• No results found

Forskning om drift av gator och vägar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Forskning om drift av gator och vägar"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1 Statens Väg- och ,trafikinstituf (VTI)J- .5781- 01 Linköping

j Swedish Road'and Traf c-Research Institute - 5-581 01 Linköping - Sweden

Nr 191; .111-984

(2)
(3)

Nr 91 o 1984

91

. Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 581 01 Linköping

Swedish Road and Traffic Research Institute - S-581 01 Linköping - Sweden

Forskning om drift av gator och vägar

av Börje Thunberg

Särtryck ur Svenska Vägföreningens Tidskrift nr 3/1984, sidorna 36,

39 och 43.

(4)

Forskning -

lav Börje Thunberg, VTI (Statens väg- och trafikinstitut)l

om drift av gator och vägar

Drift och underhåll av gator och vägar är en

verk-samhet som förbrukar stora pengar. De statliga

driftanslagen i Sverige beräknas uppgå till 4,3

mil-jarder år 1984. Detta belopp avser statsvägar,

stats-kommunvägar och enskilda vägar exklusive

bered-skapsmedel. Utöver detta belopp kommer sedan

kommunernas egna bidrag för driften.

Kostnader-na för denKostnader-na del har för år 1981 skattats till 2,4

miljarder kronor. Skattebetalarna får således

beta-la stora pengar för att vi skall ha ett fullgott vägnät.

Under senare år har väghål-lama liksom andra tvingats till ett ökat kostnadsmedve-tande för att se till att nyttan

av varje driftkrona blir så

stor som möjligt. Forsk-ningsinsatserna inom drift-området skall helt enkelt uppfattas som ett hjälpme-del för att effektivisera verk-samheten. I och med att driftverksamheten omsätter flera miljarder kronor årli-gen så bör det finnas goda möjligheter till rationalise-ringsvinster.

De be10pp som nämnts

avser enbart väghållamas

direkta kostnader - material och arbetstid. Det är intres-sant att se på relationen mellan trafikanternas och väghållarens kostnader. Fi-gur 1 visar fördelningen mellan olika kostnadskom-ponenter enligt de värde-ringsgrunder som tillämpas av Vägverket.

1)

ning och nivå på

1

timala med hänsyn

underhållet?

Är nuvarande

inrikt-driftinsatserna op-till målen för

väg-Eftersom vi vet att olika

driftåtgärder inverkar på

bränsleförbrukningen,

for-donsslitaget, trafikolyckor-na, restiden osv är det vä-sentligt att beslutsfattarna

utnyttjar denna kunskap då

man överväger att ändra driftverksamheten. Framför allt är det av vikt att anlägga ett samhällsekonomiskt per-spektiv och i kalkylerna ta

hänsyn till både

väghålla-rens och trafikantens kost-nader.

Planerings- och

beslutsproblem

Driftverksamheten bör ses som ett planerings-, besluts-och verkställighetsproblem, där väghållaren strävar efter

en sådan inriktning och nivå

på sin verksamhet att de

to-tala samhällskostnaderna

minimeras. Som exempel på beslutsproblem kan nämnas

2)

ra alternativ för driftens inriktning

NEJ g'a' rdspa ket .

Analysera och

värde-Kostnadsindex 0,50_ Tids-0,40- kostnad 0,30- 0,20- 0,10-i Trafikantens kostnader Fordons-kostnad

Drift-kostnad Väghållarens kostnader Figur 1. Exempel på fördelning av trafikens årliga kostnader på olika poster

enligt Vägverkets värderingsmodell. Landsbygdsva'gar med en dygnstrafik på ca I 000fordon.

avvägningen av Vinterväg-servicen mellan det högtra-fikerade och det lågtrafike-rade vägnätet.

Figur 2 ger en enkel be-skrivning av hur man kan definiera väghållarens be-sluts- och planeringssitua-tion. Figuren präglas av ett reglertekniskt synsätt, där man ser driftverksamheten som en process som skall styras mot vissa önskade

mål.

För att väghållaren skall

klara av sina uppgifter -

så-väl planering som

verkstäl-lighet - på ett riktigt sätt

krävs således dels kunskap

om sambanden mellan olika

3)

Välj och implemente-ra nya anvisningar för driftens

inrikt-och nivå - olika

åt-Fortsätt enligt och praxis.

r

_

-_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

nuvarande rutiner

lda (eller vet ej")

(Efter viss tid - kanske 5 eller 10 år - upprepas kedjan)

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ____1

Figur 2. Principskiss över väghållarens besluts- och planeringssituation. 36

hing och nivå.

1 I I I I I l I I l l

driftåtgärder/åtgärdskombi-nationer och deras effekter, dels kännedom om nuläget, dels metoder och modeller för att värdera nyttor och uppoffringar hos trafikant och väghållare.

Driftforskningens uppgift är - mot bakgrund av det föregående - att förse be-slutsfattama med ett fakta-underlag som krävs för att leva upp till intentionerna enligt figur 2.

