Vägars inverkan på omgivande natur. Vegetation, mark och grundvatten

APP T i

Nr 1175.' 1979

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - Fack - 581 01 Linköping

ISSN 0347-6030 * National Road & Traffic Research Institute - Fack - S-58101 Linköping - Sweden

Va'gars inverkan på omgivande natur

Vegetation, markoch grundvatten

Influence of - roads on the surrounding nature

V

Vegetation, 'soil and groundwater

1 ; 5

av Lars Bäckman, Gert Knutsson och Åke Rühling

Denna rapport har publicerats av Statens Naturvårdsverk

som nr 1068 i serien SNV PM.

175

Vágars inverkan på omgivande natur

Vegetation, mark och grundvatten

Influence of roads on the surrounding nature

Vegetation, soil and groundwater

av Lars Bäckman, Gert Knutsson och Åke Rühling

Denna rapport har publicerats av Statens Naturvårdsverk

som nr 1068 i serien SNV PM.

niska och hydrogeologiska undersökningar som utförts inom projektet "Vägars inverkan på omgivande natur". Projektarbetet har utförts vid Statens Väg- och

trafik-institut, Linköping och Växtekologiska institutionen,

Lunds universitet.

De zoologiska undersökningar som utförts inom projektet har redovisats i en separat rapport (SNV PM 1069).

Dessa undersökningar har i huvudsak utförts vid zoolo-giska institutionen, Lunds universitet.

Projektet har finansierats med medel från dels forsk-ningsnämnden vid Statens naturvårdsverk, dels Statens

Väg- och trafikinstitut.

Lars Bäckman

SUMMARY III

l. BAKGRUND l

2. VEGETATION OCH MARK 3

2.1 Metodik 3 2.2 Beskrivning av observationsområden 6 2.3 Effekter på vegetation 48 2.4 Sammanfattande synpunkter 55 3. GRUNDVATTEN 57 3.1 Undersökningsmetodik 57

3.2 Försöksområden för hydrogeologiska under- 59

sökningar

3.3 Effekter på grundvatten 92

4. YTVATTEN 99

5. LITTERATURFÖRTECKNING 102

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

Fack

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

En undersökning med målsättning att påvisa de kvalita-tiva eller kvantitakvalita-tiva förändringar i vegetationens sammansättning som kan uppkomma i samband med vägbygg-nad eller som en effekt av trafik och Vägunderhåll har

utförts. Spridningen av salt och tungmetaller från

vägar har även studerats. Undersökningarna har förlagts till ett antal observationsområden, representerande olika vegetationstyper samt varierande geologiska, hydrologiska och klimatiska förhållanden.

Effekter av minskad vattentillgång har gjort sig

gäl-lande inom flera områden där fuktighetskrävande växter visat en stark tillbakagång. Mekaniska effekter har iakttagits som slitage på vegetationen i all synnerhet vid vägbyggande på kalfjällssträckor. Effekter av för-oreningar på vegetationen har ej kunnat påvisas inom de

undersökta områdena.

Fem områden har utvalts för detaljerade studier av vägars inverkan på de hydrogeologiska förhållandena. Fyra av områdena har lokaliserats till vägföretag där relativt omfattande schaktningsarbeten utförts under projektets gång, medan ett område lokaliserat till en äldre väg där en omfattande träddöd i anslutning till vägen visat sig bero på höga kloridhalter i grundvatt-net. Vid försöksområdena har mätningar av grundvatten-stånd och grundvattenprovtagning utförts liksom i de flesta fall även vegetationsanalyser.

II

Erfarenheterna från försöksområdena samt insamlade litteraturuppgifter visar, att det är i huvudsak väg-byggnation och Vägunderhåll som påverkar grundvatten-förhållandena. Grundvattensänkningar uppkommer dels direkt genom schakter under grundvattennivån, dels in-direkt genom minskad infiltration och dräneringsåtgär-der. Täta vägbanker medför dämningar, särskilt i myr-marker. Saltspridning för halkbekämpning eller

damm-bindning medför att grundvattnet under vissa betingel-ser förorenas i närheten av vägar. Däremot har den all-männa, kontinuerliga spridningen av föroreningar från

biltrafiken ännu inte bevisats förorena grundvattnet.

Influence of Roads on the Surrounding Nature

Vegetation, Soil and Groundwater

by Lars Bäckman, Gert Knutsson and Åke Rühling

The National Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI)

Fack

8-581 01 LINKÖPING Sweden

SUMMARY

The influence of road construction, maintenance and

traffic on the vegetation along roads has been studied. The investigation was carried out at 23 study sites, representing various vegetation types as well as

different geological, hydrological and climatic

condi-tions.

Effects of a reduced water supply were demonstrated in some areas where the moisture-dependent species have decreased. The vegetation along roads on alpine heaths proved to be very sensitive to mechanical damage.

Influence of roads on the hydrogeological conditions

have been studied at five study sites. Four sites were located to road construction areas, while one site was

located to a road where widespread damage to the trees along the road proved to be caused by high salt con-centrations in the groundwater. At the study sites the

groundwater level and the salt concentration in the

groundwater were measured.

The experience from the study sites and from the litera-ture shows that it is mainly road construction and main-tencance that influence the hydrogeological conditions. Lowering of the groundwater level is caused directly by excavations below the groundwater level as well as by reduced infiltration and by drainage of the road and its vicinity. Tight road embankments cause dammings to occur,

IV

especially in peat grounds. Under certain conditions the spreading of de-icing salt may pollute the ground-water close to roads. On the other hand, the general, continuous pollution from traffic has not yet been proved to pollute the groundwater.

fattande denna påverkan är och huruvida den går att minska eller helt undvika är ofta föremål för

diskus-sioner. Debatten blir dock ofta mycket känsloladdad

vilket till viss del torde bero på att faktaunderlaget

i dessa frågor är mycket bristfälligt.

I syfte att försöka kvantifiera vägars miljöpåverkan och därmed också förbättra faktaunderlaget påbörjades hösten 1973, på initiativ av Gert Knutsson, detta pro-jekt, benämnt "Vägars inverkan på omgivande natur". Projektet har pågått i fyra år och bekostats med medel från dels Forskningsnämnden, Statens Naturvårdsverk, dels Statens väg- och trafikinstitut (VTI).

Projektets ursprungliga målsättning var att försöka kvantifiera vägars inverkan på omgivande naturmiljö, främst förändringar i växt- och djurliv och vattenför-hållanden samt föroreningseffekter i mark och vatten. Målsättningen omfattade inte vägars inverkan på tätorts-miljöer, ej heller på utpräglade odlingsmiljöer.

Redan från början gjordes alltså Vissa begränsningar för att problemområdet inte skulle bli alltför stort. Ytterligare begränsningar har under hand tillkommit bl a med ledning av den enkät och litteraturgenomgång som inledningsvis gjordes (SNV PM 476 & VTI Rapport nr 54). Klövvilt undantogs sålunda från den zoologiska undersökningen, då forskning rörande detta redan pågick vid Stockholms Universitet (Viltolycksprojektet VIOL). Effekterna av långa vägbankar i sjöar och grunda

havs-vikar har inte heller studerats, eftersom detta

bedöm-des vara ett problemkomplex som krävde särskilda ekono-miska och personella resurser. Med anledning av att dagvattenproblematiken i tätorter behandlats i flera av BFR stödda projekt har inga studier av ytvattenför-oreningar från vägar utförts inom detta projekt.

utom visade litteraturgenomgången att det fanns för-hållandevis många undersökningar rörande upplagring av tungmetaller i mark och vegetation i närheten av vägar. Detta gjorde att man från Statens naturvårdsverk inte ansåg det vara motiverat med markprovtagning inom projektet. Markprovtagning har därför endast utförts under projektets första år.

Forskningsresultaten har under hand publicerats i rap-porter, dels den inledande litteraturöversikten (SNV PM 476 & VTI Rapport nr 54) dels två lägesrapporter

(VTI Internrapport nr 201 och nr 251). Dessutom har vissa delresultat publicerats i Nordic IHD Report No 8

och Fauna och flora, nr 1- 1976.

Projektet presenterades vid XII Nordiska geologvinter-mötet i Göteborg (Knutsson, 1976) och det Trettonde

nordiska symposiet om vattenforskning i Röros (Engquist,

1977).

Forskningsresultaten har också diskuterats med företrä-dare för olika naturvårdsintressen liksom med represen-tanter för Statens Vägverk, bl a vid ett diskussions-möte i Stockholm i maj 1976.

Under projektarbetets gång visade det sig att den zoo-logiska delen var tämligen väl separerad från de övriga projektdelarna. Då dessutom slutrapporten förväntades bli omfångsrik befanns det lämpligt att dela upp denna i två delar. I den första delen redovisas undersökningar

rörande mark och vegetation samt grundvatten. I den

andra delen redovisas de zoologiska undersökningarna.

förändringar i vegetationens sammansättning som kan

upp-komma i samband med vägbyggande eller som en effekt av trafik och Vägunderhåll. Spridningen av salt och

tungme-taller från vägar har även studerats, främst för att se om något samband finns mellan föroreningsgraden och en

eventuell vegetationsförändring.

Fältundersökningarna har förlagts till ett antal

obser-vationsområden (fig 1), så valda att de skall

represen-tera ett antal olika vegetationstyper, samt varierande geologiska, hydrologiska och klimatiska förhållanden.

Ett grundläggande krav vid valet av observationsområden har varit att de skulle förläggas till vägsträckor där

byggnadsarbetena just skulle påbörjas för att därigenom ge möjlighet att utföra mätningar såväl före och under

byggnadstiden som efter det att vägen varit i trafik ett

par år.

2.1. Metodik

2.1.1. Vegetation

I de fall det varit möjligt att lägga ut stora homogena

observationsområden har prOVpunkterna inom dessa i regel förlagts till fyra olika avstånd från vägen. Den längst bort belägna prOVpunkten skall då representera en av väg-byggnation, underhåll och trafik sannolikt Opåverkad

miljö. Intill varje prOVpunkt har växternas procentuella täckning uppskattats inom fyra enkvadratmeterrutor.

