Att leva med depression efter
stroke
- En litteraturstudie ur patientens perspektiv
Living with depression after stroke
- A literature study from the patient's perspective
Chatarina Andersson
Felicia Schützer
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15/hp Grundnivå Handledare: Mia Eriksson
Examinerande lärare: Karin Josefsson Datum: 2021-04-22
SAMMANFATTNING
Titel: Att leva med depression till följd av stroke Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Chatarina Andersson och Felicia Schützer Handledare: Mia Eriksson
Sidor: 33
Nyckelord: Stroke, depression, erfarenheter, patient
Introduktion/Bakgrund: Stroke är den vanligaste orsaken till komplexa funktionshinder hos
vuxna. Depression förekommer hos 33–40% av de som drabbats av stroke och är ett tillstånd som ofta blir underbehandlat, därför är det av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om patientens erfarenheter för att identifiera symtom och ge adekvat behandling.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens erfarenhet av att leva med
depression efter stroke. Metod: Litteraturstudien genomfördes utifrån Polit och Becks (2017) nio steg. Databaser som användes för litteratursökning var Cinahl och PubMed. Litteraturstudien har baserats på totalt elva kvalitetsgranskade artiklar innehållande nio kvantitativa respektive två kvalitativa artiklar. Artiklarna sammanställdes och olika kategorier arbetades fram. Resultat: Patienternas egna upplevelser av att leva med depression till följd av stroke låg som grund för utarbetning av kategorier. De kategorier som sammanfattar resultatet var begränsningar i vardagen, bristande energi och trötthet, isolering och förändrade sociala relationer och känslomässiga reaktioner. Slutsats: Depressiva symtom visade sig ha en allvarlig inverkan på livet efter stroke. Patientens erfarenhet av depression efter stroke uppges främst vara relaterad till de förluster stroke inneburit och hur de anpassar sig till det nya livet i förhållande till den förändrade kroppen.
Innehåll
1 Introduktion ... 4
2 Bakgrund ... 4
2.1 Stroke och dess konsekvenser ... 4
2.2 Depression ... 4
2.3 Depression efter stroke ... 5
2.4 Sjuksköterskans roll ... 5
2.5 Problemformulering ... 6
2.6 Syfte ... 6
3 Metod... 7
3.1 Litteratursökning... 7
3.2 Inklusion- och exklusionskriterier ... 8
3.3 Urvalsprocess ... 10
3.4 Databearbetning och analys ... 10
3.5 Forskningsetiska överväganden ... 11
4 Resultat ... 12
4.1 Begränsningar i vardagen ... 12
4.2 Bristande energi och trötthet ... 13
4.3 Isolering och förändrade sociala relationer... 14
4.4 Känslomässiga reaktioner ... 15 5 Diskussion ... 17 5.1 Resultatdiskussion ... 17 5.2 Metoddiskussion ... 20 6 Slutsats... 22 7 Klinisk betydelse ... 22
8 Förslag på fortsatt forskning... 22
9 Referenslista ... 23 Bilaga 1 – Artikelmatris ...
4
1 Introduktion
Stroke är en folksjukdom som under 2018 drabbade 25 500 personer i Sverige. Majoriteten av dessa, det vill säga cirka 75 % av de som insjuknade var personer över 70 år. Statistik visar att 6200 personer avled till följd av sjukdomen och i 25% av fallen avled personerna inom 28 dagar (Socialstyrelsen, 2020). Livet efter stroke kan medföra stora livsstilsförändringar för både patient och närstående. Depression efter stroke är ett tillstånd som kan vara svårt att identifiera då symtom kan vara dolda, missas eller förväxlas med andra somatiska symtom relaterat till stroke eller andra kroniska sjukdomar (Klinedinst m.fl., 2014). Denna litteraturstudie belyser patientens erfarenhet av att leva med depression efter stroke. Litteraturstudien kommer att verka inom forskningsområdet hantering av komplexa ohälsotillstånd.
2 Bakgrund
2.1 Stroke och dess konsekvenser
Stroke tillhör gruppen hjärt- och kärlsjukdomar och är ett samlingsnamn för infarkter och blödningar som uppstår i hjärnan. Stroke är en av de fem vanligaste dödsorsakerna i Sverige och globalt sett (Folkhälsomyndigheten, 2020). Stroke orsakar ett större antal funktionsnedsättningar än något annat tillstånd. Varje år är det fem miljoner människor världen över som får permanenta strokerelaterade funktionshinder vilket därmed utgör den vanligaste orsaken till komplexa funktionshinder hos vuxna (Kapoor m.fl., 2017).
Beroende på var skadan i samband med stroke uppstår kan personen få olika typer av konsekvenser. Symtom på stroke visar sig i de kroppsdelar som styrs av det skadade området i hjärnan. Konsekvenserna till följd av stroke kan visa sig som exempelvis kramper, urininkontinens, tarminkontinens, kognitiv försämring, halvsidesförlamning, spasticitet, smärta, depression, emotionell labilitet, humör och känslomässiga förändringar i form av känslor som frustration, ångest, ilska, apati och brist på motivation (Chohan m.fl., 2019). Afasi är en vanlig åkomma efter stroke och kan medföra en negativ påverkan på personens sociala relationer (Fotiadou m.fl., 2014). Patienter som återhämtar sig efter stroke lider ofta av psykologisk och fysiologisk trötthet som leder till bristande initiativtagande och motivation. Detta i sin tur hindrar personen att delta i rehabiliteringsprogram och är associerat med dålig neurologisk återhämtning, minskad livskvalitet och ökad dödlighet (Galligan m.fl., 2015).
