Varje mynt har två sidor : en undersökning om hur den kommande generationsväxlingen påverkar turismföretag

Varje mynt har två sidor

– en undersökning om hur den kommande

generationsväxlingen påverkar turismföretag

Författare:

Karolina Svensson

Johanna Wedin

Handledare:

Hans Wessblad

Program:

Turismprogrammet

Ämne:

FEK Organisation 61-90hp

Nivå och termin: Kandidatuppsats, HT-08

Handelshögskolan BBS

Denna uppsats är skriven på kandidatnivå inom ämnet företagsekonomi 61-90 hp med

inriktning mot organisation och ledarskap vid Handelshögskolan Baltic Business School i

Kalmar.

Vi vill rikta ett stort tack till de företag och personer som har tagit emot oss på ett trevligt

och engagerat sätt. Era tankar om generationsväxling har varit mycket intressanta att få ta

del av. Vi vill även tacka vår handledare Hans Wessblad för bra support och fungerande

bollplank under veckor av både med- och motgångar. Tack vare dessa personer kan vi nu

presentera vår slutliga kandidatuppsats.

Tack!

Karolina Svensson & Johanna Wedin

Kalmar 12 januari, 2009

A central discussion within society and businesses today, is the change of generations in the business market which occurs within the upcoming years. A change of generations is unavoidable and a natural step in business. The challenge of the forthcoming reform is the large number of people leaving the labour market and the grand entrance of new labour; Generation Y. The characteristics of Generation Y differ from the older generation which enhances the challenges for the businesses to attract a new workforce. It may also be necessary for the organisations to adapt to the younger generation. Each generation is affected by their values, how society is reformed and also by the spirit of time. The purpose of this thesis is to examine what kind of development the change of generations provides the tourism business in the municipality of Kalmar and the region of Öland.

A business might be inherited by family members or sold/bought by strangers. If neither happens the business must eventually close down. There will be an issue when the change of generation occurs, since the people leaving the labour market take their experiences and competences with them. The intellectual and human capital becomes more valuable to organisations when it refers to the tourism industry since service is a central part of the business. Part of the knowledge and competence of the labour is difficult to write down and transfer to the organisation when leaving the business. How to maintain the competence within the organisation when the experienced labour leaves the market is a challenge for the organisations. The thesis discusses if it is important to maintain the human capital in the change of a generation.

Keywords: Generation Y, Intellectual capital, Human capital, Change of generations, Adaptation to a new generation, Competence.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 1

1.1 BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION ... 1

1.2 PROBLEMFORMULERING ... 2 1.3 SYFTE ... 2 1.4 UPPSATSENS MÅLGRUPP ... 2 1.5 DISPOSITION ... 3 2. METOD ... 4 2.1 VETENSKAPSTEORI ... 4 2.2 FORSKNINGSSTRATEGI... 4 2.3 KVALITATIVA METODER ... 5

2.4 TILLFÖRLITLIGHET OCH GILTIGHET ... 8

2.5 KÄLLKRITIK ... 8

2.6 METODKRITIK ... 9

3. JÄTTEPROPPEN ORVAR NÄRMAR SIG LIVETS TREDJE ÅLDER ... 10

3.1 SKIFTANDE TRONFÖLJE ... 10

3.2 HAR DE ÄLDRE FÅTT ÅLDERSNOJA? ... 14

3.3 PAPPAS PLÅNBOKELLER MIN EGEN?... 16

3.4 SAMMANFATTNING ... 18

4. MORGONDAGENS ARBETSKRAFT ... 19

4.1 VILKA ÄR DE SOM SKA BEMÄSTRA TRONEN? ... 19

4.2 MORGONDAGENS FÖRÄNDRINGAR ... 22

4.3 VELIGA ELLER KRÄSNA? ... 25

4.4 SAMMANFATTNING ... 26

5. PROPPEN ORVARS KOMPETENSBEVARANDE... 27

5.1 SAGT OCH GJORT – ÄR DET ALLT?... 27

5.2 PROPPEN ORVAR HJÄLPER TILL ... 30

5.3 HÖGA HÄSTAR – SVÅRT ATT KOMMANER?... 34

5.4 SAMMANFATTNING ... 38

6. OPERATION SKIFTANDE TRONFÖLJE ... 39

6.1 VILL FÖRETAG HA NÄSTA TRONFÖLJE? ... 39

6.2 VAD BEHÖVER FÖRETAG GÖRA? ... 41

6.3 ATT ATTRAHERA DEN YNGRE GENERATIONEN... 43

6.4 SAMMANFATTNING ... 47

7. SLUTDISKUSSION ... 49

7.1 DE FYRA LEDORDEN ... 49

7.2 KOMPETENSBEVARANDE ... 54

7.3 FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 56

8. REFERENSLISTA ... 57

BILAGA

1. INLEDNING

I det inledande kapitlet beskrivs bakgrunden till varför en generationsväxling blir en utmaning för turismföretag. Samtidigt lyfter vi fram en problemdiskussion där vi resonerar varför ämnet är aktuellt att undersöka. Det följs därefter av en problemformulering samt uppsatsens syfte. I slutet av kapitlet återfinns även uppsatsens avgränsning, målgrupp samt disposition för att läsaren ska få förståelse för innehållet.

1.1 BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION

Vi lever i en tid när en samhällsdiskurs är generationsväxling. Anledningen är att en speciell generationsväxling är aktuell. Enligt Svenskt Näringsliv (2008-11-20) är var fjärde företagare i Sverige född på 1940-talet. De som är födda på 40-talet går snart i pension och en ny generation träder in på arbetsmarknaden. Pensionsavgångarna kommer att leda till cirka 180 000 ägarskiften. Svenskt Näringslivs rapport framställer ett problem med generationsskiftet; antalet företag ägda av den äldre generationen kommer att bli svårt att täckas upp av den nya generationen. Därmed uppstår en utmaning för företag och samhället. Ovissheten med vad som kommer att hända med en del företag är stor då det saknas någon som övertar verksamheten.

Enligt en artikel i Barometern (2008-11-20) kommer det att bli en smärre revolution när flera går i pension. Vi tror att det kan ha att göra med att samhället har förändrats genom åren. Idag är Internet och diverse medier en del av varje människas vardag. Uppdateringar om vad som händer runt om i världen sker på fem minuter och föra ett samtal med människor på andra sidan jordklotet sker lätt via digitala medier. Förändringen av samhället påverkar generationerna. Förändringen kommer därmed även att påverka den kommande generationsväxlingen. Enligt artikeln stannar den yngre generationen inte länge på varje arbetsplats. De söker trivsel i vardagen och vill gärna ha det på arbetet också. De nöjer sig inte med att endast bli tillsagda utan vill ha delaktighet i vad de gör. De vill känna att de gör en skillnad med arbetet de utför. På grund av detta föreställer vi oss att företagen kan komma att ställas inför ett flertal utmaningar. De kommer få svårigheter i att anpassa sig till den yngre generationen.

Enligt en studie som NUTEK har gjort, visas att sex av tio småföretag ännu inte vidtagit några åtgärder för att underlätta kommande generationsväxling (www.riksdagen.se). Det är nog nödvändigt med tanke på att den yngre generationen nu är aktuella för arbetsmarknaden. Det är en av vår tids mest underskattade förändringskrafter (www.e24.se). Det kan innebära att företagare kan komma att blir förvånade över hur företaget utvecklas och vilka förändringar som måste till för att anpassa sig till de anställda. Kunskap som de anställda besitter kan vid generationsväxlingen försvinna ur företaget.

Vi vill undersöka hur turismföretag idag hanterar den kommande generationsväxling samt hur de ser att de kan underlätta överlämnandet av ägarskapet vid ett skifte. Enligt artiklarna nämnda ovan ser vi att företagen och samhället inte är beredda på den kommande generationsväxlingen. Vi vill även med uppsatsen samla de utmaningar med en generationsväxling som de utvalda turismföretagen presenterar, för att tillsammans kunna underlätta en generationsväxling i Kalmar kommun och på Öland. Om fler företag kan fortsätta med sin verksamhet i Kalmar kommun och på Öland tror vi att attraktionen hålls levande. På sikt kan vi på så sätt få fler besökare hit.

1.2 PROBLEMFORMULERING

• Vilka utmaningar skapar den kommande generationsväxlingen för turismföretag?

1.3 SYFTE

Syftet med uppsatsen är att göra en undersökning där vi belyser hur en generationsväxling påverkar utvecklingen av turismföretag i Kalmar kommun och på Öland.

