1
Institutionen för Hälsovetenskap
Examensarbete
IV054G
Idrottsvetenskap GR (C), 15 hp, VT2014
Faktorer som motiverar till fysisk aktivitet –
en litteraturöversikt.
Anna Johansson
2014-05-19
2
Abstrakt
Bakgrund: Inaktiviteten i samhället ökar och därmed ett växande
samhälls-problem - ohälsan. Följsamhet till fysisk aktivitet är svårt och ca 50 % av alla som börjar träna har slutat inom 6 månader visar studier. Forskning säger också att vi tenderar att träna mer om vi är motiverade. Syfte: Syftet med denna C-uppsats var att belysa faktorer som motiverade redan aktiva individer att utöva fysisk aktivitet. Resultatet skulle kunna vara överförbart till att motivera inaktiva individer att få följsamhet till fysisk aktivitet. Metod: Nitton originalartiklar granskades, betyg-sattes och sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: Många faktorer motiverade till fysisk aktivitet och faktorer av inre motivation övervägde. De största faktorerna för inre motivation var: glädje/kul, välbefinnande, självbestä-mmande, hälsa samt egen kompetens. Av yttre motivation var fitness, vikt och utseende de mest frekventa faktorerna. Inre motivation var framgångsrikast.
Slutsats: Att ha kul och känna glädje, må bra, god hälsa, kunna påverka sin
träning samt utvecklas i denna var viktiga motivationsfaktorer. Inre motivation ledde till följsamhet medan yttre motivation var initialt men oftast inte ihållande. Inre motivation var den största kategorin.
Nyckelord: följsamhet, kön, motiv och träning.
Faktorer som motiverar till fysisk aktivitet –
en litteraturöversikt.
JOHANSSON ANNA
Mittuniversitetet, Östersund Institutionen för Hälsovetenskap Idrottsvetenskap GR (C) Juni 20143
Innehållsförteckning
Introduktion…………..………..4
Definitioner………..4
Fysisk aktivitet...4
Hälsoeffekter av fysisk aktivitet………5
Rekommendationer för fysisk aktivitet och hälsa……….………6
Barriärer till fysisk aktivitet……….7
Inaktivitet och livssstil………..7
Syfte……….8 Frågeställningar………..………...…8 Metod………...9 Studiedesign……….9 Urval………...9 Kvalitetsbedömning………..………10 Procedur………...10 Etiska överväganden………10 Resultat……….………..10
Mest frekventa faktorerna som motiverade till fysisk aktivitet...11
Fördelning mellan inre & yttre motivation..………..………14
Inre och yttre motivation………...…………..16
Diskussion………...16 Resultatdiskussion………...17 Metoddiskussion………...18 Slutsats………....19 Referenser………...21 BILAGOR
Bilaga 1 – Urvalsprocedur av artiklar
Bilaga 2 – Modifierad bedömningsmall för litteratursammanställning,
(Carlsson och Eiman, 2003)
4
Introduktion
”Människor är gjorda för fysisk aktivitet. Människan och fysisk aktivitet är positivt relaterade till hälsa. Den fysiska aktiva livsstilen har dock förändrats och det verkar som många individer inte är tillräckligt aktiva.”
(Alricsson, 2013)
Definitioner
Med fysisk aktivitet menas alla former av rörelse av skelettmuskulaturen som leder till ökad energiomsättning i kroppen (Caspersen, Powell & Christensen, 1985). Det kan t ex innebära all typ av muskelaktivitet som promenader, hushålls- och trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet, friluftsliv, motion och träning (Schäfer, Elinder & Faskunder, 2006 ). Motion däremot definieras som planerad fysisk aktivitet med viss avsikt, som att ge ökat välbefinnande, ge framtida bättre hälsa eller motsvarande och innebär oftast ombyte till träningskläder (Schäfer, Elinder & Faskunger, 2006). Träning innebär en klar målsättning att öka presta-tionsförmågan i olika typer av fysisk aktivitet, företrädesvis inom sporten (Schäfer, Elinder & Faskunger, 2006). Definitionen för god hälsa anses vara att man ska inneha ett fullkomligt tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinn-ande, inte endast frånvaro av sjukdom (WHO, 1948). Motivation till sist anger förenklat individens riktning och intensitet av sin ansträngning (Sage, 1977) och kan delas upp i inre och yttre motivation. Inre motivation innebär att man motiveras av egen vilja och av inre faktorer som t ex glädje och välbefinnande medan yttre motivation innebär att man motiveras av yttre faktorer som t ex framgångar på olika plan t ex status i en grupp eller ekonomiska belöningar (Weinberg & Gould, 2011).
Fysisk aktivitet
Modern forskning om fysisk aktivitet började på 1950-talet med studier av Morris och kollegor (Morris, Heady, Raffle, Roberts, Parks, 1953). I dag visar forskning att det finns många vinster med att utöva regelbunden fysisk aktivitet i någon form. Det finns starkt evidens att regelbunden fysisk aktivitet förebygger hälsa och försenar många kroniska sjukdomar (Martin, Kahlmeier, Racioppi, Bergman,
5
Meitinen, 1985; U.S Departement of Health and Human Services, 2008; WHO, 2010; CDC, 2011). Fysisk aktivitet har också en multifaktoriell påverkan på människans kropp och det betyder att utövandet inkluderar många system i kroppen samtidigt – såväl fysisk som psykisk hälsa påverkas (Pettee Gabriel, Morrow & Woolsey, 2012).
Hälsoeffekter av fysisk aktivitet
När det gäller de fysiologiska effekterna på hälsa av regelbunden konditions-träning så beror effekterna också på konditions-träningspassets intensitet, frekvens och duration i ett dos-respons förhållande (FYSS, 2008). Efter 2 månaders intensiv träning är det vanligt att vilo- och submax-pulsen blir sänkt med 5-20 slag per minut. Även slagvolymen blir 20 % större eller mer och hjärtats kontraktilitets-förmåga förbättras (Bowles, Woodman & Laughlin, 2000).
Skelettmuskulaturen fortsättningsvis är en ytterst anpassningsbar vävnad och fysisk uthållighetsträning påverkar dess struktur och funktion påtagligt. En del studier visar på ökad aktivering och en ökad rekrytering av motoriska enheter efter en tids träning (Doherty, 2000). Även den lokala tröttheten i de muskler som tränats minskar (FYSS, 2008).
För tränade individer tror man att förändringar i blodfetternas sammansättning, ökade nivåer av HDL-kolesterol samt (inte lika vanligt) minskade nivåer av LDL-kolesterol, ligger bakom den minskade risken för hjärt-kärlsjukdomar (Durstine et.al, 2001). Även blodplättsaggregationstendensen motverkas vilket man tror leder till minskad plötslig död eller akut hjärtinfarkt under ett arbetspass (Wang, Jen & Chen, 1995) samt så ökar mekanismen för återupplösning av blodproppar, fibrinolys, hos dem som tränar regelbundet (FYSS, 2008). Träning förbättrar funktion och struktur i kärl som försörjer skelettmuskler som tränas samt även hjärtmuskeln (FYSS, 2008).
