• No results found

Faktorer som förklarar miljövänligt beteende hos unga vuxna

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Faktorer som förklarar miljövänligt beteende hos unga vuxna"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Faktorer som förklarar miljövänligt beteende hos unga vuxna

Sammanfattning

Människors miljörelaterade beteenden behöver förbättras. I studien undersöktes unga vuxna universitetsstuderandes syn på

klimatproblematiken. En enkät delades ut som mätte miljövänligt beteende, ansvarskänsla, tillit till forskning, upplevelse av att kunna påverka och kunskap när det gäller klimatproblematiken. Deltagarna fick också beskriva anledningar som möjliggör eller förhindrar en förbättring av klimatproblematiken. Deltog gjorde 97 personer. Resultatet visade på signifikanta samband mellan å ena sidan ansvarskänsla, tillit, påverkansmöjlighet samt kunskap, och å andra sidan miljövänligt beteende. Ansvar och kunskap var signifikanta prediktorer för miljövänligt beteende. Deltagarna var överens om vilka anledningar som möjliggör och vilka som förhindrar en

förbättring av klimatproblematiken. Ovanstående faktorer kan till viss del förklara miljövänligt beteende.

Nyckelord: hållbar utveckling, klimatförändringar, ansvar, attityder, beteende.

Amanda Rikner Handledare: Maria Ojala

Psykologi C VT 2009 Örebro universitet

(2)

Factors that explain pro-environmental behavior among young adults1 Amanda Rikner

Department of Behavioral, Social and Legal Sciences Psychology, Örebro University

Abstract

People’s environmentally related behavior must improve. This study mirrors the views of young university students regarding climate change. Students responded to a questionnaire measuring

environmental behavior, the sense of responsibility, faith in research and the ability to influence as well as knowledge of climate change issues. The participants, 97 in all, were also asked to describe reasons for or against facilitating improvements regarding climate problems. The results revealed significant relations between on one hand

responsibility, trust, opportunities to influence and knowledge, and on the other hand pro-environmental behavior. Responsibility and

knowledge were significant predictors of pro-environmental behavior. The participants agreed on what reasons improve and what inhibits climate problems. The factors above explain to a certain extent pro-environmental behavior.

Keywords: Sustainable development, climate changes, responsibility, attitudes, behavior.

1

(3)

Faktorer som inverkar på miljövänligt beteende hos unga vuxna

Idag finns det en väletablerad teori om att människors livsstilar och beteenden orsakar många allvarliga miljöproblem såsom klimatförändringar, vilka kan få stora konsekvenser för vår planet (United Nations Conference on Environment and Development (UNCED), 1993). En del människor väljer att anpassa sina livsstilar till denna problematik, de försöker spara på jordens resurser och leva miljövänligt. Andra människor känner inget ansvar för

miljöproblematiken och beter sig sällan miljövänligt. Vad beror detta på?

Vilken syn gruppen unga vuxna har på klimatproblematiken behöver undersökas

närmare. Studier som försökt svara på frågan om varför vissa människor beter sig miljövänligt och andra inte har först under senare år börjat undersöka psykologiska och

social-psykologiska faktorers betydelse för miljövänligt beteende (Angelöw & Jonsson, 1994; UNCED, 1993). Denna forskning har dock oftast fokuserat på gruppen vuxna som en helhet och har med några få undantag inte undersökt unga vuxnas tankar och beteenden när det gäller miljön (Ojala, 2008b). Detta är beklagligt då unga vuxna är mitt inne i processen att skapa en identitet som också inkluderar ansvar inför det stora samhället (Arnett, 2000, 2007). Av denna anledning kan man hävda att det är viktigt att förstå vilka faktorer som kan förklara miljövänligt beteende i just denna grupp. Syftet med föreliggande studie är därför att

undersöka hur faktorer som exempelvis känsla av ansvar, påverkansmöjlighet, kunskap, och tillit påverkar miljövänligt beteende i en grupp av unga vuxna.

Miljöproblemen och mänskligt beteende

Miljöproblematiken påverkar alla människor och kräver åtgärder på många områden. Problematiken kan handla om global uppvärmning, klimatförändringar eller hållbar

utveckling (Björneloo, 2008; Eurobarometer, 2008; Sandell, Öhman & Östman, 2005). De existerar alla på global nivå och påverkar därför alla människor, vilka i sin tur påverkar

(4)

varandra (Angelöw & Jonsson, 1994; UNCED, 1993). I sådana sammanhang där

klimatproblematiken betraktas som ett stort problem poängteras det att människor jorden runt, framförallt de som tillhör de rikare segmenten, behöver anpassa sina livsstilar så att varken nuvarande eller framtida generationer påverkas negativt (UNCED, 1993).

Eftersom miljöproblematiken sträcker sig över flera områden behövs olika

ingångsvinklar för att förstå varför människor väljer att bete sig miljövänligt eller inte. Då miljöfrågan bland annat berör moraliska och sociala dilemman kan miljövänligt beteende skilja sig åt mellan olika människor beroende på bland annat livssituation och personlighet (Angelöw & Jonsson, 1994; Axelrod & Lehman, 2002). Det är därför viktigt att undersöka miljövänligt beteende utifrån flera ingångsvinklar. Det bör inte tas för givet att alla grupper av människor påverkas av samma faktorer när det gäller miljövänligt beteende.

