Är det inne att lära ute? En studie av hur man använder utemiljön i undervisningen

Meta Hammer

Är det inne att lära ute?

En studie av hur man använder utemiljön i undervisningen

Examensarbete 10 poäng Handledare:

Örjan Lönnevik

LIU-IUVG-EX--01/66 --SE Institutionen för

Avdelning, Institution Division, Department Institutionen för utbildningsvetenskap Department of Educationalscience 581 83 LINKÖPING Datum Date 2001-06-17 Språk

Language RapporttypReport category ISBN X Svenska/Swedish Engelska/English Licentiatavhandling X Examensarbete ISRN 01/66 C-uppsats

D-uppsats Serietitel och serienummer_{Title of series, numbering} ISSN Övrig rapport

____

URL för elektronisk version

Titel

Är det inne att lära ute?

En studie av hur man använder utemiljön i undervisningen

Title

Is it modern to go out?

A study of how to use your forrest or schoolyard in outdoor education

Författare

Author Meta Hammer

Sammanfattning

Abstract

Detta arbete handlar om utomhuspedagogik. Det bygger på en litteraturgenomgång med olika exempel från andra lärares tankar om utemiljöns pedagogiska fördelar. Vidare finns tre lärares erfarenheter från vad man kan arbeta med utomhus. Arbetet innehåller också en presentation av hur Västra Hargs skola har byggt upp sin utemiljö och hur Charlottenborgsskolan i Motala arbetar med sin “Gröna tråd” från F-6. Det innehåller också en bilaga där det ges exempel på vad man kan göra ute inom de olika ämnen som vi har i skolan.

Nyckelord

Keyword

1 INLEDNING... 4

2 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING... 5

3 METODBESKRIVNING ... 5

4 HISTORISK BAKGRUND TILL UNDERVISNING UTOMHUS ... 6

5 LÄROPLANERNA... 8

6 LITTERATURGENOMGÅNG ... 10

7 REDOVISNING AV HUR OLIKA SKOLOR ARBETAR MED UTEMILJÖN... 16

7:1 ÖSTRA SKOLAN I MOTALA...16

7:2 VÄSTRA HARGS UTERUMSSKOLA...17

7:3 CHARLOTTENBORGSSKOLAN I MOTALA...20

8 DISKUSSION ... 23

9 LITTERATURFÖRTECKNING... 26

1 Inledning

Jag har valt just detta ämne för att jag blev nyfiken på hur skolorna i Motala

använde sig av sin utemiljö som skolgården och skolskogen. Det har på senare tid blivit populärt bland skolor att arrendera en bit skog av kommunen, sk skolskog. Jag ville undersöka hur man tar till sig naturen som ett hjälpmedel i

undervisningen. Som förälder har jag inte märkt att mina barn har fått använda sig av naturen i skolan. Då jag har gått temakursen utomhus-pedagogik 5p känner jag mig övertygad om att det är viktigt att använda sig av naturen och att ingenting är omöjligt. Det är vi själva som sätter upp hinder genom låsta tankar och ansträngd ekonomi, inte barnen eller utemiljön.

Jag tror att barn reagerar olika i annorlunda miljöer. Oftast har den som är teoretiker fördelar i klassrummet. Den som är praktiker får fördelarna ute. Detta tror jag är mycket viktigt för alla elevers självförtroende att någon gång få känna sig bäst på något.

Vi är ju också lyckligt lottade här i Sverige med Allemansrätten, något som vi verkligen bör värna om. Vi har tillgång till stora strövområden med vattendrag, berg, skogar och ängar. Genom att vistas ute i naturen och där på plats se växlingarna genom årstiderna och även hur miljön på plats påverkas, skapas ett naturligt intresse som sedan sitter i hela livet. Det är ju inte alla barn förunnat att ha fått åka hölass, trä smultron på strå, blivit blåbärsblå på fingrarna eller känt svampdoften i skogen. Något som min och alla tidigare generationer har upplevt. Här tycker jag att skolan och vi lärare har ett ansvar att visa detta för dagens ungdomar där det är möjligt.

Det jag hör ... det glömmer jag. Det jag ser ...

det kommer jag ihåg. Det jag gör ...

det förstår jag.

2 Syfte och Problemformulering

Syftet med mitt arbete är att förhoppningsvis få tips och ideér till att arbeta med utomhuspedagogik som en bra grund i min undervisning. Delvis för att jag tycker om att vistas ute, delvis för att jag vill ha tips och ideér på vad man kan göra ute med en skolklass. Jag vill veta hur dessa lärare och skolor arbetar med utemiljön. Eftersom jag är Ma-No-lärare vill jag också veta om det finns bra metoder att använda i just matteundervisningen. Därför har jag formulerat tre frågor i en enkät och sänt ut till några skolor. Jag vill också med hjälp av litteratur-genomgången visa att andra tycker det är suveränt att jobba med en miljö som inte enbart består av undervisning inom skolans fyra väggar. Jag vill även visa att det här inte är några nya tankar utan egentligen något som förr var ganska så självklart hos vissa pedagoger. I problemformuleringen har jag ställt följande frågor:

Använder sig lärarna av utomhusmiljön i den utsträckning som styrdokumenten medger?

Hur använder de utemiljön i exempelvis matematik? Tar skolan vara på den utomordentliga lärandemiljö, som vi kallar natur?

3 Metodbeskrivning

När jag valde ut skolorna tänkte jag på de skolor som förekommit i olika artiklar om utemiljön, i Motala Tidning. Jag har tagit kontakt med fem skolor i Motala Kommun dit jag har skickat ut ett formulär med ovanstående frågor. Då jag tyckte att jag fick väldigt varierande svar, en sände flera sidor, en skrev bara två

meningar, tre svarade inte, valde jag att ringa upp de fem skolorna som jag visste arbetade med utemiljön i undervisningen för att på så vis få en klarare bild av hur skolgården och skogen användes. Lärarna hade jag själv läst om i Motala Tidning och en hade jag träffat under min praktikperiod på en skola. En lärare, slöjdläraren visade sig arbeta på två skolor och arbetade med utemiljön på bägge dessa skolor. Bråstorps-skolan tyckte inte de hade hunnit komma igång. De hade nyligen fått tillåtelse av kommunen att använda skogen som finns i anslutning till skolan. Jag fick alltså inget namn på någon som ville ställa upp på en intervju. Jag fick heller inget namn från de två övriga skolorna. Alltså blev det två lärare som jag frågade. Jag använde dock fortfarande grundfrågorna som mall i intervjun. Jag har även varit i kontakt med Västra Hargs uterumsskola, där jag gjort studiebesök och återger upplevelserna därifrån. Jag har också ägnat mig åt många litteraturstudier för att där hitta de många fördelar som utevistelsen ger.

