Varför ett hus på månen?
Att kommunicera ett budskap med hjälp av rörlig bild
Emma Nyrell Informativ Illustration 180 hp Institutionen för innovation, design och teknik Examensarbete i informationsdesign, 15 hp Examinator: Lennart Strand Handledare: Mattias Meldert Eskilstuna 2009‐09‐06
Sammanfattning
Denna rapport beskriver arbetsprocessen och skapandet av en animerad film på uppdrag av Månhusprojektet, Luna Resort. Beräknat 2012 ska ett rött hus med vita knutar sättas på månen, en idé skapad av konstnären Mikael Genberg. Syftet med filmen är att kommunicera månhusprojektets budskap – att göra världen till en bättre plats att leva på. Med det som mål har jag arbetat utifrån två frågeställningar; Hur kan kunskaper inom informationsdesign tillämpas vid filmproduktion? och Hur bör filmen utformas för att nå en så bred målgrupp som möjligt? Frågeställningarna har besvarats med hjälp av utprovningar, litteraturstudier och samtal med uppdragsgivarna. Resultatet blev en film med storytelling som kommunikationsverktyg. Filmen utformades i ett serietecknarmanér och kompletterades med text för att förtydliga budskapet. Slutsatsen är att man kan tillämpa teorier i informationsdesign vid filmproduktion genom att tillämpa regler för språk, konst, information, kognition och kommunikation. För att filmens budskap ska kunna nå ut till en bred målgrupp krävs det att filmen är så interkulturell som möjligt. Filmen ska finnas tillgänglig på webbplatser tillgänglig för människor runt om i världen och förhoppningsvis väcker den intresse hos både barn och vuxna. Examensarbetet har utförts våren 2009 vid Institutionen för innovation, design och teknik på Mälardalens Högskola.Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5 1.1 Bakgrund ... 5 1.1.1 Stiftelsen ... 5 1.2 Uppdragsgivare ... 5 1.3 Problemformulering ... 6 1.4 Mål och Syfte ... 6 1.5 Målgrupp ... 7 1.6 Arbetssätt och avgränsningar ... 7 2. Teori ... 8 2.1 Koppling till informationsdesign ... 8 2.2 Storytelling – som ett kommunikationsverktyg ... 9 2.2.1 Uppbyggnad ‐ storytelling ... 10 2.3 Bildmanér ... 10 2.4 Symboler ... 11 2.5 Text och bild i samverkan ... 12 2.6 Bildmanus ... 12 2.7 Utprovning och presentation ... 12 2.8 Källkritik ... 13 3. Metod ... 16 3.1 Val av metod ... 16 3.1.1 Metodkritik – kvalitativ forskning ... 16 3.2 Bakgrundsanalys ... 16 3.2.1 Insamling av tidigare gjorda ”rädda‐planeten‐filmer” ... 17 3.3 Kommunikation och mottagaranpassning ... 18 3.4 Skapandet av tre bildmanus ... 18 3.4.1 Konceptuellt bildmanus ... 19 3.4.2 Bildmanus för presentation ... 19 3.4.3 Bildmanus för produktion ... 20 3.5 Utprovning – fokusgrupper ... 21 3.5.1 Metodkritik ‐ fokusgrupper ... 21 3.5.3 Utprovning – bildmanus 1 ... 21 3.5.3 Resultat/analys – bildmanus 1 ... 22 3.5.4 Åtgärder ... 223.5.5 Utprovning – bildmanus 2 ... 22 3.5.6 Resultat/analys – bildmanus 2 ... 23 3.6 Bildmanértest ... 24 3.6.1 Resultat – bildmanértest ... 24 3.7 Test av symboler ... 25 3.7.1 Resultat – symboler ... 26 3.8 Rörlig bild med text ... 27 3.8.1 Utprovning ‐ text ... 28 3.8.1 Resultat – text ... 29 3.9 Litteraturstudier ... 29 3.10 Arbetsprocess ... 29 4. Resultat ... 31 4.1 House On The Moon Story ... 31 4.2 Manér ... 32 4.3 Symboler ... 33 4.4 Text ... 33 4.5 Diskussion och Slutsats ... 35 4.6 Fortsatt arbete ... 36 4.7 Slutord ... 37 5. Referenser ... 38 5.1 Tryckta källor ... 38 5.2 Uppslagsverk ... 38 5.3 Elektroniska källor ... 39 5.4 Bilder/filmer ... 39 5.5 Utprovningar, samtal och Intervjuer ... 39
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Konstnären Mikael Genberg blev känd runt om i världen för sina två konstverk trädhotellet ”Hotell Hackspett” och vattenhotellet ”Utter In”. Båda finns placerade i Västerås, staden som han själv växt upp i. Det var efter det som hans kanske livs största verk tog fart. En augustikväll år 1999 berättade han för sina närmaste vänner om sina tankar. Han hade nyligen läst en artikel om att Sverige skulle skicka upp satelliten Smart‐1 till månen och sade då; ‐ Tänk om man kunde få dem att ta med ett hus i raketen, tänk om man kunde sätta ett hus på månen! Det var ett storslaget projekt som många trodde var galenskap medan andra ansåg att idén faktiskt kunde bli verklighet. Många insåg att detta skulle kunna betyda mycket för Sveriges framtid och framförallt för Västerås. Det blev tillslut ett 30‐tal anhängare till projektet som skulle komma att kallas för månhusets vänner. Trots detta mötte han också motgångar och många ställde sig frågor som: Varför ett hus på månen? Ska vi skräpa ner där också? Är det bara för att tjäna pengar och vem tjänar på det? Mikael Genbergs idé var redan från början inte avsedd för att tjäna pengar utan att få Sverige att växa som land. Men han förstod också att ett större syfte måste finnas.1.1.1 Stiftelsen Om nu månhusprojektet skulle generera pengar trots att detta inte var Genbergs syfte från början skulle de gå till välgörande ändamål. I detta fall skulle det bli att göra världen till en bättre plats att leva på. Frågan var nu; hur ska projektet generera pengar och hur ska pengarna placeras och återanvändas? En stiftelse skulle komma att bli svaret på deras frågor – The House On The Moon Foundation For Mankind. Stiftelsens verksamhet tar sin start först då huset har placerats på månen, som nu är beräknat runt år 2012. Fram till dess ska det läggas fram en plan på hur stiftelsen ska fungera. Hittills har följande idéer kommit på tal: ‐ Stiftelsen ska varje år dela ut pris till en person/personer/företag som gjort en bra insats för att rädda vår planet. ‐ Pengar ska komma in genom sponsring från företag som vill bidra. ‐ Privata personer ska också kunna bidra på olika sätt och ett förslag är att det ska gå att skicka en hälsning i form av sms/mms som lagras i huset på månen. På så vis kan alla bidra. ”Det ensamma huset på månen är sinnebilden för människans utsatta situation, en kontrast till den utopiska värld med bilar, internet, rinnande vatten och annan, i det långa loppet, tillfällig lyx som dessutom bara är förunnad ett fåtal. Huset tittar ner på oss, likt ett ömsint samvete. Huset ser oss, huset ser hur ensamma vi är på vårt lilla klot.” (Ur Mångalen (2008), s. 222)
1.2 Uppdragsgivare
Karin Berglund, Lektor i innovationsteknik med inriktning mot entreprenörskap på Mälardalens Högskola, är en av de personer som engagerar sig i månhusprojektet. Jag fick förklarat för mig att hon var den så kallade spindeln i nätet. Det är hon som främst driver arbetet med stiftelsen. Mikael Genberg är som här ovan beskrivs framställaren av detta projekt och är på så vis den personsom har den tydligaste visionen om hur han vill att projektet ska presenteras och kommuniceras. Det var därför de två tillsammans som var mina uppdragsgivare och kontaktpersoner under de tio veckor som arbetet pågick.
