Kondition och Covid-19 : En studie om syreupptagningsförmågas påverkan på risken att drabbas av covid-19

Kondition och Covid-19

- En studie om syreupptagningsförmågas påverkan

på risken att drabbas av covid-19

Anna Bårdén & Tom Nilsson

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Självständigt arbete grundnivå 12:2021

180hp [Hälsopedagogprogrammet] 2018- 2021

Handledare: Örjan Ekblom och Eva Andersson

Sammanfattning

Syfte. Syftet med studien var att undersöka, om det finns något samband mellan beräknad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) och risken att drabbas av infektion orsakad av covid-19 bland seniorer, som har deltagit i GIHs hälsoprojekt de senaste fyra åren.

Metod. En retrospektiv longitudinell kohortstudie utfördes för att studera om risken att få covid-19 infektion samvarierade med beräknad absolut och relativt VO2max. Data från hälsoprojekten på GIH under de senaste fyra åren användes som baslinjedata. Data på utfallsmåttet, självrapporterad covid-19 infektion, samlades in vid en uppföljningsundersökning som genomfördes via telefonintervjuer. Studiepopulationen bestod av personer som deltagit i en träningsintervention vid GIH och som vid efterundersökningen var 62 år och äldre. Sambandet mellan beräknad maximal syreupptagning och risk för Covid-19 kontrollerades för valda störfaktorer.

Resultat. Av 1200 personer som genomfört baslinjeundersökningen, kontaktades 383 via

telefon. Vid uppföljning var antalet män 121 och kvinnor 262 (62-91 år), varav 162 hade hypertoni, 73 hjärt- och kärlsjukdom, 38 hade diabetes, 76 hade eller hade haft cancer och 36 hade astma eller KOL. Därutöver var 7 rökare och 45 hade någon autoimmun sjukdom. Uppföljningstiden var 1,9 (SD: 0,85) år. Av dessa hade 26 testats positivt för covid-19 det senaste året, antingen med PCR- eller antikroppstest. Sammanlagt 56 seniorer hade haft minst 4 symtom som är vanliga vid covid-19 (inklusive de 26 med positivt test). Vi fann en stark trend till högre risk för genomgången covid-19 infektion med hos individer som vid baslinjeundersökningen hade högre beräknad relativ syreupptagning. (OR: 1,07%CI: 0,996 till 1,149), justerat för ålder, kön, hypertoni, hjärt- & kärlsjukdom, diabetes, BMI, och cancer, astma/KOL, rökning, autoimmun sjukdom. Motsvarande värde för absolut syreupptagning (uttryckt som dl/min) var signifikant med OR; 1,17 (95% CI: 1,13 till 1,36). Detta justerat för kön, hypertoni, hjärt- & kärlsjukdom, diabetes, ålder, längd och vikt.

Slutsats. Resultatet i studien visar att högre syreupptagningsförmåga vid baslinjemätingen

samvarierar med högre risk att ha drabbats av covid-19 under uppföljningsperioden bland denna grupp av seniorer, vilket var något som motsa vår hypotes. Tidigare studier av testad syreupptagningsförmåga innan en covid-19 infektion är få eller saknas helt, och därför behövs mer framtida undersökningar inom området.

Innehållsförteckning

1. Introduktion 4

1.1 Covid-19 4

1.2 Kondition och Corona 4

1.3 Varför behövs denna studie? 4

2. Bakgrund 5 2.1 Tidigare forskning 5 2.2 Symtom på Covid-19 6 2.3 Testning för Covid-19-infektion 6 2.3.1 PCR-test 6 2.3.2 Antikroppstest 7 2.4 Riskfaktorer för Covid-19 7 2.4.1 Kön 7 2.4.2 Ålder 7 2.4.3 BMI 7 2.4.4 Hypertoni 8

2.4.5 Övriga hjärt- och kärlsjukdomar 8

2.4.6 Diabetes 8

2.4.7 Cancer 8

2.4.8 Astma/KOL 8

2.4.9 Rökning 9

2.5 Kondition 9

2.5.1 Absolut och Relativ VO2max 9

2.6 Förberedande studier för denna C-uppsats 9

2.6.1 Hälsoprojektet 9

3. Syfte och frågeställningar 10

3.1 Syfte 10

3.2 Frågeställningar 10

3.3 Hypotes 10

4. Metod 11

4.1 Retrospektiv okontrollerad longitudinell kohortstudie 11

4.2.2 Ekblom-Bak test 11 4.2.3 Mått på Covid-19 infektion 12 4.2.4 Confounders/störfaktorer 12 4.3 Studiepopulation 12 4.4 Power analys 13 4.5 Behandling av personuppgifter 13 4.6 Etiska dilemman 13 4.7 Insamling av data 13 4.8 Statistiska analyser 14 4.8.1 Ojusterade analyser 14

4.8.2 Binär logistisk regression 14

5. Resultat 15

5.1 VO2max och Co-variabler 16

5.1.1 Löpande variabler 16 5.1.2 Kategoriska variabler 17 5.2 Multivariabel analys 18 5.2.1 Relativt VO2max 18 5.2.2 Absolut VO2max 19 5.2.3 Minst 4 symtom 20 6. Diskussion 21

6.1 Vad betyder resultaten? 21

6.2 Resultaten och tidigare forskning 22

6.3 Co-faktorer 23

6.4 Metoddiskussion 24

6.5 Framtida forskning 25

Käll- och litteraturförteckning 27

Bilaga 1: Graf för vårdtillfällen, kön och ålder fördelning 31 Bilaga 2: Referensvärden för syreupptagningsförmåga 32

Bilaga 3: G-power analys och intervjufrågor 33

Bilaga 4: Korstabeller för kategoriska variabler och diagnos Covid-19 34 Bilaga 5: Korstabeller för kategoriska variabler och Minst 4 symtom 38

1 Introduktion

1.1 Covid-19

I december 2019 utbröt flera fall av lunginflammation orsakade av ett nytt corona-virus i Wuhan, Kina. Viruset spreds snabbt över Kina och orsakade senare en pandemi. (Zhou et al., 2020). Viruset har officiellt kommit att kallas SARS-CoV-2 (severe acute respiratory syndrome coronavirus 2) av WHO. SARS-CoV-2 sprids lättare än SARS-CoV som orsakade utbrottet av SARS år 2003. Den snabba takten av ökat antal fall samt den svåra symtomutvecklingen för en mängd av de drabbade gör att prevention och kontroll av covid-19 är extremt viktigt. (Huang et al., 2020). I denna uppsats kommer vi benämna viruset som covid-19 eller corona.

1.2 Kondition och Corona

Varför vi väljer att studera sambandet mellan syreupptagning och covid-19 är för att vi vet att kondition påverkar risken att drabbas av andra sjukdomar (Booth et al., 2012). Det finns evidens som visar på att regelbunden fysisk aktivitet med minst måttlig intensitet minskar risken för infektionssjukdomar, i detta fall för infektion i de övre luftvägarna (Matthewset al., 2002). Av den anledningen är det också av intresse att studera eventuella samband mellan covid-19 gentemot fysisk aktivitet och fysisk kapacitet.

1.3 Varför behövs denna studie?

Denna studie kan vara av intresse då det fortfarande finns lite forskning på området, speciellt gällande studier på kondition och covid-19. Studien kan vara av betydelse som ett bidrag till att vi ska öka vår kunskap kring att lättare kunna identifiera riskindivider för covid-19 och vidare för att försöka hitta tillämpbara faktorer och sätt att förebygga att man drabbas. Utgångspunkten var att vi ville studera om risken att drabbas av covid-19 ökar vid sämre kondition. Co-variabler som vi kunde tänkas vara intressanta att ta hänsyn till var ålder, kön, BMI, hypertoni, hjärt- & kärlsjukdom, diabetes, cancer, astma/KOL, rökning och autoimmun sjukdom. Detta eftersom de enligt tidigare studier visat sig utgöra riskfaktorer för covid-19.

2 Bakgrund

2.1 Tidigare forskning

Tidigare studier visar på att det är viktigt att vara fysisk aktiv. I en studie av Scartoni et al. (2020) diskuterades vikten av fysisk aktivitet under rådande pandemi. Denna studie diskuterar hur viktigt det är att vara fysisk aktiv trots rådande restriktioner. Det studien tar upp är vikten av generell fysisk aktivitet och att det är viktigt att man försöker uppnå rekommendationer kring fysisk aktivitet på en vecko-basis.

