Elevers förhållningssätt till dator och mobiltelefon i skola och hemmiljö : Relationen mellan umgänge, nöje och lärande

(1)

Elevers förhållningssätt till dator och

mobiltelefon i skola och hemmiljö

- Relationen mellan umgänge, nöje och lärande

Författare: Sandra Kassarp

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Pedagogik

Examensarbete i lärarutbildningen Avancerad nivå

15 hp

Handledare: Jonas Nordmark, Niclas Månsson

Examinator: Margaret Obondo

Termin: VT12 År 2012

(2)

Examensarbete på avancerad nivå 15 högskolepoäng

SAMMANFATTNING

Sandra Kassarp

Elevers förhållningssätt till dator och mobiltelefon i skola och hemmiljö - Relationen mellan umgänge, nöje och lärande.

2011 Antal sidor: 25

__________________________________________________

Syftet med denna studie är att undersöka förhållningssätt till kommunikationsmedel i förhållande till pedagogisk praktik och lärande. Denna undersökning har studerats ur både ett elev- och lärarperspektiv. Studierna bestod av enkätundersökningar med elever från årskurs 4-6 och intervjuer med lärare från årskurs 4-6. Resultatet visar att eleverna både påstår sig använda datorn och mobilen för nöje, umgänge och lärande. Undersökningen visar på att eleverna i årskurs 4 till 6 sällan sitter vid datorn i skolan, men i stor utsträckning hemma sitter de mer vid datorn under sin fritid.

__________________________________________________

Nyckelord: Kommunikation, lärande och nätaktiviteter.

(3)

Innehållsförteckning

,QOHGQLQJ«««««««««««««««««««««««««««««««« 6\IWH««««««««««««««««««««««««««««««««««««««««« )UnJHVWlOOQLQJ«««««««««««««««««««««««««««««««««««« %HJUHSSVGHILQLWLRQHU«««««««««««««««««««««««««««««««« /LWWHUDWXUJHQRPJnQJ«««««««««««««««««««««««««« 7HRULHURPNRPPXQLNDWLRQVPHGHO«««««««««««««««««««««««« 2.1.1 Föreställningar om nya villkor för pedagogik och lärande ur ett

WHNQLNRSWLPLVWLVNWVDPKlOOVSHUVSHNWLY««««««««««««««««««««««« .RPPXQLNDWLRQYLDGDWRU«««««««««««««««««««««««««««« (OHYHUVQlWDNWLYLWHWHU««««««««««««««««««««««««««««««« 8QJGRPDUVQlWYHUNVJHPHQVNDSHU««««««««««««««««««««««« /lUDQGHRFKQ\WHNQLN«««««««««««««««««««««««««««««« 6NROD/lUDQGHRFK,QWHUQHW««««««««««««««««««««««««««« 2.1.7 Pedagogiska komplikationer för läraUHNULQJHOHYHUVGDWRUDQYlQGQLQJ«««« 7LGLJDUHIRUVNQLQJ««««««««««««««««««««««««««««««««..11 ,QWHUQHWDQYlQGQLQJKRVEDUQRFKXQJGRPDU«««««««««««««««««« 7LOOJnQJWLOOLQWHUQHW«««««««««««««««««««««««««««««««.13 2.2.3 Sociala relatiRQHU«««««««««««««««««««««««««««««««« 0HWRG««««««««««««««««««««««««««««««««« )RUVNQLQJVVWUDWHJL««««««««««««««««««««««««««««««««« 'DWDLQVDPOLQJVPHWRGHU«««««««««««««««««««««««««««««« 8UYDO«««««««««««««««««««««««««««««««««««««««« 'DWDEHDUEHWQLQJRFKDQDO\VPHWRGHU««««««««««««««««««««««« 5HOLDELOLWHWRFKYDOLGLWHW«««««««««««««««««««««««««««««« (WLVNDVWlOOQLQJVWDJDQGH««««««««««««««««««««««««««««« 5HVXOWDW«««««««««««««««««««««««««««««««« 4.1 ResultaWSUHVHQWDWLRQDYHQNlWXQGHUV|NQLQJHQ«««««««««««««««««« 0RELOHQRFKGDWRUQKHPPD««««««««««««««««««««««««««« 0RELOHQRFKGDWRUQLVNRODQ«««««««««««««««««««««««««« 5HVXOWDWSUHVHQWDWLRQDYLQWHUYMXHUQD««««««««««««««««««««««« 4.2.1 Lärarens syn på elevers användning av mobiler och datorer i lärande

sammanhang ««««««««««««««««««««««««««««««««««««« 4.2.2 Lärarens syn på att eleverna har mobilerna med sig till skolan «««««««« 4.2.3 Lärarens syn över användning av datorn i undervisningen «««««««««« 5HVXOWDWVDPPDQIDWWQLQJ«««««««««««««««««««««««««««««

$QDO\V«««««««««««««««««««««««««««««««««

5.1 Elevers förhållningssätt till mobiler och datorer i hemmiljö och skolmiljö ««« 5.2 Lärarnas syn till elevers användning av dator och mobil ««««««««««««

'LVNXVVLRQ«««««««««««««««««««««««««««««« 0HWRGGLVNXVVLRQ««««««««««««««««««««««««««««««««« 5HVXOWDWGLVNXVVLRQ«««««««««««««««««««««««««««««««« 3HGDJRJLVNUHOHYDQV««««««««««««««««««««««««««««««« 6OXWVDWVHU«««««««««««««««««««««««««««««««««««« 1\DIRUVNQLQJVIUnJRU««««««««««««««««««««««««««««««

(4)

5HIHUHQVOLVWD««««««««««««««««««««««««««««««« %LODJD(QNlWIUnJRU«««««««««««««««««««««««««« %LODJD,QWHUYMXIUnJRU««««««««««««««««««««««««« %LODJD0LVVLYEUHYWLOOHOHYHU««««««««««««««««««««« %LODJD0LVVLYEUHYWLOOOlUDUH«««««««««««««««««««««

(5)

1. Inledning

Under lärarutbildningens gång fick jag ett intresse för om elever tillåts ha mobiler i skolan. Med tiden utvecklades detta intresse kring elevers användning av mobiler och datorer i skolan och hemmet. Frågan som jag hela tiden ställde mig under

utbildningen var om eleverna umgås med sina vänner också när de sitter vid dator eller använder sina mobiler. Jag undrade också om eleverna använder sig av datorn hemma för skolarbeten. Denna fråga kom jag på då jag såg elevernas intresse av mobiler under rasterna och under några lektionstillfällen.

Det står i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet (Lpo94) att skolan ansvarar för att eleverna när de går ut grundskolan

har kunskaper om medier och dess roll. Skolan ansvarar även för att eleverna kan använda sig av informationsteknik för kunskapssökning och lärande när de slutar grundskolan. I ljuset av den vikt läroplanen ger medier och teknik är det relevant att studera lärarens och elevers attityder till detta. Mitt huvudsakliga intresse är hur väl kommunikation och socialt umgänge integreras som en del i en lärande praktik ur både ett elev- och lärarperspektiv. Genom detta intresse väcks frågor kring vilka problem och möjligheter nyare kommunikationsteknik skapar för den pedagogiska praktiken.