1.3 Problemformulering
The House On The Moon Foundation For Mankind har ett bra och tydligt syfte – gör världen till en bättre plats att leva på. Men de behöver hjälp från hela världen för att lyckas med detta. I nuläget känner ytterst få till projektet. Man kan dock anta att projektet uppmärksammans över hela världen då huset har placerats på månen. Problemet som består är hur människor ska veta vad syftet med huset är. Om människor inte känner till projektets budskap kan de inte heller bidra på något sätt. Det är därför viktigt att syftet blir presenterat på rätt sätt för att få människor intresserade och engagerade i ämnet. I mitt arbete att utforma en animerad film åt Luna Resort har jag arbetat utifrån nedanstående frågeställningar: • Hur kan kunskaper inom informationsdesign tillämpas vid filmproduktion? • Hur bör filmen utformas för att nå en så bred målgrupp som möjligt?1.4 Mål och Syfte
”Förhoppningsvis har många människor världen över fått tillfälle att läsa om huset och fundera över dess betydelse. För det är ju detta som är en del av syftet med huset, att beröra människor och få dem att fundera”. (Karin Berglund, www.lunaresort.com) Syftet med detta examensarbete är att genom litteraturstudier och utprovningar producera fram en film som kan informera människor runt om i världen om månhusprojektets budskap. Filmen ska både informera och skapa nyfikenhet och intresse för att läsa mer om vad projektet innebär. Filmen ska kunna ses av människor runt om i världen därför kommer filmen finnas tillgänglig för vem som helst på webbplatser som månhusprojektets hemsida och Youtube1. I början av juni 2009 ska projektet tas till en ny nivå genom att ett rött hus med vita kanter ska placeras på Globen i Stockholm. Det ska vara en förhandsvisning på vad som komma skall. Som ytterligare inspirationskälla vill uppdragsgivarna att även filmen ska presenteras under den kvällen. Genom filmen ska man: ‐ förstå att huset på månen är till för ett bra syfte. ‐ förstå att syftet med huset på månen är att göra världen till en bättre plats att leva på. ‐ bli nyfiken på hur huset på månen kommer att fungera i praktiken och vilja läsa vidare om stiftelsen. ‐ vilja bidra på något sätt till stiftelsen (kan komma att gälla fr.o.m. år 2012). "Om en enskild individ från en liten arbetarstad i ett litet land i norra Europa kan engagera tillräckligt många människor för att förverkliga en så till synes långsökt idé, så kan vem som helst, göra vad som helst", säger Mikael. Luna Resort är ett sätt att inspirera och ge hopp till människor världen över. När huset väl står på månen kommer projektets fokus att gå över till "The House on the Moon Foundation for Mankind" som planerar ett årligt "The House on the Moon Award" som kommer att delas ut till en person, en organisation eller ett företag som gör jorden till en bättre plats.” (Mikael Genberg, www.themoonhouse.com/konstnaren) 1 YouTube är en webbplats med videoklipp som har laddats upp av dess användare.1.5 Målgrupp
Vid det första samtalet med Karin Berglund fick hon frågan om vilka hon ansåg vara målgruppen. Svaret var hela världen. Men av lärdom från min utbildning och för att inte göra arbetet alltför svårt att slutföra, beslöt jag mig för att minska målgruppen så gott det bara gick. Jag kom dock fram till att det var svårt att generalisera något för denna målgrupp. De saker som på ett sätt begränsar antalet personer är att folk måste ha tillgång till dator och internetuppkoppling samt förstå engelska. Men dator och internetuppkoppling är något som krävs för att kunna se filmen och påverkar inte mitt arbete i att utforma den. Eftersom planen är att filmen senare ska översättas till andra språk är engelskan inte heller något krav. Det enda som egentligen kunde fastslås var att målgruppen främst och till en början är västvärlden. Tanken är att filmen ska kunna tilltala barn som vuxen men dock går det att begränsa åldern från skolålder och framåt. Det jag kommer sträva efter är att försöka göra filmen så interkulturell som möjligt där så många som möjligt ska känna att filmen berör dem på något sätt.1.6 Arbetssätt och avgränsningar
Filmen produceras med hjälp av 3D‐programmet 3D Studio Max och animationsprogrammet Adobe Flash producera en animerad kortfilm som kan förklara syftet med ett hus på månen. Detta examensarbete kommer med hjälp av samtal med uppdragsgivarna, utprovningar, analyser samt tidigare forskning och egna erfarenheter inom området leda fram till det slutgiltiga resultatet. Eftersom examensarbetet endast löper över tio veckor har jag varit tvungen att göra vissa avgränsningar. Dessa beror främst på tidsbrist men också på att jag velat få en tydlig inriktning på arbetet utan utsvävningar. Detta har inneburit: ‐ Valet av media, som först och främst ska vara webben, bestämdes innan examensarbetet tog sin start. Detta ansågs vara den bästa möjligheten att kunna sprida filmen snabbt och nå ut till så många nationaliteter som möjligt. Därför diskuteras det inte huruvida detta är det mest ultimata sättet att presentera budskapet eller om det skulle finnas bättre alternativ. ‐ Tekniska tillvägagångssätt så som val av program och animeringstekniker diskuteras heller inte i rapporten utan var vad som personligen ansågs vara lämpligt, baserat på tidigare kunskaper och erfarenheter. Denna film bygger framförallt på ett skapande utifrån ett informationsdesignsynsätt. ‐ Eftersom målgruppen är bred kan därför inte undersökningarna ge ett sanningsenligt svar på om filmen uppfyller de krav som ställts. Däremot kan förhoppningsvis utprovningarna och litteraturstudierna kunna utesluta vissa saker som exempelvis visar sig vara lätta att misstolka.2. Teori
I detta kapitel kommer jag att lyfta fram de teorier som legat till grund för mitt arbete.2.1 Koppling till informationsdesign
”Ordet information kommer från det latinska verbet informare som betyder att ge form åt något eller att utforma. Information kan sägas uppstå när det som mottagits, t ex en text eller en bild, blir tolkat på ett meningsfullt sätt av en eller flera mottagare. Bilden, både fotografiet och den rörliga bilden, har under senare år tilldragit sig ett allt större intresse som informationsbärare. Utbudet av bilder har ökat markant och många menar att bildens betydelse i samtiden är större än någonsin tidigare.” (Rune Pettersson, (2001), professor i informationsdesign, s. 5) Att kommunicera handlar om att överföra budskap mellan människor. Alla budskap konkurrerar med varandra. Därför anstränger sig avsändaren för att finna nya sätt att fånga vår uppmärksamhet. Informationsdesign handlar om att kritiskt granska varje del av kommunikationsprocessen för att mottagarna ska förstå budskapet. På webben finns mycket utav vad som kallas för brus2. Det gäller därför att skapa något nytt och eget för att filmen ska uppmärksammas av mottagarna. För att kommunikation ska bli möjlig krävs det att en signal sänds ut och att den tas emot och uppfattas. Pettersson (2003) förklarar kommunikationsprocessen på följande sätt: En sändare förmedlar information om verkligheten via en representation, för att en mottagare via sina sinnesintryck ska få en upplevelse av verkligheten. Det kan senare leda till en handling, en påverkan eller en återkoppling till sändaren. Mottagarens upplevelse varierar beroende på den yttre kontexten, till exempel samhällssituationen, tidpunkten, sinnesstämningen, eller erfarenheten. Kommunikationen blir lyckad om mottagaren av budskapet reagerar på det sätt som avsändaren ville. Eftersom examensarbetet egentligen inte handlar om att producera en film utan vägen jag gått för att nå det färdiga resultatet krävs det att kunskaper jag lärt mig inom informationsdesign tillämpas. Mottagaranpassning är en viktig del i mitt arbete eftersom det är kärnan i all informationsdesign. 2 en störning i en signal som gör att kommunikationen kan brytas.”Kommunikationen är inte fullständig förrän mottagaren verkligen förstår budskapen. Vid kommunikation av information måste våra budskap alltid vara begripliga, annars är de meningslösa.” (Pettersson, 1998, s. 43).
