Architechtural diagram in AutoCAD

Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap

Linköpings universitet Linköpings universitet

SE-601 74 Norrköping, Sweden 601 74 Norrköping

B-uppsats

LITH-ITN-YH-PR--07/015--SE

Elinstallationsritning i

AutoCAD

Almir Kebo

2007-06-08

LITH-ITN-YH-PR--07/015--SE

Elinstallationsritning i

AutoCAD

Examensarbete utfört i elektroteknik

vid Linköpings Tekniska Högskola, Campus

Norrköping

Almir Kebo

Handledare Kjell Karlsson

Handledare Kjell Lundegårds

Examinator Kjell Karlsson

Norrköping 2007-06-08

Rapporttyp Report category Examensarbete B-uppsats C-uppsats D-uppsats _ ________________ Språk Language Svenska/Swedish Engelska/English _ ________________ Titel Title Författare Author Sammanfattning Abstract ISBN _____________________________________________________ ISRN _________________________________________________________________ Serietitel och serienummer ISSN

Title of series, numbering ___________________________________

Nyckelord Keyword

Datum Date

URL för elektronisk version

Avdelning, Institution Division, Department

Institutionen för teknik och naturvetenskap Department of Science and Technology

2007-06-08

x

x LITH-ITN-YH-PR--07/015--SE

Elinstallationsritning i AutoCAD

Almir Kebo

I denna uppsats har jag illustrerat resultatet av hur jag gick tillväga när jag gjorde en

elinstallationsritning samt fastställandet av belysningen åt företaget El & driftteknik AB Strängnäs. Jag utförde ritningen inom områden som El & driftteknik anvisade mig.

Elinstallationsritning presenterar jag grafisk och i stycklista hänvisar jag ström/spänningen samt effekten för varje enskild symbol.

Upphovsrätt

Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –

under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga

extra-ordinära omständigheter uppstår.

Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,

skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för

ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten

vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av

dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,

säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ

art.

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i

den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan

beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan

form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära

eller konstnärliga anseende eller egenart.

För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se

förlagets hemsida

Copyright

The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible

replacement - for a considerable time from the date of publication barring

exceptional circumstances.

The online availability of the document implies a permanent permission for

anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to

use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.

Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses

of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The

publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,

security and accessibility.

According to intellectual property law the author has the right to be

mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected

against infringement.

For additional information about the Linköping University Electronic Press

and its procedures for publication and for assurance of document integrity,

please refer to its WWW home page:

Sammanfattning

I denna uppsats har jag illustrerat resultatet av hur jag gick tillväga när jag gjorde en elinstallationsritning samt fastställandet av belysningen åt företaget El & driftteknik i Strängnäs AB. Jag utförde ritningen inom som El & driftteknik anvisade mig.

Elinstallationsritningen presenterar jag grafiskt detta och i en apparatlista hänvisar jag märkdata för varje enskild symbol.

Förord

Jag vill tacka alla som har hjälpt mig att fullborda detta examensprojekt.

Min handledare under projektet Kjell Lundegårds från El & driftteknik AB i Strängnäs, och hans personal.

Min examinator Stig Björklund, ITN på Linköpings universitet som har inspirerat mig att tidigt komma igång med denna rapport och dessutom gett mig en möjlighet att komma till Ebersteinska skolan för att hämta CAD-symbolerna som jag behövde för att slutföra ritningen. Jag vill även tacka Lars Molander från Ebersteinska skolan för alla goda råd gällande

ritningen samt hjälpen med kopierandet av symbolerna.

Till sist vill jag tacka min handledare Kjell Karlsson, ITN på Linköpings universitet som har läst rapporten och hjälpt mig att nå detta goda resultat.

