Fritt fram för friluftsliv, 2006

(1)

PLANERING

FÖR REKREATION

löser potentiella kon-ﬂikter i det tätortsnära naturområdet Lötbodal-skogen utanför Gnesta i

MOTION

FÖRLÄNGER LIVET

enligt Folkhälsoinsti-tutets expert som vill låta friluftslivet bli en språngbräda till ökad

3

4

6 KAN SKOLAN

HA EN ROLL?

för att få ﬂer barn och unga att känna ökad trygghet och trivsel ute? Ja, tror bland andra Lärar- högskolan i Stockholm och

Fritt fram

för friluftsliv

(2)

OM ”FRITT FRAM

FÖR FRILUFTSLIV”

Planera för friluftsliv – för bättre folkhälsa och en ökad livskvalitet i kommunerna. Det är temat för den kraft-samling som Friluftsrådet och Naturvårdsverket gör med början hösten 2006. Med friluftslivet som fram-gångsfaktor kan man komma långt, det visar inte minst artiklarna i denna skrift.

– Friluftsliv ger friskare människor med ökad förståelse för naturen, det

gör friluftslivet till en angelägenhet för hela Sverige. Det anser

Friluftsrå-dets ordförande Per Nilsson som ser möjligheter för alla kommuner att

bland annat genom planering och handläggning skapa bättre

förutsätt-ningar för friluftslivet.

F

rån nerprioriterad verksamhet till varumärke för framåtsyftande kommuner. Allt ﬂer av Sveriges kommuner prioriterar idag friluftslivet som en del i arbetet för att skapa attraktiva bo- och livsmiljöer. Friluftsliv har blivit en livsstilsfråga och en viktig faktor i arbetet för att ge människor en kvalitativ fritid och bättre hälsa.

– De allt starkare beläggen för kopplingen mellan god hälsa och friluftsliv banar väg för friluftslivet, säger Per Nilsson. Vi vet idag att friluftsliv har betydelse för hur vi mår.

– Friluftslivet erbjuder rogivande och sociala aktiviteter som betyder mycket för folk-hälsan också i psykosocial mening.

Genomslag i politiken

På riksplanet finns tydliga politiska ambitioner att utveckla friluftslivet. Här görs också tydliga kopplingar till naturvårdens område. I regeringens skrivelse om en samlad natur-vårdspolitik (2001/2002) fick flera departement uppdrag som rör friluftslivet.

– De lokala naturvårdsbidrag som delades ut mellan år 2004 och 2006 med rötter i satsningen har kommit friluftslivet till del, redogör Per Nilsson. Många kommuner har tagit tillvara möjligheten att koppla samman frågor om naturvård med friluftsliv och lokal utveckling. Lättillgänglig och ﬁn natur är besöksmål som i sin tur kan ge underlag för besöksnäring, lokal utveckling och kanske leda till ökad inﬂyttning till bygden.

Per Nilsson betonar också de möjligheter som ﬁnns att inom skolans värld främja friluftsliv. Friluftsrådet har pekat på möjliga vägval för framtiden, men arbetet kan inledas redan idag.

– Skollagen innehåller regler för daglig fysisk aktivitet i skolan där friluftsliv kan komma in som en del. Beslutet att inrätta Friluftsrådet, ökade anslag till friluftslivets organisationer liksom åtgärder för ytterli-gare forskning om friluftsliv lyfts fram som andra exempel på politiska åtgärder för att stärka friluftslivets roll, avrundar Per Nilsson.

FRILUFTSRÅDET arbetar mot målet att ﬂer ska ges möjlighet till ett rikt friluftsliv. Vägen dit går bland annat via insatser för att ge friluftslivet ökat utrymme i skolan samt via stöd till den praktiska verksamheten i Friluftsli-vets organisationer. Men det handlar också om att främja ungdomars och in-vandrargruppers intresse för och möjligheter till

friluftsliv.

”Mycket talar för

friluftslivet”

Projektledare: Ingegerd Ward, Friluftsrådets kansli

Omslagsfoto: IdéoLuck/Bildarkiv Text: Maria Kvarnbäck/ Precis Kommunikation Form: IdéoLuck AB (#60818) Tryck: Alfa Print AB Upplaga 35 000 ex ISBN: 91-620-8266-3

Innehåll

NA TURFOTOGRAFERNA FRILUFTSRÅDETS LEDAMÖTER

Per Nilsson (ordförande) Eilert Apelqvist Zahra Bayati Anita Bergenstråhle-Lind Eva Bjernudd Bo Edman Lena Eriksson Peter Fredman Johanna From Ing-Marie Junler Peter Lamming Joel Norlin Claes Svedlindh

• Mycket talar för friluftslivet sid 2

• Rekreationsplanering öppnar Lötbodalsskogen sid 3 • Motion bättre än operation sid 4

• Natursäker via skolan – möjlighet för fler sid 6 • Naturvårdsverket och friluftslivet sid 8 • Friluftslivet i frontlinjen i Örnsköldsvik sid 10 • Naturmöten med mersmak sid 12

(3)

L

ötbodalsskogens 250 hektar skogs- och jord-bruksmark är Gnestabor-nas viktigaste rekreations-område. Här samsas bland annat ortens brukshunds-klubb, motorbrukshunds-klubb, ryttare och vandrare. Området är dessutom ﬂitigt använt av skolor för undervisning och aktiviteter utomhus. Rast- och grillplatser Sedan våren 2006 hän-der det saker i skogen när år av rekreationsplane-ring nu omsätts i praktisk handling. Bygget av en planerad ridled har inletts, på tur står arbete för att handikappanpassa delar av stigar, bygga rast- och

GNESTA KOMMUN:

Rekreationsplanering öppnar

Lötbodalsskogen

Ett rekreationsområde som tål ett livligt friluftsliv

och där ﬂera olika föreningars verksamhet kan

samsas. Det är vad fritidschef Mikael Karlsson i

Gnesta kommun ser framför sig när

rekreations-planen för den tätortsnära Lötbodalsskogen är

genomförd.

grillplatser liksom att för-bättra tillgängligheten till en kallkälla i området. På sikt ﬁnns planer på infor-mationstavlor och en karta över området.

