat
Utredningen avslöjar att 29 av 40 kommuner i förvaltningsområdet har finskspråkiga webbsidor som man kan hitta genom att klicka på språkval på den svenskspråkiga ingångssidan. Detta betyder att 11 kommuner inte har en finskspråkig helhet på webbsidan, men på sidorna hos nio av dessa kommuner hittar man åtminstone en finskspråkig text genom att använda sökorden ”suomi”, ”suomeksi” och ”finsk”. Det var alltså bara två kommuner som inte hade någon information på finska alls. I kartläggningen 2009 hade 37,5 procent av kommunerna i förvaltningsområdet ingen information på finska på deras webbsidor medan siffran är nu fem procent. Det kan konstaterats att läget tydligt har förbättrats sedan kartläggningarna 2004 och 2009.
Alla kommuner som har varit med i förvaltningsområdet för det finska språket, alltså Haparanda, Gällivare, Kalix, Kiruna, Pajala och Övertorneå, har finskspråkig information på webbsidorna. Fem av kommunerna har finskspråkiga webbsidor som helhet och på Haparandas webbsidor hittar man flera finskspråkiga texter med sökord men de har inte samlats ihop till en helhet.
I början av året 2010 utvidgades förvaltningsområdet för det finska språket med 18 kommuner. I mars 2012 hade 15 av dessa kommuner finskspråkiga webbsidor. De tre kommuner som inte hade finskspråkiga webbsidor var Upplands-Bro, Älvkarleby och Östhammar, men alla tre hade åtminstone en kort finskspråkig text på webbsidan.
Förhoppningsvis samlar alla kommuner de existerande finskspråkiga texterna till helheter så småningom och lägger till även dem.
16 kommuner till har anslutits till förvaltningsområdet för finska språket efter januari 2010. De båda kommuner som inte har någon finskspråkig information på webbsidan är med i gruppen av nykomligar. Det är naturligtvis helt förståeligt att minoritetsfrågor har utvecklats långsammare i vissa kommuner än i andra och det kan hända att alla kommuner som nyligen anslutit sig till förvaltningsområdet inte har hunnit börja översätta webbsidorna till finska. Å andra sidan finns det kommuner som inte har varit en del av förvaltningsområdet men som har satsat på arbetet för språkliga minoriteter. Ett exempel på sådana kommuner är Surahammar som valdes till året sverigefinska kommun 2011. I kommunen har finskspråkig information prioriterats högt. Bland nykomlingarna finns även flera exempel på kommuner som har välgjorda webbsidor på finska. Det kan konstateras att kommuner som har varit med i förvaltningsområdet längre, alltid informerar på ett bättre sätt på minoritetsspråken. Finskspråkig information och hur mycket kommuner satsar på minoritetsspråket varierar alltså i högsta grad.
Det är viktigt att finskspråkiga texter på webbsidorna är samlade ihop för att hitta dem. Det borde finnas ett tydligt språkval på den svenskspråkiga ingångssidan som leder till den finskspråkiga sidan. Det vore synd om bra texter försvinner i den svenskspråkiga helheten, och det är mycket glädjande att cirka 75 procent av kommunerna har en samlad finskspråkig helhet på webbsidorna. Språkvalet ligger vanligtvis tydligt på den svensk-språkiga ingångssidan och den finsksvensk-språkiga informationen på sidan är således lätt att hitta.
2.2.1 Översättningsprogram
Automatiska översättningsprogram har blivit allt vanligare på kommuners webbsidor, konstaterar Kuusela och Meski i sin utredning (2009). Denna bekymmersamma utveckling verkar fortsätta eftersom min utredning visar att 17 kommuner (42,5 procent av alla kommuner i förvaltningsområdet) har en länk till Googles översättningsprogram. Endast sällan nämns det på sidorna att man borde ställa sig kritisk mot översättningar av automatiska program. Översättningsprogram är bra verktyg i översättningsarbete men man kan bara få en ungefärlig uppfattning av innehållet i automatiskt översatta texter . Finska språket är speciellt utmanande för automatiska översättningsprogram eftersom finskans struktur är helt olikt indoeuropeiska språk. Som sämst är finskspråkiga översättningar av ett program obegripliga ordkedjor utan betydelse. Automatiskt översatta texter kan dock inte betraktas som pålitliga myndighetstexter utan att texterna bearbetas först. Därför är det högst viktigt att det nämns bredvid den eventuella översättningsprogramsknappen att översatta texterna bara är vägledande och att sakinnehållet kan vara inkorrekt. Trots detta meddelar till exempel Östhammars kommun på webbsidan att de erbjuder information även för finskspråkiga. Bara genom att välja från menyn av översättningsprogram Google ’suomi’ till språket kan all information läsas även på finska.
2.2.2 Information om de nationella minoritetsspråken och förvaltningsområdet
Huvudsakligen informeras det bra om förvaltningsområdet och rättigheter för språkliga minoriteter på kommunernas webbsidor. Bara på webbsidorna hos två kommuner, Hällerfors och Lindesberg, hittar man ingen information med sökorden ”minoritetsspråk” och ”förvaltningsområde”. Utöver på webbsidorna hos några kommuner hittar man till exempel kallelser till möten och protokoll där förvaltningsområdet eller minoritetspråken nämns, eller gamla nyheter om att kommunen har anslutits till förvaltningsområdet men inga riktigt informerande texter.
Det är viktigt att kommunerna satsar på att informera om minoritetsspråken så att alla invånare ska veta vad det innebär att vara med i förvaltningsområdet och vilka rättigheter de språkliga minoriteterna har. Det finns flera glädjande exempel på kommuner som visar på sina webbsidor att det har verkligen satsats på minoritetsarbetet i kommunen. Till exempen på Sundbybergs webbsida finns det information om vad kommunen har gjort i praktiken för att stödja och främja finska språket. Det finns även en lista över finskspråkiga händelser som har organiserats i kommunen. De här texterna är både på svenska och på finska. På Skinnskattebergs webbsida berättas det om tvåspråkighetens betydelse i texter som handlar om minoritetsspråk.