Norrköping 2007 Almir Kebo

Innehållsförteckning

3 Genomförande/ Redogörelse för arbetet 3

3.1 Ledningsdragningen i AutoCAD 3 3.2 Belysningsberäkning 4 3.3 Armaturplacering 6 3.4 Förslag på lysrör 7 3.5 Förslag på kablar 8 3.5.1 Anslutningskablar... 8 3.5.2 Kopplingskabel... 8

3.5.3 Styr och telesignalkabel... 8

3.5.4 Installationskablar... 9 4 Resultat 10 5 Diskussion 10 6 Referenser 11 6.1 Tryckta källor 11 6.2 Elektroniska källor 11 7 Bilagor 12 BILAGA 1 12 BILAGA 2 13

BILAGA 4 Andra våningen av lagerhall 14 BILAGA 5 Första våningen av lagerhall 15 BILAGA 6 Andra våningen av lagerhall 16 BILAGA 7 Första våningen av lagerhall 17 BILAGA 8 Apparatlista 18

Figurförteckning

Figur 1 En typisk industriarmatur [2]... 2

Figur 2 Mätartavla med gruppcentral och anslutningar [6]... 4

Figur 3 Armaturplacering i utdragna rum [2]... 6

Figur 4 T5 Lysrör Fullfärg HO 49W [9] ... 7

Figur 5 T8 Lysrör Fullfärg 58W [9]... 7

Figur 6Anslutningskabel för hushållsapparater [4] ... 8

Figur 7Anslutningskabel inom och utomhus [4]... 8

Figur 8 Kopplingskabel för apparatskåp, indragning i rör [4]. ... 8

Figur 9 Styrkabel för fast förläggning inom och utomhus [4]. ... 9

Figur 10 Installationskabel för fast förläggning och i rör eller kanal [4]. ... 9

Figur 11 Installationskabel för öppen förläggning inomhus [4]. ... 9

1 INLEDNING

1.1 Företagsbeskrivning

El & driftteknik Strängnäs AB startade sin verksamhet 1993 och har sedan dess utvecklats positivt. Företaget arbetar med att lösa kunders problem med elmotorer och elutrustningar. Kunder till företaget är industrier, kommunalt lantbruk och privatpersoner. ”Det vanligaste arbetet som företaget utför är omlindning, reparation och service av elmotorer, pumpar, svetsar, generatorer, transformatorer, elverk, fläktar mm. Företaget arbetar också med

nyinstallationer av elutrustningar kring motorer, försäljning av elmotorer, frekvensomriktare, kuggväxlar, kullager, remskivor, kilremmar, kedjor, handverktyg mm” [9].

1.2 Bakgrund

Företaget kommer att flytta in i en lagerhall storleken 20m i bredden och 41m längden. Själva elinstallationen kommer El & driftteknik att utföra, men en elinstallationsritning behöver de för att enklare utföra installationen samt för att kunna dokumentera vad de har gjort.

1.3 Syfte

Syftet med detta examensprojekt är att rita:

• Elinstallationsritning över nybyggnad som hela företaget kommer att flytta in i. • Rita samt fastställa rätt belysning för nybyggnaden.

Vid fastställandet av belysningen finner jag de bästa punkterna för installation av belysningen samt vilka ljusstyrkor som lämpar sig i de olika rummen.

1.4 Mål

Målet är att rita en elinstallationsritning som företaget kommer att ha användning vid installationen, samt att ge deras anställda en arbetsmiljömässigt och ergonomisk belysning.

1.5 Metod

För att göra min elinstallationsritning och lösa belysningsproblemet har jag läst böcker samt rådfrågat mina lärare. Genom litteraturstudien hoppas jag få mer kunskap inom mitt

examensprojektområde. För att få insyn i det blivande projektet letade jag översiktlig efter fakta på internet. I min vidare sökning av material inför projektet har jag inte utnyttjat internet utan använt mig främst av de tekniska böcker som jag tycker bäst beskriver just det område jag valt att skriva om.

Då det inte finns några särskilda licenser för framställning av elinstallationsritningar på LiU - ITN så används Autodesk Architectural Desktop 2005, där symbolerna som

behövdes hämtades från Ebersteinska gymnasiet där de har Autodesk Buildning Systems för installationsritningar.

