Kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med bröstcancer : En litteraturbaserad studie

Institutionen för hälsovetenskap

Kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med bröstcancer

- En litteraturbaserad studie

Nathalie Lundström & Jenny Wallin

Examensarbete i omvårdnad på grundnivå Sjuksköterskeprogrammet

Institutionen för Hälsovetenskap Vårterminen 2020

Kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med bröstcancer - En litteraturbaserad studie

Women´s experiences of sexual health in relation to breast cancer - A literature-based study

Författare Lundström, Nathalie Wallin, Jenny

Handledare Gadolin, Christian Examinator Rönnerhag, Maria

Institution Högskolan Väst, Institutionen for hälsovetenskap Arbetets art Examensarbete i omvårdnad, 15 hp

Program/kurs Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Termin/år Vårterminen, 2020

Antal sidor 16

Abstract

Background Breast cancer is the most common form of cancer for women. Sexual health, which is important for women’s well-being, can be affected by breast cancer and its treatment. Nurses working with sexual health requires that their own attitude to sexuality is positive and respectful in order to safeguard the well-being of their patient. Aim The aim of this literature study was to describe women's experiences of sexual health in relation to breast cancer.

Method The results of this literature-based study include eleven qualitative empirical and scientific articles. The method used for this literature study was an analysis of qualitative research based on a five-stage model.

Results The results of this literature study showed that women's sexual health can be affected by breast cancer and its treatment. Two themes emerged: Changes in the sexual life and Changes of body image. Four sub-themes emerged: To experience decreased sexual desire and activity, To experience physical and emotional distress, Feelings of less femininity and Being ashamed of the body.

Conclusion Breast cancer and its treatment have physical and emotional impact on women’s sexual health.

Populärvetenskaplig sammanfattning

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor i världen och i Sverige drabbas cirka 8000 kvinnor varje år. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa i samband med bröstcancer. Sexuell hälsa

definieras som ett välbefinnande och kan uppnås trots sjukdom. Elva vetenskapliga och empiriska artiklar som svarade mot syftet söktes fram i tre olika databaser och

analyserades genom att jämföra likheter och skillnader i deras resultat. Resultaten sammanställdes och två huvudteman och fyra underteman växte fram. Det första huvudtemat var förändring av det sexuella livet, med underteman att uppleva minskad sexuell lust och aktivitet och att uppleva fysiska och emotionella besvär. Det andra huvudtemat var förändrad kroppsbild, med underteman att känna sig mindre kvinnlig och att skämmas över sin kropp. Resultat visade att många kvinnor upplevde minskad sexlust efter kirurgi, cytostatika och hormonbehandling och att den intima relationen påverkades. Fysiska besvär så som torra slemhinnor i vaginan och smärta vid samlag var vanligt vid behandlingen. För många kvinnor var sex en viktig faktor i deras intima relation och de kände sig hjälplösa när de intima relationerna begränsades. Många kvinnor upplevde brösten som en del av kvinnan och att bröstcancern var ett angrepp mot deras kvinnlighet. Många kvinnor upplevde att de hade förlorat en bit av sig själva och många skämdes över sin förändrade kropp. Resultatet visade också att många kvinnor upplevde svårigheter med att tala om sin sexuella hälsa. Slutsatsen är att

bröstcancer och dess behandling har en betydande inverkan på många kvinnors sexuella hälsa. Sjuksköterskan möter ofta dessa kvinnor i olika vårdsammanhang och behöver därför ha kunskap om kvinnornas upplevelser för att kunna möta deras behov av stöd.

Innehållsförteckning

Inledning ___________________________________________________________________ 1

Bakgrund __________________________________________________________________ 1

Bröstcancer, behandling och sexualitet ________________________________________ 1

Sjuksköterskans betydelse för kvinnors sexuella hälsa i samband med bröstcancer ___ 2

Tidigare forskning _________________________________________________________ 3 Teoretiska utgångspunkter __________________________________________________ 3 Sexuell hälsa ____________________________________________________________ 3 Lidande ________________________________________________________________ 3 Problemformulering _________________________________________________________ 4 Syfte _______________________________________________________________________ 4 Metod ______________________________________________________________________ 4 Litteratursökning __________________________________________________________ 5 Urval ____________________________________________________________________ 5 Forskningsetiska aspekter ___________________________________________________ 5 Analys ___________________________________________________________________ 6 Resultat ____________________________________________________________________ 7

Förändring av det sexuella livet ______________________________________________ 7

Att uppleva minskad sexuell lust och aktivitet ________________________________ 7

Att uppleva fysiska och emotionella besvär ___________________________________ 9

Förändrad kroppsbild _____________________________________________________ 10

Att känna sig mindre kvinnlig _____________________________________________ 10

Att skämmas över sin kropp ______________________________________________ 11

Diskussion _________________________________________________________________ 11

Resultatdiskussion ________________________________________________________ 11

Förändring av det sexuella livet ___________________________________________ 11

Metoddiskussion __________________________________________________________ 14

Slutsatser __________________________________________________________________ 15

Praktiska implikationer ______________________________________________________ 15

Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom sjuksköterskans kompetensområde _____ 16

Bilagor

Bilaga I Tabell Översikt systematisk informationssökning

Bilaga II Mall för kvalitetsbedömning av studie med kvalitativ metod Bilaga III Tabell Översikt analyserade vetenskapliga artiklar

1

Inledning

Bröstcancer drabbar många kvinnor i världen och sjuksköterskan möter ofta dessa kvinnor i olika vårdsammanhang. Många kvinnor upplever att bröstcancer och dess behandling ger fysiska och emotionella besvär som påverkar den sexuella hälsan. Sexuell hälsa är viktigt för välbefinnandet och kan uppnås trots sjukdom.

Sjuksköterskan behöver kunskap om kvinnors upplevelse av sexuell hälsa i samband med bröstcancer för att kunna erbjuda stöd. Därför kommer denna litteraturstudie att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa i samband med bröstcancer.

Bakgrund

Bröstcancer, behandling och sexualitet

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor i världen

(Världshälsoorganisationen WHO, 2020). Enligt Socialstyrelsen (2019) får ca 8000 kvinnor i Sverige en bröstcancerdiagnos varje år. Bröstcancer är en elakartad förändring som växer i bröstet och bildar en tumör. Diagnosen ställs efter en klinisk undersökning, mammografi/ultraljud och cytologi. Bröstcancer delas in i olika stadier beroende på hur stor tumören är och om metastasering förekommer (Berg et al., 2007).

Enligt Zaidi et al. (2018) är behandlingarna för bröstcancer: kirurgi, cytostatika,

strålbehandling, antihormonbehandling och antikroppsbehandling. Det är olika faktorer som spelar in och avgör vilken behandling som är lämplig att använda för de som drabbas av bröstcancer.Bergh et al. (2007) framhåller att kirurgi är den primära behandlingen vid bröstcancer. Vid kirurgi tas antingen en bit av bröstet bort, partiell mastektomi eller så tas hela bröstet bort, mastektomi. Vid partiell mastektomi tas endast den biten där tumören sitter bort och vilken typ av kirurgi som används beror på

tumörens storlek och spridning. Kvinnorna får välja mastektomi även om partiell mastektomi föreslås av läkaren. Strålbehandling används enligt Berg et al. (2007) som komplement till kirurgi. De kvinnor som får strålbehandling är de som behandlats med partiell mastektomi eller de som har en större spridning. De läkemedel som används vid bröstcancer är cytostatika, antihormoner och antikroppar. Cytostatika används som prevention men även vid spridning. Det har visat sig ge bra effekt mot återfall och överlevnaden har förbättrats vid användande av cytostatika. Cytostatika verkar på alla kroppens celler och inte bara cancerceller, vilket ger många biverkningar. Cytostatika påverkar kroppens produktion av blodkroppar, vilket leder till nedsatt immunförsvar. Biverkningar av cytostatika kan vara håravfall, anemi, diarréer, känselbortfall och utebliven menstruation (Berg et al., 2007). Rasmusson (2015) skriver att en bieffekt av cytostatika är att kroppens slemhinnor blir torra och detta kan kvinnor märka av tydligt i vaginans slemhinnor. Bergh et al. (2007) beskriver att vid hormonkänsliga tumörer ges antihormon. Antihormon blockerar östrogen och/eller progesteronreceptorerna. Det är dessa hormon som gör att tumörerna kan växa. Detta minskar tillväxten hos cellerna och det gör även att dessa hormon sjunker i kroppen. Enligt Buijs, Vries, Mourits och

Willemse (2008) är svettningar, vallningar, torra och sköra slemhinnor i underlivet vanliga biverkningar vid antihormonbehandling. Vid antikroppsbehandling används en antikropp som angriper ett av cancercellens proteiner. Effekten av denna behandling är

2

att cancercellen inte har möjlighet att dela sig i samma takt utan att antikroppen stänger av cancercellens funktion (Berg et al., 2007).