– Vi har inventerat da-gens infrastruktur och gjort en undersökning bland brukare för att kart-lägga önskemål om vad som ska ﬁnnas i området, säger Mikael Karlsson som betraktar arbetet med Löt-bodalsskogen som unikt. Inte minst på grund av am-bitionen att samsa motor-sport med friluftsaktivite-ter i området.

– Vi har idag en ridled som gränsar till motor-klubbens område, möjligt tack vare överenskommel-ser med klubben om regle-rade tider för användning av motorbanan. Alla vet vad som gäller och kan an-passa sig därefter.

Friluftsutredning inledde Lötbodalsskogens stora potential som friluftsom-råde lyftes bland annat

Reglerade tider gäller för användning av motorbanan intill Lötbodalsskogens ridled. fram i en friluftsutredning år 2003. Sedan våren 2006 ﬁnns nu en färdig utveck-lingsplan som beskriver hur Lötbodalsskogen ska användas. Planen, som ta-gits fram i samarbete med Skogssällskapet, lyfter fram åtgärder och kostnader för förbättringar av infrastruk-turen och anger sträckning på rid- och vandringsleder. Den ger också motorklub-ben ett eget aktivitetsom-råde.

Planen och förslaget till åtgärder i Lötbodalsskogen fick politiskt stöd våren 2006, sedan dess finns även kommunala politiker i den samrådsgrupp där löpande diskussioner med brukare och representanter för ett tiotal föreningar sker. För att formalisera förslaget till nyttjande tas även en detaljplan fram över om-rådet. Rekreationsplane-ringen av Lötbodalsskogen finansieras bland annat med stöd av lokala natur-vårdsbidrag/LONA. PER-OLA STENBACKS Naturvårdsarbete i prakti-ken; Lötbodalsprojektets samrådsgrupp i arbete. ANNA A VILOV

(4)

M

ycket i Peter Lam-mings värld kretsar kring hälsoekonomi och fri-luftslivets samhällsvärden. Själv bär han i upprorisk anda en gyllengul väst med texten ”Bli fet i bilkö” när han cyklar till jobbet från stockholmsförorten Solna. Inte för att väcka ilska, men för att få folk att börja tänka på alternativen.

– Att satsa mer på ute-miljöerna är både en skyl-dighet och en möjlighet för kommuner, säger Peter Lamming. Tillgängliga och

”Motion bättre än operation”

Folkhälsoinstitutets expert på fysisk aktivitet

Peter Lamming är på krigsstigen mot skenande

ohälsotal, övervikt och det moderna samhällets

stillasittande livsstil.

– Att satsa på friluftsliv och

rekreationsmöjlig-heter för kommuninvånarna är ett billigt sätt att

förebygga psykisk och fysisk ohälsa, anser Peter

Lamming.

30 minuters motion om dagen förlänger livet.

attraktiva miljöer ska enligt Plan- och bygglagen ska-pas för alla. Att stimulera till motion och rekreation är dessutom ett billigt sätt att förebygga ohälsa och sjukdom. Angeläget inte minst i en tid när andelen åldrande befolkning blir allt större, då gäller det att se till att den gruppen är så frisk som möjligt.

– Forskningen visar att med fysisk aktivitet 30 minuter per dag förlänger man livet med åtta till tio år, intygar Lamming. Hur

Ok?

(5)

naturen och omgivning-arna ser ut spelar i sin tur stor betydelse för att folket verkligen rör sig den halv-timme som behövs.

Receptet mot fysisk och psykisk ohälsa är till synes enkelt, men Peter Lam-mings arbetsdag är full av statistik som visar att det inte går åt rätt håll.

Pliktverket rapporterar

om överviktiga ungdomar som inte orkar gå två ki-lometer i rask takt. Bovar i dramat är ökat bilåkande och stillasittande fritidsva-nor, kanske i kombination med snabbmat. Arbetsmil-jöverket slog nyligen larm om att var fjärde person i arbetsför ålder inte har kondition nog för att job-ba åtta timmar. Särskilt all-varligt är läget för kvinnor i offentlig förvaltning.

– Kommuner kan göra mycket för att underlätta och stimulera till ökad motion och ett mer aktivt friluftsliv, anser Peter Lam-ming. Det kan handla om att ploga skridskoisar och anlägga skidspår vintertid och sedan marknadsföra dem. Att ta vara på enga-gemanget i föreningslivet

Det är bra att röra på sig

utomhus

– därför att:

a

Skelettet stärks och benskörheten motverkas

a

Muskulatur och rörlighet behålls

a

Övervikt motverkas

a

Sömnkvaliten förbättras

a

Depression och ångest motverkas

a

Motståndskraften mot infektioner ökar

a

Stresstoleransen höjs

a

Akut hjärtåkomma motverkas

a

Socialt liv främjas och ensamhet motverkas

(Küller, Rickard & Küller, Marianne, 1994, Stadens grönska, äldres utevistelse och hälsa)

Peter Lamming

Skogsstyrelsen

och sociala värden

Nya Skogsstyrelsen är igång sedan 1 september. Ett resul-tat av omorganisationen är att hela fem tjänster på de två skogsenheterna Skog Syd respektive Skog Nord arbetar med fokus på skogens sociala värden. Kontaktuppgifter ﬁnns att hämta på www.skogsstyrelsen.se

Närnaturguider

visar vägen ut

Utbildning av närnaturguider ska bidra till att få

fram ﬂer ambassadörer för uteliv och naturmiljö.

Bakom satsningen står Svenska

Naturskydds-föreningen, Sveriges Ornitologiska Förening och

Studiefrämjandet.

