• No results found

Påverkar fysisk aktivitet elevers resultat i matematik: en forskningsöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Påverkar fysisk aktivitet elevers resultat i matematik: en forskningsöversikt"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

PÅVERKAR FYSISK

AKTIVITET ELEVERS

RESULTAT I MATEMATIK

?

EN FORSKNINGSÖVERSIKT

Grundnivå Pedagogiskt arbete Fabian Andersson Oliver Snygg 2020-LÄR4-6-G02

(2)

Program: Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Svensk titel: Påverkar fysisk aktivitet elevers resultat i matematik - en forskningsöversikt Engelsk titel: Does physical activity affect students’ results in mathematics - A research

overview

Utgivningsår: 2020

Författare: Fabian Andersson och Oliver Snygg Handledare: Magnus Levinsson

Examinator: Viktor Aldrin

Nyckelord: fysisk aktivitet, matematikresultat, skolresultat, matematik, skolan, elever Sammanfattning

Människors minskade fysisk aktivitet är ett ämne som idag debatteras frekvent i Sverige, i synnerhet kopplat till ungdomar och skola. Debatten bedrivs överallt från sociala medier till lokala tidningar och i nationella tv-kanaler. I dessa påpekas att ungdomar idag rör sig mindre än någonsin tidigare och att utvecklingen kan ha negativ betydelse för deras skolprestationer. I den här kunskapsöversikten har vi begränsat oss och valt att studera den fysiska aktivitetens påverkan på elevers resultat i matematik.

Syftet med kunskapsöversikten är att beskriva och analysera vad som kännetecknar forskningsfältet samt hur det vetenskapliga stödet ser ut för att fysisk aktivitet förbättrar skolresultaten i matematik. Kunskapsöversikten besvarar följande frågeställningar:

Vad kännetecknar forskningen kring påståendet om hur fysisk aktivitet påverkar elevers resultat i matematik när det gäller aspekter som design/metod, urval, tidsspann, typ av fysisk aktivitet och resultat? Hur ser det vetenskapliga stödet ut kring påståendet att fysisk aktivitet

förbättrar elevers resultat i matematikämnet?

Vi har använt oss av metoderna konsultation, datorbaserad sökning och manuell sökning. Vid konsultationen har vi diskuterat och fått artiklar av personer som är väl insatta i ämnet. Vid den manuella sökningen har vi gått igenom tidigare kunskapsöversikter och tidigare nämnda studier från konsultation och via snöbollsurval hittat nya studier. Avslutningsvis har vi gjort databaserade sökningar i Primo. Totalt valde vi ut elva studier som vi kartlade och analyserade. Vid kartläggningen och analysen av studierna framkom det att stödet inom forskningen är varierat. Många av studierna i urvalet undersöker olika former av fysisk aktivitet och sinsemellan redovisar de dessutom olika resultat, allt från ingen påverkan alls till att samtliga elever uppnår förbättrade resultat i matematik. Det framkom även att den vanligaste designen i studierna var kvasiexperimentell design. Vad som också kännetecknade forskningen inom området är att resultatet ofta erhölls genom för- och eftertester.

Avslutningsvis diskuterar vi vad resultatet har för betydelse för vår framtid i läraryrket samt vad vi anser borde känneteckna den fortsatta forskningen inom området. Vi anser att det framförallt saknas studier som tar ett elevperspektiv och uppmärksammar deras upplevelser av olika former av utökad fysisk aktivitet.

(3)

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 1 1.2 Syfte ... 1 1.3 Begrepp ... 1 2. METOD ... 3 2.1 Litteratursökning ... 3 2.1.1 Sökningar i Primo ... 3 2.2 Urval ... 4

2.2.1 Översikt av inkluderade artiklar ... 5

2.3 Beskrivning och analys... 6

3. RESULTAT ... 7

3.1 Vad kännetecknar forskningen? ... 7

3.1.1 Design och metod ... 7

3.1.2 Urval ... 8

3.1.3 Tidsspann - hur länge studerades interventionen? ... 8

3.1.4 Typ av fysisk aktivitet ... 9

3.1.5 Resultat ... 10

3.2 Hur ser det vetenskapliga stödet ut? ... 11

4. DISKUSSION ... 13

4.1 Styrkor och svagheter i utförande ... 13

4.2 Lärarprofessionen ... 14

4.3 Framtida forskning ... 14

REFERENSER ... 16

(4)

1

1. INLEDNING

Människors minskade fysisk aktivitet är ett ämne som idag debatteras frekvent i Sverige, i synnerhet kopplat till ungdomar och skola. Debatten bedrivs överallt från sociala medier till lokala tidningar samt i nationella tv-kanaler. I nämnda forum talas det ofta om att ungdomar idag rör sig mindre än någonsin tidigare och att utvecklingen kan ha negativ betydelse för deras skolprestationer. I vår närhet har man under en längre period kunnat följa debatten i Borås Tidning (Norlund, 2018). Debatten kring betydelsen av fysisk aktivitet har även tagits upp i bland annat Sveriges Televisions (SVT) serie Gympaläraren (2016). I programserien lades fokus på barn och elevers brist på fysisk aktivitet och hur den kan påverka skolresultaten. Samtidigt som många debattörer hävdar att fysisk aktivitet kan stärka barn och ungdomars inlärningsförmåga, menar andra att det inte finns forskning som stödjer detta samband (Birgersson, 2017).

På grund av den ökade debatten har skolan hamnat i centrum för att implementera olika koncept kring fysisk aktivitet. Ett exempel är Puls för lärande (PFL) som innebär att aktiviteter som höjer elevernas puls antas främja deras skolresultat. Det märks bland annat på myndighetsnivå, där Skolverket (2019) ger lärare förutsättningar och råd om hur eleverna ska kunna aktiveras i skolan. Även Specialpedagogiska myndigheten (2018) har intresserat sig för ämnet och kommit med en rapport som påstås visa att pulshöjande aktivitet gav ett ökat meritvärde för eleverna i årskurs nio.

Vårt intresse kring frågan har väckts genom att fysisk aktivitet har använts för att främja skolresultaten på skolor där vi genomfört vår verksamhetsförlagda utbildning. Intresset har också utvecklats av föreläsningar under utbildningen som fokuserat vikten av fysisk aktivitet kopplat till verksamheten i skolan. Vi har valt att med hjälp av kunskapsöversikten se över om det i forskningsfältet finns en vetenskaplig grund, något debattörer ofta hävdar (Norlund 2018). Inte sällan utgör elevers kunskapsutveckling ett fokus i debatten, exempelvis resultaten i PISA- och TIMSS-undersökningar, vilket gör att vi fokuserar på hur fysisk aktivitet påverkar elevers resultat i just matematik.

1.2 Syfte

Syftet med kunskapsöversikten är att beskriva och analysera vad som kännetecknar forskningsfältet som intresserar sig för hur fysisk aktivitet påverkar elevers resultat i matematik. Kunskapsöversikten avser att besvara följande frågeställningar:

Vad kännetecknar forskningen kring påståendet om hur fysisk aktivitet påverkar elevers resultat i matematik när det gäller aspekter som design/metod, urval, tidsspann, typ av fysisk aktivitet och resultat? Hur ser det vetenskapliga stödet ut kring påståendet att fysisk aktivitet

förbättrar elevers resultat i matematikämnet?

1.3 Begrepp

Det är viktigt för oss att definiera begreppet fysisk aktivitet för att kunna genomföra kunskapsöversikten. För att kunna välja ut studier som innehåller fysisk aktivitet kopplat till matematik måste vi ha en specifik definition för vad fysisk aktivitet är då det är något som kan ges olika innebörder och praktiseras på flera olika sätt. Även Backman (2016) poängterar vikten av att definiera centrala begrepp som ingår i en studies syfte och frågeställningar.

