Är det lättare att känna empati för en person som är snäll än elak? : En svensk empatiskala utvecklas och testas.

Är det lättare att känna empati för

en person som är snäll än elak?

En svensk empatiskala utvecklas och testas

Cecilia Ankarfjäll och

Therese Selvik

C-uppsats i psykologi, VT 2007 Handledare: Jakob Eklund Examinator: Juliska Wallin

Är det lättare att känna empati för

en person som är snäll än elak?

En svensk empatiskala utvecklas och testas

Cecilia Ankarfjäll och Therese Selvik

Empati kan beskrivas som en förmåga att veta vad en person känner och tänker. Denna studies huvudsyfte var att översätta C. Daniel Bat-sons empatiskala till svenska. Syftet var även att testa om det fanns skillnader vid perspektivtagande samt skillnader i empati när den and-re är snäll jämfört med elak. Deltagarna var 111 gymnasiestudenter som fick inta ett perspektiv, objektivt eller med inlevelse, och läsa en historia. Resultatet visade att det inte fanns könsskillnad, men det fanns interaktion mellan historia och läsarperspektiv; skillnaden mel-lan perspektiven fanns när personen var snäll. Det fanns också skill-nad i empati beroende vilken historia deltagarna hade läst. Det var lät-tare att känna empati för en snäll person än för en person som var elak.

Key words: empathy, translation, scale, perspective taking.

Inledning

Ungdomar i dagens samhälle verkar uttrycka känslor på ett relativt öppet sätt. Utvecklingen i samhället verkar ha gått åt det håll där det är lovligt att prata om känslor och även visa sina känslor. Både pojkar och flickor verkar idag ha lättare att kunna ge varandra en kram eller en komplimang utan förbehåll. Det gäller både verbalt och i handling. Denna studie syftade i första hand till att översätta C. Daniel Batsons (in press)empatiskala till en svensk version och därefter använda den översatta empatiskalan i svenska förhållanden. Studien handlade om gymnasieungdomars förmåga till empati utifrån perspektivtagande och manipulation av histo-rier som ungdomarna ombads att läsa. Det var viktigt att få ett svenskt verktyg som mäter empati då det finns brist på sådana. En kvalitativ pilotstudie gjordes först för att fånga gymna-sieungdomars upplevelse av empatiska situationer, därefter en enkätstudie för att kvantitativt fånga deltagarnas empati.

Begreppet empati är komplext och tolkas olika av olika forskare. Empati är intellektuellt men det innehåller också medkänsla och sympati. Empati är en känsla och handlar även om kommunikation och handlingar. Holm (1995) beskriver empati som: ”Empati betyder att fånga upp och förstå en annan människas känslor och att vägledas av den förståelsen i kontak-ten med den andra. Det är alltså en fråga om både en inre process av att nå förståelse och ett sätt att kommunicera denna förståelse, inte bara i ord utan i alla de handlingar som riktas mot den andre” (s. 77).

Det finns olika beskrivningar från olika forskare och inom de olika psykologiska perspek-tiven. Även om begreppet empati har använts i över 100 år så har människan ännu inte enats om en gemensam definition. Det verkar som att definitionen på empati varierar beroende på vilket psykologiskt synsätt man har och vilken psykologisk skola man tillhör (Carlozzi, Bull, Stein, Ray & Barnes, 2002). Batson (1994) definierade empati som en känsla hur man ser på

andra och deras välfärd. Schafer (1959) förklarade empati som en process där en persons inre upplevelse av att dela och förstå en annan persons psykologiska tillstånd. I Egidius (1997) psykologilexikon definierades empati som “förmåga till inlevelse eller medkänsla. Empati är av intellektuellt slag, vilket inte utesluter att den kan åtföljas av medkänsla och sympati” _(s. 126). Ordet empati kommer från grekiska ”empatheia” som betyder inkännande. Den veten-skapliga litteraturen om empati ger en mängd olika förklaringar, hypoteser och infallsvinklar som visar vilket komplext begrepp empati är. Den allmänna betydelsen till ordet empati i psykologisk litteratur på 1950-talet var att uppleva eller känslomässigt ”veta” vad en annan människa känner i ett givet ögonblick i sin privata värld (Holm, 2001).

Holm (2001) har beskrivit Piagets rolltagandeteori om hur barn tränar sin empatiska för-måga. Från början när barnen är små har de inte någon empatisk förmåga att kunna sätta sig in i och förstå hur en annan individ känner och tänker. Barnen tränar sig på att kunna skifta uppmärksamheten från ett objekt eller situation till ett annat objekt eller situation. En viktig faktor i barnens utveckling är kontakten med jämnåriga som för barnen bort från ett egocent-riskt tänkande och tvingar barnen att granska sina upplevelser utifrån andra personers reaktio-ner. Ciaramicoli (2000) förklarade däremot empati som en medfödd förmåga. Det är en del av vårt biologiska arv som ger oss energi, mål och mening med livet. Ciaramicoli såg inte på empati som en känsla eller förnimmelse som sköljer över oss, utan det är istället ett intelli-gent, respektfullt utforskande av vad som ligger under ytan av vår värld. Genom att empatin hjälper människan att upprätthålla en balans och perspektiv i en värld som genomgår ständiga förändringar, lär sig människan med hjälp av empati att vara smidig och flexibel, att skan inte skall ha förutfattade meningar och låta hjärtat och sinnena vara öppna när männi-skan går in i nya relationer.