1.4 UPPSATSENS MÅLGRUPP

Vi vänder oss framförallt till akademiker. Målgruppen kan finna ett intresse av uppsatsens syfte framförallt av två anledningar. Dels studenter då de idag till största del tillhör den nya generationen och dels föreläsare på högskolor och universitet för att kunna förbereda sina studenter på vad arbetsmarknaden ser för utmaningar med generationsväxlingar. På så sätt kan studenter vara väl förberedda på vad företagen förväntar sig av en ny generation. Vi vänder oss även till turismföretag i Kalmar kommun och på Öland. Uppsatsen kan bidra med diverse faktorer som kan underlätta för turismföretag vid en generationsväxling.

1.5 DISPOSITION

Syftet med uppsatsen är att göra en undersökning där vi belyser hur en generationsväxling påverkar utvecklingen av turismföretag i Kalmar kommun och på Öland. Metodkapitlet som följer är en kvalitetssäkring av det material vi bearbetat. Kapitlet visar de tillvägagångssättet som använts. Efterkommande kapitel består av en beskrivning av begreppet generationsväxling där läsaren får en ökad förståelse för vad det innebär och hur turismföretag ser på begreppet. Kapitlet följs sedermera av den nya generationens karaktärsdrag, generationens roll i den kommande generationsväxlingen och vad en växling innebär för företagen. De två avslutande kapitlen behandlar kompetensbevarande respektive åtgärder för att attrahera den nya generationen. Uppsatsen avslutas med en slutdiskussion kring generationsväxling utifrån turismföretagens uppfattningar och de teorier vi har tolkat de med samt förslag på vidare forskning inom området generationsväxling.

2. METOD

I följande kapitel redogör vi för vilken metod som använts. Syftet med metodkapitlet är att klargöra och kvalitetssäkra insamlingen och för att motivera de metoder vi har använt oss av. Det är viktigt att som läsare få en inblick i uppsatsens arbetsprocess.

2.1 VETENSKAPSTEORI

Vår undersökning utgår från vad representanter på respektive utvalt turismföretag vi har samtalat med, har för uppfattning om begreppet generationsväxling. Ett bra informationsunderlag från informanterna underlättar vår tolkning och förståelse för generationsväxling. Inom vetenskapsteorin står positivismen och hermeneutiken som två motbilder till varandra. De utgår från en kunskapsteoretisk uppfattning och undersöker världen med hjälp av observation. Det innebär att forskningen är värderingsfri och teorierna prövas i verkligheten utifrån ett objektivt sätt (Bryman & Bell, 2005). Dock skiljer hermeneutiken sig från positivismen genom att utgå från ett humanistiskt tänkande. Människan kan inte bara observera utan hittar en betydelse i det som studeras. Följaktligen tolkas världen och varje människa får sin egen tolkning. Här eftersträvas en förståelse för hur människor uppfattar världen (Hartman, 2004). Detta betyder att vi utgår från hermeneutiken och att en utgångspunkt ur positivismen inte skulle vara applicerbar i vår undersökning.

2.2 FORSKNINGSSTRATEGI

Vi vill skapa oss en bild av hur turismföretag i Kalmar kommun och Öland ser på generationsväxling. Därför är det viktigt att vi inte har några förutbestämda åsikter som kan påverka deras uppfattning. Vi tolkar informationen med olika teorier som är knutna till informanternas uppfattning.

Teori och empiri kan relateras till varandra på olika sätt inom forskning. De två mest förekommande tillvägagångssätten att relatera teori och empiri är deduktion och induktion. Den deduktiva ansatsen är bevisande och bygger på att en eller flera teorier blir hypoteser vilka sedan prövas på verkligheten. Därefter bekräftas eller förkastas dessa hypoteser beroende på hur verkligheten ser ut. Den induktiva ansatsen innebär att undersökningen på fältet tolkas med hjälp av teorier. Därefter dras slutsatser (Bryman & Bell, 2005). Det

induktiva angreppssättet är upptäckande. Utan att förankra undersökningen i en teori, samlas information in och formuleras därefter till en teori (Patel & Davidson, 2003). Vi har alltså valt att använda oss av en induktiv ansats.

2.3 KVALITATIVA METODER

Det är av stor vikt att vi får en djup förståelse för informanternas uppfattning. Vi måste kunna tolka deras uppfattning av generationsväxling. Därför krävs en personlig observation. Vi kan då förstå innebörden och betydelsen av vad de säger. Widerberg (2002) beskriver att de kvalitativa metoderna främst ser till betydelsen av vad som studeras. Med hjälp av dem erhålls en mångtydighet i relationen mellan teori och praktik. Den kvalitativa forskningen betonar tillämpningen av ord istället för mängden och mätbarheten (Bryman & Bell, 2005). Hartman (2004) menar att kvalitativa undersökningar grundas i hermeneutiken vilket Bryman & Bell (2005) även understryker genom att förklara att tonvikten läggs på hur människor tolkar samt förstår sin sociala realitet. Tolkning är en egenskap som ständigt förändras beroende på människornas fallenhet för skapande.

URVAL

När vi har valt ut turismföretag till undersökningen har vi utgått från bo-äta-göra konceptet. Konceptet utgår från att en destination som strävar efter att skapa en fulländad produkt ska bestå av bo, äta och göra (Blom, 2002). Vi vill skapa en variation av studieobjekt i Kalmar kommun och på Öland. Vi har valt företag inom varje del av bo-äta-göra konceptet genom ett selektivt urval (se bilaga 1).

Hartman (2004) menar att vid val av källa för datainsamlingen, är det viktigt att ta hänsyn till en del aspekter. Kunskapskällan måste ge den information som är väsentlig för att ha potentialen att komma fram till undersökningens syfte. Holme & Solvang (1997) förklarar att vid kvalitativa intervjuer handlar det om att öka informationsvärdet för att få en bra grund. Därmed erhålls en bredare och mer omfattande tolkning av det som undersöks.

DATAINSAMLINGSMETOD

Förutsättningen för undersökningen är turismföretagarnas personliga uppfattningar om generationsväxling. För att vi ska ha möjlighet att tolka och få en djupare förståelse för uppfattningarna, baseras det empiriska underlaget på personliga möten. Vi vill få detaljerad information om generationsväxling för att sedan kunna tolka informationen. Mötena är

genomförda med de utvalda turismföretagen i Kalmar kommun och Öland (bilaga 1) på respektive företag. Ejvegård (2003) förklarar att intervjuer eller enkäter används när syftet med undersökningen en persons egen uppfattning. Bryman & Bell (2005) menar att i kvalitativ forskning eftersträvas ofta en generell uppfattning och intervjupersonens egna ståndpunkter tillsammans.

Intervjuer kan ske på olika sätt. De kan vara personliga, ske via e-mail eller via telefon (Patel & Davidson, 2003). Intervjuer, framförallt personliga, möjliggör flexibilitet och följsamhet. Därför skiljer sig kvalitativa intervjuer från kvantitativa. Kvalitativa intervjuer behöver inte vara strukturerade och följa ett visst frågeformulär. De är dessutom mer komplexa att tyda då forskaren vill erhålla fylliga och detaljerade svar. Svaren från kvantitativa intervjuer, exempelvis från enkäter, ska däremot snabbt kunna kodas och bearbetas (Bryman & Bell, 2005).

INTERVJU OCH SAMTAL

Det är viktigt att få en bra relation med turismföretagen då det är personliga uppfattningar vi önskar. Vi vill samtala kring temat generationsväxling. Informanten talar fritt utifrån generationsväxling. Det mest lämpliga tillvägagångssätt för att erhålla den information vi är i behov av är just att ha en dialog med turismföretagen. Mötena med respektive person sker inte på ett strukturerat sätt. Vi är öppna för att andra teman som vi kan relatera till generationsväxling framkommer under samtalet. Vi kan då fortsätta samtalet genom följdfrågor.

Kvalitativ datainsamling sker oftast genom personliga möten. Möterna kan utformas på olika sätt beroende på hur informationen ska hanteras i efterhand (Bryman & Bell, 2005). Det är skillnad mellan intervju och samtal där svaren från en intervju är objektiva medan svaren från ett samtal är subjektiva (Gustavsson, 2004). Bryman & Bell (2005) förklarar att intervjuer och samtal kan vara strukturerade på varierade sätt. Ostrukturerade möten, som vi kommer att använda oss av, innebär att forskaren tar hjälp av en intervjuguide med specifika teman. Trots intervjuguiden har informanten stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Bryman & Bell (2005) menar att denna form av intervjuprocess är flexibel. Det innebär att följdfrågor kan ställas om ytterligare information behöver erhållas. Patel & Davidson (2003) kallar denna form av möte för fokuserad. Det karaktäriseras av en låg grad av standardisering och innebär

att det utgår från en intervjuguide samtidigt som andra frågor kan ställas som en följd av samtalet.

