Elevers förhållningssätt till dator och mobiltelefon i skola och hemmiljö : Relationen mellan umgänge, nöje och lärande

Full text

(1)

           

 

 

 

 

Elevers  förhållningssätt  till  dator  och  

mobiltelefon  i  skola  och  hemmiljö

 

-­  Relationen  mellan  umgänge,  nöje  och  lärande  

Författare: Sandra Kassarp

 

 

 

 

 

 

           

Akademin  för  utbildning,  kultur  och   kommunikation  

Pedagogik  

Examensarbete  i  lärarutbildningen   Avancerad  nivå  

15  hp  

Handledare:  Jonas  Nordmark,  Niclas  Månsson    

Examinator:  Margaret  Obondo    

Termin:  VT12      År  2012    

(2)

                 Examensarbete  på        avancerad  nivå        15  högskolepoäng  

SAMMANFATTNING  

Sandra  Kassarp  

Elevers  förhållningssätt  till  dator  och  mobiltelefon  i  skola  och  hemmiljö  -­  Relationen   mellan  umgänge,  nöje  och  lärande.  

2011      Antal  sidor:  25  

__________________________________________________  

Syftet  med  denna  studie  är  att  undersöka  förhållningssätt  till  kommunikationsmedel   i  förhållande  till  pedagogisk  praktik  och  lärande.  Denna  undersökning  har  studerats   ur  både  ett  elev-­  och  lärarperspektiv.  Studierna  bestod  av  enkätundersökningar  med   elever  från  årskurs  4-­6  och  intervjuer  med  lärare  från  årskurs  4-­6.  Resultatet  visar  att   eleverna  både  påstår  sig  använda  datorn  och  mobilen  för  nöje,  umgänge  och  lärande.   Undersökningen  visar  på  att  eleverna  i  årskurs  4  till  6  sällan  sitter  vid  datorn  i  skolan,   men  i  stor  utsträckning  hemma  sitter  de  mer  vid  datorn  under  sin  fritid.    

__________________________________________________

 

Nyckelord:  Kommunikation,  lärande  och  nätaktiviteter.                      

(3)

Innehållsförteckning  

  ,QOHGQLQJ««««««««««««««««««««««««««««««««   6\IWH«««««««««««««««««««««««««««««««««««««««««   )UnJHVWlOOQLQJ««««««««««««««««««««««««««««««««««««   %HJUHSSVGHILQLWLRQHU««««««««««««««««««««««««««««««««   /LWWHUDWXUJHQRPJnQJ««««««««««««««««««««««««««   7HRULHURPNRPPXQLNDWLRQVPHGHO««««««««««««««««««««««««   2.1.1  Föreställningar  om  nya  villkor  för  pedagogik  och  lärande  ur  ett  

WHNQLNRSWLPLVWLVNWVDPKlOOVSHUVSHNWLY«««««««««««««««««««««««   .RPPXQLNDWLRQYLDGDWRU««««««««««««««««««««««««««««   (OHYHUVQlWDNWLYLWHWHU«««««««««««««««««««««««««««««««   8QJGRPDUVQlWYHUNVJHPHQVNDSHU«««««««««««««««««««««««   /lUDQGHRFKQ\WHNQLN««««««««««««««««««««««««««««««   6NROD/lUDQGHRFK,QWHUQHW«««««««««««««««««««««««««««   2.1.7  Pedagogiska  komplikationer  för  läraUHNULQJHOHYHUVGDWRUDQYlQGQLQJ««««   7LGLJDUHIRUVNQLQJ««««««««««««««««««««««««««««««««..11   ,QWHUQHWDQYlQGQLQJKRVEDUQRFKXQJGRPDU««««««««««««««««««   7LOOJnQJWLOOLQWHUQHW«««««««««««««««««««««««««««««««.13   2.2.3  Sociala  relatiRQHU««««««««««««««««««««««««««««««««   0HWRG«««««««««««««««««««««««««««««««««   )RUVNQLQJVVWUDWHJL«««««««««««««««««««««««««««««««««   'DWDLQVDPOLQJVPHWRGHU««««««««««««««««««««««««««««««   8UYDO««««««««««««««««««««««««««««««««««««««««   'DWDEHDUEHWQLQJRFKDQDO\VPHWRGHU«««««««««««««««««««««««   5HOLDELOLWHWRFKYDOLGLWHW««««««««««««««««««««««««««««««   (WLVNDVWlOOQLQJVWDJDQGH«««««««««««««««««««««««««««««   5HVXOWDW««««««««««««««««««««««««««««««««   4.1  ResultaWSUHVHQWDWLRQDYHQNlWXQGHUV|NQLQJHQ««««««««««««««««««   0RELOHQRFKGDWRUQKHPPD«««««««««««««««««««««««««««   0RELOHQRFKGDWRUQLVNRODQ««««««««««««««««««««««««««   5HVXOWDWSUHVHQWDWLRQDYLQWHUYMXHUQD«««««««««««««««««««««««   4.2.1  Lärarens  syn  på  elevers  användning  av  mobiler  och  datorer  i  lärande  

sammanhang  «««««««««««««««««««««««««««««««««««««   4.2.2  Lärarens  syn  på  att  eleverna  har  mobilerna  med  sig  till  skolan  ««««««««   4.2.3  Lärarens  syn  över  användning  av  datorn  i  undervisningen  ««««««««««   5HVXOWDWVDPPDQIDWWQLQJ«««««««««««««««««««««««««««««  

$QDO\V«««««««««««««««««««««««««««««««««  

5.1  Elevers  förhållningssätt  till  mobiler  och  datorer  i  hemmiljö  och  skolmiljö  «««   5.2  Lärarnas  syn  till  elevers  användning  av  dator  och  mobil  ««««««««««««

 

  'LVNXVVLRQ««««««««««««««««««««««««««««««   0HWRGGLVNXVVLRQ«««««««««««««««««««««««««««««««««   5HVXOWDWGLVNXVVLRQ««««««««««««««««««««««««««««««««   3HGDJRJLVNUHOHYDQV«««««««««««««««««««««««««««««««   6OXWVDWVHU««««««««««««««««««««««««««««««««««««   1\DIRUVNQLQJVIUnJRU««««««««««««««««««««««««««««««  

(4)

5HIHUHQVOLVWD«««««««««««««««««««««««««««««««   %LODJD(QNlWIUnJRU««««««««««««««««««««««««««   %LODJD,QWHUYMXIUnJRU«««««««««««««««««««««««««   %LODJD0LVVLYEUHYWLOOHOHYHU«««««««««««««««««««««   %LODJD0LVVLYEUHYWLOOOlUDUH«««««««««««««««««««««                

 

 

                     

 

 

 

 

 

 

(5)

1.  Inledning

   

 

Under  lärarutbildningens  gång  fick  jag  ett  intresse  för  om  elever  tillåts  ha  mobiler  i   skolan.  Med  tiden  utvecklades  detta  intresse  kring  elevers  användning  av  mobiler  och   datorer  i  skolan  och  hemmet.  Frågan  som  jag  hela  tiden  ställde  mig  under  

utbildningen  var  om  eleverna  umgås  med  sina  vänner  också  när  de  sitter  vid  dator   eller  använder  sina  mobiler.  Jag  undrade  också  om  eleverna  använder  sig  av  datorn   hemma  för  skolarbeten.  Denna  fråga  kom  jag  på  då  jag  såg  elevernas  intresse  av   mobiler  under  rasterna  och  under  några  lektionstillfällen.  

 

Det  står  i  Läroplanen  för  det  obligatoriska  skolväsendet,  förskoleklassen  och  

fritidshemmet  (Lpo94)  att  skolan  ansvarar  för  att  eleverna  när  de  går  ut  grundskolan  

har  kunskaper  om  medier  och  dess  roll.  Skolan  ansvarar  även  för  att  eleverna  kan   använda  sig  av  informationsteknik  för  kunskapssökning  och  lärande  när  de  slutar   grundskolan.  I  ljuset  av  den  vikt  läroplanen  ger  medier  och  teknik  är  det  relevant  att   studera  lärarens  och  elevers  attityder  till  detta.  Mitt  huvudsakliga  intresse  är  hur  väl   kommunikation  och  socialt  umgänge  integreras  som  en  del  i  en  lärande  praktik  ur   både  ett  elev-­  och  lärarperspektiv.  Genom  detta  intresse  väcks  frågor  kring  vilka   problem  och  möjligheter  nyare  kommunikationsteknik  skapar  för  den  pedagogiska   praktiken.    

1.1  Syfte

   

Syftet  med  denna  studie  är  att  undersöka  elevers  förhållningssätt  till  

kommunikationsmedel  med  särskild  fokus  på  dator  och  mobil  i  förhållande  till  deras   sociala  umgänge  och  lärande  i  hem  och  skola.  Syftet  är  också  att  göra  nedslag  i  några   lärares  syn  på  elevers  förhållningssätt  till  deras  sociala  umgänge  och  lärande.  

 

1.2  Forskningsfrågor

 

 

-­  Vilket  förhållningssätt  till  kommunikationsmedel  med  särskild  fokus  på  dator  och   mobil  har  elever  till  sitt  sociala  umgänge  i  relation  till  lärande  och  undervisning?   -­  Vilken  syn  några  lärare  har  på  elevers  användning  av  kommunikationsmedel  med   särskild  fokus  på  dator  och  mobil,  när  det  handlar  om  elevers  sociala  umgänge  i   relation  till  lärande  och  kommunikation?  