Emerging adults

På grund av den förändring och utveckling som sker hos unga vuxna, utgör de en viktig grupp för klimatproblematikens utgång. Stadiet mellan sen tonår och tidigt vuxenliv kallat emerging adulthood, 19 till 29 år (Arnett, 2000, 2007), har inte ägnats lika mycket

uppmärksamhet då det gäller miljöfrågan som gruppen vuxna som en helhet (Ojala, 2008b). Emerging adulthood kan beskrivas som den tid i livet då människan intensivt börjar reflektera över sin plats i samhället, samhällets komplexitet och vilket ansvar hon har gentemot andra (Arnett, 2000, 2007; Flanagan, 1998). Eftersom många av de händelser som förknippas med vuxenlivet, såsom äktenskap och föräldraskap, har förflyttats till allt senare åldrar i vårt nutida västerländska samhälle, är emerging adulthood en tid som erbjuder utforskning av många olika livsstilar och inriktningar (Arnett, 2000, 2007). Under perioden emerging adulthood kan det från individens sida pågå en slags uppgörelse med samhället om vilken roll man ska anta och hur mycket ansvar man ska tillskriva sig. Detta är också en period då den

(5)

världsuppfattning eller samhällsuppfattning man haft med sig sedan barndomen kan komma att förändras (Arnett, 2000). Den världsuppfattning som bildas under denna tid tenderar att följa med i det fortsatta livet. Skapas det under denna period en känsla av maktlöshet och en oförmåga att kunna påverka, är det troligt att en sådan uppfattning stannar hos individen. Det är därför viktigt att undersöka denna grupps tankar och känslor kring klimatproblematiken. Hållbar utveckling och undervisning

Universitetsstuderandes syn på klimatproblematiken är viktig att förstå i arbetet för ett bättre klimat. Utbildning kan fungera som ett hjälpmedel för hållbar utveckling och

miljövänligt beteende (Swedish National Agency for School Improvement (SNASI), 2005). Det är nödvändigt att studerande får sätta in sina livsvanor och beteenden i ett globalt perspektiv. I en tid av förändring har det blivit ytterst relevant att uppmuntra till kreativt tänkande och reflektion över vad som är allmänhetens och naturens bästa, inte bara på grundskolenivå och gymnasienivå utan även på högskolenivå (Lundholm, 2003). Det har kommit att bli nödvändigt att undervisa inte bara om miljö utan även om hållbar utveckling och hur människan kan anpassa sin livsstil så att kommande generationer inte hotas (Sandell, Öhman & Östman, 2005). Den mesta forskningen om hållbar utveckling och

miljöproblematik i ett undervisningsperspektiv lägger fokus på antingen förskola, grundskola eller gymnasium (se Björneloo, 2008). Universitetsstuderande, av vilka många faller under gruppen emerging adults (19 till 29 år), är en mindre studerad grupp när det gäller

miljövänliga attityder och beteenden, vilken därför bör undersökas närmare.

Miljövänligt beteende

På senare tid har klimatproblemen av vissa betraktats som så allvarliga att många människor i sin vardag börjat ta ställning till hur de genom miljövänligt beteende kan förbättra problematiken och inte bidra till global uppvärmning (Stern, 2000). Vad är då

(6)

miljövänligt beteende? En definition är att människor beter sig miljövänligt när deras beteende inte skapar obalans i ekosystemen eller minskar tillgången på naturresurser (Stern, 2000). Enligt en annan definition beter sig människor också miljövänligt när de inte påverkar andra människor, djur och växter på ett negativt sätt (Angelöw & Jonsson, 1994). Att varken tära på levande varelser eller naturens resurser och balans är alltså att bete sig miljövänligt.

Det behövs mer forskning om människors miljövänliga beteende, inte bara om deras attityder. Många studier mäter attityder till miljöproblemen, och trots att klimatförändringar prioriteras som ett stort problem av de allra flesta, har det visat sig att miljövänliga attityder inte nödvändigtvis behöver innebära ett miljövänligt beteende (Eurobarometer, 2008; Maloney & Ward, 1973). Därför är det av yttersta vikt att ta steget vidare från miljövänliga attityder till att även mäta det faktiska beteendet.

Kunskap

Vilka faktorer kan då förklara varför vissa människor beter sig miljövänligt och varför andra inte gör det? Det finns olika åsikter om huruvida miljövänligt beteende påverkas av kunskap om klimatproblematiken. Vissa menar att människors kunskap om

klimatproblematiken kan förklara om de väljer att bete sig miljövänligt eller inte (se Angelöw & Jonsson, 1994; Gardner & Stern, 2002). Utan kunskap om problemen kan chansen för reflektion över det egna miljörelaterade beteendet nämligen betraktas vara liten. För att människor ska välja att bete sig miljövänligt krävs också en insikt i att vårt beteende kan påverka både andra människor, djur och natur på ett negativt sätt (Kaiser & Shimoda, 1999). Det krävs vidare en förståelse för att det som är fördelaktigt för individen på kort sikt kan ha negativa långsiktiga konsekvenser för andra människor (Angelöw & Jonsson, 1994). Andra menar att kunskap om klimatproblematiken inte förklarar miljöbeteendet, utan att det kan vara

(7)

andra faktorer som exempelvis ansvarskänsla, som inverkar (se Grob, 1995). Enbart kunskap räcker alltså inte till för att förstå människors miljöbeteende.

Ansvar

Flera typer av personligt ansvar påverkar om människor beter sig miljövänligt eller inte. Ansvar från ett psykologiskt perspektiv kan beskrivas som självvalda restriktioner om

huruvida handlingar ska utföras eller inte, beroende på bland annat hur andra människor påverkas av det egna beteendet (Bierhoff & Auhagen, 2001). Ansvar kan också jämföras med att välja bort direkt tillfredsställelse, och förhoppningsvis bli belönad i det långa loppet (Angelöw & Jonsson, 1994). Det finns enligt en definition två typer av ansvar –

konventionellt och moraliskt (Kaiser & Shimoda, 1999), vilka båda har visat på samband med miljövänligt beteende. Konventionellt ansvar uppstår när människor känner ansvar på grund av social påverkan, sociala normer och krav från samhället. Traditioner och auktoriteter kan exempelvis påverka det konventionella ansvaret. Moraliskt ansvar uppnås istället genom motivation och ansvarskänslor som uppstår inifrån och som förknippas med den egna personligheten. I bägge typerna av ansvar ingår känslan av ansvar inte bara för den egna välfärden, utan även för andras. Slutsatsen är att ansvar är en faktor som i hög grad och i olika former inverkar på människors miljörelaterade beteende. Eftersom man i tidigare studier oftast betraktat människor som homogena och inte tittat på skillnader mellan grupper, är det ändå relevant att se om unga vuxna när det gäller ansvarskänslor inför klimatproblematiken skiljer sig från vuxna som en homogen grupp

