Miljöanpassad upphandling i praktiken [2007]

(1)

R A P P O RT 5 8 0 7 • F E B R U A R I 2 0 0 8

upphandling i praktiken

En genomgång av offentliga upphandlingar 2007

(2)

En genomgång av offentliga upphandlingar 2007

(3)

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se

Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se

ISBN 978-91-620-5807-4.pdf ISSN 0282-7298

Omslagsbild: © Per Magnus Persson / Johnér Elektronisk publikation

(4)

Miljöanpassad offentlig upphandling har identifierats som ett starkt styrmedel för minskad miljöpåverkan. Genom att ställa miljökrav vid upphandling kan utbudet av produkter och tjänster påverkas i riktning mot mindre miljöpåverkan och om-ställningen till ett hållbart samhälle påskyndas.

Regeringen har i sin handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling upp-dragit åt Naturvårdsverket att kontinuerligt följa upp utvecklingen av miljöanpas-sad offentlig upphandling. Denna granskning av upphandlingar utgör en del av uppföljningen.

Rapporten är framtagen av Ulrika Sjöholm och Annelie Sunnermalm på OPIC AB på uppdrag av Naturvårdsverket. Miljöstyrningsrådet har bidragit med värdefulla synpunkter inför planeringen och genomförandet av studien. Tomas Chicote har varit ansvarig projektledare på Naturvårdsverket.

Stockholm februari 2008 Naturvårdsverket

(5)

(6)

FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 8

BAKGRUND OCH SYFTE 9

METOD 10 PRODUKTOMRÅDEN 11

UPPHANDLANDE ENHETER 12

VÄLDEFINIERADE OCH ICKE VÄLDEFINIERADE MILJÖKRAV 13

TYPER AV MILJÖKRAV 14

RESULTAT 15

Övergripande statistik 15

Andel upphandlingar med miljökrav 15

Andel upphandlingar med välformulerade miljökrav 15

Kommuner, landsting & statliga myndigheter 16

Stora, medelstora och små kommuner 17

Jämförelse mellan varu- och tjänsteupphandling 18

Resultat per produktgrupp 19

Länsvis fördelning 20

Specifika miljökrav 22

Förekommande typer av miljökrav 22

Exempel på krav som förekommer 23

KOMMENTARER 27 BILAGA 29 Produktområden - Varor 29 AV-produkter 29 Belysningsprodukter 34 Byggmaterial 38 Drivmedel 41 Fordon 45

(7)

IT-produkter 58

Kemisk-tekniska produkter 62

Kontorsmaterial (ej papper) 67

Livsmedel 72

Medicinteknisk utrustning och tillbehör 77

Möbler och inredningar 81

Pappersprodukter 84 Textilier 91 Sjukvårdens förbrukningsprodukter 96 Vitvaror 111 Produktområden - tjänster 118 Godstransport 118

Installations- & reparationsarbeten 123

Persontransport 126 Städning/lokalvård 131 Tvätt- och textilservice 135 Bevakning 140 Tryckeritjänster 143 Avfallshantering 147 Grönyte-, parkskötsel 151 Hotelltjänster 155

(8)

För att se i vilken utsträckning miljökrav ställs vid offentlig upphandling har Na-turvårdsverket låtit genomföra en granskning av 270 upphandlingar gjorda av kommuner, landsting och statliga myndigheter under 2006. Granskningen omfattar 27 olika produktområden.

Upphandlingarna har studerats för att se om miljökrav förekommer och huruvida kraven är väldefinierade ur ett upphandlingstekniskt perspektiv. För att ett miljö-krav ska anses som väldefinierat måste det klart framgå vad som krävs av leveran-tören eller av varan/tjänsten för att uppfylla kravet eller vad som kommer att till-mätas betydelse vid prövningen.

Resultatet visar att miljökrav har ställts i 78 procent av de granskade upphandling-arna. I 13 procent av dessa upphandlingar har dock endast icke väldefinierade mil-jökrav ställts. Dessutom förekommer icke väldefinierade milmil-jökrav till viss del i 20 procent av upphandlingarna med miljökrav.

Störst andel miljökrav, men även störst andel icke väldefinierade krav, återfinns i landstingens upphandlingar där miljökrav ställts i 92 procent av fallen. I 16 procent av de upphandlingar där miljökrav ställs, förekommer dock endast icke väldefinie-rade miljökrav och i 29 procent förekommer icke väldefinieväldefinie-rade krav vid sidan av väldefinierade krav. I upphandlingar gjorda av kommuner utgör andelen upphand-lingar med miljökrav 76 procent. I 13 procent av dessa förekommer endast icke väldefinierade miljökrav och i 14 procent icke väldefinierade miljökrav till viss del. Miljökrav förekom i 70 procent av de statliga myndigheternas upphandlingar. I 9 procent av dessa förekom endast icke väldefinierade miljökrav och i 22 procent delvis icke väldefinierade miljökrav.

En jämförelse mellan stora, medelstora och små kommuner visar att det inte är någon större skillnad mellan förekomsten av miljökrav i upphandlingar gjorda av medelstora respektive små kommuner, 78 procent respektive 73 procent. I de upp-handlingar som har genomförts av stora kommuner har miljökrav ställts i 100 pro-cent av upphandlingarna.

Granskningen visar ingen skillnad i frekvensen av miljökrav i upphandlingar av varor eller tjänster. I både tjänste- och varuupphandlingar ställs miljökrav i 78 procent av upphandlingarna.

Miljökrav i form av obligatoriska krav på leverantören är den vanligaste typen av miljökrav. Sådana krav förekommer i nära hälften av de 270 upphandlingarna. De vanligaste typerna av miljökrav rör ingående ämnen, miljöledningssystem, miljöar-bete och producentansvar för förpackningar.

(9)

To ascertain the extent to which environmental criteria are included in public curement, the Swedish EPA has commissioned a survey of 270 procurement pro-cedures carried out by municipalities, county councils and government agencies in 2006. The survey covers 27 product areas. The procurement procedures have been studied to see whether environmental criteria are included and whether they are well defined in technical terms. An environmental criterion will be considered well defined if the requirements to be met by the supplier or by the goods or services are clearly stated, or if the criteria to which importance will be attached when consider-ing tenders are made clear.

The results show that environmental criteria were specified in 78 per cent of the procedures surveyed. However, 13 per cent of those procedures involved mental criteria that were not well defined. Moreover, there were some environ-mental criteria that were not well defined in 20 per cent of the procurement proce-dures that included environmental criteria.

The greatest proportion of environmental criteria, as well as the greatest proportion of criteria that were not well defined, were found in county council procurement procedures, where environmental criteria were specified in 92 per cent of cases. However, only environmental criteria that were not well defined were included in 16 per cent of the procurement procedures involving environmental criteria; envi-ronmental criteria that were not well defined were present alongside well-defined criteria in 29 per cent of cases. 76 per cent of municipal procurement procedures included environmental criteria. 13 per cent of those procedures only included environmental criteria that were not well defined; 14 per cent included some envi-ronmental criteria that were not well defined. Envienvi-ronmental criteria were included in 70 per cent of government agency procurement procedures, of which nine per cent only included environmental criteria that were not well defined and 22 per cent some criteria that were not well defined.

A comparison between large, medium-sized and small municipalities reveals no great difference between the inclusion of environmental criteria in procurement procedures performed by medium-sized and small municipalities - 78 and 73 per cent, respectively. Environmental criteria were stipulated in 100 per cent of pro-curement procedures carried out by large municipalities.

The survey reveals no difference in the frequency of environmental criteria in pro-curement of goods and services. Environmental criteria were specified in 78 per cent of procedures for both goods and services.

Environmental criteria in the form of compulsory requirements to be met by sup-pliers are the most common form of environmental criteria. They were included in almost half of the 270 procurement procedures. The most common requirements concern constituent substances, environmental management systems, environ-mental performance and producer responsibility for packaging.

(10)

Riksdagen beslutade 2007 om en handlingsplan för miljöanpassad offentlig upp-handling. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att följa upp effekterna av genomfö-randet av handlingsplanen. Som ett steg i uppföljningen ger denna rapport en bild av nuläget när det gäller ställandet av miljökrav och kvaliteten på dessa krav. Rapporten avser en deskriptiv studie av 270 svenska upphandlingar. Urvalet av dessa upphandlingar har skett bland samtliga 2006 års upphandlingar – både över och under tröskelvärdena – inom 27 olika produktområden. Både varuupphand-lingar och tjänsteupphandvaruupphand-lingar finns representerade.

Syftet med studien är att ge en bild av hur många av dessa upphandlingar som innehåller miljökrav, och den upphandlingstekniska kvaliteten på miljökraven. Studien besvarar följande frågor:

• I hur många upphandlingar ställs miljökrav?