Behov av samordning

Transportforskningsdelega-tionen (TFD) har uppmärk-sammat behovet av forsk-ning om drift av gator och vägar. TFD har tillsatt en kommitté med uppgift att dels följa och leda av TFD

finansierade FoU-projekt

inom detta delområde, dels

verka för en samordning av driftforskningen i Sverige. Mot bakgrund av att drift-forskningen i Sverige stöds av eller bedrivs vid minst 15 olika organ/myndigheter så inser nog de flesta, att det krävs någon form av sam-ordning. I kommittén ingår

bl a representanter från

Vägverket, Driftkostnadsut-redningen, Statens väg- och trafikinstitut och

Kommun-förbundet. Från kommitténs

sida har man särskilt tryckt forts sid 39

(5)

Ande]L 1 100 __ lIs- eller p isn6v591ag Våt 50 ~ Bar-. _ imark Torr 0 ' J

75151

s252

31, S = ej saltade vägar S = saltade jämförbara vägar Figur 3. Väglagsforhållanden på

saltade och osaltade vägar.

på betydelsen av att i detta sammanhang föra samman

forskare och praktiker.

Forskning om drift av gator och vägar kan nämligen ka-rakteriseras som vardags-nära FoU , där det är av stor vikt att forskarna har insiktsfull kännedom om de faktiska förutsättningarna för driftverksamhetemas bedrivande.

Aktuell driftforskning

vid VTI

Det är svårt - ibland omöj-ligt - att helt särskilja drift-forskningen från annan FoU som rör gator och vägar. Många av resultaten från driftforskningen är nämligen tillämpbara inom andra de-lar av väghålde-larens verk-samhet - t ex byggnadstek-niska anvisningar, projekte-ring och Översiktlig vägpla-nering.

Den driftforskning som hittills bedrivits vid VTI har huvudsakligen berört lands-bygdsförhållanden. I all en-kelhet kan man

sammanfat-ta VTIs FoU inom området

enligt följande:

o Mätsystem och mätmeto-der. Metoder och utrustning för att beskriva Vägarnas

tillstånd beträffande

spår-bildning, krackelering, bä-righet osv.

o Vägars tillståndsutveck-ling. Med hjälp av mätut-rustning enligt föregående punkt insamlas och lagras data, som anger förändring-ar i vägens funktionella

standard - främst ifråga om

dess tekniska egenskaper

såsom friktion och bärighet.

o Trafiksäkerhet och andra trafikanteffekter. Studier av

hur ändrad driftverksamhet tex vinterväghållning

-påverkar

trafiksäkerhet,

reshastighet och bränsleför-brukning.

0 Material och tekniskt

ge-nomförande. Dränerande

beläggningar,

emulsionsbe-tong, stålfiber i asfaltbetong

samt metoder för kemisk och mekanisk

halkbekämp-ning är några exempel inom

detta område.

I fortsättningen redogörs mer ingående för VTIs

un-dersökningar av försök

med osaltad väg . Detta ar-bete har skett på uppdrag av Vägverket (VV). Andel 1 A 100 _ I _ I __ / 50 Osaltad vag ,, - I I ._ // / Saltad väg 0_L'11|04'1'__r_ 0 0,5 1,0 Friktion (Hjulspâr) Figur 4. Åndel timmar som vägens friktion underskrider ett visst värde.

Försök med

osaltad väg

Bakgrunden till projektet är den debatt som - mer eller mindre intensivt - pågått under flera år rörande väg-saltets för- och nackdelar. Väghållama har under årens lopp bl a prövat olika tekni-ker för saltspridning, vari-erat saltgivans storlek samt ändrat reglerna för när och var saltning skall ske. Med början vintern 1980/81 och

fram to m vintern 1982/83 har VV och VTI gemensamt studerat konsekvenserna av

att man slutat salta på några

större vägar i Ostergötland. I projektet har man

behand-lat följande frågor:

o Väglag Friktion Reshastighet Trafikolyckor Vägslitage Betongskador

Stopp i backar för den tunga trafiken

Rost

Nedsmutsning

o Tra kantemas inställning till saltad /ej saltad väg o Väghållarens kostnader

Hittills har - hösten 1983 - projektarbetet dokumen-terats i sju rapporter som framgår av referenslistan. I

nedanstående diagram

ex-emplifieras några resultat. Beträffande väglaget vi-sar försöken att saltning le-der till att andelen barmark ökar med drygt 10 procent-jämför figur 3. Vägytans

friktion påverkas givetvis

också. Figur 4 illustrerar att

den osaltade vägen har lägre friktionsvärden än den

sal-Hastighet (km/h) A

100 i.

F p-r. 1+

1,0'

Friktion 0 41*) l J I l J J I 0 0,5

Figur 6. Trafikens hastigheter vid

olika friktionsnivåer på vägbanan.

tade vägen under längre pe-rioder.

I figur 5 visas ett exempel

på den variation i friktion

som kan inträffa på grundav olika typer av beläggningar. Förändringen i

friktionsni-vå, och den därmed ökade

risken för sladd, kan således

under vissa betingelser bli dramatisk. I detta fall för-klaras den av olikheter i yt-strukturen för de två belägg-ningarna.