Ciaramicoli (2000) definierade empati som förmågan att förstå och reagera på en annan människas unika erfarenhet. Empatins paradox är dock att denna medfödda förmåga kan an-vändas både för att hjälpa och skada enligt Ciaramicoli. Ciaramicoli skrev att Kohut ansåg att empatin även har en mörk sida. Empati används också till destruktiva och negativa ändamål och inte bara till goda handlingar. Nazisterna använde sig av empati genom att de hade för-mågan att se in i människors inre och veta hur människan tänker och känner, när de genom-förde sina attacker i andra världskriget. Genom att de visste hur människorna reagerade och deras rädsla använde man sig av sirener på bombplan för att skapa panik bland människorna. Denna sadistiska form av empati visar att empati kan användas till mer en man först trodde. Den mörka empatin som enligt Ciaramicoli (2000) också ligger i den medfödda förmågan visar en outnyttjad potential. Å andra sidan menade Kohut (hämtat frånWispé, 1987) att em-pati är grundförutsättningen för att människor interagerar med varandra.

Shamasundar (1999) menade som Kohut att empati är grundförutsättningen för att männi-skor kommunicerar och interagerar med varandra. Det är även empati som gör att människan förstår varandra. Människan klarar sig inte enbart med att kunna kommunicera, för att alla parter ska kunna känna sig tillfredställda behövs empati i interaktionen. Empati involverar människans kognitiva och emotionella kapacitet så att människan kan tolka fysiska och psy-kiska tillstånd hos den andre. Empati är en process som går över flera steg. Det är en ömsesi-dig interaktion mellan två personer som gör att den ena kan förstå den andras känslor och hur han eller hon upplever situationen, och kan kommunicera sin upplevelse tillbaka.

När vetenskapen försöker att analysera och mäta empati har man gjort olika indelningar, de två vanligaste är affektiv, känslomässig empati, och kognitiv, intellektuell empati. I en in-delning gällande den empatiska processens mekanismer, används prediktiv empati som hand-lar om förmågan att förutsäga hur en annan person kommer att reagera, och situationell empa-ti som betecknar hur väl en person uppfattar eller bemöter en annan persons känslor i den ak-tuella situationen. Benämningen egenskapsempati eller traitempati ser empati som ett person-lighetsdrag (Holm, 2001). Forskare har definierat empati i termer av kognitiva och affektiva

mekanismer, detta har resulterat i tre faktorer: (a) som en kognitiv eller intellektuell process, (b) som en affektiv eller emotionell process, (c) som en process som involverar både de kog-nitiva och de affektiva fenomenen (Trusty, Kok-Mun Ng, & Watts, 2005). Håkansson och Montgomery (2003) har beskrivit empati som ett fenomen som för ihop två annars isolerade personer till varandra. De beskrev den ena av individerna som den empatiske och den som känner med den andre individen som var målpersonen. Tidigare studier har fokuserat på den person som känner empati för någon annan och inte på den person som är mottagare av empa-ti. Forskarna utförde en studie med 56 personer som fritt fick beskriva en situation där de hade känt empati, både från empatisören och från den som mottagit empatins perspektiv. När deltagarna fritt fick beskriva en empatisk berättelse förekom kvinnor oftare i historierna både som den som gett empati och den som fått empati. Detta var lika för både män och kvinnor. Något annat som framkom var att den som var mottagare av empatin upplevde empati mer positivt en den som gav empati. Detta kan bero på att den som får empati upplever att den får hjälp i en svår situation och därmed ser det som mer positivt (Håkansson & Montgomery, 2003). Toussaint och Webb (2005) gjorde en undersökning som visade att kvinnor hade högre nivåer av empati än vad männen i studien hade. Forskarna använde en skala (The Balanced Emotional Empathy Scale) av självrapporterande form som mätte hur man ser på hur en an-nan person känner och den andre personens känslor. Skalan innehöll 30 items och gick från -4 till +4. Batson, Håkansson Eklund, Chermok, Hoyt och Ortiz (in press) studie visade inte på några könsskillnader gällande empati. Forskarna använde inte självskattningskala utan en em-patisklala där deltagarna inte visste om att det var empati som skalan egentligen mätte.

Empati och sympati

Johansson (2004) menade att empati och sympati är begrepp som liknar varandra och ofta

förväxlas. Båda begreppen handlar om hur man är mot andra människor och hur man bemöter andra människors känslor. Sympati betyder att vara medkännande medan empati betyder att vara inkännande. Att visa sympati betyder inte att en person behöver komma någon nära. Per-sonen kan tycka synd om någon långt borta och känna sympati. Empatin går djupare, en per-son visar att hon/han förstår och deltar i vad den andre perper-sonen genomgår, att dela den and-res känsla. Keen (2006) förklarade skillnaden mellan empati och sympati som nedan:

Empati: Sympati:

Jag känner vad du känner, Jag känner medlidande. hur du känner.

Jag känner din smärta. Jag tycker synd om dig.

Nordsteds svenska ordbok (1990) förklarar empati som ”inlevelse i andra personers reaktioner (psykologiska)” (s. 246), och sympati som ”känsla av uppskattning av någon eller något” (s. 1108). Det gemensamma mellan sympati och empati är att det är känslor som riktas mot en annan person. Man kan också känna sympati för sig själv, men inte empati. Sympati behöver heller inte innebära att man har förståelse för personen. Johansson (2004) skriver att begreppet ”empati” och begreppet ”sympati” har olika användningsområden. Johansson menade att det kan finnas flera huvudanledningar till att sympati och empati förväxlas. Den första är att förr användes termen sympati för att beskriva en typ av känslosmitta som har kommit att härledas och förknippas till empati, därför har de två begreppen fått en liknande innebörd. Det kan också vara så att empati och sympati rent språkligt låter relativt lika

varandra. Människor tenderar att använda empatibegreppet som ett begrepp som betyder omtanke, vilket inte är anmärkningsvärt (Johansson, 2004). Denna studie utgår från Batsons synpunkt att empati innebär att känna inlevelse, förståelse, omsorg och att kunna känna den andres känsla (Håkansson, 2006).