Ahmed (2020) bedömer att strukturerade interventioner kan användas för att upprätthålla konditionen hos individer trots corona-pandemin och att ett lågt värde för VO2max här skulle kunna utgöra ett relevant verktyg för att hitta eventuella riskindivider för covid-19. I detta stadie av covid-19-pandemin finns ännu inga studier som rutinmässigt har testat VO2max före en infektion med covid-19 skriver Ahmed (2020). En låg syreupptagningsförmåga (VO2max) skulle potentiellt kunna utgöra en riskfaktor och hjälpa till att identifiera individer med hög risk att drabbas allvarligt av covid-19. Här är även av intresse att beakta andra faktorer som exempelvis ålder och medicinsk bakgrund.

I en litteratursammanfattning av Mohamed och Alawna (2020) studerades aerob kapacitet. De kom fram till att genom att förbättra en individs aeroba kapacitet kan man potentiellt förbättra immunförsvaret och respiratoriska förmågor. Man kan spekulera om att en ökad kondition kan bidra till att man bättre står emot covid-19-viruset.

I en fall-kontrollstudie utförd på 124 patienter ville man undersöka faktorer som är associerade med dödligheten hos patienter med allvarlig covid-19-infektion (Pan et al., 2020). Studien utfördes i Kina från slutet av januari 2020 till mitten av mars 2020. Denna studie visade att flera olika faktorer tyder på att man skulle kunna förutspå hur allvarlig prognosen för covid-19 ser ut hos individer. Däribland nivåerna av SpO2 (syremättnad).

SpO2 är något som man sett förbättras av aerob träning i bland annat en studie av Yilmaz och Daglioglu (2018) där 22 stycken idrottsmän delades in i två grupper. Den ena gruppen (n = 11) fick utföra ett konditionsprogram 3 gånger i veckan utöver sin vanliga judo-träning. Studien

visade då på att ett 8 veckor långt aerobiskt träningsprogram 3 gånger i veckan påverkade syremättnaden positivt.

I en studie på influensaepidemin i Hong Kong 1997 (Wong et al., 2008) har man visat att patienter som utförde låg eller moderat fysisk aktivitet hade lägre mortalitet än de som sällan motionerade (oddskvot 0.62). De som frekvent motionerade visade ingen signifikant minskad mortalitet. (Wong et al., 2008). Detta skulle kunna tyda på att det finns ett U-format samband vad gäller fysisk aktivitet och mortalitet vid influensa och potentiellt även covid-19.

2.2 Symptom på covid-19

De flesta som får covid-19 blir lindrigt sjuka. Infektionen kan likna en vanlig förkylning men vissa blir allvarligt sjuka eller avlider till följd av sjukdomen. De vanligaste symtomen på covid-19 är feber, hosta, andningsbesvär, snuva, nästäppa, halsont, huvudvärk, illamående samt värk i muskler och leder. I vissa fall kan man få magont eller diarré. Det är också vanligt att smak- och luktsinnet blir nedsatt. Trötthet är också vanligt. Enligt flera studier så höll sjukdomen i sig mellan 5–13 dagar (Umakanthan et al., 2020)

2.3 Testning för covid-19-infektion

För att testa personer för covid-19 så kan man utföra två olika tester. Det första är det som kallas för ett PCR-test som detekterar arvsanlag, RNA, från SARS-CoV-2. Ett PCR-test tas i näsa, svalg och saliv med hjälp av en pinne som fångar upp bakterier och virus. Denna pinne doppas sedan i en koksaltlösning som lämnas in till sjukhuset för analys. Provsvaret får man inom några dagar och i Sverige utförs testet gratis. Detta test utförs om man tror sig ha en pågående covid-19-infektion. (Cevik et al., 2020)

Testet anses i allmänhet vara träffsäkert och tillförlitligt. I en studie av Takeuchi et al. (2020) jämförde man salivprov och svabbprov för att studera eventuella skillnader i dess effektivitet att upptäcka covid-19. Man såg i studien att generellt så hade 39 av 622 diagnostiserats med covid-19 via svabbprov, 33 av dessa 39 kunde man detektera covid-19 i via salivprov. Detta tyder på att det är lika effektivt att ta salivprov som svabbprov.

2.3.2 Antikroppstest

Det andra testet man kan göra för att se om man har haft en covid-19-infektion är ett antikroppstest. Antikroppar bildas av immunförsvaret i kroppen och försvarar cellerna genom att blockera virusinträde genom att täcka RBD (receptor binding domain) av S-protein och eliminera de infekterade cellerna via aktivering av antikroppsberoendecelltoxicitet (ADCC) och komplementkaskaden. Slutresultatet av immunsvaret blir antingen sjukdomsupplösning eller en allvarlig inflammatorisk situation som kallas cytokinstorm. (Assadiasl et al., 2020) Antikroppstesten tas via blodprov och upptäcker antikroppar eller immunglobuliner (Ig) som produceras av kroppen som immunförsvar. Ett positivt test tyder på att personen har varit exponerad för covid-19. (Mathur et al., 2020)

2.4 Riskfaktorer Covid-19

Kön är en viktig faktor att ha i åtanke. Man kan se att det är en större andel män som drabbas hårt om man ser till könsfördelningen på vårdtillfällen med coronavirus (Svenska intensivvårdsregistret, 2021) För diagram se bilaga 1.

I en studie av Jin et al. (2020) studerades patienter som både dog och överlevde covid-19. Det man kom fram till var att trots att prevalensen var densamma mellan könen så var dödligheten högre hos män.

2.4.2 Ålder

Ju äldre man är desto högre är risken att bli allvarligt sjuk av covid-19. I en studie av Zhou et al. (2020) såg man att ju äldre man blev desto högre var risken att man avled till följd av viruset. Studien utfördes på ett sjukhus där man retrospektivt studerade personer som hade diagnostiserats med covid-19. Den ökade risken var signifikant.

Åldersfördelningen av antal vårdtillfällen med coronavirus i Sverige under perioden 2020-02-22 - 2021-02-2020-02-22 visar däremot att flest vårdas i åldrarna 60–69 år för att sedan minska. (Svenska intensivvårdsregistret, 2021) För diagram se bilaga 1.

2.4.3 BMI

Effekterna av covid-19 för personer med fetma är inte väl undersökt än. Däremot finns det anledning att tro att det är en relevant riskfaktor då det visat sig vara det vid andra influensatyper som H1N1. (Louie et al., 2009)

2.4.4 Hypertoni

Generellt sett så brukar hypertoni påverka allvarligheten av de flesta sjukdomar. I en META- analys såg man att hypertoni ökade risken för allvarliga fall av covid-19 med 2,5 gånger. (Lippi et al., 2019)

2.4.5 Övriga hjärt- och kärlsjukdomar

Sjukdomen som orsakas av covid-19 domineras av symptom på respirationssystemet men även hjärt-och kärlsystemet blir ibland allvarligt drabbat. Därför kan människor med underliggande hjärt- och kärlsjukdomar också drabbas hårt. (Huang, C. et al, 2020)

2.4.6 Diabetes typ I och II

Diabetes är en av de sjukdomar som sticker ut när man undersöker dödlighet hos patienter med covid-19. Fortsatt forskning behövs men det finns data som tyder på att diabetes kan vara en riskfaktor att dö i covid-19. (Hussain et al., 2020)

2.4.7 Cancer (alla typer)

I en studie av Dai et al. (2020) samlade man in patientinformation från 14 sjukhus i Kina. Man studerade sedan de kliniska egenskaperna och resultaten (dödsfall, inläggning på intensivvårdsavdelning, utveckling av allvarliga/kritiska tillstånd, och användning av invasiv mekanisk andning) hos patienter som har drabbats av covid-19. 105 sjukhuspatienter hade cancer och 536 patienter hade inte cancer. Resultaten i studien tyder på att patienter med cancer som blir smittade med covid-19 tenderar att drabbas av allvarligare konsekvenser än de utan cancer. Man såg en signifikant skillnad mellan covid-19 patienter med cancer, utan aktiv behandling, och patienter utan cancer.

På grund av detta kan cancer anses vara en riskfaktor vid för covid-19. Forskning som följer personer under längre tid behövs men nämnda faktum tyder ändå på att det kan finnas ett samband mellan ökad dödlighet i covid-19 och cancer.