• I hur stor andel av upphandlingarna förekommer icke väldefinierade krav?

• Är det skillnad mellan kommuner, landsting och statliga myndigheter? • Är det skillnad beroende på storlek på kommuner?

• Är det skillnad mellan varu- respektive tjänsteupphandlingar? • I vilka produktgrupper ställs miljökrav frekvent/mindre frekvent? • Hur ser den länsvisa fördelningen ut?

• Vilka typer miljökrav förekommer i materialet?

• Ställs kraven som obligatoriska krav, utvärderingskriterier eller särskilda kontraktsvillkor?

• Vilka verifikat förekommer? • Nämns EKU-verktyget?

(11)

Själva arbetet har gått till på följande sätt. Först har det tagits fram 27 listor (en lista per produktområde) där alla annonserade upphandlingar 2006 avseende valda områden finns med. All information härrör från OPICs databas1_.

Varje produktområde som har valts ut att omfattas av studien har definierats med hjälp av de s.k. CPV-koderna2 eftersom upphandlingarna i databasen kategoriseras med hjälp av dessa koder. Tio upphandlingar i varje produktgrupp har valts ut ma-nuellt ur resultatet av sökningarna i databasen. Tillvägagångssättet – mama-nuellt – har valts för att undvika att inkludera upphandlingar som inte stämmer helt överens med CPV-kodningen. Kodningen görs nämligen av ansvarig upphandlare på den upphandlande enheten, vilket helt naturligt har resulterat i en icke enhetlig kod-ning. Genom ett manuellt urval har det också varit möjligt att få en någorlunda rättvisande fördelning mellan olika kategorier av upphandlande enheter – kommu-ner, landsting och statliga myndigheter.

De upphandlingar som har valts ut att ingå i studien har lagts in i en Excel-fil med kolumner för olika typer av miljökrav. Därefter lästes varje förfrågningsunderlag noggrant igenom och noteringar gjordes i Excel-filen, dels om krav i de olika kate-gorierna, dels hur/var kraven ställs, om det är som obligatoriska krav, utvärde-ringskriterier eller som särskilda kontraktsvillkor samt om det förekommer icke väldefinierade krav.

Rapporten delas upp i två delar; en första del som behandlar resultatet och visar detta på ett överskådligt sätt med hjälp av diagram och tabeller och en bilaga där respektive produktområde på ett detaljerat sätt redovisas för sig. För varje produkt-område ges exempel på väldefinierade och icke väldefinierade krav samt olika typer av miljökrav.

1_{OPIC AB har sedan år 2000 kontinuerligt samlat in alla upphandlingar som annonserats i Sverige.}

Upphandlingarna, i de flesta fall inklusive förfrågningsunderlag och kravspecifikationer finns samlade i en sökbar databas.

2_{För att kunna definiera de produkt- och tjänsteområden som kan förekomma i offentlig upphandling}

och underlätta arbetet med statistik, har man på gemenskapsrättslig nivå skapat en lista med olika områden. Varje område attribueras av ett åttasiffrigt nummer kallat CPV-kod. På detta sätt kan leveran-törer lätt hitta de upphandlingar som är relevanta för just dem i databaser där man samlar annonser. Det finns 61 olika huvudkoder som var och en beskriver ett produktområde, t.ex. undervisning, livsme-del och drycker eller finansiella förmedlingstjänster. Inom huvudkoderna ryms sedan ytterligare koder

(12)

27 produktområden innefattas i studien. Utgångspunkten var de 20 produktområ-den som listades på Miljöstyrningsrådets webbplats i juli 2007. Justeringar gjordes sedan utifrån vilka områden som det var svårt att hitta många underlag till. I denna genomgång exkluderades batterier, handikapphjälpmedel, strömförsörjningsenheter och röntgenfilm. Vidare involverades Miljöstyrningsrådet i arbetet med att välja ut relevanta produktgrupper. Adaptrar till mobiler, byggmaterial, elinstallationsmate-rial, avfallshantering, bevakning, grönyte- och parkskötsel, hotelltjänster, installa-tions- och reparationsarbeten, städning och tryckeritjänster lades till. Transport delades dessutom in i två grupper; godstransport respektive persontransport. Med utgångspunkt av Miljöstyrningsrådets synpunkter kom listan att slutligen att se ut som nedan.

Produktområden – varor Produktområden – tjänster

Adaptrar till mobiler Avfallshantering

AV-produkter Bevakning (rondering)

Belysningsprodukter (lysrör, lampor & armaturer) Godstransport

Byggmaterial Grönyte-, parkskötsel

Drivmedel Hotelltjänster

Elinstallationsmateriel Installations- & reparationsarbeten

Fordon Persontransport

IT-produkter (datorer, skrivare, skanner, kopiatorer etc.) Städning/lokalvård Kemisk-tekniska produkter (tvätt-, rengöringsmedel) Tryckeritjänster Kontorsmaterial (ej papper) Tvätt- och textilservice Livsmedel

Medicinteknisk utrustning och tillbehör Möbler och inredningar

Pappersprodukter

Sjukvårdens förbrukningsprodukter Textilier

(13)

Urvalet av de upphandlingar som omfattas av studien har på Naturvårdsverkets önskan gjorts bland kommuners, landstings och statliga myndigheters upphand-lingar. Det är dock värt att notera att gruppen upphandlande enheter inte endast innefattar regionala och statliga myndigheter. De kategorier av upphandlande enhe-ter som kan omfattas av definitionen upphandlande enheenhe-ter i lag (1992:1528) om offentlig upphandling är följande:

För att få fram fördelningen mellan de tre typer av upphandlande enheter som stu-dien har avgränsats till att omfatta, har det räknats fram hur stor del av de upphand-lingar3_{som gjordes av kommuner, landsting och statliga myndigheter som}

respek-tive grupp representerar. Denna studie baseras på hur fördelningen såg ut för samt-liga upphandlingar som genomfördes år 2005. Då antalet och fördelningen är snar-lik varje år, torde detta vara jämförligt.

I denna studie fördelas de 270 upphandlingarna följande sätt:

Fördelningen mellan de olika enheterna har så långt det har varit möjligt hållits identisk för respektive produktområde. Avseende vissa produktområden så har det dock inte varit möjligt att följa en identisk fördelning på grund av upphandlingsbe-ståndet. Ett exempel på detta är medicinteknisk utrustning där landstingen utgör 100 procent. I bilagan redovisas fördelningen för varje produktområde.

3_{Med ”upphandlingar” avses publicerade upphandlingsannonser. En annons kan dock innebära flera}

upphandlingar eftersom många enheter har samordnat inköpen med andra upphandlande enheter. I

Kommun/landstingsägda subjekt Kommuner

Landsting

Privata bolag med viss offentlig koppling Statlig myndighet

Statliga bolag Statliga myndigheter Övriga

Typ av upphandlande enhet Antal upphandlingar

Kommuner 155

Landsting 51

Statlig myndighet 64

(14)

väldefinierade miljökrav

Beroende på vilken funktion som den upphandlande enheten vill ge ett miljökrav så har denne möjlighet att ställa kravet som obligatoriskt krav, som ett utvärderings-kriterium eller som ett särskilt kontraktsvillkor (det vill säga något som skall vara uppfyllt under avtalstiden). Ett obligatoriskt krav kan ta fasta på antingen leveran-tören eller på tjänsten/varan medan ett utvärderingskriterium skall avse det som upphandlas.

Ett väldefinierat miljökrav i en upphandling skall antingen tillförsäkra den upp-handlande enheten att en viss nivå på miljöarbete finns hos leverantören eller att varan uppfyller ett visst mått av miljöprestanda. Man kan också använda det på så sätt att uppfyllandet av miljökrav premieras genom att anbudet får en högre poäng i utvärderingen. Om miljökravet inte uppfyller något av dessa alternativ har det klas-sificerats som icke väldefinierat, det vill säga att miljö i anslutning till leverantö-rens egenskaper eller till det som upphandlas har nämnts på ett eller annat sätt utan att det i slutändan står klart att uppfyllandet ger leverantören en fördel i upphand-lingen.

Ett exempel på ett icke väldefinierat miljökrav är att leverantören skall redovisa sitt miljöarbete. Detta är ett obligatoriskt krav och måste uppfyllas för att leverantörens anbud ska kunna kvalificera sig för en vidare prövning. Vad som måste uppfyllas är dock att en beskrivning finns, inte att miljöarbetet håller viss kvalitet. En leve-rantör med ett utomordentligt bra miljöarbete får härmed ingen fördel gentemot en leverantör med ett nästan obefintligt miljöarbete eftersom det är den blotta existen-sen av en beskrivning som kravet omfattar.