Empati och perspektivtagande

Keen (2006) menade att när en person ska identifiera sig med en karaktär vare sig fiktiv eller inte, var det enklare att känna empati. Vidare menade hon att det har inte kommit fram vilket som kommer först när en person läser en historia om en fiktiv person, empati eller identifikation. Spontan empati för den fiktiva karaktärens känslor öppnar ofta för identifikation. Inte alla känslor gentemot karaktären berör empati. Hur en läsare upplever historien skiljer sig från person till person, och man behöver inte alltid känna empati även om man läser emotionellt provocerande historier. Lamm, Batson och Decety (2007) menade att om observationer av andra personer i svåra situationer leder till empatiskt bekymmer och altruistiska motiv, eller om det leder till egoistiska motiv beror på hur man såg på den andre personen eller på sin egen kognitiva förmåga. Forskarna har gjort ett experiment för att testa perspektivtagandet och den kognitiva förmågan hos deltagarna medan de observerade ansiktsuttryck hos personer som fick medicinsk behandling. Deltagarna fick titta på videoklipp och fick inta två olika perspektiv, antingen skulle deltagarna föreställa sig patientens känslor eller föreställa sig själv i patientens situation. Den kognitiva förmågan blev manipulerad på så sätt att deltagarna fick veta att den medicinska behandlingen var lyckad eller inte. För att mäta inlevelsen användes MRI (magnetröntgen) och tillstånds- och egenskapsskalor. Resultatet visade att det emotionella tillståndet påverkades av perspektivtagande och behandlingseffekten. Som forskarna hade predicerat ledde perspektivtagandet av den andres personen situation till att stärkta empatiska bekymmer medan när deltagaren själv skulle föreställa sig i situationen ledde det till mer egoistiska bekymmer.

Denna studie var inspirerad av Batson, Håkansson Eklund, Chermok, Hoyt och Ortiz (in press). Dessa forskare utförde en undersökning med 80 deltagare, 40 män och 40 kvinnor. I experimentet använde forskarna sig av två olika perspektiv, ett objektivt perspektiv och ett perspektiv där deltagaren skulle försöka leva sig in i situationen. Deltagarna fick också läsa två olika berättelser, i den ena var huvudpersonen Bryan Banks, en trevlig och hjälpsam per-son som hjälpte en gammal dam att hitta vägen hem och i historia två var han otrevlig och inte hjälpsam. Efter det att deltagarna fått instruktionen angående perspektivtagande fick de läsa en av historierna. Därefter fick deltagarna fylla i en skattningsskala med sexton olika känslor varav sex av de sexton känslorna mätte empati. Dessa sex ord var sympathetic, softhearted, warm, compassionate, tender och moved (sympatisk, omsorg, medkänsla, medlidande, ömhet och berörd). Resultatet visade att det inte fanns någon könsskillnad. Det fanns inte heller nå-gon interaktion mellan kön och historia. Däremot fanns det en interaktion mellan kön och läsarperspektiv. Det fanns även en huvudeffekt på perspektivtagande.

Håkansson Eklund (2006) genomförde en studie med två experiment. I experiment ett un-dersöktes relationen mellan subjekt/objektperspektiv och empati genom att deltagarna svarade på frågor om fyra personer från två olika filmsekvenser. I experiment två undersöktes om svå-righeterna i situationerna och subjekt/objektsynsättet hade betydelse för känslan av empati när deltagarna såg samma filmklipp som i experiment ett. I experiment två fick deltagarna fritt beskriva hur de uppfattade personerna i filmklippen. Håkansson Eklund drog slutsatsen efter sin undersökning att båda experimenten indikerade att empati är relaterat till en personfaktor

och en situationsfaktor. I likhet med Håkansson Eklund (2006) manipulerades deltagarna i denna studie i form av perspektivtagande och olika historier.

Studiens syfte, frågeställningar och hypoteser

Det huvudsakliga syftet med studien var att översätta Batson et al. (in press) empatiskala så att det gick att använda den i svenska förhållanden. Första frågeställningen var om en person känner mer empati när personen ombads att försöka inta ett perspektiv där personen ska före-ställa sig vilka svårigheter som en annan person har. Den andra frågeställningen var om det är lättare att känna empati för en person som är snäll än en person som är elak. Hypoteserna var (1) det är lättare att känna empati för en annan person i en berättelse om man intar ett perspek-tiv där man ska föreställa sig personen i berättelsens svårigheter i dennes liv, och (2) det är lättare att känna empati för en person som är snäll än för en person som är elak. Vidare stude-rades könsskillnader beträffande dessa två hypoteser.

