Hälsosamtal i Region Västmanland : En kvalitativ studie om 50-åringars uppfattningar om hälsosamtal och hälsosamma levnadsvanor

Akademin för hälsa, vård och välfärd

HÄLSOSAMTAL I REGION

VÄSTMANLAND

En kvalitativ studie om 50-åringars uppfattningar om hälsosamtal och

hälsosamma levnadsvanor

TOVE JANSON

Handledare: Anita Larsson Examinator: Robert Larsson Seminariedatum: 2020-04-28 Betygsdatum: 2020-05-28

SAMMANFATTNING

Region Västmanland arbetar med hälsoinriktat arbete för att främja hälsa och förebygga sjukdom. År 2017 påbörjades den förebyggande insatsen ”Hälsosamtal för 50-åringar”. Det går ut på att 50-åringar blir inbjudna till hälsosamtal där de går igenom levnadsvanor som exempelvis kost, fysisk aktivitet och tobaksbruk samt även värden utifrån olika blodprover som tagits innan samtalet. Syftet med hälsosamtalen är främst att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar 50-åringar har om hälsosamtalen som de deltagit i inom Region Västmanland. För att besvara syftet och frågeställningarna användes en kvalitativ metod och materialet samlades in genom semistrukturerade

intervjuer. Deltagarna till studien valdes genom ett strategiskt urval efter specifika kriterier. Efter intervjuerna analyserades materialet via manifest kvalitativ innehållsanalys. Det resulterade i ett resultat som visar att 50-åringarnas deltagande i hälsosamtalen främst grundades på att veta hur hälsostatusen är och att hälsosamtalsledarna har en avgörande roll för hur samtalen genomförs. De påvisade också att hälsosamtalen uppfattas ha påverkat hälsan.

Studiens slutsats är att hälsosamtalen påverkat hälsan positivt och att deltagandet främst beror på intresse om hälsan. Det var även viktigt hur hälsosamtalsledaren utför sitt arbete med hälsosamtalen för att inspirera 50-åringar till att förändra levnadsvanor.

Nyckelord: Förebyggande, Hälsofrämjande arbete, Hälsosamtal, Kvalitativ metod,

ABSTRACT

Region Västmanland engage in health oriented work to enhance health and obviate illnesses. In 2017 they introduced the ‘’Health conversations with 50 year olds’’ as a way to extend their health prevention work. In these health conversations, 50 year olds are invited to have a conversation with a health expert to discuss their living habits such as diet, physical activity and tobacco use and also vital signs. The purpose of these health conversations is mainly to prevent heart- and cardiovascular diseases as well as type 2-diabetes.

The purpose of this study is to research different views that 50 year olds who have

participated in these health conversations that Region Västmanland conducts may have. To fulfil the purpose and to answer the problem statement, a qualitative method was chosen and the material that is given in the result, was gathered through semi structured interviews. The participants in the study were chosen after a strategic selection according to specific criteria. After the interviews, the material was analyzed with a manifest qualitative content analysis. This presented a result which showed that 50 year olds desire to participate in these

conversations, mainly depends on the will to know their health status and the health conversation leaders has a crucial role in how the conversation was conducted. It was also proven that the health conversations had impacted the health of the participants. The conclusion of the study is that health conversations do affect health and the desire to participate was highly depending on having an interest in personal health. It was also important how the health conversation leaders performed their work of the health conversations to inspire the participants enough to make a change in their living habits.

Key words: Health dialogue, Health promotion work, Living habits, Prevention, Qualitative

INNEHÅLL

2.2.3 Socialstyrelsens nationella riktlinjer ... 4

2.2.4 Region Västmanlands hälsofrämjande arbete ... 4

2.3 Hälsan i Västmanland ... 4

2.4 Hälsosamtalen ... 5

2.4.1 Tidigare studier om hälsosamtal i Sverige ... 6

2.5 Teoretisk utgångspunkt ... 7

2.6 Problemformulering ... 8

3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8

4 METOD ... 9 4.1 Studiedesign ... 9 4.2 Urvalsmetod ... 9 4.3 Datainsamlingsmetod ... 10 4.4 Analysmetod ... 10 4.5 Kvalitetskriterier ... 12 4.6 Etiska överväganden ... 12 5 RESULTAT ... 13

5.1 Motiv till deltagandet i hälsosamtalen ... 14

5.1.1 Positivt med förebyggande arbetsmetod ... 14

5.1.2 Kunskaper om levnadsvanor och kostnadsfri hälsobedömning ... 15

5.2 Uppfattningar om hälsosamtalens utformning ... 16

5.3 Uppfattningar kring hälsosamtalens genomförande ... 17

5.3.1 Delaktighet i hälsosamtalens genomförande ... 17

5.4 Uppfattningar om hälsosamtalens påverkan på hälsan ... 18

5.4.1 Ökad medvetenhet om förändring för hälsosammare levnadsvanor ... 18

6 DISKUSSION ... 20 6.1 Metoddiskussion ... 20 6.1.1 Diskussion om metodval ... 20 6.1.2 Urvalsdiskussion ... 20 6.1.3 Diskussion om datainsamlingsmetod ... 21 6.1.4 Analysdiskussion ... 23 6.1.5 Diskussion om kvalitetskriterier ... 23 6.1.6 Etikdiskussion ... 24 6.2 Resultatdiskussion ... 25

6.2.1 Diskussion om motiv till att delta i hälsosamtalen ... 25

6.2.2 Diskussion om utformning av hälsosamtalen ... 27

6.2.3 Diskussion om hur hälsosamtalen genomfördes ... 28

6.2.4 Diskussion om hur hälsosamtalen påverkat hälsan ... 28

7 SLUTSATS ... 29

7.1 Praktiska implikationer ... 30

7.2 Förslag till fortsatt forskning ... 30

REFERENSLISTA ... 31 BILAGA A; MISSIVBREV

1 INTRODUKTION

Hjärt- och kärlsjukdomar var en av de främsta dödsorsakerna i Sverige år 2018 och det är även en av Sveriges vanligaste folksjukdomar tillsammans med typ 2-diabetes. För att förebygga sjukdomarna finns det olika förebyggande insatser som genomförs, dessa insatser kan exempelvis vara hälsosamtal. I Region Västmanland genomförs hälsosamtal för 50-åringar regelbundet från och med år 2017. Under hälsosamtalen med 50-50-åringarna går samtliga levnadsvanor och eventuella underliggande sjukdomar igenom tillsammans med en hälsosamtalsledare. Vid förändring av levnadsvanorna kan eventuella sjukdomar förebyggas. Alla 50-åringar i Västmanland får en inbjudan till hälsosamtalen och det är ett kostnadsfritt besök. Hälsosamtal som förebyggande insats är ett aktuellt ämne då Sveriges åttonde folkhälsopolitiska målområde syftar till en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård utefter befolkningens behov.

Intresset för hälsosamtalen väcktes efter mejl-kontakt med en kontaktperson som arbetar med att koordinera hälsosamtalen i Region Västmanland. Vidare förklarade kontaktpersonen att de redan har statistik omvad hälsosamtalen gav för resultat men ingenting om

deltagandet eller uppfattningar om samtalen. Därav intresset att studera 50-åringars uppfattningar av själva samtalen. Ytterligare en aspekt som ansågs vara intresseväckande var hur förbyggande insatser som hälsosamtal kan påverka levnadsvanor samt även hälsan generellt. När studien påbörjades hade författaren ingen djupare kunskap om samtalen mer än att syftet med hälsosamtalen är att arbeta förebyggande mot hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

2 BAKGRUND

I bakgrunden beskrivs centrala begrepp för studien. Därpå förklaras Sveriges folkhälsopolitik kopplat till Region Västmanlands hälsoinriktade arbete och hur hälsostatusen i Västmanland är och vad hälsosamtalen innehåller. Därefter beskrivs tidigare studier om hälsosamtal i Sverige. Slutligen förklaras Hälsa-tilltromodellen som är studiens teoretiska utgångspunkt. Det som avslutar bakgrunden är en problemformulering som sedan knyts an med studiens syfte.

2.1 Centrala begrepp

Hälsa

Är ett diffust begrepp men komponenterna som ingår i begreppet är relaterade till fysisk, psykisk och social hälsa. Hälsa kan liknas med välbefinnande och livskvalitet vilket kan förklaras som att vara tillfreds med livet (Ejlertsson & Andersson, 2009). Enligt World

Health Organization [WHO] definieras hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande” (WHO, 1948, s. 1).