Projekt Närnaturguider har fått stöd av Friluftsrådet 2004, 2005 och 2006. Allt för att ﬂer ska få chans att uppleva den närmaste naturens värden, förstå ekosyste-mens funktioner och lära sig njuta av naturen på ett håll-bart sätt.

– Vi landar nog på cirka 350 utbildade närnaturguider när projekttiden löper ut 2006, bedömer projektledare Eva Lindberg.

Delat ansvar

Utbildningarna till närnaturguide har ordnats av de an-svariga organisationernas lokala kretsar/lokalkontor eller klubbar och innehållit såväl övningar i utomhuspedago-gik och guidning, kunskap om företeelser i naturmiljön som kunskap om närnaturens betydelse för hälsa och väl-färd.

Mer om Projekt Närnaturguider och stöd till den som vill guida: www.naturguider.se

eller samarbeta med Skogs-styrelsen för ökad tillgäng-lighet i naturområden kan vara framkomliga vägar. Finansiella resurser kan sö-kas i olika bidragssystem.

– Friluftslivet måste ges ökad status i den kommu-nala organisationen, det gäller även friskvården un-der arbetsdagen, avslutar Peter Lamming.

Stöd till kommunala

naturreservat

Kommuner och kommunala stiftelser kan få bidrag upp till femtio procent för markförvärv och intrångsersättning för bildande av naturreservat. Det är Naturvårdsverket som beslutar om dessa bidrag, men kommunerna ska skicka ansökan till länsstyrelserna och de ska tillstyrka – eller avstyrka – ansökan. Mer information ﬁnns på www. naturvardsverket.se, under ”naturvård”.

(6)

Natursäker via skolan – möjlighet för ﬂer

Kunna konsten att klä sig rätt i alla väder, koll

på allemansrätten och kunna laga enkel mat

ute. Det är något av vad framtidens

femteklas-sare kan komma att klara av. Åtminstone om

Lärarhögskolan i Stockholm, myndigheterna

Folkhälsoinstitutet och NCFF samt stiftelsen Håll

Sverige Rent får gehör för sitt förslag om mer

friluftsliv i skolan.

Fjällsäker och sjösäker – nu kommer begreppet natursäker. Kanske kan skolan ha en roll för att få barn och unga att känna ökad trygghet och trivsel i naturen?

P

restationsfri utevaro och möjligheten att bara vara i naturen. Ökat utrymme för friluftslivet i skolan skulle både fungera som en motvikt mot dagens stress och samtidigt skapa för-utsättningar för en sund livsstil. Det tror initiativta-garna bakom förslaget om mer friluftsliv i skolan. Ett förslag som vilar på över-tygelsen om att friluftsliv kan främja fysisk aktivitet och samtidigt bana väg för ett livslångt intresse för fri-luftsliv och fysisk aktivitet hos eleverna. Förslaget har sammanfattats i en kurs-plan för ”ämnet friluftsliv” och kan läsas som en lärar-handledning för att i

lämp-lig grad ge friluftsliv mer utrymme på schemat.

– Den är ett exempel på hur man kan jobba lokalt, förklarar Charlotta Bürger Bäckström universitetsad-junkt i idrott vid Lärarhög-skolan i Stockholm och en av initiativtagarna till för-slaget.

Natursäker centralt begrepp

Friluftsrådet har koordi-nerat arbetet med kurspla-nen, siktet är nu inställt på att försöka öka intresset för friluftslivets frågor i den kommande läroplanen för grundskolan.

– Men redan den nu gäl-lande läroplanen från 1994 NATURFOTOGRAFERNA

(7)

ger utrymme för friluftsliv på schemat, inom ramen för ämnet idrott och hälsa liksom biologi, förklarar Charlotta Bürger Bäckström.

Begreppet natursäker är centralt i förslaget, målet är att både skolans elever och pedagoger ska bli just natur-säkra och naturmedvetna.

– Man ska förstå männis-kans roll i naturen, kunna se och iaktta naturen och

a

Vistas tillsammans i naturen på ett säkert och ändamåls- enligt sätt i förhållande till miljön och årstiden.

a

Kunna klä sig rätt i förhållande till årstiden och aktiviteten

a

Kunna tillämpa allemansrätten.

a

Känna till, hitta till och i naturområdet i

närmiljön med hjälp av karta

a

Tillaga något ätbart på lämplig utrustning i naturen

a

Känna igen och kunna namnge några vanligt förekom- mande växter, djur och andra organismer i närmiljön samt börja förstå det ekologiska kretsloppet.

a

Tillsammans förﬂytta sig själv och sin packning till fots för att komma till naturen i närmiljön.Känna till naturens historia i närmiljön

Natursäker i årskurs fem

– förslag till mål för

friluftsliv i skolan

Mål för undervisningen i natur och friluftsliv är att eleverna skall bli natursäkra genom att:

känna trygghet och trivsel i naturen, säger Charlotta Bürger Bäckström. För det krävs att vi förstår hur vi påverkar naturen, att vi för-står sammanhang i naturen och att vi har roligt ute.

Utevaro för alla

– För ”I ur och skur-sko-lorna” är tänkandet kanske inte nytt, men friluftsliv på schemat ger möjligheter till givande utevaro även för de som inte har förmånen att gå i en naturskola eller har kunniga pedagoger som tar ut eleverna i naturen, av-rundar Charlotta.

Arbetet med ny läroplan för grundskolan pågår för fullt. Såväl Myndigheten för skolutveckling som Skolver-ket har tagit del av förslaget för att göra friluftslivet i grundskolan mer tydligt. Förslaget ﬁnns även på na-turvårdsverkets webbplats; www.naturvardsverket.se/ friluftsradet.

Nu ﬁnns en resurskatalog för skolor som vill satsa på bra friluftsundervisning och utomhuspedagogik.