4 Historisk bakgrund till undervisning utomhus

Redan de gamla grekerna ... undervisade utomhus. Platon och Sokrates undervisade sina elever under bar himmel. Jesus predikade från en klippa. Undervisning utomhus är alltså inget nytt utan har egentligen funnits i evigheter. Det är bara under senare århundraden som undervisningen har flyttats in i salar eller klassrum.

Filosofen Aristoteles säger att vi förstår världen via våra sinnen. Först när vi fått informationen via sinnena kan vi med hjälp av vårt logiska intellekt fatta korrekta beslut. Detta menar Aristoteles är en akt av förståelse som kallas för intuition. Enligt honom är kunskap lika med intuition. (Olsson, 1995)

Vi kan följa filosofer och pedagoger som J. A. Comenius, 1592-1670, (tjeckisk teolog och pedagog). J. J. Rousseau, 1712-1778, (skrev bla Émile eller om uppfostran 1762. Han ville bevara den naturliga människan som lär sig genom sina misstag och erfarenheter). J. H. Pestalozzi, 1746-1827, (schweizisk

pedagog och författare. Han lade stor vikt vid att hitta bra vägar till kunskap, ej kunskapsmängden. Han trodde på rörelse och praktiskt arbete, något som haft avgörande betydelse inom våra lekskolor, gymnastik- och slöjd-undervisningen).

F. Fröbel, 1782-1852, ( tysk pedagog och lärjunge till Pestalozzi. Upphovsman

till barnträdgården eller förskolan, där han betonade den fria lekens betydelse för barns utveckling). Ellen Key, 1849-1926, (svensk författarinna och

samhällsdebattör. Skrev bla Barnets århundrade där hon argumenterade för en friare barnuppfostran. Hon ansåg att barnen inte bara skulle söka kunskap genom böcker utan också i verkligheten genom hantverk och trädgårdsskötsel).

J. Piaget, 1896-1980, (banbrytande schweizisk pedagog). John Dewey, Maria Montessori, Rudolf Steiner, Célestin Freinet, Ulrica Leimar, Ingrid

Pramling och Howard Gardner. (Utomhuspedagogik, 1997, s.11 och s.51).

Naturkontaktens betydelse varierar hos dessa, men för samtliga är det viktigt med användningen av alla sinnen, den skapande fantasin och leken och handens

kunskap i olika bemärkelser i sin pedagogik.

Vid förra sekelskiftet hade fyra av tio folkskolor i Sverige skolträdgårdar. De bestod då av både trädgårdsland med nyttoväxter och prydnadsväxter och oftast också en fruktträdgård. Den hade stor betydelse då odling var ett sätt att överleva och bla lärde sig barnen via den att äta potatis. De fick också lära sig att

uppskatta skönheten i den välskötta trädgården. Redan under den här tiden såg man möjligheterna med att låta skolträdgården och utevistelsen berika andra ämnen på schemat.

Trädgården sågs som motvikt mot det skadliga innesittandet och ökade elevernas färdigheter och iakttagelseförmåga. Nu kom också många nya pedagogiska idéer bla Rudolf Steiner och Maria Montessori med aktivitetspedagogiken och John Dewey med begreppet ”learning by doing”. Han förespråkade en skola som var en naturlig del i det omgivande lanskapet och spelade en aktiv roll i samhället - en skola mitt i byn.

5 Läroplanerna

1955 kom två styrdokument. En för folkskolan, en för enhetsskolan, och

trädgårdarna prioriterades inte längre utan försvann. Skolgården asfalterades och anpassades till maskinerna som skottar snö och klipper gräs. Idag lever nio av tio svenska barn i tätorter. De sitter mer inne nu än någonsin tidigare. De har inte längre någon naturlig koppling till kretsloppet. De vet inte alltid var maten kommer ifrån eller hur den tillagas. (Olsson, 1995)

Jag har här valt vissa bitar ur läroplanerna som jag anser talar för utomhusundervisning efter min tolkning.

Lgr 62 och Lgr 69 säger ingenting om skolträdgårdar och odling.

Först i Lgr 80 kan man hitta de pedagogiska motiven, då det där talas om det undersökande arbetssättet.

LGR 80

* Människan är aktiv, skapande och måste ta ansvar och söka kunskap för att i samverkan med andra förstå och förbättra sina egna och sina medmänniskors livsvillkor. (s.13)

* Kunskapsinhämtandet är en aktiv och skapande process ... (s.14) * Skolan skall därför ge eleverna insikter i ... naturvetenskap och teknik, hushållning med resurser, miljöfrågor ... (s. 15)

* Skolan måste lägga stor vikt vid en allsidig utveckling av elevernas färdigheter. (s. 16)

* Likaså skall skolan betona de tekniskt -praktiska vardagsfärdigheterna. (s. 16) * Under ett visst antal dagar av läsåret skall skolarbetet ske i form av

friluftsverksamhet. (s. 47)

* Utgångspunkten för arbete med olika stoffområden bör vara elevernas verklighetsbild. (s. 48)

På flera ställen kan man läsa att undervisningen bör bygga på elevaktivitet. Det betonas också att man ska använda sig av ett undersökande arbetssätt, utgå från eleven och närmiljön.

LPO 94

* ... att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (s. 5)

* Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla. (s. 6)

* En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. (s. 7)

* Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till

övergripande och globala miljöfrågor. (s. 7)

* Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av ämnen och arbetsformer. (s. 8)

Mål att sträva mot:

* Utveckla elevernas nyfikenhet och lust att lära. (s. 9)

* Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (s. 13)

Mål att uppnå i grundskolan:

* Känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang. (s. 10)

Läraren skall:

* utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. (s. 12)

LPO 94 bygger på skollagen som säger att skolan skall ”främja elevernas

harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och

samhälls-medlemmar”. (s. 2) Vidare trycker läroplanen hårt på miljön, eleverna ska få ett

miljöperspektiv som ska leda till att de tar ansvar, påverkar själva, tar ställning och får ett personligt sätt att förhålla sig till naturen och miljön. I LPO 94 talar man också mycket om eget val av arbetssätt, fördjupningar, temaarbeten,

problembaserade experiment och ämnesintegrering.

Man vill också ha ett bra samarbete förskola - skola så att man där kan utnyttja varandras kunskaper. I den nya läroplanen har dock lärarna stor frihet att själva planera vad som ska ingå och hur undervisningen ska läggas upp.