Påverkansmöjligheter

Förutom kunskap och ansvarskänsla kan upplevelsen av att kunna påverka

klimatproblematiken hjälpa till att förklara miljövänligt beteende. En anledning till att vissa människor inte beter sig miljövänligt är att de känner sig små och maktlösa (Axelrod &

(8)

Lehmann 1993; Biel & Gärling 1995; Uzzell 2000). Då många av miljöproblemen är

relevanta på en global nivå krävs det att alla beter sig miljövänligt om problemen ska minskas (Angelöw & Jonsson, 1994). Därför kan det på individnivå upplevas som att ett eventuellt miljövänligt beteende från en person skulle göra liten skillnad globalt, vilket kan medföra att påverkansmöjligheterna kan komma att betraktas som små. Utöver att de individuella

påverkansmöjligheterna kan uppfattas vara minimala, upplever en del människor att även beslutsfattare som exempelvis politiker eller regeringar har små möjligheter att påverka (Uzzell, 2000). Uppfattas påverkansmöjligheterna vara obetydliga även för beslutsfattarna är det troligt att individen anser sig själv ha ännu mindre makt att påverka. Känslan av en sådan maktlöshet kan medföra att ett miljövänligt beteende väljs bort, då människor kan betrakta det som att miljöproblematiken till stor del ändå inte är påverkbar.

Tillit till forskning

Tillit till forskning och osäkerhet om miljöproblemens storlek kan också påverka det miljörelaterade beteendet. Att vissa människor låter bli att bete sig miljövänligt beteende kan bero på att de misstror den forskning som visar på problemen (Angelöw & Jonsson, 1994). Det kan också finnas en osäkerhet om problemens omfattning, kommer klimatproblematiken verkligen medföra så stora konsekvenser som viss forskning rapporterar? Man kan även känna sig osäker på hur människor runt omkring en tänker eller kommer att agera, vilket i sin tur påverkar det egna beteendet (Biel & Gärling, 1995). Litar man inte på forskning om klimatproblematiken, eller är man osäker på omfattningen av problemen, blir en logisk följd att man inte beter sig miljövänligt.

Sammanfattningsvis kan alltså sägas att några faktorer som kan påverka huruvida människor väljer att bete sig miljövänligt eller inte är kunskap, känsla av personligt ansvar,

(9)

känsla av att kunna påverka, och tilltro till forskning om klimatproblematiken. Vissa människor upplever att de kan förbättra klimatproblematiken, andra känner sig maktlösa.

Syfte och frågeställningar

För att komma till rätta med den tidigare litteraturens begränsningar gällande emerging adults och universitetsstuderande, är syftet med denna uppsats att undersöka hur unga vuxna som studerar vid universitet ser på klimatproblematiken. Då tidigare forskning visat att kunskap, känsla av personligt ansvar, påverkansmöjlighet och tillit kan inverka på miljövänligt beteende, kommer samtliga av dessa variabler att undersökas. Likaså är det relevant att ta reda på vad det beror på att vissa människor känner att de inte kan förbättra klimatproblematiken. De mer specifika frågeställningarna är därför:

Finns det hos universitetsstuderande i åldrarna 19 till 29 år något samband mellan å ena sidan kunskap, ansvarskänsla, upplevelse av att kunna påverka samt tillit och å andra sidan miljövänligt beteende?

Hur stor del av variansen i miljövänligt beteende kan förklaras av kunskap,

ansvarskänsla, upplevelse av att kunna påverka och tillit när det gäller klimatproblematiken? Vilka av dessa faktorer har relativt sett det bästa förklaringsvärdet då det gäller miljövänligt beteende?

Vilka faktorer anser universitetsstuderande i åldersgruppen 19 till 29 år kan förklara att de känner alternativt inte känner att de kan bidra till att förbättra

(10)

Metod

Deltagare

En enkät som handlade om människors syn på klimatproblematiken delades ut till universitetsstuderande vid Örebro universitet. För en jämn könsfördelning och tillgång till svar från deltagare med olika utbildningsinriktningar, tillfrågades studenter från flera utbildningar att delta. De kurser eller program som deltagarna läste var statsvetenskap, omvårdnad/sjuksköterska, teknik/ingenjör, sociologi/socialpsykologi, rättsvetenskap/juridik samt samhälls- och beteendevetenskap. Antalet utdelade enkäter uppgick till 213 och totalt samlades 108 enkäter in. Svarsfrekvensen uppgick alltså till 51 %. Det externa bortfallet kan till viss del bero på bland annat en inställd föreläsning då insamling av enkäter skulle ha ägt rum, samt stor frånvaro på en föreläsning som var schemalagd dagen före en storhelg, då enkäterna skulle ha samlats in. Av de 108 enkäter som samlades in sållades tio stycken bort på grund av att dessa deltagare var äldre än 29 år och därför inte tillhörde gruppen emerging adults (19 till 29 år). En enkät togs bort eftersom svaren i enkäten inte kunde betraktas som seriösa. Det fanns ett internt bortfall där vissa deltagare inte svarat på alla frågor, dock kunde inte bortfallet kopplas till någon specifik fråga. Totalt användes svaren från 97 deltagare i studien. Majoriteten av deltagarna var kvinnor, 66 stycken (68 %) och resterande 31 var män (32 %). Medelåldern hos deltagarna var 22,11 år (SD = 2,45). Av deltagarna var 66 % ensamstående, 29 % var sambos och 5 % var gifta. Majoriteten av deltagarna, 88 %, hade flyttat från sitt barndomshem, resterande 12 % bodde fortfarande i sitt barndomshem. Av deltagarna hade 39 % i hushållet en årsinkomst under hundratusen kronor, 10 % mellan hundra- och tvåhundratusen kronor, 12 % mellan tvåhundra- och trehundratusen, 13 % mellan trehundra- och fyrahundratusen, 6 % mellan fyrahundra- och femhundratusen och resterande 20 % visste inte.

(11)

Material

Enkäten som delades ut handlade om människors syn på klimatproblematiken och ingick i ett projekt vid Örebro universitet (Ojala, 2008a). Jag använde mig av de delar som fokuserade på attityder och påverkansmöjlighet, tillit, kunskap, ansvar och miljövänligt beteende. Enkäten var dels uppbyggd av självskattningsfrågor med fasta svarsalternativ och dels av öppna frågor, där deltagarna med egna ord fick ge sin syn på klimatproblematiken.