 

1.3  Begreppsdefinitioner

 

 

Enligt  Nilsson  och  Waldemarsson  (2007)  fungerar  kommunikationen  som  ett  

redskap  för  att  skapa  kontakt,  överföra  idéer,  påverka  och  utveckla.  Kommunikation   bör  tänkas  på  hur  den  används  och  hur  skicklig  nyttjaren  är  i  framförandet  i  samtalet.   Genom  kommunikation  samspelar  människor  socialt.  

Begreppet  lärande  betyder  enligt  Boström  (2000)  att  kunna  bearbeta  egna  

iakttagelser,  men  även  att  kunna  reflektera  över  egna  handlingar  och  upplevelser  och   där  av  kunna  dra  lärdom  av  dem.  Boström  hävdar  att  alla  människor  har  olika  sätt  att   lära  sig  saker  på.  

(6)

Begreppet  nätaktiviteter  består  enligt  Dunkles  (2002)  av  aktiviteter  som  elever  utövar   på  internet,  och  omfattar  e-­post,  chatt,  webbcommunities,  online  spel  och  

nerladdning  av  filer.    

2.  Litteraturgenomgång

   

I  det  följande  delas  studien  upp  i  presentation  av  teorier  kring  kommunikationsmedel   i  hemmet  och  skolan.  I  tidigare  forskning  kommer  internetanvändningen  hos  barn   och  ungdomar  och  om  sociala  nätverk  i  hemmet  och  skolan  att  redovisas.  

 

2.1  Teorier  om  kommunikationsmedel

   

 

Följande  avsnitt  fokuserar  på  olika  teorier  kring  arbetets  syfte  och  frågeställning.   Teorierna  handlar  om  nya  villkor  av  användningen  av  datorer  ur  samhällsperspektiv,   pedagogiska  problem  med  datorn  och  elevers  nätaktiviteter.  

 

2.1.1  Föreställningar  om  nya  villkor  för  pedagogik  och  lärande  ur  ett   teknikoptimistiskt  samhällsperspektiv

 

Stig  Roland  Rask  föreläsare  kring  bland  annat  IT  och  värdegrundsfrågor  (2006)   beskriver  en  händelse  med  sin  dotter.  Hans  dotter  satt  och  skrev  en  engelsk  recension   på  datorn.  Rask  märker  att  hans  dotter  under  tiden  som  hon  skrev  på  recensionen   satt  inne  på  Lunarstorm,  MSN  och  pratade  i  hemtelefon  samtidigt.  Även  fast  att  hon   hade  växlat  mellan  internet,  chattandet  och  skrivandet  av  recensionen,  så  var  Rask   ändå  nöjd  över  hans  dotters  recension  då  han  fann  den  vara  välskriven.  

 

Rask  påstår  att  tillgången  av  information  och  kunskap  är  lätta  att  komma  åt  med   hjälp  av  kommunikationsmedel,  och  det  kommer  att  vara  en  av  de  viktigaste   byggstenarna  för  människors  sociala  relationer  i  ett  modernt  samhälle.  

Axelsson  (1998)  förutspådde  också  i  ett  tidigare  skede  att  datorvana  skulle  bli  allt   viktigare  i  ett  informationstekniskt  samhälle.  I  ett  samhälle  med  utvecklade  

kommunikationsmedel  är  det  först  nödvändigt  att  lära  sig  de  olika  datormetoderna,   men  också  nödvändigt  att  lära  sig  använda  datorn  för  sitt  eget  lärande  och  

informationssökning.  Ytterligare  kommer  lärprocesser  och  informationsteknik  vara   speciellt  värdefullt  i  ett  kommunikationssamhälle,  och  för  skolan,  eftersom  det  finns   olika  huvudstrategier  som  ska  användas  vid  datorstödd  undervisning  och  lärande.   Utifrån  huvudstrategierna  kommer  modeller  utvecklas  och  användas  som  en  bas  för   att  sedan  kunna  genomföra  lärosituationer,  men  att  det  även  kan  få  önskvärda   effekter  i  ett  lite  längre  perspektiv.  I  det  längre  perspektivet  menar  Axelsson  att  det   ska  ske  utanför  skolans  värld.  

Axelsson  har  ett  teknikoptimistiskt  perspektiv  och  nämner  också  att  med  hjälp  av   informationsteknikens  framsteg  kan  människor  med  kommunikationshinder  och   människor  på  stora  avstånd  få  möjlighet  att  kommunicera  med  varandra  och  skapa   kontakter.  

 

Enligt  Cunningham  och  Andersson  (1997)  erbjuder  internet  flera  sätt  att  skapa  men   också  att  upprätthålla  kontakter  med  människor  man  känner  privat,  men  även  med   personer  man  aldrig  har  träffat.  Att  ha  sådana  möten  kan  vara  helt  flyktiga.  

Cunningham  och  Andersson  menar  att  det  vid  dessa  möten  endast  blir  några   meningsbyten  med  varandra.  Andra  möten  kan  även  vara  början  till  en  längre  och  

(7)

varaktigare  vänskap  eller  relation.  För  att  skapa  sådana  möten  på  internet  så  finns   det  sidor  där  man  kan  chatta  med  andra.  Men  det  finns  även  massor  av  spelsidor  på   internet  som  till  exempel  fantasispel,  taktiska  skjutspel  osv.  I  vissa  av  dessa  spel   spelar  man  med  andra  internet  användare  och  då  kan  de  kommunicera  med  varandra   under  spelet  genom  en  chatt  i  spelet  menar  Cunningham  och  Andersson.  

Cunningham  och  Andersson  nämner  även  att  dessa  nya  kommunikationsmöjligheter   redan  har  skapat  nya  kontaktvägar  mellan  skolor,  klasser,  lärare  och  elever.    

 

Rask  (2002)  nämner  att  tekniken  ger  människor  nya  möjligheter  att  kunna  knyta   kontakter  men  för  att  även  kunna  upprätthålla  kontakten  med  dem  man  redan  har  en   relation  till.  Vidare  menar  Rask  att  vi  bara  har  sett  början  av  vad  teknikens  

kommunikationsmöjligheter  innebära  för  vårt  umgänge  och  vårt  nätverksskapande.   När  sättet  att  kommunicera  med  hjälp  av  tekniken  förändras  kommer  sättet  att  lära   oss  förändras  också  menar  Rask.    

Appelberg  och  Eriksson  (1999)  nämner  att  barnen  med  hjälp  av  datorn  lättare  kan   kommunicera  eftersom  de  där  finns  en  stor  användning  av  bildspråket.  Vidare  menar   Appelberg  och  Eriksson  att  det  kan  vara  lustfyllt  för  barnen  att  få  arbeta  fritt  vid   datorn,  antingen  själv  eller  med  en  kamrat.  

2.1.2  Kommunikation  via  datorn  

Enligt  Linde  och  Qvarnström  (2008)  har  människor  behov  att  få  uttrycka  sig  och  att   få  kommunicera  med  andra  människor.  Människor  kan  lätt  dras  med  i  de  

förändringsvindar  som  finns  i  ett  modernt  samhälle,  men  det  är  även  viktigt  att  ha   ögonen  öppna  för  de  saker  som  inte  förändras.  I  ett  modernt  samhälle  är  det  tekniken   som  har  förändrats.  Denna  teknik  är  inget  som  förändrar  människan  eller  samhället  i   sig,  utan  det  är  människan  som  skapar  tekniken  och  bestämmer  hur  den  ska  

användas.  Tekniken  har  olika  meningar  och  betydelser  som  tillskrivs  genom  

människors  handling  menar  Linde  och  Qvarnström.  Dessa  meningar  och  betydelser   grundar  sig  på  vilka  vi  är,  vart  vi  bor  och  i  vilken  tid  vi  lever  i.  Linde  och  Qvarnström   ger  exempel  på  hur  människor  kan  skapa  mening  med  hjälp  av  teknik  och  exempel  är   att  det  kan  vara  generations-­  eller  könsbundet  och  det  är  viktigt  för  

samhällsprocesserna.  Enligt  Linde  och  Qvarnström  kan  människor  och  olika   organisationer  föras  samman  genom  datanätverk  som  även  är  sociala  nätverk.   Internet  är  inte  ett  isolerat  fenomen  utan  det  är  en  del  av  vardagslivet,  och  att  det   moderna  samhället  som  vi  lever  i  idag  är  ett  informationssamhälle.  Datorn  har  blivit   ett  verktyg  i  många  människors  vardagliga  liv.  Många  använder  datorn  som  ett   arbetsredskap,  men  även  som  fritidssysselsättning  och  för  att  kommunicera  med   datorn  menar  Linde  och  Qvarnström.

 

 

Enligt  Linde  och  Qvarnström  finns  det  en  del  forskning  kring  sociala  interaktioner  på   internet  och  det  finns  två  huvudsakliga  synsätt  kring  internetanvändning.  Ena  

synsättet  är  att  internetanvändningen  är  asocialt  och  isolerande  och  att  interaktionen   som  sker  i  internetanvändningen  är  overklig  och  konstlad.  Det  andra  synsättet  har   fokus  på  det  multisociala  och  att  internetanvändningen  främjar  den  sociala  

interaktionen.  Linde  och  Qvarnström  väljer  att  se  utifrån  de  båda  synsätten  även  fast   att  det  multisociala  står  dem  närmast.  Tillsammans  bygger  dessa  synsätt  på  att  

tekniken  både  förstås  vara  något  ont  och  hotande,  eller  att  det  förväntas  åstadkomma   storverk.  Internet  är  enligt  Linde  och  Qvarnström  en  social  kraft  för  människors  liv   och  sociala  relationer.