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka elevers förhållningssätt till

kommunikationsmedel med särskild fokus på dator och mobil i förhållande till deras sociala umgänge och lärande i hem och skola. Syftet är också att göra nedslag i några lärares syn på elevers förhållningssätt till deras sociala umgänge och lärande.

1.2 Forskningsfrågor

- Vilket förhållningssätt till kommunikationsmedel med särskild fokus på dator och mobil har elever till sitt sociala umgänge i relation till lärande och undervisning? - Vilken syn några lärare har på elevers användning av kommunikationsmedel med särskild fokus på dator och mobil, när det handlar om elevers sociala umgänge i relation till lärande och kommunikation?

1.3 Begreppsdefinitioner

Enligt Nilsson och Waldemarsson (2007) fungerar kommunikationen som ett

redskap för att skapa kontakt, överföra idéer, påverka och utveckla. Kommunikation bör tänkas på hur den används och hur skicklig nyttjaren är i framförandet i samtalet. Genom kommunikation samspelar människor socialt.

Begreppet lärande betyder enligt Boström (2000) att kunna bearbeta egna

iakttagelser, men även att kunna reflektera över egna handlingar och upplevelser och där av kunna dra lärdom av dem. Boström hävdar att alla människor har olika sätt att lära sig saker på.

(6)

Begreppet nätaktiviteter består enligt Dunkles (2002) av aktiviteter som elever utövar på internet, och omfattar e-post, chatt, webbcommunities, online spel och

nerladdning av filer.

2. Litteraturgenomgång

I det följande delas studien upp i presentation av teorier kring kommunikationsmedel i hemmet och skolan. I tidigare forskning kommer internetanvändningen hos barn och ungdomar och om sociala nätverk i hemmet och skolan att redovisas.

2.1 Teorier om kommunikationsmedel

Följande avsnitt fokuserar på olika teorier kring arbetets syfte och frågeställning. Teorierna handlar om nya villkor av användningen av datorer ur samhällsperspektiv, pedagogiska problem med datorn och elevers nätaktiviteter.

2.1.1 Föreställningar om nya villkor för pedagogik och lärande ur ett teknikoptimistiskt samhällsperspektiv

Stig Roland Rask föreläsare kring bland annat IT och värdegrundsfrågor (2006) beskriver en händelse med sin dotter. Hans dotter satt och skrev en engelsk recension på datorn. Rask märker att hans dotter under tiden som hon skrev på recensionen satt inne på Lunarstorm, MSN och pratade i hemtelefon samtidigt. Även fast att hon hade växlat mellan internet, chattandet och skrivandet av recensionen, så var Rask ändå nöjd över hans dotters recension då han fann den vara välskriven.

Rask påstår att tillgången av information och kunskap är lätta att komma åt med hjälp av kommunikationsmedel, och det kommer att vara en av de viktigaste byggstenarna för människors sociala relationer i ett modernt samhälle.

Axelsson (1998) förutspådde också i ett tidigare skede att datorvana skulle bli allt viktigare i ett informationstekniskt samhälle. I ett samhälle med utvecklade

kommunikationsmedel är det först nödvändigt att lära sig de olika datormetoderna, men också nödvändigt att lära sig använda datorn för sitt eget lärande och

informationssökning. Ytterligare kommer lärprocesser och informationsteknik vara speciellt värdefullt i ett kommunikationssamhälle, och för skolan, eftersom det finns olika huvudstrategier som ska användas vid datorstödd undervisning och lärande. Utifrån huvudstrategierna kommer modeller utvecklas och användas som en bas för att sedan kunna genomföra lärosituationer, men att det även kan få önskvärda effekter i ett lite längre perspektiv. I det längre perspektivet menar Axelsson att det ska ske utanför skolans värld.

Axelsson har ett teknikoptimistiskt perspektiv och nämner också att med hjälp av informationsteknikens framsteg kan människor med kommunikationshinder och människor på stora avstånd få möjlighet att kommunicera med varandra och skapa kontakter.

Enligt Cunningham och Andersson (1997) erbjuder internet flera sätt att skapa men också att upprätthålla kontakter med människor man känner privat, men även med personer man aldrig har träffat. Att ha sådana möten kan vara helt flyktiga.

Cunningham och Andersson menar att det vid dessa möten endast blir några meningsbyten med varandra. Andra möten kan även vara början till en längre och

(7)

varaktigare vänskap eller relation. För att skapa sådana möten på internet så finns det sidor där man kan chatta med andra. Men det finns även massor av spelsidor på internet som till exempel fantasispel, taktiska skjutspel osv. I vissa av dessa spel spelar man med andra internet användare och då kan de kommunicera med varandra under spelet genom en chatt i spelet menar Cunningham och Andersson.

Cunningham och Andersson nämner även att dessa nya kommunikationsmöjligheter redan har skapat nya kontaktvägar mellan skolor, klasser, lärare och elever.

Rask (2002) nämner att tekniken ger människor nya möjligheter att kunna knyta kontakter men för att även kunna upprätthålla kontakten med dem man redan har en relation till. Vidare menar Rask att vi bara har sett början av vad teknikens

kommunikationsmöjligheter innebära för vårt umgänge och vårt nätverksskapande. När sättet att kommunicera med hjälp av tekniken förändras kommer sättet att lära oss förändras också menar Rask.

Appelberg och Eriksson (1999) nämner att barnen med hjälp av datorn lättare kan kommunicera eftersom de där finns en stor användning av bildspråket. Vidare menar Appelberg och Eriksson att det kan vara lustfyllt för barnen att få arbeta fritt vid datorn, antingen själv eller med en kamrat.

2.1.2 Kommunikation via datorn

Enligt Linde och Qvarnström (2008) har människor behov att få uttrycka sig och att få kommunicera med andra människor. Människor kan lätt dras med i de

förändringsvindar som finns i ett modernt samhälle, men det är även viktigt att ha ögonen öppna för de saker som inte förändras. I ett modernt samhälle är det tekniken som har förändrats. Denna teknik är inget som förändrar människan eller samhället i sig, utan det är människan som skapar tekniken och bestämmer hur den ska

användas. Tekniken har olika meningar och betydelser som tillskrivs genom

människors handling menar Linde och Qvarnström. Dessa meningar och betydelser grundar sig på vilka vi är, vart vi bor och i vilken tid vi lever i. Linde och Qvarnström ger exempel på hur människor kan skapa mening med hjälp av teknik och exempel är att det kan vara generations- eller könsbundet och det är viktigt för

samhällsprocesserna. Enligt Linde och Qvarnström kan människor och olika organisationer föras samman genom datanätverk som även är sociala nätverk. Internet är inte ett isolerat fenomen utan det är en del av vardagslivet, och att det moderna samhället som vi lever i idag är ett informationssamhälle. Datorn har blivit ett verktyg i många människors vardagliga liv. Många använder datorn som ett arbetsredskap, men även som fritidssysselsättning och för att kommunicera med datorn menar Linde och Qvarnström.