Folkhälsa

Definierades av Regeringens folkhälsogrupp år 1989 som ”det tvärvetenskapliga område som syftar till att studera arbetslivets, levnadsvanornas, miljöns, samhällsstrukturens och

vårdsystemets betydelse för befolkningens hälsa samt hälso- och sjukvårdens effektivitet” (Ejlertsson & Andersson, 2009, s. 22).

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

Det hälsofrämjande perspektivet är en salutogen inriktning där hälsan främjas för att kontrollera och förbättra den egna hälsan. Det sjukdomsförebyggande perspektivet har istället en patogen inriktning vilket betyder att utgångspunkten är medicinsk bedömning. Det senare perspektivet används som infallsvinkel vid vissa symptom, sjukdomar och riskgrupper (Ejlertsson & Andersson, 2009).

Levnadsvanor

Är ett begrepp som förklaras som olika beteenden vilket påverkas av livsvillkor och levnadsförhållanden. Levnadsvanor innefattar exempelvis fysisk aktivitet, kost, alkoholkonsumtion och tobaksbruk (Folkhälsomyndigheten, 2018).

Health Literacy

Health Literacy kan förklaras som förståelse av hälsoinformation men också huruvida informationen kan användas för att främja den egna och samhällets hälsa (Olander, Ringsberg & Tillgren, 2014). Även Raynor (2012) beskriver att health literacy syftar till att utveckla kunskap om hälsa som gör att individer kan ta kontroll över sin egen hälsa. Att förstå health literacy kan exempelvis vara att begripa blodtrycksvärden eller information om blodfettsprover.

2.2 Sveriges folkhälsopolitik

I följande avsnitt beskrivs folkhälsa ur ett politiskt perspektiv samt hur Region Västmanland arbetar med folkhälsa.

2.2.1 Agenda 2030

United Nations [UN] arbetar bland annat med hållbar utveckling i världen och det är de som ligger bakom arbetet med Agenda 2030 och de 17 globala målen. Målområde tre är god hälsa och välbefinnande, det innebär bland annat förebyggande insatser för hälsan. Några av delmålen som ingår i målområde tre är att minska antalet dödsfall till följd av icke

smittsamma sjukdomar och främja mental hälsa genom förebyggande insatser (UN, 2015). För arbetet med Agenda 2030 tog Regeringskansliet år 2018 fram en handlingsplan för hur Sverige ska arbeta med de 17 globala målen. I handlingsplanen nämns åtgärder som Sverige bör genomföra för en hållbar utveckling. För målområde tre nämns även att Regeringen beslutade om en proposition för en utvecklad folkhälsopolitik som syftar till att arbeta mot en god och jämlik hälsa för hela befolkningen i Sverige (Regeringskansliet, 2018).

Agenda 2030 och de globala målen precis som Sveriges folkhälsopolitiska målområden är arbeten som både kommuner och regioner i Sverige arbetar med för att förbättra folkhälsan. Det görs genom regional och lokal implementering av nationella mål, strategier och

handlingsplaner (Prop. 2017/18:249).

2.2.2 Folkhälsopolitiken i Sverige

Arbetet med folkhälsa kräver samverkan mellan olika sektorer i samhället för att kunna uppnå det övergripande folkhälsopolitiska målet om goda förutsättningar för en god och jämlik folkhälsa i Sverige (Prop. 2017/18:249). Detta stärks av Axelsson och Axelsson (2006) som också betonar att samverkan mellan olika sektorer krävs för en god folkhälsa.

Propositionen ”god och jämlik hälsa- en utvecklad folkhälsopolitik” har som syfte att

förbättra livsvillkoren för socioekonomiskt utsatta grupper som har störst risk att drabbas av ohälsa och för tidig död. Det är även en viktig aspekt att uppmärksamma de olika

hälsoskillnaderna i samhället som ett problem. Målet för propositionen är att underlätta arbetet med folkhälsa för alla samhällsnivåer och att ansvaret på nationell nivå delas ut för olika aktörer. Regionerna i Sverige är aktörer som har en viktig roll inom folkhälsoarbetet i Sverige, med både hälsofrämjande men även sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård (Prop. 2017/18:249).

Propositionen har åtta folkhälsopolitiska målområden som är baserade på hälsans

bestämningsfaktorer. Två av målområdena är levnadsvanor och en jämlik hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det sjätte målområdet handlar om människors levnadsvanor, som kan bero på utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och social miljö. Levnadsvanor som tobaksanvändning, alkoholkonsumtion, fysisk inaktivitet och kostvanor är riskfaktorer för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Det åttonde målområdet handlar om en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård som syftar till att kunna erbjuda god vård som också ska

vara tillgänglig utefter invånarnas behov. Det kan vara hälsofrämjande, förebyggande, behandlande och rehabiliterade insatser (Prop. 2017/18:249).

2.2.3 Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Socialstyrelsen har utvecklat nationella riktlinjer som stöd för vad som bör prioriteras samt vilka metoder hälso- och sjukvårdsverksamheter bör arbeta med. Det finns riktlinjer för både diabetesvård, hjärtsjukvård och levnadsvanor (Socialstyrelsen, 2019).

Vidare påtalar Socialstyrelsen (2018c) huruvida förändring av levnadsvanor kan förebygga eller behandla sjukdom samt även förbättra hälsan. De rekommenderade insatserna för att förebygga sjukdomar är främst rådgivande samtal oavsett vilken levnadsvana det handlar om. Det finns även andra insatser som stödprogram och digitaliserade interventioner. Vid diabetesvård benämner Socialstyrelsen (2018a) att typ 2-diabetes kan förebyggas genom insatser som handlar om kost och fysisk aktivitet som leder till viktminskning. Hälso- och sjukvården kan erbjuda olika program som rör levnadsvanorna. Likaså vid hjärtvård påtalar Socialstyrelsen (2018b) att rådgivande samtal om levnadsvanor bör erbjudas till de som har eller riskerar att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom hjärt- och kärlsjukdomar kan förebyggas till viss del vid förändring av ohälsosamma levnadsvanor som tobaksbruk, fysisk inaktivitet och alkoholbruk (2018b).

2.2.4 Region Västmanlands hälsofrämjande arbete

Hälsoinriktat arbete är något som Region Västmanland arbetar med för att främja hälsa och förebygga sjukdom. De arbetar utifrån en handlingsplan som innehåller både övergripande och långsiktiga mål samt även insatser som utvärderas vartannat år. Ett av målen inom patientperspektivet är ”landstinget ska säkerställa att alla individer har möjlighet att förstå och använda information om levnadsvanornas betydelse för hälsan”(Region Västmanland, 2020, s. 3).

Handlingsplanens innehåll är skapad utifrån de nationella folkhälsomålen samt

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande insatser. Riktlinjerna är till för att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksanvändning, riskbruk av

alkoholkonsumtion, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor. Dessa levnadsvanor ligger till grund för viss sjukdomsbörda i Sverige främst för hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Insatserna som är med i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är rådgivning eller samtal som i sin tur delas upp i tre olika nivåer vilka är enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal (Region Västmanland, 2020).

2.3 Hälsan i Västmanland

Region Västmanland (2018) beskriver att det finns skillnader i hälsa i Västmanland. I Västerås, Sala och Fagersta redogör invånarna för bättre hälsa än vad invånarna i

Skinnskatteberg och Surahammar gör. Hälsoskillnaderna inom länet kan delvis förklaras genom invånarnas ålder och utbildningsnivå då de kommuner som har fler invånare med eftergymnasial utbildningsnivå visar på bättre hälsa. Ytterligare faktorer till skillnaderna i hälsa kan vara arbetslivets struktur, ekonomiska förutsättningar, arbetslöshet och även skola, vård- och omsorg. De kommuner som rapporterar sämre hälsa har oftast en befolkning som har ohälsosammare levnadsvanor och fler hälsobesvär som exempelvis högt blodtryck och värk i kroppen. Det är inte bara skillnader i hälsa mellan kommunerna utan det finns även skillnader mellan olika bostadsområden i kommunerna (Region Västmanland, 2018).

2.4 Hälsosamtalen

Region Västmanland skickar ut inbjudan till alla 50-åringar i länet för ett hälsosamtal på vårdcentralen. Hälsosamtalen är till för att stötta individer att leva hälsosammare samt att minimera risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar eller typ 2-diabetes. Hälsosamtalen genomförs av hälso- och sjukvårdpersonal och består av flera olika delar. Efter inbjudan till hälsosamtalen behöver 50-åringarna besöka vårdcentralen för att ta prover för att få reda på blodsocker och blodfetter. Därefter kan besök för själva hälsosamtalet bokas och innan dess ska 50-åringarna fylla i en enkät om levnadsvanor som exempelvis arbete, stress, kost och motion. Under hälsosamtalet går hälso- och sjukvårdpersonalen igenom enkäten, provsvar från blodproverna, blodtryck, midjemått, längd och vikt. Därefter, beroende på vad

hälsoprofilen (Se figur 1) ger för resultat, får 50-åringarna vägledning eller vård för en bättre hälsa (1177 Vårdguiden, 2019).