Skelettets bentäthet och benmineral påverkas också positivt av träning och där visar det sig att arbetets intensitet, snarare än duration, och träningsformer med hög belastning på benet som t ex tyngdlyftning, aerobics, squash, volleyboll och fotboll är speciellt effektiva (Heinonen,Sievanen, Kannus, Oja & Vuori, 2002).
6
Träning förbättrar vidare andningsmuskulaturens uthållighet (FYSS, 2008). När det gäller kroppssammansättning och fettväv så visar det sig att fysisk aktivitet påverkar nedgången i fettvikt och denne är som regel alltid större än nedgången kroppsvikt beroende på ökad muskelmassa (Ballor & Keesey, 1991).
Ytterligare faktorer som påverkas positivt är; svettningsfunktionen och därmed värmeregleringsförmågan (FYSS, 2008), tömningsfrekvensen är också den större hos vältränade personer och gallstensbildningen minskar också. Hos vältränade personer ser man ett lägre hormonsvar än hos otränade (Winder, Hagberg, Hickson, Eksani & McLane, 1978).
På nervsystemet finns en hel del försök på djur, men alltmer studier kommer på människan. Koordination, balans och reaktionsförmåga ökar med fysisk aktivitet, som därmed ökar funktionsförmågan, vilket i sin tur kan leda till ökat
välbefinnande. Dessutom behålls kognitiv förmåga bättre, självkänslan förbättras, sömnkvaliteten likaså samt så minskar depressionssymtom (FYSS, 2008). Fler psykologiska effekter av träning kan kortsiktigt vara att man blir avslappnad efter joggingturen eller uppiggad av motionen. Medan långsiktiga effekter kan vara att man blir lugnare, får bättre självförtroende, starkare psyke samt att man blir gladare och stabilare (Wester-Wedman, 1988).
Rekommendationer för fysisk aktivitet och hälsa
De svenska rekommendationerna kring fysisk aktivitet har förändrats över tid och förr låg fokus på högintensiva aktiviteter men i dag rekommenderar man medel-intensiva fysiska aktiviteter och en aktiv livsstil. I Sverige menar man att vuxna individer bör vara aktiva i ett minimum av 30 minuter, helst varje dag. Intensitet-en bör minst vara måttlig (medel), som t ex Intensitet-en rask promIntensitet-enad. Viktiga hälso-effekter kan nås om man ökar mängden eller intensiteten utöver dessa 30 minuter. För att kunna påverka olika sjukdomar däremot behöver man ta med i beräkning-en att de individer det berör behöver ett individuellt anpassat program (Folkhälso-institutet, 2010).
Vivivan H. Heyward skrev i sin bok ”Advanced Fitness Assessment and Exercise Prescription” (2010) att konditionsträning rekommenderas till 30 minuter
medel-7
måttlig intensitet 5 dagar i veckan alternativt 20 minuters högintensiv träning 3 gånger i veckan. Hon menade också att man kan dela upp aktiviteterna i 10 minu-ters delar och summera över dagen. Styrketräning rekommenderade hon i 2 dagar eller fler/vecka med 8-12 repetitioner, 8-10 övningar samt vila minst en dag mellan träningstillfällena. Vidare skrev Heyward att balans- (t ex Tai chi, yoga, Pilates och dans) och flexibilitetsträning bör göras 3 respektive 2 eller fler gånger per vecka. Flexibilitetsträningen bör helst göras varje dag och då i minst 10 minuter, 3-4 repetitioner och 10-30 sekunder per strech (Metropolitan Life Insurance Company, 1995).
Aktiviteter som rekommenderas ska man anpassa till individnivå där man tar hänsyn till behov, intresse, tidigare och aktuella erfarenheter av fysisk aktivitet, kapacitet och hälsotillstånd. De hälsofrämjande aktiviteterna vänder sig till alla medan ACSM:s rekommendationer av träning av fysisk kapacitet begränsas till friska vuxna individer (FYSS, 2008).
Barriärer till fysisk aktivitet
För att nå hälsoeffekter av sin träning krävs också att man har följsamhet med sin träning (Weinberg & Gould, 2011), vilket kan vara en svår utmaning. Detta bl a för att det finns en del hinder idag varav de tre största är brist på tid (69 %), brist på energi (59 %) och brist på motivation (52 %) (Weinberg & Gould, 2011). Inaktiviteten i samhället är idag ett stort problem (FYSS, 2008). Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) är felaktig kost och för lite fysisk aktivitet den viktigaste orsaken till sjukdom i EU-länderna i dag.
En pressad vardag som att få ihop livspusslet med arbete, skola, familj, fritid etc. samt ett tekniksamhälle med många bekvämligheter bl. a gör att vi är mer inaktiva än förr, där just brist på tid, brist på energi och brist på motivation blir en konse-kvens av det samhälle vi har idag (Weinberg & Gould, 2011). Bortprioritering av fysisk aktivitet har fått flertalet negativa konsekvenser t ex hjärt-/ kärl-sjukdomar, övervikt, cancer och benskörhet (FYSS, 2008; Heyward, 2010). Samhället skulle, genom sänkta sjukvårdskostnader, kunna vinna mycket på att befolkningen blev mer aktiva idag (WHO, 2002).
8
Inaktivitet och livsstil
Ny forskning visar också att många sitter still alltför mycket i förhållande till hur mycket man rör sig totalt sett i sin vardag (Ekblom-Bak, Hellenius & Ekblom, 2009). I en Australiensisk studie på vuxna visade det sig att en timmes stilla-sittande framför tv:n ökade förekomsten av metabola syndromet hos kvinnorna med 26 %. Samma studie visade också en minskning av risken att utveckla metabola syndromet med 28 % om man lade till 30 minuter extra fysisk aktivitet (Ekblom-Bak, Hellénius & Ekblom, 2009).
Nyligen har observationsstudier även visat att längre perioder av stillasittande och därmed brist på rörelse för hela kroppen är starkt kopplade till obesitas, onormal glukosmetabolism, hjärt- kärlsjukdomar, diabetes, metabola syndromet, och cancer och även total dödlighet oberoende av medelmåttlig till intensiv fysisk aktivitet. Även om mer forskning behövs på området om inaktivitet har en del möjliga underliggande mekanismer redan blivit föreslagna. Vi behöver ta hänsyn till en ny aspekt, förutom fördelarna med medelmåttlig till intensiv fysisk aktivi-tet, nämligen riskerna med för mycket stillasittande och en begränsad daglig fysisk aktivitet (Ekblom-Bak, Hellénius & Ekblom, 2009).