 

(8)

2.1.3  Elevers  nätaktiviteter  

Jedeskog  (2001)  menar  att  elever  i  regel  kan  hålla  isär  olika  aktiviteter  som   skolarbete  och  fritidssysselsättning  i  samband  med  deras  användning  av  dator   hemma.  Jedeskog  beskriver  vidare  att  eleverna  inte  endast  sitter  och  chattar  och   spelar  vid  datorn,  utan  det  finns  de  många  elever  som  letar  efter  fakta  och  

information  till  något  de  arbetar  med  i  skolan.      

Bolander  (1998)  hävdar  att  möjligheterna  för  elevernas  fritidsaktiviteter  har   förbättras  genom  en  allmänt  höjd  levnadsstandard  med  bättre  kommunikationer,   men  även  med  en  bättre  tillgång  till  IT  och  telekommunikation.  Det  finns  också  en   samvaro  med  föräldrar,  släktingar  och  kamrater  som  ger  barnen  möjligheter  att   kunna  orientera  sig  i  tillvaron.  Barnen  prövar,  omprövar  och  samlar  på  sig   erfarenheter  som  längre  fram  kan  vara  grunden  till  konstruktivt  lärande.  Vidare   menar  Bolander  att  barnen  successivt  kan  i  dialoger  med  deras  omgivning  bygga  upp   en  bild  av  deras  liv,  för  att  även  kunna  finna  sin  plats  i  tillvaron.  Bolander  visar  på  att   barnens  sätt  att  pröva  och  ompröva  sig  fram  är  viktigt  i  dagens  föränderliga  samhälle   som  ständigt  har  nya  arbetsuppgifter  och  förändrade  roller  i  samhällsliv  och  

relationer.      

Bolander  hävdar  att  den  digitala  tekniken  kan  bidra  till  att  barn  blir  mer  aktiva  och   oberoende  i  sitt  lärande.  Den  digitala  tekniken  gör  att  barnen  kan  ta  mer  ansvar  för   sitt  eget  lärande  genom  att  utforska,  beskriva  och  uppleva  världen.  Vidare  menar   Bolander  att  det  som  barn  lär  sig  i  skolan  är  oftast  föråldrad  kunskap  eller  så  är  det   otillräcklig  kunskap.  Barnen  kan  med  tekniken  istället  genomföra  projektet  som  förr   ansågs  vara  alltför  komplexa.  Genom  tekniken  kan  barnen  lära  sig  av  varandra  när  de   använder  olika  program  på  datorn,  och  detta  underlättar  deras  skolarbete.  Barn  kan   med  den  digitala  tekniken  byta  erfarenheter  med  andra  runt  om  i  världen  genom  att   kommunicera.  Om  de  nu  skulle  vilja  lära  sig  ett  nytt  språk  så  kan  de  kommunicera   med  ett  annat  barn  från  ett  annat  land  genom  olika  sajter  på  nätet  menar  Bolander.  

2.1.4  Ungdomars  nätverksgemenskaper  

 

Ungdomars  nätaktiviteter  kan  enligt  Linde  och  Qvarnström  (2008)  vara  isolerande   och  passiviserande.  Deras  nätaktiviteter  kan  skapa  spelberoende,  nättrakasserier  eller   NRQVHNYHQVHUDY´GLJLWDODDYWU\FN´  

 

Ungas  kommunikation  på  internet  består  enligt  Linde  och  Qvarnström  (2008)  av   olika  faktorer  som  har  sin  grund  i  samhälles  strukturer  och  processer,  som  till   exempel  sociala  relationer.  Det  är  i  den  sociala  webben  som  de  sociala  relationerna   står  i  centrum.  Den  sociala  webben  har  utvecklats  snabbt  av  företeelser  som  

nätverkande,  communitys,  fildelning,  bloggar  och  wikis.  Denna  snabba  utveckling  har   enligt  Linde  och  Qvarnström  fått  en  stor  genomslagskraft  i  samhället.  Unga  kan   skapa  nätverksgemenskaper  som  både  kan  vara  lokalt  avgränsade  och  ha  ett  specifikt   syfte.  Nätverksgemenskaperna  kan  även  vara  globala  sidor  som  Facebook  eller  

Myspace.  Dessa  nätverksgemenskaper  kan  även  stärka  ett  klassnätverk  i  till  exempel   ämnet  engelska,  finns  det  en  mötesplats  som  heter  net  community.  

 

Linde  och  Qvarnström  menar  att  oavsett  vart  vi  befinner  oss  i  livet  så  är  vår  kunskap   om  hur  datorn  bör  användas  något  som  har  fått  en  stor  betydelse.  Datorn  finns  inte   enbart  med  i  arbetet  eller  i  skolan,  utan  den  finns  med  i  praktiska  och  vardagliga  

(9)

handlingar,  som  till  exempel  att  söka  information  och  att  ha  kontakt  med   klasskamrater.  

2.1.5  Lärande  och  ny  teknik

 

 

Enligt  Alexandersson,  Linderoth  och  Lindö  (2001)  kan  barn  och  ungdomar  numera   använda  sig  av  olika  program  för  att  sedan  kunna  lära  sig  genom  dagens  teknik.   Deras  användning  av  dessa  olika  program  har  med  tiden  blivit  mer  utbrett  och  den   innefattar  nu  Internetsurfing,  e-­postande,  informationssökning  och  av  

multimediepresentationer.  Teknikens  tillgänglighet  har  ökat  och  den  ställer  även  nya   krav  på  vad  undervisningens  innehåll  ska  vara.  De  nya  kraven  för  vad  det  ska  vara  för   innehåll  i  undervisningen  kommer  från  föräldrar,  media,  näringsliv  och  från  de   politiskt  ansvariga  på  skolan  och  förskolan.  Alexandersson  m.fl.  (2001)  hävdar  att  det   är  genom  hur  undervisningens  organiseras  och  förmedlas  som  utgör  hur  lärandet   sker.  Oavsett  om  undervisningen  har  fokus  på  till  exempel  problembaserat  lärande,   undersökande  arbetssätt  eller  på  en  datorstödd  undervisning,  handlar  det  ändå  om   att  alltid  kunna  lära  sig  något.  

 

Elever  kan  med  hjälp  av  datorn  söka  sig  fram  i  en  datormiljö  som  på  Internet,  och   själva  påverka  deras  lärandeprocess  och  om  det  de  kommer  att  lära  sig.

 

Alexandersson  m.fl.  nämner  att  informationstekniken  inte  längre  motiverar  barn  och   pedDJRJHUDWWP|WDVLHWW´I\VLVNWUXP´0HGKMlOSDYLQWHUDNWLYDPHWRGHURFK

elektronisk  kommunikation  kan  läroprocesser  ske  på  stora  avstånd,  och  på  grund  av   GHWWDXSSVWnUGlUI|UHWW´YLUWXHOOWNODVVUXP´3HGDJRJHQNDQKlUHQOLJW$Oexandersson   m.fl.,  befinna  sig  på  en  plats,  barnen  på  en  andra  och  informationskällan  återfinns  på   den  tredje  platsen.  Nya  möjligheter  öppnas  med  anledning  att  bildtekniken  är  

förenad  med  interaktiva  metoder,  människan  och  datorn  i  dialog.  Med  de  nya   möjligheterna  ska  man  få  en  överblick,  kunna  se  sammanhang  och  att  hitta   information.  Alexandersson  m.fl.  menar  på  att  den  nya  informations-­  och   kommunikationstekniken  kan  förändra  lärandets  villkor.  

Informationssökning  kan  förbättra  barns  och  ungdomars  inlärning  eftersom  i   sökandet  skapas  förutsättningar  för  lärande,  genom  att  få  se  hur  information   medieras  och  om  vad  det  egentligen  är  som  medieras.  

 

Enligt  Alexandersson  m.fl.  finns  det  positiva  effekter  av  datoranvändning  i  samband   med  barn  och  ungdomars  lärande,  och  det  är  att  samarbetet  ökar,  de  blir  mer  

engagerade  och  deras  samtal  blir  alltmer  uppgiftsorienterad.    

2.1.6  Skola,  lärande  och  Internet  

I  Lpo94  står  det  att  det  är  skolans  ansvar  att  eleverna  när  de  går  ut  grundskolan  har   kunskaper  om  medier  och  dess  roll.  Men  skolan  har  även  ansvar  för  att  eleverna  kan   använda  sig  av  informationsteknik  för  kunskapssökning  och  lärande  när  de  slutar   grundskolan.    

Enligt  Kurti,  Spikol,  Milrad,  Svensson  och  Pettersson  (2007)  är  lärande  en  social   process  som  sker  i  samverkan  med  andra  människor  och  tillsammans  med  tekniken.   Tekniken  bör  därför  flyttas  från  att  ses  som  ett  kognitivt  leveranssystem,  till  att   övergå  till  en  stödjande  samarbetsprojekt.  Det  finns  en  central  tanke  om  att  lärande   är  anpassningen  till  samhället,  och  här  kan  eleverna  i  samarbetsprojektets  mening  bli  

(10)

beslutsfattare  i  en  grupp  som  definieras  genom  en  gemensam  praxis,  gemensamt   språk  och  gemensamma  verktyg,  värderingar  och  övertygelser.  