År 2017 startade verksamheten med hälsosamtalen i Västmanlands län och först ut var de som är födda år 1967. Av 3 825 personer som fått en inbjudan till hälsosamtalen deltog 40 procent det förstå året. I hälsosamtalen skiljde sig deltagandet inte avsevärt beroende på utbildningsnivå eller ursprung, men det var fler kvinnor med eftergymnasialutbildning som deltog i hälsosamtalen än kvinnor med lägre utbildningsnivå (Hellstrand, 2018). Därtill deltog fler kvinnor än män i hälsosamtalen. En förklaring till denna skillnad som lyfts fram är att det finns ett flertal industrier i Västmanland med mansdominerade yrken där

företagshälsovården genomför hälsoundersökningar vart femte år (Hellstrand, 2018). Under hälsosamtalen används en stjärnprofil där riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar står, och ju mindre stjärna desto fler riskfaktorer har personen i fråga. Om stjärnprofilen ritas till punkten längst ut är exempelvis alkohol ingen riskfaktor för personen men om fysisk aktivitet är helt obefintlig ritas stjärnan till punkten längst in (Se figur 1) (Norberg, Wall, Boman & Weinehall, 2010).

Figur 1: Stjärnprofil som används vid hälsosamtalen (Region Halland, 2020).

2.4.1 Tidigare studier om hälsosamtal i Sverige

Nedan beskrivs tidigare studier om hälsosamtal från olika regioner från olika delar av Sverige, en del studier som redovisas är longitudinella studier.

Framinghamstudien är en inflytelserik studie från 1948 som undersökte utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar. Det är också därifrån interventionsprogrammen som arbetar med att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar genom hälsosamtal ursprungligen kommer ifrån (Hellstrand, Simonsson, Engström, Nilsson & Molarius, 2017). Under två år studerade forskarna i Framinghamstudien omfattningen av hjärt- och kärlsjukdomar för individer i åldrarna 30-59 år. Forskarna studerade både miljöfaktorer och individuella faktorer som kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar (Dawber, Moore & Mann, 2015). Flera program mot hjärt- och kärlsjukdomar utvecklades runtom i Norden som ett resultat av Framinghamstudien (Hellstrand et al., 2017).

Under 1980-talet var hjärt- och kärlsjukdomar en av de främsta dödsorsakerna i

Västerbottens län. Till följd av detta utvecklades Västerbottens interventionsprogram (VIP) med syftet att minska hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Programmet riktar sig till personer mellan 40-60 år och de personerna får då en inbjudan till individuell rådgivning om hälsosamma levnadsvanor. Interventionsprogrammet har möjliggjort tvärvetenskaplig forskning (Norberg et al., 2010). Det visade även på en minskning av akuta hjärtinfarkter hos kvinnor i Västerbottens län efter att interventionsprogrammet mot hjärt- och kärlsjukdomar sattes in (Hellstrand et al., 2017).

Tidigare studier om förebyggande program mot hjärt- och kärlsjukdomar påbörjades i Sollentuna. Programmet startades år 1988 och syftet var att undersöka förekomst av akuta hjärtinfarkter samt dödlighet i hjärtinfarkter. Resultatet av det preventiva programmet visade på minskad förekomst av hjärtinfarkter hos kvinnor i Sollentuna jämfört med kvinnor boende i andra kommuner i Stockholms län. Hos männen var inte skillnaden signifikant. Det som undersöktes var riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Medan det förebyggande

programmet var implementerat inom vården gjordes även ett arbete parallellt med det. Nyckelpersoner från livsmedelsbutiker, skolor, tandvården och föreningar bjöds in till olika utbildningar. Det handlade om hur det förebyggande arbetet mot hjärt- och kärlsjukdomar skulle genomföras. Där anordnades också ett flertal samarbetsprojekt mellan de olika aktörerna (Journath et al., 2015).

Ytterligare studier som påvisat positiva resultat av hälsosamtal utfördes i Jönköping år 1985. Omkring 800 män blev inbjudna till hälsosamtalen som utfördes av en specialutbildad sjuksköterska. Innan samtalet fick de svara på ett frågeformulär som handlade om den individuella historien om hjärt- och kärlsjukdomar samt frågor om stress, levnadsvanor, diabetes och livssituation. Därefter fick de lämna blodprov och mått som exempelvis vikt, längd och höftomkrets (Lingfors & Persson, 2019).

Under hälsosamtalen användes en pedagogisk hälsoprofil som klassificerades i olika risknivåer. Beroende på vad resultatet visade blev männen inbjudna till ytterligare ett läkarbesök. Resultatet av studien visade att tidig dödlighet var 30 procent lägre bland

männen som blev inbjudna till hälsosamtal jämfört med män i samma åldersgrupp i Sverige. En hälsosam livsstil förknippades med minskad förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar men även cancer (Lingfors & Persson, 2019).

Mellan år 2011-2012 utfördes en studie i Västmanland vars syfte var att utvärdera effekterna av hälsosamtal på fem olika vårdcentraler. Målgruppen i studien var män och kvinnor i 55-års åldern. Resultatet jämfördes även med en kontrollgrupp. Dessa hälsosamtal fokuserades främst på riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Det som mättes under hälsosamtalen var till exempel vikt, längd, höftomkrets och blodtryck. Resurserna för studien var begränsade och deltagandet i studien var också lägre än väntat men trots det visade hälsosamtalen på måttlig effekt på riskfaktorer som kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar (Hellstrand et al., 2017).

2.5 Teoretisk utgångspunkt

Hälsa-tilltromodellen [Health Belief Model, HBM] används i denna studie som teoretisk

utgångspunkt då det är en modell som förklarar olika faktorer som har betydelse för hälsobeteenden och förebyggande insatser som hälsosamtal.

HBM är en modell som förklarar faktorer som är relevanta för individens hälsobeteende och deltagande i vaccinationer eller olika screeningprogram för diverse sjukdomar.

Sannolikheten att individer genomgår förebyggande insatser eller söker läkare kan bero på hur individen upplever hälsan. Det kan även bero på olika för- och nackdelar som kan vara faktorer som ekonomi, biverkningar, ansträngning, bekvämlighet och tid. Det som modellen utgår ifrån är vad som kan uppmuntra deltagandet och vad som kan förhindra deltagandet kopplat till hur individen bedömer risken för ett specifikt hälsoproblem (Andersson, 2018). Det förklaras även av Rosenstock, Stretcher och Becker (1988) att HBM-modellens faktorer till preventiva åtgärder beror på individens beteende. Den första faktorn är förekomst av

tillräcklig motivation vilket förklaras som huruvida individen är mottaglig för sjukdom eller

hälsoproblem. Den andra faktorn är tron om mottaglighet för en sjukdom eller

hälsoproblem, men det kan också förklaras som uppfattat hot. Den tredje och sista faktorn är

tron att en hälsorekommendation ska vara fördelaktig och det innefattar om individen tror

att en förebyggande åtgärd, som exempelvis hälsosamtal, ska resultera i något positivt och i denna aspekt vägs även för- och nackdelar in. Detta kan vara om en förbyggande åtgärd är värd att genomföra i relation till ekonomisk kostnad och huruvida individen är mottaglig mot exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar eller diabetes och vad det bedöms ge för resultat. Alla faktorer vägs samman för att möjligtvis genomföra den förebyggande åtgärden (Rosenstock et al., 1988).

2.6 Problemformulering

År 2018 visade Socialstyrelsen på att hjärt- och kärlsjukdomar är den främsta dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sverige. Samtidigt har Sveriges regering tagit fram

folkhälsopolitiska målområden för att arbeta för en mer jämlik och god folkhälsa i Sverige. Socialstyrelsen har även utvecklat nationella riktlinjer för vad som bör prioriteras inom hälso- och sjukvården. Dessa riktlinjer berör bland annat huruvida ohälsosamma levnadsvanor kan förebyggas och förbättra hälsan. De förebyggande åtgärderna för att förebygga ohälsa är främst rådgivande samtal. Socialstyrelsen menar också att både diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar kan förebyggas genom insatser riktade mot levnadsvanor. Region Västmanland utvecklade år 2017 ett förebyggande program mot hjärt- och

kärlsjukdomar och typ 2-diabetes; hälsosamtal för 50-åringar. Tidigare studier från andra län som utfört hälsosamtal har studerat vad hälsosamtalen påvisat för resultat kopplat till

hälsoförbättringar och minskad förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar. Därav kan det vara intressant att fördjupa kunskapen och undersöka hur 50-åringarna i Västmanland uppfattar hälsosamtalen, dess utformning och genomförande samt vad deltagarna anser att

hälsosamtalen givit för resultat kopplat till deras egen hälsa.