Vi vill undvika missförstånd av de personliga uppfattningarna och använder oss därför av en diktafon för att dokumentera samtalet. På så sätt kan vi fokusera på mötet och vara delaktiga i samtalet utan att behöva anteckna. Vi vill använda oss av inspelning för att kunna återgå till samtalet under arbetets gång. På så sätt har vi alltid korrekt uttryck och uppfattning att återkomma till. För att lättare återgå till samtalet har vi det nedskrivet för att på smidigast sätt hitta den information vi söker.

Vid användning av en diktafon krävs informantens tillstånd vilket vi fick under samtliga möten. Det finns både för- och nackdelar med en ljudinspelning. Fördelen är att svaren registreras direkt vilket minimerar riskerna för missförstånd. Nackdelen är att det är tidskrävande att sammanställa dokumentet i skriftligt format, så kallad transkribering. Även skillnader i informantens uppträdande kan uppstå vid användning av diktafon. Det kan påverka svaren och nervositet samt en obehaglig känsla kan infinna sig för att få sina svar inspelade. Svaren kan bli mer spontana och inte lika genomtänkta utan en diktafon (Patel & Davidson, 2003). Även om vi är medvetna om nackdelarna med att använda oss av en diktafon, ser vi fler möjligheter än svårigheter. Även om det är en spekulation, hade vi nog inte erhållit annorlunda information om vi inte hade använt en diktafon då vi upplevde att informanterna var öppna i sitt berättande. Bryman & Bell (2005) menar att en transkribering underlättar arbetets gång. Informationen kan granskas ett flertal gånger och garanterar forskarna att andra värderingar eller fördomar inte finns med i analysen.

Vi har samtalat med sju olika aktörer inom turismbranschen i Kalmar och på Öland. Från början hade vi fem kontakter. Efter samtalen upplevdes att den befintliga informationen behövde styrkas. Det resulterade i ytterligare två samtal. När vi upplevde att informanterna upprepade information valde vi att avsluta fältstudien. Vi upplevde att vi hade erhållit den information vi behövde för att kunna fortsätta vår undersökning. Rosengren & Arvidson (2002) pratar om informationsmättnad. När det uppnås lämnas fältet och arbetet med datainsamlingen börjar. Författarna menar att ur forskningssynpunkt sker informationsmättnad när inga nya insikter kommer fram, när den data som samlas in liknar den som redan finns.

2.4 TILLFÖRLITLIGHET OCH GILTIGHET

Det är viktigt att det empiriska materialet tillsammans med vår tolkning av den är tillförlitligt och giltigt. Det empiriska material vi samlat in, tolkat och behandlat har vi förhållit oss objektiva till. Vi ökar även tillförlitligheten och giltigheten på vår datainsamling genom att ha ostrukturerade möten med endast samtal kring ett tema. Det leder till att påverkan av våra egna värderingar minimeras och på så sätt ökas även objektiviteten.

Att förhålla sig objektiv till studieområdet är svårt men viktigt. Oavsett tillvägagångssätt av empiriskt material är det viktigt med kritisk granskning för att avgöra hur giltig samt tillförlitlig den information som framkommer är (Bell, 2006). Framgången av en forskares studie gällande objektiviteten mäts i form av tillförlitligheten och giltigheten på informationen som samlas in, även kallat reliabilitet och validitet (Kirk & Miller, 1987). En central fråga är även vikten av observationernas reliabilitet och validitet. Reliabilitet handlar om att lika undersökningar ska kunna utfärdas flertalet gånger av olika personer. Validitet handlar om korrektheten av observationen (Hartman, 2004). Problemet med validitet och reliabilitet är att det är svårt att tillämpa inom de kvalitativa metoderna och bör ibland förenas. Begreppens betydelse bör inte ändras, dock bör mätningsfrågor betonas mindre (Bryman & Bell 2005). Trots svårigheten med reliabilitet och validitet vid kvalitativa studier anser vi att det är centrala begrepp att belysa för att undersökningen ska bli objektiv. Då den kvalitativa metoden ger en större närhet till fältet och vi kommer närmare våra intervjupersoner genom personliga samtal, anser vi att vi uppnår en högre grad av reliabilitet och validitet (Holme & Solvang, 1997).

2.5 KÄLLKRITIK

Det är viktigt att hålla sig kritisk till olika källor. Förstahandskällor som ligger som grund i uppsatsen är informationen från turismföretagen. När vi sedan har tolkat informationen med diverse litterära teorier har vi använt oss av flera källor. De litterära källorna anser vi vara tillförlitliga då de är aktuella, nytryckta och passar i tiden. Det är litteratur som baseras på undersökningar. Dock framställs även författarnas egna uppfattningar och åsikter. Därför studeras ett flertal teorier från olika författare för att kritiskt granska teorierna om ämnet.

För att kunna bedöma sanningsenligheten av det material som samlas in är det viktigt att förhålla sig kritisk till den. Det är viktigt att granska uppkomsten av fakta och uppgifter, exempelvis när det kom till, syftet med materialet och personen bakom uppkomsten. Genom

granskningen säkerställs att inte materialet är förvrängt (Patel & Davidsson, 2003). En annan källkritisk faktor är användandet av primära och sekundära källor. De primära källorna är förstahandsmaterial som intervjuer eller forskarrapporter, medan de sekundära källorna har gått i flera led. Det kan medföra att sekundära källor är svåra att förhålla sig objektiv till. Materialet är tidigare dokumenterat vilket kan leda till vinklande av material samt misstolkningar (Hartman, 2004). Gällande primära källor ökar sannolikheten för korrekt fakta om flera oberoende källor styrker varandras uppgifter (Ejvegård, 2003).

2.6 METODKRITIK

Oavsett val av metod är det viktigt att reflektera över. Den formar och vinklar undersökningen. Vi kan inte bara se till alla dess fördelar utan även vilka nackdelar valet har, där andra metoder kanske hade varit mer fördelaktiga (Patel & Davidson, 2003). En nackdel med de kvalitativa metoderna är antalet källor, där ett fåtal källor får representera hela fältet. Eftersom mötena med våra informanter var av samtalskaraktär kan informationen skilja sig i form av hur bekväm och öppen informanten gällande att berätta är samt om de inte få konkreta frågor (Merriam, 2004).

Den induktiva ansatsen bidrog till att det empiriska materialet samlades in först för att sedan jämföras med teorier. Tillsammans med att vi valt ett semistrukturerat samtal kan det resultera i att vissa följdfrågor, som kan uppstå genom att redan besitta kunskap om området, kan ha fallit bort vilket det kanske inte gjort om vi använt oss av en deduktiv ansats. Dock var det inte vårt syfte med undersökningen, utan endast informanternas uppfattning utan vår påverkan som var intressant (Bryman & Bell, 2005).

3. JÄTTEPROPPEN ORVAR NÄRMAR SIG LIVETS TREDJE ÅLDER

I följande kapitel förklaras begreppet generationsväxling. Vi belyser närmare hur människor ser olika på begreppet och hur samtiden styr generationers värderingar och uppfattningar. Vi beskriver även vilka former av generationsväxling som förekommer och vilka utmaningar som följer med respektive.