När det gäller trafikens hastighet kan man konstate-ra att personbilsfökonstate-rama tar större hänsyn till en försäm-rad vägbanefriktion än last-bilschaufförema (figur 6). Trots att personbilsförama sänker sin hastighet vid läg-re friktion, så är inte detta tillräckligt för att bilens

st0ppsträcka skall vara

oförändrad -jämför figur 7. I fråga om trafiksäkerhet

kan man inte göra några

be-stämda uttalanden på grund av det ringa materialet. En tendens till ett ökat antal

olyckor finns dock på de

backiga osaltade försöksvä-garna. forts sid 43 Stoppsträc ka (meter) Odubbade däck 200 _ 100 .0 n l l l I;i 0 0,5 1,0 Friktion

Figur 7. Stoppsträckorfo'r personbi-lar vid olika friktionsvärden (lands-bygdsväg med hastighetsbegräns-ning 70 km /h). Friktion ~ Ytbehandling I Asfaltbetong

"0 *

*le

l

l I 0,5 _ 0 1 #1 1 1 1 1 :._ 100 200 300 400 500 600 Vägkoordinat (meter) Figur5. Exempel på uppmättafriktionsvärdenför olika beläggningstyper. (Riksväg 55, blöt nysno', osaltad vägbana.)

(6)

Forskning. . . forts från sid 39

Kemisk halkbekämpning ökar kraftigt bilarnas korro-sion - se figur 8.

Saltning medför att väg-slitaget ökar. Våra under-sökningar tyder på' att man

[nämeraknainedIO-Zorno-cent större slitage på saltade

vägar än osaltade vägar. Till stor del torde detta förklaras avzutensühreandelavtnr

flkarbetet uträttas under

bannarksñnhåüanden.

Referenser

Forskning om drift av gator och

vagar. Kunskapsöversikt och

FoU-behov. VTI Meddelande 328. 1983.

Gator och vagar. Huvudrapport

1981. Kommunförbundet och

driftkostnadsutredningen. 1982. Försök med osaltade vagar vintern

1980/81. Bilisternas hastighetsan-passning till olika vaglags- och friktionsforhallanden. VTI Med-delande nr 301. 1982.

Forsök med osaltade vagar vintern

1980/81. lnverkan på vaglagets

smutsighet. VTI Meddelande nr 302. 1982.

Försök med osaltade vagar vintern 1980/81. Vägsaltets korrosionsbe-framjande effekt på bilunderre-den. VTI Meddelande nr 303. 1982. Försök med osaltade vagar vintern 1980/81. Tra kanternas mstallning til] vaghållning och halkbekamp-ning. VTl Meddelande nr 304. 1982.

Forsok med osaltade vagar vintern 1981/82. lnverkan på vagbanans friktion och vaglag. VTI Medde-lande nr 351. 1983.

Forsok med osaltade vagar vintern

Korrosion (metallförlust i gram per m2)

A 300 Sa1tad 200 _

saltad va

/

100 _ Osaltad Såaltad väg 9 \ 0 Vägpar nr 1 Vägpar m, 2' * k

Figur 8. Korrosionsforlusten for obehandlade provkroppar vid korning på osaltad respektive saltad vag.

1980/81. Vagsaltets korrosionsbe-framjande effekt på bilunderreden.

< '-l (D Cl.. D. (i m :3Cl. (D 3-i b) J1 q.) \O 00 W

Forsok med osaltade vagar vintern

1981/82. Lastbilsforares

install-ning till vaghållinstall-ning och halkbe-kampning. VTI Meddelande nr 354. 1983.

(7)
(8)

References

Related documents

I princip får inte en mindre väg plogas så att det uppstår problem för trafiken på en större väg.. Det omvända är

För att öka säkerheten för motorcyklister är skyltning viktig för att varna för vilka vägförhållanden de kan förvänta sig, som till exempel lös- grus, rullgrus,

Vissa av dessa faktorer kan användas för att beräkna kostnader för åtgärder och effekter (Figur 3.1-2).. Figur 3.1-1 Viktiga faktorer som påverkar beslut

Ett viktigt utvecklingsområde inom ramen för att lösa det framtida behovet är att ta fram objektiva mätmetoder för att mäta relevanta mått som ojämnheter, damm och tvärfall

Beredskapsorganisation Yttrande över planer Registreringar Utredningar. Projektledning Framtagning o revidering av planer

The numerical simulation results show that ventilation rate and ventilation location have significant impacts on both radon content and radon distribu- tion, whereas indoor

Men om de känna sig osäkra i Sverige eller frukta för att Sverige vid ett krig skulle svika sina humanitära förpliktelser mot dem, sakna regeringen och

~n i nionde årskursen skall utnyttjas att forbereda eleverna för gymnasiet.. filagningen till gymnasiet skall ju enligt llpligen fattat riksdagsbeslut hädanefter