3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar 50-åringar har om hälsosamtalen som de deltagit i inom Region Västmanland.

• Vad var det som gjorde att 50-åringarna ville delta i hälsosamtalen? • Hur uppfattar 50-åringarna utformandet av hälsosamtalen?

• Vilka uppfattningar har 50-åringarna av genomförandet av hälsosamtalen? • Hur uppfattar 50-åringarna att hälsosamtalen har påverkat hälsan?

4 METOD

Följande avsnitt redogör för studiens tillvägagångssätt.

4.1 Studiedesign

Kvalitativ metod valdes för studien eftersom syftet var att undersöka uppfattningar om hälsosamtal som genomförts i Region Västmanland. Enligt Patel och Davidsson (2011) är kvalitativ metod lämplig för att undersöka uppfattningar vilket studien således syftade till att göra. Kvale och Brinkmann (2014) menar också på att kvalitativa metoder är relevanta vid studier av personers upplevelser och erfarenheter.

4.2 Urvalsmetod

De som deltagit i Region Västmanlands hälsosamtal är både kvinnor och män i 50-årsåldern. Alvehus (2019) beskriver att intervjupersoner med specifika kriterier och deltagare som kan svara på frågorna är de som ska studeras vilket utgör ett strategiskt urval. De specifika kriterierna för deltagarna i studien var män och kvinnor i 50-årsåldern som alla deltagit i hälsosamtal som utförts i Västmanland. Deltagarna i studien anses vara betydelsefulla för att kunna besvara studiens syfte då de alla deltagit i hälsosamtalen.

För att rekrytera deltagare till studien skickades först ett mejl som innehöll information om studien via en kontaktperson på Region Västmanland till hälsosamtalsledarna runtom i länet eftersom det var tänkt att de skulle informera inbjudna 50-åringar om studien. Därifrån kom det dock inga svar från 50-åringar som ville delta i studien. Därför skickades det istället ut ett mejl om studien till bekanta i årsåldern för att de i sin tur skulle kunna kontakta 50-åringar som var bosatta i Västmanland. I mejlet beskrevs det vad som skulle undersökas, vad syftet med studien var samt vem som skulle kontaktas vid intresse för deltagande i studien. Detta resulterade i åtta personer som ville delta i studien. Därefter skickades ett missivbrev (Bilaga A) till dessa åtta personer och av dessa valdes sex personer ut eftersom de omgående kunde ställa upp på en intervju. Sedan bestämdes tid och plats gemensamt med deltagarna för intervjuernas genomförande. De bekanta som var behjälpliga i utskicket av

studieinformationen erhöll inte information om vilka personer som valdes ut för studien. Urvalet kom att bestå av fem kvinnor och en man som alla var mellan 50-53 år. Några hade nyligen genomfört hälsosamtalet medan några var på hälsosamtalet år 2017 när Region Västmanland införde hälsosamtalen för 50-åringar. Samtliga var yrkesverksamma och bosatta i Västerås.

4.3 Datainsamlingsmetod

Studiens material samlades in genom semistrukturerade intervjuer som enligt Bryman (2011) betyder att en intervjuguide (Bilaga B) används för genomförandet av intervjuerna.

Intervjuguiden innehåller olika teman som stöd för att intervjuaren ska veta vad som ska tas upp under intervjun (Bryman, 2011). Deltagarna hade även möjlighet att svara på frågorna som de själva ville. Intervjuguiden var till för att användas som ett stöd under intervjun för att föra samtalen vidare. Bryman (2011) menar på att de frågor som var förberedda behöver inte ställas i ordning och det finns utrymme för att ställa följdfrågor som dyker upp under intervjuns gång.

De olika ämnesområdena i intervjuguiden var; uppfattning om inbjudan till hälsosamtalen, uppfattning om deltagandet i hälsosamtalen samt uppfattning om hälsosamtalens påverkan på hälsan. Ämnesområdena byggde på studiens syfte och frågeställningar. En pilotintervju genomfördes med en bekant och därefter ändrades en del frågor i intervjuguiden.

Intervjuguiden utvecklades även efter de två första intervjuerna i studien för att få till längre och mer utförliga intervjuer.

Det genomfördes totalt sex intervjuer under två veckors tid. De genomfördes mestadels i intervjupersonernas hemmiljö men även på Mälardalens högskola och på arbetsplatser. Antingen genomfördes intervjuerna i grupprum eller mötesrum för att undvika störande ljud. Alla frågor ställdes utifrån intervjuguiden och även om intervjupersonen svarat på frågorna tidigare ställdes frågorna för att undvika att något väsentligt för resultatet inte togs upp. Intervjuerna spelades in via en mobiltelefon för att kunna fokusera på intervjupersonernas svar. Därefter fördes ljudfilerna över till ett USB som förvarades utom räckhåll för någon utomstående samt en dator med lösenordsskydd. Intervjuerna blev mellan 13-39 minuter långa och transkriberingen 66 sidor (med typsnitt Calibri och radavstånd 1,5). Transkribering innebär enligt Kvale och Brinkmann (2014) att föra över det som sägs muntligt till skrift. När intervjupersonerna var tysta i intervjuerna har detta benämnts som tre punkter [...] i

transkriberingen. Eftersom två intervjuer genomfördes under samma dag var det svårt att transkribera dessa direkt, men resterande intervjuer transkriberades så snabbt som möjligt.

4.4 Analysmetod

De transkriberande texterna analyserades efter en kvalitativ innehållsanalys utifrån

Graneheim och Lundman (2004) vilket genomförs för att genom analysen kunna få en tydlig översikt av materialet. För att analysera materialet valdes manifest innehållsanalys då det fokuserar på det textnära innehållet och uppenbara i intervjupersonernas beskrivningar (Graneheim & Lundman, 2004). Det styrker även Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) genom att förklara att ett manifest innehåll innebär textnära innehåll som innebär konkreta skildringar.

En manifest innehållsanalys innehåller fem steg (Graneheim & Lundman, 2004). Det första steget i analysen var att markera meningsbärande enheter i de transkriberade texterna. Det gjordes genom olika färgmarkeringar för att skilja intervjupersonernas svar. Det innebar att

markera nyckelmeningar och nyckelord som var relevant för studiens syfte och

frågeställningar. Därefter kondenseras de meningsbärande enheterna i syfte att endast få fram det mest relevanta innehållet ur de meningsbärande enheterna. Det genomförs på så sätt att skriva om enheterna med andra ord men ändå inte förlora de viktiga meningsbärande enheternas betydelse. Efter kondenseringen kodades dessa meningsbärande enheter om för att få en överblick vilka enheter som på ett ungefär handlar om samma sak. Koden på en kondenserad enhet är en kortare benämning, som ett nyckelord kopplat till studiens syfte och frågeställningar. Därefter sorteras dessa koder in i olika underkategorier, där koder med likartat innehåll kommer att bilda underkategorier. Underkategorierna blir därefter till kategorier som i denna studie är kopplade till frågeställningarna (Graneheim & Lundman, 2004). Resultatet av analysen resulterade i fyra huvudkategorier som alla utgått från studiens frågeställningar.

Utifrån den första frågeställningen framkom följande underkategorier; förebyggande

arbetsmetod, kostnadsfri hälsobedömning och kunskaper om levnadsvanor. Andra

frågeställningens underkategorier resulterade i resurser och marknadsföring. I tredje frågeställningen framkom underkategorierna delaktighet i hälsosamtalets genomförande och fjärde frågeställningens underkategorier förändringar och ökad medvetenhet om

hälsosammare levnadsvanor.

Tabell 1: Exempel från den manifesta innehållsanalysen

Meningsbäran de enheter

Kondenserad meningsbärande enhet

Kod Underkategori Kategori

Jag tycker det är väldigt bra och jag tänker att det handlar ju mycket om att ... de som man vill göra är ju att förebygga ohälsa så det är väldigt väldigt positivt. Jobba mer förebyggande för att dom tjänar på det i längden.