3.1 SKIFTANDE TRONFÖLJE

Människor ser på generationsväxling på olika sätt. För Kjell Gehammar, VD för Strand Hotell Borgholm och född på 50-talet, innebär en generationsväxling att ungefär 60 % av arbetsstyrkan byts ut på ett företag. Johann Malmström, ägare av Törneby Herrgård och född på 60-talet, anser att diskussionen om generationsväxling är högaktuell och redan har pågått under en tid. Planeringen av generationsväxlingen i samhället började för ett par år sedan men tyvärr hände inte mycket. Han menar att samhällsinsatserna för att underlätta för generationsväxlingen utförs alldeles för sent. Johann ser på generationsväxling på makronivå. Det finns många fina företag i Sverige som har en äldre företagsledning som har erfarenhet och är skickliga. Det är en generation som har byggt upp förstklassiga företag. Samhället måste ta tillvara på kombinationen av den äldre, duktiga och erfarna genrationen samt den yngre generationen som är hungriga på att komma ut på arbetsmarknaden. Genom att ta tillvara på kombinationen blir möjligheten större för företagen att fortsätta i samma framgångsrika anda. Företagare funderar mycket, i alla fall enligt Ohlsson & Broomé (2003). De beskriver den kommande generationsväxlingen som omfattande medan Fürth (2008) liknar den med en jättepropp som kommer att lämna arbetsmarknaden. Ohlsson & Broomé (2003) tror att den kommer att bli historisk eftersom en stor generation födda på 40-talet kommer att lämna arbetsmarknaden på kort tid och ska ersättas av en lika stor grupp från en yngre generation. De säger dock att generationsväxlingen inte kommer att innebära ett kvantitativt problem utan ett kvalitativt. Det finns lika många, om inte fler, födda på 80-talet och början av 90-talet än som är födda under 40-talet. Däremot ska den nuvarande arbetsstyrkans erfarenhet, insikt, överblick, mentorskap och den gränsöverskridande förmågan ersättas med unga människor som saknar denna kompetens och har helt andra egenskaper och kunskaper. Deras kunskaper finns istället inom nya områden som exempelvis teknik. I och med dessa nya områden har även de unga idag andra värderingar och synsätt och en

ungdomlig energi och engagemang som saknas hos de äldre. Fürth (2008) menar att det finns även en annan grupp som måste kunna hantera utmaningen med generationsväxlingen. Det är mellangenerationen som är kvar i arbetslivet och som är födda på 60- och 70-talet. Johann Malmström har alltså rätt i att det är en ansträngande tid för Sverige. Samhället och företagen står inför flera utmaningar för att inte förlora den äldre generationens kunskap och erfarenhet samt försöka kombinera den med den yngre generationens ambition och vilja att komma ut på arbetsmarknaden.

Stefan Norén, ägare av Hotell Skansen och född på 50-talet, anser att det är svårt att prata om generationsväxling, speciellt när den är knuten till familjen. Ytterligare komplicerat blir det när flera barn är inblandande. Stefan betonar att generationsväxling är ett stort ämne vilket har flera parametrar och något som det sällan pratas om. Det är synd då det är svårt att veta hur en växling ska ske. Det är ett arbete som är en femårsplan och det är viktigt att det finns en stabil organisation och att ledaren vågar delegera ansvar till personalen. På så sätt blir det mindre arbete att föra över på en enstaka person vid skiftet. Att ägare av företag redan har haft växlingen i åtanke är självklart menar AnnaLena Bergvall. Hon är anställd VD på Clarion Collection Hotel Packhuset och född på 60-talet. En företagare har större ansvar och funderar mer på utmaningarna med en generationsväxling och hur den kan bli smidig. Anställda funderar inte på växlingen i samma utsträckning då företagsledningen beslutar vem som ska överta posten när den anställde slutar. NUTEK (2004) skriver att egenföretagare ofta både är företagsledare och ägare. En ersättare till posten som VD och även en ägare till företaget ska hittas. Ydstedt (2008) poängterar det som Stefan Norén även säger att planering är viktigt för ett lyckat ägarskifte. Författaren menar ett generationsskifte inom familjen är besvärligt och svårt att diskutera. Han liknar det med att prata om en begravning, det är ungefär lika känsligt.

För Kjell Gehammar är generationer något som finns inom familjen. Det finns ett problem vid ägarskifte och därmed även med en generationsväxling. Vid överlåtning från föräldrar tillkommer inte lika stor press att göra vinst eller att vara innovativa menar han. De har inte samma kostnader i form av räntor och amorteringar som en person som har köpt sin verksamhet. Resultatet blir att en person som köper en verksamhet ofta blir mer ambitiös och utvecklar den annorlunda än vad en person som har fått överta verksamheten gör. Dock vill Kjell betona att det finns undantag. Det finns de personer som har övertagit verksamheter som har passionen. Argyris (1985/1997) förklarar att ett flertal organisationer har defensiva rutiner som förhindrar att organisationer lär sig och förändras. De defensiva rutinerna är psykologiska

hinder för utveckling vilket medför att det är svårare att utnyttja hela personalens kapacitet. Vi ställer oss kritiska till om Kjell Gehammars resonemang stämmer med verkligheten. Vi menar att det vore liknande problem kring ambitionsnivån om en 60 år gammal bror tar över efter sin lika gamla syster. Att en verksamhet överlåts behöver inte betyda att den går från en generation till en annan. Resonemanget kring att ambitionsnivån inte är lika hög och resultatinriktad hos en person som tagit över en verksamhet, jämfört med en person som köpt en verksamhet är säkert riktig till viss del. En person som övertar en verksamhet kan ha sina föräldrar kvar. Föräldrarna kan ha starka åsikter om hur verksamheten ska skötas. Resultatet kan bli att personen som tagit över blir mer reserverad till att förändra organisationen och strävar efter att hålla den i samma anda som tidigare. Senge (1990/1997) menar att genom att utföra ett arbete för någon annans belåtenhet skapas omständigheter för vad människor i en organisation åstadkommer vilket resulterar i att prestationer blir medelmåttiga.

BARN AV SIN TID

Lars W Andersson, slottschef på Kalmar Slott och född på 40-talet, pratar mer allmänt om generationsväxling. Han menar att generationsväxlingar är oundvikliga och kända men ändå är företag oförberedda på det som sker nu. Det är ett naturligt steg i livet och en generationsväxling märks. Dessutom behövs det en generationsväxling för att kunna följa tiden. Ledande personer inom museivärlden kommer att gå i pension inom en snar framtid. Därmed kommer även synen på museiverksamheten att förändras förklarar Lars och säger att ”varje tid har sina ideal”. De som sitter som institutionschefer inom kulturverksamhet idag är produkter av en akademisk produktion. Han menar att sitt synsätt på kultur och museiverksamhet inte fungerar lika bra i dagens samhälle som det gjorde förr. Idag är kultur bredare och utövas av fler än kulturintresserade. Det har med utbildningsväsendet att göra. De som blir chefer för kulturverksamheter från den nya generationen kommer att bli mer generalister och inte utbildade fackmän som kan sina ämnen. Lars pratar om anpassning till tiden där han tar Kalmar Slott som exempel. Förr var det mer kulturella inslag och anställda var utbildade inom yrket. Numera kräver besökarna en upplevelse. Han menar att Slottet har utvecklats till en upplevelsebaserad förmedling som ska tala till både kunskapen och känslan. I och med det kommer även utbudet och förmedlingen att förändras med en ny generation då alla har olika kunskaper och begränsningar med vad som kan göras. Resonemanget styrks av det AnnaLena Bergvall säger om att varje generation gör ett avtryck i tiden. 60-talisterna gör ett, 70-talisterna gör ett precis som 80-talisterna nu gör ett avtryck.

Fürth (2008) diskuterar attityder och värderingar och menar att de hänger ihop med olika livsfaser som en person går igenom. Han pratar om tre olika faser där ungdomsåren, familjeåren och ålderdomen har olika synsätt. Attityder är lättflyktiga och värderingar är mer beständiga och därmed även svårare att förändra. Det hänger samman med det som Robbins & Judge (2007) beskriver om värderingar; för att kunna förändra värderingar måste först attityden förändras. Samtidigt som värderingar förändras beroende på i vilken fas i livet personen befinner sig menar Fürth (2008) att det kan finnas andra faktorer som kan påverka våra värderingar. Exempelvis cykliska förändringar som i ekonomiska nedgångar då ångestnivån hos människor ökar och kontroll- och säkerhetsbehovet blir starkare. Likaså sker det omvända såvida ekonomin blir stark igen. En annan faktor kan vara utveckling av samhället. Vi har gått från ett jordbrukssamhälle genom ett industrisamhälle och tjänstesamhälle. Idag lever vi i ett upplevelsesamhälle där människan inte önskar sig materiella ting utan upplevelser. Hur vi lever och försörjer oss påverkar våra värderingar. Vi ser koppling till det samhälle vi lever i idag som Fürth (2008) benämner upplevelsesamhället. Då efterfrågan på upplevelser har ökat, ökar även utbudet och priserna på det. Fürth et al (2002) kallar detta problem för postindustriellt dilemma och har sin grund i att allt mer och mer automatiseras och människan vill vara en del av produkten. Det stämmer överens med det som Lars W Andersson säger om att det egentligen inte finns något som kallas utveckling. Människor tror att de utvecklar något till det bättre. Men egentligen anpassar de sig till tiden och de krav och värderingar som finns just då.