2.2 Storytelling – ett kommunikationsverktyg
För att filmen ska kunna nå en bred målgrupp krävs det att den kommuniceras på ett sätt som kan tilltala många. En lyckad kommunikation behöver inte nödvändigtvis leda till att mottagaren agerar handgripligen utan kan också vara att mottagaren lång tid efter kommer ihåg budskapet och kan föra det vidare till andra människor i deras omgivning. Jag använder storytelling som hjälp för att förmedla budskapet som månhusprojektet har. Ett budskap förmedlas effektivast genom att presenteras i form av en historia enligt Joanna Sinclair. Ett bra exempel på hur historier är ett bra media när man vill framföra ett budskap är denna korta historia från The Story Factor av Annette Simmons (2000):”Den första fågeln får masken, men något som är lika sant – som folk sällan nämner – är att det är den andra musen som får osten!”
Med få ord kan man genom storytelling få fram ett djupare, underliggande budskap som hade tagit längre tid och varit svårare att komma ihåg om budskapet hade blivit presenterat som ren fakta. I människors minne lagras en historia på tre sätt: faktabaserat, visuellt och emotionellt, detta
påverkar positivt människors förmåga att bevara historien i medvetandet. Forskning i ämnet visar att ett budskap som presenteras genom en historia är mycket lättare att komma ihåg och återberätta. Minnesvärd information är mer sannolikt att man agerar utefter än fakta som inte hämtas från minnet. Genom att använda metaforer kan storytelling fungera värdeskapande och vidare förmå människor att nå kunskap om fenomen de tidigare sett som svåra eller hotfulla. Metaforen möjliggör att på ett tryggt sätt konfronteras med det man tidigare undvikit.
Storytelling är det vanligaste och starkaste förmedlingssättet som man använder sig av då man pratar om livet. Storytelling finns i alla dess former, de verkliga, de påhittade och sägner. Det skapar ofta en speciell atmosfär och en känsla som tillfredställer de som lyssnar. Det kan vara känslor som inspiration, glädje, rädsla, sorg mm. (Isaak V. Kerlow, s. 284) Storytelling kommunicerar information, skänker svar till frågor, får oss att känna olika känslor, ibland kan även storytelling påverka oss att agera annorlunda i verkligheten. Isaac V. Kerlow säger att animera är mer än att bara förflytta bilder. Animationer berättar en historia och kommunicerar känslor. Därför har man ett starkt verktyg i handen då man animerar. Men det kräver mycket av en själv och all planering kräver precision för att lyckas. Mossberg och Johansen (2006) instämmer då de förklarar att storytelling har blivit populärt då berättelser ofta berör oss känslomässigt samt ger lättförståelig kunskap då den sätts i ett sammanhang. Åhöraren kan enkelt återberätta historien med dess detaljer och väsentliga delar, detta illustrerar styrkan av storytelling (Morgan & Dennehy, 1997, s. 495). Enligt Marzec (2007) har människan lättare att lära sig och komma ihåg information om den berättas genom en historia. Enbart information leder inte alltid till handling, informationen måste även tilltala våra känslor för att budskapet skall få full kraft. 2.2.1 Uppbyggnad storytelling En film kan beskrivas som ett linjärt media, det finns en början, en mittendel och ett slut. Början av en historia är delen där karaktärerna i filmen introduceras och där man lägger en grund för handlingen i historien. Mittendelen kan beskrivas som konfrontationen eller höjdpunkten. Det är här storyn har sin vändpunkt och huvudkaraktären konfronterar konflikten som i sin tur kommer leda till lösningen på problemet. Slutdelen som i engelskan beskrivs som ”untying a knot”, visar lösningen på de dramatiska händelserna i storyn. (Isaak V. Kerlow s. 285)
2.3 Bildmanér
Både bild och text kan ha olika utseende och uttryck. Ofta har man som person ett eget sätt att illustrera eller skriva på, vilket man också kan kalla för manér. Ofta vill man hitta sitt egna manér som inte liknar någon annans men som kännetecknar en själv som artist. Detta kan dock i informativt syfte ha sina nackdelar eftersom bilden ska tala till någon annan som förmodligen inte delar ens egna åsikter om vad som är estetiskt snyggt, upplevs positivt eller negativt osv. Enligt Pettersson finns det fyra givna typer av bildmanér som skiljer sig mycket från varandra i stil och uttryck. De fyra är fotografiskt manér, expressionistiskt manér, realistiskt manér och serieteckningsmanér. 1. Fotografiskt manér är ett färgfotografi av motivet. 2. Realistiskt manér är målade bilder som upplevs naturtrogna med en exakt återgivning av ett motiv 3. Expressionistiskt manér är den fria abstrakta och subjektiva tolkningen av ett motiv. 4. Serietecknarmanéret är enkla tecknade figurer så som skämtteckningar och karikatyrer.Vid en sökning på Google på ordet flicka fanns dessa fyra bilder som beskriver de fyra olika manéren. Som bildskapare grundar man sitt visuella budskap på antingen representationer, symboliska bilder eller abstrakta bilder. En representation är ett fotografi taget på verkliga föremål eller händelser. Symboliska bilder är på motiv som har en egentlig huvudbetydelse, denotation, flera bibetydelser och konnotationer. Det kan därför både vara en realistisk och orealistisk återgivning av ett motiv då motivet i sig talar för något annat. En abstrakt bild är mycket olik verklighetens bild av ett föremål eller fenomen. De är därför vanligtvis svår‐ eller flertolkade beroende på vem som ser på bilden. Pettersson redovisar i sin rapport om ett antal forskare som undersökte hur lågstadieelever upplevde olika bildmanér. Det framgick att eleverna tyckte lika bra om fotografier som skämtteckningar utan något samband med text. Men med text förväntades man se och ville ha realistiska bilder tillsammans med faktatexter och artistiska bilder fungerade bäst i litterära sammanhang så som i fantasi‐ och sagoberättelser. (Pettersson m.fl., 2001, s. 15)
2.4 Symboler
I mitt arbete har jag valt att kommunicera budskapet dels med storytelling och dels med hjälp av symboliska bilder. ”På ett mycket begränsat utrymme kan symboler snabbt förmedla ett budskap med en ganska stor mängd information av olika slag, motsvarande en eller flera meningar med text. Bilduppfattning är mycket snabb, omedelbar, medan det tar längre tid att läsa och förstå motsvarande budskap i form av text. Symboler ger alltså möjlighet till snabb avläsning. ” (Rune Pettersson, 2006, s.6) Enligt Pettersson är symbolens användningsområden överblick och helhetsperspektiv till exempelvis kartor, för anvisning och upplysning om hur man ska bete sig i olika situationer, för att visa rumsliga geografiska lägen så som var toaletten ligger, för att visa storleksförhållanden och statistik exempelvis diagram och för att föra tankarna till en organisation, en tjänst eller produkt. Genom en utprovning med symboler kunde Pettersson (2006) konstatera följande: 1. Det går bra att förmedla ett visst budskap till olika mottagare med hjälp av flera skilda symboler. 2. Det går bra att använda samma symbol för att förmedla flera skilda budskap till mottagarna. 3. Mottagare tolkar symboler på många skilda sätt. 4. När vi talar om vad en symbol betyder så gör mottagarna samma tolkning av budskapet. 5. Mottagarna måste lära sig vad symboler skall betyda. 6. En bra symbol är designad så att den fungerar i många olika sammanhang.2.5 Text och bild i samverkan
