Upplevelsen Av Att Vara Nyutexaminerad Sjuksköterska Under Det Första Yrkesverksamma Året: En litteraturstudie

Utbildningsprogram för Sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ60E

Vt 2017

Examensarbete, 15 hp

UPPLEVELSEN AV ATT VARA NYUTEXAMINERAD SJUKSKÖTERSKA

UNDER DET FÖRSTA YRKESVERKSAMMA ÅRET

En litteraturstudie

Författare:

Pierre Andersson & Alexandra Sundvall

Titel UPPLEVELSEN AV ATT VARA NYUTEXAMINERAD SJUKSKÖTERSKA UNDER DET FÖRSTA

YRKESVERKSAMMA ÅRET – En litteraturstudie.

Författare Pierre Andersson & Alexandra Sundvall Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare Catharina Frank

Examinator Judy Chow

Adress Linneuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap. 351 95 Växjö

Nyckelord Första året, Nyutexaminerade sjuksköterskor, Upplevelse, Övergång

SAMMANFATTNING

Introduktion: Den nyutexaminerade sjuksköterskan har under tre år samlat på sig teoretisk kunskap och ska nu ge sig ut i arbetslivet och ge god och patientsäker vård. Hur första tiden i yrket upplevs har betydelse för hur den kommande rollen som professionell sjuksköterska blir.

Syfte: Att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever första året som legitimerad sjuksköterska.

Metod: Litteraturstudie med systematisk datainsamling och urval med tio vetenskapliga artiklar.

Resultat: Den första tiden i yrket visade sig innebära nervositet, stress och en känsla av att vara otrygg. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde under de första månaderna i yrket en frustration. Detta på grund av brist av erfarenhetsbaserad kunskap och att deras prestationer inte matchar med förväntningarna från patienter såväl som kollegor.

Slutsatser: För att övergången skall vara tillfredsställande måste många delar fungera under första året. Arbetsintroduktion, handledning och kollegor gjorde stor inverkan på hur första året upplevdes. En vanligt förekommande uppgift är att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever brist på klinisk kunskap, denna kunskap utvecklas med hjälp av erfarenhet i yrket. Litteraturstudien visar att nyutexaminerade är i behov av stöd och support för att få en bra start i yrket. Därför anses det vara av vikt att stötta varandra under första tiden för att öka trivseln och undvika att sjuksköterskor slutar.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND ... 1

Sjuksköterskeprofessionen ... 1

Styrdokument. ... 1

Personcentrerad omvårdnad ... 1

Arbeta som novis och avancerad nybörjare. ... 2

TEORETISK REFERENSRAM ... 3

PROBLEMFORMULERING ... 4

SYFTE ... 4

METOD ... 4

Datainsamling ... 4

Kvalitetsgranskning ... 5

Dataanalys ... 6

FORSKNINGSETISKA ASPEKTER ... 7

RESULTAT ... 7

Påfrestande och utmanade start ... 8

Stress under första perioden. ... 8

Att möta förväntningar ... 8

Arbetsmiljöns påverkan ... 9

En nödvändig läroprocess ... 9

Betydelsen av support och feedback. ... 10

DISKUSSION ... 11

Metoddiskussion... 11

Resultatdiskussion ... 13

REFERENSLISTA

Bilaga 1: Artikelsökning Bilaga 2: Artikelöversikt

1

INLEDNING

Cirka 4300 sjuksköterskor legitimeras varje år och trots detta så råder idag stor brist på

sjukvårdspersonal. Samhället ställer idag högre krav på den vård som utförs, de i kombination med hög arbetsbelastning leder till arbetsrelaterad stress som i sin tur leder till att

sjuksköterskor lämnar vårdyrket eller söker till nya positioner inom vården.

Sjuksköterskeyrket innefattar höga krav inom teoretiska och praktiska kunskaper, och under samtal med nyutexaminerade sjuksköterskor har det framkommit att första året i yrket är den mest krävande perioden då de upplever en brist på kunskap. Detta väckte ett stort intresse och blev anledningen till att författarna valde att beskriva hur det upplevs att jobba som

nyutexaminerad sjuksköterska under det första året.

BAKGRUND

Sjuksköterskeprofessionen

Den första svenska sjuksköterskeutbildningen startade år 1867 vid Akademiska sjukhuset i Uppsala under ledning av Emmy Rappe som var Sveriges första medicinskt utbildade yrkes sjuksköterska (Lyckhage, 2014). År 1867 blev en början av en lång period av professionell utveckling, och genom arbetet Nightingale genomförde under kriget med basala hygienrutiner gav omvårdnadsarbetet högre status (Bentling, 2013). Sjuksköterskor var från början

underordnad och jobbade mest i tysthet under läkaren. Sjuksköterskeprofessionen har gått från att vara ett kall till ett yrke (Dahlborg-Lyckhage, 2014) och har sedan år 1958 räknats som ett legitimerat yrke, vilket innebär att det krävs en viss kompetens för att utöva arbetet och kunna använda titeln legitimerad allmänsjuksköterska (Jakobsson & Lützen, 2009). Sjuksköterskan är omvårdnadsexpert där det ingår att vara patientens hjälpande och

ledsagande hand. Sjuksköterskan ska på ett engagerat sätt förstå patientens livssituation och hindra det som kan försvåra tillfrisknandet eller bidra till ohälsa (Rehn, 2013). Sjuksköterskor arbetar med professionella kunskaper tillsammans i team med andra yrkesgrupper såsom sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Utöver att vara patientens hjälpande hand ingår till stor del arbetsuppgifter inom administration, medicinhantering och arbetsledning (Jakobsson & Lützen, 2009).

Styrdokument

Hos Socialstyrelsen (2017) finns en kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. Denna kompetensbeskrivning innehåller rekommendationer om yrkeskunnande, kompetens, erfarenhet och förhållningssätt med syfte att kunna ge en god och säker vård. Yrkeskunnande innebär tre typer av kunskap; Kunskap i den direkta yrkesutövningen om arbetsteknik, kunskap om organisation i den yrkesteoretiska delen samt kunskap om kommunikation med sin omgivning inom den allmänbildade delen. Kompetens innebär förmågan och viljan att tillämpa kunskap och färdigheter för att utföra en uppgift. Förhållningssättet är den

inställningen som ligger till grund vid bemötande eller agerande vid en situation eller uppgift.

Personcentrerad omvårdnad

Personcentrerad vård är ett centralt begrepp inom hälso- och sjukvården som innebär att sjuksköterskan ska se personen framför sjukdomen. Den som vårdas skall ses ur ett helhetsperspektiv där patientens identitet bibehålls trots sjukdom (Svensk

Sjuksköterskeförening, 2016). Sveriges befolkning har blivit äldre, mer medvetna kring vården som utförs och andelen multisjuka med avancerad vård har ökat. Detta resulterar i ett större vårdbehov i landet samt att förväntningarna av kvalitén på vården som utförs stiger

2

(Dahlborg-Lyckhage, 2014). De fyra grundläggande ansvarsområdena för sjuksköterskan är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. För att uppnå god och säker omvårdnad krävs teoretiska, moraliska samt praktiska kunskaper (Dahlberg & Segesten, 2010). Sjuksköterskan skall bidra till att minska lidande och visa förståelse för varje patients tillstånd och besvären som tillkommer med dessa. Detta innebär även att sjuksköterskan måste kunna handla intuitivt för att kunna lösa problem och samtidigt behålla sitt fokus på patienten menar Duchscher (2009).

Överbeläggningar är ett vanligt förekommande fenomen inom sjukvården vilket påverkar personalens arbetsmiljö. Detta beror på att raster uteblir tillsammans med att arbetspassen blir förlängda för att lösa problemet. Den höga arbetsbelastningen tillsammans med den ökade stressen är en dominerande orsak till arbetssjukdom bland personalen inom vården, detta i sin tur påverkar patientsäkerheten (Dahlborg-Lyckhage, 2014). Arbetsmiljön är bland annat beroende av personalens välmående, där relationer med kollegor och teamarbetet utgör en stor del av att minska stressen (McCormack, Dewing, Breslin, Coyne-Nevin,Kennedy, Manning, & Slater, 2010). Viktiga delar i strävan att uppnå god patientkontakt är via kommunikation, kunskap, respekt, ärlighet och engagemang. Under första året kan det vara svårt att utveckla en vårdande sjuksköterska-patientkontakt då helheten av en situation uteblir (Dahlberg & Segesten, 2010). Omvårdnad är sjuksköterskans huvudsakliga uppgift där patientens hälsa och välbefinnande ska vara i fokus under hela vårdförloppet enligt Saintsing, Gibson, Pennington och Anthony (2011). Hälso- och sjukvårdspersonal har en skyldighet att vara

säkerhetsmedvetna i utförandet av vården med patienter menar Dyess & Sherman (2009).