Folkesson  och  Swalander  (2007)  menar  på  att  barns  sittande  tillsammans  framför   skärmen  stimulerar  barnen  till  att  ge  en  yttre  form  till  deras  tänkande  och  för  att  få   en  gemensam  förståelse.  Barnen  kan  då  också  utveckla  sin  förmåga  att  förklara,  och   de  tillbringar  mycket  tid  åt  att  diskutera  arbetet  tillsammans  framför  skärmen,  vilket   är  positivt  för  barnens  lärande  enligt  Folkesson  och  Swalander.  En  jämförelse  som   Folkesson  och  Swalander  gör  i  det  traditionella  klassrummet  där  barnen  sitter  och   arbetar  tyst  och  på  egen  hand  med  läroböcker.  Med  hjälp  av  datorn  i  klassrummet   har  det  visat  sig  att  pojkar  och  flickor  som  har  haft  svårigheter  att  läsa  kan  nu  läsa   bättre,  eftersom  det  är  en  mer  självreglerande  miljö  menar  Folkesson  och  Swalander.   Enligt  Danielsson  och  Axelsson  (2007)  finns  det  en  del  forskning  kring  de  nya  

mediernas  betydelse  för  barn  och  ungdomars  lärande  och  för  skolans  roll  som  

kunskapsförmedlare.  Danielsson  och  Axelsson  nämner  pedagogen  och  forskaren  Elza   Dunkels,  som  har  skrivit  flera  artiklar  om  barn  och  ungdomars  aktiviteter  på  internet.   I  Dunkels  artikel  Net  Cultures  (2002)  nämner  hon  en  del  aktiviteter  som  eleverna  gör   på  internet,  är  exempelvis  e-­post,  chatt,  webbcommunities,  online  spel  och  

nerladdning  av  filer.      

Enligt  Dunkels  kan  internet  och  även  den  formella  undervisningen  understödja  tre   olika  former  av  lärande:  naturligt  lärande,  informellt  lärande  och  kollektivt  lärande.   Naturligt  lärande  kan  i  motsats  till  formell  undervisning  ses  som  en  instinktiv  process   utan  några  särskilda  krav  på  övningar,  och  här  tycks  internet  uppmuntra  det.  

Informellt  lärande  motsvarar  det  lärande  som  äger  rum  utanför  det  formella   skolsystemet,  som  till  exempel  internet.  Internet  bjuder  på  en  mängd  olika   möjligheter  som  till  exempel  ordbehandling,  språkinlärning  och  fotoredigering.   Kollektivt  lärande  grundar  sig  till  uppkomster  av  nätbaserade  uppslagsverk  som  till   exempel  Wikipedia,  där  vem  som  helst  kan  lämna  ett  bidrag.    

Dunkels  menar  att  eftersom  internet  uppmuntrar  ett  nytt  lärande  som  kan  äga  rum   utanför  det  traditionella  utbildningssystemet,  så  bör  skolan  fundera  på  hur  det  går  att   integrera  i  undervisningen.    

Datorspel  har  enligt  Alexandersson  m.fl.  (2001)  ambition  att  både  underhålla  och   bidra  till  barns  och  ungdomars  lärande.  Det  finns  olika  typer  av  spelmoment  som   integrerar  med  varandra  i  ett  och  samma  spel.  Första  typen  kan  bestå  av  

övningsmoment  där  ban  kan  träna  på  enkla  faktakunskaper  som  till  exempel   grundläggande  matematik.  Denna  typ  av  spelmoment  används  för  att  motivera   barnen  till  att  göra  en  viss  typ  av  uppgifter.  Den  andra  typen  av  spelmoment  är  olika   program  som  består  av  simuleringar.  I  de  olika  programmen  gestaltas  det  fenomen   som  användaren  sedan  kan  utforska  i  virtuell  form.  Mönster  och  strukturer  hos  det   gestaltade  fenomenet  kan  upptäckas  genom  att  experimentera  med  olika  variabler  i   programmet.  Enligt  Alexandersson  m.fl.  är  simulering  ett  problematiskt  begrepp   eftersom  det  används  i  modeller  av  olika  sociala,  ekonomiska  och  naturvetenskapliga   fenomen,  som  till  exempel  av  träningsprogram  för  att  kunna  nå  en  färdighet.  Den   tredje  typen  av  spelmoment  är  äventyrs-­  och  strategispel  som  innehåller  en  narrativ   berättelse.  Att  arbeta  med  olika  typer  av  spelmoment  i  undervisningen  ger  barn  och   ungdomar  möjlighet  att  systematiskt  få  bearbeta  olika  typer  av  information  och  att   göra  det  till  kunskap,  och  detta  leder  då  till  ett  lärande  ur  en  kognitiv  process  menar   Alexandersson  m.fl.  Vidare  nämner  de  att  lärande  är  en  ständigt  pågående  process   som  kan  ske  oavsett  om  det  är  i  en  undervisningssituation  eller  inte.  

(11)

Alexandersson  m.fl.  beskriver  att  när  barn  och  ungdomar  arbetar  eller  spelar  på   datorn  skapas  det  ett  samspel  i  olika  miljöer.  Desto  mer  öppet  en  läromiljö  är  bildas   det  fler  relationer  mellan  barnen,  men  även  mellan  barnen  och  pedagogen  och   emellan  barnen  och  datorn.  Dessa  relationer  fungerar  som  ett  verktyg  för  ett  

skapande  och  som  en  länk  till  ett  vidgat  lärande.  Därför  är  samspelet  mellan  barnen   enligt  Alexandersson  m.fl.,  en  aspekt  som  har  en  avgörande  betydelse  för  deras   lärande.    

2.1.7  Pedagogiska  komplikationer  för  lärare  kring  elevers   datoranvändning  i  skolan  och  hemmet  

 

Rask  (2002)  menar  att  nätet  inte  enbart  handlar  om  olika  

kommunikationsmöjligheter,  utan  det  handlar  även  om  en  tillgång  av  information   som  är  enorm.  Skolor  får  tillgång  till  all  denna  information  direkt  när  de  kopplar  upp   deras  datorer  till  nätet.  Detta  kan  både  var  bra  och  dåligt  för  undervisningen.  Vidare   menar  Rask  att  all  information  inte  heller  är  bra  för  barnen  och  detta  är  ett  

orosmoment  för  många  lärare.  Rask  nämner  en  forskning  som  visar  på  att  Internet  i   skolan  är  en  ny  arena  som  har  öppnats,  och  denna  arena  kräver  närvaro  av  ett   ´YX[HQVNDS´VRPlUPHGYHWHQ0nQJDOlUDUHNDQRURDVLJRPYDGIör  slags  

ELOGPDWHULDOVRPHOHYHUQDNRPPHUnWSnQlWHWVRPWLOOH[HPSHO´RDYVLNWOLJD´ELOGHU som  kan  vara  skrämmande  för  barnen  och  att  det  kan  vara  svårt  för  dem  att  hantera   dessa  bilder.  Bilder  kan  bestå  av  pornografi,  våldsskildringar,  bilder  på  trafikoffer  och   från  obduktioner.  I  högre  åldrar  hos  barnen  ökas  oron  hos  lärarna  om  nätets  olika   ´FKDWWUXP´´&KDWWUXPPHQ´VRPOlUDUQDRURDUVLJI|UNDQLEODQGXWP\QQDVLJL P|WHQLGHQ´I\VLVND´YlUOGHQRFKGHWILQQVHQPDVVDVNUlPPDQGHH[HPSHOQlPQHU Rask  och  därför  krävs  en  stor  vaksamhet  kring  detta  av  alla  vuxna.  Det  finns  även   sidor  på  nätet  som  barnen  kommer  åt  som  gör  att  de  kan  plagiera  uppsatser  på  nätet   som  de  sedan  kan  ändra  till  deras  namn  på  och  lämna  in.  Fler  sidor  på  nätet  som   vuxna  bör  hålla  ett  öga  kring  när  barn  sitter  vid  datorn  och  det  är  sidor  med  nazistiskt   och  rasistiskt  propagandamaterial.  Rask  beskriver  att  denna  situation  kan  kännas   både  svår  och  förvirrande  för  många  lärare  och  vuxna.  Men  han  menar  på  att  en  sak   är  helt  klar  och  det  är  att  det  inte  saknas  några  utgångspunkter  för  den  nödvändiga   diskussionen  om  värderingar  och  etik.

 

 

2.2  Tidigare  forskning  

 

Under  följande  rubrik  fokuserar  jag  på  tidigare  forskning  som  är  av  betydelse  för   arbetets  syfte  och  frågeställning.  Syftet  med  detta  är  att  placera  min  egen  forskning  i   relation  med  dessa  studier.  Den  forskning  som  ligger  närmast  min  studie,  det  vill   säga  min  undersökning  kring  elevernas  förhållningssätt  är  till  internetanvändningen.  