Ytterligare exempel är när det av formuleringen inte framgår vad som skall bedö-mas, till exempel att ”miljö kommer att utvärderas” eller ”leverantören skall ha ett miljöarbete.” eller ”produkten skall vara miljövänlig”. Det kan också vara utföran-dekrav som stipulerar att ”tjänsten skall utföras på ett miljövänligt sätt”.

Om ett miljökrav är väldefinierat eller inte har naturligtvis bedömts med hänsyn till dess kontext. Om det till exempel ställs krav på att det skall finnas en beskrivning av leverantörens miljöarbete samtidigt som man i utvärderingen bedömer vissa miljökriterier så klassificeras inte det obligatoriska kravet som icke väldefinierat. Bedömningen av om ett krav är väldefinierat sker således ur ett upphandlingstek-niskt perspektiv. Däremot har inte kravens materiella kvalitet bedömts, dvs. om de får någon verklig effekt för miljön eller marknaden för miljöanpassade produkter.

(15)

Som utgångspunkt för vilka typer av krav som skulle ingå i studien var Miljöstyr-ningsrådets förslag på miljökrav avseende de olika produktområdena föremål för genomgång. Under arbetets gång kompletterades sedan denna lista i takt med att andra typer av krav påträffades i upphandlingarna. Kraven från Miljöstyrningsrådet fick dock stå kvar trots att vissa av dem inte användes i någon av de 270 upphand-lingarna (integrerad produktion, belastningsindex och ekologiska produkter exklu-sive ekologiska livsmedel). Nedan följer samtliga typer av miljökriterier som studi-en har utgått ifrån.

Avfallshantering, återvinning Miljöfarlig

Bränsleförbrukning Miljöhänsyn, allmänna miljöeffekter

Djurvänligt Miljöklass, Euro-klass

Ekologiska livsmedel Miljöledningssystem

Ekologiska produkter (IFOAM, textilier) Miljömärkning Emissioner, utsläpp, avgaser, avgasrening Miljöplan

Energiförbrukning Miljöpolicy

Förnybara/alternativa bränslen Miljöprogram

Förpackningar (lätta att återvinna, sortera) Märkning av plastförpackningar

Ingående ämnen/material Producentansvar för elektroniska produkter Integrerad produktion Producentansvar för förpackningar

Klimatpåverkan Produktdeklaration

Kunskap om miljö Rullmotstånd, belastningsindex

Lagkrav Sparsam körning

Ljusutbyte, tillskottsljus Utsläpp vid produktionen

Miljöarbete Vattenförbrukning

Miljöavgift Ålder

(16)

Övergripande statistik

Andel upphandlingar med miljökrav

Av 270 granskade upphandlingar förekommer miljökrav i 210 upphandlingar. Därmed saknar 60 upphandlingar miljökrav.

Andel upphandlingar med välformulerade miljökrav

Av de 210 upphandlingar där det ställts miljökrav förekommer • enbart väldefinierade krav i 141 upphandlingar.

• enbart icke väldefinierade krav i 27 upphandlingar. • icke väldefinierade krav till viss del i 42 upphandlingar. Fördelningen illustreras i diagrammet nedan:

78% 22% Miljökrav Ej miljökrav 67% 20% 13%

Enbart väldefinierade miljökrav Icke väldefinierade miljökrav förekommer till viss del Endast icke väldefinierade miljökrav

(17)

Kommuner, landsting & statliga myndigheter

Av de 270 studerade upphandlingarna är 155 genomförda av kommuner, 51 av landsting och 64 av statliga myndigheter. Fördelningen avseende huruvida det har ställts miljökrav eller inte per typ av upphandlande enhet ser ut på följande sätt:

Miljökrav Ej miljökrav

Här framgår en tydlig skillnad. Landstingen är de som ställer miljökrav i de flesta av de granskade upphandlingarna. Därefter kommer kommunerna och de statliga myndigheterna.

Fördelningen av de upphandlingar som innehåller miljökrav efter huruvida de är väldefinierade eller ej illustreras på följande sätt:

Endast väldefinierade miljökrav

Icke väldefinierade miljökrav förekommer till viss del Endast icke väldefinierade miljökrav

Kommuner ställer flest väldefinierade krav. Landstingen har flest upphandlingar där endast icke väldefinierade miljökrav ställs samt även där icke väldefinierade förekommer till viss del.

Kommun 76% 24% Statlig myndighet 70% 30% Landsting 92% 8% Kommun 73% 14% 13% Statlig myndighet 69% 22% 9% Landsting 29% 16% 55%

(18)

För att kunna se skillnad vad gäller storlek på kommuner har kommunerna delats upp i stora kommuner (fler än 200 000 invånare), medelstora kommuner (50 000-200 000 invånare) och små kommuner (under 50 000 invånare). Av de 155 kom-munupphandlingar som granskats är 8 stycken gjorda av stora kommuner, 51 stycken gjorda av medelstora kommuner och 96 stycken gjorda av små kommuner. Nedan visas i vilken utsträckning miljökrav ställts:

Samtliga upphandlingar som utfördes av stora kommuner innehåller miljökrav. Därefter går det i storleksordning; medelstora kommuner samt små kommuner. Fördelningen av upphandlingar som innehåller miljökrav efter huruvida de är väl definierade eller ej illustreras på följande sätt:

De stora kommunerna har flest väldefinierade miljökrav tätt följt av de små kom-munerna. Stora kommuner 100% 0% Medelstora kommuner 78% 22% Små kommuner 73% 27% Stora kommuner 75% 25% 0% Medelstora kommuner 70% 5% 15% Små kommuner 74% 13% 13%

(19)

Jämförelse mellan varu- och tjänsteupphandling

Av de 270 studerade upphandlingarna avser 170 stycken varor och 100 stycken tjänster. Fördelningen av huruvida det har ställts miljökrav eller inte ser ut på föl-jande sätt:

Miljökrav har ställts i lika stor omfattning för varor och tjänster.

Fördelningen av de upphandlingar som innehåller miljökrav efter huruvida de är väl definierade eller ej illustreras på följande sätt:

Här föreligger den skillnaden att tjänsteupphandlingarna innehåller fler väldefinie-rade miljökrav än varuupphandlingarna. Varugruppen innehåller även fler upp-handlingar där endast icke väldefinierade miljökrav ställts.

Varor 78% 22% Tjänster 78% 22% Varor 62% 24% 14% Tjänster 75% 13% 12%

(20)

Kraven delas upp som obligatoriskt krav på leverantören, obligatoriskt krav på produkten, utvärderingskriterium samt kontraktsvillkor. Diagrammet nedan visar fördelningen av hur kraven har ställts i upphandling av varor och tjänster:

Resultat per produktgrupp

Nedan redovisas hur upphandlingarna med miljökrav fördelar sig på de olika pro-duktområdena. Man bör dock komma ihåg att studien avser endast tio upphand-lingar per produktgrupp och inte tolka resultatet generellt. Djupare studier krävs för att kunna ge en rättvisande bild för ett enskilt produktområde.

Varor: Miljökrav Ej miljökrav Antal upphan dlingar 84 86 39 12 25 47 44 0 20 40 60 80 100 120 140 Obligatoiskt krav på leverantören Obligatoriskt krav på produkten Utvärderingskriterium Kontraktsvillkor Tjänster Varor 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 AV-p roduk ter Belys ningpr oduk ter Byggm ater ial Drivm edel For don Ada ptrar till m obiler nstall ations mate rial IT-pro dukter -tek niska pro dukter Kontors mat erial Livsm edel edic intekn isk u trus tn. öbler oc h in redningar Pappe rspro duk ter Texti lier rdens förb rukn. prod. Vitvar or

(21)

Den varugrupp där det ställts minst miljökrav är IT-produkter. Därefter kommer elinstallationsmaterial och byggmaterial. De varugrupper där det har ställts flest miljökrav är kemisk-tekniska produkter och sjukvårdens förbrukningsprodukter där samtliga upphandlingar innehåller miljökrav.

Tjänster:

De tjänsteupphandlingar där det har ställts flest miljökrav är städning/lokalvård samt tvätt- och textilservice där samtliga upphandlingar innehåller miljökrav. Den tjänsteupphandling där miljökrav förekommer minst är bevakningstjänster med miljökrav i två av tio upphandlingar.