2.2 Depression
Depression är en allvarlig humörstörning som finns i olika former. Symtom på depression kan vara exempelvis oro, förlust av intresse, minskad energi eller trötthet, skam samt irritabilitet. Frekvensen av symtom, depressionens svårighetsgrad samt hur länge symtomen varar är individuellt och beror bland annat på personens bakomliggande sjukdom. Symtomen påverkar personens känslor, tankar och förmåga att hantera dagliga aktiviteter som att äta, sova eller arbeta. Diagnosen depression ställs först om symtomen varit närvarande under minst två veckors tid (National Institute of Mental Health [NIMH], 2018). Det finns olika
5 symtomskattningsskalor som är särskilt utformade för att värdera och skatta depressiva symtom. De används dels för att bedöma svårighetsgrad av depression men kan också vara till hjälp vid uppföljning av depressiva symtom och hur de utvecklas över tid. De mest kända skattningsskalorna är Hamilton Depression Rating Scale (HDRS) samt Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) vilka också kan vara till hjälp vad gällande uppföljning av behandlingseffekt (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2012). Det är av stor vikt att patienter med depression får tidig och adekvat behandling för att motverka en utveckling av funktionsnedsättning och återinsjuknande (Socialstyrelsen, 2017).
2.3 Depression efter stroke
Poststroke depression (PSD) är en vanlig och behandlingsbar neuropsykiatrisk konsekvens av stroke. Några av de riskfaktorer som är kopplade till PSD är tidigare psykiatrisk sjukdom, kvinnligt kön, lågt socialt stöd, kognitiv funktionsnedsättning, funktionella funktionshinder eller tidigare historia av stroke (Medeiros m.fl., 2020; Taylor-Piliae m.fl., 2013). PSD påverkas av sjukhusvistelsen, funktionell status vid utskrivning från sjukhus, tidigare historia av depression, strokens svårighetsgrad samt skadans lokalisation (López-Espuela m.fl., 2020). Depression förekommer hos 30–45% av de som drabbats av stroke (Klinedinst m.fl., 2014; López-Espuela m.fl., 2020). Obehandlad PSD är associerad med en negativ påverkan på patientens rehabilitering, kognitiva förmåga, livskvalitet och bidrar till ökad dödlighet (Klinedinst m.fl., 2014). Depressionsfrekvensen är som störst under det första året efter stroke (Yildirim & Ones, 2019).
Trots att depressiva symtom efter stroke är behandlingsbara är de ofta dolda, oupptäckta eller misstas för att vara ett annat tillstånd, vilket gör att de ofta blir underbehandlade (Klinedinst m.fl., 2014; Medeiros m.fl., 2020). Det är upp till vårdgivare, personen själv och människor runt om att uppmärksamma och rapportera symtom på PSD. Symtom att vara uppmärksam på är bland annat depressivt humör, bristande intresse för tidigare trevliga aktiviteter, apati, förändrat sömn och ätmönster, känslor av värdelöshet, trötthet, rastlöshet, minskad förmåga att tänka eller koncentrera sig, skuldkänslor och återkommande tankar om döden (Klinedinst m.fl., 2014).
2.4 Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskans primära ansvarsområden innefattar att förebygga sjukdom, främja hälsa, återställa hälsa samt lindra lidande. Omvårdnaden skall ges respektfullt och vara oberoende av hudfärg, etnisk eller kulturell bakgrund, ålder, kön, politiska åsikter, funktionsnedsättning eller sjukdom, nationalitet, social ställning samt sexuell läggning (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2020). Omvårdnaden skall ske på personnivå med strävan efter att bevara integritet, autonomi, värdighet samt att patientens egna resurser skall tas tillvara på. För att tillämpa evidensbaserad omvårdnad krävs kunskap om patientens perspektiv där respekt för personens autonomi och integritet ingår. Personcentrerad omvårdnad innebär att ge patienten förutsättning att delta och fatta beslut gällande behandlingsalternativ i förhållande till sin hälsa (SSF, 2021). Sjuksköterskor var enade om att personcentrerat teamarbete bestående av både vårdpersonal och familj var en viktig grundpelare i patientens återhämtningsprocess. Ett nära partnerskap
6 mellan sjuksköterska och patient bidrar även till ett ökat välbefinnande hos patienterna under vårdvistelsen (Den Boer m.fl., 2017). Nära och tydlig kommunikation, egenvård, problemlösning och att uppmärksamma nutiden var hälsofrämjande för patienten. Genom att i tidigt skede tillämpa emotionellt stöd tror sjuksköterskan att patientens återhämtningsprocess förbättras då patienter med PSD löper stor risk att utveckla depression (McCurley m.fl., 2019).
Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden och uppföljningen av strokepatienter. De ska bland annat ha koll på biverkningar av givna mediciner, uppmärksamma riskfaktorer på återfall och underlätta övergång från sjukhus till samhällsvård. Det är också viktigt att tidigt, redan i det akuta skedet efter stroke ta hänsyn till psykologiska faktorer som kan påverka återhämtningen. Depression i den akuta fasen kan vara relaterad till förlust av fysiska förmågor samt ångest angående framtida levnadssituation. Det är därför viktigt att sjuksköterskan tidigt uppmärksammar detta, ger rätt typ av vård och information så patienten är tillräckligt förberedd (Tulek m.fl., 2017).
2.5 Problemformulering
Depression till följd av stroke är vanligt förekommande och har stor påverkan på patientens fortsatta rehabilitering och framtida livskvalitet. Då denna patientgrupp ofta blir underbehandlad kan det leda till ökad sjuklighet, dödlighet, ökat lidande för både patienten och närstående samt minskad livskvalitet. Trots att det finns mycket kunskap inom ämnet riktas för lite resurser till att tillgodose patientens psykiska välbefinnande. Omvårdnaden bör vara personcentrerad där patientens integritet, autonomi, värdighet samt att patientens egna resurser tas till vara på. En förutsättning för att upptäcka och ha möjlighet till att behandla depression efter stroke är att det finns kunskap och förståelse för patientens egna erfarenheter. Därför kommer denna litteraturstudie belysa patientens erfarenhet av att leva med depression under de fem första åren efter stroke.
2.6 Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens erfarenhet av att leva med depression efter stroke.
7
3 Metod
Litteraturstudien utarbetades systematiskt utifrån Polit och Becks (2017) nio steg (Figur 1). En litteraturstudie utformas genom att analysera, granska och omarbeta redan befintlig forskning mot det valda syftet (Polit & Beck, 2017).
Figur 1. Fri översättning och tolkning av Polit och Becks (2017) beskrivning om hur en litteraturstudie skall utformas i nio steg.
3.1 Litteratursökning
Polit och Becks (2017) nio steg låg till grund för litteraturstudien. I steg 1 formulerades ett syfte och en frågeställning, hur det är att leva med depression efter stroke. I steg 2 valdes sökstrategi, databaser och sökord. De databaser som valdes var Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) och Public Medline (PubMed) då de är lämpliga inom omvårdnadsforskning (Polit & Beck, 2017). Två databaser användes för att utöka träffarna samt för att få mer specifika träffar på respektive databas. I Cinahl användes Major Headings (MH) som bestod av sökorden: stroke och “quality of life”. Major Concept (MM) bestod av sökordet depression. Explode användes för att bredda sökningarna på stroke, depression och “quality of life”. I PubMed användes MeSH Major Topic som bestod av sökorden stroke och depression samt Medical Subject Heading (MeSH) som bestod av sökordet “Quality of life”. I de båda databaserna kompletterades sökningarna med fritextsökning för att få sökningarna mer specifika. Sökord som söktes i fritext var ”psychological symptoms”, experience och patient. För att specificera sökningarna fastställdes inklusion och exklusionskriterier. Ämnesorden testades i Psychology Information (PsycINFO) men gav inga resultat som svarade på syftet. I
steg 3 genomfördes databassökning med ämnesorden stroke och depression, dessa
kombinerades med Booelska operatorerna AND och OR för att begränsa samt bredda sökningarna. Sedan genomfördes ett första urval där relevanta artiklar valdes. Databassökningarna redovisas i tabell 1 och 2.
1.
Formulera ett syfte och frågeställning
2.
Val av sökstrategi, databas och sökord
3.
Databassöning och ett första urval av
relevanta artiklar
4.
Granskning av artikelns relevans utifrån titel och
abstrakt 5. Artiklarna läses 6. Sammanfattning och tolkning av artiklar 7. Materialet granskas kritiskt och kvaliteten
utvärderas 8. Artiklarna analyseras och informationen sammanställs 9. Resultatet sammanställs
8
3.2 Inklusion- och exklusionskriterier
De artiklar som inkluderades vid artikelgranskningen var artiklar som berörde patienter som drabbats av stroke, har depression eller upplever depressiva symtom. Artiklarna var skrivna på engelska, deltagarna var 18 år eller äldre, publicerade mellan 2011–2021 och ur ett patientperspektiv. I Cinahl användes peer review funktionen medan artiklar som inte var peer review exkluderades manuellt i PubMed. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Exklusionskriterier för denna artikelgranskning var artiklar som inte var originalpublikationer och artiklar där det var mer än fem år sedan patienten fick stroke.
9 Tabell 1. Sökmatris i Cinahl.
Cinahl Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 MH “Stroke+” 71,816
S2 MM ”Depression+” 69,690
S3 MH ”Stroke+” AND MM ”Depression+” 1,083
S4 MH ”Quality of life+” 124,810 S5 ”Psychological symptoms”* 51,811 S6 ”Experience”* 370,844 S7 ”Patient”* 2,136,725 S8 S4 OR S5 OR S6 520,771 S9 S3 AND S8 133 21 4 3 S10 S7 AND S9 98 25 (14) 0 0 Total 231 32 4 3
S= sökterm. MH= Major Heading. MM= Major Concept. Interna dubbletter = (). Ord i fritext = *. Explode = +. Sökningarna utfördes 2021-01-26.
Tabell 2. Sökmatris i PubMed.