Enligt Linde och Qvarnström finns det en del forskning kring sociala interaktioner på internet och det finns två huvudsakliga synsätt kring internetanvändning. Ena

synsättet är att internetanvändningen är asocialt och isolerande och att interaktionen som sker i internetanvändningen är overklig och konstlad. Det andra synsättet har fokus på det multisociala och att internetanvändningen främjar den sociala

interaktionen. Linde och Qvarnström väljer att se utifrån de båda synsätten även fast att det multisociala står dem närmast. Tillsammans bygger dessa synsätt på att

tekniken både förstås vara något ont och hotande, eller att det förväntas åstadkomma storverk. Internet är enligt Linde och Qvarnström en social kraft för människors liv och sociala relationer.

(8)

2.1.3 Elevers nätaktiviteter

Jedeskog (2001) menar att elever i regel kan hålla isär olika aktiviteter som skolarbete och fritidssysselsättning i samband med deras användning av dator hemma. Jedeskog beskriver vidare att eleverna inte endast sitter och chattar och spelar vid datorn, utan det finns de många elever som letar efter fakta och

information till något de arbetar med i skolan.

Bolander (1998) hävdar att möjligheterna för elevernas fritidsaktiviteter har förbättras genom en allmänt höjd levnadsstandard med bättre kommunikationer, men även med en bättre tillgång till IT och telekommunikation. Det finns också en samvaro med föräldrar, släktingar och kamrater som ger barnen möjligheter att kunna orientera sig i tillvaron. Barnen prövar, omprövar och samlar på sig erfarenheter som längre fram kan vara grunden till konstruktivt lärande. Vidare menar Bolander att barnen successivt kan i dialoger med deras omgivning bygga upp en bild av deras liv, för att även kunna finna sin plats i tillvaron. Bolander visar på att barnens sätt att pröva och ompröva sig fram är viktigt i dagens föränderliga samhälle som ständigt har nya arbetsuppgifter och förändrade roller i samhällsliv och

relationer.

Bolander hävdar att den digitala tekniken kan bidra till att barn blir mer aktiva och oberoende i sitt lärande. Den digitala tekniken gör att barnen kan ta mer ansvar för sitt eget lärande genom att utforska, beskriva och uppleva världen. Vidare menar Bolander att det som barn lär sig i skolan är oftast föråldrad kunskap eller så är det otillräcklig kunskap. Barnen kan med tekniken istället genomföra projektet som förr ansågs vara alltför komplexa. Genom tekniken kan barnen lära sig av varandra när de använder olika program på datorn, och detta underlättar deras skolarbete. Barn kan med den digitala tekniken byta erfarenheter med andra runt om i världen genom att kommunicera. Om de nu skulle vilja lära sig ett nytt språk så kan de kommunicera med ett annat barn från ett annat land genom olika sajter på nätet menar Bolander.

2.1.4 Ungdomars nätverksgemenskaper

Ungdomars nätaktiviteter kan enligt Linde och Qvarnström (2008) vara isolerande och passiviserande. Deras nätaktiviteter kan skapa spelberoende, nättrakasserier eller NRQVHNYHQVHUDY´GLJLWDODDYWU\FN´

Ungas kommunikation på internet består enligt Linde och Qvarnström (2008) av olika faktorer som har sin grund i samhälles strukturer och processer, som till exempel sociala relationer. Det är i den sociala webben som de sociala relationerna står i centrum. Den sociala webben har utvecklats snabbt av företeelser som

nätverkande, communitys, fildelning, bloggar och wikis. Denna snabba utveckling har enligt Linde och Qvarnström fått en stor genomslagskraft i samhället. Unga kan skapa nätverksgemenskaper som både kan vara lokalt avgränsade och ha ett specifikt syfte. Nätverksgemenskaperna kan även vara globala sidor som Facebook eller

Myspace. Dessa nätverksgemenskaper kan även stärka ett klassnätverk i till exempel ämnet engelska, finns det en mötesplats som heter net community.

Linde och Qvarnström menar att oavsett vart vi befinner oss i livet så är vår kunskap om hur datorn bör användas något som har fått en stor betydelse. Datorn finns inte enbart med i arbetet eller i skolan, utan den finns med i praktiska och vardagliga

(9)

handlingar, som till exempel att söka information och att ha kontakt med klasskamrater.

2.1.5 Lärande och ny teknik

Enligt Alexandersson, Linderoth och Lindö (2001) kan barn och ungdomar numera använda sig av olika program för att sedan kunna lära sig genom dagens teknik. Deras användning av dessa olika program har med tiden blivit mer utbrett och den innefattar nu Internetsurfing, e-postande, informationssökning och av

multimediepresentationer. Teknikens tillgänglighet har ökat och den ställer även nya krav på vad undervisningens innehåll ska vara. De nya kraven för vad det ska vara för innehåll i undervisningen kommer från föräldrar, media, näringsliv och från de politiskt ansvariga på skolan och förskolan. Alexandersson m.fl. (2001) hävdar att det är genom hur undervisningens organiseras och förmedlas som utgör hur lärandet sker. Oavsett om undervisningen har fokus på till exempel problembaserat lärande, undersökande arbetssätt eller på en datorstödd undervisning, handlar det ändå om att alltid kunna lära sig något.

Elever kan med hjälp av datorn söka sig fram i en datormiljö som på Internet, och själva påverka deras lärandeprocess och om det de kommer att lära sig.

Alexandersson m.fl. nämner att informationstekniken inte längre motiverar barn och pedDJRJHUDWWP|WDVLHWW´I\VLVNWUXP´0HGKMlOSDYLQWHUDNWLYDPHWRGHURFK

elektronisk kommunikation kan läroprocesser ske på stora avstånd, och på grund av GHWWDXSSVWnUGlUI|UHWW´YLUWXHOOWNODVVUXP´3HGDJRJHQNDQKlUHQOLJW$Oexandersson m.fl., befinna sig på en plats, barnen på en andra och informationskällan återfinns på den tredje platsen. Nya möjligheter öppnas med anledning att bildtekniken är

förenad med interaktiva metoder, människan och datorn i dialog. Med de nya möjligheterna ska man få en överblick, kunna se sammanhang och att hitta information. Alexandersson m.fl. menar på att den nya informations- och kommunikationstekniken kan förändra lärandets villkor.

Informationssökning kan förbättra barns och ungdomars inlärning eftersom i sökandet skapas förutsättningar för lärande, genom att få se hur information medieras och om vad det egentligen är som medieras.

Enligt Alexandersson m.fl. finns det positiva effekter av datoranvändning i samband med barn och ungdomars lärande, och det är att samarbetet ökar, de blir mer

engagerade och deras samtal blir alltmer uppgiftsorienterad.