(5)

2

aktivitet (YFA). Enligt YFA är fysisk aktivitet lika med kroppsrörelser som ökar energiförbrukningen från den vi har i vilotillstånd. De påpekar att fysisk aktivitet kan ske i hemmet, på fritiden, genom organiserad träning och i skolan eller på arbetet. Samtidigt skapar den här definitionen en bredd då det innefattar alla typer av fysisk aktivitet och är inte avgränsad till en viss typ av rörelse. Definitionen gör det möjligt att i kunskapsöversikten ta med studier som använder sig av fysisk aktivitet som bedrivs utanför idrottsämnet. Det blir även möjligt att ta med studier som studerar fysiska aktiviteter i den vanliga undervisningen och på fritiden. Det är en viktig precisering eftersom översikten handlar om fysisk aktivitet kopplat till matematik och inte specifikt idrottsämnets påverkan på resultat i matematik.

(6)

3

2. METOD

När frågeställningarna i kunskapsöversikten var fastställda blev nästa steg i processen att söka efter studier som stämde överens med våra urvalskriterier (se tabell 2). Urvalskriterierna har konstruerats för att hitta artiklar som svarar mot kunskapsöversiktens syfte. Inledningsvis i denna del av arbetet redovisar vi hur vi gått tillväga när det gäller litteratursökningen och vilka sökmetoder vi använt. Därefter beskriver vi urvalsförfarande och vilka artiklar vi har inkluderat och exkluderat.Avslutningsvis beskriver vi hur vi gått tillväga för att koda studierna vi valt att inkludera i översikten.

2.1 Litteratursökning

Vi har använt oss av metoderna konsultation, datorbaserad sökning och manuell sökning (Backman 2016). Den metoden vi använde för att få tag i våra första artiklar var konsultation. Sökmetoden innebär enligt Backman (2016) att du samtalar med någon som är insatt i fältet för att få artiklar som kan vara användbara, och denna metod används ofta för att hitta en ingång i forskningen. Vi hade turen att ha en handledare som är väl insatt i området och aktivt har debatterat frågan om fysisk aktivitet kopplat till elevers prestationer i skolan. Backman (2016) påpekar även att det är ovärderligt att konsultera en expert inom området för att kunna överblicka forskningsfältet. Under vårt första handledningstillfälle blev vi därför tilldelade ett antal artiklar som vi senare har kunnat matcha med våra urvalskriterier. Vi har även konsulterat professor Anita Norlund då även hon aktivt har debatterat ämnet i lokalmedia (Borås Tidning, 2018).

Nästa metod vi använde oss av var manuell sökning i form av snöbollseffekten. Snöbollseffekten betyder enligt Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) att man utgår från en studie och sen med hjälp av studiens källor tar sig vidare till nya studier, likt en snöboll som rullar. Detta förfarande har vi använt under läsningen av de artiklar vi blev tilldelade av Anita Norlund (se tabell 3) för att se om det fanns fler relevanta studier för vår översikt. Vi använde oss även av snöbollseffekten i det avseendet att vi läste tidigare kunskapsöversikter om samma ämne för att kunna hitta studier som var relevanta för oss i deras referenslistor.

Den tredje och sista metoden vi använde var databasbaserade sökningar. Vi gjorde våra sökningar i databasen Primo, då vi av tidigare erfarenheter upplevt att vi på ett smidigare sätt hittade artiklar som stämde överens med våra urvalskriterier jämfört med andra databaser inom utbildningsområdet.

2.1.1 Sökningar i Primo

När vi inledde våra databaserade sökningar hade vi redan hittat en bra bas med studier till kunskapsöversikten med hjälp av konsultation och snöbollseffekten. Efter att vi bestämt våra urvalskriterier, baserat på kunskapsöversiktens syfte, började vi kombinera olika sökord för att kunna genomföra relevanta sökningar som matchade det specifika område som översikten fokuserar på (se tabell 1). Backman (2016) menar att man ska ta de mest relevanta termerna i sin frågeställning som sökord. Vi tog också hjälp av att studera tidigare kunskapsöversikter inom området för att få en bättre förståelse av vad man bör fokusera på vid sökningar inom området. Vi märkte dock att trots att vi gjorde exakt samma sökningar vid olika tillfällen så kunde antalet träffar skilja sig från gång till gång. Något som såklart kan ställa till problem när man ska göra om sökningarna vid ett senare tillfälle.

(7)

4 Tabell 1. Sökningar i Primo

“Physical activity” school math* 8775 träffar

"physical activity" school performance math 4157 träffar

Vi valde kombinationerna av sökord som presenteras ovan då vi ville hitta artiklar som innehöll sambandet mellan fysisk aktivitet och matematik. Därför fick “physical activity” och “school math” vara grunden i sökningarna. Efter den första sökningen, valde vi att lägga till ordet “performance” i sökningen för att rikta den mer mot elevernas prestationer i ämnet matematik. Det gjorde att vi fick ett bra utfall och hittade flertalet artiklar. I båda sökningarna märkte vi att Primo sorterade studierna efter relevans. Vi identifierade en relevant artikel vid första den sökningen, och tre vid den andra som stämde väl överens med kunskapsöversiktens syfte. Eftersom sökresultaten var stora valde vi att noggrant gå igenom abstracts till cirka 100 artiklar. Vi hittade ett flertal artiklar och märkte att ju längre bak vi gick i sökningarna, desto mindre relevanta blev studierna. Det gjorde att vi kände oss förhållandevis säkra med de sökningarna vi genomförde. Problemet med våra sökningar är att det inte blir så precist med så stora sökresultat. Även om Primo sorterar efter relevans, finns möjligheten att vi missat studier. Vi kände dock att vi var nöjda med de studier vi fått fram, och hur de svarade mot kunskapsöversiktens syfte. Med mer tid hade vi självklart kunnat läsa ännu fler artiklar, och lagt ännu mer kraft på att söka efter relevant forskning. Men mot bakgrund av tidsbegränsningarna valde vi, i samråd med vår handledare, att gå vidare utan att justera och genomföra nya sökningar. En annan anledning till att vi kände att vi kunde gå vidare, var att vi, som tidigare nämnts, hade identifierat ett antal relevanta studier med hjälp av konsultation och snöbollseffekten.

2.2 Urval

Studierna som inkluderades i kunskapsöversikten behövde ha en koppling mellan fysisk aktivitet och elevers prestationer i matematikämnet. Därefter tillämpade vi sju andra kriterier för att kunna begränsa vårt urval (se tabell 2). Vi gjorde urvalsprocessen gemensamt, genom att först läsa sammanfattningarna enskilt för att sedan diskutera dem. När genomgången var avklarad hade vi inkluderat totalt elva artiklar. En artikel (Nyberg, Henriksson, Åberg & Rosengren, 2017) blev exkluderad då den inte definierade fysisk aktivitet på samma sätt som vi har gjort i den här översikten.

Tabell 2. Urvalskriterier

Inkluderande studier Exkluderade studier

Peer-preview Inte peer-preview

Utgiven 2012-2019 Utgiven före 2012

Öppen tillgång Inte öppen tillgång

Fulltext Inte fulltext

Svenska eller engelska Övriga språk

(8)

5 Innehåller forskning kring fysisk aktivitet kopplat

till matematik

Innehåller forskning kring fysisk aktivitet kopplat till andra skolämnen än matematik.

2.2.1 Översikt av inkluderade artiklar

I avsnittet presenteras översiktligt de artiklarna som vi har valt att inkludera i kunskapsöversikten. Alla studier är publicerade som tidskriftsartiklar förutom en som är en doktorsavhandling. Värt att notera är att Käll, Nilsson och Lindén (2014), Lubans et al. (2017), Amin et al. (2017), Käll et al. (2015) och Mullender-Wijnsma et al. (2015) är publicerade i samma tidskrift. Studierna är publicerade mellan 2012 och 2019. Fem av studierna är genomförda i Sverige, två i USA, en i Nederländerna, en i Norge och en i Australien. Doktorsavhandlingen bygger på studier genomförda i USA, Australien, Storbritannien, Nederländerna, Danmark, Kina, Kroatien, Irland, Israel, Portugal och Sverige. Tre av studierna har erhållits via konsultation, fyra genom snöbollsförande och fyra via databaserade sökningar. Samtliga studier förutom Norris, van Steen, Direito och Stamatakis (2019) är primärstudier. Tabell 3. Översikt av inkluderade artiklar.