Kravet på jämförbara mark- och vegetationsförhållanden har i många fall begränsat observationsområdenas stor-lek så att det ej alltid varit möjligt att lägga ut prov-punkter enligt detta system. Då har i stället vegetations-sammansättningen följts inom 10 x 10 m stora ytor i

när-heten av väglinjen. I regel har vegetationsanalysen

om-fattat en skattning av sammansättningen inom hela ytan,

0

23, 26

13-11.

Figur 1. Observationsområden för mark- och

Vegetationsanalys.(Study sites for analyses of soil and vegetation)

Redan när projektet startade stod det klart att den planerade verksamheten bland annat skulle resultera i ett mycket omfattande datamaterial från vegetationsana-lyserna. För att hantera detta material framstod det som önskvärt att kunna utnyttja datorbaserade rutiner.

Kon-takt togs 1973 med Lars österdahl, Biodata, för att få

information om det av honom utarbetade RUBIN-systemet. Det resulterade i att arbeten för att konvertera RUBIN-systemets inlagringsprogram för användning vid Lunds datacentral inleddes 1974. Inlagringsprogrammen har se-dan vidareutvecklats och olika bearbetningsprogram ta-gits fram. Vissa av dessa finns redovisade i Danielsson

& Rühling, Rühling (2, 3).

Allt vegetationsdatamaterial finns på så sätt dokumen-terat på ett enhetligt sätt och lagrat på magnetband, så att det är lätt tillgängligt för framtida behov. Nomenklaturen följer för kärlväxter Kodlista B3, för

bladmossor Kodlista Ml, för levermossor Arnell samt för lavar Krok-Almqvist (4, 5, 6, 7). Bestämningen av vissa

lavar och mossor som endast förekommer i små mängder i analysrutorna har stundom endast skett till släktnivå. Samtliga vegetationsanalyser (218 tabeller) redovisas i en bilaga som endast framställts i få exemplar (varav

en förvaras på*VTI) till denna rapport; några av speci-ellt intresse återfinns även i det följande.

I tabellerna redovisas arterna uppdelade i systematiska

grupper - lavar, mossor, ormbunksväxter, graminider,

övriga kärlväxter. Mätvärdena avser växternas procentu-ella täckning av markytan. Under 10 % har den uppskat-tats på 1 % när, däröver på 10 % när. I kolumnerna F, C och M anges frekvens (% rutor där arten förekommer), karaktäristisk täckningsgrad (medelvärde av täcknings-grader skilda från noll) resp medeltäckning (medelvärde av täckningsgraden).

Kartangivelsen anger den 100 x 100 m ruta i rikets nät, inom vilken observationsområdet ligger. Den alfanumeriska formen för koordinatangivelser som beskrivs i RUBIN

hu-vudmanual (8) används.

Observationsområdets nummer anges i tabellhuvudet. Andra analystillfället inom ett område särskiljs genom att

ta-let 100 adderats till områdesnumret.

2.1.2. Mark

Markprover har uttagits från nivån 0-10 cm med hjälp av en stålcylinder. Vid varje mätpunkt har tre prover in-samlats. På laboratoriet har de siktats genom 6 mm såll och sammanslagits före analys. Innehållet av bly har

mätts efter extraktion med EDTA-lösning, natrium i

ammoniumacetatextrakt och klorid i vattenextrakt. De an-vända metoderna beskrivs närmare i Handledning i kemiska metoder vid växtekologiska arbeten (9). Analysresultaten har beräknats som mg/g torrsubstans, och redovisas i

tabeller i anslutning till respektive områdesbeskrivning

(avsnitt 2.2.)

2.1.3. Mossa

Insamlade mossprover har rensats så att endast de 2-3 senaste årens skott medtagits för analys. De vid ca 400C torkade mossproven har uppslutits med en blandning av salpetersyra och perklorsyra. I den på så sätt erhållna lösningen har bly, nickel och vanadin analyserats med

atomabsorptionsmetodik. Resultaten har beräknats som ug/g torrsubstans och redovisas i avsnitt 2.2.

2.2. Beskrivning av observationsområden

I det följande beskrivs de enskilda observationsområdena samt omfattningen och resultaten av undersökningarna

inom dem. I de flesta fall har årsmedeldygnstrafiken (ÅDT)

angetts. ÅDT-värdet har hämtats ur 1975 års trafikräk-ningar (l).

gjort sig så starkt gällande att de kunnat registreras

med den använda metodiken. Därför bör det vara lämpligt att fortsatta analyser inom observationsområdena kommer till stånd efter ett antal år. Bl a för att underlätta

detta har de följande områdesbeskrivningarna gjorts

täm-ligen utförliga.

2.2.1. Kvartinge, Stockholms län, område 7. Väg E3, Strängnäs-Södertälje, delen Läggesta-Nygård, sektion 4/355-4/380, ÅDT 8250

Observationsområdet ligger syd om den höga vägbanken och i en sluttning ned mot vägen. Åtta mätpunkter har lagts

ut längs två mot vägen vinkelräta linjer_(fig 2). Jordmånen är brunjord och jordarten sandig morän som

närmast vägen överlagras av ett tunt sedimenttäcke. Vegetationen utgörs av en granskog med ett välutbildat

mosstäcke av främst husmossa och hakmossa. Fältskiktet är glest med främst blåbär, lingon och harsyra. Vegeta-tionsanalyser har utförts 1973 strax innan vägen öppna-des för trafik och 1976. Vid den första analystillfället insamlades även markprov, vilka uppvisade följande

kon-centrationer:

Mätpunkt> Bly (mg/kg) Natrium(mg/kg) Klorid (mg/kg)

1 9,4 45,9 9,9 2 7,2 57,5 11,3 3 9,6 31,2 16,7 4 11,5 29,0 16,3 5 8,7 39,5 19,5 6 6,8 9,3 9,6 7 5,2 17,5 7,1 8 11,6 31,4 17,7

VTI RAPPORT 175

? in

zum

Figur 2. Observationsområde Kvartinge (nr 7).

E3, Södertälje - Strängnäs. (Study site

Kvartinge (No 7). Road E3, Södertälje

-Strängnäs).

Mätpunkt

Bly(mg/kg)

Nickel(mg/kg)

Vanadin(mg/kg)

1

28 '

10

21

4 41 3,3 8,4 5 37 5,0 12 7 46 4,5 9,2 8 40 6,7 8,0

2.2.2. Tystberga, Södermanlands län, område 9-10. Väg E4, Nyköping-Lästringe, sektion 14/000--14/140, ÅDT 9000

Mätpunkter har lagts ut dels inom ett område (nr 9) ovan-för en bergskärning öster om vägen, dels inom ett område

(nr 10) väster om vägen som där går i en jordskärning. Jordarten utgörs väster om Vägen av en sandig morän. Berget går i dagen 30 m från viltstaketet, vilket tyder på att jorddjupet är relativt litet. öster om vägen täcks

berget endast av ett tunt jordtäcke (fig 3).

Vegetationen utgörs av en barrblandskog, där fältskik-tet är mycket artfattigt och domineras av kruståtel. Markanalys utfördes 1973 strax efter det att Vägen öpp-nats, samt 1975. Följande resultat erhölls:

Mätpunkt B1y(mg/kg) Natrium(mg/kg) Klorid(mg/kg)

1973 1975 1973 1975 1973 1975 9:1 36 53 60 120 99 15 9:2 31 33 32 84 55 29 9:3 32 41 35 77 59 105 9:4 14 62 21 78 36 134 10:1 24 25 25 44 23 13 10:2 36 33 47 62 46 24 10:3 34 44 82 68 97 21 10:4 32 63 24 93 26 61 VTI RAPPORT 175

10

0

L 1C!) 200mJ

Figur 3. Observationsomrâde Tystberga (nr 9 och 10). E 4, Nyköping - Lästringe. (Study site Tystberga (No 9 and 10). Road E 4, Nyköping -Lästringe).

En mossprovtagning genomfördes 1973, då prov av väggmos-sa inväggmos-samlades och analyserades med följande resultat:

Mätpunkt Bly(mg/kg) Nickel(mg/kg) Vanadin(mg/kg)

40

7,2

16

: 48 6,8 13 : 40 4,9 13 : 36 5,4 17 10:1 45 7,1 21 10:2 54 7,7 22 10:3 50 8,1 24

10:4

48

6,2

20

2.2.3. Potteboda, Kronobergs län, område 20. Väg 120, Älmhult-Tingsryd, delen Härads-måla-Potteboda, sektion 9/700-9/800, ÅDT

ca 500

Observationsområdet utgörs av en mindre mosse genom vil-ken den nya vägen dragits. Åtta mätpunkter har lagts ut

i anslutning till rör för vattenståndsmätningar på båda

sidor om väglinjen (fig 4). Området beskrivs närmare i avsnitt 3.2.2. Vegetationen kan beskrivas som en tallmosse i vilken såväl extremfattigkärr som

initial-partier till ren mossevegetation ingår. I fältskiktet dominerar tuvull men även skvattram, tranbär,

klock-ljung och hjortron förekommer rikligt.Bottenskiktet be-står av vitmossor, främst Sphagnum angustifolium, fallax, imbricatum, magellanicum,pulchrum och majus. områdets norra del intas av ett trådstarrdominerat fattigkärr -en antydan till laggkärr.

Vegetationsanalyser har utförts hösten 1974 och 1977. Schaktningsarbetena påbörjades hösten 1976 och vägen togs i trafik i juni 1977. Vid urschaktningen av mossen lades massorna upp intill väglinjen och flöt ut över mossen så att flera mätpunkter (nr 1, 2, 4, 5) förstör-des. På de intakta provpunkterna har inga

12

Tügnf:;7r

-

_.

v_

.