2.1.6 Skola, lärande och Internet

I Lpo94 står det att det är skolans ansvar att eleverna när de går ut grundskolan har kunskaper om medier och dess roll. Men skolan har även ansvar för att eleverna kan använda sig av informationsteknik för kunskapssökning och lärande när de slutar grundskolan.

Enligt Kurti, Spikol, Milrad, Svensson och Pettersson (2007) är lärande en social process som sker i samverkan med andra människor och tillsammans med tekniken. Tekniken bör därför flyttas från att ses som ett kognitivt leveranssystem, till att övergå till en stödjande samarbetsprojekt. Det finns en central tanke om att lärande är anpassningen till samhället, och här kan eleverna i samarbetsprojektets mening bli

(10)

beslutsfattare i en grupp som definieras genom en gemensam praxis, gemensamt språk och gemensamma verktyg, värderingar och övertygelser.

Folkesson och Swalander (2007) menar på att barns sittande tillsammans framför skärmen stimulerar barnen till att ge en yttre form till deras tänkande och för att få en gemensam förståelse. Barnen kan då också utveckla sin förmåga att förklara, och de tillbringar mycket tid åt att diskutera arbetet tillsammans framför skärmen, vilket är positivt för barnens lärande enligt Folkesson och Swalander. En jämförelse som Folkesson och Swalander gör i det traditionella klassrummet där barnen sitter och arbetar tyst och på egen hand med läroböcker. Med hjälp av datorn i klassrummet har det visat sig att pojkar och flickor som har haft svårigheter att läsa kan nu läsa bättre, eftersom det är en mer självreglerande miljö menar Folkesson och Swalander. Enligt Danielsson och Axelsson (2007) finns det en del forskning kring de nya

mediernas betydelse för barn och ungdomars lärande och för skolans roll som

kunskapsförmedlare. Danielsson och Axelsson nämner pedagogen och forskaren Elza Dunkels, som har skrivit flera artiklar om barn och ungdomars aktiviteter på internet. I Dunkels artikel Net Cultures (2002) nämner hon en del aktiviteter som eleverna gör på internet, är exempelvis e-post, chatt, webbcommunities, online spel och

nerladdning av filer.

Enligt Dunkels kan internet och även den formella undervisningen understödja tre olika former av lärande: naturligt lärande, informellt lärande och kollektivt lärande. Naturligt lärande kan i motsats till formell undervisning ses som en instinktiv process utan några särskilda krav på övningar, och här tycks internet uppmuntra det.

Informellt lärande motsvarar det lärande som äger rum utanför det formella skolsystemet, som till exempel internet. Internet bjuder på en mängd olika möjligheter som till exempel ordbehandling, språkinlärning och fotoredigering. Kollektivt lärande grundar sig till uppkomster av nätbaserade uppslagsverk som till exempel Wikipedia, där vem som helst kan lämna ett bidrag.

Dunkels menar att eftersom internet uppmuntrar ett nytt lärande som kan äga rum utanför det traditionella utbildningssystemet, så bör skolan fundera på hur det går att integrera i undervisningen.

Datorspel har enligt Alexandersson m.fl. (2001) ambition att både underhålla och bidra till barns och ungdomars lärande. Det finns olika typer av spelmoment som integrerar med varandra i ett och samma spel. Första typen kan bestå av

övningsmoment där ban kan träna på enkla faktakunskaper som till exempel grundläggande matematik. Denna typ av spelmoment används för att motivera barnen till att göra en viss typ av uppgifter. Den andra typen av spelmoment är olika program som består av simuleringar. I de olika programmen gestaltas det fenomen som användaren sedan kan utforska i virtuell form. Mönster och strukturer hos det gestaltade fenomenet kan upptäckas genom att experimentera med olika variabler i programmet. Enligt Alexandersson m.fl. är simulering ett problematiskt begrepp eftersom det används i modeller av olika sociala, ekonomiska och naturvetenskapliga fenomen, som till exempel av träningsprogram för att kunna nå en färdighet. Den tredje typen av spelmoment är äventyrs- och strategispel som innehåller en narrativ berättelse. Att arbeta med olika typer av spelmoment i undervisningen ger barn och ungdomar möjlighet att systematiskt få bearbeta olika typer av information och att göra det till kunskap, och detta leder då till ett lärande ur en kognitiv process menar Alexandersson m.fl. Vidare nämner de att lärande är en ständigt pågående process som kan ske oavsett om det är i en undervisningssituation eller inte.

(11)

Alexandersson m.fl. beskriver att när barn och ungdomar arbetar eller spelar på datorn skapas det ett samspel i olika miljöer. Desto mer öppet en läromiljö är bildas det fler relationer mellan barnen, men även mellan barnen och pedagogen och emellan barnen och datorn. Dessa relationer fungerar som ett verktyg för ett

skapande och som en länk till ett vidgat lärande. Därför är samspelet mellan barnen enligt Alexandersson m.fl., en aspekt som har en avgörande betydelse för deras lärande.

2.1.7 Pedagogiska komplikationer för lärare kring elevers datoranvändning i skolan och hemmet

Rask (2002) menar att nätet inte enbart handlar om olika

kommunikationsmöjligheter, utan det handlar även om en tillgång av information som är enorm. Skolor får tillgång till all denna information direkt när de kopplar upp deras datorer till nätet. Detta kan både var bra och dåligt för undervisningen. Vidare menar Rask att all information inte heller är bra för barnen och detta är ett

orosmoment för många lärare. Rask nämner en forskning som visar på att Internet i skolan är en ny arena som har öppnats, och denna arena kräver närvaro av ett ´YX[HQVNDS´VRPlUPHGYHWHQ0nQJDOlUDUHNDQRURDVLJRPYDGIör slags

ELOGPDWHULDOVRPHOHYHUQDNRPPHUnWSnQlWHWVRPWLOOH[HPSHO´RDYVLNWOLJDÉLOGHU som kan vara skrämmande för barnen och att det kan vara svårt för dem att hantera dessa bilder. Bilder kan bestå av pornografi, våldsskildringar, bilder på trafikoffer och från obduktioner. I högre åldrar hos barnen ökas oron hos lärarna om nätets olika ´FKDWWUXP´´&KDWWUXPPHQ´VRPOlUDUQDRURDUVLJI|UNDQLEODQGXWP\QQDVLJL P|WHQLGHQÍ\VLVNDÝlUOGHQRFKGHWILQQVHQPDVVDVNUlPPDQGHH[HPSHOQlPQHU Rask och därför krävs en stor vaksamhet kring detta av alla vuxna. Det finns även sidor på nätet som barnen kommer åt som gör att de kan plagiera uppsatser på nätet som de sedan kan ändra till deras namn på och lämna in. Fler sidor på nätet som vuxna bör hålla ett öga kring när barn sitter vid datorn och det är sidor med nazistiskt och rasistiskt propagandamaterial. Rask beskriver att denna situation kan kännas både svår och förvirrande för många lärare och vuxna. Men han menar på att en sak är helt klar och det är att det inte saknas några utgångspunkter för den nödvändiga diskussionen om värderingar och etik.