I den del av enkäten som handlade om påverkansmöjlighet fick deltagarna uppskatta i vilken utsträckning de instämde i ett antal påståenden. För att få en reliabel skala gällande påverkansmöjlighet slogs följande tre påståenden samman: ”Jag tror att jag kan bidra till att förbättra klimatförändringarna genom mina egna handlingar”, ”Samhället kan förbättra klimatförändringarna genom kollektiva handlingar” och ”Klimatproblematiken är en alltför komplex fråga för att jag skall kunna göra någonting åt den (omvänd fråga)”. Skalan togs fram för den aktuella studien och har en relativt hög intern reliabilitet (Cronbach´s alpha = ,78). De två påståendena ”Jag tror inte att klimatförändringarna är ett lika stort problem som vissa forskare påstår”, och ” Jag litar inte på de forskare som påstår att klimatförändringarna till stor del beror på utsläpp av växthusgaser orsakade av mänskliga aktiviteter” bildade en skala för tillit. Även denna skala skapades för den aktuella studien och kunde, trots att den endast innehöll två items, tolkas ha hög reliabilitet (Cronbach´s alpha = ,76). Deltagarna fick på samtliga ovanstående påståenden gällande attityd och påverkansmöjlighet välja mellan svarsalternativen ”Instämmer inte alls”, ”Instämmer inte”, ”Varken instämmer eller instämmer inte”, ”Instämmer” eller ”Instämmer starkt”.

Därefter följde två öppna frågor om påverkansmöjligheter: ”Om du känner att du själv kan bidra till att förbättra klimatproblematiken, beskriv nedan upp till fem saker som du gör eller skulle kunna göra för att påverka klimatproblematiken i en positiv riktning”, och ”Om du

(12)

inte känner att du själv kan bidra till att förbättra klimatproblematiken, beskriv nedan de främsta anledningarna till att du inte tror att du kan påverka klimatproblematiken i en positiv riktning”.

Vidare följde en fråga om kunskap när det gäller klimatproblematiken. Frågan löd ”Hur välinformerad anser du att du är då det gäller klimatförändringarna?”(Wray-Lake, opublicerat manuskript) Svarsalternativen till denna fråga var ”Inte alls välinformerad”, ”Någorlunda välinformerad”, ”Mycket välinformerad” eller ”Fullständigt välinformerad”.

Efterföljande del handlade om miljövänligt beteende och deltagarna fick svara på hur ofta de utförde ett antal beteenden av miljöskäl. De miljövänliga beteenden som ingick i enkäten var ”Köper ekologiska varor”, ”Källsorterar hårda plastförpackningar (dock ej pantning av plastflaskor)”, ”Källsorterar pappersförpackningar”, ”Källsorterar

metallförpackningar (dock ej pantning av aluminiumburkar)”, ”Sparar på el i hushållet (t.ex. släcker lyset, drar ut mobilladdaren)”, ”Tänker på att låta bli att köpa produkter som jag egentligen inte behöver”, ”Cyklar eller går istället för att bli skjutsad med/köra bil”, ”Väljer tåget istället för flyget när det är möjligt”, ”Tänker på att undvika att köpa produkter som inte är bra för miljön”, ”Sparar på vatten i hushållet (t.ex. duschar kortare tid, låter inte kranen rinna i onödan)” och ”Avstår från att äta nötkött”. Samtliga påståenden bildade tillsammans en trovärdig skala för miljövänligt beteende (Cronbach´s alpha = ,86). Skalan skapades för den aktuella studien men bygger på påståenden som har använts i tidigare studier för att mäta miljövänligt beteende. Svarsalternativen till hur ofta ovanstående miljörelaterade beteenden utfördes var ”Nästan aldrig”, ”Sällan”, ”Ibland”, ”Ofta” eller ”Nästan alltid”.

Den sista delen i enkäten handlade om ansvar. Återigen skulle deltagarna uppskatta det alternativ som stämde bäst in på dem själva. Frågan om ansvar löd som följer: ”I vilken utsträckning anser du att du själv har ansvar att bidra till att förbättra klimatproblematiken?”.

(13)

Svarsalternativen till ansvarsfrågan var ”Inte alls”, ”Liten”, ”Ganska liten”, ”Ganska stor”, ”Stor”, eller ”Mycket stor”.

Procedur

Enkäten delades ut till deltagarna under deras respektive föreläsningar. Innan enkäten delades ut informerades deltagarna om syftet med studien, att deltagandet var frivilligt och när som helst gick att avbryta och att svar mottogs tacksamt både från personer som var

intresserade av och insatta i klimatfrågan liksom från dem som inte upplevde sig vara intresserade eller insatta. Vidare informerades deltagarna om att ett eventuellt deltagande skulle vara helt anonymt och att deltagande belönades med en tia – lott. Slutligen förklarades också hur många och vilka typer av frågor enkäten bestod av. Deltagarna fyllde i enkäten hemma och därefter samlades enkäterna in under deras nästkommande föreläsningar. Om deltagarna inte kunde närvara på insamlingsdagen gavs de möjligheten att skicka in enkäten i det bifogade frankerade svarskuvert enkäten delades ut i. Då det inte var möjligt att

personligen samla in enkäter från deltagarna på omvårdnadsprogrammet fick dessa istället skicka in enkäterna.

Statistiska analyser

Datamaterialet bearbetades i version 17,0 av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Korrelationsanalyser (Pearson) utfördes mellan påverkansmöjlighet, tillit, kunskap och personligt ansvar å ena sidan, och miljövänligt beteende å andra sidan. Därefter utfördes en standardiserad multipel regressionsanalys med miljövänligt beteende som beroende variabel och påverkansmöjlighet, tillit, kunskap och personligt ansvar som prediktorer. Gällande de två öppna frågorna om påverkansmöjlighet lästes svaren systematiskt igenom för att finna återkommande teman (se Flanagan, Gallay, Gill & Gallay, 2005; Nurmi, 1994).