2 Teori

2.1 Elinstallationsritningsteknik

Elinstallationsritning görs vanligtvis på byggnadsritningarna/planritningar och bör utföras så att elektrikern kan utföra installationen direkt efter ritningen.

Elinstallationsritningar behövs för att:

• Installatören ska kunna räkna fram en anbudspris för anläggningen. • Elektrikern ska kunna utföra elinstallationen korrekt.

Ledningar ska så långt som möjligt vara ritade där de ska placeras men kan flyttas.

Apparater och utrustningsdelar ska vara inritade att placeringen klart framgår och kan mätas fram på ritningarna.

2.2 Belysningsteori

Planeringen av belysningen är en process där man måste ha många faktorer i åtanke. Större delen av planeringstiden går ut på att fastställa hur många armaturer behövs för att uppfylla belysningskravet.

Inom belysningstekniken finns ett flertal utryck som ljusflöde, ljusstyrka, belysningsstyrka och luminans. Ljusflödet hör ihop med ljuskällor. Den är en mått på hur mycket ljus en ljuskälla avger. Ljusflödet mäts i lumen (lm) [2].

Ljusstyrkan är ljusflödet i en bestämd riktning. Den används för att beskriva hur ljuset sprids från armaturer eller ljuskälla. Ljusstyrkan mäts i candela (Cd) [2].

Belysningsstyrkan är ett mått på hur stort ljusflöde som träffar en viss yta. Den mäts i lux och är samma sak som lm/m [2].

2.3 Armatur i industri

Industriarmaturer är ofta enkla men kraftfulla, se figur 1. De förekommer både med och utan bländskydd. Armaturerna som regel monteras på tak eller på linor. De flesta industriarmaturer har överkoppling, d v s en intern ledningsförläggning som gör att man kan koppla ledningen från armatur till armatur. Till armaturens viktigaste uppgifter hör att dirigera ljuset så att det gör största möjliga nytta, inte bländar samt ger en trivsam ljusmiljö [2].

Figur 1 En typisk industriarmatur [2]

3 Genomförande/ Redogörelse för arbetet

3.1 Ledningsdragningen i AutoCAD

Här skriver jag lite om mitt arbete, placeringar av symboler samt förklarar deras funktion. I Bilaga 1 ser vi ljusskylt, små lampor och tre strålkastare, uttag, strömbrytare, doser och armaturer.

Ljusskylt, små lampor och tre strålkastare ska styras av fotocell, (apparat som förvandlar infallande ljus till ström) ljusrelä (sensor) och klocka (avger vilken tid ska den få ström). Strålkastare ovanför ingången i kallager och verkstad ska ha varsin strömbrytare så att arbetarna ska kunna också tänd/släcka dem.

Eluttag - en mindre öppning i vilken elsticksproppar kan läggas in för anslutning till elnätet. Flera stycken finns i varje rum. Alla uttag i varje rum har egen matning med fasledare (L1) neutral ledare (N) och skydsledare (PE).

Armatur från butiken, verkstan, tvättrummet och kallager kommer att matas med tre fasledare (L1) neutral ledare (N) och skydsledare (PE), resten av armaturer för mattningen med

fasledare (L1) neutral ledare (N) och skydsledare (PE).

I Bilaga 2 ser vi andra våningen av nybyggnaden där man hittar också uttag, strömbrytare, doser och armaturer.

I Bilaga 3 kan man se kraftuttag, motoruttag, takläkter, termostater och elport. Kraftöverföring som via drivaxlar, drivremmar, kugghjul, m.m. överför kraft mellan exempelvis en motor och hjul. Den matas med tre fasledare (L1) neutral ledare (N) och skydsledare (PE).

Motoruttag kommer att fungera som värmare för bilar. Alla sex är utanför byggnaden. Även den matas med tre fasledare (L1) neutral ledare (N) och skydsledare (PE).