2.2 Tidigare forskning

Under följande rubrik fokuserar jag på tidigare forskning som är av betydelse för arbetets syfte och frågeställning. Syftet med detta är att placera min egen forskning i relation med dessa studier. Den forskning som ligger närmast min studie, det vill säga min undersökning kring elevernas förhållningssätt är till internetanvändningen.

2.2.1 Internetanvändning hos barn och ungdomar

I Ungdomars användning av nya medier nämner Danielsson och Axelsson (2007) att det finns ett stort intresse för unga människors användning av internet hos många forskare. Medieforskarna Daniel Chandler och Dilwyn Roberts-Young (1998)(i

Danielsson och Axelsson 2007) fokuserar på hur de unga människorna använder olika aspekter i deras internetanvändning för att finna gemenskap och att skapa en identitet. Internetanvändning bland barn och ungdomar kan enligt den kanadensiska forskaren Mechthild Maczewski (2002)(i Danielsson och Axelsson 2007) sänka deras känslor av frihet, makt och samhörighet (jfr. Moinian, 2006). Nätet bjuder på ett

(12)

utbud av information, vänner, underhållning och av personliga utrymmen som alltid finns nära till hands för barnen och ungdomarna, vilket kan leda till att deras

beroende av deras föräldrar minskar. Vissa föräldrar anser att deras barn tillbringar för mycket tid till deras internetanvändning, istället för tillbringa mer tid offline. Barnen och ungdomarna upplever enligt Maczewski (jfr. Moinian, 2006, i Danielsson och Axelsson 2007) att internet erbjuder dem till en stor tillgång till aktiviteter och vänner. Maczewski nämner vidare att barn och ungdomar definierar internet som ett personligt utrymme, och där kan de umgås och träffa likasinnade människor. Ett sådant utrymme är viktigt för alla människors identitetsskapande enligt Maczewski (2002).

Danielsson och Axelsson (2007) menar att internet rymmer en rad olika

användningsområden, och om ungas internetanvändning och hur de använder sig av internet. I början av 00-talet hade nätets kommunikativa möjligheter en stor

betydelse för många, och det var det vanligaste motivet för att skaffa internet och för att på ett annat sätt kunna kommunicera med andra människor. Dessa nya

kommunikativa möjligheter lockar många barn och ungdomar i Sverige in i ljuset av användningsområdet att chatta enligt Danielsson och Axelsson. Barn och ungdomar lockas även till att spela spel och surfa runt på nätet. Medieforskaren Malin

Sveningsson (2001, Creating a Sense of Community: Experiences from a Swedish Web Chat)(i Danielsson och Axelsson 2007) menar att chattande är en social aktivitet. Chattande är en dynamisk och ständigt föränderlig språklig praktik.

Chattrummen fungerar därför som en arena där chattdeltagarna kan leka, presentera sig, få stöd och bekräftelse. De som chattar regelbundet skapar en gemenskap

funktion till varandra eftersom de kan känna en samhörighet med varandra.

Regelbundna chattare skapar en aktivitet kring de ideal som finns emellan varandra så som verbal förmåga, slagfärdighet, intelligens, flexibilitet, fantasi och sinne för humor. Om inte detta kan behärskas av deltagarna då avslöjas den utomståendes position och exkluderas därför från gemenskapen. Chattdeltagarna kan även välja att ta avstånd från mindre frekventa och erfarna chattare menar Sveningsson. Om avstånd tas av chattdeltagarna så beror det på vilka aktiviteter de föredrar och hur de själva hanterar chattandet.

Taran L. Bjørnstad och Tom Ellingsen (2002, Nettsvermere: en rapport om

ungdomar og Internet)(i Danielsson och Axelsson 2007) och de hävdar att de

vanligaste användningsområdena på internet bland ungdomar är chatt, e-post, online spel och pornografi. Tjejer använder sig mer av chatt och e-post än killar, och killarna använder sig mer av att spela online spel och kolla på pornografiskt material än tjejer. I början av en chatt använder ungdomar sig i regel av öppet chattrum med ibland okända människor, sedan övergår detta till ett mer avgränsat rum, för att endast hålla kontakten med deras kompiskrets. Bruket av online spel är mer utbrett bland de yngre än hos de äldre ungdomarna. Vissa ungdomar nämner att det har skaffat sig nya vänner genom att spela online på nätet. Ungdomar har enligt Bjørnstad och Ellingsen ett stort musikintresse och därför är det vanligt att ungdomarna laddar ner och delar med sig av musikfiler.

Nätet för ungdomar anses vara en frizon där de kan känna att deras kunskaper sträcker sig längre än föräldrars och lärares vuxenvärlds sedvanliga

kommunikationsreglering som kan sättas ur spel. Chatt är för ungdomar en social mötesplats där de själva iscensätter olika situationer, roller och livsstilar. Detta kan

(13)

ungdomarna göra snabbt, billigt och effektivt, men framför allt utan någon slags inblandning från någon vuxen (Ibid 2002).

2.2.2 Tillgång till internet

Ann-Britt Enochsson (2003, Lunar gör det svåra lättare ± men det är bara ett komplement för dagens ungdomar)(i Danielsson och Axelsson 2007) nämner att nätbaserad kommunikation kompletterar barn och ungdomars umgänge offline mer än vad det ersätter. Barn och ungdomar kan i samband med den nätbaserade

kommunikationen samtidigt träffa kompisar vid sidan av nätet.

Medieforskaren Ulrika Sjöberg (2002, Screen Rites: A Study of Swedish Young People´s Use and Meaning-making of Screen-based Media in Everyday Life)(i Danielsson och Axelsson 2007) nämner att internet tillgången på det egna rummet i hemmet är allt vanligare bland pojkar och äldre ungdomar än bland flickor och yngre. Användningsområdena är olika mellan barn och ungdomar på internet, de ägnar sig åt att surfa runt, informationssökning, nerladdning, chatta och skicka e-post. Sjöberg drar slutsatserna i sin studie att det finns tydliga skillnader mellan killar och tjejer, men även mellan yngre och äldre ungdomar. De äldre ungdomarna och tjejer söker information oftare. Bland äldre och yngre ungdomar är chattande vanligare. Killar ägnar i större utsträckning tid åt nerladdning och online-spel. Sjöberg nämner att liknande resultat även finns i andra studier. Av de resultat Sjöberg kommit fram till ses internet som ett socialt medium, där internet används för att chatta med vänner eller familjemedlemmar. Internet är mindre integrerat i jämförelse med teve och datorspel i ungdomars kompiskrets och familjer. Vidare beskriver Sjöberg att

Internets innehåll sällan går att ha som samtalsämne på samma sätt som det går att göra med teveprogram. Sedan spelar det även in att ungdomar ägnar mer tid åt teve än internet.