PubMed Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 “Stroke” [Majr] 106,019
S2 ”Depression” [Majr] 154,594
S3 ”Stroke” [Majr] AND ”Depression” [Majr] 1,528
S4 ”Quality of life” [MeSH] 204,304
S5 ”Psychological Symptoms”* 237,790 S6 ”Experience”* 853,259 S7 ”Patient”* 7,288,093 S8 S4 OR S5 OR S6 1,228,98 S9 S3 AND S8 168 50 (7*) 8 7 S10 S7 AND S9 138 34 (32) (14*) 0 0 Total 306 31 8 7
S= sökterm. Majr= MeSH Major Topic. MeSH= Medical Subject Heading. Interna dubbletter = (). Externa dubbletter = (*). Ord i fritext = *. Explode = +. Sökningarna utfördes 2021-01-28.
10
3.3 Urvalsprocess
I steg 4 gjordes en relevansgranskning genom att läsa artikelns titel och abstrakt. I Cinahl granskades totalt 231 artiklar utifrån titel och abstrakt. Urval 1 bestod av 46 artiklar varav 14 var interna dubbletter. I PubMed granskades totalt 306 artiklar utifrån titel och abstrakt. Urval 1 bestod av 84 artiklar varav 21 var externa dubbletter och 32 var interna dubbletter. Den sammanlagda summan i Cinahl efter att dubbletter räknats bort blev totalt 32 artiklar och i PubMed 31 artiklar vilket ger en totalsumma på 63 artiklar.
I steg 5 lästes totalt 63 artiklar i sin helhet för att sedan tas med till urval 2. 51 artiklar exkluderades då de inte svarade på litteraturstudiens syfte, bland annat på grund av att de var för medicinskt inriktade, ur vårdgivarens perspektiv eller artiklar där det var svårt att urskilja om patientens erfarenhet sträckte sig längre än en femårsperiod. Urval 2 resulterade slutligen i 12 artiklar.
I steg 6 påbörjades urval 3 genom att sammanfatta och tolka artiklarna. I steg 7 kvalitetsgranskades artiklarna efter Polit och Becks (2017) granskningsprotokoll “Guide to an overall critique of a quantitative research report” och “Guide to an overall critique of a qualitative research report”. Efter kvalitetsgranskningen exkluderades två artiklar. En av artiklarna saknade etiskt godkännande och i den andra framkom det inte på ett tydligt sätt om författarna tagit hänsyn till deltagarnas mänskliga rättigheter i form av att de givit informerat samtycke. Efter kvalitetsgranskningen kvarstod tio artiklar. Databassökningen kompletterades med en manuell genomgång av referenslistan till en redan vald artikel, vilket gjorde att ytterligare en artikel kvalitetsgranskades och inkluderades i litteraturstudien. Databassökningen resulterade därför totalt i elva artiklar.
3.4 Databearbetning och analys
I steg 8 analyserades och sammanställdes informationen från artiklarna utifrån Polit och Becks nio steg (2017). Databearbetningen utgick ifrån ett induktivt förhållningssätt då bearbetningen genererade i slutsatser baserade på fakta i artiklarna (Henricson, 2017). Artiklarna skrevs ut i pappersform för att möjliggöra understrykningar och kommentarer. Artiklarna lästes först individuellt för att sedan diskutera innehållet tillsammans. De viktigaste punkterna diskuterades sedan ytterligare en gång och sammanställdes tillsammans. Sammanställningen förkortades och lades i en tabell jämsides med tillhörande artikel som numrerades från 1–11 för att undvika förväxling. På så sätt framkom en tydlig och lättåskådlig överblick över samtliga artiklar och resultat. Data analyserades med tematisk analys (Polit & Beck, 2017). Utifrån sammanfattningen identifierades likheter och skillnader och på så sätt kunde olika kategorier urskiljas. Likheterna kodades genom att använda olika färgpennor och utifrån de olika färgerna valdes specifika ord ut som var utmärkande i resultatet. Utifrån orden identifierades olika kategorier som svarade på litteraturstudiens syfte. Material som berörde liknande erfarenheter delades in under samma kategori. I steg 9 ur Polit och Becks (2017) nio steg sammanställdes resultatet och följande kategorier fastställdes, begränsningar i vardagen, bristande energi och trötthet, isolering och förändrade sociala relationer samt känslomässiga reaktioner. Identifierade kategorier låg sedan till grund för litteraturstudiens resultat.
11
3.5 Forskningsetiska överväganden
För att en studie skall anses vara etisk krävs det att den innefattar god vetenskaplig kvalitet, väsentliga frågor och har ett etiskt genomförande (Sandman & Kjellström, 2018). Forskaren har en skyldighet att värna om deltagarnas integritet, rättigheter och säkerhet. Studien skall beskydda deltagarna och även bemöta dem med respekt (Kjellström, 2017). Därför har endast artiklar som godkänts av en etisk kommitté samt artiklar som tagit hänsyn till mänskliga rättigheter använts i litteraturstudien. Personliga åsikter och förväntningar av resultatet har undvikits genom ett objektivt förhållningssätt vid granskning av artiklarna. Endast personer över 18 år inkluderades i litteraturstudien då personer yngre än 18 år anses vara en känslig åldersgrupp (Polit & Beck, 2017). Översättning från engelska till svenska utfördes med hjälp av ordlexikon för att undvika feltolkningar och missförstånd. Citat i resultatet presenterades på originalspråk för att eventuella feltolkningar skulle undvikas.