Patienter överbehandlas för att öka överlevnaden vilket leder till att kvinnor får akuta och allvarliga biverkningar som kan pågå i flera år (Berg et al., 2007). Sammantaget kan de vanliga biverkningarna av kirurgi, cytostatika, strålning och hormonbehandling påverka kvinnors sexuella hälsa. Det i sin tur leder till ett lidande för kvinnorna. Brösten är delvis är en symbol för kvinnokroppen, de är nödvändiga för amning och även viktiga erogena zoner. För kvinnor som drabbas av bröstcancer innebär

behandlingen oftast att hela eller delar av bröstet opereras bort. Det kan innebära ett trauma för kvinnan att behöva operera bort sitt bröst. Många kvinnor uppger även andra besvär efter de olika behandlingarna som kan kopplas till sexualitet. Upplevelser av att vara mindre kvinnlig, minskad sexuell attraktivitet eller skam över sin kropp är några besvär som nämns (Sundbeck, 2013). WHO (2017) beskriver att sexualitet omfattas av kön, könsidentiteter och roller, sexuell läggning, erotik, nöje, intimitet och

reproduktion. Sexualiteten påverkas av förhållandet mellan biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, juridiska, historiska, religiösa och andliga faktorer.

Sjuksköterskans betydelse för kvinnors sexuella hälsa i samband med

bröstcancer

Enligt Svensk sjuksköterskeförening (SSF, 2017) är sjuksköterskans profession omvårdnad. Sjuksköterskan ska kunna förstå varje individs upplevelse av hälsa och skapa förutsättningar för att främja den. Sjuksköterskans pedagogiska roll är att kunna informera och utbilda människor i syfte att främja hälsa och förebygga ohälsa.

Människor har olika kunskapsnivå och behov, som sjuksköterska ska alla människor bemötas utifrån deras kunskapsnivå och behov (SSF, 2017).

Sundbeck (2013) beskriver att sjuksköterskans uppgifter i samband med sexuell hälsa är att fråga om patientens sexuella funktioner och deras förhållande till partners.

Sjuksköterskan ska beakta hur sjukdomen och dess behandling kan påverka patientens framtida sexuella hälsa. Sjuksköterskan ska planera och genomföra omvårdnadsåtgärder som främjar den sexuella hälsan för patienten. Enligt Chang, Chang och Chiu (2019a) generaliserar sjukvårdspersonalen patienters sexualitet och intimitet och då blir det inte personens egen upplevelse i fokus.

Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) har patienten rätt till information om vilka

behandlingsmetoder som finns samt deras biverkningar. Sundbeck (2013) beskriver att det är viktigt att informera om för- och nackdelar vid olika behandlingar som finns när det gäller sexuell hälsa. För att som sjuksköterska arbeta med sexuell hälsa krävs att sjuksköterskans egen inställning till sexualitet är positiv och respektfull (Sundbeck, 2013). Enligt Chang et al., (2019a) har sjukvårdspersonal en betydande roll för de sexuella problem som kan uppstå för kvinnor som drabbas av bröstcancer. Det är viktigt att sjukvårdspersonal tar upp frågan om deras sexuella hälsa eftersom par inte alltid kommunicerar om sexuella problem. Det är viktigt att sjukvårdspersonal är

3

Genom att sjukvårdspersonalen inleder ett samtal om sexuell hälsa och lyssnar på kvinnornas upplevelser kan det öka livskvalitén hos kvinnor med bröstcancer.

Tidigare forskning

Tidigare forskning har visat att ett stort antal sexuellt aktiva kvinnor utvecklar

försämring av sin sexuella funktion efter bröstcancerbehandling. Detta har visats bero på främst minskad sexlust, förlust av intresse hos partnern och sexuellt missnöje och ses leda till problem med negativ kroppsbild, ångest och depression (Chang et al., 2019a). Rasmussons (2015) studie visade att förlusten av ett bröst kan vara svår, då det är en kroppsdel som kopplas till kvinnlighet. Det visades i Fallbjörks (2012) studie att 59% av kvinnorna som genomgått en mastektomi är sexuellt intresserade och 56% av

kvinnorna har varit sexuellt aktiva de senaste månaderna. Detta betyder att cirka hälften av alla kvinnor inte är intresserade och sexuellt aktiva, vilket gör detta till ett viktigt ämne att belysa. Tidigare forskning har också visat att patienter och vårdpersonal är motvilliga att inleda en konversation om sexuell hälsa (Chang et al., 2019a). Detta gör att data om sexuell hälsa inte registreras vilket leder till sämre förutsättningar att fastställa hur den sexuella hälsan påverkar patienterna i samband med bröstcancer. Sexuell hälsa definieras som ett välbefinnande (WHO, 2017). Sexuell hälsa kan uppnås trots sjukdom (Sundbeck, 2013), ändå visar tidigare forskning att många kvinnor upplever att den sexuella hälsan försämras efter bröstcancerbehandlingen och att det är ett svårt ämne att tala om.

Teoretiska utgångspunkter

Sexuell hälsa

Hälsa beskrivs av Wärnå-Furu (2017) som sundhet, friskhet och välbefinnande. Hälsa är en mänsklig rättighet och något som vill uppnås. Hälsa kan ses ur olika perspektiv, den kan vara objektiv eller subjektiv. Hälsa kan upplevas vid frånvaro av sjukdom men även vid sjukdom. Människans hälsa påverkas av livssituationen och kan förändras över tid. Enligt WHO (2017) krävs ett positivt och respektfullt förhållningssätt till sexualitet och sexuella relationer. Det ska finnas möjlighet till säkra sexuella upplevelser som är fria från tvång, diskriminering och våld. Sexuell hälsa definieras av WHO som

välbefinnande fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt i relation till sexualitet och ses inte bara som frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller svaghet (WHO, 2017). Enligt Sundbeck (2013) kan sexuell hälsa påverkas av sjukdom, dysfunktion eller

funktionsnedsättningar, men sexuellt välbefinnande kan trots detta ändå upplevas. Sexuella rättigheter måste respekteras, skyddas och uppfyllas för att sexuell hälsa ska kunna uppnås och upprätthållas (WHO, 2017).

Lidande

Eriksson (1994) beskriver lidande som att möta något negativt eller ont. Att lida är naturligt och beskrivs som en del av människan och livet. Lidande innebär bland annat

4

att genomleva och utstå smärta och att vidkännas smärtsamma omständigheter. Det kan även ses som en kamp mellan liv och död och mellan hopp och hopplöshet. Orsaker till lidande kan vara oändliga, men några självklara orsaker i vården som leder till lidande är kroppslig smärta, sjukdom, obehag, möte med döden och förluster. Lidande orsakat av sjukdom benämns av Eriksson (1994) som sjukdomslidande. Begreppet

sjukdomslidande kan beskrivas som kroppslig smärta orsakad av sjukdom och

behandling och som själsligt och andligt lidande. Detta lidande kan innebära att kvinnor med bröstcancer känner sig mindre och sämre än vad de är och att de inte uppnår det egna idealet. Eftersom bröstcancer och dess behandling kan påverka den sexuella hälsan, kan det leda till ett lidande för kvinnorna. Förståelse och kunskap om lidande är hjärtat för vårdandet och meningen med all vårdverksamhet är att lindra lidande

(Eriksson, 1994).

Problemformulering

Varje år drabbas cirka 8000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Sjukdomen och

behandlingen förändrar kvinnors sexuella hälsa på olika sätt. Tidigare forskning visar att många av kvinnorna inte är sexuellt intresserade, pratar sällan om sexuella problem med sin partner och sjuksköterskor tar sällan upp frågor om sexuell hälsa i samband med bröstcancer. Som sjuksköterska behövs ytterligare kunskap om hur kvinnors sexuella hälsa förändras av bröstcancer och dess behandling. Mer kunskap leder till att sjuksköterskor kan förstå kvinnornas upplevelser och kan då finnas som stöd. Genom att uppmärksamma den sexuella hälsan kan det bidra till ökat välbefinnande och att

kvinnornas lidande kan lindras. Därför är det av betydelse i denna litteraturstudie att beskriva kvinnors sexuella hälsa i samband med bröstcancer.

Syfte

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa i samband med bröstcancer.