_____,_+__Å\'-Jr--Jç--/-':_:_

---

l

ä

\

PM 55 \ ( _ae-\ \ \ \ i \ 1 \ \ \ x \

f'/ #1'

\

IEQKENFÖMARING

0 sondstång

o 2"sk galvat vattenl.rör 2' galvat rör med

mark-platta

[Z] mötpunkt för veg.analys

0 g

Figur 4. Observationsområde Potteboda (nr 20). Väg 120, Älmhult-Tingsryd (Study site Potteboda (No 20). Road 120, Älmhult-Tingsryd).

förändringar kunnat iakttagas under den korta tid som förflutit sedan vägen färdigställdes.

2.2.4. Svenslund, Kronobergs län, område 21. Väg 120, Älmhult-Tingsryd, delen Härads-måla-Potteboda, sektion 10/400-10/550, ÅDT ca 500

Observationsområdet omfattar ett myrkomplex med intill-liggande skog på torvunderlag. Sju mätpunkter har lagts

ut i närheten av de rör för vattenståndsmätningar som finns på båda sidor om Vägen (fig 5). Områdets geologi och hydrologi beskrivs i avsnitt 3.2.2.

Mätpunkt 2, 4 och 7 ligger i tallskog med ett risdomi-nerat fältskikt av ljung och lingon. Övriga mätpunkter ligger i kärrvegetation; nummer 1 och 5 domineras helt

av myrlilja tillsammans med trådstarr. Bottenskiktet

utgörs av spridda vitmosskuddar. Vegetationen vid punkt 3 och 6 liknar mernmssevegetationen Vid Potteboda med inslag av tuvdun och ett välutbildat bottenskikt av vit-mossor (Sphagnum angustifolium, fuscum, fallax,

imbri-catum, magellanicum, pulchrum och rubellum).

Vegetationsanalys har utförts hösten 1974 och 1977. Lik-som vid Potteboda har schaktmassorna lagts upp intill vägen och flutit ut över stora områden och täckt flera mätpunkter (nr l-3). Inga vegetationsförändringar har kunnat konstateras under det år som förflutit sedan Väganläggningen påbörjades.

2.2.5 Kalleguta, Kalmar län, område 26. Väg 979, Köpingsvik-Löt, delen Köpingsvik-Laxeby, sektion 3/200-3/720

Observationerna har utförts inom 10 x 10 m stora del-områden (fig 6). Underlaget består i samtliga fall av en kalkrik morän. Inom område 1 finns en välutbildad mull. Delområde 1 och 2 ligger lägre än vägen, delområde

3 något högre.

14

TECKENFÖRKLARING

. sondstång

" .

o 2" sk galvat vattenledn.r0r 4 2" galvat rör med markplotto

@ mötpunkt för

X 4k EJ

veg.analys

I 5 \ I \\ l

\\

,/

/

\_{§\-____._,} ,I _I/ \ _så* 7SDE,.I \ ,'ø 0 50 l 1

Figur 5. Observationsområde Svenslund (nr 21). Väg 120, Älmhult-Tingsryd. (Study site Svenslund (No 21) Road 120, Älmhult-Tingsryd.)

2:

21

Q)

78

77

Figur 6. Observationsområde Kalleguta (nr 26). Väg 979, Köpingsvik - Löt. (Study site Kalleguta (No 26). Road 979, Köpingsvik-Löt).

l6

Delområde 1 är bevuxet med björk tillsammans med ask, hassel, benved, hagtorn och slån. I fältskiktet märks hallon, blåhallon, buskviol, nejlikrot och morot.

Vegetationen inom område 2 utgörs av en tät enbuskmark. Fältskiktet är mycket artrikt och älväxing spelar den mest framträdande rollen där medan bottenskiktet domi-neras av guldlockmossa.

Område 3 är en gles och torr enbuskmark där fältskiktet

domineras av luddhavre. Bland örterna märks fältmalört, getväppling, timjan, vårfingerört och gul fetknopp. Vegetationsanalys har utförts i oktober 1975 och i juli 1977. Vägen ombyggdes successivt 1975-1976. Inga tydliga vegetationsförändringar har kunnat konstateras under ob-servationsperioden.

I följande tabell redovisas resultatet av analyser av markprov insamlade 1975.

Mätpunkt Bly(mg/kg) Natrium(mg/kg) Klorid(mg/kg)

8 112 36

10 117 20

6 33 17

2.2.6 Laxeby, Kalmar län, område 26:4. Väg 980, Laxebygatan (Laxeby), sektion 6/150

Observationsområdet utgörs av en 10 x 10 m stor yta, som ligger ca 10 m norr om vägkanten (fig 7). Jordarten

är en kalkrik morän.

Vegetationstypen är en torräng, som är bevuxen med sprid-da enbuskar. Fältskiktet domineras av gräsen luddhavre, fårsvingel och dallergräs. Många örter förekommer t ex getväppling, jordtistel, backsmultron, krissla, gull-viva och timjan.

Vegetationsanalys har utförts i oktober 1975 och juli

1977. Vägomläggningen var klar 1976. Inga vegetations-förändringar har kunnat iakttas under den korta tid

\\a

Figur 7. Observationsomrâde Laxeby (nr 26:4).

Väg 980, Laxebygatan. (StUÖY Site Laxeby

(No 26:4). Road 980, Laxebygatan.)

18

sOm förflutit fram till den senaste analysen.

2.2.7. Borgholm, Kalmar län, område 23. Väg 136, Borgholm-Köpingsvik, sektion 1/300, ÄDT 4100 Observationsområdet ligger öster om väglinjen och på lägre nivå än den blivande vägen (fig 8). Jordarten är en kalkhaltig morän.

Vegetationstypen är en kalkfuktäng, som domineras av

blåtåtel och älväxing. Bland örterna märks blodrot,

slidsilja, lökgamander, krissla och havskämpar. I bot-tenskiktet förekommer Drepanocladus- och Scorpidiumarter. Vegetationsanalyserna har utförts inom fem 1 m2 stora rutor som slumpats ut inom en 10 x 10 m stor yta. Ana-lyser har utförts i juli 1975 och 1977. Byggstarten

be-räknades först ske 1975, men senarelades till hösten

1977. Andra analystillfället representerar således till-ståndet omedelbart före byggstarten.

2.2.8. Gundlatorp, Blekinge län, område 15. Väg 15, Karlshamn-Ronneby, delsträckan Åryd-Bräkne-Hoby, sektion 35/138, ÅDT 5450

Observationsområdet ligger ovanför en hög skärning norr om vägen. Det är blockrikt, men relativt plant. Jordmå-nen är brunjord och jordarten en svallad morän. Fyra mätpunkter har lagts ut längs en linje vinkelrätt mot vägen (fig 9).

Vegetationen utgörs av en blandlövskog med ek, lönn och björk. Ett kraftigt buskskikt av hassel med inslag av hagtorn oCh björk förekommer. Den första vegetationsana-lysen utfördes i maj 1974 då schaktarbeten pågick. Vid detta tillfälle insamlades också markprov. Vägen togs i trafik hösten 1975 och vegetationsanalysen upprepades i maj 1976. Då kunde konstateras att vegetationen under-gått en kraftig förändring närmast skärningen. Många arter, karakteristiska för öppna, torra marker, hade tillkommit eller ökat sin andel - t ex fibblor,(Hiera-cium pilloselloidea och vulgata), ärenpris (Veronica

VTI RAPPORT l 7 5

°

RU

TA

FÖR

VE

G.

AN

AL

Y=

Q

§1

/

0.1 50 100m J J F i gur 8. O b s e r va t i ons o m r åd e B o r g h o lm (n r 23 ). V äg 13 6, B o r g h o l m -K öp i n g s vi k (S tud y si te Bo rg ho lm (N o 23 ). Ro ad 13 6, Bo rgho lm -K öp in gs vi k. )

20 (S L ZZ 0x 9\ . 0 100 200 m 1 1 1

Figur 9. Observationsømrâde Gundlatorp (nr 15). Rv 15, Karlshamn - Ronneby, (Study site Gundlatorp

(No 15). Road 15, Karlshamn - Ronneby).

chamaedrys och officinalis),kruståte1 (Deschampsia flexuosa) och rödven (Agrostis tenuis), medan hassel

(Corylus avellana) och harsyra (Oxalis acetosella) minskat (tabell 1, 2). I det sydexponerade läget ovan-för skärningen hade nämligen en påfallande uttorkning av marken skett, som sannolikt främst betingats av en ökad dränering men även av större ljusinsläpp.

Analys av markprov insamlade 1974 gav följande resultat:

Mätpunkt B1y(mg/kg) Natrium(mg/kg) Klorid(mg/kg)

1 11 11 3,4

2 15 14 3,8

3 14 15 4,4

4 16 9,2 6,3

Tabell 1. Vegetationsanalys vid observationsområde Gundlatorp i maj 1974 då schaktningsarbeten pågick (Analyses of vegetation at study site

Gundlatorp in May 1974 during excaVation.)

LxN K VÄG 15 PUNKT 1 ÅR 1976 VECKA 2? DAG KARTANGIVELSE 3FéA 18 BELKGGSTATUS 1 42 GMRBDE 15 1 2 3 4 F C M ÅNEMON NEMORGSA 0 1 0 0 25. 1. .3 CERASTåuM SEMIDECANDRUM 1 0 0 0 25. _1. .3 CORYLUS AVELLANA 30 50 20 70 100. 42. 42.5 OXALIS ACETOSELLA 1 1 0 0 50. 1. .5 QUEPCUS ROBUR 0 1 0 0 25. 1. .i RANUNCULUS ACRIS 4 0 0 0 23. 1. .. ROSA sv. 0 1 0 0 25. 1. .3 RUBUS IDAEUS 1 1 1 0 75. . .8 VERONICA CPAMAEDRYS 1 1 2 1 100. 1. 1.3 VIOLA CANINA 1 1 1 0 75. 1. .8 ANTHOXAMTHUM ODORÅTUM 1 1 0 75. 1. .8 FESTUCA RUBRA 0 0 0 2 25. 2. .s HYPNUM CUPRESSIFORME 1 10 0 0 50. 5. 2.7

ANTAL ARTER PER RUTA 9 10 s 3

TOTALT ANTAL ÅRTER = 13

22

Tabell 2. Vegetationsanalys vid observationsområde Gundlatorp utförd i maj 1976 då Vägen varit i trafik ca ett år (Analyses of vegetation at study site Gundlatorp performed in May 1976 after the road had been used one year.)

