• No results found

Livsmedelsverket

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Livsmedelsverket"

Copied!
72
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Livsmedelsverket 2004

Livsmedelsverket 2004

(2)

Viktiga händelser under året

 Ny generaldirektör tillträdde tjänsten den 1 maj.

 Med anledning av ett regeringsuppdrag har Livs-medelsverket och Statens folkhälsoinstitut tillsam-mans utarbetat underlag till en handlingsplan för bra matvanor och ökad fysisk aktivitet.

 Nya EG-förordningar om hygien och tillsyn beslutades i april och träder i kraft 2006.

 Två regeringsuppdrag till Livsmedelsverket har berört småskalig livsmedelsproduktion.

 Det utökade EU med tio nya medlemsländer har påverkat både förhandlingsarbetet inom EU och organisationen för gränskontroll av livsmedel från länder utanför EU.

 I den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, som började sitt vetenskapliga arbete 2003, är Livsmedelsverket representerat i styrelse och rådgivande grupp. Flera medarbetare ingår som experter i vetenskapliga paneler och arbetsgrupper.

 Livsmedelsverket deltar i tre projekt i EUs sjätte ramprogram.

 Förslag till ny nyckelhålsmärkning har tagits fram och notifierats till EU.

Innehåll

Generaldirektören har ordet 1

Verksamhetsberättelse 2

Stöd till kommunerna 2

Riksprojekt 3

Tillsynen av livsmedel förändras 4

Märkning av livsmedel 6

Arbete för bra matvanor 8

Att undersöka riskerna med maten 11 Att klara svåra påfrestningar i fred 12

Miljöledning 13

Medarbetarna 14

Organisation, ledning och styrning 15

Årsredovisning 17 Verksamhetens resultat 19 Säkra livsmedel 20 Matvanorna i Sverige 21 Regelarbete 23 Tillsyn 27

Information och nutrition 37

Kunskapsuppbyggnad 43

Övrig verksamhet 48

Uppdrag enligt regleringsbrev 56 Noter till resultatredovisning 58

Finansiell del 59 Resultaträkning 59 Balansräkning 60 Anslagsredovisning 61 Finansieringsanalys 62 Redovisningsprinciper 63 Sammanställning av 65 väsentliga uppgifter Noter 66

(3)

1

Verksamhetsberättelse 2004

Generaldirektören

har ordet

Vi har i år valt en ny form för att re-dovisa resultatet av det gångna årets arbete. Första delen, verksamhets-berättelsen, återger lite mer fördjupat valda delar av vårt arbete, medan den andra delen, själva års-redovisningen, strikt svarar emot regeringens åter-rapporteringskrav. Sammantaget visar de båda de-larna på det omfattande arbete som har presterats för att bidra till konsumenternas välbefinnande genom bra och säker mat, liksom goda matvanor. Tillsyn under utveckling

Ett av Livsmedelsverkets mål är att verka för att maten är säker. Ett steg för att uppnå det tas i sam-band med införandet av EUs nya hygien- och kon-trollförordning som fastställdes i april. Lite för-enklat kan man säja att dessa nya regler innebär ett paradigmskifte för livsmedelstillsynen. Man går från att kontrollera detaljer till att se på helheten och bedömer den utifrån vilken risk verksamheten innebär. Detta skifte ställer krav på genomgripande förändringar i arbetet både hos livsmedelsföretagen och tillsynsmyndigheterna. Livsmedelsverket har under året förberett det nya regelverket och genomfört ett stort antal utbildningsdagar för landets livsmedelsinpektörer.

Vetenskapligt samarbete

Vår medverkan i det vetenskapliga arbete som bedrivs inom EFSA, den europeiska livsmedels-säkerhetsmyndigheten, bidrar också till målet om säker mat. Förutom att Livsmedelsverkets ställföre-trädande generaldirektör är EFSAs styrelseordfö-rande, är medarbetare från verket representerade i EFSAs rådgivande grupp och i flera vetenskapliga expertpaneler och arbetsgrupper. Livsmedelsverket deltar också i tre projekt inom EUs sjätte rampro-gram, vilket stärker vår vetenskapliga kompetens på hemmaplan.

Kunskap om goda matvanor

Ett annat av våra mål är att bidra med kunskap om goda matvanor. Kampen mot övervikt och fetma har under året haft stort utrymme i den

offentliga debatten. Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut har på regeringens uppdrag lagt ner stort arbete på att ta fram underlag till en na-tionell handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Den enkla och övergripande slut-satsen för inriktningen av det fortsatta arbetet är att det i vardagen ska vara enklare att ha goda matvanor än dåliga, liksom att det ska vara enkelt att utöva vardagsmotion. För det krävs att alla i samhället bidrar och att det finns långsiktighet i arbetet.

Nyckelhålet – den nyttiga symbolen

I samråd med konsumentorganisationerna, indust-rin och handeln har verket tagit fram ett förslag till nya regler för det egna varumärket gröna nyckel-hålet. I dag står symbolen för magra eller fiberrika livsmedel inom olika produktgrupper. Symbolen ska framöver också visa vilka förpackade livsmedel som innehåller mindre socker, mindre salt och i vissa fall bättre fettkvalitet. Tanken är också att frukt och grönt, fisk och magert kött ska kunna märkas med nyckelhålet. Under 2005 kommer de nya reglerna förhoppningsvis att fastställas. Hög kompetens

Livsmedelsverkets medarbetare har hög kompe-tens, men den måste ständigt utvecklas. Det gör vi genom nära samarbete med universitet och hög-skolor. Vi tar också emot forskarstuderande och examensarbetare på verket.

När det gäller jämställdhet bland verkets an-ställda är ungefär hälften män och hälften kvin-nor, men fördelningen mellan olika avdelningar varierar stort. En tredjedel av våra hundratalet veterinärer är födda utomlands. Målet är att ha balans vad gäller ålder, kön och medarbetare med utländsk bakgrund för att få tillgång till den krea-tivitet som kommer fram i blandade grupper. Det är också viktigt att ha en sammansättning som bäst speglar dem som vi är till för – nämligen konsu-menterna.

(4)

2 Verksamhetsberättelse 2004

Det finns omkring 52 000 livsmedelsföretag i Sverige – allt från gatukök till stora industrier. Tillsynen av den stora merparten av dessa fö-retag är kommunernas ansvar. Livsmedelsver-ket och länsstyrelserna ger stöd till kommu-nerna, så att livsmedelstillsynen i Sverige upp-fyller lagstiftningens krav och blir likvärdig och effektiv i hela landet. I kommunerna är det vanligtvis den politiskt tillsatta miljö- och hälsoskyddsnämnden som ansvarar för tillsy-nen av livsmedelsföretagen. Det praktiska ar-betet med tillsynen utförs av miljö- och hälso-skyddsinspektörer.

Frågor och svar på datorn

Livsmedelsverket har under året utvecklat ett webbaserat stöd åt kommunerna. Detta kom-mer att innebära att inspektörerna kan läsa nyheter om livsmedelstillsynen, ta del av frå-gor och svar från andra inspektörer, läsa till-synsvägledningar och följa med i ett kalenda-rium över viktiga händelser, utbildningar och möten på sina datorer. All rapportering från kommunernas livsmedelstillsyn till Livsme-delsverket kommer att kunna skötas via denna webbplats.

Jourtelefon och e-postlåda

Inspektörerna har en egen e-postadress och ett särskilt telefonnummer för att lätt kunna nå Livsmedelsverket. Under året har inspek-törerna fått svar på cirka 2 000 e-brev och 1 200 telefonsamtal till verket.

Samsyn på länsnivå

Livsmedelsverket träffade länsveterinärer och livsmedelsinspektörer länsvis 37 gånger under 2004. Stora frågor på dessa länsmöten var synen på och fakta om livsmedel framställda med genmodifierade organismer, livsmedels-allergi och tillsynsmetodik. Under länsmötena presenteras verkets årliga riksprojekt och

förslag från kommunerna om projekt som sedan genomförs i länet.

Inspektion av den kommunala tillsynen

Livsmedelsverket inspekterar, i närvaro av den lokala inspektören, tillsynsobjekt som ligger under kommunalt tillsynsansvar. Detta kallas normerande inspektioner. Genom dessa kan verket följa upp hur kommunen arbetat med tillsynen av en viss anläggning och ge stöd, så att livsmedelstillsynen blir likvärdig för liknande anläggningar, oavsett tillsyns-myndighet. Vanliga brister är att företagens egentillsyn inte fungerar.

För att övervaka och stödja den kommu-nala tillsynen gör Livsmedelsverket lokala inspektioner. Med kommuninspektionerna följer verket upp hur planering och resurstill-delning sker och hur inspektionerna bedrivs. Kommuninspektionerna har utvärderats. Resultatet visar att det finns önskemål om att dessa utvecklas i riktning mot revision. Infor-mation och rådgivning bör ske i andra sam-manhang. Verkets utvärdering visar också att kommuninspektionerna fyller flera viktiga funktioner. De bidrar till likvärdig livsmedels-tillsyn i landet, sprider information om lag-stiftningen och gör det uppenbart att tillsynen behöver resurser.

Nya former för samverkan mellan kom-munala inspektörer, länsstyrelser, Livsmedels-verket och livsmedelsföretagare med småska-lig produktion har prövats. Under en dag träffas representanter för dessa grupper i en region för att diskutera tillsynsfrågor inom ett specifikt produktområde. Sådana möten har genomförts med tillsyn av småskalig mjölk-produktion i fokus. Mötena har varit mycket uppskattade. Samverkansformen är ett bra sätt att öka effekten av tillsynen.

Stöd till kommunerna

Den nya ”kom-munwebben”, livsteck.net.