Enligt Sjöberg uppskattar ungdomar framför allt nätets mångsidighet och de

informativa och kommunikativa möjligheterna. Dock är ungdomar kritiska till olika aspekter av internet, inte minst till det rasistiska och pornografiska innehållet. När det gäller nätets relation till böcker så fungerar nätet mest som en kompletterande informationskälla i skolarbetet. E-post för ungdomar upplevs vara mindre personligt än samtal och traditionella brev, och e-post uppskattas för dess snabbhet och låga kostnad.

2.2.3 Sociala relationer

De amerikanska medieforskarna Sally J. McMillan och Margaret Morrison (2006, Coming of Age with the Internet: A Qualitative Exploration of How the Internet has Become an Integral Part of Young People´s Lives)(i Danielsson och Axelsson 2007) menar på att datorn spelar en allt större roll för de ungas sociala liv. Med detta menar McMillan och Morrison vidare att de unga till exempel använder internet för att etablera och utveckla sociala relationer, och detta görs inte sällan till människor med samma specialintresse eller av samma politiska övertygelse. Dessa nät relationer kan så småningom flytta offline och övergå till ett mer traditionellt umgänge.

Kulturgeograferna Eva Thulin och Bertil Vilhelmson (2004, Virtual Mobility Urban Youth: ICT-based Communication in Sweden) (i Danielsson och Axelsson 2007) nämner att ungdomars internetanvändning delas in i tre olika kategorier: fritid och

(14)

underhållning, skolarbete och studier, samt interpersonell kommunikation. Dessa

slags användningsområden ägnade de sig mer tid åt på internet istället för att

använda internet i studiesyfte. Internet i studiesyfte var ändå omfattande stor hos en del ungdomar menar Thulin och Vilhelmson.

Vidare nämner Thulin och Vilhelmson att den mest nätbaserade kommunikationen hos ungdomarna är e-post, snabbmeddelanden, chatt och sms. IKT ± baserade kommunikationsmedel används för att upprätthålla en redan existerande bekantskap, och denna funktion har även snabbmeddelanden.

Enligt Winter och Johansson (2009) skapas vänskap genom något som görs tillsammans under en längre tid, genom till exempel lek, samarbete och

släktrelationer. Men denna slags vänskap växer fram i relationer under olika sociala sammanhang, därför skapas denna vänskap utan datorer.

Olika sociala nätverkssystem som används nu kan vara till exempel Facebook, LinkedIn, Twitter eller Myspace, och de har inte möjlighet att skapa en vänskap genom lek och samarbete menar Winter och Johansson. Detta beror för det första på att de inte är sammanlänkade med de vardagliga aktiviteterna för att kunna skapa den slags vänskapsrelation som håller under en längre tid. Däremot Facebook är det verktyg som fungerar att använda för att kunna organisera grupper för gemensamma aktiviteten, och denna aktivitet hålls sedan utanför systemet.

3. Metod

Mina forskningsfrågor kommer i denna undersökning besvaras med hjälp av två olika metoder. Den första metoden är enkätundersökning med elever från år 4 till 6. Andra metoden bestod av tre intervjuer med lärare från år 4 till 6. Valet av metoder betyder att min undersökning både har en kvalitativ och kvantitativ dimension.

Undersökningen blir kvantitativ då jag samlat in och redovisat min data kvantitativt. Med hjälp av enkätundersökningen kan jag formulera en första överblick över elevers förhållningssätt till deras sociala umgänge i relation till lärande och undervisning. Däremot kan inga generella slutsatser dras av underlaget och därför har jag valt att istället reflektera kvalitativt över resultatet om elevers förhållningssätt och lärarnas attityder kring elevers sociala umgänge och lärande i skola och hem.

3.1 Forskningsstrategi

Enligt Denscombe (2009) ska forskaren kunna dra olika typer av slutsatser av kvantitativ data. Det är även viktigt att forskaren som använder kvantitativ data har förstått vilken typ av data som de arbetar med, men också förstå vilka begränsningar och möjligheter som är förknippade med olika typer av numeriska data. Jag har i undersökningen kunna dragit slutsatser av mitt insamlade material.

Denscombe beskriver närmare att en enkel analys av kvantitativ data kan erbjuda forskaren att organisera data, sammanfatta sina fynd, visa belägg, beskriva fynden och utforska kopplingar mellan delarna i data (skillnader och likheter). Jag har kunna sammanfattat mitt material för att göra en analys och föra det vidare till en

diskussion. Detta har jag kunnat göra eftersom mitt material har enligt mig varit väl organiserat. Jag har även kunna sett likheter mellan enkätundersökningen och intervjuerna.

(15)

Kvalitativ data enligt Denscombe (2009) bygger på en tolkningsprocess där forskaren VNDSDUPHQLQJDUXU´UnGDWD´,DQDO\VHQDYNYDOLWDWLYGDWDVNDDOODREHIRJDGH

fördomar undvika att nämnas. Denscombe (2009) beskriver att analysen av kvalitativ data grundar sig emellertid på en logik där saker i data upptäcks, teorier genereras utifrån innehållet av data och flyttar sig från särskilda drag i data till mera

generaliserade teorier och slutsatser.

3.2 Datainsamlingsmetoder

Enkäterna har delats ut till elever på en och samma skola, men i olika årskurser. Stukát (2005) och Denscombe (2009) menar på att enkät är en relevant

insamlingsmetod om forskaren vill nå fler människor, denna möjlighet är inte lika lätt att få vid intervjuer eller observationer. Denscombe (2009) beskriver vidare att den information som ges från en enkätundersökning kan delas in i två kategorier, fakta och åsikter. Det är därför viktigt att veta om informationen man vill åt har att göra med fakta eller åsikter. I min enkätundersökning visste jag att jag ville komma åt fakta i informationen.

Det finns enligt Stukát (2005) två olika typer av enkätformulär, strukturerat och ostrukturerat. Ett ostrukturerat enkätformulär består av öppna frågor, vilka den tillfrågade själv får skriftligt formulera sitt svar. Ett strukturerat enkätformulär består av frågor med fastställda svarsalternativ. Här kan forskaren på förhand ha särskild god kännedom om de forskarna vill fråga om. Forskaren kan annars riskera att få upplysningar om sådant som inte har med frågan att göra. Stukát beskriver också att en enkät kan både bestå av ostrukturerade och strukturerade frågor, till exempel att det finns en mängd frågor med fasta svarsalternativ samt någon eller några öppna frågor. Enkätundersökningen i denna studie hade blandade frågor med både fasta svarsalternativ och öppna frågor där eleverna fick beskriva vad de till exempel gör vi datorn (se bilaga1).

Enkätundersökningens fråga 3 och 10 valde jag att ta bort eftersom det visade sig att fråga 10 inte gav nästan några svar och fråga 3 passade inte in med de andra

frågorna. Det viktigaste fick jag fram av de andra frågorna och då tyckte inte jag att fråga 3 och 10 passade in i arbetet.