LÄN K VÄG 15 PUNKT 1 ÅR 1976 VECKA 21 DAG 4 KARTANGIVELSE 3F6A 1842 BELKGGSTATUS OMRRDE 115 1 2 3 4 F C M ANEMONE NEMOROSA o 0 0 1 25. 1. .3 CERASTIUM SEMIDECANDRUM 2 1 0 0 50. 1. .8 CORYLUS AVELLANA O 0 0 1 25. 1. .3 CRATAEGUS OXYACÅNTHA 0 1 0 o 25. 1. .3

HIERACIUM PILOSELLGIDEA /coL 1 0 o 0 25. 1. .3

HIERACIUM VULGATA /COLL 0 0 0 1 25. 1. .3

MELAMPYRUM PRATENSE 0 1 0 2 50. 1. .8 MOEHRINGIA TRINERVIA 0 1 0 1 SD. 1. .5 PRUNUS SPINOSA 0 0 1 1 50. 1. .S QUERCUS ROBUR 0 1 0 1 50. 1. .5 RANUNCULUS ACRIS 1 1 o 0 50. 1. .5 ROSA SP. no 0 Ö 1 25. 1. .3 RUBUS IDAEUS 1 1 1 1 100. 1. 1.0 SENECIO VISCOSUS O 1 1 1 75. 1. .8 VERONICA CHAMAEDRYS 1 2 s 30 100. 9, 0,5 VERONICA OFFICINALIS 1 0 3 0 50. 2. 1.0 VIOLA CANINA 1 1 1 2 100. 1. 1.3 AGRoSTIs TENUIS S 1 1 1 100. 2. 2.0 ANTHOXANTHUM ODORATUM 2 2 s 2 100. 3. 2.7 DESCHAMPSIA FLEXUOSA 20 1 0 0 50. 10. 5.2 1 1 1 0 750 10 08 BRACHYTHECIUM sP. 1 0 o o 25. 1. .3 HYPNUM CUPPESSIFORME 1 0 0 0 25. 1, ,3 MNIUM AFFINE 1 0 0 0 25. 1. .3 POLYTRICHUM JUNIPEPINUM 1 0 1 0 50. 1. .S RHYTIDIADELPHUS SQUARROSUS 1 1 0 0 50. 1. ,s TORTULA RURALIS 1 1 o o 50. 1. .S

ANTAL ARTER pen RUTA 17 16 10 14

TOTALT ANTAL ARTER = 27

2.2.9. Holmeja, Malmöhus län, område l3. Väg 816,

Holmeja-Sturup, sektion 2/655

Observationsområdet är plant och beläget norr om Vägen samt på lägre nivå än denna. Fyra mätpunkter har lagts ut på olika avstånd längs en linje vinkelrät mot Vägen

(fig 10).

__ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ - _ VILTSTÄNGSEL

__ __ _+[_-__-VÄ6515

Figur 10. Skiss över observationsområde Holmeja (nr 13).

Väg 816, Holmeja-Sturup. (Sketch of study

site:Holmeja(No 13). Road 816, Holmeja-Sturup.)

Jordmånen är brunjord och jordarten moränlera. Närmast vägen har förnan transporterats bort av vinden och sam-lats längre in (i närheten av mätpunkt 4), där den bil-dar ett mycket kraftigt lager.

Vegetationstypen är hedbokskog med ett mycket sparsamt fältskikt av vitsippa, konvalj och ekorrbär. Vegeta-tionen har analyserats på våren 1974 och 1976. Vägen togs i trafik sommaren 1974.

Vid mätpunkt l, närmast vägen, har förekomsten av

lund-gröe (Poa nemoralis) och rödven (Agrostis tenuis) ökat märkbart - sannolikt en effekt av större ljusinsläpp

(tabell 3). I Övrigt noteras inga skillnader i

vegeta-tionens sammansättning.

24 Holmeja. site Holmeja.) Läh M v26 816 PUNKT 1 aa 1974 vscKA 2G DAG 4 KARTANGIVELSE 2c21 1425 BELKGGSTAYUS OMRBDE 13 1 ANEMON; NEMOROSÅ S CONVALLARIA MAJALIS 20 FAGUS SILVATICA 100 MAIANTHEMUM BIFOLIUM D VIOLA CANINA 1 LuzULA PILoSA 1 POA ANNUA 2 PGA NEMORÅLIS 2

ANTAL ARTER pen RUTA 7

TOTALT ANTAL ARTER a 8

LÄN M vxs 816 PUNKT 1 an 1976 VECKA 23 DAG 2 KARTANGIVELSE 2:21 1425 BELEGGSTATUS OMRRDE 113 1 ANEMCNE NEMOROSA 2 CONVALLAREA MAJALIS 40 FAGUS SILVATICA 90 MAIANTHEMUM BIFOLIUM c AGROSTIS CANINA o POA ANNUA 2 POA NEMORALIS 3

ANTAL ARTER PER RUTA S

TOTALT ANTAL ARTER = 7

VTI RAPPORT 175 30 100 »m a o O M G .A C O J O N J . . . m o 100. 100. 100. 25. 75. 50. 100. 50. 100. 100. 100. 25. 50. 100'

Tabell 3. Vegetationsanalys vid observationsområde (Analyses of vegetation at study

Analyser av markprov från nivån 0-10 om har givit föl-jande resultat: Mätpunkt Bly (mg/kg) 1973 1974 1975 1 32 18 20 2 43 23 15 3 46 16 37 4 85 7_ 87 Halterna beror på högre än Natrium (mg/kg) 1973 1974 1975 26 51 46 99 15 12 '15 146 Klorid (mg/kg) 1973 1974 1975 27 17 8,7 39 22 39 7,5 32 33 61 8,4 35 123 102 42 76

är genomgående högst vid mätpunkt 4, vilket att halten organiskt material där är väsentligt vid övriga mätpunkter. Variationen är genomgå-ende stor, och det går t ex ej att påvisa någon ackumu-lation av de analyserade ämnena under mätperioden.

2.2.10. Sturup, Malmöhus län, område 14. Väg 816, Holmeja-Sturup, sektion 3/290

Observationsområdet är plant och beläget syd om vägen på något högre nivå än denna. Fyra mätpunkter har lagts ut på olika avstånd längs en linje vinkelrätt mot vägen

(figur 11).

56

VÄG 816 -- -l

l

_

\MBMM$L - - - -7-_---4

»__H_

2

GMND

3 4

Figur 11. Skiss över observationsområde Sturup (nr 14).

Väg 816, Holmeja-Sturup. (Sketch of study site Sturup (No 14). Road 816, Holmeja-Sturup.)

26

Jordmånen utgörs av brunjord. Marken täcks av ett kraf-tigt förnaskikt.

Vegetationstypen är en ängsbokskog. Fältskiktet är täm-1

ligen glest och karaktäriseras av gulplister, lundstjärn-blomma, bingel och lundslok. Vegetationen har analyse-rats på våren 1974 och 1976.

Analysen av markproven har givit följande resultatå

Mätpunkt Bly (mg/kg) Natrium (mg/kg) Klorid (mg/kg) 1974 1975 1974 1975 1974 1975

1 16 36 18 43 6,2 35

2 17 38 14 22 7,1 6,9

3 23 76 11 32 5,5 19

4 24 31 16 16 4,9 15

De största förändringarna noteras närmast vägen där förekomsten av lundgröe (Poa nemoralis)ökat medan lund-stjärnblomma (Stellaria nemorum) gått tillbaka (tabell 4).

2.2.ll. Stöpen l, Skaraborgs län, område ll. Väg 48, Skövde-Mariestad, sektion 3/600, ÅDT ca 4000

Observationsområdet är beläget på Billingens

ostslutt-ning och omfattar båda sidorna av vägen. Väster om vä-genär området relativt kraftigt lutande och beläget ovanför en hög skärning. Berggrunden som ligger ytligt täcks av ett tunt lager morän. öster om vägen är området i det närmaste plant och ligger under vägens nivå. Jord-djupet är här större och moränen har en högre stenhalt. Möjligen kan det röra sig om ett dåligt sorterat sedi-M ment (grus, sand).

Åtta mätpunkter har lagts ut, fyra på var sida om vägen (fig 12).

Tabell 4. Vegetationsanalys vid observationsområde Sturup (Analyses of vegetation at study site Sturup.) LKN M VÄG 876 PUNKT 1 RR 1974 vecka 30 DAG 6 KARYANGIVELSE äczz 9934 BELKGGsTATUS OMRBDE 14 1 2 4 F C M ANEMONE NENDROSA 0 0 13 S 100. 19. 13,8 :Asus SILVATICA 50 60 70 60 100. 60, 60,0 STELLAQIA NEMORUH 20 30 10 10 100. 17. 17.5 VIOLA CANINA 1 0 0 0 25. 1. .3 MELICA Nuvnws 1 1 1 0 75. 1. .8 POA NEMORALIS S 1 10 1 100. 4. 6.2

ANTAL ARTER PER RUTA 6 5 5 L

TOTALT ANTAL ARTER = 6

LÄN M VÄG 816 PUNKT 1 ÅR 1976 VECKA 23 DAG 2 KARTANGIVELSE ace: 0936 BELÄGGSTATUS OMREDE 114 1 2 3 4 F C M ANEMONE NEMOROSA 70 40 20 10 100. 35. 35.0 EPILOBIUM ANGUSTIFOLIUM 0 2 0 0 25. 2. .5 FAGUS SILVATICA 70 70 60 60 100. 65. 65.0 SORBUS AUCUPARIA 0 1 0 0 25. 1. .3 STELLAPIA Nemonun 0 1 0 1 50. 1. .5 VIOLA CANINA 1 1 0 1 75. 1. .8 DACTYLIS GLQMERATA 0 2 O 0 25. 2. .S MELICA NUTANS 3 2 1 5 100. 3. 2.7 POA NEMORALIS 20 10 30 S 100. 16. 16.2

ANTAL ARTER PER RUTA S 9 4 6

TOTALT ANTAL ARTER = 9

28 9 0 100 200 rn I ,

-Figur 12. Observationsområde Stöpen 1 (nr 11). RV 48, Skövde - Mariestad. (Study site Stöpen 1

(No 11). Road 48, Skövde - Mariestad).