2.4.8 Astma/ KOL

Astma och KOL är sjukdomar som påverkar lungorna. Symtomen på dessa liknar de för covid-19. Det finns viss evidens att de med astma är överrepresenterade bland de som ligger på sjukhus för covid-19-infektion. Detta faktum är orsaken till varför astma och KOL är listade som riskfaktorer för covid-19. (Elissa et al., 2020)

2.4.9 Rökning

Då rökning är något som påverkar lungorna kan det ses som en riskfaktor. I en studie av Kashyap et al. (2020) såg man hur rökning påverkar symtombilden vid covid-19. Denna studie visade på ett signifikant samband mellan rökning och hur allvarligt man drabbas av covid-19.

2.5 Kondition

Det man i dagligt tal kallar kondition betyder egentligen maximal syreupptagningsförmåga, VO2max. En persons syreupptagningsförmåga avgörs av hur bra kroppen är på att transportera syre till musklerna samt i vilken utsträckning musklerna tar upp syret. Transporten sker med hjälp av hjärt- och kärlsystemet. (Rankovic et al., 2010)

2.5.1 Absolut och Relativt VO2max

VO2max kan mätas i antingen ett absolut värde eller ett relativt värde. Det absoluta värdet anger hur många liter syre per minut som en person kan tillgodogöra sig (l/min). Man kan påverka sitt absoluta VO2max med hjälp av vardagsmotion och träning men det är också beroende av ens storlek och vikt. Genetik är också något som påverkar syreupptagningen till cirka 50%. (Hoppeler, 2018)

Det relativa VO2max-värdet däremot tar hänsyn till kroppsvikt och anges i (ml/kg/min). VO2max påverkar både prestation och hälsa. För referensvärden se Bilaga 2. En låg kondition ökar risken för till exempel högt blodtryck och ökar mortaliteten generellt. (Blair SN et al., 1996)

2.6 Förberedande studier för denna C-uppsats

Hälsoprojektet utförs varje år på GIH av studenter som studerar till hälsopedagoger i årskurs 2. Hälsoprojektets deltagare är seniorer. Deltagarna får sedan genomföra en rad tester, bland annat konditionstester, minnestester och styrketester i samband med en träningsperiod på två månader. Ett av dessa tester som utförs på alla deltagare är Ekblom- Bak cykelergometertest. (GIH, 2019). Det är denna data på VO2max vi använder i vår studie.

3 Syfte och frågeställningar

3.1 Syfte

Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan kondition och sannolikheten att drabbas av infektion orsakad av covid-19 bland seniorer som deltagit i GIHs hälsoprojekt under de senaste fyra åren.

I vår C-uppsats ville vi främst fokusera på kondition. Den största riskgruppen i pandemin är de äldre. Det finns ett tydligt samband att ju äldre man är desto högre är risken att drabbas allvarligt (Zhou et al., 2020). Eftersom de äldre är en riskgrupp så har vi valt att utföra vår C-uppsats med denna åldersgrupp i fokus. Vi valde också de äldre eftersom vi har möjlighet att ta del av data från det hälsoprojekt som utförs på GIH varje år. Detta ger oss möjlighet till en potentiellt väldigt stor grupp med individer vilket ger bra underlag för studien.

3.2 Frågeställningar

Finns det ett samband mellan beräknad maximal syreupptagningsförmåga och sannolikheten att drabbas av covid-19-infektion?

Är ett eventuellt samband mellan beräknad maximal syreupptagningsförmåga och risk för covid-19 infektion oberoende andra potentiella confounders?

3.3 Hypotes

Primär hypotes: Det finns ett negativt samband mellan beräknat VO2max vid

baslinjemätningen och sannolikheten att drabbas av covid-19-infektion under uppföljningstiden.

Sekundär hypotes: Sambandet mellan beräknad maximal syreupptagning och sannolikhet att drabbas av covid-19 infektion under uppföljningstiden är oberoende av antropometri och andra levnadsvanor.

4 Metod

4.1 Retrospektiv okontrollerad longitudinell kohortstudie

Vi har gjort en longitudinell, retrospektiv kohortstudie där baslinjemätningen utgjordes av GIHs interventionsprojekt och uppföljningsmätningen genomfördes som en telefonintervju. Huvudexponeringen är beräknad maximal syreupptagning (uttryckt som absolut och relativ syreupptagning) och huvudutfallet är covid-19 infektion, antingen bekräftat eller som sjukdomsperiod med minst fyra av de huvudsakliga symptomen på covid-19. En retrospektiv kohortstudie passar då det är en retrospektiv studie och inte tar lång tid och är billig. Detta då vi haft begränsad tid för vår C-uppsats och ingen budget. Vi ville studera ett samband och få så stor studiepopulation som möjligt. Vi hade redan från början tillgång till en 1200 personers VO2max från hälsoprojektet och behövde endast samla in resterande data genom korta telefonintervjuer. Dock hade vi tillgång till hälsoprojektets data från 1–4 år tillbaka så exponeringen (VO2max) är i vissa fall upp till fyra år gammal. Vi bedömde ändå att vi kan använda datan. Vi får genom denna metod, förutom fall, in många kontroller från samma population.

4.2 Val av metod

4.2.1 Estimerad maximal syreupptagning

Vi anser att den valda datainsamlingsmetod har god tillförlitlighet då vi haft tillgång till konditionsdata mätta med en tillförlitlig metod (Ekblom- Bak test), utförda av utbildade testledare (hälsopedagoger år 2). Den uppdaterade ekvationen har visats vara valid för personer mellan 20–86 och med ett VO2max mellan 19–76 ml/kg/min (Björkman et al., 2016). Dock är 2,8 % av vår studiepopulation äldre vilket kan vara en svaghet i validitet.

4.2.2 Ekblom-Bak test

Ekblom-Bak test är ett submaximalt cykelergometertest för beräkning av VO2max. Testet går till så att testpersonen cyklar med en trampfrekvens på 60 varv per minut med en låg standardbelastning. Efter 4 minuter noteras den sista minutens medelpuls. Belastningen höjs sedan direkt till en högre förvald belastning. Testpersonen ska sedan uppnå en steady state-puls över 120 slag/min (> 110 slag/min för äldre personer) testpersonen ska också uppge en allmän upplevd fysisk ansträngningsgrad av ≈ 14 enligt Borgs RPE-skala. Medelpulsen under den sista minuten på den högre belastningen noteras (Ekblom-Bak et al., 2012). VO2max beräknas sedan

med hjälp av en ekvation som är könsspecifik och baseras på skillnaden i puls mellan den högre belastningen och standardbelastningen. I testet så finns det eventuella felkällor, varav oklar validitet för äldre, slumpmässig variation och oförmåga att identifiera förändring i VO2 max. Den uppdaterade ekvationen från 2016 har validitetstestats för personer mellan 20–86 och med ett VO2max mellan 19–76 ml/kg/min. En relativ hög korrelation, 0,8, mellan uppmätta värden och beräknade värden med Ekblom Bak-test har visats för åldersgruppen >65. (Björkman F. et al, 2016)

4.2.3 Mått på Covid-19 infektion.

Kraven för att ingå i den primära fall-gruppen är högt ställda; diagnostiserad covid-19 med PCR- eller AK-test. Däremot kan vi inte garantera att någon av kontrollerna har haft covid-19 men inte blivit diagnostiserad. Metoden är valid för att mäta risk att drabbas av covid-19 men exempel på en felkälla är att dödsfall av sjukdomen inte registrerats. Metoden är pålitlig och trovärdig för det den avser mäta. Däremot har vi begränsad data-tillgång och det påverkar överförbarheten till befolkningen i stort.

4.2.4 Confounders/störfaktorer

Potentiella confounders studerades som enkätdata från baslinjemätningen. De variabler som inkluderas var för kön, ålder, längd, vikt, BMI, hypertoni, hjärt- & kärlsjukdom, diabetes, cancer, autoimmun sjukdom. Dessa faktorer har antingen påverkan på VO2max eller identifierats som en riskfaktor för covid-19 i tidigare studier.

4.3 Studiepopulation

Vår studiepopulation är personer som varit med i hälsoprojektet minst en gång de senaste fyra åren. De är alltså kvinnor och män mellan 62 och 91 år. Vi har tillgång till olika data om dessa personer från hälsoprojektet. Inklusionskriterier var data på beräknad absolut och relativ VO2max (Ekblom- Bak test)samt enkätdata på de valda störfaktorerna. De som svarat på alla frågor när vi ringde har antingen blivit inkluderade i fall- eller i kontrollgruppen. I den primära fallgruppen har haft diagnostiserad covid-19 under det senaste året. I den sekundära fallgruppen ingick de som haft minst 4 symtom på corona (inklusive de som hade diagnostiserats med covid-19 med PCR- eller AK-test).