I bästa fall är informationen noggrann, detaljerad och lätt att hitta. Den viktiga informationen försvinner lätt bland andra texter om den inte är logiskt placerad under rubriken ”Nationella minoritetsspråk” eller liknande. Det är viktigt att det finns information om minoritetslagen och de lagstadgade rättigheterna både på minoritets-språken och på svenska. Till exempel har många sverigefinnar svenska som sitt starkare språk, särkilt om det är fråga om andra eller tredje generationens sverigefinnar. Dessutom är det viktigt att även den svenskspråkiga befolkningen får information om minoritetsspråken.
2.2.3 Uppgifter om kommunerna
I detta kapitel finns uppgifter om alla 40 kommuner som hör till förvaltningsområdet. Kommunerna är i alfalbetisk ordning och datumet sidorna har besökts är inom parantes. I uppgifterna uppges om kommunen har en finskspråkig webbsida som man kan hitta, till exempel med hjälp av språkval på den svenskspråkiga ingångssidan. Mängd och kvalitet av texterna beskrivs kort och det berättas om det finns information på svenska om de nationella minoritetsspråken, förvaltningsområdet för finska språket och rättigheter för finskspråkiga. Det nämns också om kommunen har länk till Google översättnings-program på ingångssidan.
● Borås – www.boras.se (2012-03-28)
På finska: Rikligt med text, till exempel berättas det mycket om äldrevård. I de finskspråkiga texterna betonas socialtjänst medan till exempel kommunorganisation inte behandlas. Språket är bra men då och då påverkat av svenska satsstrukturer. I texten finns även mycket duande. Det finns en finskspråkig rådgivare i kommunen.
På svenska: Man kommer genom rubriker ”Kommun och politik > Om Borås > Nationella minoriteter” till en sida med information om nationalsspråk och rättigheter för finskspråkiga.
● Botkyrka - www.botkyrka.se (2012-03-23)
På ingångssidan finns alternativen ”suomeksi”. På sidan finns inte översättnings-programmet Google.
På finska: I den finskspråkiga menyn finns flera rubriker med ett stort antal underrubriker. Det finns dock flera rubriker utan text under dem. De finskspråkiga texterna är i allmänhet bra.
På svenska: Man kommer genom rubriker ”Kommun & politik > Hållbar utveckling och mänsliga rättigheter > Nationella minoriteter” till en sida med information om nationalsspråk och rättigheter för finskspråkiga.
● Eskilstuna – www.eskilstuna.se (2012-03-23)
På ingångssidan finns alternativen ”suomeksi” och översättningsprogrammet Google. På finska: I menyn finns det sju rubriker och många områden behandlas. Texterna är välskrivna och begripliga. I kommunen finns en finskspråkig samhällsvägledare och utvecklare för minoritetsfrågor. På sidorna finns även uppgifter till finskspråkig personal. På svenska: På svenska: Man kommer genom rubriker ”Kommun och politik > Kommunens organisation > Finskt förvaltningsområde” till en sida med information om nationalsspråk, rättigheter för finskspråkiga och finskpråkiga tjänster kommunen kan erbjuda. På sidorna finns även uppgifter till finskspråkig personal.
● Gellivare - www.gellivare.se (2012-03-26)
I delen ”Kommun & samhälle” finns språkval ”suomi, meänkieli ja saame” markerat med flaggorna. Översättningsprogrammet Google finns inte på sidan.
På finska: De finskspråkiga texterna är av hög kvalitet men de behandlar nästan enbart äldrevård och olika stöd för handikappade. Till exempel förskola och skolor behandlas inte alls. På sidorna finns även kommunens minoritetspolitiska handlingsplan översatt på finska.
På svenska. I delen ”Minoritetsspråk” under huvudrubriken ”Om kommunen” berättas kort om minoritetslagen. Kommunens minoritetspolitiska handlingsplan på 17 sidor finns som bilaga samt förfrågan om minoritetsspråk.
● Gävle – www.gavle.se (2012-03-23)
På ingångssidan finns ingen hänvisning till andra språk. På sidan finns översättnings-programmet Google.
På finska: Med hjälp av sökord ”suomi”, ”suomeksi” och ”finsk” hittar man ingen finskspråkig information.
På svenska: På framsidan av delen ”Kommun & politik” finns en nyhet ”Gävle kommun blir finskt förvaltningsområde” som är daterad 2011-12-21. I texten berättas kort om att kommunen har blivit del av förvaltningsområdet samt om rättigheter för finskspråkiga och om stödet från staten.
● Göteborg – www.goteborg.se (2012-03-23)
På ingångssidan finns alternativen ”suomeksi” och översättningsprogrammet Google under rubriken ”Other languages”.
På finska: Det finns ganska lite text och endast om få områden. Texterna är ganska välskrivna men då och då stilmässigt stapplande. I Göteborg finns en finskspråkig projektledare för förvaltningsområdet.
På svenska: Det finns lite text om förvaltningsområdet men det är svårt att hitta den.
● Haparanda - www.haparanda.se (2012-03-23)
På ingångssidan finns ingen hänvisning till finska språket. På sidan finns inte översättningsprogrammet Google.
På finska: Med hjälp av sökorden ”suomi”, ”suomeksi” och ”finsk” får man ungefär hundra träffar. Merparten av texterna behandlar om kommunpolitik, tvåspråkighet och vilka möjligheter invånarna i kommunen har att påverka i gemensamma saker. Det finns bara lite texter om äldrevård och förskola. Kvalitativt är de finskspråkiga texterna mycket varierande och i de flesta kan man se svenskans påverkan till exempel i ordval och satsstrukturer.
På svenska: Man kommer genom rubriker ”Kommun och politik > Tillgänglighet, mångfald och jämställdhet > Minoritetsspråk” till en sida med information om minoritetslagen och rättigheter för finskspråkiga. På sidorna finns även kommunens program för minoritetsspråken.
OBS! I den finskspråkiga adressen www.haaparanta.se finns en Google-översättning av kommunens svenskspråkiga sidor.