12
4 Resultat
Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av depression efter stroke. Litteraturstudiens resultat baserades på en sammanställning av elva vetenskapliga artiklar varav två var kvalitativa och återstående nio var kvantitativa. Samtliga artiklar svarade på litteraturstudiens syfte. De artiklar som resultatet baserades på är från Norge (N=3), Kina (N=3), Frankrike (N=3), Hongkong (N=1) och USA (N=1). Baserat på syftet framkom fyra kategorier som illustrerar patientens erfarenheter. Kategorierna var begränsningar i vardagen, bristande energi och trötthet, isolering och förändrade relationer samt känslomässiga reaktioner vilka visas i figur 2.
Figur 2. Översikt över resultatkategorier
4.1 Begränsningar i vardagen
Patienter med begränsad fysisk funktion uppvisade fler depressiva symtom i jämförelse med de med högre fysisk funktion (Chow, 2017; Eriksen m.fl., 2016). Att inte längre kunna utföra de sysslor de tidigare klarat av skapade känslan av att vara beroende av andra och fick patienten att inte längre känna sig fri. Begränsad koncentration visade sig vara ett vanligt symtom på PSD (Klinedinst m.fl., 2012; Mazure m.fl., 2014). Koncentrationssvårigheter och nedsatt minne skapade en osäkerhet hos patienterna, de kunde inte längre lita på sig själva och upplevde därför att de inte klarade av att ta fullt ansvar för sig själv längre. Att kunna delta, bidra och göra något användbart i det dagliga livet var av stor vikt för patienterna (Kouwenhoven m.fl., 2011).
PSD upplevs ha en negativ inverkan på aktiviteter i dagliga livet (ADL) och patienter med begränsad ADL-förmåga uppvisade mer depressiva symtom i jämförelse med de med högre ADL-förmåga (Eriksen m.fl., 2016; Wang m.fl., 2019). Att inte längre klara av att sköta sin hygien, klä på sig eller stiga upp ur sängen självständigt jämfördes med känslan av att bli som ett barn igen (Kouwenhoven m.fl., 2012). Äldre patienter var mindre benägna att engagera sig i fritidsaktiviteter och kvinnor upplevde mindre ADL-förmåga jämfört med män (Villain m.fl., 2017). Minskad ADL-förmåga och begränsningar vad gällande körkort eller att inte kunna ta sig ut på egen hand bidrog till en begränsad förmåga att arbeta med det de arbetat med innan de fick stroke vilket gjorde att de kände sig beroende och mindre självständiga (Kouwenhoven m.fl., 2012). Patienter som hade en anställning vid tiden före stroke upplevde färre depressiva symtom än de utan anställning (Eriksen m.fl., 2016). Trots att arbete kan bidra till färre depressiva symtom kan patienter med PSD uppleva minskat eller förlorat intresse för att arbeta i den akuta fasen efter stroke relaterat till bland annat fysiska begränsningar, kroppsliga förändringar samt begränsad förmåga att kommunicera (Yuan m.fl., 2014).
Begränsningar i vardagen Bristande energi och trötthet Isolering och förändrade sociala relationer Känslomässiga reaktioner
13 Upplevd kunskap om stroke kan förbättra välbefinnandet för patienter med PSD (Chow, 2017). Patienterna upplevde dock endast måttlig kunskap om sin sjukdom och den begränsade kunskapen bidrog till att det var svårt att identifiera symtom på depression och ökade risken för missuppfattningar (Klinedinst m.fl., 2012). Nedsatt motståndskraft visade sig ha negativ inverkan på depressiva symtom (Wang m.fl, 2019). Genom att acceptera de begränsningar patienterna upplever till följd av PSD och i stället hitta nya lösningar fick patienterna att inte längre känna att de var fångade i sin egen kropp eller i sitt nya liv och bidrog därför till ett ökat välbefinnande (Kouwenhoven m.fl., 2011).
4.2 Bristande energi och trötthet
Patienter med PSD upplever ofta en ökad trötthet (Eriksen m.fl., 2016; Kouwenhoven m.fl., 2011; Kouwenhoven m.fl., 2012; Sibon m.fl., 2012; Yue m.fl., 2015), utmattning och brist på energi. Mycket av den vakna tiden spenderas med rehabilitering och träning för att på sikt återgå till ett aktivt och självständigt liv. Då stor del av den vakna tiden ägnas åt rehabilitering förbrukas också mycket av patientens energi (Kouwenhoven m.fl., 2012). Episoder av ökad trötthet bidrar till att inte längre orka göra hushållssysslor i samma utsträckning som tidigare och skapar känslan av att vara beroende av andra (Kouwenhoven m.fl., 2011). Det beskrivs att det finns olika nyanser av att vara utmattad och trött. Det kunde variera mellan att vara ständigt trött, vara mindre vaken, bristande energi, somna mitt i ett samtal eller under en pågående aktivitet (Kouwenhoven m.fl., 2012).