4.4 Power analys

För att undvika typ II-fel ville vi innan studien ta reda på hur stor studiepopulation som skulle behövas för att kunna detektera ett signifikant resultat. För att ta reda på detta gjorde vi en Power-analys. Se figur 1, bilaga 3. Vi räknade med en oddskvot på 3 samt att var fjärde person vi skulle ringa ha haft covid-19 eller covid-19-symtom. Vi räknade då ut att vi skulle kunna finna en sådan effektstorlek om vi har en grupp av fall på ca. 43 personer, samt en kontrollgrupp på 173. För att hitta tillräckligt många fall bestämde vi oss att ringa 300 personer. Detta visade sig vara för få och i slutändan hade vi fått tag på 383 personer och 26 av dem var covid-19 fall. Vidare hade 56 haft minst 4 symtom som är vanliga vid covid-19 (här inkluderat de 26 ovannämnda med diagnos).

4.5 Behandling av personuppgifter

Deltagarna i studien har tidigare skrivit på att deras data från Hälsoprojektet får användas för att sammanställas anonymt i forsknings- och utvecklingssammanhang. Vi studenter har skrivit på att vi har sekretess samt att vi ska hantera data enligt GDPR. Då vi ringt har vi förklarat att vi håller på med en studie för vårt examensarbete och personerna har inte behövt svara om de inte vill.

4.6 Etiska dilemman

Etiska dilemman vi tagit ställning till är exempelvis att det kan vara känsligt om vi kontaktar någon och får reda på av en anhörig att denna person avlidit i covid-19. Vi bestämde att då inte ställa några följdfrågor utan beklaga sorgen. Skulle det ändå kommit fram att personen avlidit i just covid-19 skulle vi använda deti studien men om inte exkluderas den. Detta har dock inte hänt.

4.7 Insamling av data

Vi fick tillgång till data från hälsoprojektet för 2017, 2018, 2019 och 2020. Data för detta examensarbete samlades in tillsammans med en annan studiegrupp, Rasmus Fors och Johan Israelsson, som istället för VO2max undersökte socioekonomi som riskfaktor. Vi började med att ringa deltagare som varit med i projektet 2020. Vi ställde ett antal frågor till de som svarade. Till att börja med frågade vi om de haft bekräftad covid-19, med PCR-test eller antikroppstest. Om svaret var ja fick de svara på om de haft en rad symptom. Symtomen de fick svara på om de haft, ett och ett, var de vanligaste symtomen för covid-19; hosta, feber, andningsbesvär, snuva, nästäppa, halsont, huvudvärk, illamående, nedsatt lukt- och smaksinne samt muskel- och

ledvärk. Även om de inte haft bekräftat covid-19 fick de ange om de upplevt ovanstående symptom under det senaste året. Se figur 2, bilaga 3. Därefter fick alla svara på om de hade andra riskfaktorer för covid-19. Vi frågade om hypertoni, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes eller pre-diabetes, aktiv eller behandlad cancer, astma/KOL, om de röker samt om de har någon autoimmun sjukdom. Dessa confounders kodades med 1 och 0. Se figur 3, bilaga 3.Denna information finns även från baslinjeundersökningen. Alla som ingår i studien har riskfaktorn ålder över 50 år. Då vi hade ringt alla deltagare från 2020, 2019, 2018 och 2017 hade vi totalt fått tag på 383 personer. Totalt 26 hade haft bekräftat covid-19 med PCR eller antikroppstest. Sammanlagt 56 hade uppvisat fyra eller fler symtom (26 ovannämnda med covid-diagnos inkluderade).

4.8 Statistiska analyser

Vi använde programmet Excel vid insamling av data och SPSS v.26 för våra statistiska analyser. Signifikansnivån sattes till 5%.

4.8.1 Ojusterade analyser

Vi började med att jämföra fall och kontroller med bivariata (okontrollerade) analyser. Detta gjorde vi med all vår data som vikt, längd och BMI samt med relativ och absolut VO2max. För att se vilka skillnader som var signifikanta använde vi det icke-parametriska testet Mann Whitney-test.

Efter det gjorde vi korstabeller för att se fördelningen mellan fall och kontroller för de kategoriska variabler vi har. Dessa utgjordes av kön, hypertoni, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, cancer, astma/KOL, rökning och autoimmun sjukdom. Vi valde att dela upp ålder i tre kategorier, 33% i varje, så även detta räknas som en kategorisk variabel. Ålderskategori 1 var 62-72 år, 2 var 72-76 år och 3 var 77-91 år.

4.8.2 Binär logistisk regression

När vi hade identifierat vilka variabler som ensamma har en effekt på risken att få covid-19 gjorde vi en multivariabel regressionsanalys. För att lättare illustrera effektstorlek räknade vi absolut VO2max i dl/min istället för l/min. Här studerade vi vilka variabler som hade ett oberoende samband med risken att drabbas av covid-19. För att kunna förkasta eller behålla vår primära hypotes, studerade vi om VO2max hade någon relation till risken för att få covid-19 när vi tagit hänsyn till co-variabler. Vi gjorde både analysen med absolut VO2max (l/min och

dl/min) och relativ VO2max (ml/kg/min). Efter detta kunde vi se om VO2max hade någon effekt när vi justerat för andra faktorer.

5 Resultat

I vår studiepopulation på 383 personer hade 26 testats positivt för covid-19 det senaste året, med PCR eller antikroppstest. Sammanlagt 56 hade haft minst 4 symtom som är vanliga vid covid-19. Uppdelat på kön sågs att 121 var män och 262 var kvinnor och åldrarna var mellan 62 och 91 år. Bland uppgivna sjukdomar framkom att 162 hade hypertoni, 73 hjärt- och kärlsjukdom och 38 hade diabetes. Vidare att 76 hade eller hade haft cancer och 36 hade astma eller KOL. Dessutom noterades att 7 var rökare och 45 hade någon autoimmun sjukdom (tabell 1). För detaljerade tabeller se bilaga 4.

Tabell 1. Fördelning kontroller och fall i studiepopulationen.

Ej covid Covid Totalt Män 110 11 121 Kvinnor 247 15 262 Hypertoni 153 9 162 Hjärt – och kärlsjukdom 70 3 73 Diabetes 37 1 38 Cancer 72 4 76 Astma/KOL 34 2 36 Rökare 7 0 7 Autoimmun sjukdom 43 2 45 Ålder 1 117 14 131 Ålder 2 128 9 137 Ålder 3 112 3 115 Alla 357 26 383

5.1 VO2max och Co-variabler

Signifikanta skillnader (p-värde <0,05) i median och spridningsmått för kontroller och fall vad gäller relativt VO2max men inte för någon av de andra variablerna gällande kroppsmått och absolut VO2max (se tabell 2 och figur 1).

Tabell 2. Medianer och spridningsmått för fallen respektive kontrollerna för absolut VO2max (l/min)(p-värde=0,08), relativt VO2max (ml/min/kg)(p-värde=0,02), längd (m)(p-värde=0,83), BMI (kg/m2_{)(p-värde=0,82)}

och vikt (kg)(p-värde=0,58).

Kontroller Fall

Median Percentil

25 Percentil 75 Median Percentil 25 Percentil 75 P-värde Absolut VO2max 2,02 1,73 2,42 2,17 1,81 2,79 0,08 Relativt Vo2max 28,80 25,10 32,70 30,65 27,50 39,10 0,02 Längd 1,68 1,62 1,75 1,66 1,62 1,76 0,83 BMI 24,91 22,60 27,74 25,02 21,84 27,80 0,82 Vikt 71,1 62,2 80,6 69,5 65,0 86,2 0,58

Figur 1. Relativt VO2max (ml/min/kg) för fallen diagnostiserad med covid-19 (1) respektive kontrollerna (0). Medianen för icke covid-drabbad är 28,8 ml/min/kg och för covid-drabbad 32,7 ml/min/kg (p-värde=0,02).