Katalogen har tagits fram av NCFF

,

Natio-nellt centrum för främjande av god hälsa

hos barn och ungdom (2006) med syftet

att visa på det breda utbud av resurser som

ﬁnns till intresserade skolors förfogande.

Katalogen innehåller en förteckning

över ett 40-tal myndigheter, stiftelser,

ut-bildningssäten och ideella organisationer,

deras aktiviteter, kontaktpersoner,

utbild-ningar, material och exempel på projekt

inom friluftsliv och utomhuspedagogik.

Resurskatalogen kan laddas ner från

NCFF:s webbplats; www.oru.se/ncff

Fakta om NCFF, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom. NCFF är en myndighet in-rättad av regeringen, lokaliserad till Örebro universitet. NCFF ska utifrån skolans övergripande mål och riktlinjer stödja skolor i arbetet med ökad fysisk aktivitet, god kost-hållning och andra hälsofrämjande verksamheter. NCFF ska sprida erfarenheter om lärande exempel, informera om forsknings- och utvecklingsprojekt, verka för ökad samverkan mellan universitet/högskolor, kommuner och andra skolhuvudmän och myndigheter, intresseorganisa-tioner och lokala organisaintresseorganisa-tioner, samt verka för en hel-hetssyn på sambandet mellan fysisk aktivitet, kostvanor samt barns och elevers lärande och utveckling.

Charlotta Bürger Bäckström

Ut i naturen

och ha kul!

(8)

Naturvårdsverket har

ett nationellt ansvar för att förutsättningarna för friluftslivet bevaras och utvecklas. En stor del av arbetet sker inom den nya Friluftsenheten.

Naturvårdsverket arbetar för ett bra friluftsliv för alla. Vägen dit går via åt-gärder för att säkerställa och främja allemansrätten, främja god planering och förvaltning för friluftslivet, utveckla naturvägledning som ett redskap för natur-vården, anpassa frilufts-arbetet utifrån olika mål-gruppers behov, driva på och samordna arbetet med friluftsliv i Sverige samt öka kunskapen om frilufts-liv genom utbildning och forskning.

Friluftsrådets kansli är pla-cerat på Naturvårdsverket.

Intervju med Anna von

Sydow

apropå dagens

ökande fokus på naturen

som rekreationskälla

och dess potential för

ökat friluftsliv.

Hur ser du på sambandet mellan naturvård och friluftsliv?

Friluftsliv är grunden för förståelsen och intresset för naturen. Detta intresse är i sin tur en förutsättning för natur- och miljövårds-arbetet. När människor är vana att vara ute i naturen och intresserar sig för dess värden, så vill man också bevara och värna om att naturen skall ﬁnnas kvar för framtiden. Vägen dit går via att man själv har fått uppleva naturmiljön och fått kunskaper om na-turen.

Kan skydd av natur förenas med ett mer aktivt friluftsliv?

Absolut. Flertalet av de skyddade områdena i vårt land tål många ﬂer besö-kare – på naturens villkor. Den största utmaningen vi har är locka ut människor

i naturen genom infor-mation och vägledning. Vi behöver underlätta för människor som inte är helt trygga eller vana att vistas ute genom anläggningar och olika aktiviteter. I vissa speciella områden kan vi behöva skydda naturen från alltför stor påverkan. Unga vill ha spänning och häftiga upplevelser i naturen. Räcker inte vardagsnaturen till? Det är en stor utmaning att få våra ungdomar att komma ut i naturen på sin jakt efter spänning och upplevelser. Det måste vara kul att vara ute. Jag tror att vardagsnaturen räcker till, men det är viktigt att också visa upp våra pärlor i form av skyddade områden som en möjlighet för frilufts-livet. Spänning och häf-tiga upplevelser kan också komma med ökad kunskap

Naturvårdsverket bevarar

och utvecklar

förutsättningar för

friluftsliv och

naturturism

Fyra frågor till…

och självupplevda äventyr i naturen. Att sova utomhus och lyssna på ugglor och andra nattliga ljud är spän-nande för de ﬂesta.

Hur ser du på kommunernas roll i fråga om naturvård och friluftsliv?

Kommunerna har en viktig roll eftersom de helt en-kelt ﬁnns på plats närmare människorna. De är länken till allmänheten, skolan och föreningslivet. De har ock-så den fysiska planeringen i sin hand där de kan på-verka besluten som tas vad gäller närnaturen. Kom-munerna kan själva fatta beslut om naturreservat, de kan planera för friluftslivet i kommunen, de kan sam-råda med Skogstyrelsen om skogsbruk i närnaturen liksom med markägare om nyttjanderättsfrågor.

…Anna von Sydow, chef för Naturvårdsverkets enhet för friluftsliv,

tidigare naturvårdsdirektör vid länsstyrelsen i Norrbotten.

Tätortsnära

natur

Med tätortsnära natur me-nas naturen i och nära tät-orten. Man brukar tala om en zon på 1 kilometer runt tätorten. Ju större ort, de-sto större zon. I Stockholm sträcker sig den tätortsnära zonen 30 kilometer runt staden. Vad som är nära kan också bedömas utifrån hur lång tid det tar att ta sig till naturen, om man kan gå och cykla dit eller måste åka bil, buss eller tåg.

(9)

Metod för regionala

och lokala friluftsplaner

Naturvårdsverket presenterar under hösten

2006 en metod för att arbeta med regionala

fri-luftsplaner. Resultatet sammanfattas i en rapport

där Uppsala län utgör exempel.

Rapporten Regionala och lokala friluftsplaner ISBN 91-620-5612-3 beskriver möjliga arbetssätt på regional nivå, men ska också stimulera framtagandet av kommunala friluftsplaner i en integrerad process med den regionala friluftsplaneringen. Rapporten vill bidra till ökad sam-verkan mellan regionala och kommunala organ för att ta tillvara och utveckla friluftslivet.