(5)

3

Verksamhetsberättelse 2004

För att kunna värdera mikrobiologiska risker och få stöd för verkets tillsyns- och regelarbe-te samlas data årligen in från hela landet. Arbetet sker tillsammans med analyslabora-torier och kommuner. De årliga riksprojekten startade 1999. Det är frivilligt för kommuner-na att delta i riksprojekten.

Under året utvärderades Riksprojekten. Utvärderingen visar att de flesta kommuner är mycket positiva till arbetsformen. Livsmedels-inspektörerna tycker att det är viktigt att man kan se resultat för hela landet och redovisar dem gärna i sina kommunala nämnder. Arbetet ger också möjligheter att diskutera med kollegor från hela landet. En kritisk synpunkt som framkom är att Livsmedelsver-ket borde samordna sina aktiviteter bättre.

Riksprojekt

Riksprojekt 2003

I ett projekt där temperaturer i storhushåll och butiker kartlades 2003 deltog 74 kom-muner. Många kylförvarade livsmedel höll för hög temperatur. Det leder till förkortad håll-barhet och risk för matförgiftning. Tempera-turen hos de provtagna livsmedlen var i ge-nomsnitt 2°C högre än vad de fast monterade termometrarna i kylutrymmena visade. Olika produktgrupper var i genomsnitt 0,5–1,5°C varmare under sommaren än under andra årstider. Varmhållna maträtter höll inte alltid tillräckligt hög temperatur. Nedkylningen höll inte heller måttet – vid hälften av mätningar-na tog den längre tid än de rekommenderade fyra timmarna.

Alltför ofta fungerar inte egentillsynen i storhushåll och butiker. Alla led i hantering-en av livsmedel måste ha fungerande tillsyn av temperaturen. Det är viktigt att företagen drar nytta av resultaten och utvecklar sin egentillsyn.

Riksprojekt 2004

Genom riksprojektens insamling av bakterier går det att göra fördjupade analyser, spåra smitta och bestämma antibiotikaresistens. Syftet med riksprojekt 2004 är att kartlägga förekomsten av den sjukdomsframkallande bakterien Yersinia enterocolitica i obehand-lade och behandobehand-lade fläskprodukter. Resultat kommer att publiceras under 2005.

Information om samtliga riksprojekt, liksom publicerade rapporter och nyhetsbrev, finns på Livsmedelsverkets webbplats, www.livsmedelsverket.se.

Förekomsten av den sjukdoms-framkallande bakterien Yersinia enterocolitica i fläskprodukter har undersökts i ett riksprojekt. Här en odling på gelplatta.

(6)

4 Verksamhetsberättelse 2004

Förebyggande kontroll

I stället för att kontrollera livsmedelsföreta-gens produkter handlar tillsynen i dag om hur företagen styr produktionen. År 2006 träder nya hygien- och kontrollförordningar i kraft inom hela EU. Förebyggande kontroll gäller för såväl företagaren som tillsynsmyndighe-ten. Tillsynen ska utgå från en helhetsbedöm-ning. Tillsynen av detaljer överges till förmån för kontroll av hela system. Företag, med undantag av jordbruket, ska ha ett system som grundar sig på analys och bedömning av faror i produktionen, en så kallad HACCP-plan för verksamheten (Hazard Analysis of Critical Control Points). Tillsynsmyndigheten ska utifrån ett riskperspektiv bedöma och kontrollera företagets system och kompetens att styra produktionen. Det ställer krav på kunskap hos såväl livsmedelsföretagaren som tillsynsmyndigheten.

Livsmedelsverket har granskat livsmedels-lagstiftningen för att kunna förbereda ett nytt regelverk. Nu finns underlag till nya föreskrif-ter och till ny utformning av verkets vägled-ningar för tillsynsmyndigheterna.

Ny kunskap för egentillsyn

Livsmedelsverket har utarbetat ett kurspro-gram för inspektörer på central och lokal nivå om HACCP och systemtillsyn. Vägledningar för dessa arbetssätt finns på Livsmedelsver-kets webbplats. De ska vara till stöd för in-spektören när en inspektion förbereds.

Även livsmedelsproducenten behöver ny kunskap för att kunna skapa ett eget system för tillsyn. Här har branschorganisationerna ett stort ansvar. De kan bäst förmedla kun-skap och kun-skapa riktlinjer för program för egentillsyn. Med generella program som grund är det lättare för den enskilde företaga-ren, t ex med ett bageri, att bygga upp system som är anpassade till den egna verksamheten.

Under året har Livsmedelsverket stött ar-betet med riktlinjer för olika branscher, t ex vattenverk, tillverkning av köttprodukter, mjölk och mjölkprodukter, vin och sprit, fisk och fiskprodukter och äggpackerier. Livsme-delsverket har i en broschyr beskrivit livsme-delsföretagarens ansvar för produktsäkerhet och egentillsyn. Företagaren uppmanas att kontakta sin branschorganisation för att få stöd och hjälp.

På verkets webbplats finns information om vilka faror, mikrobiologiska och kemis-ka, som kan vara aktuella för olika typer av livsmedel. Här finns också en länk till en in-teraktiv kurs i HACCP, som har tagits fram i samarbete med flera högskolor. Kursen är i första hand avsedd för livsmedelsföretagare, men passar även för inspektörer.

Datorbaserade livsmedelsinspektioner

Behov av fungerande egentillsyn

Inom livsmedelskontrollen ligger ansvaret för tillsynen hos landets samtliga 290 kommuner. Tidigare inspekterade de och gjorde bedöm-ningar efter i stort sett egna värderingar. De saknade verktyg för likvärdiga inspektioner, effektivare rapportering och större öppenhet kring vad bedömningarna grundar sig på. Gemensamt verktyg

Livsmedelsverket tog under 2000 initiativ till att utveckla ett verktyg för datorbaserade in-spektioner. Detta togs fram tillsammans med kommuner, Svenska kommunförbundet, kommunernas användareföreningar för dator-stöd och länsstyrelserna.

Verktyget innebär att man arbetar med: – öppna checklistor/bedömningsgrunder, – helhetsomdömen,

– handdatorer,

– rapportering med utskrift direkt på plats, – enklare administration av

inspektions-rapporter,

(7)

5

Verksamhetsberättelse 2004

– förenklad rapportering av inspektions-resultat till central myndighet,

– vägledning för utformning av egenkon-trollprogram och

– sanktionsförfaranden.

Svenska kommunförbundet och Livsmedels-verket utbildade 2003 livsmedelsinspektörer-na i Sverige i hur man använder checklistorlivsmedelsinspektörer-na med bedömningsunderlag. Två kurser hölls 2004. Syftet var att understryka vikten av lik-värdiga inspektioner. Cirka 500 livsmedels-inspektörer har nåtts av denna utbildning.

Kommunala enkäter visar att samtliga till-frågade är positiva till den nya tillsynsmodel-len och har börjat tillämpa den. Även berörda branscher är positiva. En större enkät plane-ras under 2005, då också företagen kommer att tillfrågas.

Checklistor underlättar

Företagens ansvar för säker mat måste tas ge-nom fungerande egentillsyn. Därför finns

ock-så checklistor/bedömningsgrunder tillgängliga för företag på Livsmedelsverkets webbplats. Det innebär att företagaren, på samma sätt som den som gör service på bilen för att bli godkänd vid bilprovningen, själv kan gå ige-nom sin verksamhet och se till att kraven uppfylls.

Årets höjdpunkt

Med datorbaserade inspektioner deltog Livs-medelsverket i en tävling för statliga myndig-heter. Syftet var att lyfta fram goda exempel på förnyelse och effektivisering i den statliga förvaltningen. Arrangör var Statens kvalitets-och kompetensråd. Verket hade glädjen att, som ett av 18 bidrag, få presentera projektet vid en kvalitetskonferens i Stockholm. Där utsågs det till ett av Sveriges tre bidrag till 3rd Quality Conference i Rotterdam. Intresset var stort från många europeiska besökare för så-väl checklistor/bedömningsgrunder, som för den effektivisering det innebär att kunna skriva ut och överlämna rapporten på plats. Kommande arbete

Efterfrågan från kommunerna på ytterligare checklistor är stor. Under 2005 kommer ver-ket därför att ta fram checklistor för bransch-erna bagerier och grossister, uppdatera och harmonisera de checklistor för storhushåll och butiker som varit i bruk under några år och utarbeta en vägledning för sanktioner. Under utarbetande är också en vägledning för utformning av egenkontrollprogram baserade på HACCP. Verket vill också göra det möjligt att på Internet offentliggöra helhetsomdömen från inspektionerna.

”Consideration and Committment” av Mark Jurriëns tilldelades Livsmedelsverket för inspirerande exempel vid 3rd Quality Conference i Rotterdam, september 2004. Verkets bidrag, en presentation av datorbase-rade inspektioner, rönte stort internationellt intresse vid konferensen.

(8)

6 Verksamhetsberättelse 2004

Livsmedelsverkets uppgift är att i konsumen-ternas intresse arbeta för säkra livsmedel av hög kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen och goda matvanor. Till redlighet i livsmedels-hanteringen hör att konsumenterna kan lita på märkningen. Reglerna för vilka uppgifter som ska anges på en livsmedelsförpackning är lika inom hela EU och gäller i princip interna-tionellt. På förpackningen står namnet på livs-medlet, vilka ingredienser som ingår, mäng-den av karaktärsgivande ingredienser, vikt eller volym, datummärkning, förvaringsan-visning samt namn och adress på tillverkare, packare eller säljare. Ibland måste också ursprung, bruksanvisning och alkoholhalt anges.