5.1.2 Kategoriska variabler

Nedan följer fördelning mellan fall och kontroller för ålder, kön och de riskfaktorer vi undersöker i vår studiepopulation. Signifikanta skillnader framkom mellan ålderskategorierna.För de kategoriska variablerna fann vi inte några statistiska skillnader mellan grupperna covid-drabbade och icke covid-drabbade för kön, hypertoni, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, cancer, autoimmun sjukdom, astma/KOL eller rökning.

Tabell 3. Fördelning mellan grupperna diagnostiserad covid och ej diagnostiserad covid

Ej Covid Covid Totalt Inkluderade

P-värde Ålder 1 117(32,8%) 14 (53,8%) 131 (34,2%) 383 0,016 Ålder 2 128 (35,9%) 9 (34,6%) 137 (35,8%) Ålder 3 112 (31,4%) 3 (11,5%) 115 (30,0%) Män 110 (30,8%) 11 (42,3%) 121 (31,6%) 383 0,599 Kvinnor 247 (69,2%) 15 (57,7%) 262 (68,4%) Ej autoimmun sjukdom 309 (87,8%) 24 (92,3%) 333 (88,1%) 378 0,492 Autoimmun sjukdom 43 (12,2%) 2 (7,7%) 45 (11,9%) Ej rökare 347 (98%) 26 (100%) 373 (98,2%) 380 0,469 Rökare 7 (2%) 0 (0%) 7 (1,8%) Ej astma/KOL 320 (90,4%) 24 (92,3%) 344 (90,5%) 380 0,748 Astma/KOL 34 (9,6%) 2 (7,7%) 36 (9,5%) Ej Cancer 282 (79,7%) 22 (84,2%) 304 (80,0%) 380 0,542 Cancer 72 (20,3%) 4 (15,4%) 76 (20,0%) Ej hjärt-kärlsjukdom 284 (80,2%) 23 (88,5%) 307 (80,8%) 380 0,304 Hjärt-kärlsjukdom 70 (19,8%) 3 (11,5%) 73(19,2%) Ej hypertoni 201 (56,8%) 17 (65,4%) 218 (57,4%) 380 0,392 Hypertoni 153 (43,2%) 9 (34,3%) 162 (42,6%)

Gällande ålderskategorierna 1,2,3 är fördelningen ca. 33% i varje kategori. Kategori 1 innehåller de yngsta 34% och kategori 3 de äldsta 30,0%. Kategori 1; 62-72 år. Kategori 2; 72-76 år. Kategori 3: 77-91 år. Risk för diagnostiserad covid vid ålderskategori 2 jämfört med 1,

gav oddskvot 0,61 (p-värde= 0,04). Risk för diagnostiserad covid vid ålder 3 jämfört med ålder 1, gav oddskvot 0,24 (p-värde= 0,04)För kön framkom oddskvot = 1,60 (p-värde =0,22) gällande risk för diagnostiserad covid för män jämfört med kvinnor.En oddskvot på 0,61 (p-värde=0,49) framkom gällande risk för diagnostiserad covid vid autoimmun sjukdom jämfört med ej autoimmun sjukdomRökning gav ingen oddskvot då antal rökare med covid var 0. Oddskvot= 0,80 (p-värde=0,75) gällande risk för diagnostiserad covid vid Astma/KOL jämfört med ej Astma/KOL.Oddskvot = 0,55 (p-värde=0,54) gällande risk för diagnostiserad covid vid cancer jämfört med ej cancer.Oddskvot= 0,55 (p-värde=0,30) gällande risk för diagnostiserad covid vid hjärt- och kärlsjukdom jämfört med ej hjärt- och kärlsjukdom. Oddskvot = 0,69 (p-värde=0,39) gällande risk för diagnostiserad covid vid hypertoni jämfört med ej hypertoni. Oddskvot= 0,36 (p-värde=0,28) gällande risk för diagnostiserad covid vid diabetes jämfört med ej diabetes.

5.2 Multivariabel analys

Vid en multivariabel analys fann vi en oddskvot på 1,07 (p-värde=0,049) för Relativt VO2max och risken att ha haft covid-19 justerat för kön, hypertoni, hjärt- & kärlsjukdom, diabetes, BMI, och cancer, astma/KOL, rökning, autoimmun sjukdom. Justerade vi även för ålder fann vi en oddskvot på 1,07 (p-värde=0,07), dvs en trend) för relativt VO2max och risken att ha haft covid-19 justerat för kön, hypertoni, hjärt- & kärlsjukdom, diabetes, BMI, längd och cancer, astma/KOL, rökning, autoimmun sjukdom och ålder.

Tabell 4. Multivariabel logistisk regression gav en oddskvot 1,07 (p-värde=0,07) (trend) för relativt VO2max (ml/kg/min) och risken att ha haft covid-19 i vår studiepopulation då vi även justerat för ålder. Risken ökar med 7,0 % för varje ml jämfört med den med lägst värde i vår studiepopulation justerat för kön, hypertoni, hjärt- & kärlsjukdom, diabetes, BMI och ålder.

95% C.I för OR 95% C.I för OR

OR Undre Övre P-värde

Kön 0,796 0,309 2,047 0.636 Hypertoni 1,004 0,415 2,432 0,992 Hjärt-kärlsjukdom 0,644 0,179 2,309 0,499 Diabetes 0,356 0,043 2,947 0,338 Ålder1 0,112 Ålder 2 0,779 0,312 0,947 0,593 Ålder 3 0,249 0,068 0,916 0,036 Relativ VO2max 1,070 0,996 1,149 0,065 BMI 1,011 0,908 1,125 0,840 5.2.2 Absolut VO2max

Högre absolut VO2max ger ökad risk att vara drabbad av covid-19 då det framkom en oddskvot 1,17 (p-värde=0,02). 17% högre risk att vara drabbad av covid-19 per dl ökat absolut värde sågs. Justerat för kön, hypertoni, hjärt- & kärlsjukdom, diabetes, ålder, längd och vikt.

Tabell 5. Multivariabel logistisk regression gav en oddskvot på 1,17 (p-värde=0,02) (signifikant) för absolut VO2max (dl/min) och risken att ha haft covid-19 i vår studiepopulation. Risken ökar med 17 % för varje dl jämfört med den med lägst värde i vår studiepopulation. Justerat för kön, hypertoni, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, ålder, längd och vikt.

95% C.I för OR 95% C.I för OR

OR Undre Övre P-värde

Kön 1,994 0,496 8,010 0,331 Hypertoni 1,004 0,411 2,456 0,993 Hjärt-kärlsjukdom 0,698 0,194 2,514 0,582 Diabetes 0,324 0,039 2,688 0,297 Ålder1 0,174 Ålder 2 0,929 0,361 2,391 0,879 Ålder 3 0,294 0,079 1,098 0,069

Absolut VO2max (dl/min) 1,172 1,029 1,335 0,017

Längd 1,004 0,992 1,017 0,514

5.2.3 Minst 4 symtom

Om vi istället för diagnostiserad covid-19 tittar på de seniorer som haft minst 4 symtom typiska för covid-19 (dvs symtom där vissa också är vanliga vid andra virussjukdomar), får vi ett lite annorlunda resultat. Här är det vikt, hypertoni, autoimmun sjukdom och ålder som signifikant påverkar risken drabbas. För ytterligare data se bilaga 5.Medianen för vikt är 4,9 kg högre för de som uppvisat minst 4 symtom någon gång det senaste året. (p-värde= 0,04). Absolut VO2max l/min och dl/min (p-värde=0,42), Relativ VO2max (p-värde= 0,53), längd (p-värde= 0,13), BMI (p-värde= 0,84).

Tabell 6. Medianen, Percentilen 25 och Percentilen 75 för olika mått på VO2max och kroppsmått.

Kontroller Fall

Median Percentil

25 Percentil 75 Median Percentil 25 Percentil 75 P-värde Absolut VO2max 2,03 1,71 2,45 2,10 1,81 2,38 0,42 Relativt Vo2max 29,0 25,20 33,20 28,25 25,50 31,80 0,53 Absolut VO2max 20,30 17,10 24,50 21.00 18,10 23,80 0,42 Längd 1,68 1,63 1,75 1,66 1,60 1,74 0,13 BMI 24,94 22,60 27,70 24,69 22,50 28,40 0,84 Vikt 70,0 62,0 80,5 74,9 66,9 84,0 0,04

Oddskvot = 1,80 (p-värde=0,02) risk för minst 4 symtom vid hypertoni jämfört med ej hypertoni. Oddskvot = 2,04 (p-värde=0,02) risk för minst 4 symtom vid autoimmun sjukdom jämfört med ej autoimmun sjukdom.Oddskvot_= 0,61 (p-värde=0,02) risk för minst 4 symtom vid ålderskategori 2 jämfört med ålderskategori 1. Oddskvot_=0,40 (p-värde=0,02) risk för minst 4 symtom vid ålderskategori 3 jämfört med ålderskategori 1

Vid en multivariabel logistisk regression för absolut VO2max vikt, längd, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, autoimmun sjukdom, ålder, och hypertoni visade det sig att det som signifikant påverkar risken att ha haft minst 4 symtom är autoimmun sjukdom, oddskvot 2,37 värde=0,04), ålder, oddskvot 0,54 värde=0,004) och hypertoni oddskvot 2,26 (p-värde=0,01). Samma multivariabel logistisk regression för, relativ VO2max gav liknande resultat.