Metod

Pilotstudie

Inför denna studie gjordes en pilotstudie med syfte att få underlag till att skapa de fiktiva hi-storierna till denna studie. Pilotstudien som var av kvalitativ ansats, hade som deltagare fyra gymnasiestudenter, två pojkar och två flickor. Till pilotstudien användes en intervjuguide med tio frågor som fungerade som en mall. Intervjuerna startade med frågor om ålder, vilket gym-nasieprogram studenterna gick, om de hade planer på att studera vidare och studenterna fick berätta hur en vanlig skoldag kunde se ut. Dessa frågor fungerade som en uppmjukning inför de efterföljande frågorna om empati. Begreppet empati förklarades ingående så att det inte skulle bli en förväxling med begreppet sympati. Frågorna handlade om i vilka situationer och för vem det var lättast respektive svårast att känna empati. Studenterna fick även berätta om hur de upplevde sin egen förmåga att visa empati, om de hade märkt av att andra människor hade visat dem empati och i vilka situationer. Studenterna fick berätta hur empati påverkade dem, hur andra människor behandlade dem och hur studenterna ville bli behandlade. Resulta-tet av pilotstudien visade relativt homogena svar. Alla deltagarna ansåg att det var lättare att känna empati för de personer som stod dem nära såsom familj och vänner. Det var även lätta-re att känna empati för en person som är ledsen eller om det är något tragiskt som hade hänt personen. De upplevde det lättare att känna empati för dem som var i deras egen ålder och yngre, men även för äldre människor som hade passerat pensionsåldern. Deltagarna svarade också att empati för dem handlade om att leva sig in i hur en annan person upplever situatio-nen och det var lättare om deltagarna själva hade varit med om samma sak som den utsatta personen. Deltagarna tyckte att det var svårare att känna empati för personer som själva var skyldiga till det som hade hänt dem, de ansåg att de fick skylla sig själva. Vidare menade del-tagarna att om de inte kände personen eller om personen var stöddig och dryg var det svårare att känna empati. Deltagarna uttryckte att de själva uppskattade när andra människor visade dem empati och förståelse. När deltagarna skulle ge exempel på situationer där de känt empati var det tragiska händelser som utgjorde majoritet, dödsfall och olyckor. Däremot ansåg delta-garna att empati var en positiv känsla och enormt viktig förmåga att besitta. Detta är ett in-tressant resultat när svaren motsäger sig, ungdomarna sade sig enbart känna empati i tråkiga och svåra stunder men menade ändå att empati var en positiv känsla. Detta leder tillbaka till

Håkansson och Montgomerys (2003) slutsats att det kan vara så att den som får empati upple-ver att den får hjälp i en svår situation och därmed ser det som mer positivt. Batson, Håkans-son Eklund, Chermok, Hoyt och Ortiz (in press) studie samt pilotstudien bildar en grund för denna studie. Pilotstudien bidrog i arbetet med att skapa historier utifrån resultatet som visade att gymnasieelever kände mer empati för personer i egen ålder samt äldre. I pilotstudien visa-de visa-det sig även att visa-det var lättare att känna empati för en snäll person än för en elak.

Deltagare

Deltagarna i huvudstudien var gymnasieelever i åldern 16-19 år med medelåldern 17 år (M = 17.20, SD = 0.83). Deltagarna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval och kom från två gymna-sieskolor i en mellanstor svensk stad och gick på mediaprogrammet, handelsprogrammet, samhällsprogrammet och elprogrammet. Könsfördelningen var 63 kvinnor och 48 män sam-manlagt 111 deltagare. Det blev ett internt bortfall på 5 personer på grund av att de personerna bara hade fyllt i några enstaka frågor på empatiskalan. Inget externt bortfall förekom. Alla deltagare blev informerade om att deltagandet var frivilligt och att de kunde avbryta om de så önskade. Vidare informerades att alla uppgifter i undersökningen behandlas anonymt och kommer bara att användas av studiens undersökningsledare. Deltagarna informerades om att de kan få ta del av undersökningens resultat om de så önskade.

Material

Studien startade med huvudsyftet att översätta Batson et al. (in press) empatiskala från eng-elska till svenska. För att kontrollera ordens giltighet fick en disputerad psykologiforskare översätta de svenska orden tillbaka till engelska. Detta arbete pågick fram och tillbaka mellan engelska och svenska tills en till synes tillfredsställande översättning uppnåtts av de sexton orden. Vissa ord har varit svåra att hitta en liknade översättning till och har därför ändrats till en formulering som passar på svenska. Warm och softhearted var de ord som var svårast att översätta till svenska varav warm/att känna värme byttes ut till medkänsla och softhearted byttes ut till att känna omsorg för någon. Batson et al. (in press) läsarinstruktioner blev också översatta till svenska. Utifrån pilotstudien som utfördes och Batson et al. (in press) historia om Bryan Banks har två fiktiva historier författats. Deltagarna fick ett perspektiv som de skul-le använda sig av när de utförde testet. Vidare antog deltagarna i Batson et al. (in press) studie att alla fick läsa samma historia och inta samma perspektiv medan i denna studie framgick det att alla deltagare skulle inta ett perspektiv, inte nödvändigtvis samma. Den ena gruppen fick inta ett objektivt perspektiv till personen vars berättelse de läste. Den andra gruppen fick veta att de skulle försöka att leva sig in i personens svårigheter och försöka att förstå hur personen i berättelsen kände det. Deltagarna i studien blev tillsagda att de inte skulle vara oroliga om de inte kom ihåg allt som det berättades om, utan att de skulle försöka fokusera på att leva sig in i den fiktiva personens liv och svårigheter. De två olika grupperna fick också läsa en av de två olika berättelserna.

I den första berättelsen var huvudpersonen en snäll, omtyckt och hjälpsam person: Peter är en gymnasiestudent som är snäll och väldigt omtyckt bland sina kamrater. Peters klass ska åka på klassresa till England, bussen går klockan nio på morgo-nen. Peter har försovit sig men om han hoppar över frukosten och skyndar sig kan han hinna i tid. Utanför Peters hus står det en gammal dam och ser väldigt

förvir-rad ut. Hon har ramlat och det har gått ett hål på hennes strumpbyxor, man kan se att hon blöder lätt. Hon ber Peter om hjälp att hitta vägen till sitt hus. Peter känner sig stressad men kan ändå inte låta den gamla stå där själv. Han frågar hur han kan hjälpa henne och går med henne åt det håll hon tror att hon bor. Efter en rejäl promenad på 10 minuter känner damen igen sig och Peter hjälper henne in. Peter får nu springa hela vägen till skolan för att inte komma för sent. Precis när Peter ska passera den sista vägen ser han inte lastbilen som kommer i hög fart. Han blir påkörd och skadar sig så svårt att han blir tvungen att åka ambulans till akuten. Han har fått flera benbrott och kommer inte med på klassresan.