(14)

Resultat

Finns det något samband mellan å ena sidan personligt ansvar, kunskap, känsla av att kunna påverka samt tillit och å andra sidan miljövänligt beteende?

För att undersöka eventuella samband mellan ovan nämnda variabler användes Pearsons produktmomentkorrelationer (r) som analysmetod. Resultatet visar att samtliga korrelationer är signifikanta. Det starkaste sambandet med miljövänligt beteende utgörs av ansvar, r = ,55, p < ,001. Mellan ansvar och miljövänligt beteende finns ett positivt samband, vilket innebär att ju mer personligt ansvar människor känner desto troligare är det att de också väljer att bete sig miljövänligt. Eftersom korrelationer inte säger något om riktningen på sambandet kan det likaväl tolkas som att människor som beter sig miljövänligt har en starkare tendens att känna stort personligt ansvar för klimatproblematiken.

Mellan miljövänligt beteende och påverkansmöjlighet finns det ett positivt samband, r = ,39, p < ,001. Det är mer troligt att personer som upplever sig ha stora påverkansmöjligheter beter sig miljövänligt än att de som upplever sig ha små påverkansmöjligheter gör det. Det kan också tolkas som att personer som beter sig miljövänligt i hög grad också upplever att de kan förbättra klimatproblematiken.

De påståenden som användes för att mäta tillit var negativt formulerade (”Jag tror inte att klimatförändringarna är ett lika stort problem som vissa forskare påstår” och ” Jag litar inte på de forskare som påstår att klimatförändringarna till stor del beror på utsläpp av

växthusgaser orsakade av mänskliga aktiviteter”). Resultatet visar därför på ett negativt samband med miljövänligt beteende, r = - ,38, p < ,001. Detta kan tolkas som att människor som har låg tilltro till forskare och forskning om klimatproblematiken sällan beter sig

miljövänligt. Sambandet kan också tolkas som att människor som sällan beter sig miljövänligt inte har någon tillit till forskare och forskning om klimatproblematiken.

(15)

Sambandet mellan kunskap och miljöbeteende är signifikant. I jämförelse med ansvar, påverkansmöjlighet och tillit visar dock kunskap det svagaste sambandet med miljövänligt beteende, r = ,27, p < ,05. Sambandet är positivt och korrelationen kan tolkas som att människor med stor kunskap om klimatproblematiken beter sig mer miljövänligt än

människor som har mindre kunskap om klimatproblematiken. Likaså kan resultatet tolkas som att människor som beter sig miljövänligt har stor kunskap om klimatproblematiken.

Hur stor del av variansen i miljövänligt beteende kan förklaras av personligt ansvar, kunskap, känsla av att kunna påverka och tillit när det gäller miljöproblematiken?

För att undersöka om personligt ansvar, kunskap, känsla av att kunna påverka och tillit utgör en signifikant modell när det gäller att förklara miljövänligt beteende analyserades datan genom en standardiserad multipel regressionsanalys. Analysen pekar på att modellen är signifikant, F(4,84) =12,28, p < ,001. Tillsammans kan personligt ansvar, kunskap, känsla av att kunna påverka och tillit förklara 37 % av variansen i miljövänligt beteende (R2 = ,37).

Vilka av faktorerna personligt ansvar, kunskap, känsla av att kunna påverka och tillit har bäst förklaringsvärde då det gäller miljövänligt beteende?

För att undersöka vilken av faktorerna som relativt sett bidrar mest till miljövänligt beteende användes resultatet från ovanstående regressionsanalys. Resultatet visar på två signifikanta prediktorer; ansvar och kunskap (se tabell 1). I tabell 1 ser man att ansvar är den faktor som har bäst förklaringsvärde då det gäller miljövänligt beteende när man kontrollerar för kunskap, känsla av påverkansmöjlighet och tillit. Människor som känner stort personligt ansvar för klimatproblematiken beter sig mer miljövänligt. Kunskap är också en signifikant prediktor av miljövänligt beteende, men har svagare förklaringsvärde än ansvar. Det är ändå troligt att människor som innehar stor kunskap om klimatproblematiken beter sig

(16)

miljövänligt. Känsla av att kunna påverka liksom tillit förklarar inte någon unik signifikant del av variansen i miljövänligt beteende utöver ansvar och kunskap.

Tabell 1

En multipel regressionsanalys med kunskap, personligt ansvar, tillit och känsla av påverkansmöjligheter som oberoende variabler och miljövänligt beteende som beroende variabel. Miljövänligt beteende Beta Model R2 Kunskap ,19* Ansvar ,41** Tillit -,13 Påverkan ,11 ,37 Not. *p < ,05 **p < ,01 (two-tailed)

Vilka faktorer anser universitetsstuderande i åldersgruppen 19 till 29 år kan förklara att de känner alternativt inte känner att de kan bidra till att förbättra klimatproblematiken?

För att besvara ovanstående frågeställning fick deltagarna genom två öppna frågor beskriva några anledningar till att de upplevde sig kunna påverka alternativt inte kunna påverka klimatproblematiken i positiv riktning. Svaren söktes igenom efter återkommande teman (se Flanagan et. al, 2005; Nurmi, 1994).

Möjligheter som bidrar till en förbättring av klimatproblematiken. Den största anledningen som deltagarna nämner gör det möjligt för dem att bidra till en förbättring av klimatproblematiken är kollektivtrafik eller användandet av miljövänliga fordon, vilket nämns av 57 % av deltagarna. Vidare nämns källsortering av 52 % av deltagarna vara en anledning

(17)

att kunna påverka klimatproblematiken i positiv riktning. Därefter följer hushållandet av el, som nämns vara en anledning att kunna påverka av 32 % av deltagarna, samt återvinning, vilken nämns av 15 % av deltagarna. Om man jämför med deltagarnas självrapporterade beteende är källsortering av papper (M = 4,15, SD = 1,17), hushållandet av el i hemmet (M = 3,96, SD = 1,07), att välja tåget framför flyget (M = 3,67, SD = 1,32), att välja cykeln framför bilen (M = 3,66, SD = 1,12) samt att källsortera metallförpackningar (M = 3,60, SD = 1,43) de beteenden som utförs i högsta grad. De beteenden som deltagarna beskriver vara möjligheter att kunna förbättra klimatproblematiken är alltså också de beteenden som deltagarna utför oftast.