• Kontakt: Ebbe Adolfsson;

ebbe.adolfsson@naturvardsverket.se • Beställ rapporten via

www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Lokalt naturvårdsbidrag

gynnar friluftslivet

Regeringens satsning på lokal och kommunal naturvård 2004-2006 har en tydlig koppling till folkhälsa och fri-luftsliv. Det visar de ca 1 500 projekt som just nu genom-förs i landets kommuner med stöd av så kallade lokala naturvårdsbidrag. Här märks allt från bygge av natursti-gar som delprojekt vid restaurering av våtmarker, rekrea-tionsplanering i skogsområden eller allmänt förbättrad tillgänglighet i tätortsnära natur.

Av de projekt som beviljats bidrag har drygt 40 pro-cent anknytning till friluftsliv. Läs mer om lokala na-turvårdsbidrag på www.naturvardsverket/LONA el-ler beställ ”Naturvård Sverige runt” kostnadsfritt via www.naturvårdsverket.se/bokhandeln

FRISAM:

Vill ge mer plats

åt friluftslivet

Paraplyorganisationen för Sveriges

friluftsorga-nisationer, FRISAM, förstärker arbetet gentemot

sina medlemsföreningars lokalorganisationer.

– Syftet är att öka friluftslivets status på den

kommunala nivån, förklarar Frisams

generalse-kreterare Ulf Silvander.

Nu ska lokala organisationer få stöd att sätta friluftslivet på den lokala kartan. Stödet kommer från FRISAM och handlar bland annat om att underlätta kontakter mellan föreningslivet och lokala myndigheter. Friluftslivets organi-sationer ska på så sätt ta mer plats på den lokala arenan.

– Rent praktiskt kommer vi att jobba med ett tiotal nyckelkommuner, säger Ulf Silvander. Såväl små som stora kommuner är aktuella. Vissa har kommit långt, för andra ﬁnns mer att göra.

– Urvalet hänger samman med det intresse som ﬁnns hos de lokala föreningarna. Erfarenheterna från arbetet ska sedan spridas till andra föreningar och kommuner.

��

Fakta om FRISAM

– friluftsorganisationer

i samverkan

FRISAM företräder de ideella friluftsorganisationerna i Sverige och är talesman gentemot regering, riksdag och myndigheter. Uppgiften är att bevara och utveckla förutsättningarna för svenskt friluftsliv – värna allemans-rätten, stärka den långsiktiga finansieringen för frilufts-organisationerna och höja friluftslivets status i samhäl-let. Målet är att människor i Sverige ska ha möjlighet att utöva ett aktivt friluftsliv, idag och i framtiden.

FRISAM har 19 medlemsorganisationer: Cykelfrämjan-det, FriluftsfrämjanCykelfrämjan-det, Korpen, Riksförbundet Hälso-främjandet, Riksförbundet Sveriges 4H, Sportfiskarna, Svenska Brukshundsklubben, Svenska Båtunionen, Svenska Cykelsällskapet, Svenska Folksportförbun-det, Svenska FrisksportförbunFolksportförbun-det, Svenska Gång- och Vandrarförbundet, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Kryssarklubben, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska Orienteringsförbundet, Svenska Scoutrådet och Svenska Turistföreningen. Mer information: http://www.frisam.org där du också kan ladda ner rapporten ”Fysisk inaktivitet – produk-tionsbortfall och sjukvårdskostnader”.

(10)

F

örvaltningsövergripande och medvetet arbete för att lyfta fram friluftslivets vär-den präglar insatserna för att locka ut Ö-viksborna i naturen. Ett ﬂaggskepp i arbetet är kommunens ”Naturguide”, en 140 si-dor tjock, rikt illustrerad resa in i kommunens varie-rade natur- och kulturland-skap. Guiden presenterar kommunens ﬁnaste natur-områden och anger när, var och hur friluftsliv kan utövas. Produktionen var möjlig genom bland annat EU-bidrag. Guiden säljs för 150 kronor och har blivit en uppskattad gåva inte minst bland traktens företagare.

– Syftet med guiden är att ge en naturkänsla, säger Bo Edman vid kommunens kultur- och fritidsförvalt-ning. Den togs fram för att informera om allemans-rätten, främja folkhälsan, gynna turismen och be-söksnäringen. Guiden ska också fungera som lärome-del men framför allt få folk att hitta ut i naturen. Sär-skild vikt har därför lagts vid pedagogiken i såväl guide som karta där alla besöksmål ute i det fria fått koordinater som gör dem

Friluftslivet

i frontlinjen

i Örnsköldsvik

En exklusiv och uppskattad naturguide,

utepe-dagogik som ryggrad i kommunala skolor och

ett framtidsinriktat naturprogram. Örnsköldsviks

kommun tar fasta på sin naturmiljö och

frilufts-livets värden i arbetet för att stärka kommunens

varumärke.

lätta att ﬁnna. Målgrupp för guiden är kommunens invånare, turistentreprenö-rerna, besökare och sko-lor.

Framgångsfaktorer

Den gemensamma vision som använts i det förvalt-ningsövergripande sam-arbetet underlättar enligt Edman kommunens arbete med guide och andra fri-luftrelaterade frågor. Här lyfts kopplingen mellan samhällsutveckling, natur-miljöns och friluftslivets värden fram. Visionen är: ”Ökad livskvalitet för Örnsköldsviks befolkning genom ökad utevistelse och möjligheter till naturupple-velser samt ökat lokalt en-gagemang i bevarandet och restaureringen av natur i Örnsköldsvik”.

Förvaltningsövergripan-de arbete ses som viktigt. Naturguiden har tagits fram i samarbete mellan kommunledningskontoret, kultur- och fritidsförvalt-ningen och plan- och miljö-kontoret. Kultur- och fritid-förvaltningen har huvud-ansvar för den kommunala turistverksamheten, vilket gör att frågor om naturmil-jön, besöksnäringen och

(11)

det allmänna friluftslivets intressen är väl samlade i den kommunala organisa-tionen.