Vegetationen utgörs av en ek-hasselskog med ett artrikt fältskikt av bl a underviol, tvåblad, bingel, tandrot, vitsippa och blåsippa. Vegetationsanalyser har utförts

1974 och 1976. Vägen öppnades för trafik hösten 1973. Märkbara förändringar i växternas förekomst har främst

iakttagits på mätpunkt 1 där ett kraftigt buskuppslag noterats. Det torde bero på rotuppslag efter röjning för Väglinjen.

Hösten 1973, omedelbart innan vägen togs i bruk,

insam-lades markprov. Analyserna gav följande resultat:

Mätpunkt Bly(mg/kg) Natrium(mg/kg) Klorid(mg/kg)

1 7,6 16 3,6 2 7,8 19 21 3 9,1 26 8,9 4 8,0 20 7,8 5 9,7 19 6,7 6 9,9 21 13,3

7

9,7

32

8,9

8 7,5 24 8,5

2.2.12. Stöpen 2, Skaraborgs län, område 12. Väg 48, Skövde-Mariestad, sektion 4/565, ÅDT 4000 Observationsområdet ligger väster om vägen och i plan med denna. Fyra mätpunkter har lagts ut längs en linje vinkelrätt mot vägen (fig 13).

Jordarten består av en sandig morän med måttlig sten-halt.

Området är bevuxet med granskog av fattig typ, där fält-skiktet domineras av kruståtel med ett måttligt inslag av blåbär och lingon. Vegetationen har analyserats 1974 och 1976. Vid det senare tillfället hade mätpunkt 1 skadats av en rotvälta. Inom övriga mätpunkter förekom-mer inga vegetationsförändringar som kan bedömas som väsentliga. Resultatet av analyser av markprov insamlade 1973 framgår av följande tabell:

30

112

NNO

Figur 13.0bservationsområde Stöpen 2 (nr 12).

Rv 48, Skövde - Mariestad. (Study site Stöpen 2(N0 12). Road 48, Skövde-Marie-stad.)

Mätpunkt Bly(mg/kg) Natrium(mg/kg) Klorid(mg/kg)

1 49 74 71

2 27 89 66

3 47 61 104

4 17 57 28

Vid provtagningen 1973 insamlades även väggmossa som

ana-lyserades på tungmetaller med följande resultat:

Mätpunkt Bly(mg/kg) Natrium(mg/kg) Klorid(mg/kg)

1 36 3,3 10

2 51 5,3 11

3 41 316 9

4 51 4.1 10

2.2.l3. Lidköping, Skaraborgs län, område 28. Väg 44, Lidköping-Mariestad (öster om Lidköping),

ÅDT 5750

Inom observationsområdet som ligger norr om vägen har

många barrträd dött under senare år. Det torde otvivel-aktigt bero på de höga kloridhalterna i grundvattnet,

jfr avsnitt 3.2.5.

Området är flackt med ett mycket högt grundvattenstånd. Underlaget består av sand på lera.

Vegetationsanalyser utfördes inom sex 10 x 10 m stora ytor som förlades i anslutning till de rör för grund-vattenobservationer som finns inom området (fig 14). Vid punkt 1-4 utgörs vegetationen av en relativt tät granskog med inslag av fuktighetskrävande örter, t ex majbräken, vid punkt 5 och 6 av en glesare, torrare skog av tall och gran.

VTI RAPPORT 17 5 VÃN ER N 41 3-45 .: Ki nn avi kc n 2:1'

IN

FA

pT

uo

xo

pm

ss

CE

NT

RU

M

NF

ÖR

K

A

,'

0

Gr

un

dva

He

m-ör

. I Ro to r för ve gn na lys SK ALA

J.

_Fig ur 14 . O b s e r va t i o n so m r åd e L i d k öp in g (n r 28 ). RV 44 , L i d k öp i ng -M a r i e s t a d . (S tud y s i t e L idk öp i n g (N o 28 ). R o a d 44, L i d k öp i n g -M a r i e s t a d . ) 32

2.2.l4. Lindbäck, Gävleborgs län, område 5-6. Väg E4, Uppsala-Gävle, delen Mehedeby-Gävle, sektion 17/500-18/000, ÅDT 6700 (avser gamla E4 norr

Marma)

Observationsområdet beskrivs närmare i avsnitt 3.2.1.

Mätpunkternas läge framgår av figur 15.

Vegetationen på punkt 5:1 och 5:2 utgörs av en mossrik granskog, på punkt 5:3 av en fuktgranskog där inslaget av kärrväxter är betydande. På punkt 6:1 kan vegetationen karakteriseras som ett lövkärr, på 6:2 som ett extrem-fattigkärr som övergår i en tallmosse. Analys av

vegeta-tionen har utförts 1974 och 1976, dvs före och efter det

att vägen byggts färdigpå denna sträcka. Vägen togs

däremot i trafik först hösten 1977. Markanta förändringar i växtförekomst iakttogs på punkt 6:1 där höga örter som älgört och brudborste ökat sin förekomst.

Resultat av markanalyserna 1973 framgår av följande ta-bell.

Mätpunkt B1y(mg/kg) Natrium(mg/kg) Klorid(mg/kg)

5:1 32 79 170

6:1 73 37 77

PrOV'aNVväggmossaHLnsamlades 1973 på två punkter och ana-lyserades på tungmetaller med följande resultat.

Mätpumkt B1y(mg/kg) Nicke1(mg/kg) Vanadin(mg/kg)

5:1 49 7,3 18

6:1 33 5,7 9,1

2.2.15 Liden, Västernorrlands län, område 18. Väg 86, Sundsvall-Bispgården, delen

Flygge-Liden-Oxsjöån, sektion 39/000-39/500, ÅDT 660

Observationsområdet ligger i brant lutningsläge på båda sidor om väglinjen. Inom området har sex mätpunkter lagts

VTI RAPPORT 175

TE

CK

EN

FÖR

KL

AR

IN

G

.

so

nd

st

ån

g

o 2" ga lva t va tt en le -. dn in gs rör x tj öl gr ö' ns möt ar e @ ?g al va t rör me d ma rk pl at to

Qr

ut

u

för

Ve

g-.a

na

lys

/

L

J

!

)

1

,

\

(

sa , / / \\ /< :/ / Töt sk og

-A -_ . . m . -. m _ _ . , _ _ x ,m <-. . ' ' ' q * -o n * . m y W m . ' J a h ' F i g ur 15 . O b s e r va t i o n s o m r âd e L i n d b äc k (n r 5-6) . E4 , M e h e d e b y-G ävl e . (S tud y s i t e L i n d b äc k (N o 5-6) . R o a d E4 , M e h e d e b y-G ävl e . ) 34

ut (fig 16). Jordarten vid punkt 1, 2, 3, 6 utgörs av siltiga sediment på morän, vid punkt 4 och 5 av morän utan överlagrade sediment. Områdets hydrologiska ocn

geologiska förhållanden beskrivs närmare i avsnitt 3.2.4. Vegetationen har studerats inom 10 x 10 m stora ytor. Punkt 1 och 3 ligger i ett lövkärr nedströms väglinjen. Punkt 2 och 6 ligger i ravinbildningar nedströms och är bevuxna med ängsartad granskog, där man i fältskiktet lägger märke till bl a trollduva, vinbär och strätta. Punkt 4 och 5 ligger uppströms väglinjen och är bevuxna med granskog av hedtyp. Vegetationsanalyser har utförts 1974 och 1976, omedelbart innan schaktningen påbörjades resp efter det att vägen togs i trafik. Vid byggnadsar-betena förstördes punkt 1. Vid övriga punkter har inga förändringar kunnat konstateras under

undersökningsperi-oden.

2.2.l6. Sollefteå, Västernorrlands län, område l7. Väg 90, Lunde-Sollefteå, delen Hällsjö-Multrå, sektion 8/300, ÅDT 2400

Observationsområdet ligger i sidolutning på båda sidor om vägen som uppenbarligen skär av den naturliga vatten-strömmen (fig l7). Underlaget utgörs av en sandig moig

morän.

Vegetationen har analyserats inom två 10 x 10 m stora ytor. Den utgörs av en granskog med bl a kruståtel,

ekorrbär, blåbär och linnea i fältskiktet. Uppströms vä-gen förekommer inslag av al och midsommarblomster, vil-ket kan tyda på en bättre vattentillgång där. Nedströms vägen förekommer flera döda granar. Vegetationsanalys har endast utförts vid ett tillfälle, 1974, då vägen

varit i trafik under 10 år.

36

TECKENFÖRKLARING

N N

. sondstöng

o ?galvat vattenledn.rör

\/N

x tjölgrönsmötore

@ ruta för veg.analys

_Wi-'-\l

Figur 16. Observationsområde Liden (nr 18). Rv 86,

Sundsvall - Bispgården. (Study site Liden

(No 18). Road 86, Sundsvall-Bispgården.)

skadade granar

Område med

8/0 Kramfors

Il Ruta för /,.7/ HL 9/2 veg.0n0lys \ /

/

' L

/

,' F*

I

I

_{LL! J}

I

\/_'_7 I \ ,\_Ar\\«v \snø

P?