Syfte
Syftet med denna C-uppsats var att belysa de mest frekventa faktorerna som motiverade aktiva individer från 16 år och uppåt att genomföra fysisk aktivitet. Ett annat syfte var att belysa skillnaden och sammanfatta fördelningen mellan inre och yttre motivation samt även belysa de mest frekventa av dessa faktorer.
Frågeställningar
Vad motiverade aktiva vuxna motionärer att utöva fysisk aktivitet - vilka var de mest frekventa faktorerna?
Hur såg skillnaden och fördelningen mellan inre och yttre motivation ut och vilka var de mest frekventa faktorerna?
9
Metod
Studiedesign
I sin bok ”Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten” (2012) menar Friberg att syftet med en litteraturöversikt kan vara av olika karaktär; allmän litteraturstudie, systematisk litteraturstudie och begreppsanalys. Litteraturöversikter handlar om att skapa en översikt över kunskapsläget inom ett visst område eller om ett problem inom området (Friberg, 2012).
Studiedesign för denna uppsats var en litteraturöversikt av allmän karaktär. Detta innebär att den utvalda litteraturen (forskningsartiklar, rapporter etc.) kvalitets-granskades och analyserades samt sedan resulterade i en beskrivande översikt. Motivet till denna C-uppsats var att skapa en överblick av ett avgränsat område.
Urval
Inklusionskriterierna för litteraturöversikten var att försökspersonerna i studierna var individer från 16 år och uppåt, såväl män som kvinnor. Exklusionskriterierna för C-uppsatsen var artiklar som inte var engelskspråkiga då det ansågs som alltför tidskrävande att översätta andra språk. Även individer med sjukdomar valdes bort.
Artiklarna till denna litteraturstudie söktes fram i databaserna PsycInfo och SportDiscus. En del av artiklarna som användes skickades efter. Artiklarna söktes fram under tidsperioden september 2012 tom februari 2014. Sökord för att hitta dessa var, i olika kombinationer (bilaga 1):
* Physical activity * Exercise * Training * Adults * Age >/= 18 years * Success factors
* Adherence * Health * Motivation
T ex Motivation AND Exercise eller Motivation AND Physical activity AND Adherence.
10
Kvalitetsbedömning
För att bedöma artiklarnas relevans och kvalitet granskades artiklarna enligt en bedömningsmall för litteratursammanställning (Carlsson & Eiman, 2003), (bilaga 2).
Procedur
När artiklarna hade valts ut, genomfördes ett arbete i 3 olika faser. Fas 1 bestod i att se till att syfte, metod och resultat fanns med i varje artikels abstrakt (Carlsson & Eiman, 2003) samt att artiklarna hade relevans mot någon av frågeställningar-na. Tjugofem artiklar valdes ut efter första bedömningen. Sju artiklar valdes bort pga att de inte uppfyllde något svar på någon av frågeställningarna eller pga att de var research- eller review-artiklar. Efter detta söktes ytterligare 5 artiklar fram. Samma procedur gjordes även med dem. I Fas 2 genomfördes läsning och analys av introduktion-, metod-, resultat- och diskussionsdel för varje artikel. Poäng dokumenterades och räknades ut för varje artikel och till sist graderades dessa enligt skala GRAD I – GRAD III (Carlsson & Eiman, 2003). Ytterligare 4 artiklar valdes bort pga att de inte upp-fyllde kriterierna för denna C-uppsats. Nitton artiklar totalt valdes sedan ut att inkluderas i resultatdelen. Till sist avslutades artikelarbetet i Fas 3 där resultatet för varje artikel dokumenterades i tabellform (bilaga 3) och sedan i figurer (figur 1, 2, 3 och 4) samt skriftligen i resultatdelen.
Etiska överväganden
Endast Peer Reviewed granskade artiklar med etiskt godkännande har använts.
Resultat
Resultatet baserades på 19 originalartiklar publicerade mellan åren 1984-2013 där författarna hade gjort olika studier av varierande karaktärer: kvantitativa, kvalita-tiva, longitidunella, interventions- och tvärsnittsstudier. Författarna till artiklarna kom från länderna USA (9), Norge (1), Kanada (2), Storbritannien (2), England (2), Finland (2), Sydafrika (1) och Kenya (1).
11
Mest frekventa faktorerna som motiverade till fysisk aktivitet
Resultatet visade att det var många faktorer som motiverade till fysisk aktivitet, närmare bestämt 30 olika faktorer (figur 2 och figur 3), varav 19 faktorer var inre motivation samt 11 var yttre motivation (figur 4). De mest frekventa faktorerna som motiverade till fysisk aktivitet oavsett motivationstyp var: glädje/kul,
mentalt och fysiskt välbefinnande, hälsa, fitness, vikt/viktkontroll, självbestämmande samt egen kompetens i rangordning (figur 1).
Figur 1. Översikt över de mest frekventa faktorerna som motiverade till fysisk akivitet – oavsett motivationstyp.
Buckworth, Lee, Regan, Scneider & DiClemente (2006) drar slutsatsen att inre faktorer såsom glädje/intresse leder till följsamhet till fysisk aktivitet då denna faktor var störst tillsammans med ansträngning/kompetens. I studien om kvinnor och följsamhet till fysisk aktivitet, i ett strukturerat träningsprogram, belyser Huberty et al. (2007) att självvärdering har en stark koppling till följsamhet av fysisk aktivitet. Glädje till fysisk aktivitet var en av faktorerna som hade en pos-itiv påverkan på självvärdering och därför var glädje något man rekommenderade att öka för att stärka följsamheten till fysisk aktivitet (Huberty et al., 2007). Kilpatrich, Hebert & Bartholomew (2005) beskrev att glädje var en faktor som framför allt fanns hos deltagare i sportaktiviteter snarare än i träningsaktiviteter. Kilpatrich, Hebert & Bartholomew (2005) kunde vidare tänka sig att
sport-0 1 2 3 4 5 6 7 8 G läd je /k u l V äl b efi n n an d e (M+ F) Häl sa Fi tn es s V ik t/ V ik t-ko n tr o ll Själ vb e-st ämman d e Eg en k o m p et en s
Mest frekventa faktorerna som motiverade
till fysisk aktivitet
12
aktiviteter eventuellt hade en koppling till inre motivation snarare än yttre motivation. Glädje var en starkare faktor hos män än hos kvinnor i studien av Rintaugu & Ngetich, (2012), men kvinnorna hade rankat glädje relativt högt de med. Ryan, Frederick, Lepes, Rubio & Sheldon (1996) visade att glädje var kopplat till följsamhet för fysisk aktivitet. I en annan studie av Ryan, Fredercik, Lepes, Rubio & Sheldon (1996) hade Tae kwon Do-gruppen högre poäng på glädje än aerobics-gruppen. Tae Kwon Do-gruppen visade också på större följsamhet till sin fysiska aktivitet. Processgruppen i studien av Wilson & Brookfield (2009) visade på högre följsamhet med glädjefaktorn som en av anledningarna till detta.