● Hallstahammar - www.hallstahammar.se (2012-03-23)
På ingångssidan finns alternativen ”suomeksi”. På sidan finns inte översättnings-programmet Google.
På finska: Det finns många texter om flera olika områden. Texterna är begripliga men stilmässigt talspråkliga vilket kan leda till att kommunen och dess funktioner kan uppfattas som opålitliga. Upprepat duande och märkliga ordval gör texterna konstiga för en finskspråkig.
På svenska: I delarna ”Finskt förvaltningsområde” och ”Nationella minoriteter” under huvudrubriken ”Kommun & politik” finns informaion om minoritetsspråk och förvaltningsområdet för finska språket.
● Haninge – www.haninge.se (2012-03-23)
På ingångssidan under rubriken ”genvägar”finns språkval ”Suomeksi/finska”. På sidan finns översättningsprogrammet Google.
På finska: Det finns många texter om olika ämnesområden, till exempel socialtjänst behandlas omfattande. Vissa sidor är tydligen under utarbetning eftersom det finns rubriker utan text. Språket är bra och korrekt men det var svårt att hitta de finskspråkiga sidorna. I kommunen finns en koordinator för minoritetsfrågor.
På svenska: I delen ” Finskt förvaltningsområde” under huvudrubriken ”Kommun och politik” finns information om förvaltningsområdet och minoritetsspråken. På sidorna finns även en redogörelse över hur pengarna som staten har betalt som stöd har använts i kommunen.
● Hofors – www.hofors.se (2012-03-23)
På ingångssidan finns ingen hänvisning till finska språket. På sidan finns inte översättningsprogrammet Google.
På finska: Med hjälp av sökord ”suomi” och ”suomeksi” hittar man till exempel en broschyr om förskolor på 14 sidor och en förfrågan till invånarna i kommunen om vilka tjänster de skulle vilja ha på finska. Det finns få texter på finska och det är svårt att hitta dem men språket i texterna är bra och tydligt. I kommunen finns projektledare för minoritetsspråken.
På svenska: Under rubriken ”Finskt förvaltningsområde” som finns i delen ”Kommunen” finns information om minoritetslagen och rättigheter som lagfästs i den. Texten finns på svenska och på finska, sammanlagt en knapp sida.
● Huddinge – www.huddinge.se (2012-03-23)
På ingångssidan finns alternativen ”suomi”. På sidan finns inte översättningsprogrammet Google.
På finska: Det finns text i mängder på sidorna. Informationen är detaljerad och uppdaterad. Språket är bra men i vissa fall är finska fraser otypiska, icke-idiomatiska. På svenska: Man kommer genom rubriker ”Kommun ja politik > Ansvar och organisation > Finskt förvaltningsområde” till en sida med lite information om förvaltningsområdet och rättigheter för finskspråkiga.
● Håbo – www.habo.se (2012-03-23)
På ingångssidan finns alternativen ”suomeksi”. På sidan finns inte översättningsprogrammet Google.
På finska: På den finskspråkiga ingångssidan berättas kort om förvaltningsområdet både på finska och på svenska. Annars finns det få texter på finska. Texterna liknar mest tidningsartiklar som handlar om finskspråkiga tjänster i kommunen, inte informativa texter.
På svenska: Utöver den korta texten som finns på den finskspråkiga ingångssidan hittar man med sökordet ”minoritetsspråk” minoritetslagen som bilaga men annan information om förvaltningsområdet och rättigheter för finskspråkiga finns inte.
● Hällefors – www.hallefors.se (2012-03-23)
På ingångssidan finns ingen hänvisning till finska språket. På sidan finns översättningsprogrammet Google.
På finska: Med sökorden ”suomeksi”, ”suomi” tai ”finsk” får man inga träffar.
På svenska: Med sökorden ”minoritetsspråk” eller ”förvaltningsområde” får man inga träffar och information om att kommunen hör till förvaltningsområdet för finska språket hittar man inte heller på annat sätt.
● Kalix- www.kalix.se (2012-03-26)
På ingångssidan finns alternativet ”suomeksi”. På sidan finns inte översättnings-programmet Google.
På finska: Äldrevård betonas i texter på finska. Andra finskspråkiga texter är på ett en allmän nivå. Kvalitativt är språket bra.
På svenska: Med sökorden ”minoritetsspråk” eller ”förvaltningsområde” hittar man en länk till minoritetslagen och en över ett år gammal text som berättar att förvaltningsområdet för finska språket har utvidgats.
● Karlskoga – www.karlskoga.se (2012-03-26)
På ingångssidan finns alternativet ”Suomalainen”. På sidan finns inte översättnings-programmet Google.
På finska: Det finns information om förskola, skola och äldrevård och även om andra områden som kultur och trafik. Texterna är ganska felfria på grammatisk nivå men innehållet är litet. De finskspråkiga sidorna är åtminstone delvis en direkt översättning av den lättlästa versionen.
På svenska: Med sökorden ”minoritetsspråk” eller ”förvaltningsområde” hittar man några anteckningar och betänkanden men någon egentlig information om minoritetsspråken eller om att kommunen hör till ett förvaltningsområd finns inte.
● Kiruna – www.kommun.kiruna.se (2012-03-26)
I delarna ”Kommun” och ”Näringsliv” finns språkval där även finskan ingår markerat med flaggor. På sidan finns inte översättningsprogrammet Google.
På finska: På de finskspråkiga sidorna finns några ansökningsformulär och broschyrer om webbtjänst. Några texter är språkligt bra men i några texter finns det många slarvfel. Svenskaktiga satsstrukturer gör texterna onaturliga.
På svenska: Under rubriken ”Minoritetsspråk” i delen ”Kommun” finns en text om minoritetslagen och rättigheter för finskspråkiga. Även förfrågan till minoriteter finns.
● Köping – www.koping.se (2012-03-26)
På ingångssidan finns alternativet ”suomeksi”. På sidan finns inte översättnings-programmet Google.