Märkningens syfte

Märkningens syfte är att ge konsumenten till-räckliga upplysningar för att kunna bedöma innehåll, sammansättning, användning och näringsmässigt värde. Livsmedlet ska kunna värderas i förhållande till priset och jämföras med andra livsmedel. Ett val ska kunna göras utifrån kundens önskemål, behov och eko-nomi.

Motstridiga krav

Krav på nya märkningsuppgifter kommer konstant från olika håll. Det kan vara produ-center som vill skydda sin produkt mot kon-kurrenter, politiker som vill styra marknaden, personal inom folkhälsoarbete och tandhälsa eller forskare som anser att ”varningsmärk-ningar” är befogade. En del anser att fördelar med vissa livsmedel eller näringsämnen ska framhållas. Olika konsumentgrupper vill ha uppgifter av etiska, religiösa eller politiska skäl, som t ex ursprung, djurskydd, miljö, social välfärd och produktionsmetoder.

Samtidigt ställs krav på att märkningen ska förenklas. Det finns åsikter om att det är för mycket och för komplicerad märkning på för-packningen. Konsumenterna vill ha enkla sig-nalsystem när de väljer varor. Många klagar över att texten är för liten. Inte ens med nor-mal syn kan man alltid läsa märkningen. Dessa olika krav kan knappast förenas.

Översyn av märkningsreglerna

En översyn av märkningsreglerna har startat inom EU. Livsmedelsverket har i sina första principiella synpunkter försökt ta hänsyn till önskemål som framförs från olika håll. Det är viktigt att ha en enhetlig syn på vad som ska märkas. Konsumenterna ska möta samma budskap oavsett vilket sorts livsmedel det är fråga om.

Allergimärkning

Huvudprincipen är att alla ingredienser som använts för att tillverka ett livsmedel ska deklareras. Det som det är mest av står först i ingrediensförteckningen. Det som det är minst av står sist. Från denna huvudregel finns i dag några undantag. Nya regler om allergimärkning ska tillämpas inom EU från den 25 november 2005. Reglerna innebär att en lista ska upprättas över allergiframkallan-de beståndsallergiframkallan-delar som alltid måste allergiframkallan-deklareras. Alkoholhaltiga drycker, som i dag undantas från kravet på ingrediensförteckning, ska också ha märkning om någon eller några beståndsdelar på listan ingår. Vidare tas den så kallade 25-procentsregeln bort och ersätts i några specialfall med en tvåprocentsregel. Regeln innebar att, om en sammansatt ingre-diens ingick med mindre än 25 procent i ett livsmedel, dess ingredienser under vissa förut-sättningar inte behövde anges.

(9)

7

Verksamhetsberättelse 2004

Ägg och etik

Förutom allergimärkningen har verket arbetat med märkning inom snart sagt alla områden. Särskilt kan nämnas äggmärk-ning, genteknikmärkning och ett nordiskt projekt om etisk märkning.

Faktaruta

Allergiframkallande beståndsdelar som alltid ska deklareras

efter den 25 november 2005 glutenhaltig spannmål kräftdjur ägg fisk jordnötter sojabönor mjölk, inklusive laktos

nötter (specificerade med svenska och latinska namn)

selleri senap sesamfrö och

samtliga produkter av dessa livsmedel samt sulfit (om halten överstiger 10 mg per kg eller liter)

Märkningen på livsmedel är särskilt viktig för den som är allergisk. Nya regler för allergimärkning har utarbetats och kommer att tillämpas från den 25 november 2005.

(10)

8 Verksamhetsberättelse 2004

Nationell handlingsplan

Tillsammans med Statens folkhälsoinstitut fick Livsmedelsverket regeringens uppdrag att under 2004 skapa ett underlag till en natio-nell handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Det har tidigare ansetts vara en nationell angelägenhet att verka för bra matvanor, men allt fler röster höjs nu för att det även krävs åtgärder på EU-nivå.

Regeringens handlingsplan ska bli klar un-der 2005. Bakgrunden till uppdraget är att övervikt och fetma är ett snabbt ökande hälsoproblem. Mer än hälften av männen och en tredjedel av kvinnorna är i dag överviktiga eller feta. Bland barn är motsvarande siffror 15–20 procent. Antalet personer med fetma har nästan fördubblats under de senaste 20 åren. Orsakerna till denna utveckling är många. En är att vi äter för mycket i förhål-lande till hur mycket vi rör oss. För att vända trenden måste matvanorna ändras och den fysiska aktiviteten öka.

I uppdraget ingick att formulera mål, stra-tegi och konkreta insatser för olika aktörer i samhället. Arbetet under 2004 inriktades på att sammanställa vetenskaplig litteratur och rapporter, genomföra undersökningar och utredningar, samla in kunskaper, erfarenheter, synpunkter och idéer från en bred krets aktö-rer i samhället. En rad hearings, forskardis-kussioner, seminarier, intervjuer och referens-gruppsmöten har genomförts.

Målen för goda matvanor är att: – öka konsumtionen av frukt och grönt, – öka konsumtionen av nyckelhålsmärkt

mat och

– minska konsumtionen av livsmedel, som godis, söta drycker, snacks, glass, bakverk och alkohol.

Målen kan nås om många insatser sker sam-tidigt, under lång tid och på olika nivåer i samhället. Det räcker inte med att bara infor-mera och utbilda konsumenterna. Samhället måste utformas så att det är enkelt att äta

hälsosamt. Det betyder att utbud, tillgänglig-het och efterfrågan måste förändras.

De insatser som föreslås är uppdelade på områden i samhället som bedömts vara sär-skilt betydelsefulla. Några av dessa är skola, hälso- och sjukvård och arbetsplatser. Insat-serna berör såväl stat, kommun och landsting som den privata och ideella sektorn.

Småbarn äter för fet mat

Kunskap om befolkningens näringstillstånd, och inte minst det hos olika befolkningsgrup-per, ligger till grund för folkhälsoarbetet för goda matvanor. Undersökningarna ger infor-mation om vad man bör förändra och vilka grupper det är mest angeläget att nå. Kost-undersökningar är ett verktyg som visar hur matvanor förändras med samhället. Konsum-tionsdata för olika livsmedel ligger också till grund för riskvärdering och bestämning av gränsvärden för olika främmande ämnen i livsmedel.

En undersökning har gjorts av hur barn i åldrarna 4, 8 och 11 år äter. Under fyra da-gar under 2003 fick cirka 2 500 barn och de-ras föräldrar skriva dagbok åt Livsmedelsver-ket. I boken antecknades allt som barnen åt och drack, hur mycket och hur dags. Barnen och deras föräldrar fick också svara på frågor om konsumtionen av vissa livsmedel, om kroppsvikt, föräldrarnas utbildning m m. Svaren på frågorna är klara för alla barn, me-dan resultaten från matdagböckerna endast är klara för fyraåringarna. Analysarbetet fortsät-ter och fler resultat kommer att presenfortsät-teras under 2005.

Fyraåringarna får i allmänhet i sig tillräck-ligt med energi och näringsämnen, men för mycket mättat fett och socker. Intaget av kost-fiber är för lågt. Barnen äter också mindre frukt och grönsaker än rekommenderat.

De flesta barn äter frukost, lunch och mid-dag varje mid-dag. Ingen svarade att de aldrig åt skollunch.

(11)

9

Verksamhetsberättelse 2004

Andelen överviktiga eller feta barn var 15– 20 procent, medan 1–4 procent klassades som feta. Jämfört med tidigt 1980-tal är medelvik-ten nu något högre för åttaåringarna. Över-vikt tycks vara vanligare bland elvaåringar i hushåll med låg utbildning än i hushåll med hög utbildning, även om skillnaderna är små. Det finns inga tydliga skillnader i hur mycket godis, läsk, snacks och snabbmat normal-eller överviktiga barn sätter i sig.

Kostråd i Norden

I september 2004 antog Nordiska ministerrå-det nya nordiska näringsrekommendationer. Norden har haft gemensamma näringsrekom-mendationer sedan 1980. De revideras och uppdateras regelbundet. I samarbete med forskare och representanter för olika myndig-heter ansvarade Livsmedelsverket för den se-naste revideringen 2004. Näringsrekommen-dationerna anger optimalt intag av närings-ämnen (protein, fett, kolhydrat, vitaminer och mineralämnen) och energi för grupper i be-folkningen. De är baserade på tolkning och värdering av all tillgänglig vetenskaplig litte-ratur på området. En nyhet är att rekommen-dationerna tar upp behovet av fysisk aktivitet.

Verket ska kunna ge kostråd och tala om hur mycket man bör äta av olika sorters livs-medel för att uppfylla näringsrekommendatio-nerna. Men först måste näringsämnena ”över-sättas” till mat. Livsmedelsverket har gjort ett sådant arbete tidigare. En förstudie av resulta-ten från översättningen visar att en rad för-ändringar av matvanorna krävs för att näringsrekomendationerna ska uppfyllas. De mest önskvärda förändringarna av mat-vanorna från folkhälsosynpunkt är: – fördubbling av konsumtionen av frukt

och grönsaker,

– fördubbling av konsumtionen av bröd, främst fullkornsbröd,

– byte till olja eller flytande fett i matlag-ningen,

Kosten hos barn 4, 8 och 11 år har undersökts. Enligt resultaten får barnen i sig för mycket fett och socker och för litet frukt och grönt.

(12)

10 Verksamhetsberättelse 2004

– val av nyckelhålsmärkta mejeri- och charkuterivaror,

– fördubbling av konsumtionen av fisk, – halvering av intaget av salt och – halvering av konsumtionen av snacks,

söta drycker, godis, glass, bakverk och alkoholhaltiga drycker.

Sådana förändringar skulle bland annat leda till färre fall av övervikt, hjärt-/kärlsjukdom, diabetes, vissa cancerformer och karies.

Under 2004 formulerade Livsmedelsverket förslag till kostråd baserade på ovannämnda önskvärda förändringar. Kostråden ska vara till stöd för konsumenter som vill ha konkreta råd. De ska också stimulera alla som arbetar med att främja goda matvanor att fokusera på de väsentligaste förändringarna. Kostrå-den kommer att publiceras under våren 2005. Utförliga kostråd med mängdangivelser för alla livsmedelsgrupper finns redan i dag på Livsmedelsverkets webbplats.

Det ”nyttiga” nyckelhålet

Nyckelhålsmärkningen infördes 1989 för att minska hjärt- och kärlsjukdomar. 2004 gjor-des en översyn av nyckelhålsmärkningen. Det skedde i samråd med konsumentorganisatio-nerna och livsmedelsbranschen. Förslaget till nya kriterier fastställdes av verkets styrelse i november, varefter det sändes till EU för noti-fiering. Nu kan övriga medlemsstater och EU-kommissionen komma med synpunkter enligt en procedur som tar minst tre månader. Först därefter kan de nya reglerna fastställas och börja tillämpas – om förslaget inte stoppas.

Nyckelhålet är ett registrerat varumärke som ägs av Livsmedelsverket. Symbolen ska hjälpa konsumenterna att välja magra och fiberrika livsmedel. Den ska också göra det lättare för industri och handel att marknads-föra hälsosam mat. Symbolmärkningen har fått mycket stor genomslagskraft. Många konsumenter känner igen märket, men det är osäkert om de känner till den exakta innebör-den. Av olika skäl fokuserades märkningen mot fett och fibrer, medan det finns villkor för sockerinnehåll för endast en livsmedelsgrupp, frukostflingor. Endast en grupp – bröd, kex, skorpor och pastaprodukter, har haft regler för såväl kostfibrer som högsta fetthalt. Vill-kor för saltinnehåll har inte funnits i någon av livsmedelsgrupperna. Eftersom kunskapen ökat och debatten intensifierats om sockrets och saltets betydelse för hälsan har kriterierna för nyckelhålsmärkning setts över.

I dag står symbolen för magra eller fiber-rika livsmedel inom olika produktgrupper och det är fortfarande huvudbudskapet i för-slaget till nya regler. Men symbolen ska också visa på livsmedel som innehåller mindre socker, mindre salt eller – i vissa fall – bättre fettkvalitet. Förhoppningen är att naturligt magra och/eller fiberrika och hälsosamma livsmedel som frukt och grönt, fisk och ma-gert kött snart kan märkas med nyckelhålet.

Nyckelhålsmärkning finns även för mat-rätter som serveras på restauranger och snabbmatsställen. Arbetet med att se över reglerna för denna typ av märkning beräknas vara avslutat under våren 2005.

(13)

11

Verksamhetsberättelse 2004

Att undersöka riskerna med maten

Internationellt samarbete

Livsmedelsverket bedriver ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete. Arbetet med säkra livsmedel har förstärkts inom EU med den europeiska livsmedelssäkerhets-myndigheten, EFSA (European Food Safety Authority). Experter från Livsmedelsverket deltar i flera av EFSAs expertgrupper.

Livsmedelsverket deltar i EUs forsknings-program Heatox (Heat Generated Food Toxicants) för att öka kunskapen om riskerna med akrylamid i mat. Heatox är en hörnpe-lare i Sveriges och EU-kommissionens stra-tegi för riskhantering av akrylamid och andra ämnen som bildas vid upphettning av mat.

Miljögifter i fisk

Miljöförorening har lett till förhöjda halter av vissa gifter i fisk. Samtidigt är fisk ett nyttigt livsmedel. Under 2004 startade verket ett pro-jekt om såväl risk som nytta med att äta fisk. Hur mycket fisk från förorenade vatten kan man äta och vara säker på att nyttan är större än risken? Resultatet kommer att leda till ändrade kostråd om fisk 2005–2006. De in-går i det underlag Jordbruksdepartementet behöver för EU-förhandlingar om gränsvär-den för dioxiner och PCB i fisk under 2006.

Matförgiftningar

De mikrobiologiska riskerna med maten kan ha mycket olika karaktär, från mer eller mindre kortvariga matförgiftningar till mer allvarliga följder, som i värsta fall kan kvarstå under resten av livet. Matförgiftningar orsa-kas oftast av virus, bakterier eller svampar eller av de toxiner (giftämnen) som dessa producerar. Om maten hanteras riktigt kan risken att insjukna i de allra flesta fall minimeras.

Det viktigaste är att veta var i kedjan från jord till bord problemen finns. När det gäller de mikrobiologiska riskerna samlar verket in data om läget i landet (se exemplen med Riks-projekt). Verket studerar också hur konsu-menterna hanterar maten.

Den bristfälliga kunskapen om hur kon-sumenterna hanterar kylda livsmedel i hem-men motiverade en studie i samarbete med Uppsala universitet 2004. Ofta är det för varmt i kylskåpen och många vet inte vilken temperatur de har i sitt kylskåp. Dålig kyl-hantering gör att bakterier växer till och ma-tens kvalitet och hållbarhet blir sämre.

Paranötter är speciellt utsatta när det gäl-ler förekomst av aflatoxiner, som är cancer-framkallande mögelgifter. Aflatoxiner produ-ceras av mögelsvampar som angripit nötterna. Detta är väl känt. Mycket görs för att genom gränsvärden och kontroll skydda konsumen-terna från för höga intag. Tyvärr finns alltid risk för att dåliga nötter når handeln. Men risken att utsättas för de cancerframkallande ämnena kan undvikas nästan helt om sådana nötter sorteras bort. Det räcker med att kon-sumenten ser efter hur nötterna ser ut inuti.

Under året har verket tagit fram kunskap om hur man ska mognadslagra kallrökt korv vid högre temperatur än i dag. Målet är att minska halten EHEC, en bakterie som kan orsaka svår matförgiftning med, i sällsynta fall, dödlig utgång.

I ett annat projekt undersöktes förekoms-ten av gifter som bildats i kyckling av bakte-rien Staphylococcus aureus. Betydelsen av dessa toxiner vid matförgiftning är fortfaran-de oklar. I samma studie unfortfaran-dersöktes även fö-rekomsten av bakteriers motståndskraft mot olika antibiotika, men ingen anmärknings-värd resistens hittades.

(14)

12 Verksamhetsberättelse 2004

Livsmedelsverket har en viktig roll när det gäller samhällets förmåga att hantera större fredstida påfrestningar och kriser. Verket ska hjälpa kommunerna att minska sårbarheten och öka säkerheten på dricksvattnet. Arbetet består i att höja kompetensen och kunskapen på lokal och regional nivå, ge ut handböcker, bidra till övningsverksamheten m m.

Varje år får ett stort antal kommuner kon-sultstöd för att se över säkerhet och bered-skap inom dricksvattenförsörjningen. Under 2004 fick 44 kommuner denna starthjälp. Även stora, fristående vattenproducenter, som Sydvatten och Norrvatten, har fått stöd. Under året har också uppföljning av starthjäl-pen påbörjats i liten skala. Fyra kommuner har genomfört en övning eller fått en dags hjälp med att komma vidare i arbetet med beredskap och säkerhet.

Under 2004 arrangerade Livsmedelsverket temadagar, Säkrare dricksvattenförsörjning, i Kalmar, Luleå, Stockholm och Göteborg. Under temadagarna fokuserades på dricksvat-tensäkerhet i Sverige med erfarenheter från händelser i ett flertal kommuner samt start-hjälpen. En dag ägnades åt mikrobiologiska risker, skyddsåtgärder och beredskap. Närma-re 600 personer deltog. Det var chefer och tjänstemän från kommunala förvaltningar, politiker, representanter från kommunala bolag, länsveterinärer och smittskyddsläkare samt beredskapstjänstemän på länsstyrel-serna.

Även två nya handböcker håller på att tas fram för att stödja kommunernas beredskaps-planering och krishantering inom dricksvat-tenområdet.

Livsmedelsverket har under året utrett hur större städer kan hantera dricksvattenförsörj-ning under ett stort elavbrott. En mindre stu-die om kemikalieberoendet vid stora ytvatten-verk har genomförts, liksom en förstudie an-gående förmåga och hantering av mobila vat-tenreningsverk. Förstudien ska ligga till grund för fortsatt arbete om försörjning av vatten i nödsituationer.

Livsmedelsverket har bildat en vattenkata-strofgrupp, VAKA. Den består av 15 personer som företräder dricksvattenproducenter, miljö- och hälsoskyddsnämnder, räddnings-tjänst och analyslaboratorier. Syftet med VAKA är att ge stöd och bidra med expert-kunskaper till de regioner och kommuner som drabbas av svåra kriser i samhället och i dricksvattenförsörjningen.

Livsmedelsverket har besökt sjutton livs-medelsföretag för att diskutera säkerhets- och beredskapsfrågor. Företagen var bland annat köttproduktanläggningar, mjölkprodukt-anläggningar, storkök, bryggerier och stora livsmedelskedjor.

Verket vill även bilda ett nationellt nät-verk för säkerhets- och beredskapsfrågor in-om livsmedelsin-området. En intresseanmälan, som gick ut till ett antal myndigheter och representanter för bransch och företag våren 2004, fick ett mycket positivt mottagande.

Ett pilotprojekt för att öva regional hand-lingsberedskap för incidenter med livsmedel har genomförts vid länsstyrelsen i Värmland. Övningen utformades som en diskussion vid sittande bord utifrån ett scenario med inspel. Bland deltagarna fanns länsveterinär, smitt-skyddsläkare, kommunala miljö- och hälso-skyddsinspektörer, livsmedelsföretagare och polis. Övningen upplevdes som mycket givan-de och flera andra länsstyrelser vill genomföra liknande övningar under 2005.

En arbetsgrupp har bildats för kunskaps-uppbyggnad och stöd vid krishantering av sådan terrorism eller kriminalitet som berör dricksvatten och övriga livsmedel och där bio-logiska eller kemiska ämnen används. För-utom Livsmedelsverkets representanter ingår representanter från bland annat Statens vete-rinärmedicinska anstalt, Smittskyddsinstitu-tet, Socialstyrelsen, Säkerhetspolisen och Totalförsvarets forskningsinstitut. Gruppen ska arbeta med mikroorganismer och kemika-lier som kan tänkas användas vid terrorism och biologisk eller kemisk krigföring, sprid-ningsvägar, sårbarhet och sanering. Gruppen

Att klara svåra påfrestningar i fred

(15)

13

Verksamhetsberättelse 2004

ska följa all forskning inom och utom landet och sträva efter att bygga upp ett inter-nationellt nätverk.

Information om verkets arbete vid kriser har lagts ut på webbplatsen under rubri-ken Om oss. En enkel webb-plats med webb-plats på ett externt webbhotell har utformats som ersättare om verkets egen ser-ver blir öser-verbelastad eller ut-satt för intrång från utomstå-ende. Två övningar i att snabbt omdirigera webbtrafi-ken har genomförts. Resulta-tet var lyckat med snabb om-koppling av webbesökare till information på extern server.

Livsmedelsverket arbetar med frågor om direkt och indirekt miljöpåverkan. Ett kon-sultföretag fick tidigt under året i uppdrag att göra en inledande undersökning av hur ener-gianvändningen skulle påverkas om verkets kostråd följdes. Verket vill ta reda på om mil-jöpåverkan är mätbar och om det går att an-passa kostbudskapen så att negativ påverkan minskas. Här behövs mera forsknings- och utvecklingsinsatser. Verket har presenterat en första skiss över tänkbara forskningsprojekt. Naturvårdsverket har i rapporten Myndighe-ternas miljöansvar (Rapport 5352 februari 2004) föreslagit att Livsmedelsverket tilldelas rollen som myndighet med särskilt miljö-ansvar. Det är ett bra förslag och verket är berett att fortsätta miljöarbetet i den utsträck-ning medel tilldelas för detta.

Miljöledning

Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Under året har mycket arbete lagts på att minska sårbarheten och öka säkerheten för dricksvattnet.

(16)

14 Verksamhetsberättelse 2004

Livsmedelsverkets medarbetare har hög kom-petens och är specialiserade inom ett stort an-tal ämnesområden. De har oftast naturveten-skaplig bakgrund. Vid centrala verket är mer än 80 procent av medarbetarna högskoleut-bildade. Antalet med doktorsexamen är för närvarande 55. Inom fältorganisationen för kötttillsyn är andelen högskoleutbildade cirka 40 procent.

Personalomsättningen har varit låg, 3,5 procent. Många högt kvalificerade har sökt verkets lediga befattningar – 35 nyrekryte-ringar har gjorts under året. Men de kompe-tenser, som Livsmedelsverket är beroende av, är starkt marknadskänsliga. En förändrad situation på arbetsmarknaden kan på kort tid förändra läget. Det är därför angeläget att fortsätta att utveckla verket som en attraktiv arbetsplats. Delaktighet och samverkan hör till de viktigaste frågorna. Med stöd av ett nytt lokalt samverkansavtal har seminarier genomförts på alla enheter om fördelar och svårigheter med samverkan som arbetsform.

De lokala parterna har enats om att i nästa löneförhandling tillämpa lönesättande samtal som modell för lönesättning. Varje medarbe-tares rätt att ha en dialog med sin chef om sin lön representerar ett modernt synsätt som bedöms vinna allt större terräng i framtiden, särskilt bland unga.

Omfattande utvecklingsarbete inom ar-betsmiljö, friskvård och rehabilitering har ägt rum under året. Ett strukturerat arbetssätt, ”Tidig återgång”, har utarbetats. Det innebär aktiva och omfattande åtgärder för att för-bättra rehabiliteringen och underlätta för alla som blir sjuka att snabbt återgå i arbete.

Ny företagshälsovård har anlitats och samarbetet med företagshälsovården har in-tensifierats. Projekt inom ramen för det stat-liga friskvårdsprojektet ”Satsa Friskt” plane-ras. En friskvårdsdag anordnades under året för alla medarbetare. En timmes motion per vecka på arbetstid har införts vid centrala ver-ket och friskvårdsbidraget har höjts. Arbets-miljöronderna har utvecklats med hjälp av

nya metoder för att följa upp den psyko-sociala arbetsmiljön.

Inom köttillsynen har stora satsningar gjorts på arbetsmiljöområdet, bland annat utbildning för chefer och arbetsmiljöombud.

Inom köttillsynen har verket svårt att re-krytera veterinärer, eftersom det råder brist på sådana i landet. Räddningen för Livsmedels-verket har varit att invandrare med veterinär-utbildning från sitt hemland har kunnat få svensk tilläggsutbildning och därmed kunnat anställas. Andelen medarbetare inom köttill-synen med sådan bakgrund är 37 procent.

Satsningen på kompetensutveckling har under året varit mer omfattande än tidigare år. Ledarutveckling fortsätter att vara ett prio-riterat område och satsningar har gjorts på individuella utvecklingsinsatser för cheferna, både med kurser och mentorstöd. En omfat-tande utbildning i ledarskap för gruppledare har genomförts under året. Grupputveckling har ägt rum i ett antal arbetsgrupper.

Jämställdheten bedöms av de lokala par-terna vara i huvudsak god. I årets jämställd-hetsplan konstateras att alla uppsatta mål uppfyllts. Med det är fortfarande svårt att få bättre balans mellan könen i vissa yrkes-grupper som redan i utbildningen är starkt kvinno- respektive mansdominerade. Efter att särskilt ha betonat jämställdhetsaspekten i löneförhandlingarna under de senaste två förhandlingarna konstaterar parterna att de löneskillnader som finns mellan könen har sakliga orsaker.

(17)

15

Verksamhetsberättelse 2004

Den 22 januari utsåg regeringen Inger An-dersson som generaldirektör och chef för Livsmedelsverket. Anställningen började den 3 maj. Hon efterträdde Bertil Norbelie, som avgick den 31 december 2003. Under våren leddes verket av tillförordnade generaldirek-tören Stuart A Slorach.

Styrelsen

Generaldirektören är ordförande i Livsme-delsverkets styrelse, som under 2004 förutom ordföranden hade tio ledamöter. Styrelsen har sammanträtt nio gånger under året och beslu-tat om ett stort antal föreskrifter, årsredovis-ning och delårsrapport. En mycket viktig upp-gift för styrelsen att vara rådgivare till gene-raldirektören. Exempel på områden där detta har förekommit är ekonomiska frågor, inrikt-ningen på den framtida livsmedelstillsynen och arbetet för goda matvanor. Flertalet av verkets föreskrifter har sin grund i beslutade EG-direktiv som ska införlivas i nationell lag-stiftning. Styrelsens möjligheter att påverka är mycket liten i detta sena skede.

Utveckling av ledningsstrukturen

Livsmedelsverkets ledningsgrupp utgörs av generaldirektören, ställföreträdande general-direktören, de fem avdelningscheferna, chefs-juristen och chefsutredaren. Ledningsgruppen har träffats varje vecka under året. Lednings-gruppen utvärderade under hösten sin roll och sina arbetsuppgifter och kom fram till

effektivare arbetsformer. Det nya arbetssättet ska tillämpas från 2005.

Under året har en ordinarie chef för till-synsavdelningen rekryterats. En av avdel-ningscheferna har deltagit i ett omfattande utvecklingsprogram för chefer i staten. Även ledningsstrukturen vid FoU-avdelningen och tillsynsavdelningen har utvecklats.

Samverkan

Livsmedelsverket har ett omfattande kontakt-nät i samhället med t ex andra statliga myn-digheter, kommunerna, universitet, konsu-menterna och näringslivet. I EUs lagstiftning på livsmedelsområdet betonas säkerheten i hela livsmedelskedjan, från jord till bord. I Sverige har flera centrala myndigheter an-svar för de olika leden i livsmedelskedjan. Under året har ett nära samarbete utvecklats mellan Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Djur-skyddsmyndigheten. Samarbetet sker på såväl ledningsnivå som handläggarnivå.

Verket har också börjat samarbeta med Livsmedelsekonomiska institutet på området samhällsekonomiska analyser. Ett gemensamt intresseområde är hur man beräknar de sam-hällsekonomiska kostnaderna för risker med livsmedel. Samarbetet är ett led i verkets kom-petensuppbyggnad.

Livsmedelsverkets samverkan med univer-sitet och högskolor har ytterligare utvecklats. Bland annat har kontakt tagits med Livsme-delscentrum vid Lunds universitet.

(18)
(19)

Årsredovisning 2004

Årsredovisningen för verksamhetsåret 2004 undertecknades

(20)

18 Verksamhetens resultat 2004

I resultatredovisningen presenteras Livsmedelsverkets verksamhetsmässiga resultat för 2004. Mål, uppdrag och återrapporteringskrav är i enlighet med vad statsmakterna har fastställt för myndigheten (Jo 2003/04:1, utg.omr. 23, bet. 2003/04:MJU2, rskr. 2003/04:104).