6 Diskussion

6.1 Vad betyder resultaten?

Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan att ha låg kondition och att drabbas av en infektion orsakad av Covid-19. Vår hypotes var att det finns ett samband mellan att ha lägre VO2max och att drabbas av Covid-19 infektion. Våra resultat visade motsatsen.

Ses en lägre konditionsnivå hos de som drabbats av Covid-19-infektion jämfört med de som inte drabbats?

Nej, vi ser ett lite högre värde på relativt VO2max hos de drabbade än de icke covid-drabbade. Vi kan finna en signifikant skillnad (p-värde=0,02) i median och spridningsmått mellan kontroller och fall vad gäller ojusterat värde för relativ VO2max, 28,80 ml/kg/min jämfört med 30,65 ml/kg/min.

Då vi justerat för kön, hypertoni, hjärt- & kärlsjukdom, diabetes, BMI, och cancer, Astma/KOL, rökning och autoimmun sjukdom sågs en tydlig trend att högre relativt VO2max ökar risken att vara drabbad av covid-19, oddskvot 1,07 (p-värde=0,049). Detta är en riskökning med 7% per ml jämfört med lägsta värdet.

Justerade vi även för ålder blev oddskvoten 1,07 (p-värde=0,07). Det är fortfarande en trend att ökat relativt VO2max ger ökad risk att vara drabbad av covid-19 med 7% per ml i vår studiepopulation.

Högre absolut VO2max ökar risken signifikant att vara drabbad av covid-19, oddskvot=1,17 (p-värde 0,02). Detta är en riskökning med 17% per dl och är justerat för kön, hypertoni, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, ålder, längd och vikt. Detta är en klinisk mycket relevant effekt och bör undersökas vidare.

Påverkas utfallet av några co-variabler såsom exempelvis ålder och BMI?

Ålder påverkar risken att vara drabbad av covid-19. Vi ser en sjunkande risk ju högre ålderskategori i vår studie. Observera mellan 62–91 år. Det framkom en underrisk för

diagnostiserad covid vid ålderskategori 2 (72-76 år) jämfört med 1 (62-72 år), oddskvot 0,607 (p-värde= 0,04). En ännu större underrisk visades för diagnostiserad covid vid ålderskategori 3 (77-91 år) jämfört med 1 (62-72 år), oddskvot=0,243 (p-värde= 0,04).

Vi fann inga statistiska skillnader i risk för covid-19 för kön, hypertoni, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, cancer, autoimmun sjukdom, astma/KOL eller rökning. Män visar lite högre risk jämfört med kvinnor men alla andra riskfaktorer visar snarare en underrisk för covid-19, dock inget signifikant.

Effekten av relativt VO2max påverkas om vi justerar för ålder med visar fortfarande en trend (p-värde=0,07) att påverka risken att drabbas av covid-19. Utfallet påverkas av ålder men inga andra variabler i vår studie.

Om vi istället för diagnostiserad covid-19 tittar på de som haft minst 4 symtom typiska för covid-19, där vissa av dessa symtom också är vanliga vid andra virussjukdomar, får vi ett lite annorlunda resultat. Här är det vikt, hypertoni, autoimmun sjukdom och ålder som signifikant påverkar risken drabbas. Vi kan finna en signifikant skillnad (p-värde=0,04) i median och spridningsmått mellan kontroller mot fall vad gäller vikt, med 70,0 kg mot 74,9 kg.

6.2 Resultaten och tidigare forskning

Våra resultat som visar att högre syreupptagningsförmåga ökar risken att drabbas av covid-19 motsäger sig vår hypotes. Då det inte finns några tidigare studier som rutinmässigt testar syreupptagningsförmåga innan en covid-19-infektion (Ahmed, 2020) kan våra resultat vara av visst intresse. Vi kan inte säga att det är ett kausalt samband och resultaten beror troligen på andra faktorer än att högre syreupptag gör en mer mottaglig för covid-19. Detta skulle vara osannolikt då tidigare studier visat att hög aerob kapacitet potentiellt verkar förbättra immunförsvaret (Mohamed och Alawna, 2020).

Istället är en möjlig hypotes att de som har en bra kondition är personer som är mer fysiskt aktiva och i lägre utsträckning lider av andra riskfaktorer och därför rör sig mer ute bland folk och blir mer exponerade för viruset. Vi har inte heller inkluderat de som avlidit till följd av covid-19. Hade vi istället studerat sambandet mellan dödlighet i covid-19 och

syreupptagningsförmåga hade resultatet kunnat bli annorlunda. De som har drabbats av covid-19 i vår population har högre relativt VO2max än de som inte gjort det men de har också överlevt en covid-19-infektion trots hög ålder. Vi studerade inte heller hur hårt man drabbas av en 19-infektion. Skulle vi gjort det hade vi behövt ha större grupp som drabbats av covid-19. Om man hade studerat sambandet mellan syreupptagningsförmåga och hur allvarliga symptom man utvecklar vid en covid-19-infektion är det möjligt att högre syreupptag ändå skulle vara en fördel.

6.3 Co-faktorer

Vad gäller co-faktorerna visade sig endast ålder påverka risken att ha varit drabbad av covid-19 i vår studie. Detta är den största riskfaktorn vi sett i tidigare forskning. Risken att bli allvarligt sjuk ökar med åldern och även dödligheten (Zhou et al., 2020). Samtidigt ser vi att vårdtillfällena minskar med ökad ålder efter 60–69 (Svenska intensivvårdsregistret, 2021). Detta kan bero på att de äldre i högre utsträckning följer rekommendationerna och inte exponeras för viruset i lika hög grad. Det skulle också kunna bero på att de äldre som drabbats har dött och inte inkluderas i vår studie.

Kön påverkade inte risken att drabbas av covid-19 enligt vår studie. Tidigare forskning har visat att dödligheten är högre hos män (Jin et al. ,2020) Med detta i åtanke borde vi kanske hittat en ökad risk för kvinnor då vårt urval endast inkluderar de som överlevt en covid-19-infektion. För att se en sådan effekt hade vi dock behövt större grupp med diagnostiserad covid-19.

Enligt vår studie hade inte heller BMI någon signifikant effekt på risken att drabbas covid-19. Det är en riskfaktor vid andra influensatyper (Louie et al., 2009) och det finns anledning att undersöka det vidare. Hjärt- och kärlsjukdomar visade sig inte heller ha någon signifikant effekt på risken att drabbas av 19. Vi vet sedan tidigare att de dock kan drabbas hårt av covid-19-infektion (Huang et al., 2020). Hypertoni har i tidigare studier visat sig öka risken för allvarliga fall av covid-19 (Lippi et al., 2019). Detta fann vi inte i vår studie. Det kan bero dels på att vi inte studerade hur hårt man drabbas. Däremot fann vi en riskökning att ha haft minst 4 symtom på covid någon gång det senaste året vid hypertoni och autoimmun sjukdom. Diabetes verkar öka risken att dö i covid-19 (Hussain et al., 2020). Detta kan vara en anledning till att vi inte fann någon ökad risk mellan diabetes och att drabbas. Återigen studerar vi endast de som överlevt. Vi fann inte heller något samband mellan cancer och covid-19 i vår studie. Det gjorde vi inte heller mellan Astma/KOL och covid-19. Astmapatienter är dock överrepresenterade av

de som ligger på sjukhus för covid-19 och astma är listat som en riskfaktor (Elissa et al., 2020). Rökning visade inte heller någon riskökning för covid-19 i vår studie. I en studie av Kashyap et al. (2020) så såg man hur rökning påverkar allvarligheten av covid-19. Vi undersökte ej allvarligheten i en infektion och hade väldigt få rökare i vår studiepopulation så det påverkar troligen resultatet.