I get tired very quickly. I get sleepy just from eating. I’m tired after eating. Then I’m absolutely beat. You get tired very fast. Definitely. I feel a huge difference there. (..) It’s like I might actually fall asleep while we’re talking right now. I did that in the hospital in any case. Then I couldn’t keep my eyes open at all (Kouwenhoven m.fl., 2012, s.1732)
Brist på energi och utmattning var förknippat med minskad initiativförmåga, minskad uthållighet och minskad förmåga att fatta beslut (Kouwenhoven m.fl., 2011; Kouwenhoven m.fl., 2012). Trötthet och brist på energi skapar en flerdimensionell problematik för patienterna, de förlorade förmågan att agera, fatta beslut och att anstränga sig. När patienterna arbetade lades all energi på arbetet och ingen energi fanns kvar till dagliga aktiviteter eller fritidsintressen. Upplevelsen av att det inte fanns tillräckligt med energi gjorde att omgivningens förväntningar på patienten var högre i jämförelse med de förväntningar patienten hade på sig själv. Relationen påverkades också när partnern fick ta mer ansvar i hemmet och bristen på energi gjorde att patienten ofta var för trött för att föra ett samtal (Kouwenhoven m.fl., 2011).
Patienter upplevde att PSD hade dåligt inflytande på deras sömn. Patienterna upplevde rastlös sömn (Klinedinst m.fl., 2012), sömnlöshet eller att de vaknade för tidigt och därmed inte var tillräckligt utvilade (Yuan m.fl., 2014; Yue m.fl., 2015). Det skapades därmed en känsla av att det var svårt att återhämta sig (Yue m.fl., 2015) och en upplevelse av att allt var en ansträngning (Klinedinst m.fl., 2012).
14
4.3 Isolering och förändrade sociala relationer
Patienter som drabbats av PSD upplevde att de var isolerade och fångade i sin egen kropp relaterat till att de inte längre kunde utför dagliga aktiviteter på samma nivå som tidigare (Klinedinst m.lf., 2012; Kouwenhoven m.fl., 2011; Kouwenhoven m.fl., 2012). De kroppsliga förändringarna skapade en annan känsla gentemot jaget. Patienter uppgav att de förlorat delar av sin identitet de byggt upp på den arbetsplats de jobbat på innan de fick stroke vilket var en bidragande faktor till en upplevelse av isolering och att förlora sig själv (Kouwenhoven m.fl., 2012).
I do notice that I became very happy and very…I changed a lot when I started working. It's just so lovely getting out—away! And to know that I'm useful. Doing something positive or productive, or anything, yeah. Just staying around here at home, that's not me! (…) the more you stay at home and do nothing, the worse it becomes (Kouwenhoven m.fl., 2011, s. 6)
Uppfattningen av att vara isolerad var inte bara förknippad med att vara isolerad i sin egen kropp utan också en vilja att isolera sig från omvärlden relaterat till att de upplevde svårigheter med att komma ihåg saker och att kommunicera (Klinedinst m.lf., 2012; Kouwenhoven m.fl., 2011; Kouwenhoven m.fl., 2012). De kunde inte längre ge uttryck för sina tankar och känslor vilket resulterade i isolering (Kouwenhoven m.fl., 2011; Kouwenhoven m.fl., 2012). Minskat tal är en vanlig konsekvens av stroke och bidrog också till en känsla av social isolering (Yue m.fl., 2015).
I have other reactions now than before. I'm more emotional. And I'm more aggressive, sometimes (…) more of that frustration over not being…treated like…before. Not being surrounded by the same respect, y'know. That's the hardest thing to cope with. I was a boss that everybody came running to, and then suddenly it's over and nobody's talking to you and you're completely isolated and neutralised (18 months) (Kouwenhoven m.fl., 2011, s.8)
PSD bidrog till känslan av ensamhet i ett rum fyllt av människor och patienterna valde därför att prata så lite som möjligt för att slippa svara på frågor. Det framkommer att patienter innan PSD var socialt utåtriktade och deltog i sociala aktiviteter. Nu höll de sig hellre i bakgrunden och betraktade omgivningen på avstånd (Kouwenhoven m.fl., 2012). “I'm really not accustomed to that, because I think it's unacceptable compared to what I used to be like. Being social and active was always my strong point, so that…that's a little annoying, not having that anymore (6 months)” (Kouwenhoven m.fl., 2011, s. 9).
Patienterna betonade vikten av ett tidigt socialt stöd från närstående för att hantera sin PSD. Det sociala stödet minskade också risken för att drabbas av depression senare i livet och har en positiv inverkan på aktiviteter i det dagliga livet (Villain m.fl., 2017). Vid vissa tillfällen påverkades äktenskapet då parterna uppfattades vara på två olika plan i livet (Kouwenhoven m.fl., 2011).
15 Depressionens svårighetsgrad var högre hos de som levde ensamma och de upplevde även fler depressiva symtom än de som var samboende (Eriksen m.fl., 2016). Emellanåt upplevde patienterna att de var en börda för familjen, mindre attraktiva och inte lika användbara som tidigare, vilket skapade en känsla av att de var mindre uppskattade. Det framkom att PSD påverkade intimiteten till sin partner vilket blev en utmaning i förhållandet. PSD gjorde att patienten fick svårare att älska sig själv och därmed blev det svårare att visa sin kärlek till sin partner i samma utsträckning som innan PSD (Kouwenhoven m.fl., 2012).