Fläkt som via propeller skapar luftcirkulation. Alla fläktar i byggnaden kommer att vara på taket, Dessa hittas 2 st verkstan, 2 st kallager och 2 st butiken. Där i varje rum har en termostat som håller en konstant temperatur. Matning med en fasledare (L1)

neutral ledare (N) och skydsledare (PE) förekommer.

Elport är en apparat som automatiska öppnar kraftigare dörr som öppningen för verkstad och kallager och dörren i tvättrummet. Matning med fasledare (L1) neutral ledare (N) och

skydsledare (PE) för dem förekommer.

I Bilaga 4 som är andra våningen av nybyggnaden ser vi cirkulationspumpen, värmefläkt, termostat.

Cirkulationspump som för med sig en vätska att cirkulera i tank eller rörledningssystem kommer att vara på andra våningen i apparatrumet. Cirkulationspump matas med tre fasledare (L1) neutral ledare (N) och skydsledare (PE).

Värmefläkt som tillfälligt kommer att värma upp lokaler ligger på andra våningen i apparatrum. Den har med tre fasledare (L1) neutral ledare (N) och skydsledare (PE).

I Bilaga 5 ser vi data- och teleuttag, datastativ, uttagslist, elcentral och fasadskåp.

Flertal tele- och datauttag finns i lokalerna där alla kopplas till datastativet som man hittar i verkstan.

Uttagslist som får anslutningar och kommunikationsanslutningar på en och samma plats. Denna hittas i kontoret och är kopplad med tre uttag, datauttag och ett teleuttag.

Matning med fasledare (L1) neutral ledare (N) och skydsledare (PE) förekommer för dem. Elcentral som innehåller säkringar och elkopplare i ett skåp hittas i verkstan där den i sin tur kopplas till fasadmätare. Dessa två matas med tre fasledare (L1) neutral ledare (N) och skydsledare (PE).

I Bilaga 6 ser vi data- och teleuttag på andra våningen.

I Bilaga 7 ser vi 2 st kanalskena som förbinder elutrustning av olika slags uttag och kan ha strömstyrkor upp till flera kA inom industribyggnader. En kanalskena matas med tre fasledare (L1) neutral ledare (N) och skydsledare (PE).

Dem hittas i verkstan ovanför ingången från butiken och kallager.

Figur 2 Mätartavla med gruppcentral och anslutningar [6]

I Bilaga 8 hänvisar jag i tabellen, märkdata för varje enskild symbol.

3.2 Belysningsberäkning

För att börja med, har jag först mätt hur långa och breda rummen är där beräkningen av ljuset skulle utföras.

Enligt [2] finns en formel för beräkning av antalet armaturer enligt följande:

N = E*A / ( n * Φ * η * β ), där

E = belysningsstyrka

A = area (längden * bredden) n = armaturers bestyckning

Φ = ljusflöde

η = belysningsverkningsgrad, ljusutbyte β = bibehållningsfaktorn [2]

Bibehållningsfaktorn brukar vara 0.80 och belysningsverkningsgrad brukar vara 0.40. Rekommendationen vid ett arbetsområde inomhus som verkstäder, kontor etc. är 500 E i belysningsstyrkan.

Lysrör som vardera ger 4650 lumen på 49 W ska användas i butiken, verkstan tvättrummet, kontor, rum bredvid kontor, lunchrum, rum bredvid lunchrummet och alla rum på andra våningen. I kallagret ska lysrör T8 på 58 W användas.

Butik: N = 500 * ( 20,11 * 12,5 ) / ( 2 * 4650 * 0,40 * 0,80 )

N = 42

Om man har armatur med två rader då räknar man så här. Lysrör 42/2 = 24 armaturer. Handledaren på El & driftteknik har redan bestämt att de ska ha 20 armaturer.