6 Litteraturgenomgång

Att undervisa utomhus är inget nytt påfund. För Susan Humphries, rektor vid Coombes infant school i England, är utomhuspedagogik att följa en tradition. Hon berättar att kunskapsinhämtningen börjar i människans närmiljö. (Olsson, 1995) Hon har arbetat vid Coombes infant school sedan starten i början på 1970-talet. Skolans fina utemiljö och genomtänkta utomhuspedagogik är hennes

livsverk, som nu följs av flera skolor i England. Där finns små dammar och mysiga buskage, träd och trädgårdsland och allt är tillåtet för barnen att vistas i. Läromedlet sätts rakt i händerna på barnen. De kan gå omkring och lukta, smaka, se, känna och lyssna. På detta sätt lär de sig respekt för sin närmaste omgivning och blir redan som barn miljömedvetna. Hur mycket man ska vara ute eller inne finns det inga regler om, bara att man ska använda sig av den ”äkta miljön” och fånga upplevelsen i nuet. Regnar det och blir imma på fönstren, tar man tillfället i akt till att koppla detta till en No-lektion och experimentera med imman på olika sätt, är ett exempel som ges. Målet för pedagogiken i Coombes är att få nyfikna, sociala individer. Barn har svårt att förstå samband. Får de däremot vara med om hela processer blir sammanhangen tydliga, säger Susan Humphries. Här får de livskunskap.

Anders Szczepanski skriver tillsammans med Lars Owe Dahlgren om ”den

sinnliga bildningens kunskapsväg. Skolans lärande inom fyra väggar är en mycket ung företeelse i människans utvecklingshistoria.” (Utomhuspedagogik,

1997, s. 5) De förordar något som de kallar ”det sprängda klassrummets

pedagogik”. I dagens samhälle med nya inlärningstankar som problembaserat

lärande och It-utvecklingen så borde en växelverkan av inne- resp ute-vistelse vara ett naturligt steg att ta.

Vidare framhåller Szczepanski och Dahlgren att det är bara en gammal fördom att tro att lärandet måste ske på en speciell plats och en speciell tid.

(Utomhuspedagogik, 1997) Vi låser upp oss helt i timplaner och

schemaläggningar istället för att arbeta i teman. Utomhuspedagogiken är en kompenserande kunskapsform där praktikern får komma fram, ett viktigt komplement till den annars så vanliga teoretiska och bokliga kunskapen.

Skolan är till för alla men handens kunskap har inte något högt värde i ”vår skola”. Enligt C.J. Glacken ”är det hos Aristoteles vi ska söka jordens ordning, dvs. en

balans och harmoni i naturen varav människan är en del. Joniska naturfilosofer har rötterna till handens kunskap och kopplingen till

direktupplevelser i uterummets autentiska miljö.” (Utomhuspedagogik, 1997,

Anders Szczepanski säger i en artikel ”att verkligheten är en utmärkt

inlärningsmiljö” och ”om du inte har känslorna med dig når du heller inte kunskapen” (Förskolan nr 3, 1993). Han säger också att mycket ”handlar ju om att koppla de teoretiska kunskaperna till en praktisk metodik.”

(Fritidspedagogen nr5, 1992). Det gäller att hålla sig till närområdet där barnen vistas i vanliga fall, något de kan återkomma till och känna igen. Exempelvis

växlingar i naturen, varför tappar trädet löven? Vart tar löven vägen under vintern? Händer det bara i skogen? Här är kompostering och kretsloppsexperiment en bra inkörsport till förståelse för hur allt fungerar i verkligheten. Kompostering är ju också något som nu finns på nästan varje förskola, skola.

Läraren Birger Emanuelsson på Gunneboskolan i Lund berättar att eleverna i hans klass fick i uppdrag av ICA-handlaren i närområdet, att informera kunder om miljövänliga produkter. Här fick eleverna själva läsa in sig och motivera varför man tex bör köpa koncentrerad juice istället för utspädd, och läsk i glasflaska istället för plast. För detta fick klassen ett ekonomiskt bidrag till klasskassan men också en bra start för ett livslångt lärande och ett praktiskt problem att ta ställning till. Bara för att man lämnar klassrummet behöver man ju inte vandra med

ryggsäck och fika, även om det är mysigt. Det kan finnas andra alternativ om det gynnar inlärningen.(Olsson, 1995, s. 24)

Vilka kunskaper är för livet undrar Stina Mattsson, Tunaskolan. (Olsson, 1995) Hon arbetar för att eleverna varje dag ska lära sig något som har med ens

överlevnad att göra. Barnen där får odla och de blir då noggranna och

ansvarsfulla. Det ökar också kamratskapen då de lär sig att hjälpa varandra med vattning och skötsel. Hon har infört potatisdagar och rosdagar bland annat.

” - Odlandet och närheten till naturen blir en livsstil. Om barn får den livsstilen kommer det globala tänkandet av sig självt”, säger Helle Rümmel,

rektor på skolan i Pöltsmaa i Estland. (Olsson, 1995, s. 107) Där arbetar man fortfarande mycket aktivt med sin skolträdgård då det behövs extra tillskott i maten. Man har inte så mycket i statliga bidrag och då gäller det att ta tillvara vad man kan. På den här skolan odlar man potatis och rödbetor och andra grönsaker som man sedan har nytta av hela vintern.

Människan är anpassad att leva i naturen då vi där känner oss harmoniska och trygga. Där det på skolgården ingår en bit naturmark stimuleras både vuxnas och barns skaparförmåga. Där det finns naturmark leker barnen fler och mer varierade lekar och lärarna varierar sin undervisning mer. Detta har Gunilla Lindholm visat i sin forskning. (Olsson, 1995)

Finns det någon djupare behållning än den njutbara? En skola i Veberöd skaffade får och barnen där fick på ett mycket påtagligt sätt lära sig den lilla stunden mellan liv och död. Det var påsk och tackorna började lamma. En del lamm klarade sig bra men inte alla. Barnen ville inte lämna lammen åt sitt öde utan slet och kämpade för deras överlevnad. Lena Ingvad berättar ” Före påsken hade många av

flickorna varit trötta och håglösa. Trots ... presterade några av dem strax efter den stora händelsen sina bästa resultat någonsin på engelskprovet.” (Olsson,

1995, s.29) Sedan 1993 har skolan egna får och detta har bla gjort kretsloppet synligt för eleverna. Ullen tas tillvara och används i slöjden, vissa djur skickas till slakt och skinnen har blivit mössor och tofflor. Lärarna märker också en öppnare kontakt med barnen, de är jämlikar i sitt kunskapssökande om fåren.