Länsvis fördelning

De 155 granskade kommunupphandlingarna har även fördelats länsvis. Även här bör man notera att det endast handlar om ett fåtal upphandlingar per län och inte tolka resultatet som generellt. Djupare studier av enskilda län behövs för att kunna uttala sig om läget.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Gods trans port Instal ltions - & rep arat ionsa rbeten Perso ntra nspo rt Städ ning/ lokalv ård Tvät t- oc h texti lserv ice Beva kning Tryc keritj änste r Avfa llshant ering Gröny te- pa rkskö tsel Hote lltjän ster

(22)

Län Antal granskade upphand-lingar Ställt miljökrav Enbart väldefini-erade miljökrav finierade miljökrav förekom-mer delvis Endast icke välde-finierade miljökrav Inga miljö-krav Blekinge 8 5 (62,5 %) 2 2 1 3 Dalarna 12 12 (100%) 9 2 1 0 Gotland 3 2 (67%) 1 1 0 1 Gävleborg 9 7 (78%) 5 1 1 2 Halland 6 6 (100%) 4 2 0 0 Jämtland 4 2 (50%) 1 1 0 2 Jönköping 15 10 (67%) 6 1 3 5 Kalmar 10 10 (100%) 7 1 2 0 Kronoberg 8 5 (62,5%) 5 0 0 3 Norrbotten 19 15 (79%) 9 2 4 4 Skåne 26 19 (73%) 14 4 1 7 Stockholm 49 39 (80%) 27 7 5 10 Södermanland 9 9 (100%) 6 3 0 0 Uppsala 13 10 (77%) 9 1 0 3 Värmland 10 8 (80%) 3 2 3 2 Västerbotten 5 2 (40%) 1 1 0 3 Västernorrland 17 12 (71%) 7 1 4 5 Västmanland 6 5 (83%) 3 2 0 1 Västra Göta-land 32 25 (78%) 17 6 2 7 Örebro 3 2 (67%) 2 0 0 1 Östergötland 6 5 (83%) 3 2 0 1

(23)

Specifika miljökrav

Förekommande typer av miljökrav

I tabellen nedan följer de typer av miljökrav som studien baseras på samt i hur många upphandlingar de förekommer. Tabellen innehåller även vad det är för typ av krav och i hur många upphandlingar det förekommer. Vilken typ av krav det är kan förekomma mer än en gång för samma miljökrav. Därmed stämmer inte antalet med det totala antalet granskade upphandlingar.

Miljökriterier Antal upphandlingar Obligatoriskt krav på leverantören Obligatoriskt krav på produkten Utvärderings- kriterier Kontrakts- villkor Oklart Avfallshantering, återvinning 46 7 15 9 12 4 Bränsleförbrukning 12 0 5 2 5 1 Djurvänligt 2 0 2 0 0 0 Ekologiska livsmedel 5 0 3 1 0 1 Ekologiska produkter (IFOAM, textilier) 0 0 0 0 0 0 Emissioner, utsläpp, avgaser, avgasre-ning 15 0 10 3 4 0 Energiförbrukning 21 0 12 6 6 1 Förnybara/alternativa bränslen 16 0 7 7 3 0 Förpackningar (lätta att återvinna,

sorte-ra) 4 0 1 3 0 0 Ingående äm-nen/material 107 2 75 20 21 9 Integrerad produk-tion 0 0 0 0 0 0 Klimatpåverkan 1 0 1 0 0 0 Kunskap om miljö 11 4 0 4 2 2 Lagkrav 16 6 5 0 6 0 Ljusutbyte, tillskotts-ljus 1 0 1 0 0 0 Miljöarbete 59 37 0 13 7 7 Miljöavgift 1 1 0 0 0 0 Miljöbilar 5 0 5 1 0 0

(24)

Miljöfarlig 32 2 25 2 1 4 Miljöhänsyn, allmän-na miljöeffekter 43 3 10 10 15 9 Miljöklass, Euro-klass 31 0 21 5 9 1 Miljöledningssystem 75 44 0 26 5 10 Miljömärkning 34 2 15 6 10 2 Miljöplan 16 7 0 4 4 1 Miljöpolicy 47 25 0 13 5 7 Miljöprogram 10 3 0 4 0 4 Märkning av plast-förpackningar 3 0 3 0 0 0 Producentansvar för elektroniska produk-ter 13 12 0 0 0 1 Producentansvar för förpackningar 60 52 0 5 1 3 Produktdeklaration 16 0 10 1 3 3 Rullmotstånd, be-lastningsindex 0 0 0 0 0 0 Sparsam körning 12 0 3 2 6 3

Utsläpp vid

produk-tionen 3 0 3 0 0 0

Vattenförbrukning 7 0 0 3 4 0

Ålder 5 0 3 1 1 0

De miljökriterier som används mest frekvent är Ingående ämnen/material, Miljö-ledningssystem samt Producentansvar för förpackningar. Ingående ämnen finns med i 40 procent av alla upphandlingar. Miljöledningssystem förekommer i 28 procent av samtliga upphandlingar där majoriteten ställs som obligatoriska krav på leverantören.

Exempel på krav som förekommer

Nedan följer tre exempel av varje typ av krav som finns med i förfrågningsunder-lagen.

Obligatoriska krav på leverantören:

• Leverantören skall bedriva miljöarbetet i företaget inom ramen av ett

miljöled-ningssystem. Miljöledningssystemet skall minst omfatta en miljöpolicy, en miljöut-bildning för all personal och miljömål med handlingsplaner för hur och när målen skall uppfyllas. Anbudsgivaren skall också ha metoder/rutiner för att säkerställa

(25)

att angivna krav och kriterier i förfrågningsunderlaget upprätthålls under en eventuell kontraktsperiod.

• Av anbudet skall framgå att anbudsgivaren uppfyller kraven för

producentansva-ret för förpackningar enligt lagen (1997:185 med senaste ändring). Producentan-svaret kan uppfyllas för offererade produkter genom att anbudsgivaren eller att anbudsgivarens leverantörer i tidigare led är ansluten till REPA-registret eller motsvarande, eller genom att anbudsgivaren har ett eget upprättat system. Av an-budet skall framgå att offererade produkter uppfyller kraven i förpackningsdirek-tivet (94/62/EG, 2004/12/EG), detta gäller även anbudsgivarens leverantörer i ti-digare led.

• Entreprenören skall ha skriftligt dokumenterade rutiner som säkerställer att de

risker som identifierats som miljökritiska blir omhändertagna. Entreprenörens miljöplan skall anpassas till den för projektet gemensamma miljöplanen.

Obligatoriska krav på produkten:

• Massa som ingår i pappersprodukten skall vara blekt utan klorgas, dvs enligt

ECF- eller TCF-metoden . Ett representativt medelvärde för AOX-utsläppet till re-cipient får inte överstiga 0,25 kg/ton massa med 90procent TS. Detta gäller för varje enskild ingående massa. Plastprodukter skall vara fria från tillsats av bly.

• Produkten skall inte klassificeras som miljöfarlig enligt Kemikalieinspektionens

föreskrifter (KIFS 1994:12 med ändringar) och EG:s preparatdirektiv (1999/45/EG med ändringar).

• Fordon som används för tjänsten skall drivas med miljöklass 1 bensin/diesel eller

miljömässigt bättre drivmedel.

Utvärderingskriterier:

• Bedömningskrieterier: Kvalitets- och Miljösäkring 10 procent, tillämpning och

be-skrivning av kvalitets- och miljöprogram

• Utvärdering: Pris 80 procent, Miljömärkning 20 procent. Utvärderingen av

krite-riet ”Miljömärkning” kommer sedan att ske enligt en modell där det anbud som erbjuder flest miljömärkta produkter tilldelas 5 poäng.

• Det anbud kommer att antas som bedöms vara ekonomiskt mest förmånligt med

hänsyn tagen till kriterierna pris (70 procent) och miljöhänsyn (30 procent). Om anbudsgivaren inte kan visa att HA-fria däck samt miljövänliga oljor och drivme-del används erhålls 0 procent av poängen (maximalt 3 poäng). Om anbudsgivaren kan med intyg eller referenser visa att HA-fria däck samt miljövänliga oljor och drivmedel används erhålls 50 procent av poängen. För full poäng krävs att an-budsgivaren kan visa intyg på godkänd miljöcertifiering eller motsvarande.

(26)

Kontraktsvillkor:

• Anbudet skall innehålla en beskrivning av de åtgärder som leverantören kommer

att vidta för att minimera skadlig påverkan på miljön under genomförandet av lo-kalvårdstjänsterna.

• Leverantören skall ansvara för att samtliga ordinarie förare är utbildade. I

spar-sam körning vid trafikstart eller påbörjar utbildning senast inom 6 månader från avtalsperiodens start och att nya ordinarie förare utbildas under hela avtalsperio-den. Planer för detta visas för beställaren vid avtalsstart.