För att förstärka känslan med storytelling ville jag använda mig av en berättarröst i filmen. Men av flera anledningar, som beskrivs senare i rapporten, valdes detta bort. Dock behövdes fortfarande något mer som kunde styrka filmens budskap och leda mottagaren i rätt riktning. Lösningen blev istället att placera in text i filmen. När text och bild kombineras måste de vara lättläsliga i sin kombination, den ena får inte ta över eller skymma den andra på något sätt. De ska istället förstärka varandra. Pettersson säger att ett sätt att ”manipulera”, eller kraftigt påverka tolkningen av innehållet i en bild är att lägga ned ordentlig möda på noggrann utformning av bildtexterna. Det gäller att välja ut det viktiga i budskapet. Texten kan få läsaren att uppleva bilden på ett annorlunda sätt än vad de hade gjort om de bara såg bilden. På så vis påverkar bildtexterna vad läsarna väljer att ”se” och hur de därefter ”tolkar” innehållet i bilderna. Huvudsaken med bildtext är att den ska ta fram den tolkning som informatören vill förmedla till läsaren. Däremot måste bild och text vara relevanta för varandra. Bildtexten ska bidra med relevant eller redundant information som inte är motsägelsefull eller saknar betydelse gentemot vad som visas på bilden. ”Bildtexten bör vara kort och väl sammanhållen. En alltför lång bildtext drar bort läsarens uppmärksamhet från den röda tråden i en löpande text. Vi bör alltid placera bildtexten nära bilden, helst under, möjligen vid sidan av, eller över, men inte inne i bilden.” (Pettersson m.fl., 2001, s. 62‐64)2.6 Bildmanus
Ett bildmanus eller ett s.k storyboard används i princip till allt filmskapande som produceras runt om i världen. Bildmanus är vanligtvis det första man gör för att få ner filmens tagningar på papper. Det är en mycket viktig del i filmproduktionen då man får en helhet av filmen innan den ens är gjord. Vad som är viktigt då man gör sitt bildmanus är att tänka på vem eller vad bildmanuset är ämnat till. Det kan till exempel vara för att utveckla konceptet, visa konceptet för en kund eller fungera som en guide för själva produktionen. Ett konceptuellt bildmanus används för att utveckla de grundliga visuella idéerna så som de olika karaktärernas utseende och roller, kamerapositioner, rörelser mm. Utformningen är ganska skissartad och målade på papper som man haft tillgängligt då idéerna uppkommit. Presentationsbildmanus är en mer detaljerad visualisering och summering av projektet som är gjord i syftet att presenteras för personer som beslutsfattare eller uppdragsgivare. Bilderna beskriver ofta de allra viktigaste scenerna som är detaljerade, i färg och av bra kvalitet. Det bör vara tillräckligt stort för att flera personer i ett konferensrum tydligt kan se bilderna från avstånd. Ett presentationsbildmanus bör alltid vara tydligt beskrivet utan att bli allför tekniskt. Ett produktionsbildmanus guidar filmskaparen genom sitt projekt. Manuset är väldigt detaljerat, precist och inkluderar bilder samt textinformation om varje tagning. Man bör tidigt reda ut många tekniska detaljer innan man för in det i sitt bildmanus då detta annars kan behöva ändras flera gånger och bildmanuset blir i slutändan oanvändbart. Den beskrivande texten förklarar saker så som rörelser, kameror, ljussättning, renderingsnoteringar och ljudeffekter . (Isaac V. Kerlow, s.286‐289)2.7 Utprovning och presentation
Inför mina utprovningar har jag tagit hjälp av praktiska tips från tre litteraturböcker av författarna Mike Kuniavsky, Steve Krug och Rune Pettersson.”Most of the research described in this book boils down to one technique: interview. Observation is critical, but to really know the user’s experience, you have to ask him or her about it, and that’s an interview.” (Kuniavsky, 2003, s. 117) Steve Krug skriver i boken ”Don’t Make Me Think” att det ideala antalet personer när man utför en utprovning är tre eller högst fyra. (Krug, 2006, s. 138). Utprovningar är mycket viktiga för att slutresultatet ska bli lyckat. Har man kort om tid eller svårt att få tag på testpersoner är det alltid bättre att ha en testperson än ingen alls. (Krug, 2006, s. 134) För att det andra bildmanuset också är ett presentationsmaterial tar jag även del av Petterssons (2001) beskrivning på ett antal generella krav på bilder som är bra att ha i åtanke vid muntliga framställningar. De viktigaste kraven är: ¾ Alla bilder måste vara läsvärda, läsbara och läsliga. ¾ Bilder i informationsmaterial bör vara enkla och fåtydiga för att undvika förvirring och missförstånd. ¾ Bilder får inte innehålla för mycket information. Det är därför ofta nödvändigt att dela upp komplex information på flera delbilder. ¾ Ordningen i en bildpresentation är viktig för att vi lätt skall förstå budskapet. ¾ I informationsmaterial är innehåll viktigare än form. Avstå från bilder som enbart har en estetisk funktion. ¾ Använd färger och symboler på ett konsekvent sätt. Blanda inte betydelsebärande och dekorativa funktioner. (Pettersson, 2001, s 16).
2.8 Källkritik
Vid källanalys är det viktigt att vara kritisk till källmaterialet. När det gäller referenskällor har jag valt källor som är trovärdiga och stabila. Majoriteten av böckerna jag hänvisat till används idag som kurslitteratur vid svenska universitet och högskolor och de bör därför anses vara trovärdiga. Dock finns det alltid saker att ifrågasätta trots att källan är trovärdig och i många fall korrekt. Då Pettersson (2001) talar om olika typer av bildmanér3 beskriver han fyra kategorier som utelämnar flera bildmanér vilka är mycket användbara i informativa sammanhang. All informativ bild skulle i sådant fall, med den beskrivning som ges, hamna i kategorin serietecknarmanér. Realistiskt manér används mycket sällan i informativa bilder. Endast i naturvetenskapliga sammanhang anser man att det fyller ett informativt syfte. Det kan också ifrågasättas ifall det verkligen är nödvändigt många gånger. Anledningen till att det inte används i andra informativa sammanhang är att bilden varken informerar mer eller mindre än vad ett riktigt fotografi skulle göra. På så sätt är det bara tidskrävande och fyller inget informativt syfte utöver vad bilden visar. Serietecknarmanéret blir därför kategorin för all informativ illustration. Beskrivningen för detta manér är skämtteckningar och karikatyrer. Jag skulle hellre se att man delade in denna kategori i flera delar varav serietecknarmanér skulle vara en av de underkategorierna. Ett serietecknarmanér är vad jag skulle kalla ”tecknat” eller för att vara ännu tydligare ”cartoon‐teckningar”. Det är på ett sätt sant att ”cartoon‐teckningar” också är en slags karikatyr på både människor, djur och materiella 3 Se 2.3 Bildmanérsaker. Men framför allt betyder ordet karikatyr att man gjort en framställning av en persons karaktäristiska drag och överdrivit dessa så att det når en skrattretande punkt. En ”cartoon‐teckning” behöver inte följa de kraven. En karikatyrbild framställer personer på ett fulare sätt än hur de ser ut i verkligheten medan tecknade bilder kan framställa något att bli sötare och vackrare än i verkligheten. Det som är ännu viktigare att poängtera är kategorierna som helt räknats bort med de fyra beskrivna kategorierna. Exempelvis det manér som används för bruksanvisningar, linjeteckningar, det som är det absolut mest användbara manéret i informativ illustration. Bildmanér som dessa har ett högt informativt värde och används i nödsituationer som på exempelvis första hjälpen lådor. Bilderna kan komma i form utav en serie bilder men att kalla dem för skämtteckningar vore gravt felaktigt. Linjetecknarmanéret är ett mycket användbart manér inom informationsdesign som inte passar in på serietecknarmanér och bortsågs därför av Rune Pettersson. I Petterssons beskrivning för symbolernas användningsområde bortser han från användningen av symboliska bilder. Många bilder har en symbolisk betydelse som kan berätta mer om ett budskap än vad man har tid eller plats att säga med ord. Exempelvis har timglaset använt sedan 1000‐talet för att mäta tid. Idag har timglaset symboliska betydelser så som att livets sand runnit ut och döden. På många bilder kan man se liemannen hålla ett timglas i handen. I en känd amerikansk tv‐såpa används frasen ”Like sand through the hourglass, so are the days of our lives”. Genom detta kan man använda dess betydelse att kommunicera och genom att använda symbolen vid ett visst tillfälle kan mottagaren direkt förstå vad situationen innebär. Dock bör man vara medveten om att symbolers betydelse kan upplevas olika från person till person och vara försiktig med vilka symboler man använder i vilka situationer.