Författare Titel Publikation Land och

år

Typ av sökning

J. Fritz Physical Activity During Growth. Effects on Bone, Muscle, Fracture Risk and Academic Performance Lund University, Faculty of Medicine Sverige 2017 Konsultation av Magnus Levinsson. D. Sjöwall, M. Hertz & T. Klingberg

No Long-Term Effect of Physical Activity Intervention on Working Memory or Arithmetic in Preadolescents

Frontiers in Psychology Schweiz2017 Konsultation av Magnus Levinsson

E. Norris, T. van Steen, A. Direito & E. Stamatakis

Physically active lessons in schools and their impact on physical activity, educational, health and cognition outcomes: a systematic review and meta-analysis BMJ Journals Storbritannien 2019 Konsultation av Magnus Levinsson M. Karlsson & I. Ericsson

Motor skills and school performance in children with daily physical education in school – a 9‐year intervention study

Scandinavian Journal of Medicine & Science in sports

Sverige 2012 Snöbollsurval efter konsultation med Anita Norlund

L. Käll, M. Nilsson & T. Lindén

The Impact of a Physical Activity Intervention Program on Academic Achievement in a Swedish Elementary School Setting

Journal of School Health USA 2014 Primo

D. Lubans et al. School Physical Activity Intervention Effect on Adolescents’ Performance in Mathematics

The Journal of school health

USA 2017 Primo

S. Amin et al. The Physical Activity Environment and Academic Achievement in Massachusetts Schoolchildren

The Journal of school health

USA 2017 Snöbollsurval

L. Käll, H.Malmgren, E. Olsson, T. Lindén & M. Nilsson

Effects of a Curricular Physical Activity Intervention on Children's School Performance, Wellness, and Brain Development

The Journal of school health

USA 2015 Primo

H. Erwin, A. Fedewa & S. Ahn

Student academic performance outcomes of a classroom physical activity intervention: A pilot study

International electronic journal of elementary education

(9)

6

M. Mullender-Wijnsma et al.

Improving Academic Performance of School‐Age Children by Physical Activity in the Classroom: 1‐Year Program Evaluation

The Journal of school health

USA 2015 Primo

Resaland et al. Effects of physical activity on schoolchildren's academic performance: The Active Smarter Kids (ASK) cluster-randomized controlled trial

Preventive medicine Norge 2016 Snöbollsurval

2.3 Beskrivning och analys

Kodningen har genomförts gemensamt genom att vi tillsammans har läst och analyserat alla studier och dragit ur relevant information (se bilaga 1). Vi valde i förväg ut fem områden där vi skulle jämföra de olika studierna: urval, tidsspann, metod, typ av aktivitet samt resultat. Dessa områden ansåg vi vara mest relevanta för översikten, både för att kunna beskriva hur forskningen ser ut och för att kunna granska det vetenskapliga stödet för att fysisk aktivitet påverkar elevers resultat i skolämnet matematik. Vi valde att genomföra kodningen gemensamt eftersom vi ville säkerställa att informationen vi drog ut var korrekt. Vi kände att det var viktigt att göra det steg tillsammans eftersom området var nytt och vi upplevde det som svårt att få med rätt information i matrisen. Vi läste en studie i taget och förde sedan över relevant information till matrisen. Detta tillvägagångssätt gjorde det också enklare att hålla isär artiklarna när vi gjorde kodningen. En annan fördel med att göra kodningen gemensamt är att vi båda två fick en bra inblick i alla artiklar vilket skapade en större gemensam förståelse för forskningsområdet. En negativ aspekt är att det tar längre tid att gå igenom artiklarna på detta vis, men vi kände under arbetet att det var nödvändigt. Vi såg också fördelar med att kunna tolka studierna gemensamt, då språket och de statistiska analyserna uppfattades som komplicerade.

(10)

7

3. RESULTAT

I detta avsnitt presenteras kunskapsöversiktens resultat. Inledningsvis avhandlas vad som kännetecknar forskningsområdet utifrån de aspekter som vi valt att fokusera på. Därefter belyser vi ur det vetenskapliga stödet ser ut för att fysisk aktivitet förbättrar elevers resultat i matematikämnet.

3.1 Vad kännetecknar forskningen?

I denna del beskriver vi forskningen kring hur fysisk aktivitet påverkar elevers resultat i matematik utifrån aspekter som design/metod, urval, tidsspann, typ av fysisk aktivitet och resultat.

3.1.1 Design och metod

Av studierna vi har inkluderat i kunskapsöversikten kan nio kategoriseras som interventionsstudier. En interventionsstudie syftar till att forskaren vill förbättra praktiken i en process där man aktivt utför en förändring i verksamheten. Interventionsstudier är en experimentell klinisk studie där respondenterna blir utsatta för en förändring. Det kan exempelvis förekomma i studier av läkemedel för att testa effekterna av nya mediciner (Kliniskastudier, 2017). I studierna som ingår i vår översikt har man varit på skolor och arbetat med att jämföra olika elevgruppers resultat mot varandra beroende på förändringar i den fysiska aktiviteten.

En majoritet av studierna i kunskapsöversikten har valt att använda sig av kvasiexperimentell design och metod (se figur 1). Kvasiexperimentell design förklaras av Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) som en design som innehåller två jämförbara grupper där forskaren skapar en experimentell situation att analysera. Det finns alltid en interventionsgrupp och en kontrollgrupp som ska vara så lika som möjligt för att jämföras. Den största skillnaden mellan kvasiexperimentell studie och en experimentell studie är att det inte sker ett slumpmässigt urval av deltagare (Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström, 2013)

Förutom de studier som har kvasiexperimentell design finns en metaanalys, två randomiserade kontrollstudier samt en studie som bygger på regressionsanalys. En metaanalys är en systematisk genomförd litteraturstudie som analyserar aggregerad data från åtskilliga studier (Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström, 2013). Randomiserade kontrollstudier innebär att forskaren gör en slumpmässig fördelning av deltagare till kontroll- och interventionsgrupp. En randomiserad kontrollstudie har högt bevisvärde och anses vara en bra design för att verifiera en hypotes eller studera effekter (Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström, 2013). En regressionsanalys innebär att forskaren mäter sambandet mellan en responsvariabel samt en eller flera förklarande variabler (Nyman, 2016).

(11)

8 Figur 1. Studiernas design

3.1.2 Urval

En viktig aspekt gällande urvalet i de studier som ingår i kunskapsöversikten är att det kan finnas risk för selektionsbias. Med selektionsbias menas att grupperna forskaren jämför skiljer sig åt på någon viktigt aspekt redan innan forskningen börjar. Det är något som påverkar den interna validiteten negativt (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). I samtliga studier förutom en har forskarna valt att använda sig av skolor som ligger i samma städer, kommuner eller regioner. Det går att se som en svaghet i fältet då det finns en risk att urvalet av deltagare inte är representativt. Att urvalet inte heller är slumpmässigt i alla studier gör det problematiskt att generalisera det till en större grupp (Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström, 2013). Den enda studien som skiljer sig ifrån de andra i den här aspekten är den genomför av Resaland et al. (2016), som bygger på 57 skolor runt om i hela Norge. Studierna av Käll, Malmgren, Olsson, Lindén och Nilsson (2015) och Käll, Nilsson och Lindén (2014) är båda gjorde i Mölndals Kommun vilket är ett tydligt exempel på problematiken vad det gäller ett icke-representativt urval. En liknande problematik gällande urvalet kan identifieras i studierna gjorda av Fritz (2017) och Karlsson och Ericsson (2012) som tar utgångspunkt i Bunkeflomodellen.