_{4 8/4}

/ we

Soltefteå

Figur 17 . Skiss över observationsområde Sollefteå

(nr 17). Rv 90, Lunde - Sollefteå.(5ketch

of study site Sollefteå (No 17). Road 90,

Lunde-Sollefteå.)

38

2.2.l7. Steken, Jämtlands län, område 4. Vägi824, Ankarvattnet - Stekenjokk, sektion

25/290-25/340

Observationsområdet ligger i svagt upplut söder om vägen. Tolv mätpunkter har lagts ut längs tre linjer vinkelrätt mot vägen (fig 18).

12

1 7 11 6 10 1 5 9

__+___.____--+---

--::

25/1.

25/3

---i> <E---Stekenjokk Ankarvattnet Skala 1:2000

Figur 18. Skiss över observationsområdet Steken (nr 4). Väg 824, Ankarvattnet - Stekenjokk. (Sketch

of study site Steken (No 4). Road 824,

Ankarvattnet - Stekenjokk.)

Området består av en relativt plan yta som genomskärs av ett flertal bäckfåror. Jordarten är ett dåligt sorte-rat sediment, huvudsakligen mo.

Vegetationen utgörs av en fjällhed, där ris och gräs om-växlande dominerar. Viktiga komponenter är bl a kråk-ris, lappljung, blåbär, kruståtel och stagg. Vegetationen har analyserats vid två tillfällen, 1974 och 1976, sedan

vägen tagits i bruk.

Markanalyser utfördes 1973 och 1975 och gav följande re-sultat.

Mätpunkt B1y(mg/kg) Natrium(mg/kg) Klorid(mg/kg)

(medelv.)

1973

1975

1973

1975

1973

1975

1, 5, 7

11,3

45

21,8

86

5,0

79

2, 6, 10

4,1

6,7

6,7

20

6,0

17,4

3, 7, 11

12,6

4,2

6,8

8

3,2

5,7

4, 8, 12

6,3

3,7

6,3

5,5

3,9

6

2.2.18. Stekenjokk, Västerbottens län, område 24-25,

Väg 1067, Lövliden-Stekenjokk, delen

Klimp-fjäll-Stekenjokk, sektion 16/300-17/100 Observationerna har utförts inom ytor öster om vägen, vilka utnyttjats som sidotag vid vägombyggnaden 1974. Avsikten med undersökningarna har varit att studera hur snabbt och med vilka arter dessa ytor som berövats sitt Växttäcke och humuslager återkoloniseras.

Vegetationen har studerats inom tre 10 x 10 m stora prov-ytor på följande lägen.

Mätpunkt 24:1 24:2 25

Sektion 16/300 16/500 17/100

Punkt 24:1 var 1975 endast till ca 10 % bevuxen med in-alles 10 olika arter. Följande år var artantalet 21 och 1977 23. Det är främst gräsinslaget som ökat med tiden, särskilt mängden rödven (tabell 5).

Punkt 24:2 var helt vegetationslös 1975, men var 1977 insådd med gräs.

Artantalet på punkt 25 ökade från 14 1975 till 28 1976

och 1977. De arter som tillkommit utgörs främst av gräs och halvgräset. Vid sista analystillfället noterades att främst rödven, kruståtel och rödsvingel ökat sin före-komst (tabell 6). Den naturliga återkolonisationen på de skadade ytorna har gått mycket långsamt. Det beror

dels på att tillväxthastigheten är låg i ifrågavarande

40

Tabell 5. Vegetationsanalys vid observationsområde Stekenjokk (nr 24). (Analyses of vegetation at study site Stekenjokk (No 24).)

LÄN AC VÄG 1067 PUNKT l KARTANGIVELSE 23E4H 4440 OMRÅDE 24

DATUM

75384 76367 77406

ALCHEMILLA VULGARIS /COLL CALTHA PALUSTRIS CERASTIUM ALPINUM l EPILOBIUM HORNEMANNI RUMEX ACETOSA l SAGINA RROCUMBENS SALIX HASTATA 5

SAXIFRAGA STELLARIS hH |_a

N H H H H H N H M H m H H o H O N H H H H U) AGROSTIS TENUIS CAREX BIGELOWII l CAREX CANESCENS DESCHAMPSIA CAESPITOSA l ERIOPHORIäd SCHEUCHZERI FESTUCA RUBRA FESTUCA VIVIPARA JUNCUS BIGLUMIS JUNCUS FILIFORMIS JUNCUS TRIGLUMIS 1 LUZULA MULIFLORA SSP CONGESTUS PHLEUM COMMUTATUM l

POA ALPINA /COLL l

H wH H N H H EQUISETUM ARVENSE l BRYUM SP PHILONOTIS SP POLYTRICHUM PILIFERUM MARCHANTIA POLYMORFA l H H H o o N H H H H H H o o N N m H ANTAL ARTER 10 21 23 VTI RAPPORT 175

Tabell 6. Vegetationsanalys vid observationsområde Stekenjokk (nr 25). (Analyses of vegetation at study site Stekenjokk (No 25).)

LÄN AC VÄG 1067 KARTANGIVELSE 23E4H 3834 OMRÅDE 25 DATUM 75384 76367 77406 ARABIS ALPINA 1 1 CERASTIUM ALPINUM 1 1 1 EMPETRUM HERMAPHRODITUM 1 1 1 EPILOBIUM HORNEMANNI 1 1 HIERACIUM ALPINUM 1 POLYGONUM VIVIPARUM 1 1 RUMEX ACETOSA 1 1 SAGINA PROCUMBENS 2 1 SALIX HASTATA 1 1 1 SAXIFRAGA STELLARIS 1 1 TARAXACUM VULGARIA /COLL 1 1 TUSSILAGO FARFARA 1 1 1 VERONICA ALPINA 1 ALCPECURUS GENICULATUS 1 AGROSTIS TENUIS 1 10 CAREX BIGELOWII 1 1 1 CAREX CANESCENS 1 1 DESCHAMPSIA CAESPITOSA 2 10 10 DESCHAMPSIA FLEXUOSA 1 5 FESTUCA RUBRA 1 10 FESTUCA VIVIPARA 1 1 1 JUNCUS BIGLUMIS 1 1 JUNCUS CASTANEUS 1 1 JUNCUs FILIFORMIS 1 1 JUNCUS TRIGLUMIS 1 3 2 LUZULA MULTIFLORA SSP CONGESTUS 1 2 2 PHLEUM COMMUTATUM 1 10 10 POA ALPINA /COLL 2 5 10

EQUISETUM ARVENSE 1 1

BRYUM SP 5 3

POLYTRICHUM PILIFERUM 2 2

ANTAL ARTER 14 28 28

42

vegetationstyper, dels, och kanske viktigast, på att smältvattnet förorsakar en omfattande erosion av det siltiga underlaget. Insåning med gräs tycks dock i stor utsträckning kunna hindra fortsatt erosion.

2.2.l9. Saxån, Västerbottens län, område 3. Väg 1067, Lövliden-Stekenjokk, delen

Klimpfjäll-Steken-jokk, sektion 6/728-6/768

Observationsområdet ligger i upplut norrom vägen (fig 19). Tolv mätpunkter har lagts ut längs tre linjer från

vägen.

Jordtäcket i området är tunt och består av en

sandig-moig morän. Området begränsas i norr av Beltonbäcken.

I övrigt finns ingen synlig ytdränering i området. Vege-tationen utgörs av en fjällbjörkskog som till största delen är tämligen torr och i fältskiktet domineras av kruståtel. I fuktigare partier ökar inslaget av örter,

t ex brudborste, fjälltolta, stormhatt och lundstjärn-blomma.

Vegetationsanalys har utförts 1974 och 1976, i båda fal-len sedan vägen tagits i trafik.

I följande tabell redovisas resultaten av markanalyser.

Mätpunkt B1y(mg/kg) Natrium(mg/kg) Klorid(mg/kg)

(medelv.) 1973 1975 1973 1975 1973 1975

1, 5, 9 6,7 6,7 12,0 11,5 92 14,5

2, 6, 10 4,6 4,6 9,3 10,5 26 12,0

3, 7, 11 9,3 8,5 22,0 21,0 93 28,0

4, 8, 12 10,0 8,7 16,0 14,0 15 17,0

2.2.20. Kuoletis, Norrbottens län, område l. Väg 622, ArjeplogáGraddis, delen Kuoletisjaure-norska gränsen, sektion 53/720-53/760, ÅDT 340

Observationsområdet ligger i måttligt upplut norr om vä-gen och ovanför en av sprängsten täckt skärning. Tolv mätpunkter har lagts ut inom området (fig 20).

\ 4 ;løøøø _M0 M5 g

.520

M5 '-0

Figur 19. Observationsomrâde Saxån (nr 3). Väg 1067,

Klimpfjäll - Stekenjokk. (Study site Saxån (No 3). Road 1067, Klimpfjäll - Stekenjokk).

44

Xuc\ et'xsäoure

,.--0 100 200 m

1 4

Figur 20. Observationsområde Kuoletis (nr 1)

Väg 622, Arjeplog - Graddis. (Study site

Kuoletis (No 1). Road 622, Arjeplog-Graddis).

Berggrunden, som består av glimmerskiffer, täcks endast av ett tunt jordlager. I fickor i berget har ställvis bildats små plana ytor med tjockt torvtäcke (0,5 m). Frånsett en liten bäck nordväst om området, dräneras om-rådet huvudsakligen genom översilning.

Vegetationen utgörs av en fjällhed som domineras av ris, t ex kråkris, dvärgbjörk, odon, blåbär, lingon och

lapp-ljung.Bland örterna märks svarthö, lappspira, gullris,

fjällfibbla och hönsbär.