Resultatet i studien av Bakken Ulseth (2007) visade att mentalt välbefinnande var mer representerad i fitness sektorn och som till största delen var representerade av kvinnor. Korkiakangas, Taanila & Keinänen-Kiukaanniemi (2010) visade att känslor kring mentalt och fysiskt välbefinnande var en av motivationsfaktorerna. Denna kategori inkluderade för denna studie fysisk fitness, funktionell förmåga, hälsa, mental hälsa, en positiv inställning till livet, livsväg samt livskvalitet. Louw, Biljon & Mugandani, (2012) visade att fysiskt och mentalt välbefinnande var en faktor som motiverade till fysisk aktivitet. Det visade sig också att denna faktor var högt rankat totalt sett bland andra faktorer samt att den var ungefär lika högt rankad mellan kvinnor och män. Mentalt och fysiskt välbefinnande (vitala effekter) var även en faktor hos Rintaugu & Ngetich (2012) som undersökte collegestudenters medverkan i sport- och träningsaktiviteter.
Att använda sig av hälsomål var en av de strategier med störst stöd i studien av Duvall & De Young, (2013). Att fokusera på hälsoresultaten hjälpte till att få följsamhet bland erfarna gångare. Att nå nationella hälsorekommendationer var en motiverande faktor för deltagare hos ett Fitness Center med inriktning på styrke-träning (Kathrins & Turbow (2010). Louw, Biljon & Mungandani, (2012) presen-terade generell hälsa som en faktor för motivation till fysisk aktivitet bland män och kvinnor i olika åldersgrupper. Att inte träna tillräckligt för att nå hälsoeffekter associerades som en faktor till att vara aktiv i en studie av Mullineux, Barnes och Barnes (2000). Hälsoråd och hälsorådgivning var en faktor till motivation för indi-vider ingående i en diabetesstudie där även undvikande av ohälsa var en faktor då
13
dessa var i riskzonen för att utveckla Diabetes II (Korkiakangas, Taanila & Keinänen-Kiukaanniemi, (2010).
I studien av Backen Ulseth, (2007) var fitness en faktor till motivation på Fitness centers, till största delen utövade av kvinnor, oberoende av om man var välutbild-ad eller inte. Att bibehålla fitness var en stor faktor i studien av Louw, Biljon & Mugandani, (2012). Detta var viktigt för såväl män som kvinnor. Kvinnor rankade fitness högst och män densamma på 3,5:e plats i en studie på universitetsstudenter av Rintaugu & Ngetich (2012). God upplevd fitness var associerat med följsamhet till ett styrketräningsprogram hos medelålders inaktiva män och kvinnor (Surakka, Alanen, Aunola, Karpi & Lehto, 2003).
Att hålla sig smal var en högt rankad motivationsfaktor hos kvinnor medan det inte alls var lika viktigt för män (Kilpatrich, Hebert & Bartholomew, 2005). I Diabetesstudien av Korkiangaas, Taanila & Keinänen-Kiukaanniemi (2010) var bl a viktkontroll en faktor för motivation till fysisk aktivitet över tid. Kvinnor indikerade att viktkontroll var ett starkt motivationsmotiv när Louw, Biljon & Mugandani (2012) gjorde en undersökning på 154 deltagare, där 77 kvinnor och 77 män deltog. Bland collegestudenter var det ingen större skillnad bland män och kvinnor när det kom till faktorer som motiverade dem till fysisk aktivitet. Vikt-kontroll var däremot en huvudkomponent som motiverade dem till fysisk aktivitet (Rintaugu & Ngetich, 2012) och även i studien av Duvall & DeYoung (2013.)
I studien av Buckworth, Lee, Regan, Schneider & Diclemente, (2006) visade resultatet att deltagare i aktionsstadiet rankade en inre känsla av uppfattat val som viktigt. Att vara motiverad av inre faktorer mot hälsa och självbestämmande visade sig framgångsrikt, då aktiva mötte nationella hälsorekommendationerna i en styrketräningsstudie av Kathrins & Turbow, (2010). Motivationsresponsen var högre hos aktiva kvinnor jämfört med inaktiva kvinnor i en studie av Rose & Parf-aitt, (2010) tack vare självbestämmande. Självständighet upplevdes som något postitivt. Med hjälp av att sätta mål upplevde deltagare i studien av Wilson & Brookfield, 2009) större valmöjlighet/självbestämmande och de hade också större närvaro i en 6-veckors träningsstudie.
14
Ansträngning/kompetens var högst tillsammans med intresse/glädje för deltagare i bibehållandefas till fysisk aktivitet (Buckworth. Lee, Regan, Schneider &
DiClemente, 2006). Rose & Parfaitt (2010) menade att självkänsla och egen kompetens bidrog till större positiv upplevelse till fysisk aktivitet. Följsamhet till fysisk aktivitet var associerat till kompetens i både studie 1 och studie 2 av Ryan, Fredrick, Lepes, Rubio & Sheldon (1996).
Fördelning mellan Inre & yttre motivation
De största faktorerna för inre motivation var: glädje/kul (Buckworth, Lee, Regan, Schneider & DiClemnte, 2006; Huberty et. al, 2007; Kilpatrich, Hebert & Bartho-lomew, 2005; Rintaugu & Ngetich, 2012; Ryan, Fredrick, Lepes, Rubio & She-ldon, 1996; Wilson & Brookfield, 2009), mentalt och fysiskt välbefinnande, (Bakken Ulseth, 2007; Korkiakangas, Taanila & Keinänen-Kiukaanniemi, 2010; Louw, Biljon & Mugandani, 2012; Surakka, Alanen, Aunola, Karppi & Lehto, 2003) hälsa (Duvall & DeYoung, 2013; Kathrins & Turbow, 2010; Korki-akangas, Taanila & Keinenän-Kiukaanniemi, 2010; Louw, Biljon & Mugandani, 2012; Mullineux, Barnes & Barnes, 2000) självbestämmande, (Buckworth, Lee, Regan, Schneider & DiClemente, 2006; Kathrins & Turbow, 2010; Rose & Par-fitt, 2010; Wilson & Brookfield, 2009) samt egen kompetens (Buckworth, Lee, Regan, Schneider & DiClemente, 2006; Rose & Parfaitt, 2010; Ryan, Fredrick, Lepes, Rubio & Sheldon, 1996) (figur 2).