Antalet elever som man valt att inkluderade i studierna varierar. I studien gjord av Fritz (2013) var det 3354 elever som medverkade vilket är det högsta antalet respondenter bland de studier som ingår i översikten. Den studie som använder sig av minst antal elever är genomförd av Erwin, Fedewa och Ahn (2013) vilka enbart använder sig av 29 elever. Det kan ses som en styrka i forskningsfältet att samtliga studier inte utgår från en liknande mängd respondenter, utan visar resultat både på en mindre och en större grupp. Dock påpekar Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) att man i studier som avser att undersöka effekter ska försöka använda sig av undersökningsgrupper som består av förhållandevis många deltagare.

Norris et al. (2019) har gjort en metaanalys av interventionsstudier och skiljer sig därmed från resten av studierna i det avseendet att det är en sekundärstudie. Metaanalysen inkluderar 43 studier och urvalskriterierna var följande: fysiskt aktiva lektioner behöver utföras i skolan, det behövdes en kontroll- och interventionsgrupp, studierna skulle vara på engelska, vara publicerade senast 1997 och finnas i fulltext.

3.1.3 Tidsspann - hur länge studerades interventionen?

Med tidsspann syftar vi på hur länge de olika studiernas interventionstid pågick, det vill säga den tid som har lagts på att beforska interventionen och inte hur lång tid det har tagit att

64% (7 av 11) 18% (2 av 11)

9% (1 av 11) 9% (1 av 11)

(12)

9

färdigställa studien. Den längsta interventionen pågick under 14 år, vilket var den så kallade Bunkeflomodellen. Två av våra studier utgår från den här interventionen även om Karlsson och Ericsson (2012) bara studerar denna intervention under de första nio åren, till skillnad från Fritz (2017) som gjorde sin studie av denna modell under alla 14 år. De tre studier som som hade kortast interventionstid är Reseland (2016), Amin et al. (2017) och Erwin, Fedewa och Ahn (2013) där studien pågick under sju månader, en vecka respektive tjugo veckor. Övriga studiers interventionstid pågick mellan ett och tre år.

3.1.4 Typ av fysisk aktivitet

Studierna har valt belysa interventioner som aktiverar eleverna fysiskt på olika sätt. Det vanligaste sättet har varit att i interventionsgruppen öka mängden idrott på schemat, för att sedan jämföra med kontrollgrupperna som har haft kvar den ordinarie mängden idrott. Den här varianten har skett i fem av studierna: Fritz (2017), Karlsson och Ericsson (2012), Käll et al (2015), Käll, Nilsson och Lindén (2014) samt Sjövall, Hertz och Klingberg (2017), men där två av studierna hänvisar till samma intervention (Bunkeflomodellen). I övrigt har de andra kvasiexperimentella studierna, gjorda av Erwin, Fedewa och Ahn (2013) och Mullender-Wijnsma et al. (2015), undersökt olika sätt att öka fysisk aktivitet i interventionsgrupperna kontra kontrollgrupperna (se bilaga 1).

Figur 2. Typ av aktivitet

I en av studierna, Norris et al. (2019), jämfördes en mängd olika studier i en metaanalys. Kraven för den fysiska aktiviteten i de inkluderande studierna var att den skulle bedrivas på skoltid samt att det skulle finnas en kontrollgrupp. Amin et al. (2017) skiljer sig också från övriga studier i vårt urval i den bemärkelse att de använde en accelerometer som eleverna var informerade att använda dygnet runt. En accelerometer är ett mätinstrument som används för att mäta varje gång kroppen gör en rörelse. Den kan läsa av hur fort kroppen accelererar och därmed registrera intensiteten i rörelsen (Fröberg & Larsson, 2018). Det innebär att just denna studie även räknar fysisk aktivitet som sker utanför skoltid, vilket gör att den sticker ut bland forskningen som inbegrips i vår översikt. Studierna har i mångt och mycket använt olika sätt av utökad fysisk aktivitet vilket gör att forskningsfältet blir spretigare jämfört med om samtliga studier hade utgått från en samma typ av fysisk aktivitet.

46% (5 av 11) 9% (1 av 11) 9% (1 av 11) 9% (1 av 11) 9% (1 av 11) 9% (1 av 11) 9% (1 av 11)

Utökad idrott Högre intensitet på idrotten Fysisk aktivitet på skolan Förhöjd motivation till idrotten Accelometer Aktiva lektioner Stegräknare och aktivitetspauser

(13)

10

3.1.5 Resultat

Studierna i kunskapsöversikten visar på olika resultat kring om fysisk aktivitet förbättrar elevers prestationer i matematik. Genom att jämföra resultaten kan man se att 91 procent (tio av elva) av studierna vi valt att inkludera visar på ett positivt resultat på något sätt. I 36 procent (fyra av elva) av studierna får alla elever förbättrade resultat som har haft en högre fysisk aktivitet än tidigare. 55 procent (sex av elva) av studierna visar att en grupp av elever får förbättrade resultat medan resten av eleverna har oförändrade resultat. 9 procent (en av elva) av studierna visar att det inte finns någon som helst påverkan mellan fysisk aktivitet och prestationer i matematik. Vad som är signifikativt genom samtliga studier är att även om de visar på förbättring, så är förbättringen relativt liten. Detta visar sig både i de studier där samtliga elever gjort framsteg och i de undersökningar där bara en viss del av eleverna förbättrat sina skolresultat i matematik.

Figur 3. Resultat

Studierna uttrycker elevernas förbättringar i matematik på olika sätt. Käll et al. (2015) använder ett odds ratio för beskriva hur eleverna förbättrade sina betyg. Det innebär enligt Malmquist (2002) sannolikheten att en viss händelse ska inträffa i förhållande till att den inte ska göra det, i det här fallet att en elev ska förbättra sina prestationer i matematik till följd av förändringar i deras fysiska aktivitet. Det finns också studier som presenterar sina resultat i form av procentuella förändringar på olika former av prov som eleverna fick skriva. Exempelvis använde sig Käll, Nilsson och Lindén (2014), Lubans et al. (2017) och Resaland et al (2016) av resultaten på de nationella proven i matematik. Erwin, Fedewa och Ahn (2013) testar elevernas förbättringar med hjälp av kontinuerliga tester i matematik, resultaten presenteras sedan i tabeller och diagram. Fritz (2017) och Karlsson och Ericsson (2012) visade sin förbättringar i ämnet matematik med hjälp av slutbetygen i matematik från årskurs nio. Amin et al. (2017) visar också sina resultat med procentuella förbättringar samt att eleverna får ett odds ratio för sina prestationer på en nivå som benämns som advanced/proficient på vissa utvalda prov i matematik. Både Amin et al. (2017) och Käll et al. (2015) använder sig av odds ratio som på svenska kan benämnas oddskvot.

De studier som visar ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och prestationer i matematik är Erwin, Fedewa och Ahn (2013), Käll, Nilsson och Lindén (2014), Lubans et al. (2017) och Norris et al. (2019). Erwin, Fedewa och Ahn (2013) visar att interventionsgruppen ökar sina resultat i standardiserade tester samt i läroplansbaserad mätningar. Eleverna som tillhörde

55% (6 av 11) 36% (4 av 11)

9% (1 av 11)

Förbättring av matematikresultat för en grupp elever Förbättring av matematikresultat för alla elever Oförändrat

(14)

11

kontrollgruppen sänkte dock sina resultat vid ett tillfälle i respektive test. Käll, Nilsson och Lindén (2014) visar att 8 procent fler elever klarade nationella proven i matematik i interventionsgruppen. I kontrollgruppen minskade antalet elever som klarade nationella proven med 1 procent. Lubans et al. (2017) benämner att mer fysisk aktivitet och prestationer i matematik har ett positivt samband som beskrivs som litet till medelstort. Jämförelsen gjordes baserat på resultat från de nationella proven i matematik som genomfördes i årskurs sju och nio. Norris et al. (2019) metaanalys visar en effektstorlek på 0,36. En effektstorlek mellan 0,2 och 0,5 är mellan liten till medel (McLeod, 2019).