Enligt Stefan Norén handlar grundandet av värderingar om att tänka på vad en generation har varit med om. 50-talisternas föräldrar var med om ett krig men det har inte 50-talisterna själva varit och inte heller deras barn. Det blir omöjligt för dem att relatera till krigstider. Deras tankesätt har istället påverkats av andra faktorer. Lars W Andersson menar att det är just det som ligger bakom en generationsväxling och svårigheterna med en sådan, att människor inte har förståelse för varandra. Äldre och yngre människor har olika värderingar och har varit med om olika saker. Kjell Gehammar menar att en 50-talist och en 80-talist kan ha samma värderingar men det är sällan så. Han vill poängtera att inga värderingar är bättre eller sämre men att det finns en skillnad och att de olika generationerna prioriterar olika. Fürth et al (2002) diskuterar vilka som blir framtidens vinnare och vilka värderingar som kommer att segra. Dock menar de att det inte finns något rätt sätt utan det handlar om ett förhållningssätt. Det handlar om att förstå skillnaderna mellan de olika generationerna och dess värderingar

och kunna hantera den mångfald mellan kulturer, yngre och äldre samt mellan män och kvinnor.

Vi håller med Stefan Norén om att 50-talisternas barn inte har samma tankemönster som deras föräldrar i och med att de inte varit med om något krig. Samtidigt påstår vi att varje tid har sina hemskheter som varje generation lär sig att hantera och leva efter. En skolmassaker på en skola i Sverige kan vi kanske likna med ett krig från 30-talet eftersom det sätter en effekt av rädsla hos unga att de inte längre vågar gå till skolan. Vi anser att värderingar är beroende av sin tid. De skiljer sig mellan generationer vilket skapar oförståelse. Ofta hör vi barn eller ungdomar tycka att deras föräldrar är omoderna och tråkiga medan föräldrarna kan tycka att deras barn tar för lättvindigt på saker och är nonchalanta mot vuxna. I och med att livsfaserna har med ålder att göra anser vi att frågan om mognad även kommer in här. Beroende på vilken fas i livet människor befinner sig i har de olika lång erfarenhet av saker men det ska poängteras att ålder egentligen inte fullt ut har något med erfarenhet att göra. En person som är 30 år kan ha mer erfarenhet av ett visst område än en person som är 50 år. När vi pratar om generationer och deras olika värderingar beroende på i vilken samhällstid vi lever i, kan en kommentar från en äldre person som ”jag vet vad jag pratar om, jag har 30 års mer erfarenhet än vad du har” vara förlegad. Den äldre personen är kanske inte anpassad till tiden och dagens samhälle. Visst har 50-talisternas föräldrar en annan syn på livet då de har varit med om ett krig men idag sker otrevligheter överallt i hela världen. Terrordåd och krig i mellanöstern blir för oss påtagligt i och med globaliseringen och dagens teknik. Fürth et al (2002) menar att globaliseringen förändrar människans världsbild och framförallt de yngre förhåller sig till de olika kontinenterna på ett sätt som var omöjligt att föreställa sig på 1930-talet. Världen har blivit mer globaliserad och vi vet idag vad som sker på andra sidan jorden några minuter efter händelser sker, stor del tack vare dagens teknik.

3.2 HAR DE ÄLDRE FÅTT ÅLDERSNOJA?

Vi får stundtals uppfattningen att samtalen handlar om ålder och mognad istället för skillnader mellan generationerna. Informanterna pratar om sig själva när de var i 20 års ålder. Dock tolkar vi det som att de är omedvetna om det. När Ingela Nicolausson, VD för Slottshotellet och född på 60-talet, exempelvis pratar om att hon ser en klar skillnad på anställda genom åren. Kvaliteten och beteendet hos dem har förändrats. Dock märkte hon inte lika stor skillnad när hon själv var ung. Det handlar om mognad och anpassning tror vi. Ingela var yngre och hade andra värderingar. Vår tolkning styrks ytterligare då hon anser att det kan vara stor

skillnad mellan en 19-åring och 24-åring. Vi menar att hon pratar om ålder och inte generationer. I grunden har en 19-åring och en 24-åring ungefär lika värderingar då de ingår i samma livsfas och i samma generation. Men det kan alltid finnas undantag. Delägaren av Halltorps Gästgiveri, Lars-Olof Forsberg, född på 30-talet, vill betona att ålder inte spelar stor roll i ett företag. Naturligtvis kan de fysiska faktorerna spela roll men Lars-Olof pratar om kunskap. Då är ålder inte väsentligt. En 20-åring och en 60-åring är det ingen skillnad på om båda har passion för yrket. Dock är erfarenhet och utbildning alltid bra att ha menar han. Molander (1993) menar att lärande förutsätter avstånd till misstro. Att människor lär sig leder till kunskap. Men lärandet är frivilligt, vilket medför att viljan att lära sig är väsentligt. Lindh (i Olofsson & Thoursie, 2007) menar att globaliseringen har gjort att utbildning även har blivit en väsentlig fråga för unga idag. Generationsväxlingen kommer att innebära en kraftig nedgång på personer med endast förgymnasial obligatorisk skola. Det innebär att efterfrågan på lågutbildade kommer att vara stor då de flesta unga idag utbildar sig på högskola eller universitet.

Det är inte bara samhället och våra värderingar som styr hur den äldre generationen ser på den yngre och tvärtom. De äldre är medvetna om att de till viss del är grunden till 80-talisternas kännetecken förklarar Ingela Nicolausson. Hon anser att det är viktigt att samhället även tar ansvar eftersom det idag är vi som uppfostrar morgondagens arbetskraft. Lars-Olof Forsberg anser även han att det har blivit fel i uppfostran då ett flertal unga idag växer upp med skilda föräldrar eller med droger. Det kan vara en förklaring till varför de har fått de karaktärsdrag som de har och som beskrivs i nästkommande kapitel. Även AnnaLena Bergvall tar upp uppfostran som ett problem med den nya generationen. Hon har uppfostrat sina barn i en entreprenörsanda. Trots det har de blivit påverkade av yttre faktorer som har bidragit till den nya generationens karaktärsdrag. Vi menar att hur personer än har blivit uppfostrade av deras föräldrar, påverkar andra faktorer dem som ligger utanför deras inverkan. Parment (2008) menar att personer födda på 80-talet är uppvuxna med att det är viktigt att forma sig själva. De vill även som person göra en värdefull skillnad i samhället. Som första generationen kommer de inte ihåg det traditionella folkhemmet med det avgränsade ansvaret och färre alternativ. På 80-talet internationaliserades ekonomin och samhället vilket ökade valmöjligheterna för den svenska befolkningen. Fürth et al (2002) förklarar faktorer som påverkar våra arbetslivsvärderingar. De tar bland annat upp att varor har blivit billigare medan tiden har blivit dyrare Parment (2008) förklarar att betydelsen av att våga komma till insikt om att förändring av tiden förekommer är stort.

Om det nu är så att det är 50- och 60-talisternas ”fel” i uppfostran och som Stefan Norén tidigare beskrev, att hans generation inte fört vidare hur deras föräldrar levde under kriget och hur deras tankesätt är, är det då fel att utbilda sig? Det borde vara bra att få kunskap och utbildning genom högskola och universitet för att kunna ta sig fram i livet. I så fall har de inte misslyckats i uppfostran. De har fått barn som vill och kan få kunskap som ingen hade möjlighet till förr. Samtidigt har samhället påverkat de yngre och gjort att världen är mer öppen idag. Kvarstår faktumet att möjligheterna har kommit till i och med samhällsutvecklingen och en ny tidsanda? Eller kanske det handlar om mognad och ålder och inte alls om någon tidsanda? Kanske det handlar om avundsjuka från de äldre av att möjligheterna som finns idag är obegränsade och att de inte fanns i lika stor utsträckning förr? För visst är det så att en del äldre även sätter sig i skolbänken idag eller reser till fjärran länder med en ryggsäck. De äldre har kanske fått åldersnoja.