Ovan syns tre exempel på hur timglaset används, alla tre är kopplade till samhället och jordens undergång.
3. Metod
Metodavsnittet beskriver hur arbetet gått till för att nå fram till det slutgiltiga resultatet.
3.1 Val av metod
Som metod har jag valt att göra en kvalitativ undersökning. Enligt Anne Ryen (2004) har en kvalitativ forskning följande kännetecken: ‐ Kvalitativa data i form av bilder och ord, inte siffror ‐ Naturliga data genom observationer och ostrukturerade intervjuer ‐ Mening framför handling, men ur aktörens eget perspektiv ‐ Induktiv hypotesgenererande forskning hellre än hypotesprövande Pettersson och Enbom (2006) talar för en kombination av flera infallsvinklar. Han skriver att man oftast använder flera metoder när man forskar inom Informationsdesign. Det gör att man kan studera problemet från flera olika aspekter och på så sätt tillföra mer fullständig kunskap om problemet. 3.1.1 Metodkritik – kvalitativ forskning Kvalitativ forskning har fått kritik, dels på grund av att den ofta saknar reliabilitet och validitet. (Anne Ryen, 2004, s. 17). Den har också fått kritik för att den visar en liten och icke representativ del av befolkningen i statistisk mening. (Jan Trots, 2005, s. 16) Testpersonerna som använts i utprovningen är ingen garanti för att filmen har utformats på rätt sätt. Det som kommer fram genom mina utprovningar betyder inte att det fungerar på hela målgruppen eller ens majoriteten av den. Det kan vara en slump att de jag gjort utprovningen på haft liknande åsikter. Trots att testpersonerna i mitt fall kommer från olika kulturer kan det ha en viss påverkan att de nu permanent eller tillfälligt bor i Sverige.3.2 Bakgrundsanalys
Vid arbetets början samlades först all information om månhusprojektet in för att kunna få en bild av vad som behövde åtgärdas. Mycket av den informationen hade Karin Berglund. Därför inleddes arbetet med ett samtal med henne. Innan samtalet trodde jag att mitt uppdrag skulle gå ut på att producera en informativ film om hur huset kommer att skjutas upp och placeras på månen. Men så var inte fallet. Karin berättade att det var viktigt att projektets buskap blev presenterat i filmen och att den ska göras för att gynna stiftelsen. Jag gav då ett förslag på en idé som var en kombination av husets landning och budskapet. Men det ville inte Karin. Hon förklarade att stiftelsen med sitt budskap inte skulle blandas med det tekniska. Och med tanke på att det under denna period inte var klart hur roboten skulle se ut eller hur landningen skulle gå till skulle jag inte ha tillräckligt med material för att göra en så pass sanningsenlig informationsfilm. ‐ Det har blivit mycket tekniskt runt projektet, för mycket för min del, därför vill jag att filmen ska spegla vad projektet från början gick ut på; glädje, spontanitet och lite utöver det vanliga. (Samtal med Mikael Genberg, vt 2009)Filmen ska vara i positiv anda och ha ett lyckligt slut, den ska visa att hoppet fortfarande finns. Det handlar inte denna gång om att ”rädda människan” och den misär som många lever i att ta hand om vår planet, vårda naturen, miljötänk med framtidstro. (Samtal med Karin Berglund, vt 2009) 3.2.1 Insamling av tidigare gjorda ”räddaplanetenfilmer” Innan jag började fundera på hur filmen skulle utformas ville jag studera tidigare filmmaterial som producerats för liknande syfte. Det vill säga kortfilmer på webben som handlar om att ”rädda planeten”. Vad jag fann var motsatsen till hur jag ville att min film skulle utformas. De rädda‐ planeten‐filmer som nu finns tillgängliga på webbplatsen youtube innehåller framförallt bildspel som visar förödande bilder som människan skapat runt om i världen. Filmerna ger en skuldkänslor och tynger ner en. Till filmerna spelas dyster musik Bilderna visar klipp ifrån tre filmer som har ett syfte att rädda världen. De går alla att se på webbplatsen YouTube. 1. Save the earth to save life – Den här filmen var den som jag kunde finna mest inspiration ifrån då musiken hade en positiv klang och bilderna varvades av negativa men även av positiva aspekter. Det som var sämre var att bilderna visades osammanhängande och trots ett bra budskap blev man inte berörd. 2. Look at what we are doing to our earth – Den andra filmen är tänkt som en riktig “väckarklocka” för de som inte förstått hur illa däran vår planet är. Dock har jag visst tvivel på hur effektivt det är med denna typ av kommunikation. Kommer man verkligen på bättre tankar och agerar, eller känner man bara att hoppet är ute för oss? 3. Det är inte omöjligt att rädda planeten – Tredje filmen baseras på teorier som säger att än är det
inte försent. Svante Axelsson, generalsekreterare för naturskyddsföreningen håller ett föredrag om detta. Filmen är dock för teoretisk uppbyggd för att väcka tillräckligt med intresse för att orka lyssna sig igenom hela föredraget. Den saknar motivation och leder inte till något agerande från mottagaren. Till filmen jag ska producera lämpas inte den typen av övertygning. Den ska snarare övertyga genom sin positiva inställning om en ljusare framtid.