I den andra historien var huvudpersonen inte alls särskilt omtyckt, hjälpsam och snäll: Peter är en gymnasiestudent som är lite stöddig och inte så omtyckt av sina kam-rater. Peters klass ska åka på klassresa till England, bussen går klockan nio på morgonen. Peter har försovit sig men om han hoppar över frukosten och skyndar sig kan han hinna i tid. Utanför Peters hus står det en gammal dam och ser väldigt förvirrad ut. Hon har ramlat och det har gått ett hål på hennes strumpbyxor, man kan se att hon blöder lätt. Hon ber Peter om hjälp att hitta vägen till sitt hus. Peter känner sig stressad och säger att han inte hinner. Damen tar tag i Peters arm och ber honom igen om hjälp. Peter sliter sig loss, damen ramlar omkull men Peter springer mot skolan. Precis när Peter ska passera den sista vägen ser han inte last-bilen som kommer i hög fart. Han blir påkörd och skadar sig så svårt att han blir tvungen att åka ambulans till akuten. Han har fått flera benbrott och kommer inte med på klassresan.

Historierna liknar dels de historier som Batson et al. (in press) använde i sin studie, dels är historierna hopdiktade utifrån pilotstudien som gjordes på gymnasiestudenter. Deltagarna skattade på en skala från 1-7 (inte alls - extremt) olika känslor som ingick i empatiskalan (se Appendix A). Deltagarna fick instruktioner om att det inte var alla som kunde känna alla des-sa känslor, så de behövde inte känna sig oroliga om de inte heller gjorde det. Det var des- samman-lagt 16 känslor i skalan varav sex belyste empati (berörd, sympati, medlidande, ömhet, med-känsla och omsorg) och de övriga (sorg, chockad, förnärmad, förvirrad, irritation, upprörd, störd, bedrövad, bekymrad och ledsen) var med för att deltagarna inte skulle förstå att det var just empati som mättes. Utöver att fylla empatiskalan frågades om deltagarnas ålder, kön och vilket program de gick. Itemen berörd, sympati, medlidande, ömhet, medkänsla och omsorg uppvisade homogenitet (Cronbach’s alpha 0.91). Dessa sex känslor slogs ihop till indexet empati.

Procedur

Två lärare vid två olika gymnasieskolor kontaktades för att få boka tid för enkätundersök-ningen. Undersökningen gjordes i klassrummen på skoltid och det tog cirka 15-20 minuter för gymnasiestudenterna att fylla i enkäten. Både lärare och studenter fick information om att studien följde de etiska riktlinjer som antagits av Humanistisk- och samhällvetenskapliga forskningsrådet (Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, 1999). E-postadress gavs till lärarna så att de senare skulle kunna ta del av forskningsresultatet om de och studen-terna så önskade. Ingen ersättning utgick till deltagarna.

Resultat

För att komma fram till om hypoteserna kunde bekräftas gjordes en trevägs variansanalys (ANOVA) där den beroende variabeln var empati och de oberoende variablerna var kön, lä-sarperspektiv och historia. Före variansanalysen beräknades medelvärden och korrelationer mellan de items som ingick i indexet empati.

Tabell 1 visar medelvärden för de ord som ingick i variabeln empati. Det högsta medel-värdet fick känslan av medlidande. Sympati och medkänsla hade ett liknande medelvärde och kan därmed vara likvärdiga komponenter i empati. Därefter kom berörd och omsorg, det lägs-ta medelvärdet hade ömhet. De sex variablerna slogs ihop till en ny variabel, empati.

Tabell 1

Medelvärden (och standardavvikelse) på orden som indikerar empati (n=111) Empati items Berörd 3.09 (1.54) Sympati 3.47 (1.89) Medlidande 3.76 (1.77) Ömhet 2.37 (1.52) Medkänsla 3.49 (1.86) Omsorg 2.72 (1.49)

Korrelationsberäkningar med Pearson korrelationer gav ett resultat där alla sex frågorna korrelerade signifikant med varandra på en nivå p < 0.001. Starkast korrelation hade med-känsla och medlidande följt av medlidande och berörd, strax följt av sympati och medlidande. Svagast korrelation var mellan ömhet och sympati se Tabell 2.

Tabell 2

Korrelationer mellan frågorna som bildar indexet empati (Pearson korrelationer) (n=111)

1 2 3 4 5 6 1. Berörd - 2. Sympati .64* - 3. Medlidande .71* .70* - 4. Ömhet .56* .51* .57* - 5. Medkänsla .66* .64* .80* .57* - 6. Omsorg .64* .55* .62* .63* .59* - * p < 0.001

Genom att göra en trevägs variansanalys för att ta reda på om det fanns någon huvudeffekt av kön, läsarperspektiv och historia, och om det fanns någon interaktionseffekt av kön/läsarperspektiv, kön/historia, läsarperspektiv/historia och kön/läsarperspektiv/historia, fann vi att det inte fanns någon huvudeffekt av kön. Resultatet var att det inte finns någon skillnad mellan kvinnor och män. Läsarperspektiv hade en tendens till signifikant huvudeffekt (F1, 111 = 2.96, p = 0.09). Som visas i tabell 3 fanns det en interaktionseffekt av kön och läsar-perspektiv (F1, 111 = 4.40, p = 0.04). Kvinnor (n = 31) som intog ett objektivt läsarperspektiv hade lägre medelvärde än vad kvinnor (n = 32) som levde sig in i personens känslor. Mellan männen fanns det ingen signifikant skillnad utifrån vilket läsarperspektiv de intagit.