Många av studierna visar positiva resultat på delar av interventionsgruppen, som exempelvis elever från en lägre socioekonomisk standard, pojkar, akademisk svaga eller flickor (Käll et al, 2015; Fritz, 2017; Karlsson & Ericsson, 2012; Amin et al., 2017; Mullender-Winjsma et al., 2015; Resaland et al, 2016). Käll et al (2015) använder sig av odds ratio för att visa hur stor sannolikheten var att en elev skulle klara nationella proven. Interventionsgruppen visade att mer fysiska aktivitet förbättrar odds ration att klara proven hos flickorna med 3.2. Även pojkarna i interventionsgruppen ökade sitt odds ratio från 1,4 till 1,5 men den skillnaden bedöms inte vara statistisk signifikant.IFritz (2017) studie ökade gymnasiebehörigheten med 7,4 procent i interventionsgruppen. Det var ingen skillnad på flickorna, vilket förklaras med att behörigheten redan låg på 95 procent. Karlsson och Ericsson (2012) visar dock att 7 procent fler av pojkarna blir behöriga till gymnasiet i interventionsgruppen. Flickorna märker man ingen skillnad på, vilket som sagt kan bero på redan hög behörighetsnivå.

Amin et al. (2017) visar i sin studie att elever som kommer från en låg socioekonomisk bakgrund får en positiv effekt på matematikresultat av mer fysisk aktivitet. Bland eleverna som hade mer idrott fick 79 procent advanced/proficient jämfört med 51 procent av eleverna med mindre idrott. En intressant aspekt av resultatet är att eleverna som kommer från medelklass försämrade sina resultat. Bland eleverna som hade mer idrott fick 72 procent advanced/proficient jämfört med 80 procent av eleverna med mindre idrott. Mullender-Wijnsma et al. (2015) visar i sin studie att eleverna som tillhörde interventionsgruppen i årskurs tre fick 8 procent bättre resultat i matematik. Bland eleverna som gick i årskurs två hade dock kontrollgruppen 6 procent bättre resultat än eleverna i interventionsgruppen. Resaland et al. (2016) visar ingen förbättring på eleverna som hade mer fysisk aktivitet förutom en liten hos undergruppen som bestod av de som beskrivs som akademiskt svagast.

Sjövall, Hertz och Klingberg (2017) är den enda studien som inte märkte någon förbättring alls hos interventionsgruppen.

3.2 Hur ser det vetenskapliga stödet ut?

Stora delar av studierna som vi har inkluderat i kunskapsöversikten har använt sig av en kvasiexperimentell design. Det är problematiskt att fältet präglas av denna design då randomiserad kontrollstudier är att föredra när effekten av undervisningsmetoder ska studeras (Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström, 2013). Problemet att påvisa en effekt som man studerat med hjälp av en kvasiexperimentell design är att det kan finnas stor risk för selektionsbias. Forskaren kan inte anta att grupperna är lika då de inte är formade genom randomiserade urval. Den här designen anses heller inte ha ett lika högt bevisvärde jämfört med metaanalys och randomiserade kontrollstudier (Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström, 2013). En intressant diskussionspunkt i sammanhanget är att studierna med samma design, exempelvis kvasiexperimentell, visar på olika resultat trots relativt lika utförande. I vår översikt finns studier som både visar att samtliga elever förbättras, att några elever förbättras eller att

(15)

12

det inte märks någon skillnad alls. De designer som har högst bevisvärde när det gäller studier av effekter är, som nämnts ovan, metaanalys och randomiserade kontrollstudier (Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström, 2013). Metaanalysen påvisar att det finns en positiv påverkan av fysisk aktivitet på matematikresultat. De randomiserade kontrollstudierna som är med i kunskapsöversikten visar liten eller ingen påverkan alls mellan fysisk aktivitet och resultat i matematik. Vad som dock är gemensamt i samtliga studier som visar någon form av positivt resultat är att resultaten inte är särskilt stora. Ofta skiljer det bara ett fåtal procentenheter mellan för- och eftertesterna och givet designen är det omöjligt att svara på om resultaten enbart präglas av förändringar av den fysiska aktiviteten.

Vår översikt har visat att stödet inom forskningen är spretigt. I den här översikten har vi inkluderat studier som genomfört olika förändringar av den fysiska aktiviteten, och vi har jämfört dessa. Vi har kartlagt att studierna använt sig av sju olika typer av fysisk aktivitet (se figur 2). Det kan vara både en styrka och en svaghet inom fältet då det kan ses som positivt att så många olika förändringar fungerar (om resultatet är positivt), men samtidigt blir det en svaghet att samma eller liknande forskning ger olika resultat. Det går att ifrågasätta om studierna verkligen har undersökt samma fenomen när de tittat på så pass olika former av fysisk aktivitet och hur dessa påverkar elevers matematikresultat. Detta förhållande går också att koppla ihop med den ovan nämnda problematiken med selektionsbias (Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström, 2013). Det går helt enkelt inte att säga att man ska göra på ett visst sätt inom skolan och att det sen kommer fungera för samtliga elever, eller att det är just det man kontrollerar som ligger bakom resultatet. Ett generellt problem är alltså att det är svårt att veta om det verkligen är den fysiska aktiviteten som har påverkat resultaten i studierna.

Ett annat problem inom fältet är att det saknas undersökningar som är klinisk gjorda. Det vill säga att de är gjorda i en kontrollerad miljö där man kan utesluta att det är andra faktorer som påverkar resultatet. Vi anser att det inte går att utesluta att andra faktorer hjälpt till för att öka elevernas resultat i matematikämnet. Det gör att man inte kan dra några säkra slutsatser om vad resultatet säger, eftersom yttre faktorer finns där som aspekt och kan ha påverkat undersökningarna i vår översikt både positivt och negativt.

Om det finns stöd för att fysisk aktivitet främjar skolresultat i matematik är något som fortfarande inte har ett klart svar när man analyserar resultaten av de studier som ingår i vår översikt. Majoriteten av studierna visar en förbättring av resultaten i kombination med ökad fysisk aktivitet, men det är en stor spridning kring om det gäller samtliga elever eller bara en viss grupp. Dessutom är resultaten som visas generellt ganska små steg framåt. Det finns även studier som visar att det inte blir någon förbättring alls.

(16)

13

4. DISKUSSION

Inledningsvis kommer vi i den här delen att diskutera styrkor och svagheter i vårt eget utförande av kunskapsöversikten. Därefter kommer vi att diskutera hur resultatet av kunskapsöversikten kan komma att påverka vår kommande yrkesroll. Avslutningsvis kommer framtida forskning tas upp, där vi beskriver områden där kunskapsfältet har luckor och där det behövs mer forskning.

4.1 Styrkor och svagheter i utförande

Vårt första problem med kunskapsöversikten var hur dispositionen samt hur formalian i arbetet skulle konstrueras. Vi använde oss av vår handledare och Backman (2016) för att säkerställa att arbetet var utformat i linje med de lokala kraven för en kunskapsöversikt. De diagram som är med i arbetet gjordes efter de exempel som Backman (2016) presenterar. Backman (2016) påpekar att cirkeldiagram ska undvikas, men vi har valt att använda oss av det ändå. Anledningen är att vi anser att de presenterar fördelningen av olika värden på ett tydligt sätt. Vi har även med procentenheter i diagrammen, samt förtydligar presenterade data i löpande text. Det här är första gången vi har gjort en kunskapsöversikt och något som sannolikt påverkar validiteten i resultatet vi har presenterat i jämförelse med om en rutinerad forskare hade försökt replikera den här översikten. Vi har på grund av den här anledningen valt att arbeta metodiskt och transparent för att möjliga brister ska vara upptäckbara för eventuella granskningar. Det är något som vi anser är till vår fördel gällande översiktens reliabilitet, vilket innebär graden av hur den går att återskapa med liknande resultat (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström 2013). Svårigheter vad det gäller att läsa och förstå olika typer av statistiska analyser är något som vi har upplevt när vi har arbetat med att läsa av hur stora förbättringarna är respektive studie. Vi upplevde exempelvis studien av Amin et al. (2017) som extremt komplicerad när det gällde tabeller och formler som används för att presentera olika resultat. Det har ställts krav på oss som inte vi har fått någon utbildning på.