Jag tycker att det är väldigt bra och det handlar om de som man vill göra är att förebygga ohälsa så det är väldigt positivt Förebygga ohälsa Förebyggande arbetsmetod Motiv till deltagandet

Jag tyckte det bara var en bra chans att få göra det, det var kostnadsfritt och det är alltid bra att få reda på lite status hur man mår

Bra chans att få göra det kostnadsfritt och få status på hur man mår

Bra chans för att få reda på hälsostatus Kostnadsfri hälsobedömning Motiv till deltagandet

4.5 Kvalitetskriterier

För att studien ska kvalitetssäkras användes kvalitetskriterier som trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet och konfirmerbarhet (Bryman, 2011).

Trovärdigheten styrks genom att välja deltagare samt en metod för att samla in data som lämpar sig bra för studiens syfte och frågeställningar (Graneheim & Lundman, 2004). Detta beaktas i studien genom att välja en metod som var relevant för studiens syfte samt att intervjupersonerna i studien både var män och kvinnor med varierande erfarenheter. Ännu en faktor att ta hänsyn till gällande trovärdighet var att skriva in citat i resultatdelen från de meningsbärande enheterna för att tydliggöra att det är intervjupersonernas beskrivningar (Graneheim & Lundman, 2004).

Med pålitlighet menas att säkerställa att metoder och beslut i studien är väl motiverade. Att göra en tydlig beskrivning gällande forskningsprocessen och en tydlig metodbeskrivning (Bryman, 2011). Detta genomförs för att kunna upprepa studien och för att studien ska kunna genomföras av en utomstående person som får liknande resultat. I studien tas pålitlighet till hänsyn genom en konkret metodbeskrivning.

Överförbarhet beskrivs enligt Graneheim och Lundman (2004) att kunna tydliggöra en beskrivning av urval, intervjupersonerna, datainsamling och även analysprocessen. Genom en tydlig metodbeskrivning kan det göra att resultatet av studien blir överförbart till en annan kontext (Bryman, 2011). I studien beaktas överförbarhet genom en beskrivning hur Region Västmanland arbetar med hälsosamtalen för att kunna använda resultatet i studien i andra sammanhang. Överförbarhet beaktas även genom en tydlig information om

intervjupersonerna, vad för kriterier som användes för urvalet, hur datainsamling och analysprocessen genomfördes. Detta för att möjliggöra en bedömning av resultatets överförbarhet till liknande kontexter.

Konfirmerbarhet innebär att resultatet inte ska ha tolkats eller värderats under analysens gång, inga personliga värderingar eller intressen ska påverka resultatet. Det insamlade materialet ska vara så objektivt och neutralt som möjligt (Bryman, 2011). Detta beaktas i studien genom väl genomförda transkriberingar samt en utförd manifest kvalitativ

innehållsanalys för att materialet ska vara textnära och inte tolkas men enligt Bryman (2011) går det inte att vara helt objektiv vid kvalitativ metod.

4.6 Etiska överväganden

Vetenskapsrådet (2002) förklarar vikten av att utgå från de etiska principerna vid studier genom att förstå innebörden och att vara ansvarsfull vid olika val under studiens gång. De etiska principerna för ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap är

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att deltagarna i studien ska bli informerade om vad som gäller i studien, att det är frivilligt att delta och avbryta medverkan när som helst under studiens gång (Vetenskapsrådet, 2002). Intervjupersonerna blev informerade om forskningsetiken i

ett mejl och fick därefter även ett missivbrev som beskrev syftet med studien, att det var frivilligt att delta och att de fick avbryta medverkan när som helst. Informationen bör skrivas med ett enkelt språk för att alla ska förstå innebörden, det ska även anges vem som är

ansvarig för personuppgifterna som deltagarna lämnar ut (Vetenskapsrådet, 2017). Detta beaktades i studien både i missivbrevet men även i den muntliga informationen innan intervjuerna.

Samtyckeskravet betyder att intervjupersonerna själva avgör om de vill delta eller ej i studien, på vilka villkor de vill medverka i studien samt att de kan avbryta medverkan utan

konsekvenser (Vetenskapsrådet, 2002). Samtyckeskravet togs hänsyn till i studien genom att deltagarna tackade ja till att medverka i studien efter att de både fått ett mejl med

information samt ett missivbrev. Innan intervjuerna påbörjades förklarades det även

ytterligare en gång om att intervjuerna skulle spelas in och om intervjupersonerna godkände det.

Vidare beskriver Vetenskapsrådet (2002) att konfidentialitetskravet innebär att

personuppgifterna i studien ska behandlas med konfidenitalitet för att obehöriga inte ska kunna komma åt dem. Vetenskapsrådet (2017) betonar också att personuppgifter inte ska spridas eftersom deltagarna lämnat sina uppgifter i förtroende. Studiens konfidentialitet säkrades genom att både i missivbrevet beskriva att uppgifterna behandlades med säkerhet genom ett USB-minne som ingen utomstående kom åt samt på en lösenordskyddad dator. Deltagarna i studien kunde heller inte identifieras eftersom under transkriberingen benämndes intervjupersonerna exempelvis med IP1, IP2 och IP3.

Nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet endast ska användas i studiens syfte och att det inte får användas för andra studier eller liknande (Vetenskapsrådet, 2002). För att beakta nyttjandekravet i studien stod det i missivbrevet som intervjupersonerna tog del av att deltagarnas uppgifter endast kommer användas i studien för att sedan raderas efter det att examensarbetet godkänts. De fick även information om att studien ska publiceras i DiVA-portalen.

5 RESULTAT

Resultatet som presenteras är utifrån fyra huvudkategorier som framkom efter

analysprocessen av materialet. Huvudkategorierna är; motiv till deltagandet, hälsosamtalets

utformning, hälsosamtalens genomförande och hälsosamtalens påverkan på hälsan. Citat

5.1 Motiv till deltagandet i hälsosamtalen

Följande kategori utgörs av underkategorierna: förebyggande arbetsmetod, kunskaper om

levnadsvanor och kostnadsfri hälsobedömning

5.1.1 Positivt med förebyggande arbetsmetod

Intervjupersonerna ansåg att det var positivt att använda sig av hälsosamtal som metod för att förebygga ohälsa och att hälso- och sjukvården bör satsa mer på att arbeta förebyggande för att tjäna på det i längden. Deltagarna i studien nämner att det utger positiva signaler att sjukvården satsar på förebyggande arbete. Det påtalades även att det var synd att det arbetas för lite förebyggande eftersom det är ett sätt att kunna upptäcka levnadsvanor som skulle kunna förändras.

”Och det är ju bra signaler tycker jag, att sjukvården satsar på förebyggande liksom.” (IP6)

”Ja men det är väl liksom ... man förstår ju liksom att det är ju syftet är att spara arbete åt region Västmanland och spara pengar åt samhället egentligen. Samtidigt för å minska ... ja lidandet för den människan utsetts för också.” (IP5)

Intervjupersonerna ansåg att Region Västmanland borde marknadsföra hälsosamtalen genom att tydligare förklara vad samtalen går ut på samt vad förändrade levnadsvanor kan leda till. Deltagarna i studien påtalade även att det innebär möjligheter att slippa sjukdomar om kroppen sköts om för att bibehålla god hälsa.

”Man behöver ju göra reklam för det och framförallt vilka fördelar det ger. Och trycka på det liksom att vill du leva tills du är 80, kanske är läge att gå på ett hälsosamtal? För att se vad kan du förbättra? Dina förbättringar och möjligheter så. Så kanske.” (IP2)

Deltagarna i studien påtalade hur viktigt det är att exempelvis börja träna i 50-årsåldern för att kroppen ska hålla hela livet. Även att få chans att uppmärksamma en åldersgrupp som börjar bli äldre och få möjlighet ändra på levnadsvanorna i tid genom att fånga värden på hälsostatus som kan ligga i riskzonen. Det kan uppstå sjukdomar med åldern som kan behöva uppmärksammas. Deltagarna i studien menade också på att kroppen behöver underhållas för att klara av ålderdomen, annars behövs det avsättas tid för att vara sjuk senare i livet.

”Ni behöver inte plocka upp mig när jag är 70 och har alla dåliga värden utan dom försöker plocka upp en tidigare och hjälpa mig.” (IP6)

Intervjupersonerna menade också på att hälsosamtalet var flexibelt, att det var möjligt att boka av och även att dem själva fick välja vilken tid som passade dem bäst för att slippa gå ifrån på arbetet mitt på dagen. Alla delar av hälsosamtalet uppfattades fungera smidigt. Deltagandet i hälsosamtalen handlar också om inställningen i allmänhet, att gå dit och vara positivt inställd.