3.3 Kommunikation och mottagaranpassning
Att kommunicera till en målgrupp är ofta lättare ju mer homogen den är. Man kan då anpassa sig efter målgruppens ålder, intressen, kön eller andra egenskaper. Utefter det kan man analysera ett visst beteende och dra slutsatser därefter. På så vis har man större chans för en lyckad kommunikation. Då målgruppen är bred kan man inte utgå från vad som tilltalar någon eller några personligen då risken finns att majoriteten av målgruppen inte tar till sig informationen. Istället får man försöka kommunicera på ett sätt som inte talar till en viss personlighet eller folkgrupp utan människan i allmänhet. I mitt fall blir mottagaranpassningen en balansgång mellan att hålla det generellt men ändå göra det intressant. 3.3.1 Storytelling – alla minns en bra historia För att göra en bra och minnesvärd historia bör den ha en viss uppbyggnad. Jag har använt mig av Kerlows beskrivning på detta. Intro Här ska framförallt huvudkaraktären och handlingen presenteras. Jag hade många idéer om hur detta skulle kunna utformas. Exempelvis var en idé att inleda med att Jorden var en vanlig planet tills det att den blev levande. Detta hade dock tagit onödigt lång tid vilket ledde till en betydligt mer kortfattad inledning som går rakt på sak och inte svävar ut i något oväsentligt. Huvudkaraktären är framtagen med ögon, mun och händer för att påvisa att den symboliserar människan. Man ska kunna känna igen sig i karaktärens tänkande och karaktären ska spegla människan i dess nyfikenhet och viljestyrka, men också i lathet och att blunda för problem. I introt presenteras även problemet planeten jorden ställs inför och konsekvenserna av att inte ta ansvar för sina handlingar. Mittendelen Här är konflikten ett faktum och berättelsen har sin djupaste svacka. Här presensteras först den andra karaktären, Månen. Månen ska symbolisera något av en god fe, ängeln på axeln eller samvetet. Vändpunkten sker då det röda huset, tåren landar på månen och väcker den till liv. Slutet Slutfasen visar det lyckliga slutet och ska ge en glimt av den framtid som väntar. Planeten jorden har inte bara återfunnit sig själv utan också funnit en ny vän.3.4 Skapandet av tre bildmanus
En film tar lång tid att producera och därför krävs noggrann planering redan från början. På animationsbolaget Pixar producerar en person i snitt 3 sekunder film per dag. Det resulterar också iatt de är ett av världens bästa företag på att animera film. Min animation ska bli ca två minuter lång. För att inte sitta i flera timmar med att animera och sedan inse att scenen inte bör vara med är det till stor fördel att ha gjort bildmanus innan. På så vis får man en tydligare bild av helheten, från början till slut. 3.4.1 Konceptuellt bildmanus Efter att ha samlat in all relevant information om månhusprojektet var det dags att spåna idéer för hur filmen skulle utformas. I mitt sökande efter att finna svar om hur man kan nå ut till en bred målgrupp fann jag uttrycket storytelling. Det har exempelvis visat sig vara ett bärande koncept för företag att kommunicera både internt och externt. Med tanke på min breda målgrupp ansåg jag att detta var en metod att tillämpa och utgick från Isaac V. Kerlows beskrivning4 på hur storyn ska byggas upp. Konceptuellt bildmanus. 3.4.2 Bildmanus för presentation Detta bildmanus var det som skulle användas i mina utprovningar samt som en presentation av mitt förslag till månhusprojektets vänner. Jag kände att det fanns brister med min idé som jag själv inte kunde sätta fingret på och valde därför att först göra en utprovning på vad jag hittills kommit fram till. 4 Se 2.2.1 Uppbyggnad ‐ storyboard
Presentationsbildmanus Under ett möte per telefon med Karin presenterade jag mitt koncept för att stämma av att detta var i stil med vad de ville ha. Karin gillade idén men ville också att människans dåliga matvanor skulle speglas på något vis. Det var viktigt att visa att vi i västvärlden idag äter för mycket och skräpar ner på vår planet utan att tänka på konsekvenserna. Hon ville att filmen skulle beskriva människans dåliga sidor men utan att vara för dömande. 3.4.3 Bildmanus för produktion I 3D‐program, som i mitt fall var 3D Studio Max, fungerar arbetsytan precis som i en vanlig inspelningsstudio. Man behöver tillsätta ljus och placera in kameror som kan fånga scenen från rätt vinkel. Då min film utspelar sig i rymden fick jag göra olika stjärnhimlar till bakgrunden så att man skulle uppleva att kameran filmade från en annan vinkel. För att hålla koll på vilken bakgrund som användes till vilken scen förde jag anteckningar över detta. På så vis kunde jag se till att scenerna som kom efter varandra inte fick samma stjärnhimmel i bakgrunden. För att ha koll på ytterligare scener m.m. producerades ett tredje bildmanus.
Produktionsbildmanus Genom att göra detta bildmanus framkom det att vissa saker blev för komplicerade att utföra i 3D‐ programet. Exempelvis hur ögon och händer skulle ”växa” fram. Därför valde jag att ändra introt till filmen genom att historien börjar då det redan finns liv på jorden. Detta visade sig vara ett bra beslut då det annars hade gjort filmen längre, något som inte var nödvändigt.
3.5 Utprovning – fokusgrupper
Jag har valt att använda mig av fokusgrupper då jag vill att tillfällena ska skapa diskussion kring materialet som jag visar. Förhoppningsvis kan de diskutera mycket sinsemellan och jag kan notera viktiga aspekter till mitt arbete. Eftersom utprovningen sker i grupp kan personer tillsammans komma med olika synpunkter som väcker tankar hos de andra personerna som de själva inte kommit på. (Mike Kuniavsky, s. 203) 3.5.1 Metodkritik fokusgrupper Nackdelen med fokusgrupper är att jag som samtalsledare kan påverka och leda in testpersonerna på särskilda svar. Testpersonerna som egentligen delar olika åsikter kan bli påverkade av varandra och inte våga säga vad de egentligen tycker. 3.5.3 Utprovning – bildmanus 1 Utprovningen gick till på följande sätt; Bilderna blev presenterade på dataskärm i en ppt‐presentation5 . Innan bildspelet startades ställdes några kortfattade frågor om vad de hittills kände till om månhusprojektet. Ett medvetet val i utprovningen var att berätta för samtliga testeltagare att ett hus planeras sättas på månen beräknat 2012. Jag berättade för att filmen kommer att visas när huset är uppe på månen och då är huset en 5 PowerPoint är ett presentationsprogram från Microsoft och ingår i programsviten Microsoft Officevärldsnyhet som kommer undgå ytterst få människor. Därför ville jag utgå ifrån att testpersonerna hade fått ta del av samma information då bildspelet började. Eftersom jag planerat att ha en talarröst med i filmen fungerade jag själv som en sådan. Jag hade ett textmanus som jag utgick ifrån men hoppades på att även kunna få hjälp med finslipningen på det tack vare utprovningarna. Testpersonerna var av medvetet val från olika kulturer och i åldrarna 20‐50. Det var sammanlagt tio personer. Testpersonerna i varje grupp varierade från 1‐3 personer. 3.5.3 Resultat/analys – bildmanus 1 Det visade sig att få kände till månhusprojektet och ingen av dem kände till projektets budskap. Några kunde efter att jag beskrev projektet koppla till det röda huset som står på en sandkulle längst motorvägen genom Västerås. Några hade även hört talas om projektet genom Mälardalens Högskola men visste inget om dess syfte. Resultatet för utprovningen innehöll både positiva och negativa svar. Mycket var relevant för mitt fortsatta arbete, förenklat löd de såhär: ‐ Man förstår syftet med timglaset men det kommer plötsligt och är osammanhängande ‐ Syftet med filmen är att vi ska ta hand om vår planet ‐ Det går inte riktigt att förstå vad huset på månen egentligen fyller för syfte ‐ Att jorden äter en hamburgare känns riktat mot USA 3.5.4 Åtgärder Utifrån första utprovningen gjorde jag följande åtgärder: ‐ Jag ville fortfarande ha med timglaset då det symboliserar undergång och att tiden rinner iväg. Det betydde för mycket för historien om det skulle försvinna. Istället försökte jag ändra på hur timglaset kom in. Jag valde istället att planeten till en början var fri ute i rymden men allteftersom tiden gick och hon slutade bry sig om sig själv uppstod timglaset runt om henne. Och när hon upptäcker problemet var det försent, hon var fast. På så vis hoppades jag att det skulle fungera bättre med timglaset. ‐ De synpunkter jag fick om att månen och huset hela tiden var passiva var bra kritik för mitt fortsatta arbete. Det var något jag själv inte reflekterat över. Förmodligen för att jag själv var för insatt i projektet. Detta var mycket viktigt att åtgärda eftersom huset på månen ska spela en viktig roll för vår planet. Därför kom jag på idén om att månen från början passivt ser på hur planeten missköter sig utan att kunna göra något åt det. Men då huset hamnar på månen vaknar hon upp och får händer, hon kan nu agera och hjälpa sin vän. På så vis kan man mer förstå kontakten mellan jorden och månhuset. Förhoppningsvis att ett samband dem emellan kommer att ske då det finns där uppe. ‐ Att hamburgaren kopplades med USA var också något jag inte tänkt på men som jag kanske undermedvetet tänkt då jag valde just en hamburgare. Men tanken var att inte peka ut något enstaka land eller världsdel som syndabock och därför borde även detta slipas på. Trots detta äts hamburgaren i hela västvärlden och all mat förknippas ofta med något land, så tog jag inte bort hamburgaren från filmen. Istället lade jag även in korv, kaffe och glass som förhoppningsvis skulle ta bort tankarna från USA. 3.5.5 Utprovning – bildmanus 2 Min andra utprovning gick till på samma sätt som den första fast med tio nya testpersoner. Det andra bildmanuset vara också underlaget för presentationen av filmidén för månhusets vänner.