De största faktorerna för yttre motivation var: vikt/viktkontroll (Duvall & DeYoung, 2013; Kilpatrich, Hebert & Bartholo-mew, 2005; Korkiakangas, Taanila & Keinänen-Kiukaanniemi, 2010; Louw, Biljon & Mugandani, 2012; Rintaugu & Ngetich, 2012) fitness (Bakken Ulseth, 2008; Louw, Biljon & Mugandani, 2012; Surakka, Alanen, Aunola, Karppi & Lehto, 2003) och
utseende (Bakken Ulseth, 2007; Kilpatrick, Hebert & Bartholomew, 2005;
Frederick, Morrison & Manning, 1996) (figur 3) som var de största kategorierna som motiverade till fysisk aktivitet.
15
Figur 2. Faktorer som motiverade till fysisk aktivitet - inre motivation.
Figur 3. Faktorer som motiverade till fysisk aktivitet – yttre motivation.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 V äl b efi n n an d e M en tal t/ Fy si sk t M ål u p p fy llel se/ Ri m lig a mål /M ål Sjä lv b es tämma n d e G läd je /Ku l Eg en k o m p et en s Sjä lv fö rt ro en d e Pl an er in g (t id & lag o m) H äl sa N är mi ljö (v ack er & b ra p lan er ad ) Ru ti n er Po si ti v at ti ty d Sjä lv vä rd er in g St res sh an ter in g B al an s med tr än in g Låg p re ss o ch s tr es s So ci al a fak to rer /G eme n sk ap Pr io ri ter in g Ö vr ig t An d ras k o mp et en s
Inre motivation
Antal 0 1 2 3 4 5 6 Ut see n d e Yt tr e b el ö n in gar Un d vi ka mi ss ly ck an d en Kr o p p su p p fat tn in g U tman in g V ik t/ V ik tk o n tr o ll Fi tn es s Tea mb u ild n in g H ö gr e u tb ild n in g Öv ri gt Su p p o rtYttre motivation
Antal16
Figur 4. Fördelning av faktorer som motiverade till fysisk aktivitet – indelat i inre respektive yttre motivation.
Inre och yttre motivation
Inre motivation var övervägande den största kategorin (70 %) i denna litteratur-översikt, men inslag av yttre motivation (30 %) fanns också med (figur 4). Inre motivation ansågs av en del av författarna till studierna i denna litteraturöversikt vara de viktigaste, bästa och mest långsiktiga sättet till att hålla i fysisk aktivitet över tid (Buckworth, Lee, Regan, Schneider & DiClemente 2006; Ryan,
Frederick, Lepes, Rubio & Sheldon, 1996). Individer som motiverades av yttre motivation var mindre benägna att fortsätta med fysisk aktivitet när de nått sina mål (Rintagu & Ngetic, 2012).
Diskussion
Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa de mest frekventa faktorerna som motiverade aktiva individer från 16 år och uppåt att genomföra fysisk aktivitet. Ett annat syfte vara att belysa skillnader och sammanfatta fördelningen mellan inre och yttre motivation samt att belysa de mest frekventa av dessa faktorer. Denna litteraturöversikt har belyst respektive gett svar på vilka faktorer som motiverade aktiva individer till fysisk aktivitet och vilka faktorer som var de mest frekventa. Även skillnaden och fördelningen mellan inre och yttre motiva-tion har berörts samt de mest frekventa av dessa faktorer.
0 10 20 30 40 50 60
Inre motivation Yttre motivation
Fördelning mellan inre och yttre motivation
17
I dag finns många barriärer till fysisk aktivitet (Weinberg & Gould, 2011) vilket har fört med sig att inaktiviteten blivit utbredd och ohälsotalen stora i samhället (WHO, 2002). Detta gör att fysisk aktivitet, med sin multifaktoriella påverkan på människan, blir extra viktig att få följsamhet till, då denna motverkar såväl fysisk som psykisk ohälsa (Pettee, Gabriel, Morrow & Woolsey, 2012). Att vara motiv-erad gör att vi tenderar träna mer (Weinberg & Gould, 2011). Motivationen är därför viktig att underhålla.
Många tidigare studier har tittat på ungas deltagande i sport, men numera har den åldrande befolkningen i västvärlden fått uppmärksamhet av forskarna. Detta gällande pågående och bibehållandet av fysisk aktivitet bland vuxna och deras motivation till denna (Davey, Fitzpatrick, Garland & Kilgour, 2009).
Resultatdiskussion
Många faktorer motiverade till fysisk aktivitet. De största faktorerna i denna litteraturöversikt var: glädje/kul, mentalt och fysiskt välbefinnande, hälsa, självbestämmande, fitness, vikt/viktkontroll samt egen kompetens. Tidigare undersökningar visar att bland toppnoteringar fanns: hälsa, utseende, glädje, sociala faktorer, stressreducering, utmaning, kompetensutveckling, måluppfyllelse och personligt välbefinnande för att engagera sig i regelbunden fysisk aktivitet (Frederick & Ryan 1993; Nies, Vollman & Cook, 1998). Faktorerna liknar till stor del varandra vilket tyder på att samma faktorer är aktuella även idag.
Resultatets tre största faktorer, i denna litteraturöversikt, var glädje/kul, mentalt och fysiskt välbefinnande samt hälsa (inre motivation). Resultatet skulle kunna vara en följd av dagens stora hälsotrend och hälsosatsning. Vi vill må bra, ha kul och ha hälsan i behåll. Att inre motiv var den starkaste faktorn i undersökta artik-lar var positivt då det anses bäst att motiveras av.
Denna litteraturstudie visar vidare också att en del yttre motiv gör att man tränar, men att dessa sällan är av ihållande karaktär t ex i studien av Rintagu & Ngetich, 2012. Detta skulle också kunna bero på att individen inte upplever tillräckligt snabba resultat eller att man når sina mål och då sen tappar motivationen. Denna
18
litteraturöversikt visade att fitness, vikt/viktkontroll och utseende var de största faktorerna för yttre motivation.
Resultatet i denna litteraturstudie pekade på att inre motivationsfaktorer var det som de flesta motiverades av (figur 2). De flesta studier undersökte även samtidigt följsamhet till fysisk aktivitet. Inre motivation till fysisk aktivitet ledde lättare till följsamhet till fysisk aktivitet. Inre motivation var det som var bäst i längden att motiveras av i de flesta studierna, dock med något undantag. Yttre motivation gjorde även att individer tränade men gav sällan långsiktigt resultat (Rintagu & Ngetich, 2012). Eftersom det finns en del barriärer till fysisk aktivitet kan det vara bra att ha många strategier för att behålla denna (Duvall & DeYoung, 2013).