En påverkansmöjlighet som nämns av 26 % av deltagarna är att handla ekologiskt. Vidare anser åtta procent av deltagarna att beteenden som att handla svenskt, närproducerat, rättvisemärkt och miljömärkt är möjligheter för att förbättra klimatproblematiken. Därefter nämns beteenden som att spara på vatten i hushållet (nämns av 10 % av deltagarna), att välja lågenergilampor (nämns av 9 % ), att välja alternativa bränslen och förnyelsebara energikällor (nämns av 6 %) som möjligheter att bidra till en förbättring av klimatproblematiken. En minskad konsumtion beskrivs av åtta procent av deltagarna vara en väg genom vilken

individen kan påverka. Till sist nämns också möjligheten att informera om och förespråka en förbättring av klimatproblematiken, liksom människans förmåga att påverka andra individer, politiska partier eller företag som bidragande faktorer för en bättre miljösituation (nämns av 13 %).

Att spara på vatten (M = 3,38, SD = 1,15), att låta bli att köpa saker man egentligen klarar sig utan (M = 3,33, SD = 0,98) samt att undvika att köpa miljöfarliga produkter (M = 3,26, SD = 1,02) utförs enligt deltagarnas självrapporterade beteenden mer sällan än

exempelvis kollektivtrafik, källsortering och hushållandet av el i hemmet. Detta stämmer överens med hur högt dessa beteenden prioriteras vara möjligheter att kunna påverka en

(18)

förbättring av klimatproblematiken. Att handla ekologiskt prioriteras av många deltagare vara en påverkansmöjlighet, dock utförs beteendet mer sällan än nästan alla övriga miljövänliga beteenden enligt deltagarnas självrapportering (M = 2,78, SD = 1,19). Att sluta äta nötkött anses inte bland deltagarna vara en möjlighet att påverka klimatproblematiken, det är också det miljövänliga beteende som utförs minst (M = 1,89, SD = 1,17). Överlag verkar det som att deltagarna ofta utför de beteenden de betraktar vara påverkansmöjligheter.

Anledningar som förhindrar en förbättring av klimatproblematiken. De anledningar som deltagarna nämner får dem att känna att de inte kan bidra till en förbättring av

klimatproblematiken är exempelvis orättvisan i att industrier eller stora länder bidrar till så pass mycket förstörelse att miljövänliga handlingar på individnivå endast upplevs göra liten skillnad, denna anledning nämns av fyra procent av deltagarna. Ytterligare en återkommande och liknande orsak, som nämns av fem procent av deltagarna, är att hela samhället, varje individ, måste engagera sig i klimatproblematiken, annars är en förbättring i det närmaste omöjlig. Två procent av deltagarna menar att klimatproblematiken är alltför omfattande och komplex för att mänskligheten ska kunna påverka den i positiv riktning.

Diskussion

Ovanstående studie utfördes i syfte att undersöka hur unga vuxna högskolestuderande ser på klimatproblematiken och vilka faktorer som påverkar huruvida deltagarna väljer att bete sig miljövänligt eller inte, detta för att tidigare forskning främst har fokuserat på gruppen vuxna som en helhet och sällan satt högskolestuderande i centrum när det gäller hållbar utveckling och utbildning. Studien har bidragit till den tidigare forskningslitteraturen med kunskap om faktorer som påverkar unga vuxnas miljövänliga beteende. Resultaten från denna studie antyder att kunskap, känsla av personligt ansvar, tillit till forskning samt upplevelse av att kunna påverka klimatproblematiken har betydelse för om unga vuxna väljer att bete sig

(19)

miljövänligt eller inte. I denna studie har känslan av personligt ansvar för, liksom kunskap om klimatproblematiken det största förklaringsvärdet när det gäller miljövänligt beteende.

Förutom att bidra till forskningslitteraturen med resultat om faktorer som kan förklara unga vuxnas miljövänliga beteende, bidrar studien även med ny kunskap om anledningar som unga vuxna högskolestuderande upplever gör det möjligt för dem att kunna påverka

alternativt inte kunna påverka en förbättring av klimatproblematiken. Anledningar deltagarna nämnde som möjligheter att kunna påverka var också beteenden de ofta utförde själva, som exempelvis källsortering, hushållandet av el och att färdas med kollektivtrafik. Deltagare som ansåg sig oförmögna att kunna påverka klimatproblematiken i positiv riktning kände sig maktlösa och uppfattade rollerna i samhället som orättvisa, då de ansåg att industrier och stora länder förstör klimatet så pass mycket att miljövänligt beteende på individnivå inte gör någon skillnad.

Ansvar ligger närmare miljövänligt beteende än tillit, kunskap och påverkansmöjlighet. Att ansvar har det största förklaringsvärdet när det gäller miljövänligt beteende kan förklaras genom en norm-aktiveringsmodell (Schwartz, 1970). Enligt denna modell aktiveras ansvar först när man förstår vilka konsekvenser det egna beteendet kan få för andra människor. Först därefter väljer man att eventuellt bete sig miljövänligt. Utan kunskap och tillit till forskning anser man antagligen inte att det egna beteendet påverkar andra negativt och därför går man inte vidare till att känna ansvar. Känner man att det på individnivå är omöjligt att påverka klimatproblematiken i en positiv riktning går man troligtvis inte heller vidare till att känna ansvar. Om man följer denna modell kan det tolkas som att känslan av personligt ansvar ligger närmare miljövänligt beteende än exempelvis kunskap om klimatproblematiken, tillit till forskning och känslan av att kunna påverka, och att det är därför som ansvar har det största förklaringsvärdet och det starkaste sambandet med miljövänligt beteende.

(20)

Norm-aktiveringsmodellen kan också till viss del förklara varför tillit till forskning om klimatproblematiken och upplevelsen av att kunna påverka i denna studie inte på egen hand kunde förklara miljövänligt beteende, trots att de visade på signifikanta samband med miljövänligt beteende i de univariata analyserna. Det kan tolkas som att tillit och

påverkansmöjlighet påverkar ansvarskänslan och miljöbeteendet, men eftersom ansvar ligger närmare miljövänligt beteende än tillit och påverkansmöjlighet, kunde de senare faktorerna inte på egen hand förklara miljövänligt beteende. De är dock fortfarande viktiga för att förstå varför människor väljer att bete sig miljövänligt eller inte.