Arbeta som novis och avancerad nybörjare

Att utvecklas till en trygg, självständig och professionell sjuksköterska kräver tid och erfarenhet vilket en nyexaminerad sjuksköterska saknar. Det finns olika stadier en sjuksköterska går igenom, vilka kan delas in i fem kompetensutvecklingsstadier och

införskaffas via praktisk erfarenhet. Dessa kompetensutvecklingsstadier är novis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig och expert enligt Benner (1993).Under det första stadiet, novis, har den nyutexaminerade sjuksköterskan teoretiska kunskaper, men saknar erfarenhet. Detta gör att det finns svårigheter i hur kunskapen skall omsättas i praktiken och därför krävs vägledning. Under denna fas av utvecklingen krävs det att den nyutexaminerade

sjuksköterskan utsätts för vårdsituationer då den kliniska blicken är begränsad och behöver utvecklas. Initialt styrs tillvägagångssättet i vårdsituationer av rutiner och regler vilket är nödvändigt då det saknas vårderfarenhet. I fas två, den avancerade nybörjaren, kan sjuksköterskan prestera på ett godtagbart sätt i kliniska situationer. Det har uppkommit

tillräckligt många vårdsituationer för att faktorer som är betydelsefulla och återkommande ska gå att urskilja. Det krävs fortfarande handledning då helhetssynen brister eftersom lagar och regler är i fokus under första tiden. Detta kan leda till dåliga beslut eftersom regler kan vara irrelevanta för verkliga möten och situationer i vården. Det krävs fortfarande vägledning från handledaren vid prioritering av arbetet under dagen (Benner, 1993). Detta instämmer Martin och Wilson (2011) som menar att den erfarenhetsbaserade kunskapen är en ytterst viktig del i strävan att bli en professionell sjuksköterska. Med erfarenhet menas inte enbart tidens gång eller hur många år sjuksköterskan arbetat. Erfarenhet kan liknas med en process där

föreställningar och teorier förbättras när sjuksköterskan ställs inför nya omvårdnadsåtgärder (ibid). Benner (1993) menar att det krävs klinisk kunskap inom området med vägledning från en erfaren handledare. Dyess och Sherman (2009) beskriver att det tar tid att bli en

3

sjuksköterskan. Kategorierna Novis och avancerad nybörjare berör den nyutexaminerade sjuksköterskan.

Från student till legitimerad sjuksköterska

Att gå från en trygg akademisk miljö till att plötsligt behöva prestera och axla ett nytt

ansvarsområde kan upplevas som en chock. Sjuksköterskeutbildningen förbereder studenten på enskilda uppgifter men att arbeta som sjuksköterska är mer invecklat än så (Odland, Sneltvedt & Sörlie 2014). Belcher & Jones (2009) förklarar att när den nyutexaminerade sjuksköterskan kliver in i sin nya yrkesroll ska deras kunskap från studietiden överföras till praktisk användning. Den teoretiska kunskapen som införskaffas i utbildningen kan vara svår att omsätta i arbetslivet (Ibid). Den nyutexaminerade sjuksköterskan måste utveckla en förståelse för sin nya roll som sjuksköterska och detta sker via en helhet som skapas genom både utbildning och erfarenhet (Duchscher, 2009). Nya sjuksköterskor har många krävande arbetsuppgifter som involverar mycket ansvar och är därför i stort behov av god introduktion för att träna sig i sin yrkesroll för att kunna ge en god och säker vård (Ibid).

TEORETISK REFERENSRAM

Denna uppsats utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv, där de teoretiska begrepp som är aktuella i studien innefattar föreställningar, trygghet och livsvärld.

Vårdvetenskapen är ett kunskapsområde som har stor betydelse för det vårdande arbetet Vårdvetenskapen kan ses som en disciplin som bygger på ontologiska antaganden. Varje disciplin byggs på olika bärande begrepp som i vårdvetenskapen kallas konsensusbegrepp som innefattar människan, hälsan, omgivningen/miljön och vårdandet. De fyra

konsensusbegreppen kan återkopplas vid sjuksköterskornas känsla på den första arbetsplatsen (Dahlberg & Segesten, 2010). Det vårdvetenskapliga perspektivet innebär att

nyutexaminerade ska ses i det sammanhang som hon eller han befinner sig i (Wiklund, 2003). Det är genom det vårdvetenskapliga perspektivet som den nyutexaminerade sjuksköterskans subjektiva upplevelser kommer att beskrivas (Dahlberg & Segesten, 2010).

Föreställningar

Föreställningar är ett viktigt begrepp av flera skäl då det innebär såväl tänkande, förståelse och resonerande. I dagens samhälle finns många olika föreställningar om hur

sjuksköterskeyrket ska utföras (Dahlborg-Lyckhage, 2014). En sjuksköterska ska efter 3 års utbildning arbeta utifrån de krav som finns i lagar och författningar (Ibid). Du ska, enligt vad arbetsgivare förväntar sig av dig, “vara nyexaminerad med lång erfarenhet” (Socialstyrelsen 2002).

Trygghet

Mellan trygghet och hälsa finns en stark gemensam relation. Dessa präglas av yttre faktorer såsom god miljö, förtroendefulla relationer, kunskap och kontroll. Trygghet kan också vara en inre känsla där man känner mening och sammanhang. Patienter som vårdas är mer än

patienter och på samma sätt är sjuksköterskor mer än bara sjuksköterskor. Tryggheten är individuell och grundar sig inte i rollen som sjuksköterska eller patient. Mötet med patienten kommer att påverkas om sjuksköterskan känner sig trygg eller inte (Dahlberg & Segesten, 2010).

4 Livsvärld

Livsvärlden innebär den verklighet eller erfarenhet som en individ upplever. Livsvärlden är unik och ser olika ut beroende på bakgrund och tidigare erfarenheter. En situation kan alltså upplevas olika beroende på hur individens livsvärld ser ut. Genom livsvärlden är det möjligt för nyutexaminerade sjuksköterskor att förstå sig själva och andra. Exempelvis hur det upplevs att vara sjuk, vad det innebär att ha hälsa eller känna lidande. Den erfarenhet som nyutexaminerade sjuksköterskor får under den första tiden blir en del av deras livsvärld (Dahlberg & Segesten, 2010)

PROBLEMFORMULERING

Efter den treåriga sjuksköterskeutbildningen förväntas det att den nyutexaminerade sjuksköterskan har den kunskap som krävs för att arbeta som allmänsjuksköterska. I kompetensbeskrivningen (Socialstyrelsen, 2017) finns krav som skall uppfyllas i

omvårdnaden som utförs vare sig sjuksköterskan är nyexaminerad eller inte. Patientsäkerheten måste även främjas för att undvika uppkomst av vård skador (SFS 2014:821). Tidigare

forskning visar att den första tiden i professionen är av betydelse vid övergången från student till professionell sjuksköterska och är en bidragande faktor om man fortsätter inom yrket eller inte. Många nyexaminerade byter arbetsplats eller lämnar yrket under första året vilket i sin tur leder till en brist på vårdpersonal. Patientsäkerheten blir då bristfällig och kan påverka omvårdnaden av patienten. Därför är det av betydelse att utforska första tiden utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.

SYFTE

Syftet var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever första året i yrket som legitimerad sjuksköterska.

METOD

Studien genomfördes som en litteraturstudie med systematisk datainsamling och urval. Författarna utförde därefter en artikelanalys enligt Evans (2002) metod.

Design

En litteraturstudie har använts för att kartlägga aktuell forskning inom valt område (Forsberg & Wengström, 2015). All betydelsefull data som är relevant för studien samlas in och

kvalitetsgranskas. Data sammanställs sedan för att generera ett underlag som besvarar det valda syftet (Ibid).