Nytt naturvårdsprogram

Naturen ska användas, det är i sin tur grunden för att dess värden bevaras. Den ansatsen ligger bakom ar-betet med ett nytt natur-vårdsprogram. Syftet med naturvårdsprogrammet är att tydligare knyta natur-vården till utvecklingspo-litik, folkhälsa, friluftsliv, turism, fysisk planering och kulturmiljöfrågor. Pro-grammet ska lägga grunden för en gemensamt förhåll-ningssätt för kommunens alla förvaltningar. Här ska ﬁnnas riktlinjer och prio-riteringsgrunder för hur frågor som rör natur- och miljöskydd ska angripas. Fokus ligger på tätortsnära natur. Programmet ﬁnan-sieras delvis via lokalt na-turvårdbidrag och beräk-nas vara klart under 2006. Naturvårdsprogrammet ska också ses som ett in-spel till kommunens nya översiktsplan som ska tas fram under 2007.

FAKTA NATURGUIDE

Produktionskostnad: 2,3 mkr (inkl bildspel, inlaga, karta, utbildning och personalkostnad). EU-bidrag (Socialfonden) 745 000 kr och Länsstyrelsen 545 000 kr.

Omfång: 140 sidor

Upplaga: 19 000 ex (14 000 svensk version) Pris: 150 kronor

Utepedagogik

modell Örnsköldsvik

I Örnsköldsvik pågår ett systemetiskt arbete med utepedagogik i alla kommunala skolor. Syftet med verksamheten är att:

a

Få friskare barn och ungdomar

a

Förmedla naturkänsla och miljömedvetenhet

a

Bidra till utveckling av barns kreativitet och nyﬁkenhet

a

Bidra till ökat friluftsliv (vanor i tidig ålder ökar

chan-sen för livslångt friluftsintresse)

a

Ge barn rötter (i utemiljön underlätta för dem att förstå sin hembygd)

Närhet till natur, varierad miljö och att personalen ”klarar av att vara ute” ses som förutsättningar för ute-pedagogiken. Utbildning av pedagogisk personal hålls regelbundet för alla kategorier lärare och fritidspedago-ger. Målet är att lärarna ska lära sig att använda området runt den egna skolan och kunna nyttja det för under-visning inom alla ämnen. Vid rekrytering ställs krav på att nya lärare ska kunna tänka sig att arbeta ute. Även skolledare utbildas.

För att säkra tillgången till inspirerande natur i skolors närhet har kommunen i samband med översiktsplane-arbetet kartlagt samtliga skolors användning av när-naturen i syfte att säkra förutsättningarna för utepedago-giken. Det gäller både mark i kommunal och privat ägo.

Mer information:

• www.ornskoldsvik.se

• Friluftsliv; Bo Edman, bo.edman@ornskoldsvik.se

• Naturvårdsprogram; Anders Lindström, anders.lindstrom@ornskoldsvik.se

• Utepedagogik; Tomas Birkö tomas.birko@ornskoldsvik.se

Slåttdalsberget

(12)

Naturmöten med mersmak

För den som är uppväxt i ett ökenlandskap

väcker havet känslor. Västerhavet och omgivande

hedlandskap är också besöksmål som

miljö-inspektör Yusra Moshtat vid Göteborgs kommun

ofta uppsöker under sina uppskattade utﬂykter

med invandrargrupper.

– Först upplevelsen, därefter information och

fakta, säger Yusra som i projektet ”Naturmöten

med invandrare” utvecklar en metod för att lotsa

nya svenskar till intresse för svensk natur.

H

av och hed väcker slumrande livsandar och lättar den själ som kan vara nertyngd av språk-problem och sociala utma-ningar. Häri ligger också knäckfrågan i arbetet för att få invandrare att satsa på utevaro och friluftsliv, enligt Yusra Moshtat. Det gäller att utgå från den si-tuation som gäller.

– Det är inte lätt att prioritera naturen och åka på utﬂykter när vardagen kanske präglas av

arbets-löshet, hemlängtan och tveksamhet inför det kall-la, svenska klimatet. Det ﬁnns invandrare som bott i Sverige i många år, men som knappt lämnat sitt bostadsområde. Andra är kunniga och intresserade, men har ändå svårt att ta första steget, säger Yusra Moshtat som tycker att svenska samhället ofta gör fel i sin ambition att invol-vera invandrare.

– För mycket informa-tion vid fel tillfälle, anser YUSRA MOSHTAT

Naturmöte i västsvenskt landskap som förenar minnen från hemlandet med en ny tid.

(13)

Yusra, själv invandrare från Irak och övertygad om att bästa vägen till ökat intresse går via en egen naturupple-velse.

Fisket visar vägen

Yusra Moshtat har tillsam-mans med kollegan Daniel Eek i ﬂera år ordnat utﬂyk-ter till olika besöksmål i Gö-teborgs omgivningar. Enkla resor som alla kan företa sig prioriteras, som spårvagn och färja till Brännö i Göte-borgs skärgård.

Sedan halvårsskiftet 2006 genomför miljöförvaltning-en på Naturvårdsverkets uppdrag projektet ”Natur-möten med invandrare”, en satsning som ger organisa-tionen chans att fördjupa, dokumentera och mark-nadsföra sin metod. Projek-tet genomförs i samarbete med tre invandrarfören-ingar och innehåller bland annat en specialsatsning på invandrarungdomar.

– Via samarbete med en fiskeförening ska utflykter för unga i olika åldrar ord-nas, berättar Yusra. Planer finns även för andra temaut-flykter i samarbete med bland annat orienterings- el-ler klätterklubbar. Grillkväl-lar och utflykter som kom-bineras med sång och dans hör till de grepp som kom-mer att användas.