Verkstad: N = 500 * ( 12,63 * 12,5 ) / ( 2 * 4650 * 0,40 * 0,80 ) N = 26,5. Tvättrummet: N = 500 * ( 7.4 * 11,5 ) / ( 2 * 4650 * 0,40 * 0,80 ) N = 14 Kontor: N = 500 * (4,1* 5,2) / ( 2 * 4650 * 0,40 * 0,80 ) N = 3,6

Rum bredvid kontor: N = 500 * (5,8* 5,2) / ( 2 * 46590 * 0,40 * 0,80 ) N = 7

Lunchrummet: N = 500 * ( 4,4 * 5,2 ) / ( 2 * 4650 * 0,40 * 0,80 ) N = 5,3

Rum bredvid lunchrummet: N = 500 * ( 4,4 * 5,2 ) / ( 2 * 4650 * 0,40 * 0,80 ) N = 5,3 Oplanerad yta: N = 500 * (5,8* 5,2) / ( 2 * 46590 * 0,40 * 0,80 ) N = 7 Omklädningsrum: N = 500 * ( 4,4 * 5,2 ) / ( 2 * 4650 * 0,40 * 0,80 ) N = 5,3 Apparatrum: N = 500 * ( 4,4 * 5,2 ) / ( 2 * 4650 * 0,40 * 0,80 ) N = 5,3 Kallager: N = 500 * ( 20,11* 12,5 ) / ( 2 * 5000 * 0,40 * 0,80 ) N = 39 5

3.3 Armaturplacering

När jag fått fram hur många armaturer man skulle ha och hur man skulle placera dem

överförde jag det till ritningen. Om montörer ska gå efter ritningen krävs det att man placerar armaturerna efter exakta mått. Fördelningen ska se ut som på bilden, se figur 3

Figur 3 Armaturplacering i utdragna rum [2]

Butik:

Om vi har 5 rader armaturer i längden och 4 rader armaturer i bredden då blir sammanlagt; 5*4= 20 armaturer. Vid beräkningen har vi kommit fram att det ska vara 20 armaturer.

Längden/armaturernas tal

20m/5 = 4m armaturerna ska placeras fyra meter i mellangången Bredden/armaturernas tal eller rader

12m/4 = 3m armaturerna ska placeras tre meter i mellangången.

Verkstad: 12.6m/5= 2,5m

12.5m/3 = 4,2m

Tvättrummet: 6 armaturer för jämnt och snygg fördelning.

7.4m/2= 3,7m 11.5m/3 = 3,8m

Kontor: 4,1m/2 = 2,05m

5,2m/2 = 2,6m

Rum bredvid kontor: 5,8m/3 = 1,9m

5,2m/3 = 1,7m

Lunch rummet: 4,4m/2 = 2,2m

5,2m/2 = 2,6m

Rum bredvid lunchrummet: 4,4m/2 = 2,2m 5,2m/2 = 2,6m

Oplanerad yta:

5,2m/2= 2,6

Omklädningsrum: 4,4m/3 = 4m 5,2m/5 = 5m Apparatrum: 4,4m/2= 2,2m 5,2m/2= 2,6m Kallager: 20m/5 = 5m 12m/4 = 3m

3.4 Förslag på lysrör

Nedan ser man förslag på billigaste varianten av lysr med olika watt som kommer att andvändas vid installationen, se figur 4 och 5.

T5 Lysrör Fullfärg HO 49W/865 (Dagsljus) Lysrör Fullfärg 58W/865 (Dagsljus)

Artnr: 8249860 Artnr: 8158860

44,00:-

29,00:-(Pris/st. Exklusive moms) (Pris/st. Exklusive moms)

HO = High Output Effekt: 49W Effekt: 58W Färg: 865 Dagsljus Färg: 865 Dagsljus Färgtemp: 6500 K Färgtemp: 6500 K Sockel: G5 Sockel: G13 Ra Index: 85 Ra Index: 85 Ljusflöde: 4650 Lm Ljusflöde: 5000 Lm Volt: 230 Volt: 230 Antal/förp: 25 Antal/förp: 25 Enhet: st Enhet: st Mått: 16x1449 Mått: 26x1500 Livslängd: 20 000 tim Livslängd: 15 000 tim