Tillförlitliga källor när det gäller klimatproblematiken medför attitydförändringar (Angelöw & Jonsson, 1994) och kan bidra till förståelsen om varför kunskap kan förklara en unik del av miljövänligt beteende. En förklaring till att kunskap uppvisade det svagaste sambandet med miljövänligt beteende kan vara att skalan för kunskap var smalare än de övriga skalorna (den innehöll endast en fråga). Trots detta kunde kunskap förklara en unik del av miljövänligt beteende, dock en betydligt mindre del än ansvar. Att människor som har kunskap om klimatproblematiken beter sig miljövänligt kan exempelvis förklaras genom kunskapskällornas olika grad av trovärdighet. Tidigare forskning visar på att människor som fått kunskap om klimatproblematiken via otillräcklig och inkonsekvent forskning känner ett lågt miljöengagemang (Angelöw & Jonsson, 1994). Kunskap som erhållits från tillförlitliga källor kan däremot medföra stora attitydförändringar och ett aktivt miljövänligt beteende. I tidigare forskning finns det olika åsikter kring huruvida människors kunskap om

klimatproblematiken påverkar deras miljövänliga beteende eller inte (se Angelöw & Jonsson, 1994; Eurobarometer, 2008; Gardner & Stern, 2002; Grob, 1995). Denna studie visar dock på att unga vuxna som har stor kunskap om miljöproblematiken också väljer att bete sig

(21)

ett positivt samband med deras kunskap om klimatproblematiken, har fått sin kunskap från trovärdig och hållbar forskning.

En socialpsykologisk förändringsstrategi kan förklara de kollektivistiska

påverkansmöjligheter som föreslogs. Som påverkansmöjligheter i denna studie nämndes av några deltagare kollektivistiska förslag som exempelvis människans förmåga att kunna påverka andra människor, politiska partier eller liknande. Med en socialpsykologisk strategi förespråkas budskapet att människor genom sin förmåga att kunna samverka och samarbeta med andra kan förändra andra människors beteende och inställning (se Angelöw & Jonsson, 1994). En tolkning är att de människor som i denna studie föreslog kollektivistiska strategier för att förbättra klimatproblematiken anammat ett socialpsykologiskt tankesätt när det gäller möjligheten att kunna förändra.

Personliga egenskaper eller brist på kunskap bidrog inte till känslan av maktlöshet. Några deltagare upplevde det vara svårt att kunna påverka klimatproblematiken i positiv riktning, de ansåg att deras egen personliga ansträngning inte gör någon skillnad i det stora hela då exempelvis industrier och stora länder missbrukar sin makt. Personliga egenskaper eller brist på kunskap nämndes aldrig som källor till maktlöshet, något som inte ligger i linje med tidigare forskning (se Lindén, 1994; Ojala, 2008b) eller med resultatet från denna studie där kunskap hade en relation med miljövänligt beteende. Även om beteende och

påverkansmöjlighet inte är exakt samma sak är detta ändå värt att nämna. I en tidigare studie om unga vuxnas syn på källsortering (Ojala, 2008b) delas känslan av maktlöshet när det gäller klimatproblematiken in i två delar – uppfattningen om att det egna beteendet inte gör någon skillnad i det stora hela samt brist på tillit till personer eller organisationer som har ansvar för till exempel källsortering. Denna indelning kan även tillämpas på resultaten från denna studie. Att skylla på personliga egenskaper såsom exempelvis lathet eller att agera enligt inlärd hjälplöshet verkar enligt tidigare forskning fungera som taktiker för att kunna avsäga sig

(22)

personligt ansvar för klimatproblematiken (Lindén, 1994; Ojala, 2008b). Det är möjligt att en annan metod, exempelvis djupintervjuer, skulle ge andra resultat än de som presenterats i denna studie.

I ovanstående studie finns några begränsningar som kan ha påverkat resultatet. En av begränsningarna är urvalsmetoden. För det första var urvalet inte randomiserat. För det andra är det möjligt att majoriteten av de människor som valde att delta var personer som tycker att klimatfrågan är viktig att göra någonting åt, detta trots att det innan enkäten delades ut påpekades att svar mottogs lika tacksamt både från personer som var intresserade som de som var ointresserade av klimatfrågan. Ytterligare en svaghet i studien är det höga bortfallet (49 %). Det är möjligt att någon annan typ av enkätutdelning hade gett högre svarsfrekvens. Bortfallet kan som sagt till viss del bero på bland annat en inställd föreläsning då insamling av enkäter skulle ha ägt rum, samt stor frånvaro på en föreläsning som var schemalagd dagen före en storhelg, då enkäterna skulle samlats in.

Studien har ändå flera styrkor. En av studiens styrkor är att den undersöker unga människors upplevelser av vad som möjliggör alternativt förhindrar miljövänligt beteende, beskrivet med deras egna ord. Detta kan betraktas som en styrka eftersom det är nödvändigt att förstå människors egen syn på hinder och förutsättningar för att kunna förändra deras inställning och beteende när det gäller klimatproblematiken (Angelöw & Jonsson, 1994). En annan av studiens styrkor är att den uppmärksammar unga vuxnas syn på

klimatproblematiken, vilket är mycket relevant då tidigare forskning främst fokuserat på gruppen vuxna som en helhet (Ojala, 2008b) och emerging adulthood kan vara en avgörande tid för hur miljövänligt människor väljer att leva sitt fortsatta liv (Arnett, 2000, 2007). Ytterligare en styrka med studien är att den undersöker universitetsstuderandes syn på klimatproblematiken. Detta kan betraktas som en styrka eftersom det är viktigt att

(23)

detta arbete samt arbetet med att förbättra klimatproblematiken är det viktigt att förstå denna grupps tankar och åsikter kring dessa frågor. Det vore relevant att i fortsatt forskning

undersöka om det finns någon skillnad i syn på klimatproblematiken mellan unga vuxna som studerar på universitetsnivå och unga vuxna som inte gör det. Universitetsstuderande nämnde i denna studie exempelvis inte brist på kunskap som en anledning till att de kände sig

maktlösa inför klimatproblematiken. Kan detta bero på att de anser sig vara välinformerade och skulle unga vuxna som inte studerar vid universitetet svara på annat sätt?