5

Studien är baserad på vetenskapliga artiklar som lägger sitt fokus på nyutexaminerade sjuksköterskor. Sökningen av artiklar som anses vara relevanta för vår studie utfördes via databaserna Cinahl och Pubmed som enligt Forsberg och Wengström (2015) har inriktning på vetenskaplig forskning. Tillvägagångssättet skedde systematiskt där relevanta sökord initialt valdes ut vilket innebär att kraven för tillförlitlighet uppfylldes (Ibid). Sökordet som användes var New graduate nurses. För att göra sökningen mer specificerad användes det booleska sökordet AND där First year, transition, experience, life experience, leadership, nurse

attitudes och psychological användes. Genom att datainsamlingen sker systematiskt ökar

chanserna att hitta relevanta studier som leder till ny kunskap i området (Forsberg & Wengström, 2015). Via www.Ulrichsweb.com (2016) säkerställdes att artiklarna var

vetenskapliga. Först lästes artiklarnas rubrik, därefter deras abstract och utefter hur de svarade till studiens syfte utfördes ett första urval. Sökschema se Bilaga 1

Urval

PEO (Population, Exposure, Outcome) användes vid denna urvalsprocess, se tabell 1. Denna metod lämpar sig vid sökning av frågeställningar och bryter ner forskningsfrågor och

identifierar de viktigaste begreppen i syftet och problemformuleringen för att på så vis utveckla relevanta sökord i databassökningen (Forsberg & Wengström, 2015).

Tabell 1. PEO-format och sökord (Forsberg & Wengström, 2015).

Population (Deltagare) Exposure (Exponering) Outcome (Effektmått) New Graduate Nurses

First Year Transition, leadership, nurse attitudes, psychological, life experience & experience

Inklusionskriterier och exklusionskriterier användes för att hitta artiklar med relevans till studiens syfte. Inklusionskriterierna för de artiklarna som valdes ut i Cinahl var

Originalartiklar, peer reviewed och ska utgå ifrån allmänsjuksköterskans arbetsuppgifter. Peer reviewed fanns dock inte att välja i pubmed. Då användes Ulrichsweb för att säkerställa att dessa var peer reviewed. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 2007–2017 och skulle vara skrivna på svenska eller engelska för att minska risken för feltolkning, vara relevanta gentemot det syfte vi valt och innehålla ett abstrakt. De artiklar som inte uppfyllde

inklusionskriterierna exkluderades.

De artiklar som hade relevanta titlar valdes att granskas vidare och författarna läste därefter deras abstract. Via studierna abstract kunde en uppfattning formas och ett beslut kunde tas om artikeln skulle läsas i fulltext. De artiklar som ansågs relevanta och svarade till studiens syfte sparades för att kvalitetsgranskas.

Kvalitetsgranskning

Kvalitetsbedömningen utfördes tillsammans, en artikel åt gången och granskades enligt Forsberg och Wengström (2015), Checklista för kvalitativa artiklar.

6

Vid bedömningen av artiklarnas kvalitet fick de som svarade JA på frågorna 1 poäng, NEJ 0 poäng och frågor som ej gick att besvara exkluderades. Kvaliten på artiklarna rangordnades efter låg-, medel, och hög kvalité utifrån checklistan som presenteras i bilaga 3. Artiklarna skulle svara ja på 80-100 procent av frågorna för att bedömas som hög kvalitet, 70-79 procent för medel och under 70 procent bedömdes som låg kvalité. Bedömningen resulterade i tio artiklar varav åtta studier som bedömdes som hög kvalité, två studier med medel kvalite och ingen artikel föll bort(Forsberg & Wengström, 2015). Detta presenteras översiktligt i bilaga

2.

Dataanalys

Innan analysprocessen fanns redan en förförståelse hos författarna om upplevelsen av att vara nyexaminerad sjuksköterska. För att resultatet skulle bli sanningsenligt diskuterades vår förförståelse innan analysens start, hur den såg ut och vad den innehöll. Förförståelsen var att första året är en tuff och ångestladdad tid. Genom att vara medvetna om förförståelsen

undveks det att resultatet influerades av författarnas egna tankar samt tolkningar (Dahlberg & Segesten, 2010).

De tio valda artiklarna analyserades genom att först läsa de valda studierna var för sig. Detta för att skapa en egen uppfattning av innehållet och inte påverkas av varandra. För att få en djupare förståelse och skapa en helhet för innehållet lästes varje artikel flertal gånger. Därefter fortskred arbetet tillsammans där nyckelfynd identifierades från respektive studie som sedan markerades med en överstrykningspenna. Dessa nyckelfynd såsom relevanta påståenden, citat, och meningar sammanställdes sedan i en lista. Meningar och ord som var skrivna på engelska som inte förstods översattes med hjälp av engelskt lexikon. De fynd som var

relevanta för studiens syfte överfördes till en lista på artiklarnas originalspråk engelska för att en misstolkning av texten inte skulle ske. Total markerades 94 stycken som nyckelfynd. Med hjälp av nyckelfynden kunde gemensamma teman urskiljas och på så vis hitta skillnader och likheter i de valda artiklarna. Därefter skedde en kategorisering av de teman som

uppkommit. Under dessa teman valdes underteman för att öka förståelsen och skapa en helhet. De skillnader som uppdagades jämfördes och likvärdiga teman identifierades. Efter färdig kategorisering urskiljdes två övergripande teman och fyra underteman.

I det sista steget dokumenteras resultatet av sammanställningen och de valda teman och underteman som beskrivits får stöd från citat ur de analyserade studierna. I studiens resultat beskrevs fynden i en löpande text. För att öka studiens tillförlitlighet används även citat från de vetenskapliga artiklarna på originalspråket för att undvika feltolkning (Evans, 2002).

Tabell 2. Exempel på nyckelfynd (Evans, 2002)

Nyckelfynd Tema Subtema Yrket är känslomässigt krävande och sjuksköterskor måste

ha förmågan att hantera stressiga situationer (Awaisi, Cooke & Pryjmachuk, 2015).

7 “Although I passed the registered nurse license

examination, I felt that I knew nothing when I worked in the ward…if I made a mistake,what should I do and who could help me? In the old days, the teacher would stand by me, but now I am an RN… I thought I was not ready”

(Feng & Tsai, 2012).

Påfrestande

och

utmanade

start.

Sjuksköterskor förväntas vara kompetenta sjuksköterskor efter examen (Parker, Giles, Lantry & McMillan, 2014).

Att möta förväntningar

“We were expected to perform and provide care like other nurses that had been there for 20 years! Same amount of patients, and sometimes the most difficult ones because no-one wanted them, and then you would get in trouble for not having completed all the necessary tasks by the end of the day shift” (Parker et al., 2014).

FORSKNINGSETISKA ASPEKTER

Innan studien påbörjades genomfördes en etisk egengranskning som är utformad av etikkommittén sydost. Resultatet visade att det inte var nödvändigt med et utvidgad etisk granskning för att genomföra studien. Samtliga artiklar som valdes ut var etiskt godkända från en etisk kommitté och för ett etiskt resonemang. De forskningsetiska principerna följdes genom ett objektivt synsätt samt att förförståelsen lades åt sidan för att resultatet skulle bli sanningsenligt (Forsberg & Wengström, 2015). De granskade studierna skulle ta hänsyn till Helsingforsdeklarationen (2008) fyra huvudkrav, dessa är informations-, samtyckes-, nyttjande- och konfidentialitetskravet där syftet är att de etiska principerna följs.

RESULTAT

Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar och presenteras under två teman: Påfrestande och utmanade start samt Arbetsmiljöns påverkan. Under dessa teman togs underteman fram som stärks med citat i den löpande texten.

Påfrestande och utmanande start

Stress under första perioden

Att möta förväntningar

8

Arbetsmiljöns påverkan Betydelsen av support och feedback

Påfrestande och utmanade start

Den första tiden i yrket visade sig innebära nervositet, stress och en känsla av att vara otrygg. Ansvaret upplevs som större än den kunskapsbaserade kompetensen som införskaffats under utbildningen.

Stress under första perioden

Första tiden i yrket upplevs som stressig, intensiv och känslomässig såväl som klinisk utmanande. Stressen uppkom ofta i samband med rädslan av att göra fel i praktiska moment som kunde orsaka ett vårdlidande hos den som vårdas. Rädslan uppkom då de

nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde bristande tillit på sin egen kompetens och

kunskap (Awaisi et al., 2015; Parker et al., 2014; Clark & Springer, 2012; Horsburgh & Ross, 2013). En del av de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde stress då de inte kunde nå upp till sina egna förväntningar på var kunskapsnivån bör ligga efter avslutade studier (Parker et al., 2014). Den upplevda stressen komplicerade arbetet att ge empatisk omvårdnad

(Horsburgh & Ross, 2013).