• Leverantören skall i anbudet redovisa att de produkter som används uppfyller

produktrelaterade krav enligt kriterierna för Nordisk miljömärkning (Svanmärk-ning), kriterierna för Europeisk miljömärkning (Blomman) eller annan likvärdig miljömärkning.

(27)

(28)

Kommentarer

Studien ger vid handen att det finns en utbredd vilja bland upphandlande enheter att ta miljöhänsyn. Men att ställa miljökrav på ett bra sätt är inte någon enkel upp-gift, vilket är tydligt mot bakgrund av den höga frekvensen av icke väldefinierade miljökrav. Ett annat tecken på detta är att ställandet av miljökrav i många upphand-lingar vittnar om att det finns en klar förvirring när det gäller miljökravens roll i upphandlingen som helhet. I vissa upphandlingar dyker miljökrav upp lite varstans i underlaget, blandat väldefinierade och icke väldefinierade krav. Att avgöra om kraven passar bäst i kvalificeringsfasen, i prövningen av obligatoriska krav på va-ran eller tjänsten, i utvärderingen eller som utföva-randevillkor är ytterligare en svå-righet. Det finns ett tydligt behov av riktlinjer i hur upphandlaren ska tänka i detta avseende.

Många upphandlande enheter förhör sig om hur leverantörerna arbetar med miljö. Resultatet av detta avses användas i kommande upphandlingar, det vill säga av svaren får den upphandlande enheten en bild av hur långt leverantörerna har kom-mit i detta arbete och därmed vilka krav som kan ställas. Detta torde innebära att många upphandlande enheter inte anser sig ha tillräcklig information om vilka miljökrav som kan ställas i en upphandling och hur högt ribban ska läggas för att inte verka konkurrensbegränsande.

Miljöstyrningsrådet har dock arbetat med att ta fram konkreta miljökrav under lång tid och resultatet finns tillgängligt för alla och envar. Problemet tycks vara att få ut informationen till upphandlarna. I många fall har det visats prov på att intresse otvivelaktigt finns för att ställa miljökrav, men att kunskaperna brister. Många små upphandlande enheter torde inte heller ha samma resurser att lägga på exempelvis framtagning av miljökrav på egen hand.

Det finns vidare en tydlig svårighet i att finna en väl avvägd nivå på miljökraven. Samtidigt som upphandlande enheter vill främja och driva på ett gott miljöarbete hos leverantörerna genom att ställa miljökrav, får kraven inte verka konkurrensbe-gränsande. Ett tips är att tänka på alternativ (exempelvis att ställa krav på att miljö-ledningssystem ska finnas, men att det är innehållet som är viktigt, inte huruvida det finns ett certifikat eller inte). Ytterligare en viktig faktor är att ställa kraven som utförandevillkor. Utförandevillkoren bör dock vara mätbara och kontrollsystem bör upprättas. Ett exempel på lösning på problematiken kan vara användandet av mil-jöbonussystem som har införts av några upphandlande enheter. Detta bonussystem innebär att en entreprenör kan få en extra ersättning i form av en miljöbonus om denne använder förnyelsebara drivmedel eller renare arbetsmaskiner och fordon än vad den upphandlande enheten kräver i sina upphandlingar. Ersättningen utgår med ett extra belopp per utförd maskin- respektive fordonstimme.

(29)

(30)

Bilaga

Produktområden – Varor

AV-produkter

I sökningen har CPV-koden 32000000 använts. Upphandlingarna har sedan ge-nomgåtts manuellt avseende rubriceringen för att de valda upphandlingarna skall avse relevanta produkter. Samtidigt har hänsyn även tagits till vilken typ av upp-handlande enhet som har gjort respektive upphandling. CPV-trädet för koden 32000000 ser ut på följande sätt:

32000000: Radio-, televisions-, kommunikations- och telekommunikationsutrust-ning samt tillhörande utrusttelekommunikationsutrust-ning och apparater

32100000: Elektronrör och elektroniska komponenter

32200000: Överföringsutrustning för radiotelefoni, radiotelegrafi, radio-sändning och television.

32300000: TV- och radioapparater, ljud- eller videobandspelare eller vi-deoavspelare

32310000: Rundradiomottagare

32320000: TV-utrustning och audiovisuell utrustning

32330000: Apparater för ljud- och videoinspelning samt ljud- och videoav-spelning

32340000: Mikrofoner och högtalare

32350000: Delar till ljud- och videoutrustning 32360000: Snabbtelefoner

32400000: Nät

32500000: Telekommunikationsmateriel

Anledningen till att inte endast koden för tv-apparater och högtalare användes är att flera upphandlingar har kodats med den mer övergripande koden (32000000) och inte den specifika koden (32300000).

Fördelningen mellan kategorier av upphandlande enheter:

• Kommuner 6 st

• Landsting 1 st

• Statliga myndigheter 3 st

Resultat – ställs miljökrav?

I tre av tio upphandlingar har miljökrav inte ställs överhuvudtaget. I två av dessa poängteras dock att miljöfrågor är mycket viktiga för den upphandlande enheten. I

(31)

en av dessa upphandlingar, ombeds anbudsgivaren att fylla i en miljöspecifikation där frågor om miljöarbetet ställs. Men någon utvärdering sker ej.

I två av de tio upphandlingar där miljökrav av någon typ har ställts, är samtliga krav ospecificerade.

I en upphandling har den upphandlande enheten avseende miljökrav inte formulerat skall-krav uttryckligen. Av denna anledning kan miljökraven ej bedömas vara upp-handlingstekniskt väldefinierade. För andra tekniska specifikationer har dock detta gjorts, vilket skulle tyda på att intentionen inte är att kraven skall tolkas som obli-gatoriska. Däremot så har inte heller godkännande av avtalsvillkoren utformats som ett skall-krav heller.

I en av tio upphandlingar där miljöhänsyn förekommer, finns förutom väldefiniera-de krav även icke välväldefiniera-definieraväldefiniera-de krav.

Att man använder sig av EKU-verktyget nämns uttryckligen i två upphandlingar. Verifikat förekommer sällan.

I fem upphandlingar förekommer kvalificeringskrav och i samma upphandlingar ställs även krav på produkterna. I två upphandlingar anges miljökrav som utvärde-ringskriterier och i en upphandling som utförandevillkor.

Som kvalificeringskrav:

Producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter skall uppfyllas för offererade produkter genom att anbudsgivaren eller att anbudsgivarens leverantö-rer i tidigare led är ansluten till El-retur eller genom ett eget fungerande system. Från den 13 augusti 2005 gäller en ny lag om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (SFS 2005:209, 210).

Som tekniskt krav:

Batterier, klassificerade som miljöfarliga enligt Kommissionens Direktiv

91/157/EEC och 98/101/EEC ingår inte i produkten. Apparat kan stängas av full-ständigt (ingen signal/ström). Plast i varan innehåller inte tillsats av flamskydds-medlen PBB, PBDE och klorparaffiner (undantaget plast i elektriska/elektroniska komponenter och kablage samt återvunnen plast). Plast i varan (mekaniska delar över 25 gram) innehåller inte tillsats av bly.

Som utvärderingskriterium:

Till anbudet skall bifogas ifylld miljökravspecifikationsbilaga för AV-apparater. Utvärdering:

(32)

Pris 50 %, Kvalitet 50 % ( Funktion 10 %, Service/support 10 %, Produktsorti-ment/sortimentsbredd 10 %, Miljöaspekter 10 %, Leveranstid 10 %)

Som utförandevillkor:

Anbudsgivaren skall efter anmodan inlämna förslag till miljöplan. Innan arbetena, påbörjas dock senast i samband med att detaljerad tidplan för projektet redovisas (se AFD.41), skall förslag till projektspecifik miljöplan presenteras för beställaren. TE skall upprätta en miljöplan som redovisar de specifika och miljöpåverkande aktiviteter som skall genomföras i projektet.

Exempel ur förfrågningsunderlagen

Följande miljökriterier förekom i upphandlingarna:

Avfallshantering, återvinning Energiförbrukning Ingående ämnen Miljöfarlig Miljöhänsyn, miljöeffekter Miljöplan Miljöpolicy

Producentansvar för elektriska produkter Producentansvar för förpackningar

Miljöplan

Anbudsgivaren skall efter anmodan inlämna förslag till miljöplan. Innan arbetena, påbörjas dock senast i samband med att detaljerad tidplan för projektet redovisas (se AFD.41), skall förslag till projektspecifik miljöplan presenteras för beställaren. TE skall upprätta en miljöplan som redovisar de specifika och miljöpåverkande aktiviteter som skall genomföras i projektet.

Miljöplanen skall omfatta: produktval (AFD.262), arbetsmetodik, materialhanter-ing, omhändertagande av avfall (AFJ.72), begränsning av miljöstörande utsläpp (AFJ.44). Faktura förfaller inte till betalning förrän beställaren erhållit förslag till miljöplan.