Metod

Friberg (2017a) beskriver att en litteraturstudie genomförs genom användning av tidigare forskning som kvalitetsgranskas och sammanställs till en ny helhetsförståelse, vilket syftar till att vara av betydelse för omvårdnaden. Metoden som valts baseras på Fribergs (2017a) metod att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Enligt Polit och Beck (2017) ger kvalitativa studier en rik och djupgående förståelse av ett fenomen. Genom insamling av berättande och subjektiv data och en noggrann analys fokuserar kvalitativa studier på att förstå människors upplevelser så som de är. Kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med bröstcancer beskrivs lämpligast med kvalitativ forskning som fokuserar på att förstå människors upplevelser och ger en djupare förståelse.

5

Litteratursökning

Östlundh (2017) beskriver litteratursökningen som en process med två faser, den inledande och den egentliga informationssökningen. Inledande informationssökning används för att ta reda på vilka informationskällor som är relevanta och för att få en överblick av det valda området. Litteratursökningen startade med en inledande sökning i databasen CINAHL, som valdes för att det är en databas med artiklar som har fokus på omvårdnad. I den inledande sökningen framkom det att det fanns tillräckligt med kvalitativa artiklar för att kunna genomföra denna litteraturstudie. Genom att läsa nyckelord i artiklar från den inledande sökningen framkom det relevanta sökord inom området.

Den egentliga informationssökningen genomförs systematiskt och används för att samla in artiklar till resultatet (Östlundh, 2017). Litteraturstudiens systematiska sökning startade i CINAHL med sökorden qualitative, “breast neoplasms”, sexual*, “breast cancer”, “sexual dysfunction, female” och “sexual problems”. Trunkering används för att få med alla böjningsformer av ett ord i sökningen, vilket ger en bredare träff (Polit & Beck, 2017). För att försäkra oss om att inga artiklar missades gjordes ytterligare en systematisk sökning i PubMed och APA PsycInfo med samma sökord och

avgränsningar. Enligt Polit och Beck (2017) är CINAHL, PubMed och APA PsycInfo användbara databaser att söka vetenskapliga artiklar i.

Från den systematiska sökningen var det tio kvalitativa och empiriska artiklar som uppnådde inklusionskriterierna. En artikel inkluderas från en osystematisk sökning, genom att söka i referenslistor i andra examensarbeten från DiVA-portalen (Digitala Vetenskapliga Arkivet). Totalt valdes elva empiriska artiklar till resultatet.

Urval

Kvalitativa artiklar med kvinnors egna berättelser om sina upplevelser användes till denna litteraturstudie. Avgränsningar på litteratursökningen gjordes, vilka var att artiklarna skulle vara på engelska, vetenskapligt granskade och publicerade år 2010– 2020 för att spegla den senaste forskningen. Enligt Östlundh (2017) används

avgränsningar för att sortera ut de artiklar som inte är relevanta. Urvalet bestod också av att artiklarna granskades enligt Brink och Larssons (2019) granskningsmall för

kvalitativa artiklar (Bilaga II) och den sammanvägda bedömningen av respektive artikels kvalité var hög samt medel. Inklusionskriterierna var kvinnor som behandlats för bröstcancer som beskrev sina upplevelser av sexuell hälsa. Inga avgränsningar gjordes gällande kvinnornas ålder och ursprung. Exklusionskriterierna var artiklar med kvantitativ ansats, artiklar utan etiska ställningstaganden och de som inte svarade mot syftet. Artiklarna som valdes bort var ur partnerns perspektiv.

Forskningsetiska aspekter

Etiska överväganden och riktlinjer har betydelse för forskningens kvalitet. Det är därför viktigt att forskare som deltar i forskningsprocessen har en diskussion kring etiska frågor. Människor som deltar i forskning ska skyddas från skada och kränkning.

6

för att läsaren ska kunna bilda sig en uppfattning genom att gå till källan och bedöma forskningsetiska aspekter och den vetenskapliga kvaliteten (Vetenskapsrådet, 2017).

Analys

Enligt Friberg (2017a) genomförs en analys av kvalitativa empiriska artiklar enligt en femstegsmodell. Analysen genomförs stegvis, från en helhet till delar som sedan blir till en ny helhet. Första steget innebär att läsa och analysera resultaten i de enskilda

artiklarna noggrant. Analysarbetet startade med att artiklarna lästes enskilt flera gånger med fokus på resultatet för att få en helhetsförståelse. När artiklarna var lästa

diskuterades det om artiklarnas resultat svarade mot syftet. Andra steget innebär att hitta meningsenheter som svarar mot syftet i litteraturstudien (Friberg, 2017a). Färgpennor användes för att stryka under meningsenheter som var relevanta för syftet. I varje artikel markerades meningsenheter med liknande innebörd med samma färg. Varje färg fick en kod, totalt blev det elva koder. Tredje steget innebär att sammanställa studiernas resultat och göra en översikt (Friberg, 2017a). Meningsenheterna från respektive artiklar

översattes till svenska och fördes sedan in i varsin kolumn i en tabell på datorn för att få en översikt. Fjärde steget innebär att koppla resultaten till varandra (Friberg, 2017a). Likheter och skillnader från de olika artiklarna sammanställdes i ett nytt dokument där likheter kopplades samman under tolv tillfälliga underteman. De tolv underteman analyserades ytterligare och de underteman vars innehåll hade likheter sammanfördes tills det slutligen återstod fyra underteman. Femte steget innebär att skriva en ny helhet som ska vara tydlig och lätt att förstå för de som ska läsa uppsatsen (Friberg, 2017a). Femte steget innebar att underteman grupperades under ett gemensamt huvudtema som belyser resultatets innehåll. Den nya helheten skapades och slutligen växte två

huvudteman och fyra underteman fram.

Tabell 1. Exempel på analys av meningsbärande enhet, kod, undertema och huvudtema. Meningsbärande

enhet

Kod Undertema Huvudtema

“I got a premature menopause that entailed vaginal dryness, (…)” (Fouladi, Pourfarzi, Dolattorkpour, Alimohammadi & Mehrara, 2018, s. 436).

Genitala problem Att uppleva fysiska och emotionella besvär Förändring av det sexuella livet “(…) Very embarrassed. I do not get totally naked in front of

Skam Att skämmas över

sin kropp

Förändrad kroppsbild

7 him. I am ashamed” (Durães Rocha, Rodrigues Cruz, Aparecida Vieira, Marques da Costa & de Almeida Lima, 2016, s. 4260).

Resultat

Analysen av de elva vetenskapliga kvalitativa artiklarna resulterade i två huvudteman och fyra underteman som beskriver kvinnors upplevelse av sexuell hälsa i samband med bröstcancer.

Tabell 2. Översikt över resultatets huvudteman och underteman.

Huvudteman Underteman

Förändring av det sexuella livet -Att uppleva minskad sexuell lust och aktivitet

-Att uppleva fysiska och emotionella besvär

Förändrad kroppsbild -Att känna sig mindre kvinnlig -Att skämmas över sin kropp

Förändring av det sexuella livet

I detta tema beskrivs kvinnors upplevelser av förändring av det sexuella livet i samband med bröstcancer och dess behandling. Kvinnor upplevde minskad sexlust, att den intima relationen påverkades, fysiska och emotionella besvär och olika känslor kring att

samtala om den sexuella hälsan.

Att uppleva minskad sexuell lust och aktivitet

Vid behandling med kirurgi, cytostatika och hormoner i samband med bröstcancer förlorar många kvinnor sin sexuella lust vilket har en påverkan på sexualiteten och den sexuella hälsan (Tat, Doan, Yoo & Levine, 2018; Vieira, Santos, dos Santos & Giami, 2014). Efter den akuta fasen av bröstcancerbehandlingen upplevde många kvinnor att de hade minskad frekvens av samlag, minskad sexlust och dyspareuni (Cebeci, Yangin & Tekeli, 2010). Många kvinnor upplevde minskad eller ingen sexlust efter sin

8

alls sexuellt intresserade (Olasehinde et al., 2019; Tat et al., 2018). Majoriteten av kvinnorna tyckte att brösten var fokus för sexuell upphetsning och efter mastektomin var det svårt att bli sexuellt upphetsad (Olasehinde et al., 2019; Rosedale & Fu, 2010; Durães Rocha, Rodrigues Cruz, Aparecida Vieira, Marques da Costa & de Almeida Lima, 2016). Många kvinnor var inte beredda på att förlusten av bröstet skulle ha så stor påverkan på den sexuella upplevelsen, de förstod i efterhand att bröstvårtorna spelade en stor roll (Rosedale & Fu, 2010). För de kvinnor som fått en bit av bröstet borttaget så försvann känseln i bröstet och bröstvårtan (Durães Rocha et al., 2016). Detta ledde till att kvinnorna försökte hitta andra sätt för att bli sexuellt upphetsade (Olasehinde et al., 2019). Några kvinnor hade svårt att tänka på något annat än förlusten av sitt bröst, vilket ledde till minskad sexuell aktivitet (Durães Rocha et al., 2016).