Resultatet i en annan studie av Teixeira, Carraça, Markland, Silva & Ryan (2012) visade även den på support för positiv relation mellan självbestämmande former av motivation och fysisk aktivitet, där yttre motivation var mer initial och kort-livad medan inre motivation var mer förutsägbar för följsamhet till fysisk aktivi-tet. Teixeira, Carraca, Markland, Silva & Ryan (2012) visade i sin studie att inre motivation (utmaning, måluppfyllelse och glädje) var positivt associerade med träningsbeteende i alla tester. En liknande trend kunde man se efter korrelationer. När det gäller kroppsrelaterade motiv (yttre motivation) så kunde man efter korrelation hitta ett positivt samband till träning. Som förväntat så visade kontroll motiv (socialt erkännande, utseende/vikt) inte på någon association eller negativ association mellan deltagande och fysisk aktivitet (Ingledew & Markland, 2008).
Metoddiskussion
Uppsatsen baserades på 19 originalartiklar utan avgränsning gällande bredden på motivationsfaktorer. Fördelen med det är att det inte låser fast ett visst resultat. Nackdelen är att det skulle behövts många fler studier och då med oberoende svarsfaktorer som svarsalternativ (t ex kategori övrigt som deltagarna fick speci-ficera själv), för att se om någon faktor skulle ha ökat till antalet eller tillkommit, då begränsat antal faktorer undersökts i de flesta av studierna.
19
En annan svaghet med uppsatsen är att studierna som uppsatsen baserades på inte var genomförda på samma sätt, vad gällde t ex tillvägagångsätt och utvalda fakt-orer som undersöktes. Det innebar en svårighet att få ett bra resultat för denna litteraturöversikt då studierna spretade en del. Dock bör understrykas att varje faktor kan vara av vikt trots att antalet inte varit så stort just pga ovanstående.
En styrka med artiklarna var ändå att frågeformulären i de studier som forskarna använt sig av var vetenskapligt förankrade och att en del forskare även använde sig av samma typ av frågeformulär, t ex BREQ I, BREQ II, EMI I och EMI II (vissa i modifierad form). De flesta forskare angav en eller flera felkällor med sina studier. Ytterligare en aspekt var att det var svårt att överblicka 19 artiklar sam-tidigt. Kanske borde antalet ha begränsats mer, men då hade bristen istället blivit ett för litet område att överblicka.
Svårigheten med att ta ut artiklar kan också ha påverkat utgången för resultatet. Databaserna var svåröverskådliga pga av så otroligt många sökträffar. Inklusions- och exklusionskriterna kunde eventuellt ha varit flera med vinsten att få en mer lättanalyserad uppsats, men med bristen att missa både bredd av resultatet och målgrupp, vilket var en viktig del av denna litteraturstudie. En annan aspekt med denna litteraturstudie var att det inte var försvarbart att skicka efter obegränsat antal artiklar pga kostnaden per artikel. Några artiklar skickades dock efter, men känslan var att några bra artiklar missades just pga den ekonomiska faktorn.
De flesta av artiklarna kom från västländerna vilket inte var något kriterium för urval, utan artiklarna söktes förutsättningslöst, gällande detta. Artiklarna analy-serades till sist enligt en bedömningsmall för sjukvården – en litteratursamman-ställning – av Carlsson & Eiman (2003). Ett kriterium valdes bort pga att det inte passade in på detta område, vilket ledde till maxpoäng 39 istället för 42. Poängen på artiklarna skattades lågt pga risken att göra fel. Att artiklarna vart graderade till GRAD II kan ha varit en undergradering - alternativt inte - där brist på rutin kan ha varit orsaken om överskattning istället inträffade.
20
Slutsats
Att ha kul och känna glädje, må bra, bibehålla eller skaffa bättre hälsa, kunna påverka sin träning samt utvecklas i denna var viktigt. Inre motivation ledde till följsamhet medan yttre motivation var initialt men oftast inte ihållande. Inre motivation var den största kategorin i den här litteraturöversikten.
21
Referenser
Alricsson M. (2013.). Physical activity – why and how? J Biosafety Health Educ
1(4), 1-2.
Backman J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bakken Ulseth A-L. (2007). New opportunities – complex motivations: gender differences in motivation for physical activity in the context of Sport clubs and Fitness centers. International Journal of Applied Sports Sciences, 20(1), 44-66. * Ballor D. L. & Keesey R. E. (1991). A meta-analysis of the factors affecting exercise-induced changes in body mass, fat mass and fat-free mass in males and females. Int J Obes, 15, 717-726.
Biddle S. & Bailey C. (1985). Motives toward participation and attitudes toward physical activity of adult participants in fitness programs. Percept. Mot. Skills, 61, 831–34
Bowles D. K., Woodman C.R. & Laughlin M.H. (2000). Coronary smooth and endothelial adaptations to exercise training. Exerc Sport Sci Rev, 28, 57-62. Brunet J. & Sabiston C. M. (2010). Exploring motivation for physical activity across the adult lifespan. Psychology of Sport and Exercise, 12(2011), 99-105. * Buckworth J., Lee R. E., Regan G., Schneider L. K. & DiClemente C. C. (2006). Decomposing intrinsic and extrinsic motivation for exercise – applications to stages of motivational readiness. Psychology of Sport and Exercise, 8, 441-461. * Caspersen C.J., Powell K.E. & Christenson G.M. (1985). Physical activity, exercise and physical fitness: definitions and distinctions for health-related research. Public Health Rep, 100, 126-131.
Centers for Desease Control and Prevention (CDC) (2011). School health
guidelines to promote healthy eating and physical activity. MMWR Recomm Rep,
60, 1-76.
Doherty T.J. (2000). Effects of short-term training on physiologic properties of human motor units. Can J Appl Physiol, 25, 194-203.
Durstine J.L., Grandjean P.W., Davis P.G., Ferguson M.A., Alderson N.L. & DuBose K.D. (2001). Blood lipid and lipoprotein adaptations to exercise. A quantitative analysis. Sports Med, 14, 122-132.
Duvall J. & De Young R. (2013). Some strategies for sustaining a walking routine – insights from experienced walkers. Journal of Physical Activity and Health, 10, 10-18. *
22
Ekblom-Bak E., Hellénius M-L. & Ekblom B. (2009). Are we facing a new paradigm of inactivity physiology? Br J Sports Med, 1-2.
http://bjsm.bmj.com/cgl/reprintform
Frederick C.M. & Ryan R.M. (1993). Differences in motivation for sport and exercise and their relations with participation and mental health. J. Sports Behav.,
16, 124–146.
Frederick C. M., Morrison C. & Manning T. (1996). Motivation to participate, exercise affect and outcome behaviors toward physical activity. Perceptual and
Motor Skills, 82, 691-701. *
Friberg F. (2012). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade
examens-arbeten. Lund: Studentlitteratur.
Garber C.E., Blissmer B., Deschenes M.R., Franklin B.A., Lamonte M.J.,(2011). American College of Sports Medecine position stand. Quantity and quality of exercise for developing and maintaining cardiorespiratory, musculo-skeletal and neuromotor fitness in apparently healthy adults: guidance for pre-scribing exercise. Med Sci Sports Exerc, 43, 1334-1359.