Kvinnor-na som intagit det objektiva perspektivet (n = 31) skiljde sig även från männen som intagit det objektiva perspektivet (n = 24).

Tabell 3

Medelvärden i empati uppdelat på kön och de två läsarperspektiv (n=111)

Kvinna Man

Lever sig in 3.44 3.35

Objektiv 2.55 3.30

Variansanalysen visade på en huvudeffekt av historia (F1, 111 = 18.60, p < 0 001). Genom detta kunde den tredje hypotesen bekräftas: det är lättare att känna empati för en person som är snäll än vad det är för en person som är elak. Tabell 4 visar att det även fanns en interaktion mellan historia och läsarperspektiv (F1, 111 = 4.19, p = 0.04). Skillnaden mellan perspektiven fanns bara i den historia där den fiktiva personen var snäll. Det fanns ingen skillnad i perspek-tivtagande när deltagarna läste historien om den elaka personen. Gällande kön och historia fanns ingen interaktionseffekt.

Tabell 4

Medelvärden i empati uppdelat på de två versionerna av historien och de två läsarperspekti-ven

Snäll Elak

Lever sig in 4.14 2.67

Objektiv 3.22 2.61

Diskussion

Studiens huvudsyfte var att översätta Batson et al. (in press) empatiskala från engelska till svenska. Det är viktigt att ha ett verktyg som mäter empati även i svenska förhållanden. Till författarnas kännedom existerar det inte idag någon svensk empatiskala. Det kan behövas för att kunna göra undersökningar också med personer som inte behärskar engelska som de flesta skalor är skrivna på. Syftet var också att använda den här skalan i ett experiment. Därför har denna studies resultat jämförts med Batson, Håkansson Eklund, Chermok, Hoyt och Ortiz (in press) studie där den engelska versionen av skalan användes. Denna studie visade på ett Cronbach alpha (på de ord som ingick i variabeln empati) som var näst intill liknande, det alpha som Batson et al. (in press) fick i sin studie. Cronbach’s alpha-värdet är ett tecken på att den svenska översättningen av de engelska orden fungerat. Vad gällande de övriga orden i skalan som inte har någon indikation på empati bör man ta bort ordet förnärmad som upplev-des av många deltagare som väldigt gammalmodigt och svårförståeligt. Gymnasiestudenterna i studien frågade vid flera mättillfällen vad ordet hade för betydelse. Det engelska ordet of-fended översattes till förnärmad, vilket kan betyda en förolämpning eller ett nonchalant bemö-tande. Eftersom ordet inte har någon betydelse i empatisammanhanget borde ett annat ord få ta dess plats, exempelvis förolämpad, förargad, oberörd eller något annat ord som inte har en empatisk innebörd och inte har med empatisk förmåga att göra. Det är sannolikt också så att förståelsen för ord och uttryck skiljer sig mellan vuxna människor och gymnasiestudenter. Därför hade eventuellt studien fått ett annat resultat om äldre personer hade deltagit i studien.

Kvinnor känner inte mer empati än vad män. Det var ett liknande resultat som Batson et al. (in press) hittade. Däremot fanns det en interaktionseffekt mellan kön och läsarperspektiv i Batson et al. (in press) studie. I föreliggande studie blev det en skillnad utifrån vilket perspek-tiv som deltagaren hade intagit. Männen hade ingen skillnad utifrån perspekperspek-tivtagande, utan det var kvinnorna som stod för den skillnaden. Kvinnor som hade intagit perspektivet att de skulle försöka att leva sig in i den fiktiva personen i berättelsens liv och svårigheter hade ett högre medelvärde på empati än de kvinnor som hade intagit ett objektivt perspektiv. Däremot hade kvinnorna som intog det objektiva perspektivet ett lägre medelvärde på empati än vad männen hade. På så sätt fanns det en viss skillnad mellan kvinnor och män vad gällande det objektiva perspektivet. Det kan vara så att kvinnorna förstod hur de skulle göra när de intog perspektiv medan männen inte visste, eftersom det var flera manliga deltagare som frågade vad ett objektivt perspektiv innebar. Männen hade ungefär samma medelvärde på perspektivet där de skulle leva sig in i den fiktiva personens svårigheter som när de intog ett objektivt per-spektiv. Det fanns heller ingen interaktion mellan kön och vilken historia som hade används, liknande i Batson et al. (in press) studie.

I denna studie visades ingen könsskillnad i förmågan att känna empati. Jämförelsevis med Toussaint och Webb (2005) studie som visade på skillnader mellan könen, så var deltagarna yngre i denna studie och skalorna som användes i de olika studierna var inte av samma karak-tär. Toussaint och Webbs (2005) studie var gjord i USA och i en storstad, denna studie i Sve-rige, i en mellanstor stad. Det kan eventuellt vara så att människor skiljer sig beroende på var de växt upp i världen och om de bor i en mindre eller större stad. Batson et al. (in press) studie i USA och denna studie i Sverige visade ändå inte så stora skillnader, kanske för att båda är gjorda i den västerländska världen. Att utföra en studie på en mindre landsbygd där personer samarbetar och hjälper varandra med exempelvis skörden och djuren vore en intressant mot-studie till denna mot-studie där människor som lever i städer har ett mer eller mindre individualis-tiskt synsätt.