Nyutexaminerade sjuksköterskor berättade att hantering av nya rutiner, patienter samt att fråga kollegor om hjälp innebar en ökad stress. När nyutbildade sjuksköterskor ansvarade för en stor mängd patienter ökade oron då de upplevde att de saknade kompetens och färdighet att ansvara för att alla får god och patientsäker vård (Awaisi et al., 2015; Clark & Springer, 2012; Feng & Tsai, 2012; Parker et al., 2014; Wangensteen et al., 2008;). Mycket av osäkerheten låg i de praktiska momenten som skulle utföras på arbetsplatsen. De nyutbildade sjuksköterskorna beskrev att det kliniska arbetet bidrog till känslor såsom ångest och rädsla (Awaisi et al., 2015; Wangesteen et al., 2008). Tankar kring det utförda arbetet under dagen togs med hem och bearbetades på ledig tid, vilket var psykiskt påfrestande för många av det

nyutexaminerade sjuksköterskorna (Andersson & Edberg, 2010; Lee, Hsu, Li & Sloan, 2012; Wangesteen et al., 2008)

“The most difficult part was to let go of thoughts about work when coming home . . . thoughts about work just went on and on . . . I even had to use my old relaxation

tapes that I used when I was an athlete (Andersson & Edberg; 2010).

Efter en tid i yrket minskade stressen för de nyexaminerade i takt med att de blev mer självsäkra i det kliniska arbetet och på så vis blev bekväma i sin nya yrkesroll (Andersson & Edberg, 2010; Feng & Tsai, 2012; Wangesteen et al., 2008).

Att möta förväntningar

Ett flertal studier beskrev att många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att

utbildningen var bristfällig och saknade chans att utveckla den kliniska kunskapen. Detta innebar att många nyexaminerade kände sig oförberedda och överväldigade inför sin nya yrkesroll (Feng & Tsai, 2012; Parker et al., 2014; Wangesteen et al., 2008). De kliniska uppgifterna som utförs av nyutexaminerade färgades av förväntningarna på resultatet av omvårdnaden från deras kollegor. De nyutexaminerade upplevde att förväntningarna från arbetskollegorna var högre än vad som var rimligt utan erfarenhet (Awaisi et al., 2015; Parker et al., 2014)

9

“We were expected to perform and provide care like other nurses that had been there for 20 years! Same amount of patients, and sometimes the most difficult ones because no-one wanted them, and then you would get in trouble for not having completed all the necessary tasks by the end of the day shift” (Parker et al., 2014)

De nyutexaminerade sjuksköterskan upplever att deras prestationer inte matchar med förväntningarna från patienter såväl som kollegor (Lee et al., 2012; Parker et al., 2014; Wangesteen et al., 2008). Dock framkom det i Lee et al (2012) studie att nyutexaminerade sjuksköterskor förknippades med att vara svaga och symboliserades med att inte ha tillräckligt med kunskap för att kunna utföra uppgifterna (Ibid). På vissa områden, särskilt inom allmän medicinska och kirurgiska, ansågs förväntningarna vara orimliga och påverkade därför

patientsäkerheten i brist på kunskap (Horsburgh & Ross, 2013). Sjuksköterskor förväntas vara kompetenta och färdigutvecklade sjuksköterskor efter examen och introducerades genom att kastas in i ett “hoppa och simma” läge som beskrivs som att bli inkastad i situationer som de nyutexaminerade inte är redo för (Horsburgh & Ross, 2013; Wangesteen et al., 2008). Under utbildningen får studenterna chans att vårda ett par patienter åt gången där handledaren har det övergripande ansvaret. Efter avslutad utbildning ökade antalet patienter tillsammans med ansvaret. Att "inte veta" uppfattades av nyutbildade sjuksköterskor som en svaghet inför sina kollegor, snarare än ett förväntat tillstånd under första tiden i yrket. De upplevde att de behövde dölja sin osäkerhet inför ett moment för att bli accepterade (Andersson & Edberg, 2010; Feng & Tsai, 2012; Le et al., 2012)

Arbetsmiljöns påverkan

Flera faktorer på den nya arbetsplatsen påverkar hur första tiden upplevs av de

nyutexaminerade. Stöd och visad förståelse bland kollegorna uppgavs som en stor fördel i utvecklingen att bli en professionell sjuksköterska.

En nödvändig läroprocess

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde under de första månaderna i yrket en frustration, detta i brist på erfarenhetsbaserad kunskap. Den kliniska kompetensen ökade genom att utföra kliniska moment på arbetsplatsen (Feng & Tsai, 2012; Parker et al., 2014). Nyutbildade sjuksköterskor upplever positiva och negativa omständigheter i arbetet. Dessa situationer kan vara skrämmande och obehagliga men är nödvändiga i läroprocessen då dessa leder till reflektion. Detta är en kritisk del av utvecklingen i sin strävan mot att bli självsäker i sin nya arbetsroll. Erfarenheten av olika situationer innebar att kompetensen och förmågan att använda sina färdigheter på ett korrekt vis ökade (Awaisi et al., 2015; Ortiz, 2015; Parker et al., 2014; Wangesteen et al., 2008).

“The first 2 months I always hold my heart, you know sometimes, at home, I just remember did I do that one, did I check that for that patient, did I forget something for that patient, like I am putting a list and just tick, not done, done, not done, like that, really even in my dreams, sometimes I dream about calculating urine output or maybe checking reflow for patient, so it is really the idea itself to become responsible for these patients after you were supported by your instructor and your preceptor.”(Awaisi et al., 2015)

10

Första perioden som nyutexaminerad sjuksköterska upplevdes påfrestande men uppskattades i efterhand då den var lärorik och givande på många plan (Horsburgh & Ross, 2013;

Wangesteen et al., 2008).

“I almost think being thrown in at the deep end was probably quite a good thing for me because it just made me get on with it” (Horsburgh & Ross, 2013)

Vid ett positivt arbetsklimat så vågade de nyutexaminerade sjuksköterskorna ställa frågor vilket gav en känsla av trygghet (Cleary, Horsfall, Jackson, Muthulakshmi & Hunt, 2012; Lee et al., 2012; Ortiz, 2015). De nyutexaminerade sjuksköterskorna genomgår en övergång från att vara nybörjare i sin yrkesroll till en självsäker och professionell sjuksköterska. Denna övergång kunde pågå mellan sex månader till ett år (Andersson & Edberg, 2010;

Wangensteen et al., 2008)

Betydelsen av support och feedback

Flera av de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde sin introduktionstid som viktig och värdefull. Handledaren hade en stor inverkan hur övergången upplevdes och på hur den nyutexaminerades kompetens utvecklades (Andersson & Edberg, 2010; Cleary et al., 2012; Lee et al., 2012; Parker et al., 2014; Wangesteen et al., 2008). Efter avslutad introduktion upplevde några av de nyutexaminerade sjuksköterskorna att de hade förmågan att vara självgående och kunde därmed hantera ett högre antal patienter (Awaisi et al., 2015). Medan andra fortfarande kunde uppleva att de var osäkra i sin nya yrkesroll detta eftersom

handledaren inte var redo för uppgiften i brist på egen erfarenhet (Feng & Tsai, 2012). Första perioden innebär att den nyutexaminerade sjuksköterskan fortfarande är novis och behöver rådgivning inom det praktiska såväl som det sociala arbetet. Hur mycket stöd som behövs beror på hur mycket erfarenhet av vården den nyutexaminerade sjuksköterskan har (Parker et al., 2014). Oavsett tidigare erfarenhet fann de nyutexaminerade sjuksköterskorna att det var viktigt med både positiv och negativ feedback för att utvecklas till en kompetent

sjuksköterska (Cleary et al., 2012; Ortiz, 2015).