Minskad sexlust och tillfredsställelse gjorde att det var svårt för kvinnorna att

upprätthålla sexuell aktivitet (Laporte et al., 2017). Den minskade sexlusten kändes som en stor förlust och många var rädda att deras intresse för sex inte skulle komma tillbaka (Klaeson, Sandell & Berterö, 2011; Tat et al., 2018; Rosedale & Fu, 2010).

En bröstcancerdiagnos behöver inte betyda att den sexuella och intima relationen med partnern är över (Durães Rocha et al., 2016). Många kvinnor försökte upprätthålla den sexuella aktiviteten trots att det inte var skönt, de upplevde att de behövde tillfredsställa sin partner (Tat et al., 2018). En del kvinnor kunde inte slappna av under den intima akten och ge allt av sig själva som de gjort tidigare (Klaeson et al., 2011). Många kvinnor upplevde att sexlivet hade försvunnit eller blivit sämre och de önskade att det inte var så, men de visste inte heller hur de skulle förbättra det (Tat et al., 2018). En kvinna beskrev att sex inte är som det brukade vara men att det ändå var tillfredställande (Rosedale & Fu, 2010). Forskning har visat att sexuell distansering förekommer (Tat et al., 2018). Några kvinnor har uttryckt det som att det inte var nödvändigt att upprätthålla den sexuella aktiviteten under sjukdomstiden (Cebeci et. al., 2010) eller under

behandlingen (Norouznia, Aydoğdu & Somali, 2020). Kvinnor som hade haft ett långt förhållande med sin partner upplevde vanligen att det fanns en förståelse att deras sexliv skulle bli förändrat efter operation och behandling. Även om de inte var sexuellt aktiva under behandlingen, kunde de vara intima med sin partner på andra sätt så som att de kramades, pussades, höll händer och myste och det betydde mycket för dem (Klaeson et al., 2011; Tat et al., 2018).

En studie visade att kvinnor kunde uppleva att sexlivet hade blivit bättre efter den svåra tiden med behandling, eftersom de var mer harmoniska och öppna för att njuta av den sexuella relationen. Några kvinnor upplevde ingen förändring, då de redan genomgått menopausen vilket hade påverkat sexlivet (Vieira et al., 2014).

Många kvinnor upplevde att deras partners acceptans och förståelse om den sexuella hälsan spelade en stor roll under behandlingen. De beskrev även att partnerns stöd var viktigt (Durães Rocha et al., 2016). En kvinna berättade att hennes man sa att hon hade förlorat sin perfekta kropp efter operationen. Detta gjorde att hon tänkte på sin

kroppsliga förändring under samlag och hade därför ingen lust att ha sex med sin man (Fouladi, Pourfarzi, Dolattorkpour, Alimohammadi & Mehrara, 2018). Några kvinnor lyssnade på personer i deras närhet och deras råd påverkade sexlivet. Exempel på råd var om du har sex så dör du, att sex är farligt, att du ska vänta tills efter

cytostatikabehandlingen och att cancercellerna skulle aktiveras om de hade sex (Chang et al., 2019b).

9 Att uppleva fysiska och emotionella besvär

Det var vanligt att kvinnor upplevde fysiska besvär i samband med kirurgi (Chang et al., 2019b), cytostatika och hormonbehandling (Tat et al., 2018). Många kvinnor upplevde sårsmärta efter kirurgin och var därför inte sexuellt aktiva (Chang et al., 2019b). Efter cytostatikabehandlingen upplevde många kvinnor att kroppen var svag, de var trötta, mådde illa och kräktes mycket, vilket ledde till minskad sexlust (Fouladi et al., 2018; Chang et al., 2019b). Cytostatika och hormonbehandling gav biverkningar som

håravfall och viktuppgång vilket många kvinnor upplevde var fysiska och emotionella hinder till sexuell aktivitet (Tat et al., 2018). Några kvinnor kände att deras kroppar var så förgiftade av cytostatikabehandlingen att de var rädda för att deras partner skulle påverkas (Chang et al., 2019b). Det var vanligt att kvinnor upplevde menopaussymtom såsom torra slemhinnor i vaginan, (Fouladi et al., 2018; Norouznia et al., 2020) smärta under samlag och minskad sexlust (Tat et al., 2018; Vieira et al., 2014; Cebeci et al., 2010; Chang et al., 2019b). Trots glidmedel och mediciner upplevde kvinnorna att det var det smärtsamt. Det framkom att många kvinnor var förvånade att vaginal torrhet minskade upphetsningen och njutningen av samlag så pass mycket (Rosedale & Fu, 2010). För många kvinnor var den vaginala torrheten och smärtan det största problemet (Tat et al., 2018; Vieira et al., 2014). Många kvinnor var rädda för att skada

slemhinnorna i vaginan och orsaka en infektion i samband med cytostatikabehandlingen och undvek därför att ha samlag (Chang et al., 2019b; Cebeci et al., 2010; Norouznia et al., 2020). Under cytostatikabehandlingen upplevde många kvinnor även att vaginan kliade och det blev värre efter samlag. Några kvinnor var även rädda för att den sexuella aktiviteten skulle leda till att deras port-a-cath förflyttades och begränsade därför sin sexuella aktivitet (Chang et al., 2019b).

Många kvinnor upplevde en känslomässig chock över att operationen och behandlingen påverkade den sexuella hälsan. Många kvinnor tyckte att sex var en viktig faktor i deras intima relation och kände sig hjälplösa för att de intima relationerna begränsades. Några kvinnor kände sig ledsna över att göra sin man besviken eftersom det var svårt att upprätthålla den sexuella aktiviteten (Tat et al., 2018).

En studie visade att många kvinnor upplevde att det kändes svårt att behöva tala om den sexuella hälsan med nuvarande eller framtida potentiella partners (Tat et al., 2018). För kvinnor som inte levde i en relation grundade sig oron i att behöva berätta för framtida partners om effekterna som kirurgin och behandlingen hade på deras kroppar. Även många kvinnor som levde i en relation upplevde att det kändes som en börda att tala om sexuell hälsa. För många var det ångestfyllt, obekvämt och en del undvek att tala om det. Kvinnor som levde i relation upplevde svårigheter att ta upp sina sexuella problem med sin partner eftersom de var oroliga över hur de skulle reagera. En kvinna beskrev att hon inte ville tala om sina problem med sin partner eftersom hon var rädd att han skulle missförstå henne och tro att hon inte älskade honom längre (Tat et al., 2018). Många kvinnor upplevde att det var pinsamt att tala om den sexuella hälsan och undvek därför att fråga läkaren om deras sexuella problem. Några kvinnor ville fråga om sina sexuella problem, men visste inte om det var lämpligt. Några kvinnor tyckte att det var svårt att tala om det med en manlig läkare (Chang et al., 2019b).

10

Några kvinnor som levde i en lång relation innan bröstcancerdiagnosen talade inte om sina problem eftersom det fanns en förståelse för att den sexuella hälsan skulle

förändras efter kirurgin och behandlingen. En kvinna beskrev att det kändes normalt att inte tala om sex efter bröstcancern, men att en kärleksfull relation värdesattes. En annan kvinna beskrev att de diskuterade problemen och hur de skulle handskades med

situationen (Tat et al., 2018).

Förändrad kroppsbild

I detta tema beskrivs kvinnors upplevelser av en förändrad kroppsbild i samband med bröstcancer och dess behandling. Kvinnor upplevde att de förlorat en bit av sig själva, de kände sig mindre kvinnliga och många skämdes över sin nya kropp.