Wendy Titman visar i sin forskning att barn älskar att klättra, att gräva, att göra fördämningar, de tycker om blommor och gräs och djur, barn vill bygga kojor och kunna vara ifred. Allt detta vet vi men vad gör vi åt detta? Forskningen visar också att om skolgården målas används den också annorlunda av barnen. De blir gladare av att det finns färg på den och de sitter ofta på den målade asfalten. Något som aldrig förekommer på vanlig svart omålad asfalt. (Olsson, 1995)

Patrik Grahn har gjort en studie där han har jämfört två förskolor. Den ena är en ”Ur & Skur”-förskola med fruktträdgård och omgivande skogsområde, den andra är en nybyggd innerstadsförskola med arkitektoniskt tillrättalagd miljö, mycket påkostad. Båda förskolorna är mycket populära och barn köar för att få börja där. I studien visas det att barnen i ”Ur och Skur” med naturmark utvecklas bättre motoriskt och deras fantasi stimuleras mer än hos barnen i

innerstads-förskolan. ”Ur och Skur”-barnen leker bättre i grupp, är mer uthålliga och påhittigare i sina lekar. Innerstadsbarnen verkar sakna naturliga platser att ”gömma” sig på då det saknas träd och buskage. De blir ofta stående eller stör och avbryter varandras lekar. (Olsson, 1995, s.130)

Vad är det för skillnad på företagsvärldens brainstorming-möten och barnens hejdlösa flamsande kring matbordet,” skriver Titti Olsson. (Olsson, 1995,

s.145)

I förskolans pedagogik råder ett synsätt där barnet är som orörd natur. Kärnan i förskolan är den fria leken och det fria skapandet, något som Rousseau skrev om redan under upplysningstiden i sin bok Emile. Den raka motsatsen blir det när barnet börjar skolan där man har mer prestationsinriktade krav och kunskapsmål. I naturen får vi en upplevelse som tar alla våra sinnen i anspråk. Vi reagerar olika, ser olika saker och kanske är det inte längre läraren som är experten.

Ylva Johansson, fd skolminister, skriver som förord till ”Bland stubbar och kottar” av Stina Johansson, att barn behöver naturkontakt. Om barnet får ett väl grundat naturintresse tidigt så ger det ökad livskvalitet hela livet. Naturen är oöverträffad som lekplats och inlärningsplats. Stina Johansson skriver att

grunden för naturförståelse är just direktupplevelsen där alla sinnen får vara med. För att förstå under vilka förutsättningar vi kan leva på jorden, få en helhetssyn på livet och för att vi ska kunna förstå de lagar som styr oss och allt annat levande på jorden måste vi vara mycket i naturen. All kunskap där inte hjärtat är med är

värdelös kunskap har Piaget sagt. Barn känner med hjärtat och om vi vill att de ska förstå och värna om naturen är det vår skyldighet att visa dem så mycket som möjligt av verkligheten. Alltså måste vi tänka oss för när vi tar fram videon,

diabilderna eller bilderboken i klassrummet. Det vidgar också barns tidsbegrepp att vistas ute då de kan se årstidsväxlingarna och kan förstå årets gång. Något som förr var helt självklart då man ”läste” naturen för att kunna överleva. Ingen

kunskap är så tydlig som den vi får genom våra fem sinnen.

Friluftsliv är också av friskvårdande betydelse och barn behöver röra sig på ojämnt underlag för att träna och utveckla sin motorik. Man har också konstaterat att barns allmäntillstånd och motståndskraft mot infektioner förbättrats genom utevistelse. Därför är utevistelse så viktig för barnen. (Johansson, 1990)

Inger Nordheden, lärare på Freinet-skolan Kastanjen i Norsborg, skriver i sin bok om Freinet-pedagogiken bla att barns behov av att röra sig är mycket stort och viktigt. Även om behoven är olika vad gäller pojkar - flickor i allmänhet, så är utemiljön både viktig och lärorik. I barnens värld ända från dagis och långt upp i skolåren är det nästan bara kvinnor som finns runt omkring och sätter upp normer och regler. Hon berättar att en bekant till henne, som arbetar på

barnpsykmottagningen, började fundera på vad som är fel när majoriteten av anmälningar som kommit gällde sexåriga pojkar. Är det en generation med barn som vi inte klarar av, eller är det vi som är vuxna som glömt barns behov av att klättra, klänga, krypa, hoppa, bygga, gräva, och springa långt upp i åldrarna? Ett av Freinetpedagogikens ”honnörsord” är ”verkligheten som lärobok”.(s. 35) Nordheden skriver där vidare om en kollega som är övertygad att om barn

behärskar svåra saker i naturen, som paddla kanot, klättra i berg, åka skridskor och skidor, sova i tält, så blir deras självförtroende så starkt att de är beredda att ta itu med det teoretiska arbetet också utan att ge upp för lätt. (Nordheden, 1995) Vi har också ett kulturarv att förvalta även bland lekredskap, tänk om allt detta föll i glömska. Kottedjur, barkbåtar, rönnbär- och nypon-halsband, stendjur och bladtryck. Att göra en sälgpipa och blåsa i gräs. Kanske blir det just detta som fastnar i barnets minne och senare i livet väcker nyfikenhet inför det som naturen kan erbjuda även på annat sätt. (Johansson, 1990)

Titti Olsson skriver bla att barn lär med hela kroppen och alla sinnen, hela tiden. (Olsson, 1995) Alltså måste det finnas rörelsefrihet i undervisningen, i möjligaste mån. Både Anders Szczepanski och Titti Olsson skriver om att förskolan är föregångare på detta område. De använder sig både av nuet och av utemiljön mycket mera än övrig skolpersonal. Lära genom lek är en bra metod, skriver Stina Johansson. Hon påpekar också att barn har ett ständigt behov av kunskap, gemenskap och rörelse som lätt kan tillfredställas genom lekar i naturen.

(Johansson, 1990)

Forskning visar att den mänskliga hjärnan är mest mottaglig när man är 3-6 år gammal. Vi har dock i vår tid prioriterat det logiska tänkandet som finns i den vänstra hjärnhalvan, tal, språk, logik. I den högra hjärnhalvan finns förmågan till skönhetsupplevelser, bild, färg, form, melodi och helhetssyn. Hjärnhalvorna är beroende av varandra och behöver få utvecklas samtidigt. Bland annat är vänster hjärnhalvas tal grundat på högra hjärnhalvans erfarenheter och inre bilder. I

naturen stimuleras alla sinnen och barnen utvecklar både den konstnärliga sidan och den logiska sidan genom upplevelser i naturen. (Johansson, 1990)

Kunskapsinhämtningen ska ske i verksamheter som både stimulerar barnets logiska tänkande och skaparförmåga, enligt nya läroplanen. Då krävs det också olika arbetsformer i skolan, skriver Titti Olsson. Detta talar för att vidga

klassrummet till att också omfatta det som finns utanför skolhuset. Skolgården kan bli en ny pedagogisk resurs. (Olsson, 1995)

”Learning by doing” som John Dewey förespråkar betyder inte att man ska sluta läsa läroböcker. Tanken är en kombination där man arbetar både praktiskt och teoretiskt så ofta som möjligt. Dewey anser att ”ingen bok eller karta kan ersätta

den personliga erfarenheten.” (Hartman, 1995, s. 162)

Margareta Lakén och Agneta Nordin skriver i sin bok ”Kretsloppan” att de

positiva naturupplevelserna som man tidigare fått, kan vara en ovärderlig grund att stå på när man sedan ska studera de naturvetenskapliga ämnena i skolan.