En annan aspekt som har påverkat vår kunskapsöversikt är den begränsade tidsramen som vi har arbetat inom. Det har gjort så att vi har fått avgränsa oss på ett sätt som inte hade varit nödvändigt om vi hade haft mer tid. En av avgränsningarna vi har valt att göra är att enbart koppla den fysiska aktiviteten till ämnet matematik, vilket också är baserat på att vi var tvungna att koppla frågeställningen till en ämnesinriktning. Den här begränsningen påverkar självklart möjligheten att välja artiklar som hade kunnat vara intressanta för att beskriva fältet om hur fysisk aktivitet är kopplat till skolresultat i allmänhet. För att minimera riskerna vi har beskrivit ovan har vi varit noga med att arbeta gemensamt och hela tiden stämma av att vi uppfattar studierna på samma sätt. Det här benämns av Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) som interbedömarreliabilitet. I de fall vi har haft svårt att precisera exempelvis en metod har vi dessutom alltid kontaktat vår handledare för att säkerställa att vi hamnat rätt i slutändan. Backman (2016) påpekar även att om fler än en person genomför kodningen ska det förklaras hur arbetet har gått tillväga, vilket har bidragit till att vi har försökt varit tydliga med hur vi genomfört kodningsprocessen.

De problem som har uppstått under skapandet av kunskapsöversikten har vi genom hela arbetet redovisat. Ett exempel på det är våra sökningar i Primo som vi har haft problem med att få ner till ett antal hanterbara träffar. Vi har beskrivit problematiken i arbetet och tillsammans med vår handledare arbetat fram en lösning som känns hållbar under förutsättningarna vi arbetat under. Vi anser att valet av artiklar gör det möjligt för oss att besvara våra frågeställningar. Våra urvalskriterier har gjort det möjligt för oss att ta in studier både från Sverige och övriga världen

(17)

14

vilket har känts viktigt för oss, eftersom det ger en större spridning på artiklar. En avgränsning vi har valt är att studierna ska vara gratis vilket kan ha påverkat urvalet negativt, men det har känts rimligt under omständigheterna vi har arbetat. Urvalet i kombination med metodiskt arbete och transparens säkerställer att vi har besvarat våra frågeställningar och inget annat, vilket kan skapa validitet i arbetet. Validitet innebär att forskaren besvara sina frågeställningar i studien och inget annat (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Vi är även säkerställt vår innehållsvaliditet genom att diskutera vår frågeställning under handledningstillfällen. Innehållsvaliditet innebär att det finns frågeställningar som täcker syftet med studien (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013).

4.2 Lärarprofessionen

Resultatet i den här kunskapsöversikten kommer att vara till stora nytta för vår framtida yrkesroll. Ämnet som vi har valt är som vi tidigare har beskrivit något som debatteras mycket i olika sammanhang och inte alltid på vetenskaplig grund. Därför kan man förutsätta att det kommer vara bra att ha en inblick i forskningsområdet som framtida lärare. Det kommer antagligen att föreslås implementering av någon form av fysisk aktivitet för att främja elevernas lärande under vårt yrkesliv. Det vi kommer att ta med oss från den här kunskapsöversikten till en sådan diskussion är många av de problem som vi har upptäckt inom fältet. Det första är att det med hjälp av forskningen är väldigt svårt att avgöra om det verkligen är den fysiska aktiviteten som gör att en elev förbättrar sina resultat i matematik och inte andra aspekter. Avsaknaden av studier som har gjort kliniska tester gör att kunskapsläget inom fältet blir osäkert eftersom skolan är en komplex värld där det finns många faktorer som påverkar en elev. Det saknas även tydliga exempel på vilken typ av fysisk aktivitet som har en god påverkan på elevernas resultat i matematik. Studierna använder sig ofta av en väldigt stor spridning och variation av fysisk aktiviteter vilket gör det svårt att som lärare i framtiden veta precis vad du ska göra med dina elever. Studierna använder sig exempelvis av mer idrott, aktivitetspauser eller en kombination. Det gör att det blir svårare att som lärare implementera den fysiska aktiviteten och samtidigt hänvisa till att den har en vetenskaplig grund. En annan aspekt som vi kommer ta med oss från översikten är tiden. Nästan samtliga studier vi läst har tagit relativt lång tid, och gett ganska små resultat. Som lärare i svensk skolverksamhet idag är tid som blir över inget som förekommer i särskilt stor utsträckning. Det är istället en bristvara, och något som vi upplever att flera lärare ser som ett problem. Att då implementera ett projekt kring fysisk aktivitet som sedermera kommer ta av den här tiden är inget som vi tycker är ett självklart val. Speciellt inte när forskningsunderlaget spretar så mycket som det faktiskt gjort i den här översikten.

Avslutningsvis anser vi dock att det är viktigt att ta med sig att det i flertalet studier funnits en förbättring hos grupper av elever. Det går att tolka som att en viss typ av elever mår bra av att ha mer fysisk aktivitet i skolan. Exempelvis har studier i kunskapsöversikten visat att elever som kommer från lägre socioekonomisk standard, pojkar samt akademiskt svaga har utvecklat sina resultat på gruppnivå med mer fysisk aktivitet.

4.3 Framtida forskning

Vi anser att det finns brister i dagens forskning inom området som rör hur fysisk aktivitet påverkar elevernas skolresultat i matematik. Det saknas kliniska randomiserade studier vilket hade kunnat kontrollera många av de faktorer som kan ha en påverkat resultaten av den forskning som vi har studerat. Det är självklart en typ av forskning som kan vara problematisk

(18)

15

i skolmiljö då det är väldigt svårt att plock bort alla möjliga faktorer som påverkar resultatet i en studie. Men vi anser att elevperspektivet på ökad fysisk aktivitet inom skolan är en ännu större lucka inom forskningsfältet. Vi anser att det är en väldigt viktig aspekt som dagens forskning uteslutande saknar. Enligt oss är det avgörande att eleverna är positiva till den fysiska aktiviteten om den alls ska kunna förbättra deras skolprestationer. Det kan exempelvis finnas elever som ser det som ett mycket ångestladdat moment och kan därför påverkas negativt. Därför anser vi att elevperspektivet är ett viktigt område att inkludera i framtida forskning. Avslutningsvis kan vi konstatera att vi inte fick fram samstämmiga forskningsresultat som gav ett gemensamt stöd för vår andra frågeställning. Studierna visar både att fysisk aktivitet har påverkan, viss påverkan och ingen påverkan alls på elevers skolresultat i matematik. Något som vi uppfattar som inte direkt stärker tesen om att det finns stöd i forskning för de investeringar som nu görs på skolor runt om i landet för att öka skolresultaten genom mer fysisk aktivitet.

(19)

16

REFERENSER

Amin SA, Wright CM, Boulos R, Chomitz VR, Chui K, Economos CD, Sacheck JM (2017). The physical activity environment and academic achievement in Massachusetts

schoolchildren. Journal of School Health. Tillgänglig: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/josh.12569

Backman, J (2016). Rapporter och uppsatser. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Birgersson, A (2017). Tänk på barnen som hatar idrott. Göteborgsposten, 16 januari. https://www.gp.se/ledare/t%C3%A4nk-p%C3%A5-barnen-som-hatar-idrott-1.4115923 [2019-11-27]

Ericsson I, Karlsson MK (2012). Motor skills and school performance in children with daily physical education in school--a 9-year intervention study. Scandinavian journal of Medicine & Science in Sports. Tillgänglig: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/j.1600- 0838.2012.01458.