Att känna sig mindre kvinnlig

Brösten är en symbol för skönhet, kvinnlighet och sensualitet. Mastektomi innebär dels att bröstet eller en del av bröstet tas bort och att det blir synliga ärr. Förändringen medför stora konsekvenser på kroppsbilden och den kvinnliga identiteten (Durães Rocha et al., 2016; Olasehinde et al., 2019). Många kvinnor upplevde känslor så som att förlora halva sin kropp, känna sig stympade, osymmetriska och känna sig mindre

kvinnliga (Fouladi et al., 2018). En kvinna beskrev att hon upplevde att hon hade förlorat en bit av sig själv (Durães Rocha et al., 2016) En annan kvinna beskrev att hon inte kände sig som en hel person, som att något saknades. En annan kvinna beskrev att brösten är en del av kvinnan och ifrågasatte nu om hon var en kvinna eller man

(Olasehinde et al., 2019). En annan kvinna beskrev att brösten är olika stora och att det kändes annorlunda och konstigt. Efter mastektomin blev många kvinnor känslomässigt sköra och det blev uppenbart för dem att kroppen blev osymmetrisk. Detta var

smärtsamt för kvinnorna och de hade svårt att förlika sig med sin nya kroppsbild (Durães Rocha et al., 2016). Några kvinnor beskrev att de var ledsen att kroppsbilden hade förändrats och att de blev mer ledsna när de såg sig själva i spegeln (Fouladi et al., 2018; Durães Rocha et al., 2016). En kvinna beskrev att hon var medveten om hur hennes kropp såg ut eftersom operationen och strålningen gjorde att brösten blev röda och svullna (Tat et al., 2018).

Många kvinnor upplevde att bröstcancern var ett angrepp mot deras kvinnlighet

(Laporte et al., 2017). Det framkom att kvinnor kände sig mindre kvinnliga och att deras kroppar signalerade åldrande och sjukdom (Klaeson et al., 2011). Några kvinnor

upplevde att deras sexualitet förlorades när delar av eller hela bröstet togs bort (Tat et al., 2018). Många kvinnor var rädda att ingen skulle vara intresserad av en ofullständig kvinna och att de inte skulle vara sexuellt attraktiva längre (Durães Rocha et al., 2016; Vieira et al., 2014). Många kvinnor upplevde att de inte kände igen sig själva och inte visste hur de skulle identifiera sig. De yngre kvinnorna visste inte vilken åldersgrupp de skulle identifiera sig med, om det var med de äldre med samma menopaussymtom eller med de kvinnorna i samma ålder men utan samma kroppsliga symtom (Klaeson et al., 2011).

Många kvinnor upplevde att håravfallet efter cytostatikabehandlingen påverkade deras kvinnlighet och sexlust negativt (Chang et al., 2019b). En studie visade att en del

11

kvinnor upplevde att deras förlust av sexuell attraktion till män hade en negativ effekt på hur de såg på sin kvinnlighet (Klaeson et al., 2011).

Att skämmas över sin kropp

Forskning har visat att många kvinnor kände skam över sin kropp inför allmänheten då de upplevde att de inte passade in i skönhetsidealet (Durães Rocha et al., 2016). Många kvinnor isolerade sig för att de var ledsna och upprörda över sitt förlorade bröst,

skämdes och var rädda för andras fördomar (Durães Rocha et al., 2016; Fouladi et al., 2018). Inför samlag efter operationen var det många kvinnor som kände ångest, skam och nervositet (Fouladi et al., 2018). Det var vanligt att kvinnor skämdes över att visa sin kropp för sin partner, de ville inte visa sig nakna och bytte kläder utan att partnern fick se (Durães Rocha et al., 2016; Fouladi et al., 2018). Många kvinnor hade ångest inför vad partnern skulle tänka om deras defekta kropp och oroliga för att de inte skulle tycka om den. Dessa tankar gjorde det svårt för kvinnorna att vara sexuellt aktiva med sin partner (Fouladi et al., 2018). Några kvinnor kände oro och ångest över hur

kommande partners skulle reagera på deras kropp. Många kvinnor undvek intima akter där bröstet kunde visas (Tat et al., 2018). Bröstens utseende är viktigt för många kvinnor. När bröstens form förändrades, bröstvårtor försvann och det fanns tydliga ärr, ledde det till att många kvinnor skylde sina kroppar med kläder inför sin partner och vid sexuell intimitet (Chang et. al., 2019b). De var rädda att bli avvisade om de visade det opererade bröstet (Durães Rocha et al., 2016; Vieira et al., 2014). En studie visade att en del kvinnor inte vågade ta initiativ till samlag då de var rädda att deras partner skulle förnedra dem efter operationen (Cebeci et al., 2010). Några kvinnor ville inte att någon skulle röra brösten, speciellt det opererade bröstet (Tat et al., 2018).

Diskussion

Resultatdiskussion

Förändring av det sexuella livet

Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna tyckte att brösten var fokus för sexuell upphetsning och efter mastektomin var det svårt att bli sexuellt upphetsad. Sundbeck (2013) beskriver brösten som viktiga erogena zoner. Många kvinnor var inte beredda på att förlusten av bröstet skulle ha så stor påverkan på den sexuella upplevelsen. Det är därför viktigt att sjuksköterskan informerar kvinnorna om att mastektomin kan påverka den sexuella upplevelsen.

Tidigare forskning har visat att många sexuellt aktiva kvinnor utvecklar försämring av sin sexuella funktion efter bröstcancerbehandling och att det främst beror på minskad sexlust. I resultatet framkom det att många kvinnor fick minskad sexlust av cytostatika och hormonbehandling, vilket gjorde det svårt att upprätthålla den sexuella aktiviteten. Många kvinnor upplevde den minskade sexlusten som en stor förlust. WHO (2017) definierar sexuell hälsa som välbefinnande. Sundbeck (2013) skriver att sexuell hälsa kan uppnås trots sjukdom. Detta visar att det är viktigt att sjuksköterskan planerar och genomför omvårdnadsåtgärder för att främja kvinnornas sexuella hälsa och lindra

12

lidande. Sjuksköterskan ansvarar för kvinnornas omvårdnad och om den inte tillgodoses kan det innebära ett onödigt lidande.

Litteraturstudiens resultat visade att kvinnor som behandlats för bröstcancer drabbas av fysiska besvär kopplat till sexuell hälsa. Ett vanligt förekommande besvär var att många kvinnor upplevde menopaussymtom såsom torra slemhinnor i vaginan och smärta under samlag. Många kvinnor var förvånade att vaginal torrhet minskade upphetsningen och njutningen av samlag så pass mycket. Som sjuksköterska är det viktigt att informera om behandlingarnas biverkningar och hur den sexuella hälsan kan påverkas (Sundbeck, 2013; SFS 2014:821).

Resultatet visade också att många kvinnor upplevde en känslomässig chock över att operationen och behandlingen påverkade den sexuella hälsan och de kände sig hjälplösa för att de intima relationerna begränsades. Detta kan ses som ett lidande för kvinnorna. Eriksson (1994) menar att lidande innebär att vidkännas smärtsamma omständigheter. Då är det viktigt att sjuksköterskan bemöter dessa känslor och erbjuder stöd för att lindra lidandet (SSF, 2017).

Resultatet visade att många kvinnor med bröstcancer upplevde svårigheter att tala om den sexuella hälsan. Det visades att både de som levde i en relation och de som levde ensamma tyckte att det var obekvämt och kände ångest och oro inför att tala om det. Tidigare forskning har visat att sjukvårdspersonal och patienter är motvilliga att inleda ett samtal om den sexuella hälsan och att sjukvårdspersonal gör generaliseringar om patienters sexualitet (Chang, Chang & Chiu, 2019). I denna litteraturstudie framkom det även att många kvinnor upplevde att det var pinsamt att tala om sina sexuella problem med läkaren, framför allt om det var en manlig läkare. Studie var från Taiwan och skulle kunna bero på landets kultur. Resultatet visar att många kvinnor ville fråga om sina sexuella problem men de visste inte om det var lämpligt. Eftersom det visat sig vara många kvinnor som tycker det är svårt att fråga om sina sexuella problem trots att de vill fråga om det, är det viktigt som sjuksköterska att inte generalisera och att fråga kvinnorna om deras upplevelser av den sexuella hälsan.

Förändrad kroppsbild

Resultatet visade att mastektomi har konsekvenser för kroppsbilden och den kvinnliga identiteten. Sundbeck (2013) skriver att det är ett trauma för kvinnan att förlora sitt bröst. Många kvinnor upplevde känslor så som att förlora halva sin kropp, känna sig stympade, osymmetriska och känna sig mindre kvinnliga. Många kvinnor tycker att bröstens utseende är viktigt och när brösten förändras döljer många kvinnor sina kroppar med kläder. Eriksson (1994) beskriver att sjukdomslidande kan innebära att kvinnorna känner sig förminskade och sämre än vad de är när de inte uppnår det egna idealet. Det är då viktigt att sjuksköterskan bemöter dessa känslor och erbjuder stöd. Många kvinnor upplevde att bröstcancern var ett angrepp på deras kvinnlighet och några upplevde att sexualiteten förlorades när hela eller delar av bröstet togs bort. Sundbeck (2013) beskriver att brösten delvis är en symbol för kvinnokroppen. Fallbjörk (2012) framhåller att många kvinnor anser att två bröst innebär kvinnlighet.