Ungdomarna kan då referera till sina egna upplevelser och kanske komma ihåg hur allt hänger ihop. Något som nu är mycket aktuellt då vi i samhället behöver många naturvetare för framtida yrken. De framhåller också att inga lokaler behövs,

materialet finns där pedagogiskt tillrättalagt och sist men inte minst, det är GRATIS! (Lakén & Nordin, 1996)

En annan lärare, Sture Bertilsson på Fryxellska skolan lät eleverna bygga ett kretsloppshus. Detta gjorde matematiken konkret för eleverna. Att få gå ut och mäta och beräkna materialåtgången blev en nyttig och påtaglig erfarenhet. (Olsson, 1995)

Jag avslutar med två för mig viktiga citat ur Titti Olssons bok.

”De elever som vanligtvis betecknas som svaga har vuxit i takt med att skolan börjat arbeta praktiskt utomhus. Ute har eleverna kunnat visa exempel på ett annat sorts kunnande. Några har bokstavligen rätat på ryggen och återerövrat självkänslan. (Olsson s. 32)

”I växthuset gror den svage elevens frön precis lika bra som den duktiges.” (Olsson s. 52)

7 Redovisning av hur olika skolor arbetar med utemiljön

Jag sände ut enkäter till fem olika skolor i Motala Kommun som jag vet säger sig arbeta med skolskog och utemiljön. Två svar fick jag och sedan har jag använt mig av mitt tidigare besök i Västra Harg. De lärare som svarade var en slöjdlärare på Östra skolan och en lågstadelärare från Charlottenborgsskolan. I Västra Harg träffade vi rektorn på skolan.

7:1 Östra skolan i Motala

Östra skolan i Motala har helt nyligen fått arrendera en bit skog som de kallar sin ”skolskog”. Jag kontaktade skolan men fick inte så många svar på hur ofta man gick ut osv. Det visade sig att det är slöjdläraren som har störst engagemang där, men han arbetar på flera skolor.

På mina frågor svarar slöjdläraren som arbetar med år 1-6.

Hur använder du utemiljön i undervisningen?

Regelbundna besök för att hämta material, studera naturen, lyssna, lukta, röra och smaka. Vi är ute under vanliga slöjdlektioner och elevens val.

Hur använder du utemiljön i matematik?

Vi har byggt vindskydd och eldplats. Då får man praktiskt mäta och räkna. Vi beräknar skolskogens yta.

Vi har byggt varmluftsballonger och beräknat vindhastigheten.

Kan utemiljön användas i alla ämnen?

Absolut. Föreningen ”Skogen i skolan” har en mängd materiel och konkreta tips och ideér.

7:2 Västra Hargs Uterumsskola

Västra Hargs Skola är en rödmålad träbyggnad med vita knutar. På framsidan finns en stor grusbelagd skolgård och på baksidan breder blandskogen ut sig. Vattnet från Västra Hargsjön skymtar mellan träden. Skolan har barn från 6år -6:an.

Så började det hela

1993 bestämde sig Västra Hargskolans rektor, Yvonne Andersson, för att

utnyttja en redan bra skolgård ännu bättre och man beslöt sig för att det skulle bli en uterumsskola. För att få lite ideér och inspiration åkte två av lärarna iväg på en rikskonferens om skolans uterum i Lund. Efter konferensen redovisade lärarna för de andra i kollegiet. Man började fundera på: Vad använder vi skolgården till idag? Vad vill vi använda den till? Hur kommer vi vidare?

Man kom fram till att man kunde söka bidrag hos kommunen, kanske EU och sponsorer. Det man också var tvungen att bestämma tidigt var vem som skulle göra vad, och här tog man hänsyn till individuella intressen.

De olika uterummen

Skolgården är mycket stor och har många gamla stora träd. Där finns bergsknallar och buskar där man kan bygga kojor eller ha som ”hemligt” gömställe. Nedanför skolan ligger Västra Hargsjön. På skolgården finns en mängd småhus som man utnyttjar på bästa möjliga sätt. Förutsättningarna för en uterumsskola är alltså de allra bästa. För att få en uterumsskola delade man in skolgården i olika rum.

Äventyret är en del av skolgården där det finns vindskydd och en eldstad.

Eldstaden har man försett med ordentligt grillgaller och man kan till och med grilla hela smågrisar i en speciell anordning över elden. Flera gånger om året lagar man skollunchen här. Grillplatsen utnyttjas även vid familjeträffar och andra

sammankomster. I anslutning till grillplatsen har man anlagt en äventyrsslinga med ”farliga” saker på. Den består av grovmotoriska övningar som bla klättring i rep och krypning.

Vildmarken är den del av skogen där det är tillåtet att bygga kojor precis som

man vill. I skrevorna till en bergsknalle ligger en massa bräder och grenar.

Plattan (rektor kommer från Stockholm) består av en stor fotbollsplan med en

60-meters löpbana bredvid. Här kan man förlägga idrottslektionerna när vädret tillåter. Man har planer på att bygga ut plattan med en asfalterad plan som man tex skall kunna utnyttja till basketboll. På vintern blir här isbana och man spelar bland annat hockey och bandy.

Två gånger varje dag i en veckas tid är det en grupp på tre elever som ansvarar för djurens skötsel och matning. Enligt rektorn fungerar detta mycket bra och hittills har ingen av barnen protesterat mot att vara ”djurskötare”. På kvällarna är det fritidspersonal som sköter om djuren och på helgerna är det föräldrar som tittar till och matar dem. Fåren lånas in av en bonde som tar tillbaka dem över

sommaren. Hönsen brukar en lärare ta med sig hem över sommarlovet.

Trädgården, där det växer grödor har fyrorna hand om. På våren planerar, gräver

och sår de. Under sommaren hjälps föräldrarna och barnen åt att sköta

trädgårdslandet och på höstterminen i femman skördar barnen det de sått. De sår bla lin, solrosor, grönsaker, vitlök och andra kryddor. Dessa används sedan i hemkunskapen och skolbespisningen. Komposten samarbetar de äldre barnen och skolbespisningspersonalen med efter ett schema.