2.2.1  Internetanvändning  hos  barn  och  ungdomar  

 

I  Ungdomars  användning  av  nya  medier  nämner  Danielsson  och  Axelsson  (2007)   att  det  finns  ett  stort  intresse  för  unga  människors  användning  av  internet  hos  många   forskare.  Medieforskarna  Daniel  Chandler  och  Dilwyn  Roberts-­Young  (1998)(i  

Danielsson  och  Axelsson  2007)  fokuserar  på  hur  de  unga  människorna  använder   olika  aspekter  i  deras  internetanvändning  för  att  finna  gemenskap  och  att  skapa  en   identitet.  Internetanvändning  bland  barn  och  ungdomar  kan  enligt  den  kanadensiska   forskaren  Mechthild  Maczewski  (2002)(i  Danielsson  och  Axelsson  2007)  sänka  deras   känslor  av  frihet,  makt  och  samhörighet  (jfr.  Moinian,  2006).  Nätet  bjuder  på  ett  

(12)

utbud  av  information,  vänner,  underhållning  och  av  personliga  utrymmen  som  alltid   finns  nära  till  hands  för  barnen  och  ungdomarna,  vilket  kan  leda  till  att  deras  

beroende  av  deras  föräldrar  minskar.  Vissa  föräldrar  anser  att  deras  barn  tillbringar   för  mycket  tid  till  deras  internetanvändning,  istället  för  tillbringa  mer  tid  offline.   Barnen  och  ungdomarna  upplever  enligt  Maczewski  (jfr.  Moinian,  2006,  i  Danielsson   och  Axelsson  2007)  att  internet  erbjuder  dem  till  en  stor  tillgång  till  aktiviteter  och   vänner.  Maczewski  nämner  vidare  att  barn  och  ungdomar  definierar  internet  som  ett   personligt  utrymme,  och  där  kan  de  umgås  och  träffa  likasinnade  människor.    Ett   sådant  utrymme  är  viktigt  för  alla  människors  identitetsskapande  enligt  Maczewski   (2002).    

Danielsson  och  Axelsson  (2007)  menar  att  internet  rymmer  en  rad  olika  

användningsområden,  och  om  ungas  internetanvändning  och  hur  de  använder  sig  av   internet.  I  början  av  00-­talet  hade  nätets  kommunikativa  möjligheter  en  stor  

betydelse  för  många,  och  det  var  det  vanligaste  motivet  för  att  skaffa  internet  och  för   att  på  ett  annat  sätt  kunna  kommunicera  med  andra  människor.  Dessa  nya  

kommunikativa  möjligheter  lockar  många  barn  och  ungdomar  i  Sverige  in  i  ljuset  av   användningsområdet  att  chatta  enligt  Danielsson  och  Axelsson.  Barn  och  ungdomar   lockas  även  till  att  spela  spel  och  surfa  runt  på  nätet.  Medieforskaren  Malin  

Sveningsson  (2001,  Creating  a  Sense  of  Community:  Experiences  from  a  Swedish   Web  Chat)(i  Danielsson  och  Axelsson  2007)  menar  att  chattande  är  en  social   aktivitet.  Chattande  är  en  dynamisk  och  ständigt  föränderlig  språklig  praktik.  

Chattrummen  fungerar  därför  som  en  arena  där  chattdeltagarna  kan  leka,  presentera   sig,  få  stöd  och  bekräftelse.  De  som  chattar  regelbundet  skapar  en  gemenskap  

funktion  till  varandra  eftersom  de  kan  känna  en  samhörighet  med  varandra.  

Regelbundna  chattare  skapar  en  aktivitet  kring  de  ideal  som  finns  emellan  varandra   så  som  verbal  förmåga,  slagfärdighet,  intelligens,  flexibilitet,  fantasi  och  sinne  för   humor.  Om  inte  detta  kan  behärskas  av  deltagarna  då  avslöjas  den  utomståendes   position  och  exkluderas  därför  från  gemenskapen.  Chattdeltagarna  kan  även  välja  att   ta  avstånd  från  mindre  frekventa  och  erfarna  chattare  menar  Sveningsson.  Om   avstånd  tas  av  chattdeltagarna  så  beror  det  på  vilka  aktiviteter  de  föredrar  och  hur  de   själva  hanterar  chattandet.    

Taran  L.  Bjørnstad  och  Tom  Ellingsen  (2002,  Nettsvermere:  en  rapport  om  

ungdomar  og  Internet)(i  Danielsson  och  Axelsson  2007)  och  de  hävdar  att  de  

vanligaste  användningsområdena  på  internet  bland  ungdomar  är  chatt,  e-­post,  online   spel  och  pornografi.  Tjejer  använder  sig  mer  av  chatt  och  e-­post  än  killar,  och  killarna   använder  sig  mer  av  att  spela  online  spel  och  kolla  på  pornografiskt  material  än  tjejer.   I  början  av  en  chatt  använder  ungdomar  sig  i  regel  av  öppet  chattrum  med  ibland   okända  människor,  sedan  övergår  detta  till  ett  mer  avgränsat  rum,  för  att  endast  hålla   kontakten  med  deras  kompiskrets.  Bruket  av  online  spel  är  mer  utbrett  bland  de   yngre  än  hos  de  äldre  ungdomarna.  Vissa  ungdomar  nämner  att  det  har  skaffat  sig   nya  vänner  genom  att  spela  online  på  nätet.  Ungdomar  har  enligt  Bjørnstad  och   Ellingsen  ett  stort  musikintresse  och  därför  är  det  vanligt  att  ungdomarna  laddar  ner   och  delar  med  sig  av  musikfiler.  

 

Nätet  för  ungdomar  anses  vara  en  frizon  där  de  kan  känna  att  deras  kunskaper   sträcker  sig  längre  än  föräldrars  och  lärares  vuxenvärlds  sedvanliga  

kommunikationsreglering  som  kan  sättas  ur  spel.  Chatt  är  för  ungdomar  en  social   mötesplats  där  de  själva  iscensätter  olika  situationer,  roller  och  livsstilar.  Detta  kan  

(13)

ungdomarna  göra  snabbt,  billigt  och  effektivt,  men  framför  allt  utan  någon  slags   inblandning  från  någon  vuxen  (Ibid  2002).  

2.2.2  Tillgång  till  internet  

Ann-­Britt  Enochsson  (2003,  Lunar  gör  det  svåra  lättare  ±  men  det  är  bara  ett   komplement  för  dagens  ungdomar)(i  Danielsson  och  Axelsson  2007)  nämner  att   nätbaserad  kommunikation  kompletterar  barn  och  ungdomars  umgänge  offline  mer   än  vad  det  ersätter.  Barn  och  ungdomar  kan  i  samband  med  den  nätbaserade  

kommunikationen  samtidigt  träffa  kompisar  vid  sidan  av  nätet.    

Medieforskaren  Ulrika  Sjöberg  (2002,  Screen  Rites:  A  Study  of  Swedish  Young   People´s  Use  and  Meaning-­making  of  Screen-­based  Media  in  Everyday  Life)(i   Danielsson  och  Axelsson  2007)  nämner  att  internet  tillgången  på  det  egna  rummet  i   hemmet  är  allt  vanligare  bland  pojkar  och  äldre  ungdomar  än  bland  flickor  och  yngre.   Användningsområdena  är  olika  mellan  barn  och  ungdomar  på  internet,  de  ägnar  sig   åt  att  surfa  runt,  informationssökning,  nerladdning,  chatta  och  skicka  e-­post.  Sjöberg   drar  slutsatserna  i  sin  studie  att  det  finns  tydliga  skillnader  mellan  killar  och  tjejer,   men  även  mellan  yngre  och  äldre  ungdomar.  De  äldre  ungdomarna  och  tjejer  söker   information  oftare.  Bland  äldre  och  yngre  ungdomar  är  chattande  vanligare.  Killar   ägnar  i  större  utsträckning  tid  åt  nerladdning  och  online-­spel.  Sjöberg  nämner  att   liknande  resultat  även  finns  i  andra  studier.  Av  de  resultat  Sjöberg  kommit  fram  till   ses  internet  som  ett  socialt  medium,  där  internet  används  för  att  chatta  med  vänner   eller  familjemedlemmar.  Internet  är  mindre  integrerat  i  jämförelse  med  teve  och   datorspel  i  ungdomars  kompiskrets  och  familjer.  Vidare  beskriver  Sjöberg  att  

Internets  innehåll  sällan  går  att  ha  som  samtalsämne  på  samma  sätt  som  det  går  att   göra  med  teveprogram.  Sedan  spelar  det  även  in  att  ungdomar  ägnar  mer  tid  åt  teve   än  internet.    

 

Enligt  Sjöberg  uppskattar  ungdomar  framför  allt  nätets  mångsidighet  och  de  

informativa  och  kommunikativa  möjligheterna.  Dock  är  ungdomar  kritiska  till  olika   aspekter  av  internet,  inte  minst  till  det  rasistiska  och  pornografiska  innehållet.  När   det  gäller  nätets  relation  till  böcker  så  fungerar  nätet  mest  som  en  kompletterande   informationskälla  i  skolarbetet.  E-­post  för  ungdomar  upplevs  vara  mindre  personligt   än  samtal  och  traditionella  brev,  och  e-­post  uppskattas  för  dess  snabbhet  och  låga   kostnad.  