Viktigt bredda arbetet Att jobba mer mot invand-rare anses angeläget. Ande-len invandrare bland befolk-ningen ökar och folkhälso-problematiken är minst lika stor här som bland svenskar.

Får man grilla här?

En busskur står i centrum för ”Får man grilla

här?”, en utställning om naturen sedd ur olika

perspektiv. I kölvattnet bubblar aktiviteter som

fågelmorgon, cykelkurs, bouleturnering och

strandpromenad.

N

aturen som inspirerande mötesplats – den grundtan-ken ligger bakom en ny utställning om kulturell och bio-logisk mångfald – allt inrymt i en busskur. Utställningen berättar om allemansrätten och om hur det gick till när naturen först började användas för friluftsliv. Busskuren dukar bland annat upp med bildspel och uttryck som be-rättar om hur olika vi människor kan se på och njuta av naturen.

Allemansrättens möjligheter

Syftet är att bjuda in människor att se allemansrättens möjligheter.

– Med naturen som mötesplats vill vi skapa kontakter mellan svenskar och invandrare, förklarar Anna Hadders, projektledare vid Regionmuséet i Kristianstad som står bakom den utställning som under våren 2006 turnerade i Skåne.

Vandringsutställningen kan bokas mot transportkost-nad. Mottagaren förbinder sig dock att genomföra ett antal aktiviteter i anslutning till utställningen. Både för-beredelser och genomförande av program och aktiviteter skapar förutsättningar för samarbete och utbyte över kul-turella gränser. Gökotta, cykelkurs samt bouleturnering hör till det som arrangerades av de föreningar som enga-gerats i utställningens produktion.

Kontakt: Anna Halders; anna.hadders@regionmuseet.m.se

Till utmaningen hör att få kontinuitet i arbetet även efter projektets slut. Målet är att utbilda ledare i de tre invandrarorganisationerna som senare kan ordna egna utﬂykter.

– Men språket kan vara ett hinder, medger Yusra som vill bredda arbetet till andra förvaltningar och till organisationen ”Svenska för invandrare”.

Informationsspridningen från arbetet underlättas av det stora mediala intresse som visas. SVT:s naturpro-gram ”Mitt i naturen” föl-jer projektet och lokalmedia rapporterar ﬂitigt från olika utﬂykter och aktiviteter.

Resultatet vid målgång i december 2007 ska synas i både teori och praktik. Framför allt ska ﬂer in-vandrare förmås att känna lust och intresse för allt från saltstänkt hav till lummig skog och svensk hagmark.

Projektet ”Naturmöten med invandrare” ﬁnansie-ras av Naturvårdsverket.

Kontakt: Yusra Moshtat; yusra.moshtat@miljo.goteborg.se Daniel Eek;

daniel.eek@miljo.goteborg.se

Daniel Eek och Yusra Moshtat

YUSRA MOSHTAT

(14)

Friluftsrådet – mandat

och arbetsuppgifter

Friluftsrådet skall enligt SFS 2001:1096:

a

”bistå Naturvårdsverket i fullgörandet av verkets ansvar för bevarande och utvecklande av förutsättningarna för friluftslivet utifrån en helhetssyn på natur- och kultur-landskapet”,

a

”ge råd till myndigheter och övriga i sådana frågor”,

a

”besluta om fördelning av verkets anslag för statsbidrag

till friluftsorganisationer, och i övrigt fullgöra de uppgifter som framgår av förordningen (2003:133) om statsbi-drag till friluftsorganisationer”.

Rådet skall fullgöra sina uppgifter på ett sätt som:

a

”främjar information och utbildning om friluftsliv”,

a

”främjar samordningen av de olika verksamheter som

bedrivs av olika myndigheter när det gäller friluftsliv”,

a

”med beaktande av forskningen på området stimulerar

utvecklingsarbete och nätverksbildande om friluftsliv”.

Vid bidragsfördelning skall Friluftsrådet, enligt SFS 2003:134, beakta att:

Med friluftsliv menas:

a

”vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för väl-beﬁnnande och naturupplevelser utan krav på tävling”. Med friluftsorganisation menas:

a

ideell organisation som har till huvudändamål eller som i en väsentlig del av sin verksamhet bedriver eller främjar långsiktigt hållbart friluftsliv”.

Bidrag får endast lämnas till en friluftsorganisation som:

a

är riksomfattande med ett lokalt eller regionalt förankrat föreningsliv i minst tio län,

a

har bedrivit verksamhet under minst två år före ansökan om bidrag, och

a

är självständig, demokratiskt uppbyggd och öppen för medlemskap.

För att få bidrag krävs att friluftsorganisationen:

a

värnar det enkla, naturnära och långsiktigt hållbara friluftslivet,

a

främjar goda möjligheter att utöva friluftsliv,

a

främjar ett tryggt och säkert friluftsliv,

a

bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse för motion och friluftsliv, eller

a

verkar för ökad kunskap om och hänsyn till natur- och kulturmiljön samt allemansrätten.”

Bidrag får även lämnas till ”samverkansorganisationer eller organisationer som bidrar till förnyelse inom friluftsområdet”.

Friluftsrådet förverkligar

friluftspolitiken

Det statliga Friluftsrådet är inrättat vid

Natur-vårdsverket med syftet att stärka friluftspolitiken.

Rådet bistår och samverkar med myndigheter,

forskare och organisationer som har anknytning

till friluftslivet.