I övergångsprocessen det ske coaching och finnas stöd tillgängligt för att sjuksköterskan skall kunna utföra en patientsäker vård, men även utvecklas i att kunna arbeta i ett komplext vårdteam. Även negativ feedback vid utförda moment upplevdes bättre än att inte få någon feedback alls (Clark & Springer, 2012; Wangesteen et al., 2008). Upplevelsen var att det fanns brister i feedbacken som gavs då den ofta baserades på om patienterna hade klagat eller inte. Uppkom inga klagomål så antogs det att inga misstag hade gjorts och feedbacken

uteblev. Uppmuntran och ett intresse för den utförda vården hade medfört ett ökat självförtroende och minskat upplevelsen av ovisshet i hur kollegorna ansåg att deras prestation var (Clark & Springer, 2012; Parker et al., 2014; Wangensteen et al., 2008). Vid utebliven feedback och stöd från kollegor upplevde de sig vara mindre organiserade,

nedvärderade och tvivlade på sin förmåga att utföra uppgifterna. Uppmuntran och ett intresse för hur arbetet var utfört hade ökat självförtroendet och minskat upplevelsen av ovisshet i hur kollegor ansåg att de nyutexaminerade presterade (Feng & Tsai, 2012; Ortiz, 2015; Parker et al., 2012).

“The not knowing, the constant not knowing. It seems like nothing can really prepare us and that nursing school was a waste of time. I have to learn so much on the job. It’s really overwhelming.” (Clark & Springer, 2012)

11

Att trivas med kollegor på arbetsplatsen beskrevs som en viktig del för att underlätta övergången i sin nya yrkesroll (Feng & Tsai, 2012; Parker et al., 2014; Wangensteen et al., 2008). Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sig mer självsäkra och trygga vid god gemenskap på arbetsplatsen. Detta kunde innebära att bli inkluderad i evenemang som

arrangerats av kollegor, vilket gav känslan av att bli accepterad som “en i gänget” (Andersson & Edberg, 2010; Feng & Tsai, 2012).

“I should probably say that the patients bring me the most satisfaction, but honestly, I have to say that it’s the staff. They are so welcoming to new graduates. I feel like I matter, that I fit in, and part of the team” Clark & Springer (2012)

DISKUSSION

Av resultatet har det visat sig att många upplever att det första året som nyutexaminerad sjuksköterska är en jobbig period med många utmaningar.

Metoddiskussion

En litteraturstudie användes för att samla in, analysera och beskriva tidigare empiriska data (Forsberg & Wengström, 2015). En litteraturstudie visade sig ge ett brett perspektiv på upplevelsen det första året som yrkesverksam. Genom litteraturstudien har olika resultat kunnat ställas mot varandra för att få en generell bild över nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser och därmed ökat tillförlitligheten. För att kunna göra en litteraturstudie krävs det att lämpliga data med god kvalité samlas in genom en strukturerad sökning. Risker som kan uppstå är ett lågt antal artiklar vilket leder till ett förvrängt resultat. Litteraturstudie kan även innebära att olika resultat kan uppstå utifrån samma artiklar då dessa kan tolkas på olika vis (Forsberg & Wengström, 2016). För att undvika detta valde författarna enbart artiklar som svarade på syftet för studien. Via detta val blev inte resultatet förutbestämt då syftet styr tillvägagångssättet i arbetsprocessen. Föreliggande studie utforskar subjektiva upplevelser och en intervjustudie hade därför gynnat resultatet. En intervjustudie fokuserar på individens upplevelser vilket leder till en djupare förståelse. Metoden valdes bort då författarna ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap i intervjutekniker.

Artikel sökningarna utfördes i databaserna Cinahl och PubMed då dessa databaser har ett brett val av artiklar inom omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2015). Dessa databaser anses vara tillförlitliga att använda vid evidensbaserad forskning. Databaserna gav många dubbletter av artiklar och författarna var medvetna om att valet av endast två databaser begränsade tillgången till material. Författarna ansåg trots detta att de valda databaserna gav tillräckligt med material för den valda studien. För att undvika att relevanta artiklar

försummades utfördes manuella sökningar som resulterade i att fler artiklar hittades (Axelsson, 2012).

I litteraturstudien inkluderades sammanlagt tio artiklar till resultatet. För att stärka studiens kvalité och trovärdighet valdes endast originalartiklar som var peer reviewed. Eftersom många artiklar i databaserna blivit analyserade och noga granskade men ännu inte blivit angivna som peer- reviewed, kan många användbara artiklar gått förlorade. För att studien skulle bygga på så aktuell forskning som möjligt avgränsas artiklarna först till åtta år. Då detta inte gav tillräckligt med underlag till studien ökade författarna avgränsningen till tio år. Detta kan ses som en nackdel eftersom risken blir större att artiklarna blir inaktuella. Författarna

12

fann dock att utökningen av årtal inte gjorde någon skillnad i upplevelsen hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna under det första året i yrket.

De artiklar som hade relevanta titlar för det valda syftet granskades vidare genom att läsa abstraktet. Via studierna abstrakt kunde en uppfattning formas och ett beslut kunde tas om artikeln skulle läsas i fulltext. Artiklarna analyserades i första stadiet enskilt och därefter tillsammans för att se om författarna likvärdiga resultat och öka trovärdigheten för studien. Författarna har inte tagit hänsyn till de nyutexaminerade sjuksköterskornas ålder eller kön i studien eftersom de inte framkom i samtliga artiklar. Ålder och kön kan ha ett inflytande i hur det första yrkesverksamma året upplevs och kan därför ses som en svaghet i studien. Eftersom ålder och kön inte är en av inklusionskriterierna har författarna valt att inte lyfta fram dess möjliga påverkan av upplevelsen.

De inkluderade artiklarna var skrivna på engelska vilket kan ses som en svaghet då feltolkningar av materialet kan ske, eftersom författarnas modersmål är svenska. För att minska risken av feltolkningar användes ett engelskt lexikon. Avgränsningen var först inom Europa men då detta inte gav tillräckligt många träffar togs denna begränsning bort.

Artiklarnas ursprung är Sverige, Norge, Oman, England, Taiwan, England, Usa, Singapore och Australien. Via den breda geografiska utsträckningen kunde skillnader i upplevelsen uppstå och det kan ses som en svaghet att inte fler artiklar hade sitt ursprung från Europa. Resultatet av upplevelsen visade sig trots allt vara oförändrad i de länder artiklarna var skrivna, vilket författarna anser stärker studiens reliabilitet. Inklusionskriterierna ansågs nödvändiga för att kunna eliminera artiklar som inte var relevanta för studien. Genom artiklarnas titel och abstrakt fick författarna en snabb överblick i om artikeln speglade syftet eller inte. De abstrakt som innefattade specialutbildade sjuksköterskor valdes bort då detta var en exklusionskriterie.

Nio av de valda artiklarna i litteraturstudien använde sig av en kvalitativ metod. Detta speglar upplevelserna och erfarenheterna vilket är litteraturstudiens syfte. En av de valda artiklarna använder sig av en blandad metod med både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Denna artikel ansågs relevant för studiens syfte vilket gjorde till att den kvalitativa delen inkluderades medan den kvantitativa delen förkastades (Parker et al., 2014). Författarna ansåg att det fanns svårigheter i att skapa tydliga teman då innehållet i artiklarna var sammanflätade och

påverkade varandra. Teman och även underteman har ändrats under studiens gång.

Författarna till den föreliggande studien medger att stundom varit fördomsfulla gällande vår kommande yrkesroll. Under praktik och samtal med nyutexaminerade kamrater har vi fått en bild av vad som väntar i det kommande yrket. Under arbetsprocessen har författarna varit medvetna om sin egen förförståelse och diskuterat vad denna innefattade samt använt en öppen inställning. Genom att förförståelsen inte har influerat resultatet via författarnas egna tankar och tolkningar ökar reliabiliteten för denna studie (Forsberg & Wengström, 2015). Den utförda analysen präglas av tillförlitlighet och för att inte snedvrida resultatet utfördes översättningarna av artiklarna grundligt (Forsberg & Wengström, 2016). Studiens resultat har begränsad generalisering då utbildningarna ser olika ut och leder därför till olika omfattning av förberedelser inför kommande yrkesroll. Artiklarna innefattade till större del kvinnor viket anses vara en svaghet av författarna då bristen på manliga deltagare är så stor. Analysen av artiklarna utfördes på ett systematiskt vis vilket är viktigt för att få fram resultatet på ett korrekt vis. För att stärka studiens resultat analyserades artiklarna först enskilt för att sedan diskutera artiklarnas resultat för att se om de uppfattats på samma sätt, vilket anses öka

13

litteraturstudiens trovärdighet för resultatet. Under studien ingick handledningstillfällen där diskussion och reflektion förekom vilket författarna anser ökar kvalité.