Batson et al. (in press) fick en huvudeffekt av perspektivtagande, medan denna studie en-dast hade en tendens till huvudeffekt av perspektiv. Den andra hypotesen var att en person har lättare att känna empati för en annan person i en berättelse om personen intar ett perspektiv där man ska föreställa sig personen i berättelsens svårigheter och hur det påverkar dennes liv, istället för att inta ett objektivt perspektiv. Denna studie fick däremot en interaktion mellan läsarperspektiv och historia. Slutsatsen blir att perspektivtagande och vilken typ av historia som lästes tillsammans är av betydelse för hur man uppfattar en fiktiv persons situation i en berättelse. Skillnaden fanns endast när deltagarna läste historien där den fiktiva personen var snäll. Det kan kännas mer naturligt att känna empati för en snäll person och detta kan ha på-verkat resultatet.

Resultatet visade att det var av stor betydelse vilken historia som användes, berättelsen med den snälle och hjälpsamme personen eller berättelsen med den ohjälpsamme och mindre snälla personen. Genom detta kunde den tredje hypotesen bekräftas, det är lättare att känna empati för en person som är snäll och hjälpsam än vad det är för en person som är stöddig och ohjälpsam. Utifrån pilotstudien och Batson et al. (in press) studie fick vi grunden för manipu-lation av historierna. Denna manipumanipu-lation verkar ha varit relevant när resultatet tolkades och jämfördes med den amerikanska studien. Den version av historierna som var manipulerad så att huvudpersonen var en snäll och hjälpsam person var den som fick högst empativärde. Det kan eventuellt vara så att om en person upplevs som elak är det svårare att sätta sig in i dennes situation och känna empati. Eventuellt kan det vara svårt att anknyta sig till en elak och tvär person. Det är antagligen bekvämare att bry sig om snälla människor. Håkansson och Mont-gomery (2003) studie visade att både män och kvinnor som fick beskriva en empatisk situa-tion beskrev att den som gav empati och den som fick empati var en kvinna. Utifrån den

slut-satsen hade det varit intressant att även undersökt om det hade blivit något annat resultat om den fiktiva personen hade varit en kvinna.

Högst intressant resultat av pilotstudien var att gymnasiestudenterna upplevde empati som en nödvändig och bra känsla fast de kopplade empati till tråkiga situationer där någon råkade ut för en olycka eller något annat tragiskt hände. Det kan sannolikt bero på att det är skönt att känna att någon person ger empati när en utsatt person verkligen behöver det, deltagarna i pilotstudien reflekterade eventuellt över de situationer de hade varit mottagare av empati ef-tersom deltagarna uppgav att de upplevde det som skönt när någon person visade dem empati. Deltagarna i pilotstudien uppgav också att de kände mest empati för dem som var yngre och i deras egen ålder och för dem som var äldre, som hade blivit pensionärer. Det är ett intressant resultat då det evolutionistiska perspektivet menar att människan klarar sig själv i medelåldern och de svaga är de yngsta och de äldsta. Det är dem som människan måste ta hand om efter-som de har svårast med sin egen försörjning. Den svagaste har svårast att ta för sig i samhället (Myers, 2005).

Validitetsproblematik

Begreppet empati är ett mångtydigt begrepp och människor tolkar det utifrån sina tidigare erfarenheter och hur de har blivit socialiserade från uppväxten. Många säger sig ha empati för en annan person när de i själva verket menar att de känner sympati för en annan person. Att använda sig av några kontrollfrågor på slutet för att ta reda på om deltagarna verkligen förstått innebörden i texten och svarat rätt på enkäten hade kunnat vara på sin plats. Utifrån dessa frågor kunde man eventuellt ha varit säker på att det var utifrån empati, inte sympati som en-käten blev i fylld.

Läsarperspektiv visade inte på någon signifikans men hade ändå en tendens till signifikans. Det kan ha en betydelse att en del deltagare upplevde det svårt med läsarinstruktionen. Det var svårt för en del gymnasiestudenterna att tolka innebörden av ordet ”objektiv”. De frågade vid mättillfället vad ordet betydde och fick det förklarat för sig. I läsanvisningen inför vilket perspektiv som deltagarna skulle inta stod det att de skulle ta ett objektiv perspektiv, alltså att de skulle försöka att inte tänka på den fiktiva personens känslor utan försöka vara objektiv och opartisk eller att de skulle försöka att föreställa sig den fiktiva personens svårigheter _och försöka att leva sig in i dennes liv. I och med att deltagarna frågade vid mättillfället kan det ha

satt hela deltagargruppen ur fokus och de som fått i uppgift att inta det motsatta perspektivet kan ha tappat fokus på sitt perspektiv. Det kan ha blivit en störning vid perspektivtagande för båda grupperna som gör att validiteten inte är så hög som man önskar. Det kan också vara därför läsarperspektiv inte fått någon signifikans utan bara en tendens till signifikans. Resulta-tet från Batson et al. (in press) studie visade att de som hade tagit perspektivet att leva sig in i den andres situation hade fått en signifikant högre empati. För att undersöka om deltagarna hade förstått läsanvisningen borde det även här ha funnits en kontrollfråga på slutet. Frågan kunde ha varit: ”Har du förstått läsaranvisningen och perspektivtagandet?”. Då kunde de en-käter där deltagarna inte hade förstått läsaranvisningen och perspektivtagandet plockats bort och ny data hade kunnat insamlas, på så sätt hade studiens validitet stärkts. Även när gymna-siestudenterna inte förstod vad ordet förnärmad stod för och frågade högt i klassrummet, kan det ha haft en störningseffekt för de andra studenterna. De kan ha tappat koncentrationen på det perspektiv de blivit ombedda att inta och validiteten blivit åsidosatt. En annan effekt som kan ha haft betydelse för validiteten är att när studien utfördes satt gymnasiestudenterna bred-vid varandra i klassrummen vilket kan ha haft en påverkan på hur de fyllde i enkäterna. Det kan ha påverkat hur ärligt och uppriktigt deltagarna vågade och ville fylla i enkäterna.