Heinonen A., Sievanen H., Kannus P., Oja P. & Vuori I. (2002). Site-specific skeletal response to long-term weight training seems to be attributable to principal loading modality. A pQCT study of female weightlifters. CalcifTissue Int, 70, 469-474.
Heyward V.H. (2010). Advanced Fitness Assessment and Exercise Prescription. USA: Human Kinetics.
Huberty J. L., Ransdell L. B., Sidman C., Flohr J. A., Shultz B., Grosshans O. & Durrant L. (2007). Explaining long-term exercise adherence in women who completed a structured Exercise program. Research Quarterly for Exercise and
Sport, 79(3), 374-384. *
Ingledew D. K. & Markland D. (2007). The role of motives in exercise partici-pation. Psychology and Health, 23(7), 807-828. *
Kathrins B. P. & Turbow D. J. (2010). Motivation of Fitness center participants toward resistance training. Journal of Strength and Conditioning Research, 24(9), 2483-2490. *
Kilpatrick M., Hebert E. & Bartholomew J. (2005). College student´s motivation for physical activity: differentiating men´s and women´s motives for Sport participating and exercise. Journal of American college health, 54(2), 87-94. * King A.C., Taylor C.B., Haskell W.L. & DeBusk R.F. (1990). Identifying strate-gies for increasing employee physical activity levels: findings from the Stanford/ Lockheed Exercise Survey. Health Educ. Q., 17(3), 269–85
23
Korkiakangas E., Taanila A. M. och Keinänen-Kiukaanniemi S. (2010). Motiv-ation to physical activity among adults with high risk of type 2 diabetes who participated in the Oulu substudy of the Finnish Diabetes prevention study. Health
and Social Care in the Community, 19(1), 15-22. *
Louw A. J., Van Biljon A. & Mugandani S.C. (2012). Exercise motivation and barriers among men and women of different age groups. African Journal of
Physical, Health Education, Recreation and Dance, 4(1), 759-768. *
Martin B.W., Kahlmeir S., Raciopi F., Bergman F., Meitinen M., et al. (2006). Evidence-based physical activity promotion – HEPA Europe, the Euorpean Network for the promotion of Health – Enhancing Physical Activity. Public
Health, 14, 53-57.
Metropolitan Life Insurance Company (1995). ”Exercise and Physical Acitivity Pyramid”.
Morris J.N., Heady J.A., Raffle P.A., Roberts C.G., Parks J.W. et al. (1953). Coronary heart-disease and physical activity of work. Lancet, 262, 1111-1120. Mullineaux D. R., Barnes C. A. & Barnes E. F. (2000). Factors affecting the likelihood to engage in adequate physical activity to promote health. Journal of
Sports Science, 19, 279-288. *
Nies M.A.,Vollman M. & Cook T. (1998). Facilitators, barriers, and strategies for exercise in European American women in the community. Public Health Nurs.,
15(4), 263–272.
Rintaugu E. & Ngetich E. D. K. (2012). Motivational gender differences in sport and exercise participation among university science students. Journal of Physical
Education and Sport, 12(2), 180-187. *
Rose E. A. & Parfitt G. (2010). Exercise experience influences affective and motivational outcomes of prescribed and self-selected intensity exercise. Scan J
Med Sci Sports, 22, 265-277. *
Ryan R. M., Frederick C. M., Lepes D., Rubio N. & Sheldon K. M. (1996). Intrinsic motivation and exercise adherence. International Sport Psycholgy, 28, 335-354. *
Sage G. (1977). Introduction to motor behavior: A neuropsychological approach (2 nd ed.). Reading, MA: Addison-Wesley.
Schäfer Elinder L. & Faskunger J. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. R 2006:13. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Spink K. S. & Carron A. V. (1993). The effects of Team Building on adherence patterns of female exercise participants. Journal of Sport & Exercise Psychology,
24
Summers J., Machin V. & Sargent G. (1983). Psychosocial factors related to marathon running. J. Sports Psychol., 5, 314–331.
Surrakka J., Alanen E., Aunola S., Karppi S-L. & Lehto P. (2003). Adherence to a Power-type Strength training program in sedentery, middleaged men and women.
Advances in Physiotherapy, 6, 99-109. *
Svenska Folkhälsoinstitutet (2010) Individually Adapted, Written Prescription of Physical Activity-FAR.
U.S Departement of Health and Human Services (2008) Physical activity guide-lines for Americans. Be active, healthy and happy, USA.
Wang J.S., Jen C.J. & Chen H.I. (1995). Effects of exercise training and decondi-tioning on platelet function in men. Arterioscler Thromb Vasc Biol, 15, 1668-1674.
Wankel L. M., Yardley J. K. & Graham J. (1984). The effects of motivational interventions upon the exercise adherence of high and low self-motivated adults.
Can. J. Appl. Spt. Sci., 10(3), 147-156. *
Weinberg R.S. & Gould D. (2011). Foundations of Sport and Exercise
Psycho-logy. USA: Human Kinetics.
Wester-Wedman A. (1988). Den svårfångade motionären. En studie avseende etablerandet av regelbundna motionsvanor. Diss. Umeå: Umeå universitet. Wilson K. & Brookfield D. (2009). Effect on goal setting on motivation and adherence in a six-week exercise program. USEP, 6, 89-100. *
Winder W.W., Hagberg J.M., Hickson R.C., Ehsani A.A. & McLane J.A. (1978). Time course of sympathoadrenal adaptation to endurance exercise training in man. J Appl Physiol, 4, 370-374.
World Health Organisation (WHO), (2002).
www.who.int/dietphysicalactivity/media/en/gsfs_pa.pdf
World Health Organisation (WHO), (2010). Global recommendations on physical activity for health.
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA), (2008) Fysisk aktivitet i sjukdoms-prevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Stockholm: Elanders.
25 Bilaga 1. Urvalsprocedur av artiklar.
Databas Sökord Motivation ( and) + Peer Reviewed Antal träffar Antal utvalda artiklar Språk Årtal PsycInfo + SportDiscus Training and Success factors Ja Ja 87 st 26 st -- -- Engelska Engelska --* --* PsycInfo SportDiscus Exercise and Success factors Ja Ja 12 st 17 st -- -- Engelska Engelska --* --* PsycInfo Exercise Ja 1881 st 2019 st 3 st 1 st Engelska Engelska 1998-2013 --* SportDiscus Physical activity
and Adherence
Ja 65 st 4 st Engelska 1990-2014
PsycInfo Pshysical activity Ja 1119 st 1 st Engelska --*
PsycInfo Psycinfo SportDiscus PsycInfo SportDiscus PsycInfo PsycInfo PsycInfo Training Exercise and Adherence Training and Adherence Health Exercise and Motivation** Exercise and Age > 18 years Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 846 st 148 st 116 st 33 st 80 st 14879 st 1958 st 203 st -- 4 st 1 st 2 st 2 st 1 st 9 st 2 st Engelska Engelska Engelska Engelska Engelska Engelska Engelska Engelska --* --* 1990-2014 --* --* --* --* 1925-2012
*Sökning gjordes i hela intervallet, alla årtal som fanns. ** Motivation använt som sista sökord istället.