Forntiden ligger längst bort på skolgården. Här finns en domarring av stenar och

en nygammal runsten som bär på ett budskap till barnen. När man arbetar med forntiden gräver lärarna ner ”fornfynd” som barnen får leta efter. Där finns också en kokgrop iordningsställd. I kokgropen lagar man mat för att ge barnen en inblick i hur det är att laga mat på ett primitivt sätt.

En förälder har hjälpt skolan tillverka en vävstol enligt stenåldersmodell, men eftersom man är extra rädd om den förvaras den inomhus. Naturligtvis är varpen och inslag av växtfärgat garn.

Vattenhålet som egentligen är en damm, ligger intill skolhuset. På sommaren har

man fiskar i dammen. Naturen ser också till att grodor och andra småkryp

kommer dit. Eleverna tycker om att vara vid vattnet och det verkar som alla elever har sin speciella favoritplats på skolgården.

Lusthuset är ett litet hus på skolgården som med föräldrars hjälp blivit ett

rasttillhåll för de mindre barnen vid dåligt väder eller när de vill vara ifred.

Kulturhuset är uppehållsrum för de större barnen. Det är med föräldrars, lärares

och ideella krafters hjälp helt nyrenoverat.

Mellan Lusthuset och Kulturhuset finns det massor av körsbärsträd, som när jag var där, blommade för fullt. Den här platsen har därför fått det passande namnet

Körsbärsdalen.

Snickarboa är självklart huset där man kan snickra och bygga vad man vill.

Många slöjdredskap finns därinne.

instrumenten, som oftast var elektrifierade, krävs ett speciellt musikkörkort. Det får man ta i femman. Sedan är det fritt fram att spela så mycket man orkar och kan, så länge man håller sig till reglerna.

Betlehem var från början lärarbostad, men fungerar nu som skolmatsal, med

Mjölby kommuns modernaste kök. Matsalen består av två små rum i vanlig vardagsrumsstorlek. Här har också rektorn sitt kansli på övervåningen. Huset renoverades 1997.

På mina frågor svarar rektorn.

Hur använder ni utemiljön i undervisningen?

Vi använder utemiljön som ett extra klassrum med oändliga tillgångar. Mycket är ju redan redovisat. Andra stora fördelar är att barnen har något att göra när de kommer ut. Det är sällan de står och bara tittar eller väntar på sin tur att få tex gunga. Här finns så mycket att välja på. Det verkar också som om alla barn har hittat just sitt favoritställe på skolgården. Eleverna lär sig att vara rädda om varandra och naturen.

Hur använder ni utemiljön i matematik?

Det blir roligare att jobba med matte här ute, när man är aktiv, än att bara sitta stilla inne. Vi har olika mätningar med solrosorna. Hur mycket växer de per dag? Vilken växer snabbast? Hur många frön finns det i en solros? Solrosorna finns ju kvar här när barnen kommer tillbaka efter sommarlovet och även de yngsta kan ju se skillnaden.

Kan utemiljön användas i alla ämnen?

En målsättning är att få ut alla ämnen från skolbänken så småningom. Att med hjälp av uterummet skapa en naturlig förankring till det dagliga skolarbetet.

Hela skolgården fungerar som ett laboratorium och är i ständig förändring. Det gäller att vara outtröttlig i sina ambitioner att upprätthålla uterumsskolans standard. Målet är att eleverna lär sig vara rädda om varandra och det man har, både i naturen och det man själv byggt upp.

7:3 Charlottenborgsskolan i Motala

Charlottenborgsskolan i Motala är en enhet med sexårsverksamhet, grundskola år 1-6, skolbarnomsorg 6-12 år. Där finns ca 350 elever och ca 45 personal. 30 % av barnen har invandrarbakgrund. Man arbetar i åldersintegrerade klasser år 1-3 och åldershomogena klasser år 4-6. Skolbarnomsorg och sexårsverksamhet är integrerad i skolans lokaler och verksamhet.

Skolans profilering är enligt deras kursplan natur och miljö, samt estetisk-praktisk verksamhet. Dessa ämnen är prioriterade i skolans- och elevens val. Skolan är belägen i direkt anslutning till naturskön miljö. Förutsättningarna att arbeta med natur och miljö är mycket goda i skolskogen, som lånas av kommunen.

Under 1996/97 startades projekt Grön Flagg upp på skolan. Kriterierna för att uppnå Grön Flagg är att först välja ett tema som man ska arbeta med. Man måste också ha ett miljöråd med stort elevinflytande som beslutar om en handlingsplan, låta miljöperspektiv och ”utebildning” påverka verksamheten och undervisningen samt sätta upp minst fem konkreta miljömål att uppnå före 1 maj. Man arbetade med kretslopp, vatten och kompostering, och under våren 1997 fick

Charlottenborgsskolan, som första skola i Motala, sin Gröna Flagga som vajar på skolgården. Senare har man arbetat för kravodlat i matbespisningen, växthus på skolgården, källsortering och kompostering. Man har fått miljöstipendium från Motala kommun på 7000 kronor och det blev en grundplåt till kretsloppsgård med växthus, damm och berså. Dammen och växthuset är redan invigt och några pilgrenar har planterats så att en berså kan bli verklighet.

Man har prioriterat natur och miljö i skolans val för år 3-4 och använder tid till detta varje vecka. Genom kombinationen praktiskt-teoretiskt arbete vill man: * fostra elever till miljömedvetenhet

* ta tillvara skolskogens möjligheter för naturstudier, upplevelser, förståelse och respekt för naturen och dess kretslopp

* förmedla framtidstro

* utveckla intresse för växter, djur och deras livsbetingelser * få konkreta erfarenheter av vad allemansrätten innebär * praktiskt tillämpa natur- och miljövård

* göra naturvetenskapliga och tekniska experiment * arbeta för att skaffa skolan en tydlig miljöprofil

* tillverka och sätta upp fågelholkar, foderbord och namnskyltar för skolgårdens träd och buskar

* städa skolskog och skolgård

* tillsammans med kommunens yrkesfolk hjälpa till vid röjning, slåtter och plantering av skolskogen

6 år

Upptäcka livet i närnaturen, smaka, lukta, känna, lyssna och jämföra Följa årstidernas växlingar i naturen

Ha roligt tillsammans i naturen, leka, sjunga, skapa Hålla sig torr, varm och mätt när man är ute

”Hitta Vilse”-utbildning, Civilförsvaret År 1-3

Upptäcka och utforska olika naturtyper, ängen, skogen, bäcken, kärret, sjön Använda naturen som läromedel i alla ämnen

Samtala om allemansrätten

Lära sig enkel friluftsteknik, kniv, såg, stormkök Egen odling i klassrummet / närheten av skolan År 4-6

Egna undersökningar i naturen för att förstå sammanhang Artkunskap

Spännande friluftsturer utanför skolans närområde Vårda vår skolskog och skolgård

Friluftsteknik, yxa, vindskydd, eldstad, trefot Sköta om skolans kompost

Längre turer på friluftsdagar, kanot, cykling, lägerdagar

Moment från tidigare år finns hela tiden med, men i utvecklad form.