Resultatdiskussion

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever det första året i yrket. Resultatet visade att de fanns skillnader i hur förberedda de upplevde sig. Gemensamt för alla var att den första tiden upplevdes som känslomässigt såväl som kliniskt utmanande. Känslor som uppkom initialt var stress och en frustration då

förväntningarna från omgivningen innebar att den nyutexaminerade skulle arbeta

självständigt. Studien visar att den nyutexaminerade sjuksköterskan växer in i sin roll och utvecklingen kräver tid och erfarenhet för att bli trygg. Blivande sjuksköterskor upplever en oro över det framtida ansvaret, och en ångestladdad känsla över att inte ha den kompetens som krävs vilket blir överväldigande. Ångesten uppkom i samband med att möta kollegor och patienters förväntningar och krav på kunskapen som införskaffats under utbildningen. Som Dahlborg-Lyckhage, (2014) beskriver finns det idag många föreställningar om yrket och det förväntas att nyutbildade sjuksköterskor ska ha praktisk såväl som teoretisk kunskap vid avslutade studier.

Resultatet i litteraturstudien visade på att många sjuksköterskor upplevde att utbildningen innefattade mycket teoretisk kunskap men inte tillräckligt med klinisk erfarenhet, därför upplevde sjuksköterskorna att de inte kände sig redo för sin kommande yrkesroll. Dock krävs det i Sverige att sjuksköterskor måste genomgå klinisk utbildning för att erhålla en

sjuksköterskelegitimation (SFS: 2010:659). Att utbildningen inte innehåller tillräckligt med klinisk kunskap stärks i en studie av Pennbrant et al (2013), där det framkommer att bristande erfarenhet från verkliga situationer var en orsak till att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att den första tiden i yrket var utmanade. Sjuksköterskeutbildningen ser olika ut runt om i Sverige med olika mycket verksamhetsförlagd utbildning. Detta medför att

nyutexaminerade har olika mängd erfarenhet när de kommer ut i arbetslivet (Dahlborg-Lyckhage, 2014). I Morrows studie (2009) beskrivs det att nya sjuksköterskor kan känna sig osäkra och sårbara och att erfarenhet är en förutsättning för att växa i sin yrkesroll. De valda artiklarna för denna studie hade sitt ursprung från olika länder, trots detta visade det sig att det uppstod liknande känslor hos de nyutexaminerade. Detta påvisar att upplevelsen av att vara ny inte beror på mängden tidigare erfarenhet eller vilket ursprung en människa har, utan är individuellt från person till person.

En faktor som påverkade utvecklingen till att bli en självständig och professionell sjuksköterska var arbetsmiljön där kollegorna spelade en viktig roll. Nyutexaminerade upplevde en osäkerhet när vägledningen från arbetskamraterna uteblev. Rädslan och

osäkerheten uppkom i samband med upplevelsen av att inte ha tillräckligt med kunskap för att kunna utföra arbetsuppgifterna på ett korrekt vis. För att bli trygg i sin nya yrkesroll krävs tid såväl som erfarenhet. Pennbrant et al (2013) förklarar att det krävs en integration av teori och praktik för att öka kompetensen. Problemlösning och ett helhetstänk är en process som startar under utbildningen och fortgår under hela arbetslivet (Ibid). Sjuksköterskeyrket innebär ett stort ansvar, vilket leder till komplicerade situationer då de nyutexaminerade måste möta kraven. I ICN:s etiska kod beskrivs fyra ansvarsområden: Främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2012). Även socialstyrelsen har en kompetensbeskrivning som tydliggör sjuksköterskans profession och yrkesutövning (Socialstyrelsen, 2017). Hälso- och sjukvårdspersonal ska enligt patientsäkerhetslagen bidra med att upprätthålla en hög patientsäkerhet. Patientsäkerhetslagen innebär att det finns ett

14

yrkesansvar hos sjuksköterskan där beslut, åtgärder samt bedömningar ska tas

(SFS:2010:659). I mötet med patienten ska sjuksköterskan se hela patienten och dennes livsvärld. Det är via livsvärlden som sjuksköterskan kan nå fram till patienten och först då kan hälsoprocessen främjas (Dahlberg & Segesten, 2010). Patientsäkerheten och hälsoprocessen måste vara i fokus, vilket innebär att det måste finnas tillräckligt med erfarna sjuksköterskor i jämförelse med nyexaminerade där det finns möjlighet till handledning och stöd (Morrow, 2009). Resultatet visade på att det kräver mer än det som ingår i grundutbildningen för att kunna utföra adekvat vård och för att vården ska vara patientsäker krävs även

erfarenhetsbaserad kunskap. I Ratta (2016) studie beskriver sjuksköterskorna att de vill vara bra på vad de gör för patientens men också för sin egen skull.

Utifrån resultatet var stress en återkommande känsla under den första tiden i yrket. Detta styrker Kumaran et al (2014) som menar att stressen uppkom i samband med hög

arbetsbelastning, tidsbrist och höga förväntningar. I resultatet framkom det att stress uppkom i samband med det ökade vårdbehovet genom högre ålder och även att fler blir multisjuka. Den höga arbetsbelastningen leder till ohälsa bland vårdpersonalen. Detta kan resultera i att fler sjuksköterskor blir sjukskrivna eller väljer att sluta på arbetsplatsen. Morrow (2009) menar att nyutbildade har många anställnings alternativ och kan välja att byta arbetsplats vid brist av stöd och stressfulla arbetsmiljöer. Det är dyrt att ersätta anställd personal och pengarna borde istället gå till retentionen av nyexaminerade sjuksköterskor (Ibid). Att förbättra dessa delar är nyckeln till att nyutexaminerade stannar på arbetsplatsen anser författarna.

Resultatet belyser att det finns ett behov av stöd, feedback och uppmuntran under

introduktionstiden för att minska känslan av stress och frustration. I studien Cubit och Lopez (2011) uttrycks vikten av att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever att arbetsplatsen har en god arbetsmiljö som präglas av stöd och hjälp. Detta är en nödvändigt för att

nyutexaminerade sjuksköterskor ska få en positiv upplevelse av sin övergång. Handledningen beskrivs som en vital del av kompetensutvecklingen till att bli en självständig sjuksköterska (Ibid). Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor kunde uppleva att handledningen var bristfällig. Detta kunde bero på att handledare inte hade tillräckligt med erfarenhet inom yrket för att kunna utföra handledningen på bästa vis. Även Benner (1993) beskriver att sjuksköterskan bör uppnå nivån “expert” för att kunna handleda på ett korrekt vis. Det är då den handledande sjuksköterskan kan överföra sin kunskap både praktiskt och muntligt. På så sätt ökar den nyutexaminerade sjuksköterskans förmåga att utföra uppgifterna som tillkommer med yrket på ett självsäkert vis (Ibid). Kvaliteten på handledningen visade sig ha en stor betydelse då många nyutexaminerade upplevde att utbildningen inte innefattade tillräckligt med klinisk kunskap i föreliggande studie.

I studiens resultat beskrivs att utvecklingen till att bli en kompetent sjuksköterska sker i olika stadier. För den nyutexaminerade sjuksköterskan innefattar dessa stadier Novis och avancerad nybörjare. Enligt Benner (1993) innebär Novis att sjuksköterskan har den teoretiska

kunskapen men inte erfarenhet nog att kunna omsätta denna kunskap i praktiken. Även Ratta (2016) menar att som novis finns ett behov av emotionellt stöd och reflektion för att

utvecklingen skall gå framåt. Benner (1993) menar att bristen på erfarenhet leder till

svårigheter att prestera enligt de krav som finns från kollegor såväl som patienter. Detta beror på att arbetet som utförs styrs av rutiner och regler under första perioden (Ibid). Det framkom i studien att nyutexaminerade har svårt att se helheten då mycket fokus ligger på rutin

inlärning, komma in i arbetsgruppen och hitta sin identitet. Detta gjorde att patienter inte fick ett professionellt bemötande då helheten runt patienten försvann. Benner (1993) förklarar att när den nyutexaminerade sjuksköterskan nått nivån avancerad nybörjare har perspektivet

15

blivit bredare i och med ökad erfarenhet på arbetsplatsen. Trots detta finns inte

helhetsperspektivet och den nyutexaminerade kräver fortfarande hjälp från kollegor att prioritera arbetet (Ibid). I föreliggande studie framkommer det att nyutexaminerade har en föreställning att tidigt ha förmågan att leva upp till vissa krav. Författarna till den föreliggande studien anser att som nyutexaminerad besitta samma kunskap som de mer erfarna kollegorna är orimligt.