5.1.2 Kunskaper om levnadsvanor och kostnadsfri hälsobedömning

Deltagarna i studien förklarade varför dem deltog i hälsosamtalen vilket var att få möjlighet att lära sig om levnadsvanor samt att få reda på värdena från blodproverna som togs innan samtalet. Genom att få ett erbjudande om en genomgång för att veta hälsostatus både vad gäller blodtryck, blodfetter och kolesterol för att få koll på värdena. De menade på att det var värt att gå dit för att veta hur värdena i kroppen var. Hälsosamtalen beskrevs som en

besiktning på kroppens mående. Samtalen sågs som en möjlighet, att det var dumt att inte gå på dem. Vissa deltagare jämförde samtalen med mammografi och menade på att det endast fanns möjligheter med hälsosamtalen.

”Att ta tempen på mitt ja liksom hur jag lever idag.” (IP3)

Deltagarna i studien påtalade också att deltagandet berodde på att få insikt om hälsostatusen och att det är viktigt att veta hur kroppen mår på insidan vilket kanske inte speglar utsidan. Därav uppfattades det som viktigt att få kontroll på värdena från blodproverna. Deltagarna i studien förklarade också att det var för egen skull som deltagandet i hälsosamtalen sker, att det är ett intresse att vara rädd om sig själv. Att fånga något som kanske inte var bra. Intervjupersonerna menade på att det inte spelar någon roll hur utsidan ser ut och hälsosamtalen syftar till att få koll på hur kroppen mår invändigt.

”Det är svårt men just det här att de man är inte kanske ska tänka på hur man, hur man ... ser ut. Det spelar ingen roll hur man ser ut eller vem man är att man faktiskt ... det här är åldern man tittar liksom och hur man mår invändigt kanske och så.” (IP4)

Flera positiva aspekter gällande hälsosamtal som deltagarna i studien förklarade var bland annat att det var kostnadsfritt. De rekommenderade alla som får ett erbjudande att gå dit att gå på samtalen för att det är gratis vilket säkert många blir lockade av. Det var en chans att få en status på hur kroppen mår.

”Jag skulle nog propsa på något som jag tror är viktigt för alla eller som många blir lockade av, att det är gratis. Att liksom men gå!” (IP3)

Angående förväntningar på hälsosamtalet hade intervjupersonerna inte så stora

förväntningar på hälsosamtalen, det handlade mycket om ens egna förväntningar. Besvikelse kan dock uppstå beroende på vad ens egna förväntningar är på hälsosamtalet. Deltagarna i studien förklarade att hälsosamtalet var positivt för hela hälsan i alla aspekter, både fysiskt och psykiskt. Motivationen kan vara avgörande att delta i hälsosamtalen, och att kunna se vinsten längre fram.

”Men det var just det, det jag besiktar ju bilen klart jag vill besikta mig själv, det är ju superviktigt.” (IP6)

5.2 Uppfattningar om hälsosamtalens utformning

Följande kategori behandlar underkategorierna resurser och marknadsföring.

5.2.1 Hälsosamtalen- resurser och marknadsföring bör tillföras

Deltagarna i studien anmärkte på att det bör finnas mer resurser för hälsosamtalen, både vad gäller pengar och personal för att möjliggöra fler samtal. Det var även på tal om att det var nytt vid genomförandet av hälsosamtalen för intervjupersonen och att Region Västmanland hade fått så många svar från 50-åringarna och inte hade resurserna till det då.

”Jag tänker mer att skulle det finnas möjligheter om man har resurser ja men pengar också medarbetare.” (IP1)

Det vore även positivt att börja med hälsosamtalen i tidigare ålder menade

intervjupersonerna, att hälsosamtalen skulle börja genomföras i 40-års åldern och att sedan fortsätta ha det var tionde år. Ytterligare åsikter om hälsosamtalen var att de bör kunna genomföras på kvällar eller helger för att få ännu fler att delta.

”Var tionde år eller kanske. Ja och egentligen från 40 tror jag.” (IP6)

Det var delade åsikter gällande utformningen av enkäten som görs inför hälsosamtalet då vissa tyckte att den var svårhittad samt inte stämde överens med verkligheten. Medan en del uppfattade det som att samtalet var en upprepning av frågorna i enkäten och att det var onödigt att skicka en enkät innan samtalet. Enkäten beskrevs dock som en tydlig fingervisning om ämnena som skulle tas upp under samtalet.

”Ja enkäten. Och då fick man väl en bra fingervisning då förstås.” (IP5)

Deltagarna i studien påtalade att Region Västmanland bör marknadsföra hälsosamtalen mer och förklara mer informativt vad hälsosamtalen syftar till. Att samtalen syftar till att gå igenom värden och att det var information om levnadsvanor och inget dömande. De behöver även marknadsföra mer vilka fördelar och möjligheter hälsosamtalen har. Deltagarna i studien menade på att det vore positivt om de kunde sprida information om hälsosamtalen digitalt på Facebook eller på någon annan digital plattform eftersom mycket sker digitalt numera.

”Ja men så kan det man kanske också ska gå ut med lite information att det här är inget dömande nu kände jag inte så.” (IP4)

Deltagarna i studien ansåg att det vore bra om de fick möjlighet att ge någon form av återkoppling till Region Västmanland angående hälsosamtalen. Om Region Västmanland kunde få någon form av feedback och att det vore bra vid missnöje att veta var

eller sms till deltagarna i i hälsosamtalen för en kortare fråga samt för att Region Västmanland ska få återkoppling om upplevelserna av genomförda hälsosamtal. Något som ansågs positivt av en del deltagare var att hälsosamtalen gav ytterligare möjligheter för återbesök för en till hälsokontroll, även återbesök till dietist för att prata vidare kring kost. Det ansågs även positivt att få komma tillbaka på ett återbesök om det skulle uppstå fler funderingar om samtalen.

”Ja och sen 50. det tycker jag. Sen vart jag jätteglad att jag ska få komma tillbaka så i augusti, september nån gång så ska vi träffas igen.” (IP4)

5.3 Uppfattningar kring hälsosamtalens genomförande

Följande kategori innehåller underkategorin delaktighet i hälsosamtalens genomförande.

5.3.1 Delaktighet i hälsosamtalens genomförande

Intervjupersonerna ansåg att de var högst involverade i hälsosamtalet och att det var som en dialog hela tiden, de diskuterade tillsammans. Det var en fördel att ha gjort enkäten före så att det inte tog lång tid emellan enkäten görs tills hälsosamtalet genomförs. De var även mestadels positiva till hälsosamtalsledarna, de var både duktiga, omtänksamma och förklarade vad alla värden innebar som var svåra att förstå. Dock påtalades det att en del hälsosamtalsledare var osäkra, icke pålästa och inte alerta.

”Jo högst involverad det var ju liksom en dialog hela tiden.” (IP3)

”Det var ju inte så att personen i fråga var påläst och visste redan utan det där gick man ju igenom dom frågorna så det var.” (IP2)

En gemensam nämnare om hälsosamtalsledarna var att det var avgörande för samtalets utfall hur samtalsledaren var. Eftersom hälsosamtalsledaren både ska få intervjupersonerna att inte känna sig dömda och komma med pekpinnar samtidigt som de ska vara inspirerade för att få deltagarna i studien att ändra sitt leverne. Det påtalas att det ger mycket om det är en empatisk och omhändertagande person som bryr sig för annars kan det upplevas som ett oanvändbart samtal. Dock upplevde inte intervjupersonerna att hälsosamtalsledarna gav några pekpinnar under samtalet utan att det var sakligt och informativt.

”Om man har någonting som man som man på riktigt behöver ändra på så tror jag att det är superviktigt för då tror jag ju att man sånt där sånt som är livsstil är ju alltid svårt och både bejaka och göra nåt åt så då tror jag att det är jätteviktigt att det är en bra person som får en att känna att det här är skitviktigt.” (IP6).

Dock upplevdes det även som att en deltagare inte kunde prata någonting om subjektiva hälsan, utan bara om värdena och utifrån enkäten vilket uppfattades som att det var ett statiskt samtal för att få fram resultaten från proverna. Det uppfattades också som viktigt att hälsosamtalsledarna använde ett enkelt språk så att intervjupersonerna förstod innebörden i siffor och värden på hälsostatus. För att deltagarna i studien inte ska behöva söka upp det själva.

”När man inte kan så mycket om vård så har man ju inte så bra koll på till exempel ... med blodtryck. Vad är bra då? Vad är dåligt? Och det var väldigt lite om, man fick ju såklart ett protokoll. Vad man hade sen får man ju googla själv då är det bra eller dåligt.” (IP2)

Det som också påtalades var hur ofta samtalen bör göras, vilket intervjupersonerna var enade om att det bör göras återbesök för att de ska hållas aktuellt. Det svarades lite olika men både vart tredje, femte och var tionde år föreslogs. Att återbesök bör göras efter hälsosamtalen var en gemensam åsikt.