Eriksson Barajas, K, Forsberg, C & Wengström, Y (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Erwin H, Fedewa A, Ahn S (2013). Student Academic Performance Outcomes of a Classroom Physical Activity Intervention. International electronic journal of elementary education. Tillgänglig: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1068595.pdf

Folkhälsomyndigheten (2019). Fysisk aktivitet - rekommendationer. Tillgänglig: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/ [2019-11-08]

Fritz, J (2017). Physical Activity During Growth. Effects on Bone, Muscle, Fracture Risk and Academic Performance. Lund University: Faculty of Medicine. Tillgänglig:

https://www.lunduniversity.lu.se/lup/publication/2724198a-285f-4c49-81e1-23cc6224f130 Fröberg, A & Larsson, C (2018). Möjligheter och begränsningar med metoder för att mäta fysisk aktivitet. Nutritionsfakta, 25 juni.

https://nutritionsfakta.se/2018/06/25/mojligheter-och-begransningar-med-metoder-for-att-mata-fysisk-aktivitet/ [2019-11-28]

Kliniskastudier (2017). Interventionsstudie. Tillgänglig:

https://www.kliniskastudier.se/ordlista/ordlista/2017-02-01-interventionsstudie.html [2019-11-29]

Käll LB, Malmgren H, Olsson E, Lindén T, Nilsson M (2015). Effects of a Curricular Physical

Activity Intervention on Children's School Performance, Wellness, and Brain Development. Journal of School Health. Tillgänglig:

(20)

17

Käll LB, Nilsson M, Lindén T (2013). The impact of a physical activity intervention program on academic achievement in a ́ Swedish elementary school setting. Journal of School Health. Tillgänglig: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/josh.12179

Malmquist, J (2002). Risk och odds - hur man beräknar händelser. Läkartidningen.

https://www.regionorebrolan.se/Files-sv/%C3%96rebro%20l%C3%A4ns%20landsting/Forskning/Forskningsenheter/UFC/VF2016/ 3.%20Ber%C3%A4kna%20OR.pdf [2019-12-04]

McLeod, S (2019). What does effect size tell you?. Tillgänglig: https://www.simplypsychology.org/effect-size.html [2019-12-02]

Mullender-Wijnsma MJ, Hartman E, de Greeff JW, Bosker RJ, Doolaard S, Visscher C. Improving academic performance of school-age children by physical activity in the classroom: 1-year program evaluation. Journal of School Health. Tillgänglig:

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/josh.12259

Norris E, van Steen T, Direito A, Stamatakis E (2019). Physically active lessons in schools and their impact on physical activity, educational, health and cognition outcomes: a

systematic review and meta-analysis. British journal of Sports medicine. Tillgänglig: https://bjsm.bmj.com/content/early/2019/10/07/bjsports-2018-100502

Norlund, A (2018). Men finns det vetenskapligt stöd. Borås Tidning, 7 januari. http://www.bt.se/debatt/men-finns-det-vetenskapligt-stod/ [2019-11-08]

Nyman, P (2016). Föreläsning 8 och 9: Regressionsanalys. Uppsala Universitet. Tillgänglig: http://www.parnyman.com/files/lectures/160912_slides.pdf [2019-12-05]

Lubans DR, Beauchamp MR, Diallo TMO, Peralta LR, Bennie A, White RL, Owen K,

Lonsdale C (2017). School Physical Activity Intervention Effect on Adolescents' Performance in Mathematics. Medicine & Science in Sport & Exercise. Tillgänglig:

https://insights.ovid.com/crossref?an=00005768-201812000-00008

Resaland G.K, Aadland, E, Fusche Moe V, Aadland, K.N, Skrede T, Stavnsbo M, Suominen L, Steene-Johannessen J, Glosvik Ø, R. Andersen J, Kvalheim O.M, Engelsrud G, Andersen L.B, Holme I.M, Ommundsen Y, Kriemler S, van Mechelen W, McKay H.A, Ekelund U, Anderssen S.A (2016) Effects of physical activity on schoolchildren’s academic performance: The Active Smarter Kids (ASK) cluster-randomized controlled trial. Preventive Medicine 91. Tillgänglig:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0091743516302626?via%3Dihub

Sjövall D, Hertz M, Klingberg T (2017). No Long-Term Effect of Physical Activity

Intervention on Working Memory or Arithmetic in Preadolescents. Frontiers in psychology. Tillgänglig: https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2017.01342/full

Skolverket (2019). Inspiration och stöd i arbetet - mer rörelse i skolan. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/mer-rorelse-i-skolan [2019-11-08]

(21)

18

BILAGOR

Bilaga 1. Kodning

Artikel Urval Metod/Design Tidsspann Typ av

aktivitet Resultat Physical Activity During Growth. Effects on Bone, Muscle, Fracture Risk and Academic Performance (Fritz, 2017)

Fyra skolor i samma kommun men liknande geografisk position,

socioekonomisk standard och etisk struktur.

Samtliga elever som skulle börja årskurs ett mellan åren 98-2012 (totalt 3354 blev erbjudna att deltaga.

Kvasiexperimentell Tre av skolorna hade kvar den

rekommenderade tiden till fysisk aktivitet på 60 minuter på vecka. Samtidigt som den fjärde skola började ha 40 minuter fysisk aktivitet varje dag, vilket motsvara 200 minuter i veckan. För att se utvecklingen i akademiska resultat jämförde man betygen i slutet av årskurs nio. I studien tar man in data i form av betyg och jämför om det senare finns någon förändring mellan eleverna som haft mer idrott och de som inte har haft det.

1998-2012 Man hade vanliga idrottslektioner under varje dag i 40 minuter. Lektionerna var ledda av ordinarie lärare och innehållet var baserat på läroplanen.

Pojkar med extra skolidrott förbättrade sina slutbetyg i årskurs 9 gentemot de som inte haft det. Totalt ökade andelen som blev antagna till gymnasiet med 7.4 procentenheter kontra kontrollgruppen. På flickorna märktes ingen skillnad alls i jämförelsen med de som inte haft extra skolidrott. Något som eventuellt kan förklaras med att behörighetsnivån till gymnasiet redan låg på höga 95% bland flickor. No Long-Term Effect of Physical Activity Intervention on Working Memory or Arithmetic in Preadolescents (Sjövall, Hertz och Klingberg, 2017) Urvalet bestod av två skolor från samma stad. Skolorna hade samma

socioekonomiska karaktärsdrag. Samtliga elever i årskurs 1-5 var med i studien. Totalt var det 228 elever på ena skolan (55% pojkar) och 242 (48% pojkar) på den andra.

Kvasiexperimentell Båda skolorna hade 120 minuter idrott som vanligt. Den aktiva skolan fick utöver den vanliga

undervisningen i Idrott 180 minuter extra. Man delade upp tiden så att eleverna som hade mer idrott fick ha det varje dag.

2 år Man hade vanliga

idrottslektioner dagligen. Lektionerna var alltid hög intensiva.

Efter två års studier kunde man konstatera att det inte märktes någon skillnad mellan eleverna på de två skolorna när det kommer till arbetsminne och aritmetik som var studiens huvudsyfte. Physically active lessons in schools and their impact on physical activity, educational, health and cognition outcomes: a systematic review and meta-analysis Några av urvalskriterierna på artiklarna som användes i meta analysen var: Den fysiska aktiviteten behövde utföras i skolan, det behövde finnas en kontrollgrupp i studierna, artiklarna skulle vara på engelska, inte publicerade innan Metaanalys Man tog in artiklar från olika databaser som sedan användes i en metaanalys för att få en överblick om forskningsområdet. 27 av 42 studier var randomiserade kontrollstudier, fyra var icke randomiserade kontrollstudier och Sökningar gjorda 2017-2019. Texter från 1997 och framåt.

Fysisk aktivitet som utfördes i skolan av olika slag.

Resultatet av metaanalysen är att fysisk aktivitet bidrar till förbättrade resultat i skolan.

(22)

19

(Norris et al, 2019)

1997, det skulle vara fulltext,

elva var

kvasiexprimentella studier.

Motor skills and school performance in children with daily physical education in school – a 9‐ year intervention study (Karlsson och Ericsson, 2012)

Alla elever som gick sina tre första år i grundskolan på en skola blev utvalda att vara med i

forskningen. Eleverna följdes till dem gick ut grundskolan.