Det har visat sig svårt att kringgå upplevelsen av oro och ångest under första tiden i yrket. I resultatet visade det sig att även jobbiga situationer är viktigt för att utvecklas till en

professionell sjuksköterska då detta innebar reflektion. I denna process är det ytterst viktigt med stöd och feedback. Arbetsklimatet utgör stor del i utvecklingen och trivseln för

nyutexaminerade. Bemötandet från arbetskollegorna hade stor inverkan på hur övergången upplevdes. Vi som författare tror att detta utgör en stor del i huruvida nyutexaminerade

sjuksköterskor stannar på arbetsplatsen eller ej. God handledning har visat sig tillföra trygghet till de nyutexaminerade, dock uppgavs brister i strukturen av handledningen som gavs. Trygghet är en grundläggande upplevelse för att bygga upp en god självkänsla och kan innefatta närhet till andra individer (Dahlberg & Segesten, 2010).

Morrow (2009) beskriver att handledaren måste ha självkännedom, självförtroende,

kreativitet, kommunikationsförmåga, tålamod samt ha ett intresse för undervisningen. Även denna studie belyser att sjuksköterskan ska uppnått “expert” och även mentorn behöver utbildning och stöd vid utförandet av handledning. Detta för att öka den nyutexaminerade sjuksköterskans kunskaper vid kliniska situationer. Handledarens uppgifter är att uppmuntra, ge konstruktiv kritik, och stötta den nyutexaminerade sjuksköterskan (Ibid). Det visade sig i föreliggande studie att även med en god introduktion så innebär det första året en utmaning för en nyutexaminerad sjuksköterska. Studien visade att efter en tid ökade självsäkerheten och därmed kunde praktiska moment utföras utan att uppleva oro och ångest. Detta medförde att rutiner, organisation och delegering utfördes på ett enklare vis vilket gjorde att de

nyutexaminerade sjuksköterskorna kunde skapa en helhetsbild över sitt dagliga arbete och få en känsla av trygghet i sin nya yrkesroll.

SLUTSATS

Litteraturstudien syftar till att visa bilden av hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever det första året som yrkesverksam. I studien framkommer det att upplevelsen berodde på

förväntningarna de hade på sig själva, kollegornas förväntan och hur väl utbildningen förberett dem inför arbetslivet, stöd på arbetsplatsen samt tillit på sin egna kunskap. Att som nyutexaminerad sjuksköterska ha samma kunskap som de erfarna kollegorna är orimligt. I den föreliggande studien visar de sig att stöd och support är av betydelse för att få en bra start i yrket. Därför anses det vara viktigt att stötta varandra under första tiden för att öka trivseln och undvika att sjuksköterskor slutar.

16

REFERENSER

* = Resultat artiklar

*Awaisi, A. L., Cooke, H. & Pryjmachuk, S. (2015). The experiences of newly graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman – A case study.

International Journal of Nursing Studie, 25(11), 1723-1734. DOI:

10.1016/j.ijnurstu.2015.06.009

*Andersson PL., Edberg A. (2010). The transition from rookie to genuine nurse: narratives from Swedish nurses 1 year after graduation. Journal of Continuing Education in Nursing.

41(4), 186-192. (7p). DOI:10.3928/00220124-20100326-05

Axelsson Å, (2012) Litteraturstudie. I: Granskär M, Höglund-Nielsen B, (Red) Tillämpad

kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB, 203-220.

Benner, P. (1993). Från novis till expert. Lund: Studentlitteratur AB

Bentling, S., (2013). Sjuksköterskeprofessionen - en tillbakablick på kompetens och kunskapskrav. i: J. Leksell & M. Lepp, red. Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB, page. 37–62.

Belcher, M. & Jones, L.K. (2009). Graduate nurses experiences of developing trust in the nurse-patient relationship. Contemporary Nurse: A Journal for the Australian Nursing

Profession, 31(2), 142-152. DOI: 10.5172/conu.673.31.2.142

*Clark, C. M. & Springer, P.J. (2012). Article: Nurse residents' first-hand accounts on transition to practice. Nursing Outlook, 60e2-e8. DOI: 10.1016/j.outlook.2011.08.003 *Cleary, M; Horsfall, J; Jackson, D; Muthulakshmi, P. & Hunt, G. E. (2012). Recent graduate nurse views of nursing, work and leadership. Journal of Clinical Nursing,

Volym 22, 2904-2911. DOI: 10.1111/jocn.12230

Cubit, K. & Lopez, V. (2011). Qualitative study of Enrolled Nurses transition to Registered Nurses. Journal of Advanced Nursing, volume 68, 206-211.

DOI: 10.1111/j.1365-2648.2011.05729.x

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur.

Duchscher, J. E. B. (2009). Transition shock: the initial stage of role adaption for newly graduated Registered Nurses. Journal of Advanced Nursing, 65(5), 1103-1113. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2008.04898.x

Dyess S.M., Sherman R.O. (2009). The First Year of Practice: New Graduate Nurses’

Transition and Learning Needs. Journal of Continuing Education in Nursing. 40(9), 403-410. DOI: 10.3928/00220124-20090824-03

Etikkommittén Sydost (2016) Ansökan om blanketter. Hämtad 2017-03-10, från Etikkommittén Sydost,

17

http://www2.bth.se/hal/eksydost.nsf/sidor/e084d4bc55b19982c1257a86003d6764?OpenDocu ment

Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 2, 22-36

*Feng, R.F. & Tsai, Y.F., (2012). Socialisation of new graduate nurses to practising nurses. Journal of Clinical Nursing, 21(13/14), 2064-2071.

DOI: 10.1111/j.1365-2702.2011.03992.x

Finnström, B. (2014). Den professionella sjuksköterskan i dagens vård. I E. Dahlborg-Lyckhage. (Red.), Att bli sjuksköterska. Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4:e upplagan). Stockholm: Natur och

Kultur.

Helsingforsdeklarationen. (2008). World Medical Association Declaration of Helsinki –

Ethical Principles For Medical Research Involving Human Subject. Hämtad den 7/03/17,

från: http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html

*Horsburgh, D; Ross, J. (2013). Care and compassion: the experiences of newly qualified staff nurses. Journal of Clinical Nursing, 22(7/8), 1124-1132. DOI: 10.1111/jocn.12141 Jakobsson, E. & Lützen, K. 2009. Omvårdnad som profession och akademiskt ämne. i: A. Ehrenberg & L. Wallin, red. Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur AB, page. 24-25.

Kenzie, M., Wilson, C. (2011). Newly Registered Nurses' Experience in the First Year of Practice: A Phenomenological Study. International Journal for Human Caring. 15(2), 21-27. Hämtad från: http://web.a.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=5ce4b66f-4c5f-4997-a0f4-c0e9bf36f86a%40sessionmgr4008&vid=1&hid=4101 19/4/2017

Kumaran, S. & Carney, M. (2014). Role transition from student nurse to staff nurse: Facilitating the transition period. Nurse Education in Practice, 14(6), 605-611. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.nepr.2014.06.002

*Lee, H-Y., Hsu, M-T., Li, P-L & Sloan, R. (2012). ´Struggling to be an insider´: a phenomenological design of new nurses´ transition. Journal of Clinical Nursing, 22 (5/6), 789-797. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2012.04189.x

McCormack, B., Dewing, J., Breslin, L., Coyne-Nevin, A., Kennedy, K., Manning, M. & Slater, P. (2010). Developing person-centred practice: Nursing outcomes arising from changes to the care environment in residential settings for older people.

International Journal Of Older People Nursing, 5(2), 93-107.

18

Morrow. (2009). New graduate transitions: leaving the nest, joining the flight. Journal of

Nursing Management, 17(3), 278-287. DOI: 10.1111/j.1365-2834.2008.00886.x

Odland, L., Sneltvedt, T. & Sörlie, V. (2014). Responsible but unprepared: Experiences of newly educated nurses in hospital care. Nurse Education in Practice. Volume 14, Issue 5, 538-543. DOI: 10.1016/j.nepr.2014.05.005

*Ortiz, J. (2016). New graduate nurses' experiences about lack of professional confidence.

Nurse Education In Practice, 19, 19-24. DOI: 10.1016/j.nepr.2016.04.001

*Parker, V., Giles, M., Lantry, G. & McMillan, M., (2014).

New graduate nurses' experiences in their first year of practice. Nurse Education Today.