Sammanfattningsvis så fann vi inga co-faktorer som påverkade risken att insjukna i covid-19 utöver ålder och VO2max. Mycket tidigare forskning har studerat hur allvarligt man påverkas vid dessa riskfaktorer eller hur de påverkar dödligheten. De riskfaktorer vi trodde skulle påverka risken för covid-19-infektion gjorde inte det i vår studie. Detta kan bero på att de som tillhör en riskgrupp medvetet håller sig till rekommendationer och håller sig undan viruset.

6.4 Metoddiskussion

Vårt val att göra en longitudinell, retrospektiv kohortstudie tycker vi är motiverat av många anledningar. Eftersom vi hade deltagardata från hälsoprojektet behövde kunde studien göras relativt snabbt då vi inte behövde vänta under uppföljningstiden. Både fall och kontroller var från samma population vilket ökar resultatens tillförlitlighet.

Vi hade beräknat att vi skulle hitta fler fall i vår studiepopulation än vi gjorde vilket är en nackdel. Vi hittade ändå en tillräcklig mängd för att dra vissa slutsatser. 26 fall och långt fler kontroller gjorde att vi kunde titta på många olika exponeringar. Att vi har 383 personer på vilka tidigare systematiskt mätts syreupptagningsförmåga på är en stor styrka i vår studie. Det hade såklart också varit bättre om vi hade kunnat hitta fallen som dött av covid-19 i populationen. Av praktiska och etiska skäl var detta dock inte möjligt.

En nackdel med studien är risken för recall-bias, att studiedeltagarna kanske inte kommer ihåg vad som hänt tidigare vid tiden för intervjun. Detta har inte varit ett stort problem för oss då vårat huvudfokus har varit att undersöka VO2max och att vi redan har detta dokumenterat. Vi har ställt frågor om de fått covid-19 diagnos eller symtom på denna sjukdom det senaste året och om de har en rad sjukdomar. Detta är inget som personerna haft svårt att komma ihåg. Om de har haft det, till exempel varit dementa, så har vi exkluderat dem från studien. Däremot kan frågan om de har haft några typer av symtom under det senaste året, och isåfall vilka, vara svår att minnas. Därför har vi kategoriserat dessa symtom grovt i efterhand, minst 4 symtom, för att

Gällande validiteten för testmetoden vid baslinjemätningen för Ekblom Bak cykelergomentertestet, så har rapporterats en korrelationskoefficient på r=0,89 för seniorer på cykeltestet gentemot direkta syrgasmätningar av maximal syreupptagningsförmåga (VO2max, Björkman et al. 2016). Om en ännu högre korrelationskoefficient hade påvisats för cykeltestet kanske våra utfall gentemot covid-19 hade påverkats till viss del.

Effektstorleken för absolut VO2max och risken att vara drabbad av covid-19 är högst relevant. En riskökning att få covid-19 med 17% per dl O2 per minut (p-värde 0,02) justerat för kön, hypertoni, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, ålder, längd och vikt är viktig att ta på allvar. Man kan spekulera om detta möjligtvis kan bero på att de med lägre syreupptagningsförmåga hållit sig till rekommendationerna eller att de har dött i större utsträckning. Detta bör

undersökas vidare.

Vår data är insamlad på ett tillförlitligt sätt och är representativ för vår studiepopulation. Däremot bör resultatet inte överföras direkt till hela befolkningen över 62 år. Vår studiepopulation består enbart av personer som frivilligt sökt till hälsoprojektet tidigare år. De bor visserligen runt om i Stockholm men de kan tänkas vara en grupp som gillar att röra på sig, testa nya saker och träffa människor. Detta skulle kunna påverka risken att bli drabbad av Corona.

Återigen kan risken för en felaktig slutsats bero på att;

De med kända riskfaktorer följer rekommendationer och håller sig undan viruset? De med bättre kondition för sig mer ute?

Vi har inte inkluderat de som dött av Corona i studien.

Vi har inte tagit hänsyn till hur hårt man drabbas utan endast risken att vara drabbad.

6.5 Framtida forskning

I denna C-uppsats har vi studerat om konditionsnivån skiljer sig bland de undersökta seniorerna som drabbats av covid-19 och inte. Något man i framtida studier möjligtvis kan undersöka är sambandet mellan dödlighet i covid-19 och syreupptagningsförmåga. Detta är något som skulle kunna ge ett annorlunda resultat än vår studie. Vi har också bara studerat risken att drabbas och inte hur hårt man drabbas. Detta är också något man kan studera ytterligare. En fråga vi också kan ställa oss är om de med riskfaktorer kanske följer de rekommendationer som finns bättre.

Har detta isåfall påverkat resultatet? Detta kan också studeras i framtida forskning. Vår förhoppning är att här framtagna data kan vara av intresse och ett underlag för framtida vidare forskning inom området.

Käll- och litteraturförteckning

Assadiasl, S., Fataji, Y., Zavvar, M., Nicknam, H. Mohammad. (2020). COVID-19: Significance of antibodies. Human Antibodies, vol. 28, no. 4, pp. 287-297. DOI: 10.3233/HAB-200429

Ahmed, I. (2020). COVID-19 – does exercise prescription and maximal oxygen uptake (VO2max) have a role in risk-stratifying patients? Clinical Medicine 20(3): 282–284.

DOI: 10.7861/clinmed.2020-0111

Björkman, F., Ekblom-Bak, E., Ekblom, Ö., Ekblom, B. Validity of the revised Ekblom Bak cycle ergometer test in adults. Eur J Appl Physiol. 2016 Sep;116(9):1627-38. DOI: 10.1007/s00421-016-3412-0

Blair, S.N., Kampert, J.B., Kohl, H.W. 3rd, Barlow, C.E., Macera, C.A., Paffenbarger, R.S. Jr, Gibbons, L.W. (1996). Influences of cardiorespiratory fitness and other precursors on cardiovascular disease and all-cause mortality in men and women. JAMA, 276(3):205-10. DOI:10.1001/jama.1996.03540030039029

Booth, F. W., Roberts, C. K., & Laye, M. J. (2012). Lack of exercise is a major cause of chronic

diseases. Comprehensive Physiology, 2(2), 1143–1211. DOI:

https://doi.org/10.1002/cphy.c110025

Cevik, M., Bamford, C., & Ho, A. (2020). COVID-19 pandemic-a focused review for clinicians. Clinical microbiology and infection: the official publication of the European Society of Clinical Microbiology and Infectious Diseases, 26(7), 842–847. DOI: https://doi.org/10.1016/j.cmi.2020.04.023

Dai, M., Liu, D., Liu, M., Zhou, F., Li, G., Chen, Z., Zhang, Z., You, H., Wu, M., Zheng, Q., Xiong, Y., Xiong, H., Wang, C., Chen, C., Xiong, F., Zhang, Y., Peng, Y., Ge, S., Zhen, B., … Cai, H. (2020). Patients with Cancer Appear More Vulnerable to SARS-CoV-2: A Multicenter Study during the COVID-19 Outbreak. Cancer Discov. 10(6): 783–791. DOI: 10.1158/2159-8290.CD-20-0422

Ekblom-Bak, E., Björkman, F., Hellenius, M. L., & Ekblom, B. (2014). A new submaximal cycle ergometer test for prediction of VO2max. Scandinavian journal of medicine & science in sports, 24(2), 319–326. DOI: https://doi.org/10.1111/sms.12014

Elissa, M. A., Geert, W. J., & Connie, L. Y. (2020). Astma and COVID-19. CMAJ May 19, 2020 192 (20) E551; DOI: https://doi.org/10.1503/cmaj.200617

GIH. (25 april 2019). Om hälsoprojektet. https://www.gih.se/SAMVERKAN/Traning-och-halsoprojekt/Halsoprojektet/Om-halsoprojektet/

Hoppeler, H. (2018). Deciphering V̇O2,max: limits of the genetic approach. The Journal of experimental biology, 221(Pt 21), jeb164327. DOI: https://doi.org/10.1242/jeb.164327 Huang, C., Wang, Y., Li, X., Ren, L., Zhao, J., Hu, Y., Zhang, L., Fan, G., Xu, J., Gu, X., Cheng, Z., Yu, T., Xia., J., Wei, Y., Wu, W., Xie, X., Yin, W., Li, H., Liu, M., Xiao, Y., Gao, H., Guo, L., Xie, J., Wang, G., Jiang, R., Gao, Z., Jin, Q., Wang, J., Cao, B. (2020). Clinical features of patients infected with 2019 novel coronavirus in Wuhan, China. Lancet 395(10223):497-506. DOI: https://doi.org/10.1016/S0140-6736(20)30183-5