26
Bilaga 2. Modifierad bedömningsmall för litteratursammanställning, (Carlsson & Eiman, 2003).
Poängsättning 0 1 2 3 Abstrakt (syfte, metod, resultat) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapp Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angivet Ej relevant Relevant
--Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjlig) Ej angiven Knapp Medel Utförlig
Litteratursökning_ Ej beskriven Knapp Medel Utförlig
Urval
(liknande resultat, relevans etc.) Ej acceptabel Låg Medel God
Vetenskaplig kvalitet på
ingående studier Ej bedömd Låg Medel God
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja -- --__
Resultatbeskrivnig
(redovisning, tabeller etc.) Saknas Otydlig Medel Tydlig_
Tolkning av resultatet Ej acceptabel Låg Medel God__
Diskussion och slutsatser __________
Överensstämmelse med resultat
(resultatets huvudp. belyses) Slutsats saknas Låg Medel God__
Ogrundade slutsatser Finns Saknas -- ____--___
Diskussion av egenkritik
och felkällor Saknas Låg God --___
Ankn. till tidigare forskning Saknas Låg Medel God__
Poäng (max 39 p) p p p________p
Grad I: 80 % = 31,2 p =31 p eller > Totalt:____P
Grad II: 70 % = 27,3 p = 27 p eller > _________%
Grad III: 60 % = 23,4 p = 23 p eller > Grad:______
Författare: _________
27 Bilaga 3. Resultat – översikt.
Författare, Land, Årtal, Grad Kön Ålder Metod (studie) +längd Antal FP Resultat Klassificering resultat Bakken Ulseth Norge (2007) GRAD II
Brunet & Sabiston Kanada (2010) GRAD II Buckworth, Lee, Regan, Schneider & DiClemente USA (2006) GRAD II Duvall & De Young USA (2013) GRAD II Fredrick & Morrison USA (1996) GRAD II Huberty et al. USA (2007) GRAD II M+K M+K M+K M+K M+K K >18 år 18-64 18 år > + 17 år > 20-60+ 17-52 26-66 Kvantitativ Tvärsnitts Tvärsnitts + Longit-idunell Kvantiativ Kvantitativ UTAHIFIT Kvalitativ Kvantitativ 1585 + 1202 547 184 + 220 71 130 19 Välbefinnande Sociala faktorer Måluppfyllelse Fitness Rekreation Utseende Ålder Inre motivation Självständighet Glädje Kompetens Yttre belöningar Undvika misslyck. Hälsomål Omgivningsmiljö Rutiner Lagom planering Socialt stöd Väderoberoende Viktkontroll Yttre motivation Självvärdering Glädje Prioritering Kroppsuppfattning Support Självreglering Mentalt+Fysiskt V Sociala faktorer Måluppfyllelse Fitness Mentala+Fysiskt V Utseende Ålder Övrigt Självständighet Glädje Kompetens Yttre belöningar Undvika misslyck. Hälsa + Mål Närmiljö Rutin Attityder + planering Support Planering Viktkontroll Övrigt Självvärdering Glädje Prioritering Kroppsuppfattning Support Självreglering
28 Ingledew & Markland Storbritannien (2007) GRAD II Kathrins & Turbow USA (2010) GRAD II Kilpatrich, Hebert & Bartholomew USA (2005) GRAD II Korkiakangas, Taanila & Keinänen-Kiukaanniemi Finland (2010) GRAD II Louw, Biljon & Mugandani Sydafrika (2012) GRAD II Mullineaux, Barnes & Barnes
England (2000) GRAD II M+K M+K M+K M+K M+K M+K 30-50 18-64 18-47 67 <25-44 16-75 Kvantitativ + Tvärsnitts Tvärsnitts Kvantitativ Kvantitativ Kvantitativ Kvantitativ 252 185 233 82 154 4316 Självförtroende Tidsplanering Närmiljö Hälso- och fitnessattityd Hälsa Självbestämmande Inre motivation Utmaning Glädje Utseende Vikt Stresshantering Viktkontroll Välbefinnande Sociala relationer Hälsoråd Hälsovägledning Hälsa Fitness Må bra Styrka+Uthålligh. Energin ökar Viktkontroll Stresshantering Yngre ålder Positiv självupp-fattning om livsstil och tränings-motivation Högre utbildning Balans i träningen Hälsoeffekter Självförtroende Tidsplanering Närmiljö Attityd Hälsa Självbestämmande Övrigt Utmaning Glädje Utseende Vikt Stresshantering Viktkontroll Mentalt + Fysiskt Sociala faktorer Andras kompetens Andras kompetens Hälsa Fitness Välbefinnande Fitness Energi Viktkontroll Stresshantering Ålder Positiv attityd Högre utbildning Balans med träning
29 Rintaugu & Ngetich Kenya (2012) GRAD II
Rose & Parfitt England
(2010) GRAD II? Ryan, Fredrick, Lepes, Rubio &
Sheldon USA (1996) GRAD II Spink & Carron
Kanada (1993) GRAD II Surakka, Alanen, Aunola, Karppi &
Lehto Finland (2003) GRAD II Wankel, Yardley & Graham USA (1984) GRAD II Wilson & Brookfield Storbritannien (2009) GRAD II ***ålder saknas M+K K M+K K M+K K M+K *** 33-56 18-24 20 35-52 30 + *** 20-43 Kvantitativ Interven-tions + Kvantitativ Kvantitativ Interven-tions Interven-tions + Kvantitativ Interven-tions + Kvantitativ Interven-tions + Kvantitativ 60 32 40 + 155 145 226 52 + 186 60 Viktkontroll Kul/Glädje Vitala effekter Fitness Utseende Kompetens Självbestämmande Självförtroende Kompetens Träningserfarenhet Kompetens* Glädje/Kul* Glädje/Kul** Kompetens** Sociala faktorer Teambuildning Fitness Äldre ålder Motivations-behandling Glädje Valmöjlighet Låg press och stress * = studie 1 Viktkontroll Kul/Glädje Välbefinnande Fitness Utseende Kompetens Självbestämmande Självförtroende Kompetens Träningserfarenhet Kompetens Glädje/Kul Glädje/Kul Kompetens Sociala faktorer Teambuildning Fitness Äldre ålder Andras kompetens Glädje Självbestämmande Låg press och stress ** = studie 2