3.3 PAPPAS PLÅNBOK ELLER MIN EGEN?

Lars-Olof Forsberg anser vilket tillvägagångssätt som växlingen ska ske på är svårt för företag att veta, ifall de ska sälja eller överlåta det inom familjen. Framförallt är det svårt när en verksamhet har fått en kvalitetsstämpel. Då spelar även det goda ryktet en roll vid överlåtandet. När en person har byggt upp verksamheten från grunden blir det även mycket känslor involverade. Även Stefan Norén menar att det är svårt att lämna över en verksamhet som har byggts upp från början. Det är svårt vare sig det handlar om försäljningen eller överlåtande inom familjen. Precis som Lars-Olof Forsberg säger att det är svårt för den personen som kommer efteråt att ta över, menar Stefan Norén att det är lättare att ta över efter en förälder som har misskött verksamheten. Det är tufft att få företaget att fortlöpa i samma anda om det redan går bra och verksamheten har haft en stark ledare. Han menar även, liksom Lars-Olof Forsberg, att det är mycket känslor involverade i en generationsväxling. Svårigheterna ökar speciellt om det finns flera arvtagare till verksamheten. Enligt en undersökning som NUTEK (2004) har gjort om generationsväxling visar att den största svårigheten vid ett generationsskifte inom familjen är att åstadkomma rättvisa. Överlämningsfrågan är omfattande och alla vill ha sin andel. Men Stefan Norén menar även att det är svårt att sälja ett turismföretag som driver Hotell- och Restaurangverksamhet då det handlar om stora pengar och ett flertal investeringar under flera år och att läget på verksamheten är säsongsbetonat. Stefan menar att i och med det är valet ganska enkelt. Även om överlåtande inom familjen är långt ifrån okomplicerat sker generationsväxlingen lindrigast inom familjen under förutsättning att det finns någon där som vill ta över.

Johann Malmström anser att det är mycket känslor inblandade i en generationsväxling. Framförallt hos företagsledare och ägare som har byggt upp sin verksamhet själv. Det måste till insatser för att hjälpa dem att överlåta eller sälja verksamheten som ligger dem varmt om hjärtat. Gör inte de statliga eller kommunala myndigheterna någonting riskerar Sverige att ett antal företag går omkull. Svårigheten blir även att den yngre generationen tar avstånd från att starta egna företag eller ta sig an redan etablerade företag. De ser hur hårt deras föräldrar arbetar, vilket blir avskräckande. Det leder även till att det inte blir en självklarhet att verksamheten ska överlåtas inom familjen. Anledningen till att företagen och samhället inte gör någon gemensam insats anser vi är svår att förstå. Speciellt med tanke på Svenskt Näringslivs rapport (www.svensktnaringsliv.se) om att 4 av 10 företag kommer att försvinna för att det inte finns någon som vill eller kan ta över de redan etablerade företagen. Vi anser att det är oroväckande inför framtiden och för samhället då en ekonomisk kris bidrar till att försvåra den redan omfattande generationsväxlingen. Ifall det är en svårighet med känslor och att driva verksamheten vidare i samma anda vid överlåtande, är det en svårighet även för en person idag att köpa en verksamhet. Stefan Norén menar att det idag kostar för mycket och bankerna ofta kräver hälften av lånesumman i eget kapital vilket inte underlättar för den kommande generationsväxlingen. Ekonomin är en svårighetsfaktor i dag. Därför menar Kjell Gehammnar att genom att överta en verksamhet underlättar det rörelsen då ägaren i det fallet inte har de kostnader i form av räntor och amorteringar. Enligt honom leder det i och för sig till att företagaren inte heller satsar lika mycket då personen som tar över inte behöver generera lika mycket vinst som vid en affär. Vi bedömer det oroväckande när Svenskt Näringsliv (www.svensktnaringsliv.se) skriver i en rapport att ungefär 180 000 ägarskiften kommer att ske inom de närmaste åren. Precis som Stefan Norén säger är det en förutsättning att det finns rörelsekapital och riskkapital och det är komplicerat i dessa tider. Det kommer inte att bli en lätt generationsväxling. De unga kommer in med nya krafter på marknaden men det blir svårt att låna pengar till en ny eller redan etablerad verksamhet. Vi håller med Stefan Norén och Kjell Gehammar i deras resonemang kring det finansiella problemet. Vi tror att det behöver underlättas för den yngre generationen att överta en verksamhet eller starta ett eget företag.

STYRA MED HELA ELLER HALVA HANDEN?

Lars W Andersson betonar en annan svårighet med en generationsväxling. Han menar att när yngre kommer in som chefer i organisationer är det viktigt, ifall det finns äldre anställda, att tankemönstret hos dem läses av innan chefen börjar peka med hela handen. Att en förändring

kommer att ske med en yngre person vid rodret är en självklarhet men det som Lars vill poängtera är att det måste få ta tid. Att få med sig anställda är svårare än vad flertalet tror då personalens värdeskalor baseras på den tidigare verksamhetens idéer och ägare. Ingela Nicolausson framhåller att det är svårt att komma in som helt ny, med ett flertal nya idéer och tankesätt. Framförallt om det är en kvinna, jämnårig med de anställda. Enligt Fürth et al (2002) är det skillnad på hur morgondagens ledare måste agera och hantera olika situationer som är anpassat till tiden och organisationen i samhället. Det nya ledarskapet handlar framförallt om tre olika delar; att navigera, inspirera och möjliggöra. Då framtiden kännetecknas av snabba förändringar och flexibilitet är det viktigt att framtidens ledare ska kunna navigera sig och sina medarbetare och ständigt ligga steget före. Att kunna läsa av omvärlden och nästan sia om framtiden blir en viktig egenskap hos framtida ledare. Inspiration är betydligt då framtidens arbetstagare inte är lojala sin arbetsgivare om inte arbetsuppgifterna och villkoren är inspirerande för dem. Dessutom måste ledaren leda medarbetaren i rätt riktning och möjliggöra för dem att nå företagets och deras eget mål. Alla tre delar knyts samman genom kommunikation och förståelse då morgondagens arbetstagare är individualister. Det måste finnas en gemensam förståelse för verksamheten och dess spelregler annars drar alla individualister åt skilda håll menar Fürth et al (2002). Lars W Anderssons resonemang kring hur en ledare, som är av den yngre karaktären med äldre medarbetare ska vara, anser vi är riktigt. Samtidigt är det centralt att som ledare ha en förståelse för de olika generationerna och deras tankesätt.

3.4 SAMMANFATTNING

Generationsväxling är ett högaktuellt ämne som har kommit upp till diskussion i samhället och som kommer att påverka företag. En generationsväxling är oundviklig och naturlig. Företagets ägare kommer till ett vägskäl i livet där valet måste göras mellan försäljning eller låta företaget överlåtas inom familjen. Det är en omfattande process som kräver tid och planering då alla parter i företaget är inblandade. Varje generation har sin tid, värderingar och svårigheter. Ingen generation är bättre eller sämre än den andre då de olika generationerna är uppväxta under skilda förutsättningar och olika samhällen. Kanske stämmer talesättet ”Man är barn av sin tid”.

4. MORGONDAGENS ARBETSKRAFT

Kapitlet beskriver skillnaderna mellan de olika generationerna. Den nya generationen, Generation Y belyses närmare med deras karaktärsdrag. Hur de skapar möjligheter respektive svårigheter för företagen i och med karaktärsdragen beskrivs. Det är väsentligt då generationen kommer ut senare i arbetslivet än de tidigare generationerna.

4.1 VILKA ÄR DE SOM SKA BEMÄSTRA TRONEN?

AnnaLena Bergvall menar att nya vägar måste hittas för att se vad den yngre generationen vill ha och vad som är viktigt för dem. Hon anser att den yngre generationen värderar sin fritid högt. En harmonisk balans mellan privatliv och arbete ska förekomma. Fritiden får inte försakas för arbetets skull. Även Stefan Norén betonar det centrala med fritid hos den nya generationen. Det är svårt att få de unga politiskt engagerade och han menar att det kan vara fostrande med någon form av samhällig insats. För att bli en framgångsrik företagare krävs flera gånger en omfattande arbetsinsats i timmar där något annat har försummats. Den yngre generationen är inte lika intresserad av det. Större fokus läggs på livskvalitet och de vill ha betalt för det arbete de utför, inget gratisarbete. Kjell Gehammar vill påstå att de yngre har tid att ge, men tar för lättvindligt på vissa saker. Ingela Nicolausson anser att en stor avsaknad hos dagens unga är tanken på att arbeta hårt. De vill arbeta så lite som möjligt för så mycket som möjligt. De vill helst inte arbeta alls utan ”vinna Idol eller någon såpa”. Dagens unga inser inte hur tufft det är att driva ett företag. De ser lönen som en självklarhet utan att reflektera över varför och för vem de arbetar. Även Lars-Olof Forsberg betonar bristen på tanken hos unga att arbeta hårt. Han menar att dagens unga har för mycket ordnat för sig. Skolelever får knappt en anmärkning vid frånvaro. Ingela Nicolausson upplever också att det är slappt i skolan delvis för att arbetskraft som tagits in från skolan inte vill hantera pengar och har svårt att räkna. Stefan Norén tror att den inställning som finns hos unga idag kan bero på det skyddsnät som finns. Det har hämmat dem.