Volume 34, Issue 1, 150–156. DOI: 10.1016/j.nedt.2012.07.003

Pennbrant, S., Nilsson, M., Öhlen, J. & Rudman, A. (2013). Mastering the professional role as a newly graduate registered nurse. Nurse Education Today. 33(7), 739-745. DOI:

10.1016/j.nedt.2012.11.021

Ratta, C. (2016). Challenging graduate nurses' transition: Care of the deteriorating patient.

Journal of Clinical Nursing, 25, 3036–3048. DOI: 10.1111/jocn.13358

Rehn, H., (2013). Från läkarens assistent till omvårdnadssexpert. i: J. Leksell & M. Lepp, red.

Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB, page. 63-80.

Saintsing, D., Gibson, L., Pennington, W. (2011). The novice nurse and clinical decision-making: how to avoid errors. Journal of Nursing Management, 19(3), 354-359. DOI: 10.1111/j.1365-2834.2011.01248.x

SFS: 2010:659. (2010). Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 17 maj, 2017, från:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

SFS 2014:821. (2014). Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 14 maj, 2017, från:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

SFS 2017:30. (2017). Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 14 maj, 2017, från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Socialstyrelsen. (2017). Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal. Hämtad 11 Maj, 2017, från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-2-21

Socialstyrelsen. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 12 maj, 2017, från: http://www.barnmorskeforbundet.se/wp-content/uploads/2015/04/2005-105-1_20051052-Leg-Ssk.pdf

19

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf Svensk sjuksköterskeförening. (2012). ICN:S etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 15 Maj, 2017, från: https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor

*Wangensteen, S., Johansson, I. & Nordström, G., (2008). The first year as a graduate nurse - an experience of growth and development. Journal of Clinical Nursing, Volym

17, 1877-1885. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2007.02229.x

Bilaga 1: Artikelsökning

Databas Datum Söktermer Antal träffar Utvalda artiklar Cinahl 2007-2017 Peer Reviewed Fulltext 2017-04-25 New Graduate nurses AND First Year AND Transition 63 6

-The experiences of newly graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman – A case study.

-The transition from rookie to genuine nurse: narratives from Swedish nurses 1 year after graduation.

-New graduate nurses'

experiences in their first year of practice.

-Care and compassion: the experiences of newly qualified staff nurses.

-Nurse residents' first-hand accounts on transition to practice

-Socialisation of new graduate nurses to practising nurses.

Pubmed 10 år Full text Abstract 2017-04-25 New Graduate nurses AND First Year AND experience 35 2

-New graduate nurses' experiences about lack of professional confidence.

-The first year as a graduate nurse--an experience of growth and development Cinahl 2007-2017 Peer Reviewed Fulltext 2017-04-27 New graduate nurses AND Leadership AND 24 1

-Recent graduate nurse views of nursing, work and

Nurse Attitudes Cinahl 2007-2017 Peer Reviewed Fulltext 2017-04-27 New Graduate nurses AND Psychological AND Life experiences 7 1 -Struggling to be an insider': a phenomenological design of new nurses' transition

Bilaga 2: Artikelöversikt Författar e År Land Tidskrift

Titel Syfte Metod Deltagare

(Bortfall) Resultat Bedöm d kvalité Andersson & Edberg (2010) Sweden Journal of Continuin g Education in Nursing The transition from rookie to genuine nurse: narratives from Swedish nurses 1 year after graduation. Studien beskriver nyutexaminera de sjuksköterskor s erfarenheter under sitt första år i sin nya yrkesroll. Uppföljnin gsintervjue r 1 år efter examen. (Kvalitativ) n=8 (redovisas ej) Nyexaminera de genomgår en övergång från rookie till erfaren sjuksköterska oavsett mängden stöd från mer erfarna sjukskötersko r. Hög kvalité Awaisi, Cooke & Pryjmachu k (2015). Oman. Internation al Journal of Nursing Studie The experiences of newly graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman – A case study Syftet med studien var att undersöka nyutbildade sjuksköterskor erfarenheter vid övergången till legitimerad sjuksköterska i Sultanatet Oman. Semistrukt urerade intervjuer, samt observation er. (fallbaserad med kvalitativ ansats) n=115 (redovisas ej) De nyutexaminer ade sjukskötersko rna upplevde att de hade tillräcklig teoretisk kunskap men brist på praktisk kunskap. Hög kvalité Clark CM, Springer PJ. (2012) England Nurse Outlook. Nurse residents' first-hand accounts on transition to practice Syftet med studien är att bedöma hur kvaliteten på arbetsplatsen är under första året intervju med fokusgrupp er. kvalitativ ansats n=37 (46) Nyutbildade sjukskötersko r beskrev teman under sitt första år, dessa var: finna rytm i kaoset, känna sig värderad, stress från att inte veta, livslångt lärande. Hög kvalité

Feng & Tsai (2012) Taiwan Journal of Clinical Nursing. Socialisation of new graduate nurses to practising nurses.

Syftet var att utforska nyutexaminera de sjuksköterskor s erfarenheter av socialisering i yrket, från student till sjuksköterska. Semi strukturera de intervjuer Kvalitativ metod med beskrivand e design. n=7 (29) Nyexaminera de upplevde det svårt att anta nya rutiner, ökad arbetsbelastni ng och att komma in i arbetsgruppe n. Hög kvalité Horsburgh & Ross (2013) England Journal of Clinical Nursing Care and compassion: the experiences of newly qualified staff nurses. Utforska nyutexaminera de sjuksköterskor s uppfattningar angående vad som påverkar kvaliteten på vården. intervjustu die där informanter na delades in i fokusgrupp er kvalitativ design n=42 (redovisas ej) stöd ska finnas tillgängligt under övergången för att vården ska bli få hög kvalite. Hög kvalité Ortiz (2015) USA Nurse Education in Practice. New graduate nurses’ experiences about lack of professional confidence. Undersöka hur nyutexaminera de sjuksköterskor upplever att självförtroende t byggs upp under första tiden i yrket. Inspelade intervjuer Kvalitativ design n=12 (redovisas ej) De som ökade självförtroend et hos de nyutexaminer ade sjukskötersko rna var att ha en öppen kommunikati on mellan kollegorna. Att tillåtas göra fel och och få positiv samt negativ feedback var också av vikt. Hög kvalité

Parker, Giles, Lantry & McMillan (2014) Australien Nurse Education Today. New graduate nurses' experiences in their first year of practice.

Syftet var att utforska nya sjuksköterskor s erfarenheter av att komma in i yrket. Främst för att identifiera de faktorer som påverkar övergången till yrket, tillfredsställels en och sannolikheten för att vilja lämna yrket. Enkät undersökni ng med fokusgrupp er Kvalitativ design n=282 (redovisas ej) Studien visade på att ett antal viktiga faktorer som påverkar upplevelsen av övergången för nyutexaminer ade. Dessa faktorer var, avdelningens arbetsmiljö, rutiner och typen av stöd från medarbetare. Hög kvalité Cleary, Horsfall, Jackson, Muthulaks hmi & Hunt (2012) Singapore Journal of Clinical Nursing Recent graduate nurse views of nursing, work and leadership. Syftet med studien var att undersöka hur nyexaminerade upplever övergången med hjälp av introduktion och handledning samt vad som gör att de stannar i yrket. Intervjustu die Kvalitativ design n=17 (151) Det fanns behov av stöd, goda förebilder och trygghet på arbetsplatsen Medel kvalité Lee, Hsu, Li & Sloan (2012) Taiwan Journal of Clinical Nursing 'Struggling to be an insider': a phenomenolo gical design of new nurses' transition. Ge en bättre förståelse för transitionsproc essen hos nyutexaminera de sjuksköterskor. Intervjustu die med fokusgrupp er. Kvalitativ desig) n=16 (Bortfall redovisas ej) De nyutbildade sjukskötersko rna upplevde sig vara utanför arbetsteamet den första tiden i yrket. Efter en tid när de nyutexaminer ade fått mer Hög kvalité

erfarenhet blev de mer accepterade av vårdteamet. Wangestee n, Johansson & Nordström (2008) Norge. Journal of Clinical Nursing

The first year as a graduate nurse - an experience of growth and development.

Att belysa hur nyutexaminera de sjuksköterskor upplever sitt första år som yrkesverksam sjuksköterska. Ostrukturer ade intervjuer med deskriptiv design kvantitativ metod som kompletter as med kvalitativa metoder n=12 (ej bortfall) Det visade sig att de nyutexaminer ade upplevde en tuff start men kände en stor utveckling under det första året. Medel kvalité