Detta bildmanus användes för min andra utprovning och användes vid presentationen för månhusets vänner. Bilderna presenterades med en bild i taget. För att presentationen skulle bli så bra och tydlig som möjligt utgick jag ifrån Petterssons krav6 på hur en bildpresentation bör framställas. Månhusets vänner innefattar i dagens läge ca 30 personer vilket betydde att presentationen skulle bli läslig för samtliga personer fick jag nu spela upp den med hjälp av en projektor. Eftersom bilderna i presentationen och min andra utprovning var förgrunden till en film hade det inte varit svårt att producera ännu mer bilder. Men jag ville hellre att mottagaren skulle få en övergripande insyn i filmen snarare än en detaljerad redovisning för den. Jag valde därför att vara sparsam med bilder då det enligt Pettersson bör finnas relevant information i varje bild. Visserligen hade det kunnat leda till att mottagaren fick en bättre bild av varje scen, men för mycket intryck kan leda till förvirring och missförstånd. Hade jag haft fler bilder hade det inneburit att jag skulle fått skifta snabbare mellan varje bild för att de skulle vara relevanta för det jag just då pratade om. Ett annat alternativ hade varit att placera flera bilder på en och samma sida. Risken hade då varit att mottagaren fick för mycket information på en och samma gång. Mottagaren hade haft svårare att läsa bilderna i rätt ordning och på så vis kunnat bli vilseledd. Nu kunde jag med mina 14 bilder presentera en bild i taget och prata en längre stund om vad som utspelade sig och vad som skulle komma att hända innan och efter bilden. Det som mottagaren fick se på bilden var det som var mest relevant och de hade god tid på sig att läsa bilden. Samtidigt kunde de föreställa sig hur sekunderna före och efter kunde komma att se ut. 3.5.6 Resultat/analys – bildmanus 2 Med utprovning av bildmanus 2 framkom det att inte heller någon av dessa tio testpersoner kände till månhusprojektet eller dess syfte. Men utprovningen gav betydligt bättre resultat. Testpersonerna 6 Se 2.7 Utprovning och presentation.
beskrev filmen på följande vis: ‐ Berättelsen berör ‐ Det kan bli en jättebra barnbok ‐ Bra idé med ett timglas ‐ Det lyckliga slutet ger en hopp ‐ Man blir nyfiken ‐ Det är tydligt att jorden symboliserar människan och våra dåliga vanor Karin och Mikael var mycket nöjda med vad jag hade kommit fram till och såg fram emot att även få se den färdiga filmen. Tack vare utprovningarna hade storyn utvecklats och förbättrats. Det enda som jag inte riktigt kunde släppa var den sistnämna punkten, att jorden symboliserar människans dåliga vanor. Jag ville på något sätt få in att vi också är smarta och nyfikna och att vi egentligen vill väl med vad vi gör. Genom detta började jag fundera på om jag på något sätt kunde få in fler bilder som kunde symbolisera detta. Lösningen blev tillslut bilder i en tankebubbla ”tankar som blev verklighet”. Jorden skulle som vi människor gör, tänka och klura på saker. Vi funderade exempelvis länge på hur det vore att kunna flyga och idag flyger vi runt hela jorden och även ut i rymden. Just detta ville jag visa med filmen.
3.6 Bildmanértest
Efter utprovningarna av bildmanuset bad jag testpersonerna kolla på två olika versioner av det som skulle komma att bli huvudkaraktären i filmen. Jag pendlade emellan att ha ett ganska realistiskt manér till lite mer serietecknarmanér med få, enkla färger. Jag lät då varje testperson titta på de olika alternativen och sedan utifrån bildmanuset de just sett välja vilket manér det tyckte passade bäst. Testpersonerna var samtliga 20 som deltagit i utprovningen av bildmanusen. 3.6.1 Resultat – bildmanértest I manértestet framkom det delade åsikter om vilket manér som lämpade sig bäst för filmen. Lite mer än hälften ansåg att serietecknarmanéret var mer passande. Däremot var det fler som påpekade att figuren i båda förslagen upplevdes plastig i 3D och att den inte blev lika personlig som i de målade bilderna jag hade illustrerat till bildmanuset. Några upplevde också den svarta rymden som mörk och kuslig. Den blåa färgen jag haft till mitt bildmanus kändes varmare och mer hemtrevlig.Med hjälp av min utprovning samt tidigare undersökningar7 i ämnet valde jag att manéret skulle bli mer ”tecknat” och tvådimensionellt presenterat. Jag skulle fortfarande producera filmen i 3D Studio Max för att sedan lägga på en struktur som upplevs tvådimensionell.