13

I studien framkom det också att många kvinnor hade svårt att identifiera sig med sin nya kropp. Många kvinnor upplevde att håravfall och viktuppgång efter behandling var hinder till sexuell aktivitet och att det påverkade deras kvinnlighet och sexlust negativt. Enligt Sundbeck (2013) upplever många kvinnor besvär efter behandlingen som kan kopplas till sexualitet, så som att känna sig mindre kvinnlig och sexuellt attraktiv. I resultatet visades det att många kvinnor skämdes över sin kropp inför andra människor då de var rädda för deras fördomar och det ledde till att de isolerade sig. Resultatet visade också att många kvinnor inte ville visa sig nakna för sin partner och var oroliga för vad de skulle tycka om deras förändrade kropp. De kvinnor som levde ensamma var oroliga över hur kommande partners skulle reagera på deras kropp. Många kvinnor undvek intima akter där bröstet kunde visas och de ville inte att någon skulle röra brösten, speciellt det opererade bröstet. Sundbeck (2013) skriver också att många kvinnor skäms över sin kropp efter behandling för bröstcancer och att det påverkar deras sexualitet. Det är därför viktigt att sjuksköterskan tänker på hur behandlingen kan påverka kvinnornas sexuella hälsa. Många kvinnor var rädda att de inte skulle vara sexuellt attraktiva längre efter den kroppsliga förändringen. Att inte uppnå sitt eget ideal kan innebära ett lidande för kvinnorna (Eriksson, 1994). I relation till de skönhetsideal som finns i samhället är det förståeligt att kvinnorna kan skämmas över sin förändrade kropp.

I en litteraturstudie av Emilee, Ussher och Perz (2010) ses likheter med denna

litteraturstudie gällande kvinnors sexuella hälsa i samband med bröstcancer. Likheter var att många kvinnor upplevde minskad sexuell lust och upphetsning, vaginal torrhet, smärta vid samlag, försämrad känsel i bröstet och brist på sexuell njutning, vilket ledde till försämring av det sexuella förhållandet och minskad sexuell aktivitet. I båda

studierna framgår också att många kvinnor upplevde emotionella förändringar som påverkade den sexuella hälsan, så som förlust av kvinnlighet, negativ kroppsbild, rädsla över att inte längre vara sexuellt attraktiv och förändring av det sexuella jaget. I båda studierna framkom även att om de fysiska besvären minskar med tiden, så kan de emotionella besvären kvarstå under en lång tid eftersom många kvinnor sörjer förlusten av sitt bröst. I Emilee et al. (2010) studie framkom det att många kvinnor oroade sig över hur länge besvären kommer att pågå, i vilken utsträckning förändringarna kan påverka deras intima relation och hur de kan hantera de sexuella förändringarna. I denna litteraturstudie framkom det också att många kvinnor har funderingar om sin sexuella hälsa, men att de har svårt att samtala om sina upplevelser. Trots att det skiljer tio år mellan studierna visar resultatet att kvinnor med bröstcancer fortfarande får otillräckligt med information och stöd gällande den sexuella hälsan.

Emilee et al. (2010) studie visar att de kvinnor som fått en bröstrekonstruktion upplevde att deras kropp var mindre osymmetrisk och de kände sig mer kvinnliga. Detta

undersöktes inte i denna litteraturstudie, men eftersom många kvinnor upplevde en negativ kroppsbild, kände att deras kropp var osymmetrisk, skämdes över sin kropp och kände sig mindre kvinnliga efter mastektomin så är detta en viktig kunskap då det kan hjälpa kvinnorna att få en bättre kroppsbild.

14

Metoddiskussion

Metoden som användes var Fribergs (2017a) metod att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Enligt Polit och Beck (2017) används kvalitativ metod för att få en rik och djupgående förståelse av ett fenomen. I denna litteraturstudie inkluderades därför kvalitativa studier som fokuserar på att förstå människors upplevelser. Med denna metod framkom kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med bröstcancer, vilket var syftet med denna litteraturstudie. Metoden som användes ansågs därför vara lämplig.

Datainsamlingen gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och APA Psycinfo. CINAHL valdes då det är en databas med artiklar med fokus på omvårdnad och det var lämpligast för studiens syfte. Sökningar i PubMed och APA Psycinfo gjordes för att inte missa några artiklar. Sökorden som användes var qualitative, “breast neoplasms”, sexual*, “breast cancer”, “sexual dysfunction, female” och “sexual problems”. Med dessa få sökord hittades alla artiklar till resultatet vilket visar att sökorden är relevanta för litteraturstudiens syfte. Dock kunde fler sökord ha använts för att inte missa relevanta artiklar. Inklusions- och exklusionskriterierna skall enligt Friberg (2017b) vara styrda av studiens syfte. Denna litteraturstudies inklusions- och exklusionskriterier var relevanta eftersom de var styrda av syftet. Detta anses vara en styrka för studien eftersom

relevanta inklusions- och exklusionskriterier leder till att litteraturstudiens syfte besvaras. En svårighet med datainsamlingen var att många artiklar hade kvantitativ ansats och dessa exkluderades då syftet med denna studie var att beskriva upplevelser. Analysen utfördes enligt Fribergs (2017a) femstegsmetod och dessa stegen följdes noggrant. Artiklarna lästes enskilt flera gånger för att båda författarna skulle få en djup helhetsförståelse opåverkade av varandra, vilket kan ses som en styrka för studien. Enligt Polit och Beck (2017) är syftet med analysen att organisera, strukturera och finna mening från datainsamlingen. Viktiga meningsenheter markerades i respektive artiklar, översattes till svenska och fördes in i en tabell. Vid översättning från ett språk till ett annat menar Polit och Beck (2017) att den underliggande betydelsen måste förstås och inte översättas ordagrant. Alla valda artiklar till resultatet var skrivna på engelska och därför behövde de översättas till svenska. Detta kan ses som en svaghet och minska trovärdigheten och tillförlitligheten med studien eftersom författarnas modersmål är svenska.

Överförbarhet innebär enligt Polit och Beck (2017) i vilken utsträckning studiens resultat kan tillämpas i andra sammanhang och på andra grupper. Eftersom inga begränsningar gjordes gällande kvinnornas ålder och ursprung, så kunde fler

vetenskapliga artiklar från olika länder inkluderas i litteraturstudien, vilket författarna anser ökar överförbarheten. I resultatet framkom det att många kvinnor upplevde liknande besvär trots att de kom från olika kulturer, vilket också ökar överförbarheten. Enligt Polit och Beck (2017) är det dock läsaren själv som får bedöma om studien har en god överförbarhet och för att det ska vara möjligt måste författarna noggrant ha beskrivit studiens metod. Denna litteraturstudie beskriver metoden noggrant och ger läsaren möjlighet att bedöma studiens överförbarhet.

Inför och under denna litteraturstudie diskuterades etiska ställningstaganden

kontinuerligt. Genom att referera tydligt till de olika studierna och inte förvränga deras budskap visades respekt för forskarna. Eftersom båda författarna till denna

15

bröstcancer så har inte förförståelsen påverkat studiens resultat. Vid granskning av artiklarnas kvalité visades det att samtliga artiklar var av god kvalité, etiskt godkända och datainsamlingen visade att deltagarnas integritet hade bevarats. Enligt Polit och Beck (2017) bör forskaren se till att deltagarnas integritet upprätthålls. Det är även viktigt att det finns ett etiskt ställningstagande när studier genomförs på människor för att skydda deras rättigheter. Att alla artiklar har god kvalité och ett etiskt resonemang anses vara en styrka i denna litteraturbaserade studie.

Slutsatser

Bröstcancer och dess behandling visar sig ha en stor påverkan på många kvinnors upplevelser av sexuella hälsa. Det framkommer att det är svårt att upprätthålla den sexuella aktiviteten eftersom många upplever minskad sexuell lust och njutning. Resultatet visar att många kvinnor upplever att det är viktigt med partnerns stöd och förståelse under behandlingen. Många kvinnor upplever fysiska och emotionella besvär som hindrar den sexuella intimiteten. I resultatet framkommer det att många kvinnor har svårt att tala om den sexuella hälsan med nuvarande eller framtida partner. Resultatet visar även att många kvinnor inte vågar eller vet om det är lämpligt att tala med sin läkare om den sexuella hälsan. Mastektomi visas ha stor påverkan på många kvinnors kroppsbild och den kvinnliga identiteten. Detta leder till att många kvinnor skäms över sin kropp och är rädda för att de inte är sexuellt attraktiva längre.