 

2.2.3  Sociala  relationer

 

De  amerikanska  medieforskarna  Sally  J.  McMillan  och  Margaret  Morrison  (2006,   Coming  of  Age  with  the  Internet:  A  Qualitative  Exploration  of  How  the  Internet  has   Become  an  Integral  Part  of  Young  People´s  Lives)(i  Danielsson  och  Axelsson  2007)   menar  på  att  datorn  spelar  en  allt  större  roll  för  de  ungas  sociala  liv.  Med  detta  menar   McMillan  och  Morrison  vidare  att  de  unga  till  exempel  använder  internet  för  att   etablera  och  utveckla  sociala  relationer,  och  detta  görs  inte  sällan  till  människor  med   samma  specialintresse  eller  av  samma  politiska  övertygelse.  Dessa  nät  relationer  kan   så  småningom  flytta  offline  och  övergå  till  ett  mer  traditionellt  umgänge.    

Kulturgeograferna  Eva  Thulin  och  Bertil  Vilhelmson  (2004,  Virtual  Mobility  Urban   Youth:  ICT-­based  Communication  in  Sweden)  (i  Danielsson  och  Axelsson  2007)   nämner  att  ungdomars  internetanvändning  delas  in  i  tre  olika  kategorier:  fritid  och  

(14)

underhållning,  skolarbete  och  studier,  samt  interpersonell  kommunikation.  Dessa  

slags  användningsområden  ägnade  de  sig  mer  tid  åt  på  internet  istället  för  att  

använda  internet  i  studiesyfte.  Internet  i  studiesyfte  var  ändå  omfattande  stor  hos  en   del  ungdomar  menar  Thulin  och  Vilhelmson.    

 

Vidare  nämner  Thulin  och  Vilhelmson  att  den  mest  nätbaserade  kommunikationen   hos  ungdomarna  är  e-­post,  snabbmeddelanden,  chatt  och  sms.  IKT  ±  baserade   kommunikationsmedel  används  för  att  upprätthålla  en  redan  existerande   bekantskap,  och  denna  funktion  har  även  snabbmeddelanden.    

 

Enligt  Winter  och  Johansson  (2009)  skapas  vänskap  genom  något  som  görs   tillsammans  under  en  längre  tid,  genom  till  exempel  lek,  samarbete  och  

släktrelationer.  Men  denna  slags  vänskap  växer  fram  i  relationer  under  olika  sociala   sammanhang,  därför  skapas  denna  vänskap  utan  datorer.    

 

Olika  sociala  nätverkssystem  som  används  nu  kan  vara  till  exempel  Facebook,   LinkedIn,  Twitter  eller  Myspace,  och  de  har  inte  möjlighet  att  skapa  en  vänskap   genom  lek  och  samarbete  menar  Winter  och  Johansson.  Detta  beror  för  det  första  på   att  de  inte  är  sammanlänkade  med  de  vardagliga  aktiviteterna  för  att  kunna  skapa   den  slags  vänskapsrelation  som  håller  under  en  längre  tid.  Däremot  Facebook  är  det   verktyg  som  fungerar  att  använda  för  att  kunna  organisera  grupper  för  gemensamma   aktiviteten,  och  denna  aktivitet  hålls  sedan  utanför  systemet.    

 

3.  Metod

 

 

Mina  forskningsfrågor  kommer  i  denna  undersökning  besvaras  med  hjälp  av  två  olika   metoder.  Den  första  metoden  är  enkätundersökning  med  elever  från  år  4  till  6.  Andra   metoden  bestod  av  tre  intervjuer  med  lärare  från  år  4  till  6.  Valet  av  metoder  betyder   att  min  undersökning  både  har  en  kvalitativ  och  kvantitativ  dimension.  

Undersökningen  blir  kvantitativ  då  jag  samlat  in  och  redovisat  min  data  kvantitativt.   Med  hjälp  av  enkätundersökningen  kan  jag  formulera  en  första  överblick  över  elevers   förhållningssätt  till  deras  sociala  umgänge  i  relation  till  lärande  och  undervisning.   Däremot  kan  inga  generella  slutsatser  dras  av  underlaget  och  därför  har  jag  valt  att   istället  reflektera  kvalitativt  över  resultatet  om  elevers  förhållningssätt  och  lärarnas   attityder  kring  elevers  sociala  umgänge  och  lärande  i  skola  och  hem.  

3.1  Forskningsstrategi  

 

Enligt  Denscombe  (2009)  ska  forskaren  kunna  dra  olika  typer  av  slutsatser  av   kvantitativ  data.  Det  är  även  viktigt  att  forskaren  som  använder  kvantitativ  data  har   förstått  vilken  typ  av  data  som  de  arbetar  med,  men  också  förstå  vilka  begränsningar   och  möjligheter  som  är  förknippade  med  olika  typer  av  numeriska  data.  Jag  har  i   undersökningen  kunna  dragit  slutsatser  av  mitt  insamlade  material.  

Denscombe  beskriver  närmare  att  en  enkel  analys  av  kvantitativ  data  kan  erbjuda   forskaren  att  organisera  data,  sammanfatta  sina  fynd,  visa  belägg,  beskriva  fynden   och  utforska  kopplingar  mellan  delarna  i  data  (skillnader  och  likheter).  Jag  har  kunna   sammanfattat  mitt  material  för  att  göra  en  analys  och  föra  det  vidare  till  en  

diskussion.  Detta  har  jag  kunnat  göra  eftersom  mitt  material  har  enligt  mig  varit  väl   organiserat.  Jag  har  även  kunna  sett  likheter  mellan  enkätundersökningen  och   intervjuerna.  

 

(15)

Kvalitativ  data  enligt  Denscombe  (2009)  bygger  på  en  tolkningsprocess  där  forskaren   VNDSDUPHQLQJDUXU´UnGDWD´,DQDO\VHQDYNYDOLWDWLYGDWDVNDDOODREHIRJDGH

fördomar  undvika  att  nämnas.  Denscombe  (2009)  beskriver  att  analysen  av  kvalitativ   data  grundar  sig  emellertid  på  en  logik  där  saker  i  data  upptäcks,  teorier  genereras   utifrån  innehållet  av  data  och  flyttar  sig  från  särskilda  drag  i  data  till  mera  

generaliserade  teorier  och  slutsatser.  

 

3.2  Datainsamlingsmetoder

 

Enkäterna  har  delats  ut  till  elever  på  en  och  samma  skola,  men  i  olika  årskurser.   Stukát  (2005)  och  Denscombe  (2009)  menar  på  att  enkät  är  en  relevant  

insamlingsmetod  om  forskaren  vill  nå  fler  människor,  denna  möjlighet  är  inte  lika   lätt  att  få  vid  intervjuer  eller  observationer.  Denscombe  (2009)  beskriver  vidare  att   den  information  som  ges  från  en  enkätundersökning  kan  delas  in  i  två  kategorier,   fakta  och  åsikter.  Det  är  därför  viktigt  att  veta  om  informationen  man  vill  åt  har  att   göra  med  fakta  eller  åsikter.  I  min  enkätundersökning  visste  jag  att  jag  ville  komma  åt   fakta  i  informationen.  

 

Det  finns  enligt  Stukát  (2005)  två  olika  typer  av  enkätformulär,  strukturerat  och   ostrukturerat.  Ett  ostrukturerat  enkätformulär  består  av  öppna  frågor,  vilka  den   tillfrågade  själv  får  skriftligt  formulera  sitt  svar.  Ett  strukturerat  enkätformulär  består   av  frågor  med  fastställda  svarsalternativ.  Här  kan  forskaren  på  förhand  ha  särskild   god  kännedom  om  de  forskarna  vill  fråga  om.  Forskaren  kan  annars  riskera  att  få   upplysningar  om  sådant  som  inte  har  med  frågan  att  göra.  Stukát  beskriver  också  att   en  enkät  kan  både  bestå  av  ostrukturerade  och  strukturerade  frågor,  till  exempel  att   det  finns  en  mängd  frågor  med  fasta  svarsalternativ  samt  någon  eller  några  öppna   frågor.  Enkätundersökningen  i  denna  studie  hade  blandade  frågor  med  både  fasta   svarsalternativ  och  öppna  frågor  där  eleverna  fick  beskriva  vad  de  till  exempel  gör  vi   datorn  (se  bilaga1).  

 

Enkätundersökningens  fråga  3  och  10  valde  jag  att  ta  bort  eftersom  det  visade  sig  att   fråga  10  inte  gav  nästan  några  svar  och  fråga  3  passade  inte  in  med  de  andra  

frågorna.  Det  viktigaste  fick  jag  fram  av  de  andra  frågorna  och  då  tyckte  inte  jag  att   fråga  3  och  10  passade  in  i  arbetet.  

 

Intervjuerna  består  av  en  muntlig  intervju  och  två  e-­postintervjuer  med  lärare.  Den   ena  e-­postintervjun  och  den  muntliga  intervjun  är  med  två  lärare  från  samma  skola   som  eleverna  från  enkätundersökningen.  Den  andra  e-­postintervjun  var  med  en   annan  lärare  från  en  annan  skola  fast  från  samma  kommun.  Anledning  till  detta   berodde  på  att  ingen  annan  lärare  på  den  andra  skolan  kunde  ställa  upp  på  en  tredje   intervju,  så  där  av  fick  jag  kontakta  andra  lärare  på  andra  skolor.  En  mer  

ostrukturerad  intervju  enligt  Stukát  (2005)  består  av  en  frågeguide  där  intervjuaren   är  medveten  om  vilka  ämnesområden  som  ska  fyllas  in.  Det  finns  ett  antal  

huvudfrågor  som  alla  respondenter  ska  svara  på  menar  Stukát.  Utifrån  det  arbetssätt   som  Stukát  beskriver  har  jag  valt  att  arbeta  efter  i  enkätundersökningen.  