Framtida forskning

För framtida forskning vore det intressant att genomföra en undersökning där man använder samma skala och manipulation av historia som i denna undersökning bland människor som arbetar t ex inom vårdyrket och har mycket människokontakt, och de som arbetar inom indu-strin med liten grad av mänsklig kontakt. Det är intressant att undersöka om människor med mycket empati väljer vårdyrket eller om man blir mer eller mindre empatisk av att arbeta med människor, eller om den som inte arbetar med människor är den som är mest empatisk. Det vore även intressant att undersöka om det finns skillnader i empati beroende på vilken ålder deltagarna befinner sig i. Kan det vara så att människan lär sig att visa och känna mer empati ju längre en person lever, ju äldre människan blir? Det finns också ett behov att forskare enas om innebörden av begreppet empati.

Referenser

Batson, C. D. (1994). Why act for the public good? Four answers. Personality and Social Psychology Bulletin, 20, 603-610.

Batson, C. D., Håkansson Eklund, J., Chermok, V. L., Hoyt, J. L., & Ortiz, B. G. (in press). Antecedents of empathic concern. Journal of Personality and Social Psychology.

Carlozzi, A. F., Bull, K. S., Stein, L. B., Ray, K., & Barnes, L. (2002). Empathy theory and practice: A survey of psychologist and counselors. The Journal of Psychology, 136, 2, 161-170.

Ciaramicoli, A. P. (2000). Empatins makt. Stockholm: Bokförlaget. Egidius, H. (1997). Psykologilexikon. Stockholm: Natur och Kultur.

Hassmén, P., & Koivula, N. (1996). Variansanalys. Lund: Studentlitteratur. Holm, U. (1995). Det räcker inte att vara snäll. Stockholm: Natur och Kultur.

Holm, U. (2001). Empati att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur och Kultur. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (1999). Forskningsetiska principer i

hu-manistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsråd.

Håkansson, J. (2006). Empati: Att uppleva främmande upplevelser. Filosofisk tidskrift, 4, 8-26.

Håkansson Eklund, J. (2006). Empathy and viewing the other as a subject. Scandinavian Journal of Psychology. 47, 399-409.

Håkansson, J., & Mongomery, H. (2003). Empathy as a interpersonal phenomenon. Journal of social and personal relationships, 20, 3, 267-284.

Johansson, M. (2004). Empatisk förståelse: Från inlevelse till osjälviskhet. Lund: Media-Tryck.

Keen, S. (2006). A theory of narrative empathy. Narrative, 14, 207-232.

Lamm, C., Batson, C. D., & Decety, J. (2007). The neural substrate of human empathy: Ef-fects of perspective-taking and cognitive appraisal. Journal of Cognitive Neuroscience. 19, 1, 42-58.

McBurney, D. H., & White, T. L. (2007). Research methods (7th edition). Belmont, CA: Wadsworth.

Myers, D. G. (2005). Social Psychology (8th edition). New York: McGraw-Hill. Nordstedts svenska ordbok. (1990). Stockholm: Nordstedts.

Norusis, M. J. (2006). SPSS 14.0: Guide to data analysis. Upper Saddle River, NJ: Prentice Hall.

Ornstein, P. H. (1991). The search for the self: Selected writings of Heinz Kohut 1978-1981. international Universities Press, 4, 525 – 535.

Schafer, R. (1959). Generative empathy in the treatment situation. The Psychoanalytic Quar-terly, 28, 342-373.

Shamasundar, C. (1999). Understanding empathy and related phenomena. American Journal of Psychotherapy, 53, 2, 232-245.

Toussaint, L., & Webb, J. R. (2005). Gender differences in the relationship between empathy and forgivness. The Journal of Social Psychology, 14, 6, 673-685.

Trusty, J., Kok-Mun Ng., & Watts, R. E. (2005). Model of effects of adult attachment on emotional empathy of counseling students. Journal of Counseling and Development, 83, 66-77.

Wispé, L. (1987). History of the concept of empathy. I N. Eisenberg & J. Strayer (Red). Em-pathy and its development. Cambridge: Cambridge University Press.

Appendix A

För varje känsla som finns listad här nedanför, var vänlig och ringa in den siffra som beskri-ver dina känslor för den person vars berättelse du har läst. Bli inte orolig ifall du inte känner alla dessa känslor som står här nedanför, det är bara ett fåtal personer som gör det. Var noga med att fylla i rätt ring till rätt känsla.

Inte alls Extremt

sorg 1 2 3 4 5 6 7 berörd 1 2 3 4 5 6 7 chockad 1 2 3 4 5 6 7 förnärmad 1 2 3 4 5 6 7 ____________________________________________________________ sympati 1 2 3 4 5 6 7 förvirrad 1 2 3 4 5 6 7 medlidande 1 2 3 4 5 6 7 irritation 1 2 3 4 5 6 7 ____________________________________________________________ ömhet 1 2 3 4 5 6 7 upprörd 1 2 3 4 5 6 7 medkänsla 1 2 3 4 5 6 7 störd 1 2 3 4 5 6 7 ____________________________________________________________ omsorg 1 2 3 4 5 6 7 bedrövad 1 2 3 4 5 6 7 bekymrad 1 2 3 4 5 6 7 ledsen 1 2 3 4 5 6 7