Praktiska implikationer

Denna litteraturstudie är av betydelse för hälso- och sjukvårdspersonal som vårdar kvinnor med bröstcancer, eftersom resultatet visar att många kvinnor upplever liknande besvär gällande den sexuella hälsan. Genom att lyfta detta ämne även på arbetsplatser ökar det sjuksköterskans kunskap om hur kvinnors sexuella hälsa kan påverkas, vilket leder till att kvinnorna kan få det stöd de behöver. Kvinnors sexuella hälsa i samband med bröstcancer bör tas på allvar, därför är det viktigt att sjuksköterskan inleder ett samtal om den sexuella hälsan och inte låter den rubriken i journalen förbli tom. Sjuksköterskan ska möta varje kvinna personcentrerat, men det är ändå viktigt att ha kunskap om att många kvinnor har liknande upplevelser av sexuell hälsa i samband med bröstcancer.

Eftersom kvinnornas fysiska och emotionella besvär gällande den sexuella hälsan kan pågå lång tid efter behandlingen, kan det vara av vikt att sjukvården erbjuder kvinnorna uppföljning gällande detta efter avslutad behandling. Många kvinnor skäms över sin kropp och isolerar sig, detta skulle kunna förebyggas om hälso-och sjukvården erbjuder kvinnorna att träffa andra kvinnor med bröstcancer för att känna sig mindre ensamma om sina känslor.

16

Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom sjuksköterskans

kompetensområde

Eftersom många kvinnor upplever att det är svårt att tala om den sexuella hälsan, är det som framtida sjuksköterskor viktigt att få ytterligare kunskap inom området redan under grundutbildningen för att kunna bemöta kvinnors funderingar kring den sexuella hälsan. Sjuksköterskor behöver få utbildning och öva upp sin förmåga gällande att samtala om den sexuella hälsan för att känna sig mer bekväma att lyfta ämnet. Mer forskning krävs om kvinnors upplevelser av sexuella hälsa i samband med bröstcancer för att

sjuksköterskor ska få en bredare kunskap.

När artiklarna till denna litteraturstudie granskades framkom det att kvinnors

upplevelser av sexuella hälsa undersöktes som längst fem år efter diagnos. Eftersom många kvinnor fortfarande upplever besvär efter fem år kan ett förslag till framtida studier vara att undersöka kvinnors upplevelser en längre tid efter avslutad behandling. Ett ytterligare förslag till framtida studier skulle kunna vara att undersöka vad partnern har för upplevelser av den sexuella hälsan, då det framkommer i studien att många kvinnor är oroliga för hur deras partner ska reagera på deras kropp och att de är rädda för att inte kunna tillfredsställa sin partner efter behandlingen.

17

Referenser

Bergh, J., Brandberg, Y., Ernberg, I., Frisell, J., Furst, C-J. & Hall, P. (2007). Bröstcancer. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.

Buijs, C., de Vries, E. G., Mourits, M. J. & Willemse, P. H. (2008). The influence of endocrine treatments for breast cancer on healthrelated quality of life. Cancer treatment reviews, 34(7), 640–655. Doi: 10.1016/j.ctrv.2008.04.001

Cebeci, F., Yangin, H. B., & Tekeli, A. (2010). Determination of Changes in the Sexual Lives of Young Women Receiving Breast Cancer Treatment: A Qualitative Study. Sexuality & Disability, 28(4), 255–264. Doi: 10.1007/s11195-010-9169-1

Chang, Y.-C., Chang, S.-R., & Chiu, S.-C. (2019a). Sexual Problems of Patients With Breast Cancer After Treatment: A Systematic Review. Cancer Nursing, 42(5), 418–425. Doi: 10.1097/NCC.0000000000000592

Chang, Y.-C., Hu, W.-Y., Chang, Y.-M., & Chiu, S.-C. (2019b). Changes in sexual life experienced by women in Taiwan after receiving treatment for breast cancer.

International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being, 14(1), 1–12. Doi: 10.1080/17482631.2019.1654343

Durães Rocha, J. F., Rodrigues Cruz, P. K., Aparecida Vieira, M., Marques da Costa, F., & de Almeida Lima, C. (2016). Mastectomy: Scars in Female Sexuality. Journal of Nursing, 10(5), 4255–4263. Doi: 10.5205/reuol.9284-81146-1-SM.1005sup201612

Emilee, G., Ussher, J. M., & Perz, J. (2010). Sexuality after breast cancer: A review. Maturitas, 66(4), 397–407. Doi: 10.1016/j.maturitas.2010.03.027

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.

Fallbjörk, U. (2012). I spåren av bröstcancer: att leva med eller utan ett rekonstruerat bröst efter mastektomi. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå Universitet.

18

Fouladi, N., Pourfarzi, F., Dolattorkpour, N., Alimohammadi, S., & Mehrara, E. (2018). Sexual life after mastectomy in breast cancer survivors: A qualitative study. Psycho-Oncology, 27(2), 434–441. Doi: 10.1002/pon.4479

Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl., s.129–140). Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017b). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl., s.37–48). Lund: Studentlitteratur.

Klaeson, K., Sandell, K., & Berterö, C. M. (2011). To feel like an outsider: focus group discussions regarding the influence on sexuality caused by breast cancer treatment. European Journal of Cancer Care, 20(6), 728–737. Doi:

10.1111/j.1365-2354.2011.01239.x

Laporte, C., Vaure, J., Bottet, A., Eschalier, B., Raineau, C., Pezet, D., & Vorilhon, P. (2017). French women’s representations and experiences of the post-treatment

management of breast cancer and their perception of the general practitioner’s role in follow-up care: A qualitative study. Health Expectations, 20(4), 788–796. Doi: 10.1111/hex.12518

Norouznia, S., Gördes Aydoğdu, N., & Somali, I. (2020). A Qualitative Study on the Problems and Needs of Patients with Breast Cancer Diagnosed with Chemotherapy. Journal of Anatolia Nursing & Health Sciences, 23(1), 127–134. Doi: 10.17049/ataunihem.621439

Olasehinde, O., Arije, O., Wuraola, FO., Samson, M., Olajide, O., Alabi, T.,

…Kingham TP. (2019) Life Without a Breast: Exploring the Experiences of Young Nigerian Women After Mastectomy for Breast Cancer. Journal of Global Oncology, 5(5), 1–6. Doi: 10.1200/JGO.18.00248

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: principles and methods. (10. ed.) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Rasmusson, E-M. (2015). Ingen har nämnt ordet sex. Kvinnors och mäns erfarenheter av information om sexuell hälsa vid cancersjukdom. Licentiatuppsats. Malmö:

19

Rosedale, M., & Fu, M. R. (2010). Confronting the unexpected: Temporal, situational, and attributive dimensions of distressing symptom experience for breast cancer

survivors. Oncology Nursing Forum, 37(1), 28–33. Doi: 10.1188/10.ONF.E28-E33

SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad från Riksdagens webbplats

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Socialstyrelsen (2019). Nationella riktlinjer. Hämtad från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/nationella-riktlinjer/nationella-riktlinjer-presentation-om-brostcancer.pdf

Sundbeck, M. (2013). Sexuell hälsa i vården - En metodbok för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur.

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Tat, S., Doan, T., Yoo, G. J., & Levine, E. G. (2018). Qualitative Exploration of Sexual Health Among Diverse Breast Cancer Survivors. Journal of Cancer Education, 33(2), 477–484. Doi: 10.1007/s13187-016-1090-6

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad från

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

Vieira, E. M., Santos, D. B., dos Santos, M. A., & Giami, A. (2014). Experience of sexuality after breast cancer: a qualitative study with women in rehabilitation. Revista Latino-Americana de Enfermagem, 22(3), 408–414. Doi:

20

Världshälsoorganisationen (2017). Sexual health and its linkages to reproductive health: an operational approach. Hämtad från

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/258738/9789241512886-eng.pdf;jsessionid=D11CFEC9E2F086F48B3E69291A3C6B73?sequence=1

Världshälsoorganisationen (2020). WHO report on cancer: setting priorities, investing wisely and providing care or all. Hämtad från

https://apps.who.int/iris/handle/10665/330745

Wärnå Furu, C. (2017) Hälsa. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (2. uppl., s. 157–172). Lund: Studentlitteratur.