På finska: Det finns information om många olika områden, till exempel äldrevård behandlas mycket och detaljerat. Vissa delar som näringsliv och byggande innehåller bara lite text. Kvalitativt är texterna varierande: det finns utmärkta texter men även texter där svenskans påverkan är stor. I kommunen finns en finskspråkig samordnare.
På svenska: Under rubriken ”Finskt förvaltningsområde”, som finns under huvudrubriken ”kommun & politik” finns en kort text om minoritetslagen och rättigheter för finskspråkiga samt en hänvisning till en finskspråkig samordnare och till de finskspråkiga sidorna.
På ingångssidan finns ingen hänvisning till finska språket. På sidan finns översättningsprogrammet Google.
På finska: Med sökorden ”suomeksi” eller ”suomi” får man inga träffar men med sökordet ”finsk” hittar man en kort broschyr om stöd för närståendevårdare. Texten inehåller rikligt med skrivfel och stilmässiga brister och i satsstrukturer kan man se svenskan påverkan.
På svenska: På de svenskspråkiga sidorna finns ingen information om förvaltnings-området och minoritetsspråken under huvudrubriken ”Kommun”. Med sökorden ”minoritetsspråk” eller ”förvaltningsområde” hittar man inte heller information om att kommunen hör till ett förvaltningsområd eller om rättigheter för finskspråkiga.
● Norrköping – www.norrkoping.se (2012-03-26)
På ingångssidan finns ingen hänvisning till finska språket. På sidan finns inte översättningsprogrammet Google.
På finska: Med sökorden ”suomeksi” och ”suomi” hittar man en blankett man kan fylla i för att anmäla sitt barn till modersmålsundervisning. Blanketten är tvåspråkig (på svenska och på finska) och innehåller en kort text om varför det är viktigt att barn kan behålla sitt modersmål. Språket är bra. Med sökord hittar man även en text om rättigheter för finskspråkiga och förvaltningsområdet.
På svenska: Genom rubrikerna ”Politik och organisation > Samverkan > Finskt förvaltningsområde” kommer man till sidan med information om förvaltningsområdet och rättigheter för finskspråkiga.
● Norrtälje – www.norrtalje.se (2012-03-26)
På ingångssidan finns ingen hänvisning till finska språket. På sidan finns översättnings-programmet Google.
På finska: Med sökordet ”finsk” hittar man en text om förvaltningsområdet och rättigheter för finskspråkiga.
På svenska: Med sökordet ”minoritetsspråk” hittar man en sida där det berättas om modersmålsundervisning och även några protokoll. Med sökordet ”förvaltningsområde” får man cirka 50 träffar men de är protokoll och anteckningar, inte informativa texter.
● Pajala – www.pajala.se (2012-03-26)
Det finns språkval markerat med flaggor på ingångssidorna av delarna ”Kommun & samhälle” och ”Näringsliv”. På sidan finns inte översättningsprogrammet Google.
På finska: Det finns information om till exempel förskoleklass, äldrevård och kommunalpolitik. Texterna är ganska korta och varje område behandlas ytligt. Svenskans påverkan kan ses i ordval, satsstrukturer och i hur man använder skiljetecken. Vissa meningar är svåra att begripa. Det finns en handläggare för minoriteter i kommunen. På svenska: Under rubriken ”Minoritetsspråkslagen”, som finns under rubriken ”Kultur & fritid”, finns information om minoritetslagen och rättigheter för dem som har finska eller meänkieli som modersmål. På sidan finns även en förfrågan om behov av tjänster på minoritetsspråken.
● Sigtuna – www.sigtuna.se (2012-03-26)
På ingångssidan finns språkval ”suomeksi” markerat med flagga. Genom att klicka öppnas översättningsprogrammet SAAS Translator. Under menyn ”genvägar” finns rubriken ”Suomeksi” och där finns finskspråkiga texter. På sidan finns även översättningsprogrammet Google.
På finska: Det finns få finskpråkiga texter. I kulturdelen berättas om tre finska filmer som visas i Sigtuna och om finskspråkig sagostud. Närståendepenning behandlas kort och det finns uppgifter om finskspråkig personal. Språket är kvalitativt bra, endast då och då lite icke-idiomatisk.
På svenska: Med sökorden ”minoritetsspråk” eller ”förvaltningsområde” hittar man en kort text om förvaltningsområdet och minoritetsspråken.
● Skinnskatteberg – www.skinnskatteberg.se (2012-03-26)
På ingångssidan finns alternativ ”suomeksi”. På sidan finns inte översättningsprogrammet Google.
På finska: På de finskspråkiga sidorna berättas det om aktuella händelser och ges information till barnfamiljer och åldringar. Uppgifter om finskspråkig personal finns och det finns en tvåspråkig informatör i kommunen. Texterna behandlar även vilken betydelse tvåspråkighet kan ha. Spåket är av hög kvalitet och korrekt.
På svenska: I delen ”Nationella minoriteter och minoritetsspråk” under rubriken ”Om kommunen” finns omfattande information om minoritetsspråken och förvaltningsområdet.
● Skövde – www.skovde.se (2012-03-27)
På ingångssidan finns ingen hänvisning till finska språket. På sidan finns översättningsprogrammet Google.
På finska: Med sökorden ”suomeksi” och ”suomi” hittar man en bilaga på 15 sidor om bestämmelser över avfallshantering. Språket är bra.
På svenska: Med sökorden ”minoritetsspråk” eller ”förvaltningsområde” hittar man ingen information om förvaltningsområdet eller minoritetsspråken. En koordinatoor för finska förvaltningsområdet sökes.
● Solna – www.solna.se (2012-03-27)
På ingångssidan finns alternativet ”suomeksi” och översättningsprogrammet Google. På finska: Det finns ganska varierande information, till exempel äldrevård och Solna som ett utvecklande centrum behandlas på ett omfattande sätt. Språket är bra men delvis ovanliga ordföljder och ordval ger texten en främmande klang. I kommunen finns en finskspråkig koordinatör.
På svenska: Med sökordet ”minoritetsspråk” får man några träffar, bland annat en kort artikel i nyhetsarkivet om att kommunen har blivit en del av förvaltningsområdet. Man hittar även en broschyr om modersmålsundervisning. Med sökordet ”förvaltningsområde” hittar man gamla texter i nyhetsarkivet.
● Stockholm – www.stockholm.se (2012-03-27)
På ingångssidan finns alternativet ”suomeksi” under menyn ”Language”. Språkval ”Suomeksi” markerat med flagga finns även längst ned på ingångssidan. På sidan finns översättningsprogrammet Google under ovannämnd menyn ”Language”.
På finska: Det finns varierande information, till exempel om socialtjänst och om stöd för företag. Däremot finns det ingenting om grundskolor eller sverigefinska friskolan. Texterna är av hög kvalitet.
På svenska: Genom rubriker ”Om Stockholm > Politik och beslut > Integration och demokrati > Nationella minoriteter” kommer man till en sida med information om minoritetsspråk och rättigheter för finskspråkiga.
● Sundbyberg – www.sundbyberg.se (2012-03-27)
På ingångssidan finns alternativet ”suomeksi” markerat även med flagga. På sidan finns inte översättningsprogrammet Google.
På finska: Det finns varierande information om olika områden men om många av dem finns det bara lite text. Aktiv tvåspråkighet och hur man kan stödja den lyfts fram i texterna. Språket är utmärkt. Det finns en finskspråkig informatör i kommunen.
På svenska: Under rubriken ”Om Sundbyberg” finns en text på en dryg sida om att kommunen hör till förvaltningsområdet för finska språket. På sidan finns även information om finskspråkiga händelser som har ordnats och nya planer för att förstärka finska språket i kommunen.
● Surahammar – www.surahammar.se (2012-03-27)
På ingångssidan finns alternativet ”suomeksi” markerat även med flagga. På sidan finns inte översättningsprogrammet Google.
På finska: Det finns mångsidig information om flera olika områden. Det berättas om möjligheten att använda finska språket rörande flera olika tjänster och om finskspråkig personal. Det finns rikligt med detaljerad information om förskola, äldrevård och andra socialtjänster och även om kulturhändelser och föreningar. Språket är mycket bra, det finns bara små skönhetsfel i texterna. I kommunen finns en projektledare för förvaltningsområdet.
På svenska: I delen ”Finskt förvaltningsområde” under huvudrubriken ”Om kommunen” finns omfattande information på svenska om förvaltningsområdet och rättigheter för finskspråkiga. På sidan finns även handlingsplan för minoritetsarbete. Surahammar valdes till årets sverigefinska kommun 2011.
● Södertälje – www.sodertalje.se (2012-03-27)
På ingångssidan finns alternativet ”Suomi” och översättningsprogrammet Google.
På finska: Det berättas bara ytligt om många områden men om äldrevård finns det en större helhet. Språket är ganska bra men svenskan har påverkat så att till exempel ordföljd och ordval är otypiska. I en svenskspråkig del ”Finskt förvaltningsområde” hittar man mer information om de tjänster som kommunen erbjuder på finska.
På svenska: Genom rubriker ”Kommun & demokrati > Mångfaldsarbete > Finskt förvaltningsområde” kommer man till en sida med omfattande information om förvaltningsområdet och rättigheter för finskspråkiga. På sidan berättas även om kommunens planer över minoritetsarbete och om finskspråkiga tjänster.
● Tierp – www.tierp.se (2012-03-27)
På ingångssidan finns alternativet ”suomeksi”. På sidan finns inte översättnings-programmet Google.
På finska: Det finns information mestadels bara om förskola och äldrevård, kommunal organisation presenteras kort. På sidan finns ett formulär föräldrar kan fylla i för att uttrycka sitt intresse för modersmålsundervisning. Det finns bara lite finskspråkig text men språket i texterna är bra. Det finns en finskspråkig informatör i kommunen.
På svenska: I delen ”Tillgänglighet, mångfald och jämställdhet” under rubriken ”Kommun och politik” berättas kort om tillgänglighet men finskspråkiga tjänster eller rättigheter för finskspråkiga nämns inte. På den finskspråkiga ingångssidan berättas det även kort på svenska om förvaltningsområdet och rättigheter för finskspråkiga. Med sökorden ”förvaltningsområde” och ”minoritetsspråk” hittar man inte heller kompletterande information.
● Trollhättan – www.trollhattan.se (2012-03-27)
På ingångssidan finns alternativet ”suomeksi”. På sidan finns inte översättnings-programmet Google.
På finska: Det finns rikligt med information om flera olika områden men många ämnen behandlas kort. Det finns mycket text om äldrevård, även finskspråkiga tjänster och personal nämns. Kommunen och kommunal organisation behandlas även mer omfattande. Språket varierar kvalitativt: några texter är famlande och icke-idiomatiska medan några texter är mycket bra. I Trollhättan finns det en koordinator för minoritets-frågor.
På svenska: Med sökordet ”minoritetsspråk” får man två träffar: en möteskallelse och ett protokoll. Med sökordet ”förvaltningsområde” hittar man ett par gamla press-meddelanden om att kommunen har blivit en del av förvaltningsområdet.
● Umeå – www.umea.se (2012-03-27)
På ingångssidan under rubriken ”Other languages” finns språkval ”Suomeksi” markerat även med flagga. På sidan finns inte översättningsprogrammet Google.
På finska: Det finns information om flera olika områden men texterna är ganska korta. Mest betonas socialtjänst, till exempel äldrevård och försörjningsstöd behandlas. Det berättas inte om det finns finskspråkig personal i äldrevård eller om undervisning i finskan i förskolan och grundskolan. Språket är ganska bra som helhet med då och då är det icke-idiomatiskt.
På svenska: Genom rubrikerna ”Kommun och politik > Tillgänglighet, mångfald coh jämställdhet > Minoriteter och minoritetsspråk” kommer man till en sida med mycket information om att kommunen hör till förvaltningsområdet för det finska och samiska språket.
● Upplands Väsby – www.upplandsvasby.se (2012-03-27)
På ingångssidan finns alternativet ”suomeksi”. På sidan finns inte översättnings-programmet Google.
På finska: På sidan finns en uppdaterad lista över finsk- och svenskspråkiga evenemang. Möjlighet att få finskspråkig vård och undervisning nämns i texter om förskola, grund-skola och äldrevård. Det finns sammanlagt rikligt med information på finska och språket är mestadels bra. I några texter finns felaktigheter till exempel med skiljetecken, referentrelationer och ordval. Det finns även finskspråkig personal i kundrådgivningen. På svenska: Med sökordet ”minoritetsspråk” hittar man bland annat protokoll och gamla notiser. Med sökordet ”förvaltningsområde” hittar man flera gamla nyheter om att kommunen har blivit en del av förvaltningsområdet men någon längre text om förvaltningsområdet och rättigheter för finskspråkiga finns inte.
● Upplands-Bro – www.upplandsbro.se (2012-03-27)
På ingångssidan finns ingen hänvisning till finska språket eller översättningsprogrammet Google.
På finska: Med sökorden”suomi” och ”suomeksi” hittar man uppgifter om en finsk-språkig projektledare och en förfrågan om behov av finskfinsk-språkiga tjänster. Det finns även
en kort finskspråkig text om att kommunen har blivit en del av förvaltningsområdet och ett löfte om att kommunen ska utveckla finskspråkig information. Det finns bara lite text på finska men språket är av hög kvalitet.
På svenska: I delen ”Bättre service till finsktalande” under huvudrubriken ”Kommun och politik” finns information om förvaltningsområdet och rättigheter för finskspråkiga.
● Uppsala – www.uppsala.se (2012-03-27)
På ingångssidan finns alternativet ”suomeksi”. På sidan finns inte översättnings-programmet Google.
På finska: På sidan finns en mångsidig lista över både finsk- och svenskspråkiga evenemang. Det finns en broschyr på 24 sidor om äldrevård och det berättas även om modersmålsundervisning och hur penningstödet för minoritetsarbete har använts. Språket är kvalitativt varierande, till exempel i listan över evenemang finns flera språkliga felaktigheter. Det största problemet i alla texter är kommatering. Det finns en finskspråkig informatör i kommunen.
På svenska: Genom rubrikerna ”Kommun & politik > Jämställdhet & mångfald > Lag om nationella minoriteter” kommer man till en sida med information om minoritetslagen och rättigheter för finskspråkiga.
● Västerås – www.vasteras.se (2012-03-27)
På ingångssidan finns alternativet ”suomeksi” och översättningsprogrammet Google. På finska: Det finns mest information på finska om socialtjänst och det berättas särskilt mycket om äldrevård. För- och grundskolan behandlas kort, finskspråkiga avdelningar och klasser nämns. Språket är bra men några texter har problem med stilen: Man får en känsla att texterna är skrivna för barn.
På svenska: I delen ”Jämställdhet” under huvudrubriken ”Om Västerås” finns information om stadens jämställdhetsprogram där minoritetsspråk inte nämns. Med sökorden ”minoritetsspråk” och ”förvaltningsområde” hittar man en notis om att Västerås hör till förvaltningsområdet.
● Älvkarleby – www.alvkarleby.se (2012-03-28)
På ingångssidan finns ingen hänvisning till finska språket eller översättningsprogrammet Google.
På finska: Med sökorden ”suomeksi” och ”suomi” hittar man en text om rättigheter för finskspråkiga. Det finns en finskspråkig informatör i kommunen.
På svenska: Genom rubrikerna ”Kommunen > Andra tjänster > Suomenkielisten erityisoikeudet Älvkarlebyn kunnassa” kommer man till en sida med information om rättigheter för finskspråkiga. Trots den finskspråkiga rubriken är texten på svenska.
● Österåker – www.osteraker.se (2012-03-28)
På ingångssidan finns alternativet ”suomeksi”. På sidan finns inte översättnings-programmet Google.
På finska: Det finns information om flera olika områden men texterna är korta. Det berättas inte om äldrevård på finska. Språket är bra eller delvis ganska bra, till exempel ordföljd och skiljetecken verkar vara problematiska.
På svenska: På den finskspråkiga sidan ”Informaatiota, information” finns information om rättigheter för finskspråkiga både på finska och på svenska. Med sökorden
”minoritetsspråk” och ”förvaltningsområde” får man några träffar, man hittar till exempel en text om rätten till modermålsundervisning i för- och grundskolan.
● Östhammar – www.osthammar.se (2012-03-28)
På ingångssidan finns ingen hänvisning till finska språket. På sidan finns översättnings-programmet Google.
Obs! Det står på sidan: ”Kommunens information på webbplatsen finns också på finska. Välj Suomeksi under Google translate på startsidan för att läsa den finska versionen.” På finska: Med sökorden ”suomi” och ”suomeksi” hittar man en svenskspråkig text om minoritetsspråk med ett finskspråkigt referat. Språket är icke-idiomatiskt och klumpigt och satsstrukturerna följer svenskans strukturer.
På svenska: Genom rubrikerna ”Kommun & politik > Kommunfakta > Vi är finsk förvaltningskommun” kommer man till en sida med lite information om förvaltningsområdet och rättigheter för finskspråkiga.
● Övertorneå – www.overtornea.se (2012-03-28)
På ingångssidan finns alternativet ”suomeksi”. På sidan finns inte översättnings-programmet Google.
På finska: Det finns detaljerad information om kommunal organisation men till exempel grundskolan nämns bara kort. Det finns även en kort text om äldrevård och andra socialtjänster. Det finns många foton på evenemang med bildtexter på meänkieli eller på en blandning av meänkieli och finska. Både svenska och meänkieli starkt påverkade av finskan på sidorna, vilket kan ses till exempel i satsstrukturer och ordval.
På svenska: Det finns rikligt med information om minoritetsspråk. Man kommer till delen ”Nationella minoritetsspråk” både genom rubriken ”Genvägar” på ingångssidan eller genom rubriken ”Om kommunen”.
3 Språket och innehållet i texterna
Språket i texterna
De finskspråkiga webbsidorna är kvalitativt mycket varierande. Det finns webbsidor som är genomgående språkligt bra och stilistiskt lämpliga men å andra sidan finns det webbsidor med mycket svaga texter eller av varierande kvalitet. På vissa webbsidor följer språket i texterna inte alls standardspråkets normer och motsvarar alltså inte den stil som kan förväntas av myndighetstexter.
Talspråklighet är ett av de största problemområdena i texterna. Standardspråket är en normaliserad form av språk med allmängiltigt ordförråd och neutral ton som passar till saktexter. Talspråket är däremot friare från normer. Texterna på kommuners webbsidor är vanligtvis informativa texter och de borde granskas som myndighetstexter. Det kan alltså konstateras att de borde vara entydiga och lätta att förstå och följa standardspråkets normer. Standarspråket betyder dock inte för svårt eller krångligt språk. Om språket i myndighetstexter liknar talspråket läsaren kan bli förvirrad och får inte en pålitlig bild av skribenten eller myndigheten.
Språkliga saker som hör till det finska talspråket men inte till standardspråket är uteslutande av possessivsuffix och riklig användning av pronomen före substantiv på ett liknande sätt som man använder bestämda artiklar i svenska speciesformer. I texterna finns även flera exempel på att skribenten har använt finska kasusformer på samma sätt som prepositioner i svenskan för att ge huvudordet olika attribut. I svenskan är det ju ett bra sätt att göra meningarna tätare men i finskan går sådana konstruktioner mot standardspråkets normer.
Det finns även exempel på raka motsatsen till talspråkliga texter. I vissa texter är satsstrukturen problematisk och svårbegriplig. Det kan finnas meningar med flera bisatser. Ett bra sätt att förenkla långa satskedjor är att använda satsförkortningar. De är strukturer som motsvarar bisatsens innehåll men har ingen verb i personform. Satsförkortningar är vanliga i finska saktexter och passar alltså bra i myndighetstexter. Ordföljden är ett annat problemområde. Även om ordföljden i finskan är relativ fri,
betyder inte det att den inte har någon betydelse. Tvärtom, ordföljden används ofta för att framhäva eller understryka någonting. Ovanlig ordföljd väcker uppmärksamhet hos den finskspråkiga läsaren. Om man till exempel använder rikligt med indirekt ordföljd eller placerar rörliga bestämningar enligt svenskans normer kan det leda till onaturlig finska. Ordförrådet är troligen den del av språket som väcker mest uppmärksamhet hos läsaren. Därför är det högst viktigt att ordvalet är lyckat. Direkta översättningar av svenska fraser leder ofta till klumpig och onaturlig finska. Om man väljer ett felaktigt ord till texten kan hela meningen förändras. Opassande ord kan även leda till oavsiktliga löjligheter. Det är även bra att kontrollera hur man stavar lånord rätt i finskan.
Den sista saken jag vill ta upp rörande språket i texterna är duande. I nästan alla texter jag granskade används ganska mycket duande. Detta beror sannolikt på att du-formen är ett vanligt sätt att tilltala läsaren i svenska saktexter. I finskan är normen emellertid lite annorlunda och det används mindre duande. Att använda du-formen i finska texter tyder till mer eller mindre på direkt tilltal och rikligt duande kan kännas konstigt eller till och med störande. Det är bra att komma ihåg att det finns flera bra alternativ till duande i finskan. Man kan gärna använda passiva verbformer eller verb i tredje person singular i opersonlig betydelse.
Innehållet i texterna
Texterna på webbsidorna varierar mycket även gällande längden. Det finns webbsidor med långa och omfattande texter med detaljerad information men också webbsidor med bara korta och ytliga texter. En av de bredaste finskspråkiga webbsidorna jag besökte upptar cirka 75 A4-sidor text. Det är bra om informationen är omfattande och djupgående. En liten översikt på ämnet är bättre än ingenting men om man vill ge service åt de finskspråkiga invånarna i kommunen på finska är det viktigt att det finns passande och tillräckligt finskspråkig information. Det ska finnas finskspråkiga texter på webbsidorna som verkligen hjälper läsaren i praktiska problem och som till exempel innehåller uppgifter till personer som kan hjälpa en vidare i saken.
Vanliga områden som berättas om på sidorna är till exempel äldrevård och förskola. Det är förståeligt eftersom minoritetslagen ställer vissa krav just på dessa tjänster. Det fanns dock stor variation gällande hur dessa ämnen behandlades. Vissa webbsidor ger tydlig och detaljerad information hur dessa saker har organiserats i kommunen med noggranna kontaktuppgifter och information såväl om finskspråkig personal och som om avgifterna. Men på vissa webbsidor finns det bara en kort översikt om dessa ämnen utan exakt information.
Andra socialtjänster är även ett populärt tema på webbsidorna. Det finns information till exempel om handikappomsorg och försörjningsstöd. Det berättas ofta om grundskolorna i kommunerna men också om kommunalpolitik och kulturevenemang. Minoritetsfrågor och förvaltningsområdet behandlas på sidorna hos många kommuner noggrannt. Mer sällsynta ämnen är till exempel näringsliv och planläggning.
4 Hur är en bra finskspråkig webbsida?
Det är lättast att hitta de finskspråkiga texterna om de är samlade till en helhet. Även texter av hög kvalitet går till spillo om de försvinner på de slingrande webbsidorna. Ett tydligt språkval på den svenskspråkiga webbsidan är ett bra sätt att hjälpa läsaren att hitta den finskspråkiga delen.
Det borde finnas finskspråkig information om allt som händer i kommunen. Äldrevård och förskola är ändå de viktigaste områdena och det borde finnas information åtminstone om dem. Det är bra om informationen är detaljerad och praktisk och det är bättre om det finns omfattande information om färre områden än tvärtom. Om texterna består av bara några meningar blir innehållet ytligt. Det är viktigt att kartlägga behov av finskspråkiga tjänster och bygga webbsidan utifrån invånarnas behov och önskemål. Kommuner vill kanske profilera sig på olika sätt: en kommun vill betona det energiska näringslivet medan en annan vill lyfta fram det natursköna och lugna området. Detta speglas naturligtvis även på webbsidorna.
Det är viktigt att berätta både på svenska och på finska om att kommunen hör till förvaltningsområdet och att finskspråkiga har vissa rättigheter. Det är ytterst viktigt att ge information även på svenska därför att särskilt den andra och den tredje generationens sverigefinnar vanligtvis har bara svaga kunskaper i finska. Det är bra om det även berättas vilka åtgärder som har gjorts i kommunen för att säkerställa det finska språket. Det kan berättas till exempel om att det kommer finskspråkiga tidningar till biblioteket eller att det finns tvåspråkiga evenemang för sverigefinska ungdomar. Det är bra att berätta om det finns finskspråkig personal i kommunen. Det är viktigt att ge information om det finns finskspråkig grundskolundervisning i kommunen och hur modersmåls-undervisning har organiserats.
Stilistiskt borde webbsidorna vara neutrala men vänliga. Skribenten får inte vara en allvetande auktoritet som ställer sig ovanpå läsaren men texterna får inte vara för informella. De finskspråkiga texterna får inte heller vara lättlästa och förenklade utan de måste motsvara stilistiskt och innehållsmässigt de svenskspråkiga texter som är skrivna åt modersmålstalarna. Stilen ska ge en pålitlig bild av kommunens information och tjänster. Bra texter på webbsidorna är omsorgsfullt skrivna och korrekturlästa och det finns inte många slarvfel. De är sammanhängande helheter som går framåt på ett logiskt och begripligt sätt. Läsaren hittar nödvändig information i texterna och det är bra att ha en länk till den motsvarande svenskspråkiga sidan om saken behandlas mer omfattande där. Det är nyttigt om de centrala begreppen och namnen på olika tjänster även finns på svenska till exempel i parentes efter den finskspråkiga motsvarigheten.
De finskspråkiga texterna ska följa standardspråkets normer. Man använder duande i lämlig mån så att tonen i texterna är vänlig och öppenhjärtlig. Dock är det bra att komma ihåg att en för riklig användning av du-former kan kännas obekväm för en finskspråkig. Skiljetecken ska användas enligt de finska normerna, vilka skiljer sig från de svenska normerna, särskilt rörande kommatering. Ordval är ett område som behöver uppmärksamhet. Opassande ord gör lätt texter onaturliga och klumpiga. Man borde vara
särskilt noggrann med termer: många svenska fenomen eller samhälleliga institutioner har ingen motsvarighet i Finland och det finns inte heller ett lämpligt ord i finskan. Man är tvungen att omforma finska termer eller skapa alldeles nya så att de passar i det svenska samhället. Bra hjälpmedel i terminologiska problem är till exempel Språkrådets
svensk-finska socialordlista och andra ordlistor utgiven av Språkrådet (se:
www.språkrådet.se). Det är bra att följa rekommendationer så att de etablerar sig i språket så småningom. Å andra sidan är det alltid bra att konsekvent använda samma ord.
Det viktigaste är att informationen och intrycken överförs till läsaren på önskat sätt. Det är önskvärt att språket på sidorna är så bra att läsaren inte fäster uppmärksamhet på det utan på själva saken. Texter med korrekt och omsorgsfullt språk ger en pålitlig bild av kommunen och dess tjänster. Ett felaktigt och slarvigt språk eller en ton som inte hör hemma i myndighetstexter tyder inte på yrkeskunnighet och expertis. Om de finsk-språkiga texterna är av dålig kvalitet eller innehållsmässigt bristfälliga är det sannolikt att man söker information på den svenskspråkiga sidan.
De finskspråkiga webbsidorna kan ses vara en del av revitaliseringsarbetet för skydda det finska språket i Sverige. Det är svårt att bevara bra kvalitet i andra sammanhang om till och med myndighetstexter på finska inte fyller normerna för standardspråket. Därför är det ytterst viktigt att myndigheter erbjuder finskspråkiga texter av hög kvalitet. På det sättet kan man förstärka sverigefinskans ställning som skrivet, inte bara som talat, språk. Kommunerna i förvaltningsområdet för finska språket har alltså en utmärkt möjlighet att vara myndigheter som tar hänsyn till den språkliga minoriteten. Deras arbete kan vara ett uppmuntrande exempel för andra myndigheter att satsa på minoritetsfrågor. Kommunens kvalitativa tjänster på finska kan även fungera som lyckad marknadsföring.
Det är inte heller likgiltigt vem som skriver de finskspråkiga texterna. Det kan vara dyrare att beställa texter från en auktoriserad översättare än från en icke-auktoriserad, men man kan lita på texter som är skrivna av en expert. När allt kommer omkring blir bra texter billigare: läsaren är nöjd och texterna fungerar i den mening som tänkts.
Källor
Iisa, Katariina, Hannu Oinonen & Aino Piehl (2006): Kielenhuollon käsikirja. 6. laajennettu ja päivitetty painos. Helsinki: Yrityskirjat.
Jakobsson, Lovisa (2011): Finska i förvaltningsområden. En kontrastiv analys av
tillämpningen av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kommunerna Pajala, Umeå och Västerås. Umeå universitet. Kandidatuppsats.
Kuusela, Irmeli & Arja Meski (2004): Ruotsin viranomaisten julkaiseman suomenkielisen
tiedotuksen määrä ja laatu 2004. Ruotsinsuomalainen kielilautakunta.
Kuusela, Irmeli & Arja Meski (2009): Suomenkielinen tiedotus hallintoalueen kuntien
Nationella minoriteter. Rapport om tillämpningen av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk år 2011. (2012). Länsstyrelse i Stockholms län & Sametinget.
Språklagen i praktiken – riktlinjer för tillämpning av språklagen (2011). Rapporter från
Språkrådet 4.
Vägledningen för flerspråkig information – praktiska riktlinjer för flerspråkiga webbplatser (2011). Rapporter från Språkrådet 5.