Figur 4 T5 Lysrör Fullfärg HO 49W [9] Figur 5 T8 Lysrör Fullfärg 58W [9]

3.5 Förslag på kablar

Kablar som kommer att installeras vid behöv redovisas nedan. 3.5.1 Anslutningskablar

RKK (H05VV-F)

Anslutningskabel för hushållsapparater i bostadsrum, kök och kontor. Kabeln kan också användas i fuktiga lokaler t.ex. för tvättmaskiner och kylskåp. Den är olämpligt där risk för skador på grund av värme existerar. Se figur 6.

Figur 6Anslutningskabel för hushållsapparater [4].

REVE (A07BB-F)

Denna anslutningskabel är passande inom- och utomhus. Det är en köldtålig anslutningskabel för flyttbara bruksföremål, hissar, kranar, pumpar och svetsutrustningar. Den är lämpad för byggarbetsplatser. Se figur 7.

Figur 7Anslutningskabel inom-och utomhus [4].

3.5.2 Kopplingskabel

FV (H07V-RF2)

Kopplingskabel som används för apparatskåp, indragning i rör-och ledningskanaler. Ledningen tål 70O C drifttemperatur. Se figur 8.

Figur 8 Kopplingskabel för apparatskåp, indragning i rör [4].

3.5.3 Styr och telesignalkabel

EKFR (SE-NVC/V-U)

Styrkabel för fast förläggning inom-och utomhus, som är lämpad för bärlina samt i jord eller vatten. För kontroll och signal ändamål. Se figur 9.

Figur 9 Styrkabel för fast förläggning inom-och utomhus [4].

3.5.4 Installationskablar

EKK (A05VV-U)

Denna kabel är ämnad för fast förläggning och i rör eller kanal. Kabeln får placeras inomhus, men inte i mark. Se figur 10.

Figur 10 Installationskabel för fast förläggning och i rör eller kanal [4].

EKKR (SE-N05VA5V)

Kulokabel avsedd för öppen förläggning inomhus i torra icke brand eller explosions farliga lokaler. Se figur 11.

Figur 11 Installationskabel för öppen förläggning inomhus [4].

FKLK (SE07VA5EV-R)

Kabel for fast förlängning, kan även användas fäst på bärlina och i rör eller kanal. Den får förläggas inom-och utomhus samt i mark med skydd mot mekanisk skadan. Se figur 12.

Figur 12 Installationskabel för fast förläggning [4].

4 Resultat

Innan jag började projektet för ett antal veckor sedan hade jag inte någon vana av att rita elinstallationsritningar. Det första som jag skulle reda ut var att få fram belysningsstyrkan och hur många armaturer som man skulle behöva i varje rum. Nu i efterhand ser jag att det var fullt möjligt att reda ut det med mina knappa förkunskaper. Hade jag fått i uppgift att idag göra en elinstallationsritning skulle resultatet uppnås mycket snabbare tack vare att jag har lärt min en hel inom området.

För att nå den bästa ergonomiska resultat vid beräkning av belysningen tog jag hjälp av belysningböcker. Manuella räkningen av belysningen hjälpte mig att få bättre kunskap i framtiden när det gäller framställandet av belysningen, även om dagens teknik ger dig möjlighet att göra det via data program.

Målet uppnåddes med goda resultatet eftersom elektriker som jobbar inom företaget har påbörjat installationer efter ritningen.

5 Diskussion

Vid första besöket på El & driftteknik i Strängnäs där vi diskuterade om examensprojektet visade det sig alltför lätt som examensprojekt.

Besöket visade sig vara nödvändigt då jag fick se lagerhallen samt så diskuterade vi om ytterligare moment som jag kunde göra och fastställandet av datum där man ska börja installera efter min ritning.