” Ja jag kan förstå om dom inte kan oftare än vart tionde men egentligen så tror jag om man hade det vart femte år då skulle det hela tiden hållas aktuellt.” (IP6)

5.4 Uppfattningar om hälsosamtalens påverkan på hälsan

Följande kategori omfattar underkategorin ökad medvetenhet om förändring för

hälsosammare levnadsvanor.

5.4.1 Ökad medvetenhet om förändring för hälsosammare levnadsvanor

Deltagarna i studien förklarade hur hälsosamtalen påverkat hälsan främst genom råd och stöd utifrån värdena och hur de kan tänka kring mat och för att förbättra eller förändra livsstilen. De resulterade i att få tips vilka fetter som är bra samt hur de kan tänka på hälsan med lite enklare medel utan att ge några pekpinnar. Intervjupersonerna fick även med sig tips om visitkort till olika hemsidor att besöka för ytterligare information, exempelvis lite olika recept. Mer information om sådant som de inte riktigt tänker på men som ändå är viktigt för en god hälsa. Dock upplevde vissa deltagare att de inte fick med sig så mycket nya råd.

”Det blev tyvärr ju lite sådär att det gav mig inte så mycket, jag fick inte med mig så mycket råd förutom att jag skulle äta två mer frukter då.” (IP2)

”ja man får ju reda på om man får nå fel och om man behöver kanske ändra på någonting. Eh just med högt blodtryck, höga blodfetter det har man ju ingen aning om för det kanske man inte känner att man faktiskt har man har ju ingen aning om vad som är här inne.” (IP4)

Det var även positivt att de inte bara pratades om längd och vikt utan även de mjuka värdena så som stress vilket ansågs vara positivt. Att kunna bli mer medveten kring kost, träning och

stress eftersom det är lätt att hamna i ovanor och svårt att ta sig ur. Deltagarna i studien nämnde även att de är medvetna om deras egen hälsostatus och att det är bara dem själv som kan ändra på det. Därav anser intervjupersonerna att hälsosamtalen är viktiga för att få veta vad som behöver ändras om något ligger i riskzonen. Deltagarna i studien ansåg att

hälsosamtalet blev som en knuff i ryggen, att en del vet om svagheterna för deras hälsa men att det kan behövas ett hälsosamtal för att en förändrings ska ske. Genom att påminnas och tänka igenom ovanorna eftersom att det är svårt att förändra ovanor. En del deltagare i studien menade dock på att de inte upplevde någon aha-upplevelse av samtalen, det var inte mycket nytt som togs upp. Efteråt ansåg en av intervjupersonerna att personen är

jättepeppad och vill ändra allting men att det lätt kan fallera.

” Att jag ändrade mina vanor. Det var en extrem välbehövlig spark i arslet.” (IP5)

Angående förändring efter hälsosamtalet var det vissa intervjupersoner som inte tog till sig så mycket och inte förändrade så mycket mot hur de tidigare levt, men att de deltog för att veta om de behöver förbättra något värde. Det resulterade i värden som annars är svårt att få reda på, att kanske behöva ändra någonting i livsstilen. Även om de menade på att de inte

förändrade livsstilen avsevärt menade intervjupersonerna på att de vet vilken riktning de behöver gå åt, att de får ett resultat svart på vitt. Trots att de inte förändrat levnadsvanorna kan det vara positivt att få bekräftat att hälsostatusen är god och att värdena är bra. Att resultaten både kan visa negativa resultat men även att de kan resultera i att få reda på en god hälsa och god kondition. Intervjupersonerna anser att hälsosamtalen kan ses som en påminnelse om levnadsvanorna.

”Kanske ändå lönar sig men också positiva saker får man ju också höra när man kommer. Nä men det här asså ja men man kan också säga du tränar tillräckligt mycket. Eller du har ganska bra värde på det här.” (IP1)

Under samtalet togs de flesta levnadsvanor upp och intervjupersonerna ansåg att fokus låg på kost, sömnproblem, fysisk aktivitet men även positivt att de fångade upp stress och sömn. Det ansågs vara värdefullt att få prata om sömnproblem med någon, att tänka på sömnen precis som de andra levnadsvanorna. Fysisk aktivitet togs också upp och vissa deltagare började räkna stegen varje dag, en del gick på kvällspromenader medan andra skaffade ett gymkort. Angående kosten talades det mycket om frukter och att äta mer frukt och grönt per dag, det ansågs dock av en deltagare som något irrelevant i kontexten.

”Jag har ju blivit påtvingad kvällspromenader [skratt] höll jag på och säga. Jag rör mig mera och jag äter mycket bättre också.”. (IP6)

Den psykiska hälsan och välbefinnande var också på tal under hälsosamtalet förklarade intervjupersonerna, att det är skillnad på att vara överviktig och trivas med det och inte vilja ändra någonting och att inte trivas i vikten och vilja göra något åt det. Att hitta metoder och plocka ut guldkorn och kunna anpassa det till vad som passar i ens eget liv mot exempelvis sötsug och kost för att kunna trivas bättre i kroppen. Den mentala hälsan och vilan är också

” Och kanske den här mentala vilan också att den är också viktig. Att det, det är ju också en del av hälsan. Man kan inte bara äta bäst och springa fortast liksom det är andra delar också.” (IP6)

6 DISKUSSION

I följande avsnitt presenteras studiens metoddiskussion och resultatdiskussion.

6.1 Metoddiskussion

Nedan diskuteras metodval, urval, datainsamling, analysprocessen, kvalitet och etiska överväganden.

6.1.1 Diskussion om metodval

Anledningen till att kvalitativ metod valdes för studien var eftersom syftet med studien var att undersöka 50-åringarnas uppfattningar och erfarenheter från hälsosamtal som

genomförts. Detta för att kunna skapa en djupare förståelse om intervjupersonernas

uppfattningar och att de ges möjlighet att beskriva sina erfarenheter av hälsosamtalet. Patel och Davidsson (2011) beskriver att kvalitativ metod är en relevant metod för att undersöka uppfattningar samt erfarenheter. Syftet hade varit svårare att besvara vid användning av en kvantitativ metod då syftet var att studera uppfattningar och erfarenheter av hälsosamtalen vilket även är så Kvale och Brinkmann (2014) beskriver kvalitativ metod. Detta eftersom kvantitativ metod mer fokuserar på att undersöka samband eller skillnader mellan olika variabler (Bryman, 2011).

En fördel med kvalitativa metod var att fånga intervjupersonernas uppfattningar och erfarenheter. Det kan vara värdefullt för Region Västmanland att få ta del av de 50-åriga intervjupersonernas varierade uppfattningar om varför de deltog i hälsosamtalen och hur de uppfattade dem.

6.1.2 Urvalsdiskussion

Urvalet som användes i studien var strategiskt urval. Enligt Alvehus (2019) innebär det att intervjupersonerna ska uppfylla vissa specifika kriterier för studiens syfte och

frågeställningar ska kunna besvaras. Kriterierna för att medverka i studien var män och kvinnor i 50-årsåldern som genomfört hälsosamtal i Region Västmanland. Anledningen till att strategiskt urval (Alvehus, 2019) valdes till studien var främst för att deltagarna i studien skulle kunna svara på intervjufrågorna som i sin tur skulle kunna besvara studiens syfte och frågeställningar.

Kontaktpersonen på Region Västmanland skickade först ut ett mejl som innehöll information om studien till hälsosamtalsledarna men det resulterade inte i några svar om 50-åringar som ville delta i studien. Det fanns ingen vetskap om hur många mejlet skickades ut till då det skedde via en kontaktperson. Det kan ha varit väldigt få personer som mejlet skickades ut till och därav kanske svar från personer som ville delta i studien var obefintliga. Om det var väldigt få personer som mejlet skickades ut till kan det ha varit ett skäl till att svar uteblev. Mejlet skickades istället ut till bekanta i årsåldern som i sin tur kontaktade andra 50-åringar om studien. Därifrån kom det respons från ett flertal personer som ville delta i studien. Det finns heller ingen vetskap om hur många mejl som de bekanta skickade ut till 50-åringar i sina sociala nätverk. Detta ansågs också vara mindre betydelsefull information eftersom det ändå var åtta personer som ville delta i studien. Anledningen till att inte

intervjua alla åtta som ville delta i studien var främst på grund av tidsbrist. Om åtta personer hade deltagit i studien hade möjligtvis resultatet blivit annorlunda eftersom det är fler personers uppfattningar som skulle skildrats. Det vore även positivt då de två första intervjuerna endast blev mellan 13-20 minuter långa. Däremot blev resterande intervjuer längre och det totala materialet som samlades in från intervjuerna kan anses vara tillräckligt för att besvara studiens syfte

De bekanta som var till stöd för att hitta deltagare till studien visste inte vilka

intervjupersoner som sedan valdes ut. Det var ett flertal personer som kontaktade de bekanta för att delta i studien men dessa kunde inte delta i studien just för att inte konfidentialiteten (Bryman, 2011) skulle påverkas. Att använda sig av bekanta för att kontakta deltagare till studien kan möjligen ses som en brist då deltagarna kanske deltar i studien som en skyldighet gentemot sin bekant. Dock stod det i missivbrevet att deltagande i studien var frivilligt och det togs även upp muntligt innan samtliga intervjuer. De bekanta var behjälpliga för att få ihop deltagare för att studien skulle kunna genomföras eftersom det var så pass snäva kriterier utifrån det strategiska urvalet (Alvehus, 2019).