Varför väljer då vissa människor att bete sig miljövänligt och andra inte? Ovanstående studie har till viss del besvarat frågan. Det verkar finnas många olika faktorer som inverkar på miljövänligt beteende, några av dem framträder i denna studie. Människor som känner ansvar för klimatproblematiken beter sig troligtvis miljövänligt, liksom människor som innehar kunskap om klimatproblematiken. Även tillit till forskning om klimatproblematiken, liksom upplevelse av att kunna påverka, visar samband med miljövänligt beteende. Det verkar slutligen också som att det åtminstone i denna studie, trots att vissa människor känner sig maktlösa, finns en förhoppning hos många om att kunna påverka klimatproblematiken i positiv riktning och skapa en harmonisk miljö för både nuvarande och kommande generationer.

(24)

Referenser

Angelöw, B., & Jonsson, T. (1994). Individ och miljö. Lund: Studentlitteratur.

Arnett, J. J. (2000). Emerging adulthood. A theory of development from the late teens through the twenties. American Psychologist, 55, 469-480

Arnett, J. J. (2007). Suffering, selfish, slackers? Myths and reality about emerging adults. Journal of Youth and Adolescence, 36, 23-29

Axelrod, L. A., & Lehman, D. R. (1993). Responding to environmental concerns. What factors guide individual action? Journal of Environmental Psychology, 13, 149-159 Biel, A., & Gärling, T. (1995). The role of uncertainty in resource dilemmas. Journal of

Environmental Psychology, 15, 221-233

Bierhoff, H. W., & Auhagen, A. E. (2001). Responsibility as a fundamental human phenomenon. I A. E. Auhagen, & H. W. Bierhoff (Red.). Responsibility. The many faces of a social phenomenon (sid. 1-8). London: Routledge.

Björneloo, I. (2008). Hållbar utveckling – att undervisa utifrån helheter och sammanhang. Spanien: Liber AB.

Eurobarometer (2008). Europeans´ attitudes towards climate change. Hämtad den 15 december 2008, från

http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_300_full_en.pdf

Flanagan, C. (1998). Exploring American character in the sixties generation. I A. Colby, J. B. James, & D. Hart (Red.) (1998). Competence and character through life (sid.169-185). Chicago, IL, US: University of Chicago Press.

Flanagan, C. A., Gallay, L.S., Gill, S., Gallay, E., & Nti, N. (2005). What does democracy mean? Correlates of adolescents’ views. Journal of adolescent research, 20, 193-218 Gardner, G.T., & Stern, P. (2002). Environmental problems and human behavior. Needham

Heights: Allyn & Bacon.

Grob, A. (1995). A structural model of environmental attitudes and behavior. Journal of Environmental Psychology, 15, 200-220

Kaiser, F. G., & Shimoda, T. A. (1999). Responsibility as a predictor of ecological behavior. Journal of Environmental Psychology, 19, 243-253

Lindén, A.- L. (1994). Människa och miljö: Om attityder, värderingar, livsstil och livsform. Stockholm: Carlssons.

Lundholm, C. (2003). Att lära om miljö: forskare- och högskolestuderandes tolkningar av ett miljöinnehåll i utbildningen. Stockholm: Pedagogiska Institutionen, Univ.

Maloney, M. P., & Ward, M. P. (1973). Ecology: Let´s hear from the people. An objective scale for the measurement of ecological attitudes and knowledge. American

(25)

Nurmi, J.-E. (1994). The development of future-orinetation in a life-span context. I Z. Zaleski (Red.), Psychology of future orientation (sid. 63-74). Lublin: Towarzystwo Naukowe KUL.

Ojala, M. (2008a). Learning about global environmental problems: Emotional aspects, emotion regulation, and a sense of purpose among children, adolescents, and young adults. Hämtad den 4 juni 2009, från

http://proj.formas.se/detail.asp?arendeid=17122&sprak=2&x=230&y=0

Ojala, M. (2008b). Quantitative and qualitative analyses of household recycling among young adults. Environment and Behavior, 40, 777-797

Sandell, K., Öhman, J., & Östman, L. (2005). Education for sustainable development. Nature, school and democracy. Lund: Studentlitteratur.

Schwartz, S. H. (1970). Elicitation of moral obligation and self-sacrificing behavior. Journal of personality and social psychology, 15, 283-293

Swedish National Agency for School Improvement (2005). Learning for sustainable development. Stockholm: Lenanders grafiska AB.

United Nations Conference on Environment and Development (1993). Agenda 21. Volym 2. Stockholm: Miljö- och Naturresursdepartementet.

Uzzell, D. (2000). The psycho-spatial dimensions of global environmental problems. Journal of Environmental Psychology, 20, 141-149

References

Related documents

Syftet med vår undersökning har varit att med utgångspunkt i skolans värdegrund belysa och undersöka hur lärare resonerar och förhåller sig till den värdekonflikt som kan

• The time to sprinkler activation for the residential sprinkler correlates well with the temperature rating and the RTI of the glass bulb. The sprinkler with the 3 mm, 68°C glass

We assess the military utility of a certain technology as its contribution to the operational capabilities of the SwAF, based on identified relevant scenarios.. Since a new

Den första typen är att informanten redan befinner sig i ett av kapitalen, till exempel det ekonomiska, den andra typen är att informanten är tvungen att följa det ekonomiska

Dessutom undersöktes om det fanns samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/eller sexuell relation och/eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos unga

As the importance of nearly all points that arose in the development of Paper A will increase with the design of functional products, it is apparent that there is ample work yet to

In light of these considerations, with the present study, we aim to investigate the links between teacher responsiveness, self-reported student–teacher relationship quality

De personer som skattade sin kunskap som relativt hög (mycket eller ganska mycket) kring effekter och biverkningar av dopning är även de enda som instämt till att vara beredd att