Vegetationen analyserades 1973, året innan vägen togs i trafik, samt 1976. Inga vegetationsförändringar har kun-nat iakttagas mellan de två tidpunkterna.

Analyser av markprov utfördes 1973 och 1975 och gav föl-jande resultat.

Mätpunkt B1y(mg/kg) Natrium(mg/kg) Klorid(mg/kg) (medelv.) 1973 1975 1973 1975 1973 1975

1, 5, 9 121 56 127 52 35 20

2, 6, 10 11 15 68 43 28 29

3, 7, 11 12 11 42 41 14 15

4, 8, 12 13 16 72 100 29 28

2.2.21. Merkenes, Norrbottens län, område 2. Väg 622,

Arjeplog-Graddis, delen Merkenes-Kuoletisjaure, sektion 44/946-44/981, ÄDT 340

Observationsområdet ligger på uppströmssidan av vägen i

en relativt brant sluttning i Merkenesälvens dalgång.

Tolv mätpunkter har lagts ut längs tre linjer från vägen (fig 21).

Jordarten i området består av en grov morän (sandig,

grusig). Jorddjupet förefaller vara förhållandevis stort.

I den övre delen av området finns mellan två moränryggar

ett sankt parti, som dräneras åt sydost (fig 21). I öv-rigt saknar området synlig dränering.

Vegetationen utgörs av en örtrik fjällbjörkskog med ganska täta buskage av björk och viden. I fältskiktet

46

märks älgört, midsommarblomster, fjällskära, smörbollar, fjällviol, fjälltolta och gullris.

Vägen togs i trafik 1972 och vegetationsanalyser utför-des 1973 och 1976. Ingen tydlig trend i vegetationsut-vecklingen kan iakttas mellan dessa tillfällen.

I följande tabell redovisas resultatet av utförda mark-analyser.

Mätpunkt B1y(mg/kg) Natrium(mg/kg) Klorid(mg/kg) (medelv.) 1973 1975 1973 1975 1973 1975 1, 5, 9 12 18 42 40 71 11 2, 6, 10 9,7 7,3 43 37 79 9,7 3, 7, 11 6,4 9,0 16 19 44 17 4, 8, 12 21 3,1 55 8 163 4,9 VTI RAPPORT 175

N

Markenestüven Figur'Zl. Observationsomrâde Merkenes (nr 2). Väg 622 Arjepleg - Graddis.

Merkenes (Study site

(No 2). Road 622, Arjeplog-Graddis.)

48

2.3. Effekter på vegetation

Om vegetationens kvalitativa och kvantitativa samman-sättning inom ett område analyseras vid två skilda

till-fällen erhålls sannolikt olika resultat. Denna skillnad

kan ha flera bakomliggande orsaker, vilka dock kan vara

svåra att särskilja, men i stort sett kan uppdelas på följande punkter

. mätfel

. vegetationen är ej i samma fenologiska stadium (år-liga utvecklingsstadium) vid observationstillfällena . en mellanårsvariation förekommer, främst orsakad av

klimatiska faktorer

. en cyklisk vegetationsutveckling förekommer

. vegetationstypen ingår i en succession med relativt

snabbt förlopp, t ex igenväxning p g a upphörande hävd

. vegetationen utvecklas i en viss riktning p g a änd-rade miljöförhållanden, t ex skapade av vägdragningar

I denna undersökning är det en vegetationsutveckling enligt den sista punkten som är av intresse att påvisa, och som här avses med benämningen vegetationsförändring.

För att det redan under en kortare observationsperiod skall vara möjligt att iaktta en sådan förändring

mås-te denna givetvis vara så stor att den dominerar över

de av de andra faktorerna orsakade variationerna.

I regel är dock de vegetationsförändringar som här av-ses mycket långsamma processer, varför det ansetts som väsentligt att så lång tid som möjligt skulle förflyta mellan vegetationsanalyserna inom samma observations-område för att öka möjligheten att kunna påvisa

föränd-ringar.

Detta projekt har endast löpt under fyra budgetår, var-för det i regel endast gått två-tre år mellan

analys-tillfällena. Den första analysomgången har sökt för-läggas till tiden omedelbart före beräknad byggstart.

Eftersom denna i flera fall styrts av den aktuella

arbetsmarknadssituationen har det medfört att byggstar-ten stundom skett först ett till två år efter den förs-ta analysen. Det andra analystillfället har därför i en del fall inträffat endast kort tid efter det att vägen färdigställts. Med andra ord har i många fall alltför kort tid hunnit förlöpa för att det skall vara troligt att en så stor vegetationsförändring hunnit in-träffa att den kan göra sig märkbar utöver av andra

faktorer orsakad variation och förekommande mätfel.

Eftersom de två analystillfällena ej kunnat förläggas till exakt samma fenologiska tidpunkt förekommer ibland avsevärda skillnader i täckningsgrad, t ex för vårväx-ter. Från sådana uppenbara förhållanden bortses i den förda diskussionen om skillnader mellan analysomgångar-na. Vidare måste försiktighet iakttagas när det gäller att bedöma trädskiktets täckning, i synnerhet när

mät-ningarna gjorts inom 1 m2 rutor. Det är nämligen mycket

svårt att avgöra vilken del av krontaket som ligger lodrätt över en så liten provyta.

Under beskrivningen för respektive observationsområde (avsnitt 2.2) har de iakttagna vegetationsförändringarna i korthet kommenterats. I följande avsnitt görs en

sam-manfattande bedömning av iakttagna

vegetationsföränd-ringar, med ett försök att dela upp orsaken därtill på

olika faktorer.

2.3.1. Effekter av ändrad vattentillgång

Vid vägbyggnade åstadkoms mycket ofta en ändrad

ytav-rinning (dränering) samt i vissa fall en avsänkning av

grundvattenytan inom ett större eller mindre område, vars utsträckning beror på de geologiska förhållandena. Den motsatta effekten, dämning, förekommer givetvis också, men i regel drabbas endast små områden därav. Dämningen orsakas oftast av att anlagda diken och trum-mor ej fyller avsedd funktion eller att en tät vägbank

anlagts. Effekterna på vegetationen blir givetvis mycket

50

omfattande när t ex vattenytan höjs över markytan. I denna undersökning har endast obetydliga arealer som

utsatts för överdämning iakttagits. Vid Kvartinge har

vattenståndet stigit markant inom några få kvadratmeter närmast vägen. Vegetationen där har förändrats så att

ältranunkel, kärrviol, vitmossor och andra kärrväxter

ersatt de barrskogsarter som tidigare växt där. Detta överdämda område representeras dock ej av några mätpunk-ter. Även vid Potteboda tycks vattenståndet ha stigit i närheten av vägtrumman (figur 4), men där har föränd-ringen inträffat så nyligen att några effekter på

vege-tationen ännu ej framträtt och de ytor som ligger

när-mast vägen och där förändringar först skulle inträffa

har skadats.

Effekter av minskad vattentillgång har noterats i flera fall, t ex vid Gundlatorp, Sturup och Stöpen 1. Vid

återbesök på observationsområdena har ofta förändringar i vegetationens sammansättning kunnat iakttas närmast vägen, vilket torde bero på ökad dränering. Inom

skogs-bevuxna områden spelar säkerligen det ökade ljusinsläp-pet efter röjning av väglinjen en stor roll genom att vattentillgången åtminstone i markytan minskar p g a ökad avdunstning. Särskilt ovanför höga skärningar kan fuktighetskrävande arter, t ex hassel, blåsippa, vit-sippa, tandrot, underviol, lungört och.andra s k lund-växter visa en stark tillbakagång. En ursprungligen

ängsartad vegetation kan på så sätt utvecklas i riktning mot en hedtyp.

De vegetationstyper som kan förväntas vara särskilt

känsliga för vägdragningar är således de som är beroende av en hög markfuktighet, som i sin tur oftast är en

effekt av ett högt grundvattenstånd eller översilning. För att ge en översikt över de viktigaste av de svenska vegetationstyperna har dessa inordnats i ett schema

(figur 22) efter två viktiga miljöfaktorer; en torr-fuktiggradient och en syra-basgradient. Generellt kan

VTI RAPPORT 175 G r un dva t t e n yt a L åg Hög S an d g r äs he d S a n ds t äp p L j ung h e d T o r r än g A l va r ve g e t a t i on S t äp p art a d t o rr än g H e d s ko g a r

Än g s k o g ar F ukt h e d F uk tän g H ög ör t än g F a t t i gk är r M e d e l r ik k är r K a lk f uk t äng E xt r e m r i kk är r F i g ur 22 . Dål i g S yr a b a s s ta t us (f at tig) G o d (r ik ) U n d e r l ag S a n d H äl l m a r k D j up mo r än T O I ' V S ch e m a t i sk öve r si k t öve r ve g et a t i o n st yp e r och s a mba n d e t m e d n ågr a V i k tig a m i l j öf akt o r e r . De t ype r s o m b e d öm s va r a s ärs k i l t kän s l i g a f ör V äg d r a g n i ng a r h a r r a m a t s in . (S c h e m e i l l us t ra t i n g th e c o n ne c t i o n b e t we en ve g e ta t i o n typ e s a n d s o m e i mpo r t a n t e n vi r on m e n t a l f a c t ors . T ype s c o n si d e r e d p a r t i cul a r l y s e n -s i t i ve t o r oa d s a re f r a me d . )

52

sägas att en vegetationstyp är känsligare för

vatten-ståndsförändringar ju närmare vattenytan ligger mark-ytan, och ju mindre den naturliga vattenståndsvaria-tionen är. De vegetationstyper som lättast kan påverkas

av vägdragningar är således de fuktighetskrävande i fi-gurens nedre del. Särskild uppmärksamhet bör ägnas de rikare av dessa typer, eftersom de är mindre vanliga i landet och bedöms vara speciellt värdefulla ur

natur-vårdssynpunkt p g a sin artrikedom och förekomst av

sällsynta arter. Så är t ex extremrikkärren speciellt känsliga, i synnerhet som de dessutom ofta förekommer

i lutningsläge med rörligt grundvatten som lätt

dräne-ras vid vägbyggande. Bland ängsskogarna är alm-,

ask-och alskogarna särskilt känsliga för försämrad

vatten-tillgång, medan ängsek-, ängsbok- och ängsgranskogarna torde vara något tåligare.