(33)

Miljöpolicy

Entreprenören skall bifoga sin miljöpolicy till anbudet.

Producentansvar för elektriska produkter

Producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter skall uppfyllas för offererade produkter genom att anbudsgivaren eller att anbudsgivarens leverantö-rer i tidigare led är ansluten till El-retur eller genom ett eget fungerande system. Från den 13 augusti 2005 gäller en ny lag om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (SFS 2005:209, 210).

Producentansvar för förpackningar

Producentansvar för förpackningar skall uppfyllas för offererade produkter genom att anbudsgivaren eller att anbudsgivarens leverantörer i tidigare led är ansluten till REPA-registret eller genom ett eget fungerande system (SFS 1997:185 med ändringar).

Avfallshantering, återvinning

Minimikravet för källsortering av avfall (om inte speciella skäl i det enskilda fallet talar för annat) är:

− miljöfarligt avfall − skrot − brännbart material − fyllnadsmaterial − blandade fraktioner Miljöhänsyn, miljöeffekter

Val av produkter och material skall ske med en helhetssyn, där drift- och under-hållsaspekter under husets livslängd beaktas. Produkter och material skall ha en lång teknisk livslängd med låga drifts- och underhållskostnader och bör kunna återanvändas eller återvinnas när den tjänat ut, d.v.s. återanvändas i sin helhet, vara återvinningsbar som ny produkt eller användas för energiutvinning. Över-gripande kriterier vid val av produkter och material bör dessutom vara att miljöbe-lastningen blir så låg som möjligt under hela livscykeln och att råvarorna om möj-ligt kommer från förnyelsebara naturresurser som kan brytas ner i naturen.

Ingående ämnen

Fotohalvledare skall inte innehålla kadmium, bly och kvicksilver. Med detta avses att de skall innehålla mindre än 0,1 viktprocent av varje enskild tungmetall. Bak-grundsbelysning till platta bildskärmar skall inte innehålla mer än 3 mg kvicksilver

(34)

per lampa (i medeltal). Plastdetaljer som väger över 25 gram i offererad eller försåld utrustning skall inte innehålla bly eller kadmium som överskrider 0,1 re-spektive 0,01 viktprocent av varje enskild tungmetall. Plastdetaljer som väger över 25 gram i offererad eller försåld utrustning skall inte innehålla tillsats av flams-kyddsmedelen PBB, PBDE och klorparaffiner som överstiger 0,1 viktprocent (un-dantaget plast i elektriska/elektroniska komponenter och kablage samt återvunnen plast). Produkten skall vara fri från beryllium och brylliumoxid. Med detta avses att de skall innehålla mindre än 0,1 viktprocent av varje enskilt ämne.

Miljöfarlig

Redovisning av miljöfarliga ämnen enligt Kemikalieinspektionens Begränsningslis-ta och OBS-lisBegränsningslis-ta som entreprenören avser att använda skall redovisas för beställa-ren innan arbetet påbörjas.

Energiförbrukning

(35)

Belysningsprodukter

I sökningen har CPV-koden 31520000 (Lampor och belysningsarmatur) använts. Upphandlingarna har sedan genomgåtts manuellt avseende rubriceringen för att de valda upphandlingarna skall avse relevanta produkter. Samtidigt har hänsyn även tagits till vilken typ av upphandlande enhet som har gjort respektive upphandling. De upphandlingar som har valts ut för denna studie rör allmänna belysningspro-dukter. Fördelningen mellan kategorier av upphandlande enheter ser ut som följer: • Kommuner 6 st

• Landsting 1 st

I tre av tio upphandlingar nämns inte miljöhänsyn över huvud taget. I ytterligare två upphandlingar skall anbudsgivarna bifoga ifylld miljöbilaga för att svaren even-tuellt kan utgöra underlag till framtida krav vid upphandlingar, men det finns inget krav på miljön i de aktuella upphandlingarna. I båda dessa upphandlingar står att den upphandlande enheten använder sig av EKU-verktyget som underlag för sina miljökrav. I en av dessa upphandlingar finns även miljö med som ett kriterium för utvärderingen trots avsaknaden av miljökrav.

I en annan upphandling står det endast att anbudsgivaren skall ange företagets mil-jö- och kvalitetspolicy. Men det utvärderas ej. Därmed återstår det fyra upphand-lingar där tydliga miljökrav ställs.

Att man använder sig av EKU-verktyget nämns uttryckligen i två upphandlingar. I fyra upphandlingar förekommer skall-krav på leverantören (kvalificeringskrav) och i två av dessa ställs även krav på produkterna.

I en upphandling anges miljökrav som avtalsvillkor. Som kvalificeringskrav:

Säljaren skall ha fastställda rutiner för sitt miljöarbete, SS-EN ISO 14001 eller likvärdigt. Rutinerna skall vid anfordran redovisas för köparen.

(36)

Samtliga ljuskällor skall uppfylla bestämmelserna i direktiv 2002/95/EG – RoHS med de ändringar som träder i kraft den 1 juli 2006. Kvicksilverinnehållet skall ej vara mer än 2,5 mg/lampa för kompaktlysrör och lågenergilampor. Kvicksilverin-nehållet skall inte vara mer än 3 mg/lampa för övriga lysrör. KvicksilverinKvicksilverin-nehållet i mg skall vara mindre än livstiden i timmar/2500.

Livslängden definieras för ljuskällor med två fattningar som brinntiden (i timmar) fram till dess att ljusstyrkan endast är 90 % av den ursprungliga. Livslängden för ljuskällor med en fattning är medellivslängden (i timmar).

Som avtalsvillkor:

Anslutning skall finnas till El-Kretsen AB senast vid avtalstidens start.

Följande miljökriterier förekom i förfrågningsunderlagen:

Avfallshantering, återvinning Energiförbrukning Ingående ämnen Lagkrav Ljusutbyte, tillskottsljus Miljöarbete Miljöledningssystem Miljöpolicy Producentansvar, el Producentansvar, frp Miljöarbete

I denna upphandling ska bilagan ”Information om leverantörens eget miljöarbete” bifogas anbudet.

Miljöledningssystem

(37)

Miljöpolicy

I anbudet skall företagets miljö- och kvalitetspolicy anges.

Producentansvar, el

Producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter uppfylls för offererade produkter genom att anbudsgivaren eller att anbudsgivarens leverantörer i tidiga-re led är ansluten till El-tidiga-retur eller genom ett eget fungerade system . (SFS 2000:208 med ändringar). Ett eget upprättat system för att uppfylla producentan-svaret innebär att anbudsgivaren eller anbudsgivarens leverantörer i tidigare led bl.a. ska: informera kunder om sin skyldighet att ta emot uttjänta produkter, ta om hand de mottagna produkterna på ett miljöanpassat sätt samt lämna de upplys-ningar om innehållet som behövs för ett miljöriktigt omhändertagande. Systemet ska minst omfatta:

1. En beskrivning av rutiner för insamling.

2. Var, av vem och hur det insamlade materialet behandlas. Ange vilken typ av miljö- eller kvalitetssystem som tillämpas och tillstånd enligt miljöbalken. 3. Hur informationen till kunder om insamlingen ser ut.

Producentansvar, frp

Producentansvaret för förpackningar uppfylls för offererade produkter genom att anbudsgivaren eller att anbudsgivarens leverantörer i tidigare led är ansluten till REA-registret och /eller Svensk Glasåtervinning eller genom ett eget fungerande återvinningssystem.

Anslutning skall finnas till El-Kretsen AB senast vid avtalstidens start. Krav på färgåtergivning för samtliga ljuskällor: Ljuskällornas Ra-index skall vara 80 eller mer.

Ingående ämnen

Samtliga ljuskällor skall uppfylla bestämmelserna i direktiv 2002/95/EG – RoHS med de ändringar som träder i kraft den 1 juli 2006. Kvicksilverinnehållet skall ej vara mer än 2,5 mg/lampa för kompaktlysrör och lågenergilampor. Kvicksilverin-nehållet skall inte vara mer än 3 mg/lampa för övriga lysrör. KvicksilverinKvicksilverin-nehållet i mg skall vara mindre än livstiden i timmar/2500.

(38)

Livslängden definieras för ljuskällor med två fattningar som brinntiden (i timmar) fram till dess att ljusstyrkan endast är 90 % av den ursprungliga. Livslängden för ljuskällor med en fattning är medellivslängden (i timmar).