4.4 Känslomässiga reaktioner
Patienter med PSD upplevde att de var mer irriterade än vanligt (Yuan m.fl., 2014; Yue m.fl., 2015). Skuldkänslor förekom i samband med PSD men upplevdes svårt för patienterna att identifiera (Klinedinst m.fl., 2012; Yuan m.fl., 2014). De depressiva symtom som var mest framträdande hos patienterna var nedstämdhet och negativa tankar, som också var vanligare hos kvinnor än hos män (Mazure m.fl., 2014). Stress visade sig påverka depressionens svårighetsgrad och var relaterad till nedstämdhet samt trötthet (Sibon m.fl., 2012). Kvinnors nedstämdhet och sorg mättes högre jämfört med männens under mild, måttlig och svår stress (Mazure m.fl., 2014; Sibon m.fl., 2012).
PSD fick patienterna att känna sig ensamma och att dagarna gick långsammare än vad de tidigare gjort, framför allt hos de som var ensamboende (Eriksen m.fl., 2016; Kouwenhoven m.fl., 2011; Kouwenhoven m.fl., 2012). Patienterna upplevde att de var mer frustrerade än vanligt vilket kunde vara kopplat till att exempelvis inte förstå en texts innehåll lika snabbt som innan eller i samband med rehabiliteringen där det fanns tester patienten inte förstod (Kouwenhoven m.fl., 2011). De kunde även uppleva att de blev mer och lättare agiterade relaterat till PSD (Kouwenhoven m.fl., 2011; Yuan m.fl., 2014). De kunde exempelvis plötsligt bli arga och skrika på sin familj och uppleva en känsla av förlorad kontroll (Kouwenhoven m.fl., 2011). De kunde också uppleva en frustration då vardagssysslor numera tog längre tid att utföra. PSD formade det nya livet i gråa toner, meningen med livet suddades ut, en tomhet uppstod och känslor gick från färgglada till livlösa grå toner (Kouwenhoven m.fl., 2011; Kouwenhoven m.fl., 2012). I samband med depressivt humör uppstod suicidala tankar (Yuan m.fl., 2014; Yue m.fl., 2015), tankar om döden samt en förändrad syn att se på livet (Klinedinst m.fl., 2012). Även funderingar om vad meningen med livet är påverkade patienternas syn på deras fortsatta liv (Chow m.fl., 2017). Patienter upplevde en minskad glädje i livet och att PSD bidrog till att livet plötsligt kändes meningslöst eller att meningen med livet blev mindre tydlig efter stroke (Kouwenhoven m.fl., 2012).
Sorgligt humör var ett vanligt symtom på PSD (Yuan m.fl., 2014; Yue m.fl., 2015) och var vanligare hos kvinnor än hos män (Mazure m.fl., 2014). Det visade sig också vara mest framträdande i anslutning till utskrivningen från sjukhuset (Sibon m.fl., 2012). Det upplevdes som skrämmande när känslorna blev svårare att hantera, ledsamheten upplevdes som att gå ner i källaren. De kände sig mer sårbara, känslomässigt labila och oroade sig över att få besök eftersom känslorna låg så pass nära till hands (Kouwenhoven m.fl., 2012). Patienterna upplevde att de hade lättare för att gråta nu än innan de fick stroke (Sibon m.fl., 2012; Yue m.fl., 2015).
16
PSD resulterade i ett dåligt förhållande till sig själv och patienterna började skilja på sig själva och andra människor. Det gjorde att de såg sig själva på ett annat sätt och bidrog till en känsla av att ha blivit en ny person som de inte längre känner igen (Kouwenhoven m.fl., 2011; Kouwenhoven m.fl., 2012). När de jämförde tiden innan de fick PSD med nutiden upplever de sig nu som mindre attraktiva. Osäkerheten och självkritiken ökade när patienterna jämförde sig med andra människor vilket resulterade i en inre strid med att försöka hitta tillbaka till sitt gamla jag (Kouwenhoven m.fl., 2011).
17
5 Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens erfarenhet av att leva med depression efter stroke. Vid databearbetningen utarbetades fyra kategorier begränsningar i vardagen, bristande energi och trötthet, isolering och förändrade sociala relationer samt känslomässiga reaktioner. De resultat som stack ut mest var att patienter med lägre fysisk funktion, ökad trötthet och begränsat socialt stöd var de som uppvisade flest depressiva symtom. Även sorgligt humör i anslutning till utskrivning från sjukhuset samt att patienterna isolerade sig var framträdande, dessa resultat kommer därför vara i fokus i resultatdiskussionen.
5.1 Resultatdiskussion
Det framkom i litteraturstudiens resultat att lägre fysisk funktion var associerad med fler depressiva symtom (Chow, 2017; Eriksen m.fl., 2016) och att patienterna inte längre kunde utföra sysslor de tidigare klarat av vilket skapade en känsla av att vara beroende av andra (Klinedinst m.fl., 2012; Mazure m.fl., 2014). I omvårdnaden av dessa patienter är det av stor vikt att informera om olika strategier patienten kan använda sig av i anpassningen till det nya livet i förhållande till de fysiska begränsningar stroke och depression medfört. Donnellan m.fl. (2013) styrker resultatet och beskriver att patienterna fick lära sig göra saker annorlunda, anpassa sig till förlusten av vissa förmågor samt vänja sig vid det nya livet. Vissa patienter lärde sig gå med käpp, andra lärde sig köra bil med endast ett fungerande öga och andra lärde sig vara mer försiktiga när de var ute på promenad och anpassa hemmet efter fallrisken. Patienterna beskrev att det inte enbart handlade om att lära sig utföra saker annorlunda utan också komma överens med och acceptera att det nya livet är förändrat och att förändringarna är bestående (Donnellan m.fl., 2013). Utifrån ett patientperspektiv är det viktigt att få en förståelse för att nedsatt fysisk funktion är en konsekvens av stroke och vilken inverkan det kan ha på depressiva symtom. Sjuksköterskan bör arbeta personcentrerat där både patient och närstående involveras. Genom att ge tillräcklig individanpassad information och utbildning kan sjukdomsinsikten stärkas och generera i en ökad acceptans gentemot sjukdomen vilket därmed kan hjälpa dem anpassa sig till det nya livet.