Om många fuktighetskrävande arter minskar sin före-komst i vägens omedelbara närhet tränger i gengäld ofta

arter från vägkanternas växtsamhällen in i denna rand-zon. Det kan röra sig om arter som ofta tillhör torr-ängsvegetation eller kulturmark, eller arter som kommer

från de gräsfröblandningar som används för insåning av

vägslänter.

Särskilt vid fjällvägar blir detta inslag av för områ-det främmande arter som stammar från insåningar påfal-lande. Evers et al (10) och Wistrand (ll) har närmare studerat insåningarna vid väg BD 622 (Arjeplog-Graddis) vid vilken undersökningar även har bedrivits inom detta

projekt. De konstaterar att insåningarna som görs med

en blandning av rödsvingel, ängsgröe, rödven och timo-tej utvecklas mot ett tämligen stabilt rödsvingelsam-hälle.

2.3.2. Mekaniska effekter av vägbyggande

Mekaniska effekter på vegetationen som förorsakats av vägbyggande har huvudsakligen iakttagits som slitage kring de Vägsträckor som löper på kalfjäll. Skador har

uppstått på områden där material och fordon varit upp-ställda, där fordon framförts i terrängen och där

sido-tag anordnats. Även ett måttligt slisido-tage kan snart leda till att områden blir i det närmaste helt

vegetations-lösa och framträder som iögonfallande sår i det öppna fjällandskapet.

Partier som skadats återkoloniseras mycket långsamt p g a den låga tillväxthastigheten i fjällområdena.

Ännu ett hinder för kolonisationen utgör den omfattande

erosionen av marken som förorsakas av smältvattnet.

Mekaniska effekter av vägbyggandet har också varit på-tagbara i våtmarker av olika slag, alltifrån försumpade skogsmarker till högmossar. Dels gäller det körspår från arbetsfordon, dels uppläggning av

urschaktnings-massor på stora ytor omkring vägen. Spåren verkar som

dräneringsdiken, medan de ofta täta schaktmassorna

bil-dar dämmen för vattenströmningen i våtmarkerna.

2.3.3. Effekter av föroreningar

Under projektets första verksamhetsår studerades

sprid-ningen av tungmetaller från vägen till omgivsprid-ningen.

För detta ändamål insamlades mossprov inom några skogs-bevuxna områden för analys av bly, nickel och vanadin. Inom de flesta observationsområden har dessutom

mark-prov insamlats för analys av klorid, natrium och bly.

P g a ändrad inriktning för projektet har dessa moment ej kunnat fullföljas helt. Sålunda har mossprov endast analyserats år 1973, och markprov ej senare än år 1975. Det innebär att endast förstagångsmätningar finns från många observationsområden. För de områden där upprepad analys varit möjlig är i gengäld den tid som förlöpt mellan analyserna oftast alltför kort för att det skall vara möjligt att iakttaga några signifikanta

föränd-ringar.

Ett observationsområde, nummer 28 vid Lidköping, har lagts ut med anledning av att saltskador misstänktes

54

förekomma där. Inom området har en stor del av barrträ-den, ca 60 %, dött inom en bred zon längs vägen. Mät-ningar av klorid i grundvattnet visar att koncentra-tionerna i allmänhet varierar mellan 200 och 300 mg/l. Saltets ursprung inom detta område diskuteras i avsnitt 3.2.5.

2.3.4. Allmänt om saltskador och blyföroreningar Inom projektet har en litteraturstudie över bl a effek-ter av salt och tungmetaller, särskilt bly, tidigare

presenterats (12). Sedan dess har den redan då rikhal-tiga litteraturen kring saltskador utökats med en mängd

arbeten. I regel beskriver dessa dock endast inom olika områden iakttagna skador och innehåller sällan i prin-cip ny kunskap. I det följande ges ett mycket komprime-rat sammandrag över effekterna av salt och bly på mark

och vegetation.

Markens kolloidtillstånd påverkas av natrium på så sätt att kolloiderna dispergeras när natriumkoncentrationen

överstiger ca 15 % av katjonutbyteskapaciteten. Därvid uppkommer en strukturförändring i marken, som leder till en långsammare vattentransport varigenom tillgäng-ligheten av såväl vatten som mineralnäringsämnen ned-sätts.

Upptagningen av salt till växter kan ske genom både rötter och ovanjordiska delar. Växtrötterna besitter en relativt effektiv spärr för upptagning av natrium via

rötterna vilket medför att klorid i regel anrikas

kraf-tigare i bladen än natrium. Skadesymptomen visar sig som ett gradvis avdöende av bladen från kanten och in mot centrum. Det föreligger stora skillnader mellan

olika arters saltresistens. De flesta ettåriga växter

är mer salttåliga än de fleråriga i vilkas rötter nat-rium anrikas under åren. Genom att klorid ansamlas i lövträdens blad avlägsnas en stor del av den upptagna kloridmängden vid lövfällningen, vilket förklarar att de vintergröna träden genomgående är mer saltkänsliga

än de lövfällande. Saltskador på träd är i regel

be-gränsade till ett avstånd av mindre än ca 20 m från

vä-gen, och det är i första hand barrträd som drabbas. Det-ta innebär att risken för skogsskador omkring nyanlagda vägar med vägrenar, vägdiken och röjda vägslänter m m

inte är så stor, som omkring gamla vägar, där skogen

ofta växer tätt inpå vägen. De mer omfattande skador som rapporteras i utländska undersökningar torde ha sin främsta förklaring i de betydligt högre saltmängder som

används där.

Blyhalter i mark och växter har tidigare behandlats i en mängd arbeten (se 12, 13 och där citerad litteratur).

Inom landet utförda undersökningar(14) visar att

avse-värt förhöjda blyhalter (10-50 gånger basvärdena) kan spåras upp till ca 150 m från större trafikleder. Vid förbränning av blyhaltig bensin bildas blyhalider som i atmosfären omvandlas till oxider och karbonater. Blyföreningar som transporteras ned i marken fastläggs i mycket svårlöslig form, och en upptagning därifrån via rötter' är av mycket liten betydelse. Huvuddelen av det bly som direkt träffar växterna lagras på ytan och endast en mindre del transporteras in i vävnaderna. Bly-ets effekt på vegetationen och nedbrytningen av organiskt material har huvudsakligen studerats i laboratorieförsök.

Förhöjda blyhalter har visat sig hämma tillväxt, kloro-fyllsyntes, fotosyntes, respiration, transpiration,

koldioxidutbyte och klyvöppningarnas funktion (13). Även

markens mikrobiologiska aktivitet påverkas negativt av

bly (15).

2.4 Sammanfattande synpunkter

Vegetationsförändringar som en följd av vägdragningar har endast kunnat iakttagas inom ett mindre antal ob-servationsområden. Det innebär dock ej att förändringar med tiden kan komma att kunna göra sig märkbara även

inom andra områden. Föreliggande dokumentation av vege-tatinssammansättning och markkemiska förhållanden kan

56

på så sätt få sitt kanske största värde som grund för en om ett antal år upprepad undersökning. En sådan un-derlättas av att en utförlig beskrivning av observa-tionsområdena gjorts samt att allt

vegetationsdatamate-rial finns registrerat på ett enhetligt sätt enligt

RUBIN-systemet och lagrat på magnetband.

3. GRUNDVATTEN

Undersökningarnas målsättning har varit att belysa föl-jande huvudfrågor:

1) Vilka hydrogeologiska förändringar kan förväntas i

samband med vägsträckningar i orörd natur?

2) Vilka naturtyper och terränglägen kan anses vara

speciellt känsliga för sådana förändringar?

3.1. Undersökningsmetodik

För att studera hur vägbyggnad, Vägunderhåll och väg-trafik påverkar grundvattenförhållandena har fem för= söksområden i olika hydrogeologiska miljöer upprättats

(figur 23). Försöksområdena har valts med tanke på dels

förekomsten av schakter och urgrävningar som kunde tän-kas påverka grundvattnet i omgivningen, dels det

aktu-ella vägföretagets tidplan. Framförallt den beräknade tidpunkten för schaktningsarbetena har styrt valet av försöksområden. Alla områden utom ett (Lidköping) har

sålunda lokaliserats till vägar där schaktningsarbeten

just skulle påbörjas.

I områdena har grundvattenförhållandena studerats före,

under och efter vägbyggnad genom nivåmätningar och

grundvattenprovtagning. I regel har också vegetations-analys och markprovtagning utförts. Grundvattenstånds-mätningarna har pågått ca ett år efter det att

schakt-ningsarbetena slutförts. Grundvattenprovtagning och vegetationsanalys har i regel upprepats så sent som

möjligt inom projektets tidplan, för att eventuella

förändringar skulle hinna framträda.

För att de långsiktiga effekterna, från Vägunderhåll och trafik, skall kunna fastläggas, måste undersökning-arna följas upp med flera provtagningar på mark och

58

'y

\'

LIDEN

_/

.

\

.. \'

SPELNAS '_

_\\.

_S'

_,

_LINDBACK

..

. .y.(1 Z 1' ' 4 _{« r .. _11._}d »få .' - J .f i" I ,' 5.:* t . 0 '4 . 57' 4534:. - ?Wi- ' | I ÄH q 0"

\

A)

är

'ätt '

_:ke-5'

!)

_{POTTEBOD/ySVENSLUND}

LIDKÖPING

Figur 23. Försöksområdena för grundvattenundersökningar. (Study sites for ground-water investigations.)