På mina frågor svarar en lärare som arbetar med år 1-3

Hur använder du utemiljön i undervisningen?

Varje vecka är jag ute i 80 min med år 3 oavsett väder. Vi talar om miljö i alla sammanhang. Vi bygger eldstad, lär oss såga, hantera kniv, bakar pinnbröd, undersöker växter- djurspår/ spillning. Vi tittar på årstidsväxlingar, ”Hitta vilsekursen”, hur man ska vara utrustad, kläder, dryck osv.

Vi tittar på olika föremåls förmultningar.

Vi lär oss förstå hur man blir vän med naturen, att den slår tillbaka om vi

behandlar den fel. Pratar om vattenförbrukningsmängden för människor på olika delar av jorden. Var finns det vatten, hur vi använder vatten, till vad osv.

Värderingsövningar, associationsövningar.

Hur lång tid tar det att gå, springa 1 km.

Vi mäter omkrets, höjd på träd, räknar föremål i olika stora naturrutor. Tittar på årsringar och ser hur gammalt ett träd är.

Vi bär vatten - beräknar volymmängd.

Vi räknar ut hur lång tid det tar för olika föremål att förmultna.

Kan utemiljön användas i alla ämnen?

8 Diskussion

Vi har ändrat mycket på vårt sätt att leva under de senaste decennierna. Hur många av eleverna har en farfar eller mormor som lever på landet med jordbruk som inkomstkälla? Det är ju inte så många generationer sedan som alla levde så. I en allt mer stressad vardag där barnen ska orka med en arbetsdag, ofta längre än förälderns och sedan fortsätta med fria aktiviteter på kvällstid, kan inte alla ha den avstressade känslan i naturen. Bara gå, lukta, lyssna, känna. Barnen idag behöver, kanske mer än tidigare generationers barn, få tillfällen att vara ute. Lära sig visa omtanke och respekt för naturen. Det verkar som vi inom skolan måste lära våra barn att vistas ute igen. En mycket behaglig uppgift tycker jag.

Det är ju bevisat att ju tidigare man lär sig respektera naturen ju mer medveten blir man om miljön. Det är begränsade resurser vi har att tillgå och detta måste vi värna om. Stina Johansson skriver att ett tidigt välgrundat naturintresse ger livskvalitét hela livet och att grunden för naturförståelse är just direktupplevelsen där alla sinnen får vara med. Barn som vistas ute i tidig ålder blir mer intresserade, nyfikna och vill förstå samband och sammanhang i naturen. De får då lättare att ta ställning till och ifrågasätta saker som gäller naturen.

Som lekplats och inlärningsplats är naturen suverän. Där ges alla sinnen

en maximal chans att stimuleras och aktiveras. Szczepanski och Dahlgren säger att användningen av alla sinnen förstärker inlärningen och gör den till en

förstahandsupplevelse. Ingen kunskap är så tydlig som den vi får genom våra fem sinnen. Ofta bygger vi upp “äventyrsbanor” i gympahallen för att träna och stimulera barnens motorik. Hur har det kunnat bli så? Vi har ju precis allt gratis och färdigt utanför skolbyggnaden. Inte kan det väl vara sämre träning att hoppa och klättra i naturen mellan stock och sten. Patrik Grahn skriver ju att hur fint man än bygger en skolgård så kan den ändå inte bli detsamma som en skolgård av naturmark. Motoriken och påhittigheten i lekar ökar helt naturligt av en icke

tillrättalagd miljö. Dessutom har det ju konstaterats att utevistelse ökar motståndskraften mot infektioner och allmäntillståndet förbättras.

Med den ansträngda ekonomi som vi lever med nu inom skolan kan det inte vara ekonomiskt försvarbart att inte utnyttja naturen runt omkring oss mera. Vi har ju här stora enorma tillgångar på både ätliga växter och svampar alldeles gratis. Ett klassrum med oändliga möjligheter både vad gäller storlek, upplevelser, klimat och allt detta är ju helt gratis. Har vi verkligen “råd” att inte utnyttja detta?

Nordheden skriver att barn som behärskar svåra saker i naturen, som att paddla kanot, åka skidor och skridskor, sova i tält odyl. får så starkt självförtroende att de sedan kan ta itu med svårare uppgifter i skolarbetet utan att ge upp så lätt. De får ett större tålamod. Detta är något som jag är övertygad om stämmer. Bara man har

lärt sig grunderna i att trivas ute – varm, torr, mätt - så tror jag att de kan känna en trygghet i att klara av saker på egen hand. Självförtroendet är på topp.

Det är i dessa stunder som inlärningen är som gynnsammast. Man lär sig “av bara farten,” även om viss styrning fortfarande måste ske av handledare. Flera fördelar ute är även att det tar lite tid för naturen att “växla”om. Ungdomarna har ofta ett väldigt högt “tempo”. De är vana vid snabba växlingar och förändringar.

Massmedia och fritidsaktiviteter konkurrerar om deras tid. Om du studerar och mäter knoppar på våren så är ju inte allt över på bara en lektion. Detta är också ett bra exempel på att allting inte går att “zappa över” och när eleverna väl har förstått detta så sjunker tempot ofta ner i hastighet och förhoppningsvis får kunskapen smyga in sakta men säkert. Eleverna får tid att njuta, lyssna, se och känna av naturen och omgivningen, något som vi tyvärr ofta glömmer bort i vår tillvaro av timplaner och scheman.

Då vi oftast håller oss till teoretiska kunskaper i skolan, kan naturen hjälpa oss att visa den praktiska användningen av all kunskap. Detta ökar med all säkerhet förståelsen och kanske också motivationen till att lära sig mera. Det är roligare att mäta sträckor utomhus, se växterna på riktigt i sin rätta miljö, kolla vad som verkligen lever i bäcken osv.