Zaidi, S., Hussain, S., Verma, S., Veqar, Z., Khan, A., Nazir, S. U., … Mehrotra, R. (2018). Efficacy of Complementary Therapies in the Quality of Life of Breast Cancer Survivors. Frontiers in Oncology, 7(326), 1–14. Doi: 10.3389/fonc.2017.00326

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl., s.59–82). Lund: Studentlitteratur.

Översikt systematisk informationssökning

Databas/datum Cinahl

2020-03-31

Sökord/ämnesord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet S1 AB qualitative 120826 S2 MH ”breast neoplasms” 84923 S3 AB sexual* 71821 S4 AB ”breast cancer” 50187 S5 S2 OR S4 96391 S6 S1 AND S3 AND S5 79 Avgränsningar: Peer rewieved, 2010–2020, engelska, kvinnor 47 47 10 5 5 Databas/datum Cinahl 2020-03-31

Sökord/ämnesord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet S1 MH ”breast neoplasms” 84918 S2 (MH ”sexual dysfunction, female”) 2795 S3 AB ”breast cancer” 50185 S4 AB ”sexual problems” 842 S5 S1 OR S3 96386 S6 S2 OR S4 3444 S7 S5 AND S6 155 Avgränsningar: Peer rewieved, 2010–2020. engelska, kvinnor 56 56 15 2 2

Databas/datum PsycInfo 2020-04-02

Sökord/ämnesord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet S1 SU ”breast neoplasms” 11541 S2 AB ”breast cancer” 11631 S3 AB sexual* 167698 S4 AB qualitative 153947 S5 S1 OR S2 13738 S6 S3 AND S4 AND S5 71 Avgränsningar: Peer rewieved, 2010–2020, kvinnor 38 38 10 3 1 Databas/datum PubMed 2020-04-09

Sökord/ämnesord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar till resultatet S1 ”breast neoplasms” [MeSH Terms] 288760 S2 ”breast cancer” [Title/Abstract] 267610 S3 sexual* [Title/Absratct] 237065 S4 qualitative [Title/Absract] 225354 S5 S1 OR S2 364619 S6 S3 AND S4 AND S5 98 Avgränsningar: 2010–2020, engelsk, kvinnor 56 56 12 3 2

Mall för kvalitetsbedömning av studie med kvalitativ metod

Följande mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ metod används.

Mallen utformad av Eva Brink och Inga Larsson (2019). Institutionen för hälsovetenskap, Högskolan Väst.

Kvalitetsbedömning

2019-07 Ja Nej Vet ej

Speglar artikelns titel innehållet?

Finns det ett teoretiskt perspektiv?

Är tidigare forskning beskriven?

Är problemområdet tydligt presenterat och motiverat?

Är syftet tydligt formulerat?

Är metoden beskriven?

Är metoden motiverad?

Är kontexten presenterad?

Är förförståelsen redovisad? Är urvalet relevant (inklusions- och exklusionskriterier)?

Är datainsamlingen tydligt beskriven?

Är analysen tydligt redovisad?

Är forskningsetiska aspekter redovisade?

Svarar resultatet mot syftet? Är resultatet klart och tydligt?

Diskuteras resultatet gentemot bakgrund?

Finns det en ”röd tråd” i artikeln? Diskuteras studiens svagheter?

Diskuteras studiens trovärdighet?

Diskuteras överförbarhet?

Är slutsatserna relevanta utifrån studiens resultat?

Granskningens sammanvägda bedömning av artikelns kvalitet

Översikt analyserade vetenskapliga artiklar

Författare Årtal Land Problem och syfte Ansats och metod Urval och studiegrupp Huvudsakligt resultat Kvalitets-granskning Cebeci, F., Yangin, H. B., & Tekeli, A. (2010) Turkiet Problem: Bröstcancerbe handling riskerar att minska kvinnors livskvalité och påverkar deras sexuella liv. Syfte: Att identifiera förändringar i sexlivet hos unga kvinnor som behandlas för bröstcancer. Ansats: Kvalitativ ansats. Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanaly s. Urval: Kvinnor med minst ett år med diagnos av bröstcancer, heterosexuellt äktenskap, under 50 år, fertila, inga psykiska sjukdomar, förmåga att förstå frågor och uttrycka sina åsikter. Studiegrupp: 8 kvinnor 30–47 år. Frekvensen av samlag har minskat efter bröstcancerbe handlingen. Kvinnorna tog inga initiativ till samlag eftersom de skämdes över sin kropp och hade ingen lust kvar. Hög Chang, Y.-C., Hu, W.-Y., Chang, Y.-M., & Chiu, S.-C. (2019) Taiwan Problem: Den sexuella funktionen kan förändras i samband med bröstcancerbe handling. Syfte: Att undersöka sexuella problem i samband med bröstcancerbe handling. Ansats: Kvalitativ ansats. Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanaly s. Urval: Kvinnor med bröstcancer. Alla var i ett förhållande med en man. Studiegrupp: 20 kvinnor, 36–64 år. Kvinnorna upplevde förändrad kroppsbild, minskad sexlust och genitala problem i samband med bröstcancerbe handlingen. Hög

Författare Årtal Land Problem och syfte Ansats och metod Urval och studiegrupp Huvudsakligt resultat Kvalitets-granskning Durães Rocha, J. F., Rodrigues Cruz, P. K., Aparecida Vieira, M., Marques da Costa, F., & de Almeida Lima, C. (2016) Brasilien Problem: Mastektomi kan påverka kvinnors sexuella hälsa. Syfte: Att beskriva effekterna av mastektomi på kvinnors sexuella hälsa. Ansats: Kvalitativ ansats Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanaly s. Urval: Kvinnor som genomgått mastektomi för minst ett år sen. Studiegrupp: 14 kvinnor, 47–71 år. Kvinnorna upplevde förtvivlan, ledsamhet, rädsla för döden och att förlora sin kvinnlighet i samband med bröstcancer. Mastektomin påverkade många kvinnors sexlust, självkänsla och kvinnlighet negativt. Partnerns support var viktig. Medel Fouladi, N., Pourfarzi, F., Dolattorkpour, N., Alimohammad i, S., & Mehrara, E. (2017) Iran Problem: Sexuell dysfunktion kan förkomma efter mastektomi. Syfte: Att undersöka de stadier som patienterna genomgår i sitt sexuella liv efter mastektomi. Ansats: Kvalitativ ansats. Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanaly s. Urval: Kvinnor med bröstcancersta die 1–3, som genomgått mastektomi 1– 5 år innan och hade slutfört förebyggande behandling. Kvinnorna skulle inte ha något canceråterfall, psykisk ohälsa eller någon kronisk sjukdom. Studiegrupp: 30 kvinnor, 30–59 år. Två huvudteman: Försämrad sexuell funktion och återställande av sexuell funktion. Sex underteman: Upplevda fysiska förändringar, ändrat sexuellt beteende, faktorer som försämrar sexuell funktion, modifiering av sexuellt beteende, ansträngning för fysisk återställning och strävan efter att få stöd. Hög

Författare Årtal Land Problem och syfte Ansats och metod Urval och studiegrupp Huvudsakligt resultat Kvalitets-granskning Klaeson, K., Sandell, K., & Berterö, C. M. (2011) Sverige Problem: Kvinnors självbild kan ändras i samband med bröstcancerbe handling. Syfte: Att undersöka hur medelålders kvinnor som fortfarande var fertila, upplevde sin sexualitet efter bröstcancer och dess behandling. Ansats: Kvalitativ ansats. Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanaly s. Urval: Fertila kvinnor med en bröstcancerdia gnos. Studiegrupp: 12 kvinnor, 39–54 år. Kvinnorna kände sig annorlunda pga. sina kroppsliga förändringar. Kvinnorna upplevade att kroppen hade svikit de och att den sexuella lusten minskat i samband med bröstcancerbe handlingen. Hög Laporte, C., Vaure, J., Bottet, A., Eschalier, B., Raineau, C., Pezet, D., & Vorilhon, P. (2016) Frankrike Problem: Många kvinnor med bröstcancer upplever otillräckligt engagemang och uppföljning efter sin behandling. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av bröstcancer efter behandling och hur de uppfattade uppföljningsvå rden. Ansats: Kvalitativ ansats. Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanaly s. Urval: Kvinnor över 18 år, första diagnos av bröstcancer, behandling avslutad mer än för en månad sedan men inte längre än 5 år sedan. Kvinnor med återfall, kognitiva störningar eller allvarlig försämring av hälsotillstånde t exkluderades. Studiegrupp: 21 kvinnor mellan 30–86 år. Fyra huvudteman: Bröstcancer förändrar livet, hur patienterna hanterade effekterna av behandlingen, hur patienterna ser på framtiden och patienternas förväntningar på sin läkare. Hög