Enligt Ettore (1997) har individens mänskliga utveckling ändrats genom åren. Forskare talar om olika generationer inom arbetsmarknaden. Det är svårt att sätta en gräns för när en ny generation tar vid. Men det talas idag framförallt om tre olika generationer när det gäller generationsväxlingen på arbetsmarknaden; 40-talister, 60-talister och 80-talister. Det är

skillnad mellan generationerna vad gäller deras livsstil och inställning till arbete. 40-talisterna har ett till två arbeten under sitt yrkesverksamma liv. 80-talisterna förväntas vara verksam i upp till tio olika arbeten under sin tid på arbetsmarknaden. 80-talisterna har flertalet namn; Generation Y (Parment, 2008), Generation Next, Millennials (Durkin, 2008), ”moklofs” - mobile kids with lots of friends eller ”MeWes” det vill säga jag och vi (Fürth, 2008). Lindgren et al (2005) förklarar att MeWes karaktäriseras av att vara individualister, men som sätter vänner och relationer först. De ifrågasätter allt och alla som de betraktar som ytliga. De framhåller autencitet. Teknologi används för att hålla kontakten med alla sina vänner. Durkin (2008) menar att Generation Y söker utmaningar och vill ständigt utvecklas som personer. De är inte rädda för att flytta på sig och byter gärna arbetsplats om det gynnar dem personligen. Fürth (2008) menar att 80-talisterna framhåller intressanta trygga arbeten med bra lön, trevliga medarbetare och att arbetsmiljön skall vara tillfredställande. Trygghet och lön kan dock inte ersätta bra relationer eller ointressanta arbetsuppgifter. Även om vi anser att alla namn på 80-taliserna har samma innebörd, kommer vi fortsättningsvis endast använda begreppet Generation Y.

ÄR FÖRETAGEN PÅLITLIGA?

AnnaLena Bergvall anser att dagens unga är medvetna och har en tro på sig själva. De har sin individuella stil och söker sin egen nisch. AnnaLena menar att det även avspeglar sig på valet av företag som Generation Y söker sig till. Generation Y kommer inte bara att bli morgondagens arbetskraft utan är även dagens och morgondagens konsumenter. Dessutom framhåller de autencitet och tack vare det är det väsentligt för företag att inte undanhålla information. De företag som inte levererar i enlighet med Generation Y: s förväntningar kommer inte att överleva länge. Företag är även lättare att granska idag med hjälp av teknik och Internet. Företagen måste visa vad de står för och agera därefter. AnnaLena ser att miljöfrågan har en central roll hos de unga idag vilket gör att företagen måste arbeta med den frågan. Även Ingela Nicolausson ser att miljön är en viktig aspekt för den nya generationen. Trovärdigheten hos företagen handlar enligt Holmblad Brunsson (2002) om anpassning. Hur företagen anpassar sig till de krav som ställs från omvärlden och som ibland strider mot varandra. Hon kallar det för särkoppling. Det innebär att företag blir mindre känsliga för misslyckanden. Det är när de förväntade sambanden mellan olika förhållande visar sig svaga och overkliga som forskare använder begreppet. Heide et al (2005) diskuterar kommunikation och när det gäller organisationskommunikation tar de upp två sätt som är viktiga. Intern kommunikation är viktigt för att alla anställda ska acceptera organisationens mål och kunna

överföra det till handling. Extern kommunikation är viktigt för att övertyga konsumenten om företagens produkt eller tjänst. De tar även upp organisationsidentitet som en viktig faktor vid kommunikationen. Precis som människor har en egen identitet, har även en organisation det. Vi anser att Generation Y kommer att ställa högre krav på att företag tar ansvar. Det kommer att bli svårare för dem att förklara särkopplingar. Idag är det lättare att hitta information om företagen och visar det sig att företag gör saker de inte står för kan ryktet förstöras. I och med att Generation Y har sin egen livsstil och är väl medvetna tror vi att det kan resultera i att världen måste anpassa sig till dem. Företagen måste arbeta med sin organisationsidentitet och arbeta mot den nya generationen för att få in dem. Kan generationen identifiera sig med företagets identitet tror vi att de känner sig lojala. Det gör också att de engagerar sig mer. Trots Generation Y: s flexibilitet, har de svårt att anpassa sig till det yttersta. Vi tror inte att de kommer att förändra sin livsstil för att ta en ny anställning. Då står de hellre utan arbete.

GENERATION Y:s TANKEMÖNSTER

IngelaNicolausson menar att Generation Y har en övergripande svårighet med ansvar, respekt och lojalitet. AnnaLena Bergvall beskriver Generation Y som individer som har en mer egoistisk inställning i jämförelse med tidigare generationer. De vill förverkliga sig själva genom att resa och inte vara fast på en plats. Johann Malmström menar att det är en helt annan rörlighet idag och det är en stor skillnad. Det är en helt annan spelplan idag när de unga går ut ur skolan. Den yngre generationen vill vidga sina vyer genom resor. Den äldre generationen hade inte möjligheten att resa till olika kontinenter. Men genom dagens globalisering och teknik finns den möjligheten idag.

Hatch (2002) förklarar värderingar som ”de sociala principer, mål och standarder som i en viss kultur anses ha ett inneboende värde” (Hatch, 2002:245). Fürth et al (2002) förklarar att värderingar är tämligen bestående över tiden och är djupt förankrade övertygelser, förhållningssätt och tolkningsmönster. Värderingarna grundas under barndomen samt under ungdomstiden. Värderingarna som växer fram under barndomen påverkas av födelseplats och föräldrarna. Under ungdomstiden är samhället en stor påverkansfaktor. Unga har lättare att ta till sig ny teknik, nya livsstilar och nyheter än den äldre generationen. Fürth (2008) menar dock att människor kan ändra sina värderingar med tiden. Men benägenheten att ifrågasätta egna värderingar avtar med tiden. Generation Y är uppväxta i ett samhälle som skiljer sig mycket från hur samhället såg ut när deras föräldrar växte upp. De är formade av ett tämligen

individualistiskt samhälle som vuxit fram under de senaste 20 åren. Här har de sällan sammanträffats med auktoritära och strikta moraliska uppfattningar.

Fürth (2008) talar om en instabil identitet som är formad av Generation Y: s föräldrars sociala och regionala tillhörlighet. De har istället sammansatt en egen identitet från olika livsstilar vilka uppstått under deras uppväxt. Livsstilen är föränderlig beroende på vad de gör och hur de känner sig. Det är dock inte bara tillfredsställande då samhällets valfrihet tillsammans med ansvar för den egna personen kan resultera i en ständig oro för att ta rätt beslut. Fürth (2008) anser att det kommer att bli en utmaning att ha förmågan att manövrera ett överskott av möjligheter och situationer där beslut krävs. Parment (2008) menar även att det som stressar Generation Y mest är att hinna med allt som samhället erbjuder. Valen är viktiga då de definierar vem du är som människa. Genom att göra ett val utesluter du någonting annat. Fürth (2008) menar att för Generation Y blir konsekvensen ofta att basbehov som sömn och mat negligeras. De måste finna tid till alla aktiviteter som dagens informationssamhälle bidrar till. De är däremot inte bortskämda eller naiva. De lever i en värld och urskiljer en framtid som den äldre generationen inte insett är på gång. Däremot har de ett större behov av att förverkliga sig själva, stärka sitt självförtroende samt öka potentialen att uttrycka sina personliga känslor. Vi anser att ansvar, respekt och lojalitet har förändrats genom åren. Dock kan det även vara en mognadsfråga. Samtidigt borde generationen kanske lägga mer vikt vid orden tidigare under deras uppväxt. Idag menar vi att Generation Y visar respekt om de verkligen respekterar personen. Anser de att saker är intressanta och utvecklande tar de även ansvar. Tecken på lojalitet visar de inför de personer som förtjänar det – dock främst mot sig själva.

4.2 MORGONDAGENS FÖRÄNDRINGAR

Trots nedsättande ord om Generation Y, tror AnnaLena Bergvall att de kommer att hantera den föränderliga världen bättre än den tidigare generationen. Generation Y har växt upp med mobiler, datorer och Internet, medan 60-talisterna var med när det introducerades. Då var det nytt och svårt att veta om det skulle slå igenom. Kjell Gehammar menar att de yngre har en helt annan attityd till teknik. Att arbeta hemma istället för att vara på arbetet med hjälp av sin bärbara dator och trådlösa uppkopplingar faller sig helt naturligt. De har en e-mail adress och en mobil och blir därigenom flexibla gällande var arbetet utförs. Den tidigare generationen är mer reserverad när det kommer till att använda den nya tekniken. Både Lars-Olof Forsberg och Kjell Gehammar anser även att de yngre har lättare att anpassa sig till allt nytt som

händer, framförallt med tekniken där de tillför företagen mycket kunskap. Handy (1995/1997) beskriver att organisationer som är virtuellt sammansatta kommer att omstrukturera samhället med färre skyskrapor och att världen kanske blir tystare och förnämligare.