 

Stukát  menar  på  att  samspelet  mellan  intervjuaren  och  den  intervjuade  kan  utnyttjas   till  att  få  en  så  fyllig  information  som  möjligt.  Den  metod  som  används  här  ger  

möjlighet  att  kunna  komma  längre  och  nå  djupet.  Detta  slag  av  intervju  kan  därför   enligt  Stukát  (2005)  och  Denscombe  (2009)  även  kallas  för  en  halvstrukturerad  eller   semistrukturerad  intervju  (se  bilaga  2).    

(16)

3.3  Urval  

 

Urvalet  är  ett  ickesannolikhetsurval  eftersom  informanterna  för  enkäterna  bestod  av   elever  från  år  4  till  6  på  en  skola  som  ligger  i  en  stad  i  Mellansverige.  Antalet  elever   var  sammanlagt  68  stycken,  varav  31  flickor  och  37  pojkar.  Intervjuerna  bestod  av  tre   lärare  från  år  4  och  5.  De  två  intervjuerna  som  lärarna  är  från  samma  skola  som   eleverna  från  enkätundersökningen,  är  den  som  gjordes  muntlig  och  den  ena  som   gjordes  via  e-­post.  Den  tredje  intervjun  gjordes  med  en  annan  lärare  i  samma   kommun  fast  via  e-­post  den  också.

 

3.4  Databearbetning  och  analysmetoder  

 

Innan  enkätundersökningen  och  intervjuerna  påbörjades  skickades  ett  missivbrev  ut   till  elevers  vårdnadshavare  (bilaga  3)  och  till  lärarna  (bilaga  4).  Enkäterna  lämnades  i   varje  lärares  postfack  enligt  överenskommelse.  Sedan  gav  lärarna  enkäterna  till   eleverna  under  olika  tillfällen  och  när  de  var  klara  samlades  de  in  av  läraren  och  gavs   tillbaka  till  mig.  Enkäterna  har  sedan  sammanställts  genom  att  föra  samman  

resultaten  från  varje  årskurs  till  ett  stapeldiagram  per  fråga.  Enligt  Stúkat  (2005)  är   tabeller  ett  slagkraftigt  och  effektivt  sätt  att  använda  när  resultatet  ska  presenteras.   Om  tabeller  används  är  det  viktigt  att  tänka  på  att  inte  visa  för  mycket  information,   som  till  exempel  en  massa  siffror  som  kan  bli  avskräckande  för  många  läsare.      

Den  muntliga  intervjun  fick  läraren  själv  bestämma  tidpunkt  för,  den  spelades  in  för   att  sedan  transkriberas.  Intervjun  skedde  i  lärarens  klassrum  och  den  tog  ungefär  20   minuter.  Själva  intervjun  gick  bra  eftersom  vi  hade  ett  bra  samtal  och  jag  fick  bra  svar   på  frågorna.  

3.5  Reliabilitet  och  validitet  

 

Stukát  (2005)  nämner  att  reliabilitet  handlar  om  mätnoggrannhet  och  tillförlitlighet.   Stukát  menar  vidare  att  det  handlar  om  den  kvaliteten  på  själva  mätinstrumentet.   Reliabilitet  består  även  av  hur  bra  mätinstrumentet  är  på  att  mäta  och  hur  skarpt   eller  trubbig  det  är.    

 

Reliabilitet  handlar  enligt  Denscombe  (2009)  om  huruvida  ett  forskningsinstrument   är  neutralt  till  sin  verkan,  det  vill  säga  om  forskningsinstrumentet  konsekvent  ger   samma  typ  av  svar  om  det  skulle  användas  vid  andra  insamlingstillfällen.  Frågan  som   JnUDWWVWlOODLGHQQDVLWXDWLRQlUHQOLJW'HQVFRPEH´6NXOOHIRUVNQLQJVLQVWUXPHQWHW JHVDPPDUHVXOWDWYLGDQGUDWLOOIlOOHQ DOOWL|YULJWOLND "´ V.  378)  

Ett  forskningsinstrument  som  till  exempel  ett  frågeformulär  sägs  ha  en  hög   tillförlitlighet  om  det  är  konsekvent,  och  det  anses  vanligtvis  vara  en  bra  sak  i   forskningen.  

 

Om  enkätundersökningen  och  intervjuerna  skulle  göras  om  med  eleverna  i  år  4  till  6   och  lärarna  är  det  sannolikt  att  det  ger  samma  resultat  som  tidigare.  Skulle  

enkätundersökningen  och  intervjuerna  göras  på  en  annan  skola  med  andra  elever  och   lärare,  är  det  inte  lika  säkert  att  jag  skulle  få  samma  resultat.  Däremot  går  det  inte  att   dra  några  generella  slutsatser  av  resultatet  som  jag  har  nu  eftersom  underlaget  är  för   litet.  Istället  har  jag  valt  att  diskutera  resultatet  kvalitativt.  

(17)

Stukát  (2005)  beskriver  att  validitet  handlar  om  giltighet,  och  med  detta  menar   Stukát  att  det  handlar  om  man  mäter  det  som  avser  att  mätas.  I  den  kvalitativa   analysen  svarar  jag  på  de  frågor  som  jag  utger  mig  för  att  svara  på.  Med  hjälp  av   enkätundersökningen  har  jag  mätt  det  jag  avsåg  att  mäta,  eftersom  syftet  var  att   undersöka  elevers  kommunikationsmedel  med  särskild  fokus  på  dator  och  mobil  i   förhållande  till  deras  sociala  umgänge  och  lärande  i  skola  och  i  hem.  

 

Validitet  handlar  enligt  Denscombe  (2009)  om  noggrannheten  och  precisionen  i  data.   Men  det  handlar  även  om  den  lämplighet  i  data  beträffande  den  forskningsfråga  som   XQGHUV|NV)UnJDQVRPJnUDWWVWlOODLGHQQDVLWXDWLRQlUHQOLJW'HQVFRPEH´bUGDWD DYUlWWW\SI|UDWWXQGHUV|NDlPQHWRFKKDUGDWDXSSPlWWVSnHWWULNWLJWVlWW"´ V    Validiteten  för  intervjuerna  i  denna  undersökning  är  god  av  den  anledningen  att  två   av  intervjuerna  gjordes  via  e-­post  och  den  tredje  muntlig,  men  lärarna  hade  ändå   samma  förutsättningar  för  att  besvara  frågorna,  eftersom  samma  frågor  ställdes   under  alla  tre  intervjuer.  Om  det  hade  behövt  ställa  följdfrågor  i  e-­post  intervjuerna   fanns  den  möjligheten  likaväl  som  den  möjligheten  fanns  i  den  muntliga  intervjun.     Vidare  nämner  Denscombe  (2009)  att  validitet  i  stora  drag  innebär  att  data  och   PHWRGHUlU´ULNWLJD´)RUVNQLQJVGDWDLEHJUHSSHWYDOLGLWHWKDQGODURPKXUXYLGDdata   reflekterar  verkligheten  och  täcker  de  angörande  frågorna.  Om  forskningsmetoderna   för  att  skaffa  fram  data  inriktar  sig  på  validitet  kan  denna  fråga  ställas  menar  

'HQVFRPEH´0lWHUYLEHJUHSSHWVOlPSOLJDLQGLNDWRUHURFKInUYLH[DNWDUHVXOWDW"´(s.   425).  I  det  stora  hela  så  handlar  validitet  om  den  utsträckning  forskningsdata  och   metoder  anses  vara  exakta,  riktiga  och  träffsäkra.  

 

3.6  Etiska  ställningstaganden

 

 

Vetenskapsrådet  (2002)  beskriver  att  det  finns  ett  berättigat  krav  på  forskningen   ställt  av  samhället  och  samhällets  medlemmar.  Detta  berättiga  krav  för  hur  forskning   ska  bedrivas  med  väsentliga  frågor  och  att  den  har  hög  kvalitet.  Kravet  kan  även   kallas  för  forskningskravet.  I  forskningskravet  ska  det  innefatta  att  tillgängliga   kunskaper  utvecklas  och  fördjupas,  men  även  att  metoderna  förbättras.  Under   forskningen  får  individerna  enligt  Vetenskapsrådet  inte  utsättas  för  fysisk  eller   psykisk  skada,  kränkning  eller  förödmjukelse.  Detta  är  ett  krav  som  kan  kallas  för   individskyddskravet  och  den  har  en  utgångspunkt  för  forskningsetiska  övervägande.   Individskyddskravet  kan  delas  upp  i  fyra  huvudkrav  i  forskningen.    