Energiförbrukning

Energiförbrukning skall uppfylla energiklass A eller B i enlighet med EU - direktiv 98/11/EC

Lagkrav

Lagstiftning: Samtliga offererade belysingsprodukter skall uppfylla SFS 1998:944 med ändringar, om förbud i vissa fall i samband med hantering, införsel och utför-sel av kemiska produkter (ref. direktiv 2002/95/EG (RoHS) ). Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/95/EG om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (RoHS - Restriciton of Hazardous Substances in Electrical and Electronic Equipment. RoHS-direktivets undantag tillåter ett maximalt kvicksilverinnehåll på 5 mg för standardlysrör och maximalt 8 mg för långlivslysrör.

Ljusutbyte, tillskottsljus

Obligatoriska krav på Ljuskällor: Raka lysrör ≥19W (T5 och T8, dock ej HO) Full-färg. C.1. Raka lysrör, ≥19W, skall minst uppfylla kriterierna för EU:s energiklass A och Ra-index ≥80.

Raka lysrör ≤18W (T5 high output, samtliga effekter, Fullfärg): Raka lysrör, ≤18W, skall minst uppfylla kriterierna för EU:s energiklass B och Ra-index ≥80. Alla lysrör, samtliga effekter, fullfärg med extra god färgåtergivning (Ra-index ≥90): Alla lysrör, samtliga effekter, skall minst uppfylla kriterierna för EU:s ener-giklass B och Ra-index ≥90.

Cirkellysrör skall minst uppfylla kriterierna för EU:s energiklass B och Ra-index ≥80.

Kompaktlysrör skall uppfylla minst kriterierna för EU:s energiklass B och Ra-index ≥ 80 samt ha en medellivslängd på ≥10.000 h enligt IEC EN 60901.

Lysrörslampor (lågenergilampor) (skruvsockel eller bajonett): Lysrörslampor skall uppfylla minst kriterierna för EU:s energiklass A och Ra-index ≥ 80 samt ha en medellivslängd på ≥10.000 h enligt IEC EN 60901.

(39)

Byggmaterial

I sökningen har följande CPV koder använts: 20100000 Sågat virke

20200000 Träskivor och faner

20510000 Trävaror och tillhörande artiklar 25230000 Byggmaterial av plast

28811000 Byggnadsmaterial

Upphandlingarna har sedan genomgåtts manuellt avseende rubriceringen för att de valda upphandlingarna skall avse relevanta produkter. Samtidigt har hänsyn även tagits till vilken typ av upphandlande enhet som har gjort respektive upphandling. De upphandlingar som har valts ut för denna studie rör allmänna byggmaterial. Fördelningen mellan kategorier av upphandlande enheter ser ut som följer:

• Kommuner 6 st • Landsting 1 st

I fyra av tio upphandlingar nämns inte miljöhänsyn över huvud taget. I ytterligare två upphandlingar finns endast icke väldefinierade krav. I en av dessa står det att anbudet skall innehålla uppgift om företaget är kvalitets- eller miljöcertifierat eller om arbete med detta pågår. Dessa uppgifter utgör endast information och används ej i utvärderingen. I en av tio upphandlingar förekommer ej väldefinierade krav till viss del.

EKU-verktyget nämns inte i någon upphandling.

I en upphandling förekommer skall-krav på leverantören (kvalificeringskrav) och i tre upphandlingar ställs krav på produkterna.

I två upphandlingar finns krav med som utvärderingsvillkor och i en upphandling anges miljökrav som avtalsvillkor.

Producentansvaret för förpackningar skall uppfyllas genom anslutning till REPA-registret eller genom eget fungerande system (SFS 1997:185 med senaste ändring).

(40)

Som tekniskt krav:

Produkter som innehåller följande kommer ej att upphandlas: CFC/ HCFC (freoner)

Virke från tropiska regnskogar som inte är FSC-godkänt

Flamskyddsmedlen: PBB (Polybromerad bifenyl), PBDE (Polybromerade difenyl-etrar)

Högre formaldehydemission än 0,13 mg/m³ luft.

Som utvärderingsvillkor

Det anbud som bedöms ha bästa virkeskvalitet med hänsyn tagen till tidigare erfa-renhet, pris och miljöhänsyn kommer därmed att antas.

Som avtalsvillkor:

Leverantören ska på begäran kostnadsfritt tillhandahålla miljöinformation av upphandlade produkter.

Ingående ämnen Miljöarbete

Miljöhänsyn, miljöeffekter, Miljövänlig Miljöledningssystem

Miljöpolicy

Miljöarbete

Hur anbudsgivaren arbetar med miljöfrågor t ex. enligt något miljöledningssystem, eget system eller om man är certifierad enligt ex. ISO skall anges i anbudsformulär – bilaga 1 och kommer att poängbedömas i anbudsutvärderingen.

(41)

Miljöpolicy

Finns miljöpolicy? Ställs krav på underleverantörer baserade på

miljöpoli-cyn/miljöprogrammet? Är företaget informerad om företagets miljöpolicy, mål och program?

Producentansvaret för förpackningar skall uppfyllas genom anslutning till REPA-registret eller genom eget fungerande system (SFS 1997:185 med senaste ändring).

Miljöhänsyn, miljöeffekter, Miljövänlig

Det anbud som bedöms ha bästa virkeskvalitet med hänsyn tagen till tidigare erfa-renhet, pris och miljöhänsyn kommer därmed att antas.

Ingående ämnen

Produkter som innehåller följande kommer ej att upphandlas: - CFC/ HCFC (freo-ner). - Virke från tropiska regnskogar som inte är FSC-godkänt. - Flamskyddsmed-len: PBB (Polybromerad bifenyl), PBDE (Polybromerade difenyletrar). - Högre formaldehydemission än 0,13 mg/m³ luft.

(42)

Drivmedel

I sökningen har CPV-koden 23111000 (Bensin och flygbränsle) använts. Upphand-lingarna har sedan genomgåtts manuellt avseende rubriceringen för att de valda upphandlingarna skall avse relevanta produkter. Samtidigt har hänsyn även tagits till vilken typ av upphandlande enhet som har gjort respektive upphandling. De upphandlingar som har valts ut för denna studie rör drivmedel för fordon och flygplan. Fördelningen mellan kategorier av upphandlande enheter ser ut som föl-jer:

• Kommuner 6 st (6) • Landsting 3 st (1)

• Statliga myndigheter 1 st (3)

Siffran inom parentes representerar den fördelning som övriga produktområden har. Inom det här produktområdet fanns totalt 3 st upphandlingar utförda av statliga myndigheter, men i två av dessa saknas förfrågningsunderlag. På grund av detta ersätts dessa två upphandlingar av två landstingsupphandlingar.

I en av tio upphandlingar nämns inte miljöhänsyn över huvud taget. I två av tio upphandlingar förekommer ej väldefinierade krav till viss del. I en upphandling står det som krav att man skall fylla i en miljöbilaga där frågor om miljölednings-system och miljömål ställs. Men svaren verkar sakna betydelse då priset står som 100 % i utvärderingen. I ytterligare en upphandling ställs ett börkrav på miljöled-ningssystem men även här saknas miljöhänsyn i utvärderingen.

EKU-verktyget används i en upphandling.

I fem upphandlingar förekommer skall-krav på leverantören (kvalificeringskrav) och i sex upphandlingar ställs krav på produkterna.

I en upphandling förekommer miljökrav i utvärderingen och i en upphandling an-ges miljökrav som avtalsvillkor.

Certifikat på miljöledningssystem eller miljöpolicydokument skall bifogas.

Som tekniskt krav:

(43)

Som utvärderingskriterium:

Finns miljöpolicy och miljömål? Ställs krav på underleverantörer baserade på miljöpolicyn/-programmet? Är personalen informerad om företagets miljöpolicy, mål och program?

Som avtalsvillkor:

Leverantörens skall vid utförande av uppdrag för Försvarsmakten försäkra sig om att uppgifterna genomförs inom ramen för gällande miljölagstiftning och med minsta möjliga miljöpåverkan. Försvarsmaktens Miljöpolicy, bilaga 6, skall följas.

Avfallshantering, återvinning Energiförbrukning Förnybara/alternativa bränslen Ingående ämnen Lagkrav Miljöarbete

Miljöhänsyn, miljöeffekter, Miljövänlig Miljöklass, Euro-klass

Miljöledningssystem Miljöpolicy

Miljöprogram

Produkt-, miljö-, miljövarudeklaration (ex. BASTA-system, PP (paper profile), EPD (environmental product declaration))

Miljöarbete

Anbudsgivaren skall i sitt anbud ge information om företagets miljö- och kvalitets-arbete. Finns miljömål? Finns miljösamordnare? Är personalen informerad om företagets miljöpolicy, mål och program?

(44)

Certifikat på miljöledningssystem eller miljöpolicydokument skall bifogas.