Intervjuerna består av en muntlig intervju och två e-postintervjuer med lärare. Den ena e-postintervjun och den muntliga intervjun är med två lärare från samma skola som eleverna från enkätundersökningen. Den andra e-postintervjun var med en annan lärare från en annan skola fast från samma kommun. Anledning till detta berodde på att ingen annan lärare på den andra skolan kunde ställa upp på en tredje intervju, så där av fick jag kontakta andra lärare på andra skolor. En mer

ostrukturerad intervju enligt Stukát (2005) består av en frågeguide där intervjuaren är medveten om vilka ämnesområden som ska fyllas in. Det finns ett antal

huvudfrågor som alla respondenter ska svara på menar Stukát. Utifrån det arbetssätt som Stukát beskriver har jag valt att arbeta efter i enkätundersökningen.

Stukát menar på att samspelet mellan intervjuaren och den intervjuade kan utnyttjas till att få en så fyllig information som möjligt. Den metod som används här ger

möjlighet att kunna komma längre och nå djupet. Detta slag av intervju kan därför enligt Stukát (2005) och Denscombe (2009) även kallas för en halvstrukturerad eller semistrukturerad intervju (se bilaga 2).

(16)

3.3 Urval

Urvalet är ett ickesannolikhetsurval eftersom informanterna för enkäterna bestod av elever från år 4 till 6 på en skola som ligger i en stad i Mellansverige. Antalet elever var sammanlagt 68 stycken, varav 31 flickor och 37 pojkar. Intervjuerna bestod av tre lärare från år 4 och 5. De två intervjuerna som lärarna är från samma skola som eleverna från enkätundersökningen, är den som gjordes muntlig och den ena som gjordes via e-post. Den tredje intervjun gjordes med en annan lärare i samma kommun fast via e-post den också.

3.4 Databearbetning och analysmetoder

Innan enkätundersökningen och intervjuerna påbörjades skickades ett missivbrev ut till elevers vårdnadshavare (bilaga 3) och till lärarna (bilaga 4). Enkäterna lämnades i varje lärares postfack enligt överenskommelse. Sedan gav lärarna enkäterna till eleverna under olika tillfällen och när de var klara samlades de in av läraren och gavs tillbaka till mig. Enkäterna har sedan sammanställts genom att föra samman

resultaten från varje årskurs till ett stapeldiagram per fråga. Enligt Stúkat (2005) är tabeller ett slagkraftigt och effektivt sätt att använda när resultatet ska presenteras. Om tabeller används är det viktigt att tänka på att inte visa för mycket information, som till exempel en massa siffror som kan bli avskräckande för många läsare.

Den muntliga intervjun fick läraren själv bestämma tidpunkt för, den spelades in för att sedan transkriberas. Intervjun skedde i lärarens klassrum och den tog ungefär 20 minuter. Själva intervjun gick bra eftersom vi hade ett bra samtal och jag fick bra svar på frågorna.

3.5 Reliabilitet och validitet

Stukát (2005) nämner att reliabilitet handlar om mätnoggrannhet och tillförlitlighet. Stukát menar vidare att det handlar om den kvaliteten på själva mätinstrumentet. Reliabilitet består även av hur bra mätinstrumentet är på att mäta och hur skarpt eller trubbig det är.

Reliabilitet handlar enligt Denscombe (2009) om huruvida ett forskningsinstrument är neutralt till sin verkan, det vill säga om forskningsinstrumentet konsekvent ger samma typ av svar om det skulle användas vid andra insamlingstillfällen. Frågan som JnUDWWVWlOODLGHQQDVLWXDWLRQlUHQOLJW'HQVFRPEH´6NXOOHIRUVNQLQJVLQVWUXPHQWHW JHVDPPDUHVXOWDWYLGDQGUDWLOOIlOOHQDOOWL|YULJWOLND"´V. 378)

Ett forskningsinstrument som till exempel ett frågeformulär sägs ha en hög tillförlitlighet om det är konsekvent, och det anses vanligtvis vara en bra sak i forskningen.

Om enkätundersökningen och intervjuerna skulle göras om med eleverna i år 4 till 6 och lärarna är det sannolikt att det ger samma resultat som tidigare. Skulle

enkätundersökningen och intervjuerna göras på en annan skola med andra elever och lärare, är det inte lika säkert att jag skulle få samma resultat. Däremot går det inte att dra några generella slutsatser av resultatet som jag har nu eftersom underlaget är för litet. Istället har jag valt att diskutera resultatet kvalitativt.

(17)

Stukát (2005) beskriver att validitet handlar om giltighet, och med detta menar Stukát att det handlar om man mäter det som avser att mätas. I den kvalitativa analysen svarar jag på de frågor som jag utger mig för att svara på. Med hjälp av enkätundersökningen har jag mätt det jag avsåg att mäta, eftersom syftet var att undersöka elevers kommunikationsmedel med särskild fokus på dator och mobil i förhållande till deras sociala umgänge och lärande i skola och i hem.

Validitet handlar enligt Denscombe (2009) om noggrannheten och precisionen i data. Men det handlar även om den lämplighet i data beträffande den forskningsfråga som XQGHUV|NV)UnJDQVRPJnUDWWVWlOODLGHQQDVLWXDWLRQlUHQOLJW'HQVFRPEH´bUGDWD DYUlWWW\SI|UDWWXQGHUV|NDlPQHWRFKKDUGDWDXSSPlWWVSnHWWULNWLJWVlWW"´V Validiteten för intervjuerna i denna undersökning är god av den anledningen att två av intervjuerna gjordes via e-post och den tredje muntlig, men lärarna hade ändå samma förutsättningar för att besvara frågorna, eftersom samma frågor ställdes under alla tre intervjuer. Om det hade behövt ställa följdfrågor i e-post intervjuerna fanns den möjligheten likaväl som den möjligheten fanns i den muntliga intervjun. Vidare nämner Denscombe (2009) att validitet i stora drag innebär att data och PHWRGHUlU´ULNWLJD´)RUVNQLQJVGDWDLEHJUHSSHWYDOLGLWHWKDQGODURPKXUXYLGDdata reflekterar verkligheten och täcker de angörande frågorna. Om forskningsmetoderna för att skaffa fram data inriktar sig på validitet kan denna fråga ställas menar

'HQVFRPEH´0lWHUYLEHJUHSSHWVOlPSOLJDLQGLNDWRUHURFKInUYLH[DNWDUHVXOWDW"´(s. 425). I det stora hela så handlar validitet om den utsträckning forskningsdata och metoder anses vara exakta, riktiga och träffsäkra.