Hussain, A., Bhowmik, B., & do Vale Moreira, N. C. (2020). COVID-19 and diabetes: Knowledge in progress. Diabetes research and clinical practice, 162, 108142. DOI: https://doi.org/10.1016/j.diabres.2020.108142

Jin, J. M., Bai, P., He, W., Wu, F., Liu, X. F., Han, D. M., Liu, S., & Yang, J. K. (2020). Gender Differences in Patients With COVID-19: Focus on Severity and Mortality. Frontiers in public health, 8, 152. DOI: https://doi.org/10.3389/fpubh.2020.00152

Kashyap, V. K., Dhasmana, A., Massey, A., Kotnala, S., Zafar, N., Jaggi, M., Yallapu, M. M., & Chauhan, S. C. (2020). Smoking and COVID-19: Adding Fuel to the Flame. International journal of molecular sciences, 21(18), 6581. DOI:https://doi.org/10.3390/ijms21186581

Lippi, G., Wong, J., & Henry, B. M. (2020). Hypertension in patients with coronavirus disease 2019 (COVID-19): a pooled analysis. Polish archives of internal medicine, 130(4), 304–309. DOI: https://doi.org/10.20452/pamw.15272

Louie, J.K., Acosta, M., Winter, K., Jean, C., Gavali, S., Schechter, R., Vugia, D., Harriman, K., Matyas, B., Glaser, C.A., Samuel, M.C., Rosenberg, J., Talarico, J., Hatch, D. (2009) Factors associated with death or hospitalization due to pandemic 2009 influenza A(H1N1) infection in California. JAMA 302(17):1896‐ 1902. DOI: 10.1001/jama.2009.1583

Matthews, C.E., Ockene, I.S., Freedson, P.S., Rosal, M.C., Merriam, P,A., Hebert, J.R. (2002). Moderate to vigorous physical activity and risk of upper-respiratory tract infection. Medicine & Science in Sports & Exercise, 34(8), 1242-1248. DOI: 10.1097/00005768-200208000-00003

Mathur, G., & Mathur, S. (2020). Antibody Testing for COVID-19. American journal of clinical pathology, 154(1), 1–3. DOI: https://doi.org/10.1093/ajcp/aqaa082

Mohamed, A.A. & Alawna, M. (2020). Role of increasing the aerobic capacity on improving the function of immune and respiratory systems in patients with coronavirus (COVID-19): A review. Diabetes & metabolic syndrome, 14(4), 489–496. DOI: 10.1016/j.dsx.2020.04.038

Pan, F., Yang, L., Li, Y., Liang, B., Li, L., Ye, T., Li, L., Liu, D., Gui, S., Hu, Y., Zheng, C. (2020). Factors associated with death outcome in patients with severe coronavirus disease-19 (COVID-19): a case-control study. International journal of medical sciences, 17(9), 1281– 1292. DOI: 10.7150/ijms.46614

Rankovic, G., Mutavdzic, V., Toskic, D., Preljevic, A., Kocic, M., Nedin Rankovic, G., & Damjanovic, N. (2010). Aerobic capacity as an indicator in different kinds of sports. Bosnian journal of basic medical sciences, 10(1), 44–48. DOI: https://doi.org/10.17305/bjbms.2010.2734

Svenska intensivvårdsregistret. (24 februari 2021). Ålder- och könsfördelning på vårdtillfällen med Coronavirus. https://portal.icuregswe.org/siri/report/corona.alderkon

Scartoni, F. R., Sant'Ana, L. O., Murillo-Rodriguez, E., Yamamoto, T., Imperatori, C., Budde, H., Vianna, J. M., & Machado, S. (2020). Physical Exercise and Immune System in the Elderly: Implications and Importance in COVID-19 Pandemic Period. Frontiers in psychology, 11, 593903. DOI: https://doi.org/10.3389/fpsyg.2020.593903

Takeuchi, Y., Furuchi, M., Kamimoto, A., Honda, K., Matsumura, H., & Kobayashi, R. (2020). Saliva-based PCR tests for SARS-CoV-2 detection. Journal of oral science, 62(3), 350–351. DOI: https://doi.org/10.2334/josnusd.20-0267

Umakanthan, S., Sahu, P., Ranade, V. A., Bukelo, M. M., Rao, S. J., Abeahao-Machado, F. L., Dahal, S., Kumar, H., KV, D. (2020). Origin, transmission, diagnosis and management of coronavirus disease 2019 (COVID-19). Postgraduate Medical Journal, 2020;96:753-758. DOI: 10.1001/jama.2009.1583

Wong, C-M., Lai, H-K., Ou, C-Q., Ho, S-Y., Chan, K-P., Thach, T-Q., Yang, L., Chau, Y-K., Lam, T-H., Johnson Hedley, A., Peiris, J.,S.,M. (2008) Is Exercise Protective Against Influenza-Associated Mortality? PLoS ONE 3(5): e2108. DOI: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0002108

Yilmaz, T. & Daglioglu, T. (2018). The effect of aerobic training program on cardiopulmonary parameters and oxygen saturation in elite judokas. Turkish Journal of Sport and Exercise 20:333-337. DOI: https://doi.org/10.15314/tsed.471231

Zhou, P., Yang, X.L., Wang, X.G., Hu, B., Zhang, L., Zhang, W., Si, H.R., Zhu, Y., Li, B., Huang, C.L., Chen, H.D., Chen, J., Luo, Y., Guo, H., Jiang, R.D., Liu, M.Q., Chen, Y, Shen, X.R., Wang, X., Zheng, X.S., Zhao, K., Chen, Q.J., Deng, F., Liu, L.L., Yan, B., Zhan, F.X., Wang, Y.Y., Xiao, G.F., Shi, Z.L. (2020). A pneumonia outbreak associated with a new coronavirus of probable bat origin. Nature.Mar;579(7798):270-273. DOI: https://doi.org/10.1038/s41586-020-2012-7

Zhou, F., Yu, T., Du, R., Fan, G., Liu, Y., Liu, Z., Xiang, J., Wang, Y., Song, B., Gu, X., Guan, L., Wei, Y., Li, H., Wu, X., Xu, J., Tu, S., Zhang, Y., Chen, H., & Cao, B. (2020). Clinical course and risk factors for mortality of adult inpatients with COVID-19 in Wuhan, China: a

retrospective cohort study. Lancet (London, England), 395(10229), 1054–1062. DOI:

10.1016/S0140-6736(20)30566-3

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

Figur 1:Power-analys i G*Power

Figur 2

Bilaga 4

Bilaga 5

Bilaga 6

Litteratursökning

I bilagan Litteratursökning ska du återge de sökningar du har gjort för att hitta tidigare forskning inom ditt ämnesområde. Se Uppsatsguiden för exempel på hur bilagan kan fyllas i.

Syfte och frågeställningar:

Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan att ha låg kondition och att drabbas av infektion orsakad av Covid-19.

Frågeställningar:

Ses en lägre konditionsnivå hos de som drabbats av Covid-19-infektion jämfört med de som inte drabbats?

Påverkas utfallet av några co-variabler såsom exempelvis ålder och BMI?

Vilka sökord har du använt?

Ämnesord och synonymer svenska Ämnesord och synonymer engelska

Covid-19, Corona, Kön,, Diabetes, Cancer, Astma, Rökning, Ålder

VO2, BMI, Sex, Diabetes, Cancer, Astma, Smoking, Gender, Age

Var och hur har du sökt?

Databaser och andra källor Sökkombination PubMed Google Scholar Covid-19 VO2 Sex Covid-19 Covid-19, Diabetes Covid-19, Cancer Covid-19, Smoking Covid-19, Gender Age VO2max Age Covid-19 Covid-19 Covid 19 BMI Covid-19, Astma Syreupptagnisngförmåga corona VO2max Covid-19 Corona V02max

Kommentarer

Det var inte svårt att hitta mycket källor om ämnet. Dock hittade vi inte någon forskning specifikt om VO2max och Corona. Forskningen inom Covid-19 går snabbt framåt så det dök hela tiden upp nya källor att ta ställning till.