Miljöpolicy

Finns miljöpolicy och miljömål? Ställs krav på underleverantörer baserade på miljöpolicyn/-programmet? Är personalen informerad om företagets miljöpolicy, mål och program?

Miljöprogram

Finns miljöprogram?

Hushålla med råvaror och minimera avfall.

Miljöhänsyn, miljöeffekter, miljövänlig

En beskrivning av hur miljöhänsyn beaktas av anbudsgivaren.

Ingående ämnen

Minimera användning och spridning av för naturen främmande ämnen

Energiförbrukning

Minimera användning av energi och ändliga resurser

Miljödeklaration skall ifyllas och vara bilagd till anbudet.

Lagkrav

Gällande miljölagstiftning skall gälla.

Förnybara/alternativa bränslen

Observera att vi efterfrågar diesel i bulk med inblandning av 2-5 % rapsolja. Kommunen har förutom tankning från pump även köpt i bulk för tankning av kom-munbilar. Kommunen använder sig även av biogas som drivmedel. Kommun har som inriktning att alltmer gå över till biogas som drivmedel.

(45)

Miljöklass, Euro-klass

Offererade produkter skall uppfylla högsta möjliga miljöklass för varje drivmedels-typ.

(46)

Fordon

I sökningen har CPV-koden 3410000 (Motorfordon) samt koden 29221531

(For-don utan förare) använts. Upphandlingarna har sedan genomgåtts manuellt

avseen-de rubriceringen för att avseen-de valda upphandlingarna skall avse relevanta produkter. Samtidigt har hänsyn även tagits till vilken typ av upphandlande enhet som har gjort respektive upphandling.

Fördelningen mellan kategorier av upphandlande enheter ser ut som följer: • Kommuner 6 st

• Landsting 1 st

Urvalet baseras på ett antal olika kategorier av fordon såsom personbilar, minibus-sar, skotrar, motorcyklar samt räddningsbilar. De upphandlande enheterna finns representerade i olika regioner i Sverige.

I två av tio upphandlingar nämns inte miljöhänsyn över huvud taget. Båda dessa upphandlingar är utförda av statliga myndigheter. Den ena rör skotrar och den andra är en fyrhjulsdriven motorcykel. I två upphandlingar förekommer ej väldefi-nierade krav till viss del. I den ena upphandlingen står att leverantören skall fylla i en miljöbilaga där man frågar efter leverantörens miljöarbete, men svaren saknar betydelse då det inte finns med i utvärderingsvillkoren. I den andra upphandlingen står följande:

Fordonets koldioxidutsläpp (CO2) och bränsleförbrukning vid blandad körning skall framgå av anbudet.

Det är endast koldioxidutsläppet som finns med som utvärderingsvillkor.

I en upphandling bereds anbudsgivare även tillfälle att komma med egna lösningar som fördelaktigt påverkar miljö, kvalitet och pris.

EKU-verktyget nämns inte i någon upphandling.

I fyra upphandlingar förekommer skall-krav på leverantören (kvalificeringskrav) och i fyra upphandlingar ställs krav på produkterna.

I fem upphandlingar anges miljökrav som utvärderingskriterium. Ingen av upp-handlingarna har med utförandekrav/avtalsvillkor.

(47)

Leverantören skall för framtagning och tillverkning av räddningsbil BAS arbeta enligt riktlinjer i miljöledningssystem SS-EN ISO 14001.

Som tekniskt krav:

Det för fordonet erforderliga råmaterialet och produktionsprocesserna skall vara valda för att minimera den totala miljöpåverkan. Med total miljöpåverkan avses alla konsekvenser för miljön av råvaruutvinning, förädling, produktionsprocesser, energianvändning, utsläpp till miljön under produktion, användning och urdrift-tagning samt förorsakad avfallshantering, under fordonets hela livslängd.

Som utvärderingsvillkor:

Återvinningsbara drivmedel – ger 2 poäng. Om fordon som offererats drivs på alternativa återvinningsbara drivmedel som finns tillgängligt på marknaden er-hålls 2 poäng. Med förnyelsebara drivmedel avser vi fordon som kan köras på olika typer av drivmedel, t.ex. etanol/bensin, DME/RME/diesel o d.

Avfallshantering, återvinning Bränsleförbrukning

Emissioner, utsläpp, avgaser Energiförbrukning Förnybara/alternativa bränslen Ingående ämnen Miljöarbete Miljöbilar Miljöklass, Euro-klass Miljöledningssystem Miljöpolicy Miljöprogram

Produkt-, miljö-, miljövarudeklaration (ex. BASTA-system, PP (paper profile), EPD (environmental

(48)

product declaration)) Utsläpp vid produktionen Ålder

Miljöarbete

Anbudsgivaren skall redogöra för sitt interna miljöarbete genom att besvara frå-gorna i bifogad blankett ”Information om eget miljöarbete

Anbudsgivare som har ett certifierat miljöledningssystem kommer att prioriteras vid anbudsutvärderingen. Ett miljöledningssystem eller alla miljödokument upp-fyllda innebär att Ni kan anlitas för alla typer av uppdrag. Inget miljöledningssy-stem eller miljödokument uppfyllt innebär att Ni inte bör anlitas för uppdrag som har miljöpåverkan och underställs Inköpsavdelningen för prövning i varje enskilt fall.

Miljöpolicy

Finns miljöpolicy, program, miljömål, miljösamordnare? Ställs krav på underleve-rantörer baserade på miljöpolicyn/-programmet? Är personalen informerade om företagets miljöpolicy, mål och program? Tillämpar avtal med speditör/distributör som arbetar enligt egen miljöpolicy?

Miljöprogram

Finns miljöpolicy, program, miljömål, miljösamordnare? Ställs krav på underleve-rantörer baserade på miljöpolicyn/-programmet? Är personalen informerade om företagets miljöpolicy, mål och program?

Leverantören skall redovisa vilka ingående delar/produkter som är återvinnings-bara respektive innehåller miljöfarliga ämnen. Det skall klart framgå hur miljöfar-liga ämnen/produkter ska behandlas vid utbyte och skrotning.

Ingående ämnen

Anbudsgivare kommer i utvärderingen att åsättas ett 3 % lägre pris om fordonet är utrustat med däck (sommar och vinterdäck) utan HA-oljor. Att däcken är HA-fria skall styrkas via intyg ifrån däckleverantören.

(49)

Energiförbrukning

Det för fordonet erforderliga råmaterialet och produktionsprocesserna skall vara valda för att minimera den totala miljöpåverkan. Med total miljöpåverkan avses alla konsekvenser för miljön av råvaruutvinning, förädling, produktionsprocesser, energianvändning, utsläpp till miljön under produktion, användning och urdrift-tagning samt förorsakad avfallshantering, under fordonets hela livslängd.

Ställs krav på varudeklarationen vid upphandling av kemiska produkter?

Bränsleförbrukning

Bränsleförbrukning och CO2-utsläpp skall anges (för alla klasser) vid blandad körning enligt standard EU-norm, //EG-direktiv 80/1268-1999/100/EEG// l/km. Miljöbilsdefinitionen är:

Alternativbränsle bilar: Bilar som kan drivas med andra bränslen än bensin eller diesel och som har en bränsleförbrukning som inte överstiger 0,92 liter bensin/mil, 0,84 liter diesel/mil eller 0,97 kubikmeter gas/mil.

Emissioner, utsläpp, avgaser

För offererade fordon kommer Gröna bilisters omräkningstabell för beräkning av koldioxidutsläpp (g/km) att användas (se bilaga). Värt att notera är att värdena inkluderar även utsläpp under produktion och distribution av bränslet. Värdena avviker endast marginellt från uppgifterna som anges i vägtrafikregistret. Om en personbil är utrustad med teknik för drift endast med bensin, eller är utrustad med teknik för drift endast med diesel, får, enligt uppgift i vägtrafikregistret, utsläppet av koldioxid vid blandad körning inte överstiga 120 gram per kilometer. För mini-buss gäller 125 gram per kilometer. Drivmedelskostnad och koldioxidutsläpp be-räknas för gasfordon på fordonsgas (50 % naturgas och 50 % biogas).

Förnybara/alternativa bränslen

Minibussar och transportfordon (klass 6-8) skall drivas med helt eller i kombina-tion av förnyelsebara drivmedel. Drivmedel skall anges i anbudet. Miljöbilsdefini-tionen är:

Alternativbränsle bilar: Bilar som kan drivas med andra bränslen än bensin eller diesel och som har en bränsleförbrukning som inte överstiger 0,92 liter bensin/mil, 0,84 liter diesel/mil eller 0,97 kubikmeter gas/mil.