Turismbranschen är flexibel menar Ingela Nicolausson. Det gäller att hänga med och se till vad som händer i omvärlden. Företagen måste även förbereda sig på dagens affärsresenärer som hellre bokar online och förlitar sig på tekniken. Äldre människor ringer personligen och vill ha sitt bokningsnummer för att försäkra sig om att det står rätt till. Johann Malmström ser även att den yngre generation som utbildat sig vidare har fått den mest färska utbildning samt växt upp i informationssamhället. Flertalet i den tidigare generationen tar avstånd till informationsteknologin. Den snabba utvecklingen bör uppmärksammas menar han. Företagen måste fundera kring hur generationerna kan komma närmare varandra. Stefan Norén menar att hela beteendemönstret är förändrat. Det medför att det är viktigt att de unga med nya tankesätt kommer in i företagen och moderniserar. Framförallt är det viktigt inom turismbranschen. Kjell Gehammar och Stefan Norén ser den nya generationens sätt att tänka som en möjlighet. De kan få företaget modernare med de resurser som är disponibla idag. En av nyckelkaraktärerna i dagens turismbransch är flexibilitet menar Poon (2006) och beskriver att konsumenterna blir mer flexibla, likaså servicen och producenterna som anpassar sig till marknaden. Grunden till industrins flexibilitet är IT som skapar en anpassningsmöjlighet till ständigt föränderliga kundbehov. Hamel (2008) beskriver Internet som en metafor för 2000-talets ledarskap. Det är genom Internet och tekniken som företag kommer att kommunicera med omvärlden och med varandra. Det säger även Poon (2006) som menar att teknologi är nödvändigt i alla steg inom servicebranschen för att kunna producera en produkt eller tjänst. I och med det menar vi att Generation Y behövs på arbetsmarknaden. Det säger också turismföretagen. Generation Y har ett försprång vad gäller dagens utvecklade teknik. Det är ett exempel på att en yngre generation kan ha mer erfarenhet än den äldre, precis det som beskrevs i föregående kapitel. Stora organisatoriska förändringar kommer förmodligen att ske gällande användande av teknologi allteftersom Generation Y träder in på arbetsmarknaden.

IT – KAN DET BLI NEGATIVT?

Den frekventa användningen av Internet, datorer och annan teknologi kan även påverka Generation Y negativt. Kjell Gehammar menar att yngre personer generellt har mindre social kompetens, alltifrån uppförande till klädval och punktlighet. Gäster som betalar mycket pengar för en vistelse vill bli bemötta som att de är viktigare än någon annan. De yngre

personerna har svårt för bemötandet av gästerna och deras behov. Det betonar även Ingela Nicolausson. Hon menar exempelvis att den yngre generation har svårt att läsa av gästen för att se vad den vill ha samt problem med att förmedla budskapet med passande ordval. Ingela betonar även att den mänskliga servicen håller på att försvinna men att den inte kan försvinna i turismbranschen eftersom människorna är servicen och finns där för gästerna. Fürth (2008) menar att Generation Y framhäver väsentligheten med utvecklandet av deras känslomässiga intelligens. För att utöka sina möjligheter i framtiden är social kompetens en viktig förutsättning. Nätverkande spelar en viktig roll där vänner och andra relationer bidrar till att förverkliga möjligheterna. Det är väsentligt att kunna läsa av människor och sociala avstånd för att se vad som är viktigt. Enligt Barney (2004) handlar det ekonomiska nätverket om att bilda sig ett nätverk av kontakter för att lyckas individuellt. Statusen ligger inte i att stanna kvar inom samma yrke eller arbetsplats en längre tid. Det är mer ett misslyckande som visar brist på kreativitet, initiativ och ambition. Idag finns ingen avslutande destination när det gäller yrke och arbetsplats. Varje plats är ett steg mot något ännu bättre.

Turismföretagen ser ingen social kompetens hos de yngre medan teorierna visar på motsatsen. Dock vill vi påstå att båda till viss del har rätt. Vi kan hålla med turismföretagen att dagens unga kan verka reserverade. De saknar social kompetens vid mötet med främlingar, medan de bland vänner är sociala. Kanske handlar den sociala kompetensen om mognad istället för generation. Det finns även äldre som saknar social kompetens. Dock kan vi se en koppling mellan den sociala kompetensen och den ökade tekniska kunskapen hos den yngre generationen. Sättet att kommunicera idag har förändrats. Idag skickas e-mail eller sms istället för att ringa. De yngre umgås genom att spela dataspel online mot varandra istället för att träffas. Det kan resultera i framtida problem för turismbranschen menar vi. Branschen bygger på service och är inte de anställda medvetna om vad för form av service som förväntas kan det lätt bli fel i kommunikation. Samtidigt kan det medföra att begreppet service kan komma att ändras. Det som är service idag kanske inte kommer att vara service för de framtida generationerna. Vi håller inte riktigt med Ingela Nicolausson när hon säger att människorna inte kan försvinna i turismbranschen. Generation Y kanske kräver mer teknisk service istället för human service. De vill ha en automat på hotellet där de checkar in, istället för att gå fram till disken och prata med en person, om de vinner tid på det. Å andra sidan tror vi att användningen av datorer och annan teknologi kommer att öka. Det kan skapa ett önskat behov av mänsklig kontakt. För Generation Y skulle den mänskliga kontakten dock innebära att de själva gynnas av den annars tror vi inte att det är intressant.

4.3 VELIGA ELLER KRÄSNA?

De som kommer ut från skolan vill snabbt komma ut i arbetslivet och ta för sig och visa framfötterna menar Johann Malmström. Även AnnaLena Bergvall framhåller det. Men när det gäller den yngre generationen, med akademisk bakgrund, menar hon att allt ska gå fort. De vill hoppa över ett steg och snabbt komma in och ta en position. Det är i och för sig bra då de lär sig mer. AnnaLena menar att de är duktiga och tar för sig och vill bli chefer. Hon anser att de unga har väldigt svårt att bestämma sig. Det medför att de tar längre tid på sig att komma ut på arbetsmarknaden. Lars-Olof Forsberg menar att det finns guldklimpar som går in för att lära sig och de kommer långt. Den yngre generationen vågar ta mer risker och är djärvare. Kjell Gehammar ser inte den 20-åring som han själv var idag bland dem som är 20 år, de är istället idag 30-35 år. Det är inte bra för samhället när de yngre kommer in senare på arbetsmarknaden. Längre tid måste gå innan ansvaret kan axlas av någon i nästa generation menar han. Stefan Norén ser att det är stor skillnad mellan den yngre och äldre generationen. Tidigare försörjde sig en 20-åring själv och var på väg någonstans, hade bil och lägenhet. Idag finns möjligheten till lägenhet även om en 20-åring inte arbetar i och med det skyddsnät som finns i samhället. Dock är den äldre generationen och dagens politiker ansvariga för att skapat skyddsnätet menar han.

Parment (2008) beskriver hur Generation Y har växt upp i ett samhälle med stor valmöjlighet och lärt sig att alla val inte behöver göras. Det går inte att optimera alla val. Det har medfört att Generation Y har utvecklat strategier för att välja när val fordras. De har en fördel gentemot tidigare generationer att veta vilka val som är viktiga samt hur informationen söks. De vet även vilka personer som de ska fråga när viktiga val ska göras. Gällande inställning till arbetslivet vill Generation Y ständigt utveckla sina kunskaper, de betraktas som attraktiva men illojala. De har höga krav på sig själv och på arbetsgivare, de vill ha intresseväckande arbetsuppgifter som engagerar dem annars tappar de motivationen. Generation Y vill även se snabba resultat vilket kräver snabb feedback från arbetsgivaren. Fürth (2008) fortsätter med att förklara att unga har en ny syn på utbildning, hälften av alla kvinnor i 25 års ålder studerar på högskola. Första barnet kommer i genomsnitt kring 30 års ålder. Längre utbildningar krävs av arbetslivet innan unga tas emot på arbetsmarknaden.

Vi ser det som en självklarhet att dagens 20-åringar inte är i samma stadie i livet som deras föräldrar var när de var 20 år. Samhällsförändringarna har medfört att dagens unga förblir unga längre. Kraven på utbildningar höjs vilket gör att de stannar i skolan längre och inte får