Något som jag också har lagt märke till är att en del barn saknar fantasi. Det är en väldig skillnad att berätta sagor och historier i olika miljöer. Inne i klassrummet kan det ta tid att bygga upp den mörka känsla som man lätt kan hitta ute under någon gammal gran. Allt kan bli mycket läskigare bara genom att man förflyttar sig ut. Ljuden förstärks, man kan känna vinden, kylan eller värmen och få det att bli spännande av sig självt. Fantasin stimuleras verkligen utomhus. Vi får heller inte glömma alla bra lekredskap vi kan hitta alldeles gratis ute. Vi kan bygga kottedjur, barkbåtar, eller kanske bara göra en enkel modell av en karta över vår skola, skolgård, affären eller där vi bor. Om vi sedan även lagar till lite mat på stormkök eller över öppen eld så får vi en gemensam upplevelse som är svår att återskapa på annat sätt. Det som egentligen krävs för att ha undervisning ute är goda kunskaper av pedagogen och mycket fantasi då man kan plocka in alla ämnen utomhus i undervisningen.

Jag blev nyfiken på hur andra lärare arbetar med sin undervisning utomhus. Därför valde jag att göra en enkät med vad jag tyckte relevanta frågor, enkel och lätt att fylla i. Det visade sig nu inte vara så jättebra. Jag fick nästan inga svar och de svar jag fick var som uppskrivna stolpar tex Hur använder du utemiljön i

undervisningen? – Räknar, mäter, skriver….

Mycket svårtolkat så därför valde jag att ringa upp de lärare som svarat på enkäten. Läraren på Charlottenborgs-skolan hade jag träffat tidigare under min praktik. Läraren på Östra skolan läste jag om i MotalaTidning. Från

Bråstorps-skolan, Skolgårda skola och Råssnäs-skolan fick jag inga svar. Jag utgick från frågeformuläret och har här återgivit samtalen. Nu efteråt känner jag att en personlig kontakt och ett besök på skolan som jag gjorde på Västra Harg hade varit mer givande än enkäten som jag skickade ut. Det är en väldig skillnad att få se arbetet på plats och känna det verkliga engagemanget mot att tolka ett svar på ett papper.

Jag känner att det här arbetet har gjort mig mer nyfiken och intresserad av hur man kan använda naturen på ett bra sätt inom tex bara matematiken. Jag skulle vilja fördjupa mig vidare i hur man kan arbeta med en till fem lektioner i veckan med bara utematte från 6-åringen upp till år 9 i skolan. Praktisk matematik där man använder konkret material direkt hämtat från naturen. Det skulle kännas mycket roligt och spännande. Jag har också funderat mycket på varför utemiljön inte används av fler lärare varje dag. Jag vet att högstadielärare säger att de har det svårt att få det att fungera schemamässigt, men är det hela sanningen? Alla lärare arbetar ju inte på högstadiet. Förskolan har ju oftast ett utepass om dagen. Lär sig inte de barnen något då? Är det kanske bristande kunskap hos lärarna, de vågar inte släppa greppet? Är det lättare att ha en grupp inom fyra väggar? Är det slentrian och bekvämlighet som styr, eller finns det inte tillräckliga bevis på att det ger mer hållbar kunskap att lämna klassrummet? Kan man lära sig något ute? Är det någon skillnad för pojkar och flickor med utomhuspedagogik? Gagnar det någon grupp mera eller är det helt könsneutralt? Hur reagerar våra invandrarbarn? Skulle utomhuspedagogik underlätta inlärningen för dem? Vi har ju ofta mycket olika syn på naturen och vad vi ska ha den till. Allemansrätten är inte alltid helt lätt att förstå. Det finns mycket kvar att forska vidare om och jag hoppas att jag kommer att få ta del av några av dessa frågor i framtiden.

9

förteckning

Dahlgren, L. O. & Szczepanski, A.

Utomhuspedagogik Boklig bildning och sinnlig erfarenhet

Skapande Vetande, Linköpings universitet 1997 Hartman S. G.

Lärares kunskap

Skapande Vetande, Linköpings universitet 1995 Johansson S.

Bland stubbar och kottar med barnen i mulleskogen

AB Boktryck, Helsingborg 1990 Lakén M. & Nordin A.

Kretsloppan

ÖN´S Bokförlag Nordin & Lövgren AB, Täby 1996 Nordheden I.

Verkligheten som lärobok - om Freinetpedagogiken

Liber utbildning, första upplagan, Tuna 1995 Olsson T.

Skolgården - det gränslösa uterummet

Liber Utbildning, första upplagan, Uppsala 1995 Skolöverstyrelsen 1980

Läroplan för Grundskolan, Lgr 80, Allmän del

Allmänna förlaget, Södertälje 1991 Utbildningsdepartementet

Lpo 94 Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet

Utbildningsdepartementet, Stockholm 1994

Tidskrifter:

Förskolan nr 3, 1993, ”Gå ut för att lära in, gå in för att lära ute”

Bilaga 1

Här är några tips på vad man kan göra ute som jag har skrivit ner: Sv

Plocka fem olika naturföremål, skriv dem i alfabetisk ordning

Rimord, hämta något rött och något som är blött, hämta något som är runt och något som är tunt

Motsatsord, hämta något stort - litet, långt - kort Dikter

Lässtund både med egen bok eller högläsning

No

Vattnets kretslopp, vatten i olika former Vattenrening - Avdunstning

Temperaturmätningar

Prata om levande - ej levande

Samband mellan djur - natur - människor Kretslopp - kompostering - sopor

Fåglar i närområdet, sjöfåglar vid Motala Ström Växter i närområdet

Ätliga vilda växter Medicinalväxter Olika odlingsförsök Undersök olika biotoper

Smådjur som gråsuggor, myror, skalbaggar, maskar

Ma

Mäta omkrets (cm, m), mäta trädens höjd Räkna föremål i en uppmätt ruta (1x1m)

Sorteringsövningar stor - liten, lång - kort, kottar - stenar -barr Statistik

Knoppligan

Luffarschack 3 eller 4 i rad

Mäta och beräkna arean på ett blad

Id

Sång och lekar med naturanpassning Orientering

Isregler - Livräddning

Motorikträning, även de äldre eleverna behöver detta Vandringar

Karttecken

Bild

Arrangemang av vinterståndare Måla av snöflingor

Måla med egentillverkad kol Knoppisar

Tillverka naturtavlor Djurpark med kottedjur Naturväv

Måla av blommor Måla av trädens former

So

Vandringar i kulturlandskapet - titta på flyttblocken Kartans färger

Lokal Historia på plats

Slöjd

Kniv och sågskola

Tälja en barkbåt - planteringspinne Trägubbe

Pilbåge Sälgpipa Smörkniv

Nyckelring eller namnbricka Filtning och tovning av ull Äppelplockare