 

Första  huvudkravet  är  informationskravet  och  här  är  det  forskarens  uppgift  att  

informera  om  forskningens  syfte  för  de  berörda  i  forskningen.  Detta  gjorde  jag  genom   att  ge  information  om  forskningens  syfte  och  det  stod  även  i  missivbreven  som  

skickades  till  elevernas  vårdnadshavare  och  till  samtliga  lärare  (se  bilaga  3  och  4).   Samtyckeskravet  är  det  andra  huvudkravet  och  här  ska  deltagarna  för  

undersökningen  själva  få  bestämma  över  sin  medverkan.  Informanterna  för  

intervjuerna  som  bestod  av  lärare  fick  bestämma  tid  för  när  de  kunde  ställa  upp  på  en   intervju  och  det  var  även  lärarna  som  bestämde  när  de  var  möjligt  att  genomföra   enkäterna  med  eleverna.  Tredje  huvudkravet  är  konfidentialitetskravet  är  att  alla   uppgifter  på  de  som  medverkat  i  undersökningen  ska  förvaras  så  att  inga  obehöriga   kan  ta  del  av  uppgifterna.  Detta  krav  har  uppfyllt  då  inga  namn,  orter  eller  skola   nämnts.  Eftersom  den  insamlade  empiria  av  både  enkäterna  och  intervjuerna  finns   undanlagt  under  hela  processen  och  det  kommer  att  kasseras  efter  en  examination   och  publikation.  Nyttjandekravet  är  den  fjärde  och  sista  huvudkravet,  och  den  utgår  

(18)

från  att  de  insamlade  uppgifterna  endast  får  användas  för  forskningsändamål  och   inget  annat.  Detta  krav  uppfylldes  eftersom  denna  studie  endast  ska  användas  i  ett   vetenskapligt  syfte.  

 

4.  Resultat

 

 

Under  denna  rubrik  kommer  resultaten  från  enkätundersökningen  och  intervjuerna   att  redovisas.

 

 

4.1  Resultatpresentation  av  enkätundersökningen  

 

Resultaten  av  enkätundersökning  kommer  att  presenteras  här.  Resultatet  från  alla   fyra  årskurserna  har  slagits  samman  i  en  och  samma  tabell.  Detta  sätt  att  presentera   resultatet  av  enkätundersökningarna  gör  att  det  lättare  går  att  se  skillnaderna  och   likheterna  mellan  årskurserna.  Resultatpresentationen  kommer  att  delas  in  i  två   underrubriker  och  den  kommer  att  avslutas  med  en  kort  sammanfattning.  I  resultatet   av  enkätundersökningen  valde  jag  att  ta  bort  fråga  3  och  10  eftersom  jag  ansåg  att  de   inte  var  lika  viktiga  som  de  andra  frågorna.  Fråga  10  gav  inga  svar  och  jag  märkte  att   fråga  3  inte  passade  in  i  det  jag  ville  få  fram  i  undersökningen.  

4.1.1  Mobilen  och  datorn  hemma  

 

Under  denna  rubrik  består  av  frågorna  1-­2  och  4-­5  och  dessa  frågor  handlar  om   elevers  användning  av  datorn  och  mobilen  hemma  på  deras  fritid  efter  skolan.    

Tabell  1.  

 

Källa:  Antal  elever  från  årskurs  4  till  6  var  68  stycken.  Varav  31  stycken  bestod  av  flickor  och  37   stycken  bestod  av  pojkar.  

 

Tabell  1  visar  hur  mycket  tid  eleverna  bedömer  sig  sitta  framför  datorn  hemma  och   det  var  endast  2  elever  från  årskurs  4-­6  som  aldrig  sitter  vid  datorn  hemma.  Enligt   undersökningen  framkommer  det  att  13  elever  från  årskurs  4-­6  som  sällan  satt  vid   datorn.  De  elever  som  sitter  ibland  vid  datorn  hemma  efter  skolan  var  27  stycken.  17   elever  sitter  ofta  vid  datorn  och  nio  elever  sitter  alltid  vid  datorn  efter  skolan.  

       

(19)

Tabell  2.  

 

Källa:  Elevernas  egna  svarsalternativ  som  de  angivit  i  den  öppna  frågan.  Antal  elever  från  årskurs  4  till   6  var  68  stycken.  Varav  31  stycken  bestod  av  flickor  och  37  stycken  bestod  av  pojkar.    

 

Fråga  2  som  visas  i  tabell  2  var  en  öppen  fråga  där  eleverna  fick  beskriva  vad  de  gör   när  de  sitter  vid  datorn  hemma.  Eleverna  gav  inte  bara  ett  svar  utan  de  beskriver   ibland  flera  saker  som  de  gör  när  de  sitter  vi  datorn  hemma.  Det  var  48  elever  som   spelade  på  datorn,  15  elever  chattar,  19  elever  gör  skolarbeten  (så  som  glosboken,   mattesmedjan,  mattemix,  webbmagistern),  10  elever  lyssnar  på  musik,  6  elever  sitter   inne  på  Youtube,  21  elever  sitter  inne  på  Facebook,  20  elever  sitter  inne  på  MSN,  32   elever  går  in  på  andra  sajter  på  datorn  och  3  elever  gav  inget  svar  alls  på  fråga  2.    

Tabell  3.  

 

Källa:  Antal  elever  från  årskurs  4  till  6  var  68  stycken.  Varav  31  stycken  bestod  av  flickor  och  37   stycken  bestod  av  pojkar.  

 

Tabell  3  består  av  fråga  4  som  handlar  om  hur  mycket  eleverna  använder  sig  av   mobilen  hemma.  Resultatet  blev  att  4  elever  aldrig  använder  mobilen  hemma.  17   elever  använder  sällan  mobilen  hemma.  Det  var  13  elever  som  använder  mobilen   hemma  ibland.  23  elever  använder  ofta  mobilen  hemma  och  12  elever  använder  alltid   mobilen  hemma.  

       

(20)

Tabell  4.    

  Källa:  Elevernas  egna  svarsalternativ  som  de  angivit  i  den  öppna  frågan.  Antal  elever  från  årskurs  4  till   6  var  68  stycken.  Varav  31  stycken  bestod  av  flickor  och  37  stycken  bestod  av  pojkar.  

 

Fråga  5  är  en  öppen  fråga  och  det  är  den  som  visas  i  tabell  4.  Den  frågan  handlar  om   vad  eleverna  gör  när  de  använder  mobilen  hemma  efter  skolan.  De  elever  som   använder  mobilen  till  för  att  ringa  med  hemma  var  19  stycken.  42  elever  skriver  sms   med  mobilen  hemma.  12  stycken  elever  spelar  med  deras  mobil.  De  elever  som   lyssnar  på  musik  med  mobilen  hemma  var  35  stycken.  3  elever  filmar  med  mobilen   och  9  elever  tar  kort.  Sedan  finns  det  8  elever  som  använder  mobilen  till  andra  saker   som  till  exempel  gå  in  på  internetsidor.  Det  fanns  3  elever  som  inte  skrev  något  under   fråga  5  och  det  fanns  1  elev  som  inte  använder  mobilen  hemma.

4.1.2  Mobilen  och  datorn  i  skolan  

 

Under  denna  rubrik  kommer  frågorna  6  till  9  att  visas  i  tabeller  och  dessa  fyra  frågor   handlar  om  elevers  användning  av  mobilen  och  datorn  i  skolan.  

 

Tabell  5.  

 

Källa:  Antal  elever  från  årskurs  4  till  6  var  68  stycken.  Varav  31  stycken  bestod  av  flickor  och  37   stycken  bestod  av  pojkar.  

 

Tabell  5  visar  resultatet  från  fråga  5  som  handlar  om  hur  mycket  eleverna  använder   mobilen  i  skolan.  De  elever  som  aldrig  använder  mobilen  i  skolan  bestod  av  21  elever.   Det  var  21  elever  som  sällan  använder  mobilen  i  skolan.  Det  fanns  18  elever  som  

(21)

använder  mobilen  i  skolan  ibland.3  stycken  elever  använder  ofta  mobilen  i  skolan  och   5  elever  använder  alltid  mobilen  i  skolan.  

 

Tabell  6.  

  Källa:  Elevernas  egna  svarsalternativ  som  de  angivit  i  den  öppna  frågan.  Antal  elever  från  årskurs  4  till   6  var  68  stycken.  Varav  31  stycken  bestod  av  flickor  och  37  stycken  bestod  av  pojkar.  

 

Fråga  7  som  visas  i  tabell  6  består  av  en  öppen  fråga  där  eleverna  ska  beskriva  vad  de   gör  när  de  använder  mobilen  i  skolan.  Under  rasterna  skriver  14  elever  sms,  5  elever   spelar  spel,  3  stycken  elever  skickar  musik  till  varandra.  26  elever  lyssnar  på  musik   under  rasterna,  1  elev  använder  mobilen  för  att  ringa,  4  elever  kollar  klockan  med   mobilen  under  rasten.  Det  var  3  elever  som  använde  mobilen  till  andra  tjänster  i   skolan  och  21  elever  gav  inget  svar.  

 

Tabell  7.  

 

Källa:  Antal  elever  från  årskurs  4  till  6  var  68  stycken.  Varav  31  stycken  bestod  av  flickor  och  37   stycken  bestod  av  pojkar.  

 

Tabell  7  består  av  fråga  8  som  handlar  om  att  ta  reda  på  hur  mycket  eleverna  sitter   vid  datorn  i  skolan.  Det  visar  sig  att  11  elever  aldrig  sitter  vid  datorn  i  skolan.  27   elever  sitter  sällan  vid  datorn  i  skolan,  25  elever  sitter  ibland,  4  elever  sitter  ofta  och  1   elev  sitter  alltid  vid  datorn  i  skolan.  

     

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :