• No results found

Asylmottagningscenter Motion 2020/21:1004 av Magnus Jacobsson och Michael Anefur (båda KD) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Asylmottagningscenter Motion 2020/21:1004 av Magnus Jacobsson och Michael Anefur (båda KD) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion KD

Motion till riksdagen

2020/21:1004

av Magnus Jacobsson och Michael Anefur (båda KD)

Asylmottagningscenter

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda asylmottagningscenter och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda

förutsättningarna för en kommunplacering som varar under en längre tid och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Under 2015 kom det väldigt många asylsökande flyktingar till Sverige och Europa. Bristen på samverkan inom EU gjorde att dessa flyktingar kom att söka sig till ett fåtal länder inom EU. För Sveriges del innebar det att vår dåvarande organisation inte klarade av att hantera asylsökningsprocessen på ett bra sätt.

EU och Sverige har ställt sig bakom de konventioner som reglerar asyl och flykting-frågor. Samtidigt så har vi inte skapat någon gemensam organisation som klarade av denna situation på ett bra sätt. Bristen på gemensam politik har dels resulterat i internationella avtal med Turkiet och Libyen, samtidigt som de enskilda länderna har arbetat på olika sätt för att hantera de egna flyktingarna.

I Sveriges fall har vi försökt att hantera det genom tillfälliga förändringar av migrationslagstiftningen samt en fördelning mellan kommunerna och genom

förstärkningar av Migrationsverket. Trots detta kan vi konstatera att vi har hamnat i ett läge där prövningen tar lång tid och vi har fått allt fler som har fått ett utvisningsbesked men inte lämnat landet. Allt detta talar för att vi behöver hitta ett nytt sätt att hantera dessa processer på.

I första hand borde vi få till en gemensam politik inom EU, men i väntan på det måste Sverige skapa en rättssäker process som innebär att asylprövningen sker under en kortare tid samt att mottagandet blir bättre.

En metod som borde utredas är att man etablerar ett antal asylmottagningscentra i olika delar av landet. På dessa centra bör alla myndigheter finnas på plats och de som

(2)

2

söker asyl skall befinna sig i centrat under hela asylprövningsprocessen, en asyl-prövningsprocess bör inte ta mer än 3–6 månader inklusive överprövning. Samtidigt som man får sin sak prövad bör man redan i dessa centra påbörja undervisning i svenska samt informera om hur det svenska samhället fungerar. Det är också viktigt att de som har sina papper i ordning får förtur i beslutsprocessen vilket motverkar risken för att man gör sig av med sina papper när man kommer till Sverige. Asylmottagningscentrana bör också ha en egen medicinsk förmåga så att man kan hantera eventuella sjukdomar samt bedöma den psykiska hälsan hos de som flyr ifrån politiskt våld, krig och andra övergrepp.

Efter det att man har fått sin sak prövad är det viktigt att vi inte fortsätter att över-belasta enskilda kommuner utan att vi hittar en bättre fördelning över landet. Samtidigt måste staten ta ett större ansvar för dessa frågor. Man bör därför utreda om det inte borde finnas ett femårigt mottagandeavtal mellan kommunen och staten, vilket gör att de som kommunplaceras får större förutsättningar att etablera sig i mottagande kommun samtidigt som staten tar ett större ansvar under mottagningsperioden.

Kan man korta ner asylprövningstiden samt förbättra mottagandet ute i kommunerna kan man underlätta prövningen, och samtidigt som man förbättrar mottagandet kommer vi att på sikt skapa en mer rättssäker och bättre asylprocess vilket gynnar alla över tid.

References

Related documents

[r]

SKR:s styrelse var också positiva till delrapportens förslag om att inrätta språkcentrum för nationella minoritetsspråk avseende finska och meänkieli inom ramen för Institutet

Kommunen ser att det finns vinster för den romska minoriteten och flera aktörer i Uppsala kommun och Uppsala län i att kunna samarbeta med det kommande språkcentrum för romani

Skollagen ger redan i dag möjlighet för enskilda huvudmän att begränsa mottagandet till elever i behov av särskilt stöd, varför de otydligheter som utredningens förslag om

15 § 2 Böter som inte har kunnat drivas in, skall på talan av åklagare för- vandlas till fängelse, om det är uppenbart att den bötfällde av tredska har

av vad som får anses vara ett röjande och hur personuppgiftsansvarets fördelning ska kunna förenas med skyddet för privatlivet i myndigheters digitala tjänster.. Dessutom