Kvasiexperimentell Eleverna delades i två olika gruppen. Eleverna som var födda 1990 fick ha idrott två dagar i veckan som vanligt. Eleverna som var födda 1991 och 1992 fick ha idrott 45 minuter varje dag istället.

Nio år Eleverna som hade utökad idrott hade vanliga

idrottslektioner under varje dag i 45 minuter, till skillnad från de andra som hade två lektioner á 45 minuter per vecka.. Lektionerna var ledda av ordinarie lärare och innehållet var baserat på läroplanen.

Studiens resultat påvisar att daglig fysisk aktivitet förbättrar elevernas färdigheter i skolämnen och ökar andelen elever som kvalificerar sig för fortsatta studier med ca sju procentenheter hos pojkar. Hos flickorna märktes ingen skillnad vilket förklaras med att de redan hade hög andel behöriga till gymnasiet. The Impact of a Physical Activity Intervention Program on Academic Achievement in a Swedish Elementary School Setting (Käll, Nilsson och Lindén, 2014) Fyra skolor i Mölndals kommun. Kvasiexperimentell. Man hade idrott två extra tillfällen i veckan med hjälp av en närliggande idrottsförening. Man jämförde betygen i svenska, matematik och engelska för att kartlägga utveckling akademiskt. Det var bara en av skolorna som hade mer idrott, de tre andra behöll sitt vanliga schema.

2000-2008 Två extra lektioner utanför schemat som hölls i av

närliggande idrottsklubb.

En högre andel elever klarade de nationella proven på skolan där den ökade fysiska aktiviteten genomfördes i jämförelse med eleverna på övriga skolor i studien. Totalt ökade andelen elever i interventiongruppen som klarade nationella proven i matematik från 86 % till 94 % medan kontrollgruppen under samma period minskade från 89 % till 88 %. School Physical Activity Intervention Effect on Adolescents’ Performance in Mathematics (Lubans et.al., 2017) 1386 elever i fjorton statligt finansierade skolor i Australien, båda inom samma region under. Båda med låg

socioekonomisk status.

Samtliga elever gick år 8-9. Randomiserad kontrollstudie användes för att kontrollera om fysisk aktivitet förbättrar elevernas resultat på nationellaproven. Två år Idrottslektioner där man försökte få eleverna mer engagerade genom att arbeta med deras motivation.

Studien visar på att det har en liten till medel positiv påverkan på elevernas resultat att ha en högkvalitativ idrott i skolan vilket syntes när man jämförde elevernas resultat på nationella prov i årskurs sju och nio.

The Physical Activity Environment and Academic Achievement in Massachusetts Schoolchildren (Amin et al, 2017) Elever i årskurs 3-5 på 17 skolor i området. Skolorna var indelade efter geografiska karaktärsdrag och om de hade gratis/inte gratis lunch. Regressionsanalys användes för att undersöka kopplingen mellan fysisk aktivitet och resultat i standardiserade tester i matte och engelska.

En vecka Elever fick använda en accelerometer under sju dagar och det besvarades även frågor (intervju) om deras ordinarie undervisning i idrott.

Studien visar att en förhöjd fysisk aktivitet kan vara viktig för elever som som kommer från en lägre socioekonomisk bakgrund eftersom deras testresultat hade en positiv korrelation. 79 % av eleverna från den här gruppen fick goda resultat i matematik jämfört med 51 % av eleverna som hade mindre fysisk aktivitet. Elever som tillhörde

(23)

20

medelklassen fick sämre resultat i matematik när de hade mer fysisk aktivitet. Resultatet presenterade också med hjälp av odds ratio, där sannolikheten för en förbättring presenterades. Effects of a Curricular Physical Activity Intervention on Children's School Performance, Wellness, and Brain Development (Käll et al, 2015) Studien utfördes på fyra skolor i Sverige med liknande socioekonomiska upptagningsområden. En testskola och tre kontrollskolor. Totalt 545 elever, varav 423 på kontrollskolorna. Kvasiexperimentell design med en kontrollgrupp Nationella proven jämfördes mellan testskolan och kontrollskolorna under studiens gång för att se skillnaderna med att ha mer idrott i skolan (två lektioner extra i veckan).

2009-2012 Två extra lektioner utanför schemat som hölls i av

närliggande idrottsklubb.

Idrott som utgår från läroplanen kan vara främjande för resultat i skolan, framförallt för tjejer. För att mäta utfallet i studien har man använt sig av odds ratio, och hos flickor ökade odds ration med 3.2 att klara de nationella proven i matematik. Student academic performance outcomes of a classroom physical activity intervention: A pilot study (Erwin, Fedewa och Ahn, 2013)

29 elever i årskurs tre. Kvasiexperimentell design med en kontrollgrupp. Standardiserade tester för att kontrollera betygen i matematik.

20 veckor Använde sig av en stegräknare som man enbart använde under skoldagen. Varje dag hade 20 minuters

aktivitetspauser som man även loggade. Idrottslektionerna var i samband med engelska eller matematiklektioner. Eleverna i interventionsgruppen visade en kontinuerlig förbättring. Genomfördes tre tester där interventionsgruppen visade en förbättring för varje nytt test.

Improving Academic Performance of School‐Age Children by Physical Activity in the Classroom: 1‐ Year Program Evaluation (Mullender-Wijnsma et al, 2015)

228 elever i andra och tredje-klass på sex stycken skolor

Kvasiexperimentell design med en kontrollgrupp. Det var elever som gick i både tredje och andra-klass som var interventionsgrupp samt kontrollgrupp.

Ett år. Fysiskt aktiva akademiska lektioner på 20-30 minuter.

Resultaten i matematik var mycket högre (ca åtta procentenheter) för eleverna som inte tillhörde kontrollgruppen i årskurs tre. I årskurs 2 hade elevgruppen som tillhörde kontrollgruppen högre resultat i matematik (ca sex procentenheter). Effects of physical activity on schoolchildren's academic performance: The Active Smarter Kids (ASK) cluster-randomized controlled trial (Resaland et al, 2016) 1129 femteklassar från 57 grundskolor i Norge. Randomiserad kontrollstudie. Grupperna är randomatiserade, utan vare sig bestämda kontrollgrupper eller interventionsgrupp.

Sju månader Idrottslektioner på totalt 90 minuterna. Fem min/dag klassrumspauser. Dessutom hade eleverna 10 minuter fysisk läxa under veckorna.

Studien visar inga förbättringar hos elever förutom hos de som är akademiskt svagast.

(24)

21 Bilaga 2. Exkluderade artiklar.

Författare Titel Publikation Land Typ av sökning

J. Nyberg, M. Henriksson, M. Åberg, A.Rosengren

Cardiovascular fitness in late adolescent males and later risk of serious non-affective mental disorders: a prospective, population-based study.

Cambridge University Press Storbritannien 2017 Konsultation av Anita Norlund

(25)

References

Related documents

Denna studie syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar inlärning och koncentration, eftersom forskare som dragit slutsatser att det finns ett samband mellan dessa,

Dels behandlas detta under avsnittet som hänvisar till hemmets påverkan, men även Lärare 2a menar att de omöjligt kan vara säkra på att det är ökad fysisk aktivitet som

För att daglig fysisk aktivitet ska kunna erbjudas inom ramen för hela skoldagen till alla elever behövs en tydligare struktur och organisation kring dessa

Min utgångspunkt när det gäller museichefernas betydelse för utställningarna skulle kunna härledas till detta område då de delvis utövar sitt mandat inom den kreativa sfären som

Slagen på adaptern ger upphov till stötvågor, energin i stötvågorna som inte avverkar något berg reflekteras och kommer tillbaka in i borrmaskinen.. 2.2.6

  Figur 19.  ​ Multiplayer­chatt.   

x+y: denna uppgift visar liknande skillnader mellan G-delen och MVG-delen för tjejer och killar, både i lågpresterande och högpresterande, medan det i den medelpresterande gruppen

Alla respondenter vittnar om hur deras koncentration och motivation i samband med akademiska arbeten ökat under de perioder de antingen vart mer aktiva, eller