Deltagarna i studien var fem kvinnor och en man som alla var mellan 50-53 år. Några hade varit på samtalet nyligen medan andra hade varit för något år sedan. Det kan påverka studiens resultat något men eftersom det endast var ett spann på maximalt tre år anses det inte ha påverkat resultatet avsevärt. Alla deltagare var yrkesverksamma och bosatta i

Västerås vilket kan ha påverkat resultatet då de som svarar kan antas vara individer med god hälsa och arbete och inte de med lägre socioekonomisk status. Om urvalet hade varit mer varierat vad gäller yrke, ekonomiska förutsättningar och var i länet deltagarna bor, kanske resultatet också blivit annorlunda eftersom att det finns hälsoskillnader i Västmanland (Region Västmanland, 2018).

6.1.3 Diskussion om datainsamlingsmetod

För att samla in studiens material användes semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide (Bryman, 2011) med frågeställningarna som teman. Anledning till varför semistrukturerade intervjuer valdes var för att det uppfattades som en lämplig intervjuform för nybörjare eftersom intervjuguiden var till stort stöd under intervjuerna. Intervjuformen

ansåg även lämplig för en oerfaren intervjuare eftersom intervjuguiden kunde följas men följdfrågor läggas till.

Intervjuguiden skrevs utifrån syftet och frågeställningarna men den ändrades dock efter en genomförd pilotintervju. Anledningen till att en pilotintervju genomfördes var främst för att kontrollera om en utomstående skulle förstå frågorna som ställdes och för att få återkoppling hur genomförandet av intervjun var. Det kan möjligen ses som en nackdel att det var en nära bekant som blev intervjuad under pilotintervjun då den bekanta kanske inte tar

pilotintervjun seriöst och försöker göra sitt bästa. Den bekanta som intervjuades under pilotintervjun hade inte heller de specifika kriterier som urvalet för studien hade vilket gjorde att personen inte kunde svara på alla frågor och kanske heller inte förstod alla frågor i

intervjuguiden som handlade om hälsosamtalen. Dock genomfördes pilotintervjun främst för att få återkoppling på intervjufrågorna och genomförandet av intervjun.

Intervjuguiden ändrades ytterligare efter de två första intervjuerna då det saknades intervjufrågor som dök upp under intervjuerna. Ändringen som gjordes resulterade i fler frågor och även fler följdfrågor som resulterade i mer utförliga svar. Ändringen av

intervjuguiden var även för att få intervjuerna längre eftersom de första endast var mellan 13-20 minuter långa. Eftersom de fyra intervjuerna efteråt var längre än så och mellan 25-40 minuter ansågs det ge tillräckligt med material att analysera. Det hade givetvis gett

ytterligare material om samtliga intervjuer hade varit runt 30-40 minuter.

Det genomfördes totalt sex intervjuer under två veckors tid. Anledningen att intervjuerna genomfördes på Mälardalens högskola, i hemmiljön eller på arbetsplatser var främst för att försöka få en neutral miljö för intervjupersonerna utan störningsmoment. Skillnaden på intervjuplatserna var inte avsevärda, på arbetsplatser och i hemmiljön kan

intervjupersonerna kanske uppleva en större trygghet än i skolan då de är vana vid platserna jämfört med att vara på Mälardalens högskola. Det anses dock inte ha påverkat resultatet något då samtliga deltagare upplevdes trygga under intervjun. Anledningen till de olika platserna var att intervjupersonerna själva skulle få välja var intervjun skulle ske och att intervjuer genomfördes i hemmiljön var för att överhuvudtaget kunna få till intervjun. Det var dock svårt att undvika störningsmoment i en del hemmiljöer på grund av deltagarnas familjemedlemmar. Det var dock ingenting som störde ljudupptagningen avsevärt. Det påverkade varken intervjuaren eller intervjupersonen nämnvärt. Under intervjuerna ställdes även en del ledande frågor på grund av intervjuarens ovana att intervjua. Dock behöver inte ledande frågor vara något negativt utan kan istället öka tillförlitligheten i studien för att intervjuaren ska förstå intervjupersonens svar (Kvale & Brinkmann, 2014).

Eftersom två intervjuer genomfördes under samma dag var det svårt att transkribera alla intervjuer direkt efteråt. Det hade varit en fördel om transkriberingen genomfördes direkt efteråt för att inte glömma bort väsentliga händelser. Dock upplevdes det att det inte tog alldeles för lång tid emellan intervjun och transkriberingen så inga viktiga händelser glömdes bort.

6.1.4 Analysdiskussion

Transkriberingen av intervjumaterialet utfördes noggrant genom att både pausa och lyssna om flera gånger under samtliga intervjuer. I vissa intervjuer som utfördes i hemmiljön stördes ljudupptagningen lite men det gav inga större negativa effekter på transkriberingen. Efter transkriberingen analyserades materialet efter Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Orsaken till att manifest innehållsanalys och inte latent användes i studien var för att resultatet skulle vara textnära och konkret och inte tolkande (Graneheim & Lundman, 2004). Resultatet hade kunnat bli annorlunda genom en latent innehållsanalys men för studien var manifest innehållsanalys mer relevant eftersom det upplevs svårare att arbeta med latent innehållsanalys och för en oerfaren person kan det vara lättare att arbeta mer textnära än tolkande.

En manifest innehållsanalys innehåller kondenserade meningsbärande enheter, koder, underkategorier och slutligen kategorier (Graneheim & Lundman, 2004). Utmaningen vid en analys var främst att sålla bort meningsbärande enheter som inte är relevanta för syftet och frågeställningarna men även att koda och kategorisera dessa enheter. Graneheim och

Lundmans (2004) artikel var ett viktigt stöd under analysprocessen för att få fram ett resultat vilket blev fyra huvudkategorier. Analysen gjordes även enbart digitalt vilket både kan

innebära för- och nackdelar. Fördelar med en digital analys är att få en tydlig överblick över enheterna medan nackdelen är att det kan bli svårare att kategorisera. Detta eftersom allt sker digitalt det kan då bli svårare att få enheterna under rätt underkategori och kategori. Det var även svårt att få ihop alla meningsbärande enheter som hörde till samma kategori

samlade i den digitala analysmatrisen. Det som avgjorde valet att göra analysprocessen digitalt var främst tidsåtgången.

6.1.5 Diskussion om kvalitetskriterier

För att kvalitetssäkra studien användes kvalitetskriterierna: trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet och konfirmerbarhet (Bryman, 2011).

Trovärdighet (Graneheim & Lundman, 2004) togs till hänsyn genom att använda kvalitativ metod samt ha intervjupersoner med olika erfarenheter och kön. Som tidigare nämnts hade trovärdigheten ökat ytterligare vid en mer jämn fördelning av intervjupersonernas kön. Det kan även öka trovärdigheten ytterligare att intervjupersonerna hade genomfört

hälsosamtalen olika år. Dock kan det även påverka hur mycket deltagarna minns av

hälsosamtalet eftersom de genomförde samtalen olika år. Graneheim och Lundman (2004) menar ändå på att intervjupersoner med olika erfarenheter, kön och i olika åldrar kan öka trovärdigheten i studien. Ännu en aspekt som gör att trovärdigheten kan öka är att använda citat i resultatet för att säkerställa att det verkligen är ifrån intervjupersonerna (Graneheim & Lundman, 2004), vilket gjordes i resultatet. Det användes citat från samtliga deltagare, dock användes fler citat från vissa intervjupersoner vilket kan bero på längden och mängden material från intervjuerna.

Samtliga metodbeslut i studien är motiverade vilket Bryman (2011) beskriver är centralt för kvalitetskriteriet pålitlighet. Genom att kunna redovisa en tydlig metodbeskrivning ökar