Organisation Organisations- Verksamhets-bidrag bidrag

Friluftsfrämjandet 8 000 000 2 265 000

Sveriges Sportfiske-

och Fiskevårdsförbund 2 600 000 1 000 000

Cykelfrämjandet 600 000

Svenska Botaniska Föreningen 200 000 100 000

Riksförbundet Hälsofrämjandet 300 000 Svenska Båtunionen 200 000 Friluftsorganisationer i samverkan FRISAM 1 160 000 Svenska Livräddningssällskapet 1 400 000 1 100 000 Svenska Frisksportförbundet 500 000 282 000

Sveriges Ornitologiska förening 400 000

Svenska Scoutrådet 1 200 000 Svenska Turistföreningen 750 000 Fältbiologerna 1 000 000 Riksförbundet 4-H 500 000 Svenska Klätterförbundet 153 000 Svenska Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet och Sveriges

Ornitologiska förening (gemensam) 1 200 000

Summa 15 360 000 9 550 000

Siktet är inställt på att skapa förutsättningar för friluftslivet samt att tydlig-göra friluftslivets samhälls-nytta och betydelse för häl-soekonomin.

Att bygga och under-hålla nätverk på frilufts-livets område är en viktig uppgift. Särskilda forum för forskningen och fri-luftslivets organisationer ordnas regelbundet för att ge utrymme för diskussion om friluftslivets framtid och för att enas om viktiga prioriteringar. Friluftsrådet initierar och förmedlar på regeringens uppdrag kun-skap kring friluftslivets be-tydelse och samhällsnytta. Samarbete mellan myn-digheter, forskningen och

organisationer initierat av Friluftsrådet har bland an-nat resulterat i förslag till ny kursplan för Friluftsliv som ämne i grundskolan (2006). Friluftslivets orga-nisationer på olika plan är viktiga vidareförmedlare av Friluftsrådets huvud-budskap om alla männis-kors behov av och rättighet till ett rikt friluftsliv.

Friluftsrådet fördelar år-ligen ca 25 miljoner kronor till landets nationella fri-luftsorganisationer enligt en särskild förordning om statsbidrag. Ansökningar om bidrag ska göras senast 30 september året före bi-dragsåret. Vilka organi-sationer som ﬁck bidrag

(15)

Nedanstående publikationer kan beställas utan kostnad via Naturvårdsverkets hemsida: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Rapporter med dokumentation från Friluftsrådets tankesmedjor:

2000-talets friluftspolitik – från ord till handling. 2006. ISBN: 91-620-5559-3

Så förverkligar vi 2000-talets friluftspolitik. 2005. ISBN: 91-620-5487-2

Hur förverkliga 2000-talets friluftspolitik. 2004. ISBN: 91-620-5388-4

Naturvård Sverige runt – Exempel på lokala naturvårdsprojekt 2004-2005. Följ med på en resa till värmländska sätrar, kanotvatten och gammal odlingsmark. Här beskrivs ett urval av de projekt som pågår med koppling till den lo-kala naturvårdssatsningen. ISBN: 91-620-8235-3

Naturen som kraftkälla. Naturen får oss att må bra – men varför?, en inblick i forskning om hur människan påver-kas av att vara i naturen. Skriften är tänkt som diskus-sionsunderlag inom regional och kommunal förvaltning. ISBN: 91-620-8252-3

Allemansrätten ISBN: 91-620-8112-8, eng., tyska

Allemansrätten – Paddling ISBN: 91-620-8115-2, eng., tyska Allemansrätten – Ridning ISBN: 91-620-8114-4

Allemansrätten och Bärplockning. Visst kan vi plocka vilda bär men det är en frihet som kräver stort ansvar och hän-syn. Svenska, engelska, thailändska, ryska, polska, est-niska och littauiska. ISBN: 91-620-8262-0

Med snöskoter i naturen. ISBN: 91-620-8151-9

Naturreservat i Sverige. Läs om varför naturreservat bildas och vad du som besökare kan se och uppleva i landets naturreservat. ISBN: 91-620-8233-7. eng., tyska

Fridlysta växter och djur i Sverige. Det ﬁnns 300 fridlysta djur- och växtarter i Sverige. Den här foldern ger exempel på några arter och tips om hur man ska bete sig i naturen. ISBN: 91-620-8035-0

Björnmöten. Vad jägaren bör känna till om björn vid jakt på älg, småvilt och björn. Broschyren beskriver vad jä-garna bör göra vid björnmöten. Den har tagits fram av Svenska Jägareförbundet och Naturvårdsverket. ISBN: 91-620-8216-7

Räkna friluftslivet – en vägledning i användningen av elektro-nisk radioräknare Radio Beam. Boken ger handfasta råd för användning av räknaren Radio Beam. Den behandlar val av mätplatser, programmering och installation av utrust-ning, liksom hämtning och behandling av mätdata. Även andra tekniska system för besöksräkning beskrivs över-siktligt. ISBN: 91-620-8211-6

Planering och förvaltning för friluftsliv – en forskningsöversikt. Rapporten ger en översikt av gällande kunskapsläge inom planering och förvaltning av friluftslivet. ISBN: 91-620-5468-6. Pris 167 kronor.

Läs mer

Matnyttiga länkar och telefon nr:

• www.naturvardsverket.se/friluftsradet Friluftsrådet 08-698 10 00 • www.allemansratten.se • www.fjallsaker.nu Fjällsäkerhetsrådet 08-698 10 00 • www.naturvardsverket.se/LONA Lokala Naturvårdssatsningens databas

• www.frisam.org FRISAM 08-549 041 21 • www.oru.se/ncff NCFF 019-30 30 00 • www.fhi.se Folkhälsoinstitutet 08-5661 3500 • www.rf.se Riksidrottsförbundet 08-699 60 00 • www.hsr.se

Stiftelsen Håll Sverige Rent 08-5052 6300 • www.liu.se/esi/cmu

Centrum för miljö- och utomhuspedagogik 013-28 10 00

(16)

Friluftsrådet / Naturvårdsverket SE-106 48 Stockholm. Besöksadress: Blekholmsterrassen 36. Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25, e-post: natur@naturvardsverket.se Internet: www.naturvardsverket.se/friluftsradet

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40, orderfax: 08-505 933 99,

”Fritt fram för

friluftsliv”

ger en bild