Jag hade bra kommunaktion med Kjell Lundegårds som är VD i företaget samt har varit väldigt välkomnad av övrig personal på El & driftteknik.

Tidsplaneringen är under all kritik. Jag kunde ha förberett mig bättre innan besöken.

Kommunikationen mellan El & driftteknik och mig var dåligt. Det berodde mycket på att de hade mycket jobb.

Kunskapen om hur man ritar en elinstallationsritning har varit bristfällig i mitt fall och jag har inte sökt den extra kunskap som kan behövas för vissa moment. Elinstallationsritningarna var betydligt svårare att få till än vad jag trodde på grund av datorproblem samt problem då särskild licens för elinstallationsritningsprogram saknades.

6 Referenser

6.1 Tryckta källor

1. Lars Starby (2006) En bok om belysning. Ljuskultur, Stockholm. 2. Louise Wall (2005) Lärobok i belysningsteknik. Ljuskultur, Stockholm. 3. Kristian Renström, Paul Håkason (2004) Ljus & belysning. Liber, Stockholm. 4. Karl- Erik Nordgren (1998) El-kompetens A, Gleerups förlag, Kristianstad. ISBN 91-40-63092-7

5. Arne Englund, Rune Sundin (1991) Begränsad El behörighet, Almqvist & Wiksell Förlag AB.

ISBN 21-12338-1

6. Liber AB Stockholm (1989) El-planering 1, Uddevalla. ISBN 91-40-10922-4 7. Liber Yrkesutbildning – Teknik Stockholm (1983) El-planering 2, Borås. ISBN 91-40-10919-4

6.2 Elektroniska källor

8. Nationalencyklopedin 2007 http://www.ne.se/jsp/notice_board.jsp?i_type=1 hämtad

070604

9. Ljusbutiken 2007 http://www.ljusbutiken.nu/detaljer.asp?butik=8158 hämtad 070604 10. http://www.elodrift.se/ hämtad 070604

7 Bilagor

BILAGA 1 Första våningen av lagerhall

BILAGA 2

Andra våningen av lagerhall

BILAGA 4 Andra våningen av lagerhall

BILAGA 5 Första våningen av lagerhall

BILAGA 6 Andra våningen av lagerhall

BILAGA 7 Första våningen av lagerhall

BILAGA 8 Apparatlista

NAMN ANTAL DATA

Ström/spänning/ effekt styrkan

1 Uttag Butik 9 st 230V, 10A

2 Uttag Kontor 2 st 230V, 10A

3 Uttag Rum bredvid kontor 2 st 230V, 10A

4 Uttag Lunchrum 2 st 230V, 10A

5 Uttag Bredvid lunchrum 4 st 230V, 10A

6 Uttag Tvättrummet 3 st 230V, 10A

7 Uttag Kallager 4 st 230V, 10A

8 Uttag Omklädningsrum 3 st 230V, 10A

9 Uttag Bredvid omklädningsrum 3 st 230V, 10A

10 Dosa 11 Strömbrytare 12 Dubbel strömbrytare 13 Motoruttag 6 st 230V,10A 14 Kraftuttag 4 st 230, 16A 15 Kanalskena 2 st 63A, 400v, 25KW 16 Uttagslist 1 st 10A, 230V, 2000W 17 Termostat fläkt 4 st 230V, 10A, 120W 18 Fläkt 7 st 230V, 80W, 10A

19 Cirkulations Pump 1 st 230, 10A, 120W

20 Kraft Fläkt 230V, 1100W, 10A 21 Fasadskåp 1 st 63A 22 Central 1 st 400V 23 Elport 2 st 220V,10A, 180W 24 Utgivare 1 st 230V 25 Klocka 1 st 26 Fotocell 1 st 27 Tele 7 st 28 Data 7 st 29 Smålampor 6 st 15W, 230V, 10A

30 Ute reflektor 3 st 230V, 25W, 10A