3.6 Etiska ställningstaganden

Vetenskapsrådet (2002) beskriver att det finns ett berättigat krav på forskningen ställt av samhället och samhällets medlemmar. Detta berättiga krav för hur forskning ska bedrivas med väsentliga frågor och att den har hög kvalitet. Kravet kan även kallas för forskningskravet. I forskningskravet ska det innefatta att tillgängliga kunskaper utvecklas och fördjupas, men även att metoderna förbättras. Under forskningen får individerna enligt Vetenskapsrådet inte utsättas för fysisk eller psykisk skada, kränkning eller förödmjukelse. Detta är ett krav som kan kallas för individskyddskravet och den har en utgångspunkt för forskningsetiska övervägande. Individskyddskravet kan delas upp i fyra huvudkrav i forskningen.

Första huvudkravet är informationskravet och här är det forskarens uppgift att

informera om forskningens syfte för de berörda i forskningen. Detta gjorde jag genom att ge information om forskningens syfte och det stod även i missivbreven som

skickades till elevernas vårdnadshavare och till samtliga lärare (se bilaga 3 och 4). Samtyckeskravet är det andra huvudkravet och här ska deltagarna för

undersökningen själva få bestämma över sin medverkan. Informanterna för

intervjuerna som bestod av lärare fick bestämma tid för när de kunde ställa upp på en intervju och det var även lärarna som bestämde när de var möjligt att genomföra enkäterna med eleverna. Tredje huvudkravet är konfidentialitetskravet är att alla uppgifter på de som medverkat i undersökningen ska förvaras så att inga obehöriga kan ta del av uppgifterna. Detta krav har uppfyllt då inga namn, orter eller skola nämnts. Eftersom den insamlade empiria av både enkäterna och intervjuerna finns undanlagt under hela processen och det kommer att kasseras efter en examination och publikation. Nyttjandekravet är den fjärde och sista huvudkravet, och den utgår

(18)

från att de insamlade uppgifterna endast får användas för forskningsändamål och inget annat. Detta krav uppfylldes eftersom denna studie endast ska användas i ett vetenskapligt syfte.

4. Resultat

Under denna rubrik kommer resultaten från enkätundersökningen och intervjuerna att redovisas.

4.1 Resultatpresentation av enkätundersökningen

Resultaten av enkätundersökning kommer att presenteras här. Resultatet från alla fyra årskurserna har slagits samman i en och samma tabell. Detta sätt att presentera resultatet av enkätundersökningarna gör att det lättare går att se skillnaderna och likheterna mellan årskurserna. Resultatpresentationen kommer att delas in i två underrubriker och den kommer att avslutas med en kort sammanfattning. I resultatet av enkätundersökningen valde jag att ta bort fråga 3 och 10 eftersom jag ansåg att de inte var lika viktiga som de andra frågorna. Fråga 10 gav inga svar och jag märkte att fråga 3 inte passade in i det jag ville få fram i undersökningen.

4.1.1 Mobilen och datorn hemma

Under denna rubrik består av frågorna 1-2 och 4-5 och dessa frågor handlar om elevers användning av datorn och mobilen hemma på deras fritid efter skolan.

Tabell 1.

Källa: Antal elever från årskurs 4 till 6 var 68 stycken. Varav 31 stycken bestod av flickor och 37 stycken bestod av pojkar.

Tabell 1 visar hur mycket tid eleverna bedömer sig sitta framför datorn hemma och det var endast 2 elever från årskurs 4-6 som aldrig sitter vid datorn hemma. Enligt undersökningen framkommer det att 13 elever från årskurs 4-6 som sällan satt vid datorn. De elever som sitter ibland vid datorn hemma efter skolan var 27 stycken. 17 elever sitter ofta vid datorn och nio elever sitter alltid vid datorn efter skolan.

(19)

Tabell 2.

Källa: Elevernas egna svarsalternativ som de angivit i den öppna frågan. Antal elever från årskurs 4 till 6 var 68 stycken. Varav 31 stycken bestod av flickor och 37 stycken bestod av pojkar.

Fråga 2 som visas i tabell 2 var en öppen fråga där eleverna fick beskriva vad de gör när de sitter vid datorn hemma. Eleverna gav inte bara ett svar utan de beskriver ibland flera saker som de gör när de sitter vi datorn hemma. Det var 48 elever som spelade på datorn, 15 elever chattar, 19 elever gör skolarbeten (så som glosboken, mattesmedjan, mattemix, webbmagistern), 10 elever lyssnar på musik, 6 elever sitter inne på Youtube, 21 elever sitter inne på Facebook, 20 elever sitter inne på MSN, 32 elever går in på andra sajter på datorn och 3 elever gav inget svar alls på fråga 2.

Tabell 3.

Tabell 3 består av fråga 4 som handlar om hur mycket eleverna använder sig av mobilen hemma. Resultatet blev att 4 elever aldrig använder mobilen hemma. 17 elever använder sällan mobilen hemma. Det var 13 elever som använder mobilen hemma ibland. 23 elever använder ofta mobilen hemma och 12 elever använder alltid mobilen hemma.

(20)

Tabell 4.

Fråga 5 är en öppen fråga och det är den som visas i tabell 4. Den frågan handlar om vad eleverna gör när de använder mobilen hemma efter skolan. De elever som använder mobilen till för att ringa med hemma var 19 stycken. 42 elever skriver sms med mobilen hemma. 12 stycken elever spelar med deras mobil. De elever som lyssnar på musik med mobilen hemma var 35 stycken. 3 elever filmar med mobilen och 9 elever tar kort. Sedan finns det 8 elever som använder mobilen till andra saker som till exempel gå in på internetsidor. Det fanns 3 elever som inte skrev något under fråga 5 och det fanns 1 elev som inte använder mobilen hemma.

4.1.2 Mobilen och datorn i skolan

Under denna rubrik kommer frågorna 6 till 9 att visas i tabeller och dessa fyra frågor handlar om elevers användning av mobilen och datorn i skolan.

Tabell 5.

Tabell 5 visar resultatet från fråga 5 som handlar om hur mycket eleverna använder mobilen i skolan. De elever som aldrig använder mobilen i skolan bestod av 21 elever. Det var 21 elever som sällan använder mobilen i skolan. Det fanns 18 elever som

(21)

använder mobilen i skolan ibland.3 stycken elever använder ofta mobilen i skolan och 5 elever använder alltid mobilen i skolan.

Tabell 6.

Fråga 7 som visas i tabell 6 består av en öppen fråga där eleverna ska beskriva vad de gör när de använder mobilen i skolan. Under rasterna skriver 14 elever sms, 5 elever spelar spel, 3 stycken elever skickar musik till varandra. 26 elever lyssnar på musik under rasterna, 1 elev använder mobilen för att ringa, 4 elever kollar klockan med mobilen under rasten. Det var 3 elever som använde mobilen till andra tjänster i skolan och 21 elever gav inget svar.

Tabell 7.

Tabell 7 består av fråga 8 som handlar om att ta reda på hur mycket eleverna sitter vid datorn i skolan. Det visar sig att 11 elever aldrig sitter vid datorn i skolan. 27 elever sitter sällan vid datorn i skolan, 25 elever sitter ibland, 4 elever sitter ofta och 1 elev sitter alltid vid datorn i skolan.