Inger Andersson, GD, ordf. Stefan Carlsson, VD

Christina Fjellström, professor Per-Anders Fredriksson, ingenjör Michael Hagberg, riksdagsledamot Karin Lindell, GD

Margaretha Lööf-Johanson, chefsläkare Christina Möller, provkökschef

Åke Södergren, förbundsordförande

Fackliga representanter i styrelsen: Karin Bäckström, SACO

Helena Lundin, ST-Livs

18 Verksamhetens resultat 2004

Livsmedelsverkets styrelse 2005

Livsmedelsverkets verksamhet återfinns inom följande politikområde med tillhörande verksamhetsområde och verksamhetsgrenar :

Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Livsmedelspolitik Livsmedel Regelarbete Tillsyn

Information och nutrition Kunskapsuppbyggnad

(21)

19

Verksamhetens resultat 2004

Verksamhetens resultat 2004

Livsmedelsverkets kostnader; fördelning per verksamhetsgren (%)

2004

Regelarbete 7 % Övrigt 3 % Kunskaps-uppbyggnad 20 % Information och nutrition 6 % Tillsyn 29 % Köttillsyn 35 %

2003

7 % 3 % 19 % 7 % 27 % 37 %

Livsmedelsverkets kostnader och finansiering (tkr)

Verksamhetsgren Kostnader Intäkter

2002 2003 2004 2002 2003 2004 Regelarbete 22 010 24 030 24 770 2 860 1 310 1 540 Tillsyn 82 200 94 690 104 060 43 890 51 170 51 480 Köttillsyn, fältorganisationen 116 820 126 130 126 280 119 500 136 230 127 430 Information 21 820 25 390 19 760 9 560 9 490 7 730 Kunskapsuppbyggnad 58 340 66 470 69 450 6 650 5 040 5 930 Övrigt 11 630 8 470 10 680 10 690 10 790 12 550

Summa kostnader och intäkter 312 820 345 180 355 000 193 150 214 030 206 660 utöver anslag

Anslag 43:12 Livsmedelsverket - - - 124 250 141 430 144 830

Resultat avgiftsfinansierad verksamhet 1 630 13 970 -1 570

Övrig kapitalförändring1 - - - 2 950 -3 890 -1 940

Transferering2 - 200 200 - 200 200

Total 312 820 345 380 355 200 317 400 355 460 351 690

1 Övrig kapitalförändring består av periodiserade intäkter/kostnader inom den anslagsfinansierade verksamheten. 2 Bidrag till standardiseringsarbetet i Sverige.

2002

7 % 4 % 19 % 7 % 26 % 37 %

(22)

20 Verksamhetens resultat 2004

Mål:

Målet är att alla livsmedel ska vara säkra och att konsumenterna ska ha tillräcklig kunskap om mat och matvanors betydelse för att kunna göra medvetna val.

Återrapporteringskrav:

En översiktlig bedömning av hur säkra livs-medlen i Sverige är.

Hur säkra är våra livsmedel?

Under en lång rad år har gemensamma EU-reg-ler utvecklats för att minska de kemiska hälso-riskerna i livsmedel. Regelverken, och tillämp-ningen av dessa, för t ex bekämpningsmedel, veterinärmedicinska läkemedel, livsmedelstill-satser, nya livsmedel och GMO fungerar i de flesta fall bra.

Det är svårt att fastställa hur vanliga mat-förgiftningar är i Sverige – det finns ett stort mörkertal i den officiella statistiken. Det inter-netbaserade systemet för kommunernas mat-förgiftningsrapportering som Livsmedelsverket introducerat kommer på sikt att förbättra un-derlaget för åtgärder som ökar säkerheten. Detsamma gäller Livsmedelsverkets satsningar på riksprojekt inom det mikrobiologiska områ-det. De nya EU-förordningarna om livsmedels-hygien, och utbildningssatsningar kring dessa, kommer också att ytterligare förbättra säkerhe-ten.

De mikrobiologiska riskerna uppkommer ofta genom felaktig hantering av livsmedel. Livsmedelsföretagens egenkontroll är en viktig pusselbit i det pågående förbättringsarbetet. En annan viktig fråga är likvärdigheten i

myndig-heternas tillsyn av livsmedelsföretagen. Livsme-delsverkets stöd till kommunerna ökar likvär-digheten och gagnar därmed livsmedelssäker-heten.

De vetenskapliga panelerna under den euro-peiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA har genom bättre samordning utvecklat EUs arbete med vetenskapliga underlag för att kun-na hantera biologiska och kemiska hälsorisker. Livsmedelsverket fortsätter arbetet med att ta fram kunskapsunderlag när det gäller förore-ningar i livsmedel, som miljöföroreförore-ningar, mö-gelgifter och ämnen som bildas vid tillagning och beredning. Riskhanteringen av dessa föro-reningar har i vissa fall också förbättrats. Livs-medelsverket bedömer att riskerna med mögel-gifter, tungmetaller, dioxiner och PCB är han-terbara. För många andra ämnen, t ex akryl-amid, är det vetenskapliga underlaget för be-räkning av exponering och risker fortfarande bristfälligt och regelverk och kontroll saknas helt.

Avsaknaden av regler och tillsyn är kanske mest uttalad när det gäller naturliga gifter, som kan sägas vara växternas egna bekämpnings-medel. Kunskaperna om de risker som dessa ämnen utgör är dåliga och ofta saknas metoder för kemisk analys. Naturliga gifter är ett områ-de som har blivit svårare att hantera genom den ökade internetförsäljningen av kosttill-skott, örter och prestationshöjande preparat. EU har dock inlett arbetet med reglering av kosttillskotten och Livsmedelsverket har tagit fram en plan för effektivisering av arbetet kring kosttillskott, vitaminer, mineraler, örter och prestationshöjande preparat.

Säkra livsmedel

Verksamhetsområde Livsmedel

(23)

21

Verksamhetens resultat 2004

Mål:

Målet är att alla livsmedel ska vara säkra och att konsumenterna ska ha tillräcklig kunskap om mat och matvanors betydelse för att kunna göra medvetna val.

Återrapporteringskrav:

En översiktlig bedömning av matvanorna i Sverige.

Svenskar lider knappast av vitamin-, mineral-eller proteinbrist, men 90 procent av den vux-na befolkningen äter mindre fibrer än vad som rekommenderas. Den ökade förekomsten av övervikt visar att den totala konsumtionen av mat är högre än behovet. 80 procent äter för mycket fett, 96 procent äter för mycket mättat fett och hälften äter för mycket socker. Studier på barn visar liknande siffror. Unga lågutbil-dade män och rökare har i allmänhet sämre matvanor än andra grupper. Barn till föräldrar med kort utbildning har sämre matvanor och är oftare överviktiga än de som har föräldrar med lång utbildning.

Resultaten från tidigare kostundersökningar visar att andelen fett i kosten minskat något, medan andelen kolhydrater har ökat. Intaget av kostfiber har däremot ökat endast margi-nellt. Det totala energiintaget har ökat något. Låg utbildningsnivå är fortfarande förknippad med sämre matvanor, främst hos män, medan skillnaderna har minskat bland kvinnorna.

Resultaten från en nordisk-baltisk under-sökning bekräftar i huvudsak att

konsumtio-nen av grönsaker, frukt, fisk och bröd generellt behöver ökas.

De från folkhälsosynpunkt önskvärda kost-förändringar som lyfts fram för den vuxna be-folkningen gäller i lika hög utsträckning för barn. Det visar den undersökning av barns matvanor som Livsmedelsverket har gjort under året.

De utvecklingstrender i livsmedelskonsum-tionen som ses i de nationella kostundersök-ningarna ses i huvudsak även i Jordbruksver-kets konsumtionsstatistik. Sedan slutet av 1990-talet har konsumtionen av frukt och grönsaker ökat, liksom konsumtionen av läs-kedrycker och choklad- och konfektyrvaror. Även konsumtionen av kött har ökat. Den totala konsumtionen av socker har ändrats något. Konsumtionen av socker i beredda livsmedel har ökat på bekostnad av konsum-tion i form av strö- och bitsocker.

De stora hälsoproblemen förknippade med livsmedel är sannolikt kopplade till dåliga mat-vanor snarare än till ”gifter” i maten. För be-folkningen som helhet gäller fortfarande att en del av fettet bör ersättas med sammansatta kol-hydrater. Det innebär bland annat ökad kon-sumtion av frukt, bär, grönsaker, fiberrika bröd- och spannmålsprodukter, att fetare kött-och mejeriprodukter ersätts av magrare varian-ter och att andelen feta bageriprodukvarian-ter och sockerrika livsmedel begränsas. Valet av mat-fett bör inriktas på mjuka och flytande sorter. Samtidigt är det önskvärt att öka den fysiska aktivitetsnivån i befolkningen. Det är dock

vik-tigt att poängtera att omfattningen och graden av förändring av matvanorna som är önskvärd och lämplig varierar mellan olika grupper och mellan individer.

Matvanorna i Sverige

Verksamhetsområde Livsmedel

Cirka hälften av Sveriges befolkning får i sig för mycket socker.

(24)
(25)

23

Verksamhetens resultat 2004

Regelarbete

Regelarbetets inriktning styrs av de arbetspro-gram och verksamhetsplaner som beslutas av EU samt Codexkommissionen.

I EU deltar verket i rådsarbetsgrupper, i ar-betsgrupper under kommissionen och i kom-missionens olika kommittéer. I Codexarbetet deltar verket i möten med Codexkommissionen och i de flesta av dess underkommittéer. Verket är också svenskt kontaktorgan för Codex Ali-mentarius. Inom det nordiska samarbetet del-tar verket i ÄK-Livs (Ämbetsmannakommittén för livsmedelsfrågor) under Nordiska minister-rådet. Ett antal projektgrupper och nätverk arbetar med olika regelfrågor.

Mål:

 Ett tydligt och enkelt regelverk på livsme-delsområdet som är anpassat till små och stora företags olika förutsättningar.

 Att bistå regeringen med underlag, utred-ningar, analyser och annat stöd i arbetet med livsmedelsfrågor inom EU och andra internationella fora.

Återrapporteringskrav:

 Redovisning av viktigare insatser på områ-det.

 Redovisning av de särskilda insatser som gjorts för att förenkla och modernisera regelverket.

 Redovisning av vilka insatser som gjorts för att ta hänsyn till de särskilda förhållanden som gäller för små företag.

Sammanfattande bedömning

av måluppfyllelse

Genom beslutet om, samt genomförandet av EGs hygien- och kontrollförordningar har Livsmedelsverket bidragit till att uppfylla målet om ett tydligt och förenklat regelverk på livs-medelsområdet. Därutöver skapar de nya hygien- och kontrollförordningarna möjlighe-ter för anpassning till såväl små som stora före-tags olika förutsättningar.

Vidare bedömer Livsmedelsverket att målet om att bistå regeringen med underlag, utred-ningar, analyser och annat stöd i arbetet med livsmedelsfrågor inom EU och andra interna-tionella fora har uppfyllts.

Viktiga omvärldsfaktorer

Globaliseringen av handeln med livsmedel kommer att fortsätta och kraven på internatio-nellt harmoniserade standarder, regler och rikt-linjer växer. Handelspolitikens betydelse i Co-dex Alimentarius ökar.

EGs anslutning till Codex Alimentarius har ökat kraven på medlemsstaterna, bland annat när det gäller koordinering inför och under Codexmötena.

Regelarbete Faktaruta

Codex Alimentarius = regelverk för livsmedel med syfte att skydda konsumenternas hälsa och garantera redlighet i internationell handel. Arbetet sker inom Joint FAO/WHO Food Standards Programme. Codexkommissionen är det högsta beslutande organet och är sammansatt av representanter för medlemsländerna. Regelarbete; kostnader (tkr) 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 -02 03 04

(26)

24 Regelarbete Verksamhetens resultat 2004

Stöd till regeringen i förhandlingsfrågor

Livsmedelsverket stöder regeringen i arbetet med livsmedelsfrågor inom EU och andra inter-nationella fora. Verket gör utredningar, lämnar underlag till Jordbruksdepartementet, föreslår svenska ståndpunkter, deltar i departements-beredningar samt rapporterar och följer upp mötesresultat.

Livsmedelsverket har representerat Sverige i förhandlingar i EU och Codex Alimentarius. Detta har skett i samverkan med Jordbruksde-partementet, med andra myndigheter eller som ensam representant.

Viktiga insatser

Två förordningar om hygien och två om kon-troll antogs i april 2004 av Europarlamentet och rådet. De nya reglerna är resultatet av sam-ordning, förenkling och uppdatering av befint-liga EG-regler för hygien och kontroll och sam-tidigt en förbättring av säkerheten för konsu-menten. För att få en helhetssyn i fråga om säkra livsmedel behandlas hela livsmedelsked-jan ”från jord till bord”. Arbetet med de nya förordningarna, som Livsmedelsverket har va-rit starkt involverat i, har pågått sedan 2000. Under det svenska ordförandeskapet våren 2001 togs flera initiativ för att förenkla regler-na. Under året har information om innehållet i förordningarna publicerats på verkets webbplats.

Livsmedelsverket har under 2004 arbetat med att genomföra de nya förordningarna. Dessa ska tillämpas från den 1 janua-ri 2006. I förordningarna fastställs att medlemsstaterna ibland måste ta fram nationella regler, att med-lemsstaterna har möjlighet att under strikta förutsättningar anpassa vissa regler till natio-nella förhållanden eller att medlemsstaterna får införa eller behålla vissa avvikande krav. De nya förordningarnas påverkan på den nuvaran-de livsmenuvaran-delslagen och livsmenuvaran-delsförordningen har analyserats och underlag tagits fram för att i möjligaste mån förenkla lagstiftningen.

Arbetet innebär också en total översyn av befintliga nationella regler inom hygien- och kontrollområdet för att bedöma nödvändighe-ten av dessa. Inledningsvis har befintliga natio-nella regler på området inventerats.

Frågor om gränsdragningar mot andra myndigheter har särskilt uppmärksammats, eftersom principen ”jord till bord” gör att livs-medelslagstiftningen blir tillämplig även hos primärproducenten. Konsekvenserna av detta har analyserats och ett samarbetsprojekt mel-lan de myndigheter som är berörda, nämligen Jordbruksverket, Djurskyddsmyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt och Livs-medelsverket, påbörjades under 2004. Behovet av utbildning och vägledningar för personal vid lokala tillsynsmyndigheter, liksom vid Livsme-delsverket, har analyserats.

Förenkling av regelverket

Arbetet med att förenkla det nationella regel-verket påbörjades 2000 och avslutades 2004. Syftet har varit att se över äldre regler och så långt som möjligt avveckla varustandarder och andra särregler som inte är av värde för konsu-menterna. Av 37 föreskrifter har fyra upphävts i sin helhet. Av innehållet i nio finns bara mind-re delar kvar – i de flesta fall flyttade till andra förskrifter. Fyra har moderniserats betydligt till sitt innehåll. Av de föreskrifter som ursprungli-gen ingick i projektet har elva hanterats inom arbetet med EGs nya hygienkontrollförord-ningar. Endast begränsade delar kommer att överföras till det kommande regelverket. Ytter-ligare fem föreskrifter behandlas i särskilda projekt om avgifter och om användning av nyckelhålssymbolen. Resterande fyra föreskrif-ter avvaktar införeskrif-ternationell reglering.

Livsmedelsverket har också under året be-drivit ett projekt för att förbättra information om gällande regelverk, bl a mot bakgrund av det pågående regelarbetet. Behoven av infor-mation inom olika grupperingar har analyse-rats. Framför allt har informationen på Livs-medelsverkets webbplats om pågående

(27)

regel-25

Verksamhetens resultat 2004

arbete förbättrats för att möjliggöra bättre framförhållning i näringslivet. Ett antal sök-möjligheter, länkar och listor har tillkommit. Projektet fortsätter under 2005.

Insatser för små företag

I ett särskilt regeringsuppdrag har Livsmedels-verket bedömt möjliga nationella anpassningar och eventuella undantag som behöver göras från EGs nya hygienregler för att utvecklingen av mobil slakt, småskalig slakt och småskalig livsmedelsförädling ska underlättas. Livsme-delsverket har gjort en omfattande inventering

av verksamhet som skulle kunna omfattas. Det kan dock konstateras att de nya förordningar-na om hygien och kontroll har en inbyggd flexibilitet som leder till att endast få nationella anpassningar behöver göras av regelverket. Däremot ökar behovet av vägledningar för tillsynen.

Vidare ser Livsmedelsverket att det finns behov av att bygga upp branschorganisationer för verksamheter med liten produktion. Den 1 januari 2005 införs ett enklare avgiftssystem för köttbesiktningen vid slakterier. Avgifterna blir beroende av tillsynstiden. Flertalet småska-liga slakterier får betydligt lägre avgifter genom detta system.

Regelarbete Regelarbete; kostnader och intäkter (tkr)

Resultatområde Kostnader Intäkter

2002 2003 2004 2002 2003 2004

Regelarbete 22 010 24 030 24 770 2 860 1 310 1 540

Summa 22 010 24 030 24 770 2 860 1 310 1 540

Resultat avgiftsfinansierad verksamhet - - - 0 0 0

Anslagsfinansiering - - - 19 150 22 720 23 230

Totalt 22 010 24 030 24 770 22 010 24 030 24 770

2002 2003 2004

Andel av Livsmedelsverkets kostnader (%) 7 7 7

Andel av kostnaderna som finansieras med anslag (%) 87 95 94

Antal årsarbetskrafter 39 43 40

Regelarbete, antal mötesdagar i det internationella arbetet

2002 2003 2004

Förhandlingsdagar 360 318 364

- varav EU 244 218 254

(28)
(29)

27

Verksamhetens resultat 2004

Tillsyn

Det finns omkring 52 000 livsmedelsanlägg-ningar i landet. Livsmedelsverket leder, sam-ordnar och följer upp livsmedelstillsynen i hela landet. Verket har eget tillsynsansvar för cirka 500 större livsmedelsanläggningar som inte omfattas av det kommunala tillsynsansvaret. Livsmedelsverket svarar för daglig köttillsyn vid landets slakterier. Genom stickprov på ani-maliska livsmedel kontrollerar verket att före-komsten av läkemedelsrester och vissa andra främmande ämnen inte överskrider gällande gränsvärden.

Genom stickprov på bl a frukt, grönsaker, barnmat och spannmålsprodukter kontrollerar verket att det inte finns otillåtna halter av res-ter av bekämpningsmedel i produkres-ter på den svenska marknaden. Livsmedelsverket ansvarar för kontroll av samtliga animaliska livsmedel och vissa vegetabiliska livsmedel som importe-ras från tredje land.

Mål:

 Effektiv och likvärdig tillsynsverksamhet i hela landet.

 Effektivt stöd till och uppföljning av lokala och regionala tillsynsmyndigheter.

 Effektiv operativ tillsyn. Återrapporteringskrav:

 En motiverad bedömning av hur tillsynen i Sverige fungerar samt hur effektiv den är.

 Redovisning av utnyttjandet från lokala och regionala tillsynsmyndigheter av Livsme-delsverkets stöd och dess effekter.

 Redovisning av kostnaderna och effekterna av den egna operativa tillsynen.

 Den genomsnittliga kostnaden i jämförelse med minst föregående år för köttbesiktning, inspektioner av anläggningar och stickprov i kontrollen av bekämpningsmedel och restsubstanser.

 Redovisning av genomförda insatser inom området kontroll av GMO-livsmedel och märkningen av dessa.

 Redovisning av genomförda insatser inom området kontroll av dricksvatten.

 Följande ska återrapporteras med en jämfö-relse av insatserna under föregående år: - antal ärenden avseende myndighetsutöv-ning gentemot enskilda rättssubjekt samt antalet överklagade beslut som föranleder ändrade beslut.

Sammanfattande bedömning

av måluppfyllelse

Effektiv och likvärdig tillsynsverksamhet i hela landet

Den årliga kommunrapporteringen till Livsme-delsverket visar att det finns stora skillnader mellan kommunerna. Livsmedelstillsynen är alltså inte likvärdig inom landet. Detta beror bl a på att kommunerna har olika resurstilldel-ning inom området.

Livsmedelsverket följer kontinuerligt upp kommunernas livsmedelstillsyn, bl a genom kommuninspektioner. Vanliga effektivitetsbris-ter är att årliga inspektioner inte genomförs på alla livsmedelsföretag och att det saknas doku-menterade rutiner för att kunna vidta tvingan-de åtgärtvingan-der gentemot företag som t ex hanterar otjänliga livsmedel.

Tillsyn

Tillsyn, exkl. köttillsynens fältorganisation; kostnadsfördelning (tkr) Handläggning av ärenden Gränskontroll Kontroll av bekämpnings-medelsrester i vegetabilier Dioxinkontroll Kontroll av främmande ämnen i anim. livsmedel Tillsyn av livsmedels-anläggningar Samordning av/stöd till lokal tillsyn Tillsynsarbete 02 03 04 120 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0

(30)

-28 Verksamhetens resultat 2004

Effektivt stöd till och uppföljning av lokala och regionala tillsynsmyndigheter

Livsmedelsverket stödjer kommunerna effektivt genom en rad olika aktiviteter, bl a genom tele-fon- och e-postjour. Antalet besvarade frågor har ökat jämfört med föregående år.

Livsmedelsverket har följt upp den kommu-nala tillsynen genom bl a kommuninspektioner och sammanställning av kommunernas årliga rapportering. Detta ger en god bild av hur till-synen fungerar i landet.

Effektiv operativ tillsyn

Livsmedelsverket följer nu en utarbetad in-struktion för systemtillsyn och HACCP. Genom övergång från traditionell tillsyn till systemtillsyn skapas riskbaserad, likvärdig och effektiv tillsyn.

Viktiga omvärldsfaktorer

I april fastställdes fyra EG-förordningar om hygien och livsmedelstillsyn. Dessa förord-ningar kommer att ersätta ett stort antal av Livsmedelsverkets föreskrifter och ställer krav på genomgripande förändringar av livsmedels-tillsynen.

Den 1 maj fick EU tio nya medlemsländer. Detta har påverkat organisationen för gräns-kontrollen och handeln med livsmedel inom EU samt i viss mån pesticidkontrollen.

Köttkontrollen påverkas i mycket stor ut-sträckning av de förändringar som sker inom slakteribranschen. Planeringen blir svår, då förändringar ofta sker snabbt och information sällan ges i förväg.

Effektiv tillsyn

Den kommunala tillsynen skulle kunna bedri-vas med större effektivitet. Inspektionsfrekven-sen är låg och har en sjunkande trend. Kom-munernas årliga rapportering sammanställs och ges ut i verkets rapportserie, se tabell s. 33.

En uppskattning är att antalet tillsynsobjekt ligger kvar vid cirka 52 000 och att merparten, cirka 80 procent, är små och sysselsätter mind-re än fyra årsarbetskrafter. Den årliga rappor-teringen är sammanställd i SLV-rapport 10/ 2004.

Samverkan mellan kommuner ökar. Fyra kommuner i Bergslagen har bildat en gemen-sam nämnd. Diskussioner om liknande gemen- sam-manslagningar finns på flera platser i landet, bl a i Blekinge och Dalarna. Livsmedelsverket bedömer att tillsynen blir effektivare med så-dan samverkan, bl a för att inspektörerna ges möjlighet att arbeta enbart med livsmedelstill-syn och därmed får bredare kompetens.

Datorbaserade inspektioner effektiviserar tillsynen i de kommuner där de används. Enligt samstämmiga uppgifter vid diskussioner med kommunala inspektörer hävdar dessa att de tydliga kraven i bedömningsgrunderna även har fått fler företag att arbeta mer aktivt med sin egentillsyn.

Lokalt/regionalt utnyttjande och effekt

av stöd från Livsmedelsverket

Antalet kommuninspektioner som utförts un-der 2004 har ökat jämfört med föregående år. I kombination med kommuninspektioner har även normerande inspektioner genomförts.

Normerande inspektioner har dessutom genomförts separat av vattenverk, fiskanlägg-ningar och köttanläggfiskanlägg-ningar. Det totala antalet genomförda normerande inspektioner har minskat jämfört med 2003. Detta beror på att en stor satsning gjordes under 2003. För att pröva nya arbetssätt har Livsmedelsverket i stället för normerande inspektioner av mjölk-och mjölkproduktanläggningar anordnat fyra tillfällen för informationsutbyte mellan Livsme-delsverket, länsveterinärer, kommunala inspek-törer och småskaliga producenter. 26 kommu-ner, 3 länsveterinärer och 32 producenter del-tog vid dessa möten.

Kommuninspektionerna har utvärderats med hjälp av en extern konsult. Resultatet,

(31)

29

Verksamhetens resultat 2004

sammanställt i en intern rapport, visar att kom-munerna uppskattar att Livsmedelsverket be-söker kommunerna och ägnar dem tid för att diskutera livsmedelstillsynen. Utvärderingen pekar även mot att kommuner som inspekte-rats bedriver mer livsmedelstillsyn än de som ännu inte inspekterats. Tjänstemän på kommu-nerna framförde önskemål om mera djupgåen-de kommuninspektioner, som t ex vid en revi-sion.

Något fler länsmöten tillsammans med läns-veterinären hölls 2004 jämfört med 2003 i re-spektive län. Vid länsmötena deltar kommuner-nas livsmedelsinspektörer, som bl a får infor-mation om utvecklingen inom livsmedelstillsy-nen. Möjlighet ges också att diskutera aktuella frågeställningar i syfte att få bättre likvärdighet i bedömningarna.

Under året har Livsmedelsverket utvecklat ett webbaserat stöd för kommunerna, vilket tas i bruk i början av 2005. All rapportering från kommunernas livsmedelstillsyn till Livsmedels-verket kan också skötas via denna webbplats.

Livsmedelsverkets telefon- och e-postjour utnyttjas av många kommuner. Via den sär-skilda e-postlådan besvarades under året cirka 2 000 frågor från kommunerna, vilket är en markant ökning jämfört med föregående år. Två dagar per vecka finns även en särskild telefontid avsatt enbart för kommunerna. Den utnyttjades totalt cirka 1 200 gånger. Särskilt stöd i juridiska frågor via jourtelefon erbjuds fem dagar i veckan. Cirka 400 samtal från kommunernas inspektörer har besvarats där.

För att förbereda de kommunala inspektö-rerna på de krav som kommer om tillämpning av HACCP-principerna för alla livsmedelsföre-tag har en utbildningsinsats om HACCP och om tillsyn av livsmedelsföretagarnas system utvecklats och genomförts på flera platser i landet. I HACCP-utbildningen har drygt 250 inspektörer och länsveterinärer deltagit. I sys-temtillsynskurserna har cirka 220 inspektörer och länsveterinärer deltagit. Det totala medel-betyget för kurserna var 3,6 på en skala där 5 är högsta betyg.

Tillsyn av livsmedelsanläggningar; kostnad per inspektion (kr), fastpris-beräknat med basår 2004

02 03 04 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0

-Kostnad för köttillsyn i storskaliga anlägg-ningar; (öre/kg), fastprisberäknat med basår 2004 25 20 15 10 5 0 -03 04 02

Se även tabeller på sidan 34 ff

EU- och export-kontrollanläggningar Slakterier Köttillsyn, fältorganisationen; kostnadsfördelning (tkr) 130 000 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 -02 03 04

References

Related documents

in ordinary housing. Almost 40,000 elderly and 5,100 persons with impairments received home help services under private management, which amounts for 17 and 24 percent,

Socialstyrelsen har i sitt regleringsbrev (dnr S2019/05315/RS) för 2020 fått ett regeringsuppdrag som syftar till att se över möjligheten och de ekono- miska och

Du behöver lokala rutiner och arbetssätt för att upptäcka personer med symtom, och för att hänvisa till rätt profession för bedömning, behandling och rehabilitering.. Varje

Socialstyrelsen har som en del av uppdraget att förbereda inrättandet av ett nationellt råd för kompetensförsörjning av personal inom hälso- och sjukvår- den [1] att analysera

Fler verksamheter behöver erbjuda individuell genomgång av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor vid svår psoriasis.. Genomgångar av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor

In order to achieve the optimal treatment effect, the regions need to follow up the people treated with systemic drugs to a greater extent in a structured manner..

Geographical and spatial thinking in the Swedish curriculum 19 Subject-specific abilities – Formulating goals in geography in school 20 Swedish geography teachers’ experiences

In a process leading up to the album The Next Step (2001), Rosenwinkel found himself frustrated with his own playing. He was theoretically and conceptually aware of everything he