3.7 Test av symboler
Målet för detta test var att komma fram till vilka bilder som testpersonerna svarade mest enhetligt på i frågan om vad bilderna symboliserade för dem. För att kunna använda mig av symboliska bilder var det viktigt att inte använda mig av något som kanske betyder något positivt i ett land och något negativt i ett annat. Enligt Pettersson kan man förmedla budskap med hjälp av symboler8. Men med hänsyn den breda målgruppen var jag inte säker på att budskapet skulle nå fram. Ofta förknippar man bilder till något men det kan ofta vara personligt eller kulturellt betingat. Med mitt test ville jag se om det fanns likheter med vad personer ansåg att bilderna symboliserade. Jag valde ut 20 bilder som jag ansåg kunna ha en koppling till människans utveckling och på så sätt vara användbara för filmen. Testet utfördes enskilt med varje testperson, sammanlagt 15 personer i åldrarna 12‐50 år. Åtta av testpersonerna var från andra länder än Sverige. Först visade jag bilderna och bad dem säga sin spontana reaktion till bilden. Andra gången bad jag dem associera symbolerna till människan. Anledningen till att jag ställde de två frågorna var för att jag anade att många första gången bara skulle svara på exakt vad de såg, vilket också var intressant, men jag ville framförallt få fram vad bilden symboliserade för dem. Ingen av testpersonerna hade deltagit i mina tidigare utprovningar då de hade varit för insatta i vad filmen hade för syfte och på så vis hade det kunnat påverka deras svar. 7 Se 2.3 Bildmanér 8 Se 2.4 SymbolerVänster uppifrån: Dinosaurie, örn, soptunna, tärningar, glödlampa, bil, symbol för industri, kompasstjärna, tår, eld, sol, symbol för återvinning, hjärta, siffertal, träd, symbol för evolutionsteorin, cykel, flygplan, musikton, symbol för jämställdhet. 3.7.1 Resultat – symboler Utefter svaren plockade jag ut de åtta bilderna som flest testpersoner kunde relatera enhetligt till. Följande två listor var svaren jag fick ut från de symbolerna som blev aktuella för filmen: Spontan reaktion till bilden: Sol – sol, värme, strålar, Glödlampa – glödlampa, ljus Örn – örn, Frihet, styrka, mod, rovfågel, fågel Eld – Eld, Brasa, Värme, Mysigt,
Flygplan – Flygplan Siffertal – siffror, uträkning, matte Soptunna – sopor, luktar illa, skräp Hjärta – hjärta, kärlek Associerat till människan: Sol – liv, vi älskar solen men den är farlig, styrka Glödlampa – idéer, innovation, kommer på något Örn – Fri som en fågel, frihet Eld – Vi kom på hur man skapade eld, värme, överlevnad Flygplan – miljöbov, inget är omöjligt, vi kan flyga, vi får se världen, ingenjörskonst, transport, resa Siffertal – smart, uträkning, forskning Sopor – vi skräpar ner, det tar aldrig slut, dåligt, ond cirkel Hjärta – kärlek, liv, nödvändigt, pumpar runt vårt blod Vad som var intressant var att de ikoner som jag trodde var givna till filmen inte blev de som gav bästa resultatet i min utprovning. Många bilder kunde några inte relatera till alls och andra var för kulturbetingade. Exempelvis symbolen för evolutionsteorin var det inte alla som höll med om eftersom deras religion sade något annat. På så vis uteslöts många av dem. Den bilden som egentligen gav bäst resultat var tåren, den kunde samtliga testpersoner relatera till sorg och någon som är ledsen. Det kunde också konstateras att det var den bilden som de flesta berördes av då de talade om den. Jag valde inte ut den bland de symbolerna som skulle visas i tankebubblan men eftersom månhuset i filmen framställs och beskrivs som en tår kändes det bra att den gav så starka känslor då det var ett av målen från början, att beröra. Glödlampan är en ganska djupt rotad symbol för en idé i västvärlden och jag förväntade mig att testpersonerna också skulle uppfatta detta, vilket de också gjorde. Dock hade den möjligtvis inte haft samma uppenbara betydelse i många länder i Afrika om de också ansågs vara en del av målgruppen och förmodligen hade alla andra symboler också fått liknande påföljd.
3.8 Rörlig bild med text
Då produktionen var så pass långt gången att man kunde börja se en helhet av filmen var det dags att dra ytterligare slutsatser. Filmens alla scener spelades upp i allt för snabb takt för att man skulle hinna uppfatta vad som hände i alla lägen. Jag blev medveten om att den berättarröst jag hade planerat ha med inte skulle hinna säga allt som skulle sägas såvida inte filmen blev dubbelt så lång. Det hade inneburit mer scener och den tiden fanns inte. Men tanken hade redan slagit mig. Då jag hela tiden haft skriven text vid mina bilder, började jag fundera på om det var en lösning till mitt problem. Att lägga in texten över den rörliga bakgrunden kändes inte som ett alternativ då mottagaren skulle få problem att fokusera på både texten och det som pågick i bakgrunden. Eftersom ögat dras mer till rörelse än ett fast objekt på en yta skulle det innebära att de hade koncentrerat sig mer på vad som hände i bakgrunden och inte läst texten. (Colin Ware, 2004, s.361) Funderingarna kring det påminde mig om gamla stumfilmer. Då något skulle beskrivas föll en svart ruta med vit text fram i tv‐rutan, efter en kort stund fortsatte filmen. Detta kunde också hjälpa filmen att inte spelas upp så fort och mottagaren skulle hinna uppfatta vad som hände. Att lägga in text blev den bästa lösningen och jag började på så vis göra plats för textblock. Här uppstod ytterligare problem att förhålla sig till. Hur skulle texten kombineras med bakgrunden? Hurlång tid måste texten synas för att mottagaren ska hinna läsa och ta in vad texten beskriver? Utefter kriterierna som Petterson beskriver9, studerades en rad olika alternativ. Att lägga in en helt svart ruta med vit text ansågs inte vara lämpligt för min film då svart upplevdes för tungt och dystert. Då rutan dök upp i bild kom den för plötsligt och mer som att avbrott i filmen än ett komplement till filmen. Istället gjordes ett försök med att frysa bilden och sedan låta texten komma in över. Det fungerade bättre men istället uppstod problemet med att få texten att synas. Den färgglada bakgrunden tog hela tiden över och eftersom färgerna varierade beroende till vilken scen texten skulle finnas till fungerade aldrig någon färg till texten rakt igenom. Det jag ville ha var något som kunde återkomma i samma form vid varje texttillfälle och att bakgrunden inte fick ta över men dock inte försvinna helt ur bild. Text på en bakgrund med många färger går oftast inte att läsa. Därför krävs att man lägger någon slags ruta bakom för att texten ska komma fram. Svaret på lösningen blev tillslut en vit bakgrund med något mindre opacitet så att bakgrunden skymtade under. På så vis fick jag ljus bakgrund med svart text vilket är den ultimata kombinationen för läsbarheten. För att textrutan inte skulle komma in för plötsligt lät jag den tonas in så att mottagaren blev beredd på vad som komma skulle. Då det var bestämt var det dags att placera in texterna som tidigare skrivits behövde texten vara stor och tydlig för att inte låta mottagaren behöva koncentrera sig allför mycket på att hinna läsa och ta till sig allt som beskrevs. 3.8.1 Utprovning text Utprovningen gick ut på att se om mängden text och utformningen av den var läsbar, läslig och läsvärd. Det innebär att texten bör vara lättillgänglig, ha en bra textstorlek som varken är för stor eller för liten och ett bra typsnitt som är lätt att läsa. Texten ska också vara läsvärd, som innebär att textinnehållet är relevant till vad som visas och kompletterar filmen. Fem personer i åldrarna 20‐50 fick se filmen med de inplacerade textblocken för att efteråt tala om vad de läst och uppfattat. 9 Se 2.5 Text och bild i samverkan.
3.8.1 Resultat – text Tack vare de fem testpersonerna framkom det att texten behövde reduceras till hälften. För att testpersonerna skulle hinna läsa och ta in den information som nu fanns krävdes alltför lång tid. Mängden text gjorde även att testpersonerna blev stressade av att hinna med att läsa och inte reflektera över vad som egentligen stod på varje textblock. Trots att de hade tid att läsa visste de själva inte hur länge texten skulle vara tillgänglig och skyndade därför igenom texten.
3.9 Litteraturstudier
Jag har under hela arbetsprocessen sökt ny litteratur för att få mycket teoretisk kunskap som jag sedan kunnat grunda mitt arbete på. Det är svårt att göra ett bra jobb samt betydligt mer tidskrävande om man inte läser om och stödjer sig på tidigare samlad kunskap inom området. Mycket av litteraturen jag använt mig av är litteratur inom Informationsdesign just för att jag i min frågeställning vill ha svar på hur man kan tillämpa dessa i filmproduktion. För filmskapandet har jag även sökt praktiska tips i litteraturböcker så som ”The Art of 3D Computer Animation And Effects”.3.10 Arbetsprocess
För att ge en bättre inblick i det arbete som utförts under mitt examensarbete har jag här nedan gjort tre modeller. Den vänstra visar hur uppdelningen av arbetet var planerad att se ut. Den till höger hur uppdelningen av arbetet blev i slutändan och den undre visar den sammanlagda fördelningen på arbetet i procent.Som man kan tyda av modellerna ovan är att det praktiska arbetet tog betydligt mer tid än planerat. Det berodde främst på att jag hela tiden stötte på tekniska problem som gjorde att jag hela tiden fick tänka i nya banor.