Det framkom att patienterna upplevde brist på energi och ökad trötthet relaterat till PSD (Eriksen m.fl., 2016; Kouwenhoven m.fl., 2011; Kouwenhoven m.fl., 2012; Sibon m.fl., 2012; Yue m.fl., 2015). I omvårdnaden av dessa patienter är det viktigt att förstå att olika miljöer kan påverka patientens möjlighet till återhämtning. För att optimera omvårdnaden är det därför viktigt att upplysa patientens erfarenheter och perspektiv. Det kan antas att det finns skillnader i upplevelsen beroende på om patienten befinner sig i hemmiljö eller i sjukhusmiljö. Barbour och Mead (2012) beskriver att sex av femton patienter rapporterade att de upplevde trötthet efter stroke och att tröttheten var av en annan karaktär än den trötthet de upplevt innan de fick stroke vilket styrker litteraturstudiens resultat. Det framkom även att sjukhusmiljön var en bidragande faktor till ökad trötthet bland annat relaterat till att sjukhusmiljön upplevdes främmande och därmed hade negativ inverkan på patientens sömn och återhämtning (Barbour & Mead, 2012). Därför väcks ytterligare funderingar angående sjuksköterskans möjlighet att anpassa sjukhusmiljön för att eftersträva optimal återhämtning. Barbour och Mead (2012) beskriver att patienter själva givit förslag på åtgärder sjukhuset kan vidta för att förbättra deras trötthet. Det framkom exempelvis att frisk luft, mer personal, bättre tillgång till faciliteter som
18 internet eller TV samt bättre organisation på avdelningen kunde hjälpa deras trötthet (Barbour & Mead, 2012). Eftersom sömnen är viktig för både fysisk och psykisk återhämtning är det av stor vikt att omvårdnadspersonalen ständigt jobbar för att optimera återhämtningen genom att dels involvera patientens åsikter men också att det är en fortlöpande diskussion på avdelningen. I resultatet framkom det att tröttheten upplevdes olika beroende på i vilken miljö patienten befann sig i. Det kan antas att även andra symtom upplevs olika beroende på miljön, därmed hade resultatet antagligen blivit annorlunda om litteraturstudien enbart fokuserat på erfarenheten i en specifik miljö.
Det framkom även i resultat att brist på energi och ökad trötthet påverkade patientens förmåga att agera, fatta beslut och anstränga sig vilket därmed också påverkade patientens återhämtningsförmåga (Kouwenhoven m.fl., 2011). Patienter kunde känna ett akut behov av att sova vilket i vissa fall bidrog till att de somnade mitt i ett samtal eller mitt i en aktivitet (Kouwenhoven m.fl., 2012). Detta resultat är betydande för omvårdnaden då denna vetskap kan hjälpa sjuksköterskan att bidra till individanpassad rehabilitering genom att anpassa omvårdnaden efter patientens dagliga rutiner och dagsform. Perna m.fl. (2020) belyser att patienter med lägre energinivå även hade ökad benägenhet att vara frustrerade. Frustrationen i sin tur påverkade motivationen till olika träningsprogram vilket observerades påverka patientens fortsatta rehabiliteringsprocess (Perna m.fl., 2020). Detta visar att rehabiliteringsprocessen påverkas av såväl det fysiska som psykiska måendet varför båda aspekterna bör tas i beaktande i omvårdnaden av dessa patienter.
Socialt stöd från familj och vänner visade sig ha god inverkan på depressiva symtom efter stroke (Villain m.fl., 2017). Patienterna uppgav dock att de i vissa fall kände sig pressade i att bemöta familj och närståendes förväntningar (Kouwenhoven m.fl., 2011). Harrison m.fl. (2017) belyser ett annat perspektiv då flertalet patienter ansåg att de kände sig bekväma med att diskutera känslor och problem med familj och vänner vilket bidrog till att deras emotionella stöd tillgodosågs och därför minskade behovet av stöd från vårdpersonal (Harrison m.fl., 2017). Närståendes stöd kan antas vara av stor vikt vilket väcker funderingar kring hur stödet skall ses som en självklarhet eller inte och hur närstående samt vårdgivare mår i den förändrade situationen. Woodford m.fl. (2018) beskriver att närstående upplevde svårigheter i anpassningen till vårdrollen. De beskrev att de behövde avstå från tidigare uppskattade aktiviteter som exempelvis att umgås med vänner, idrottsintressen eller att besöka restauranger. De rapporterade känslor av bland annat social isolering, tristess, skuldkänslor, sorg och rädsla vilket bidrog till att även vårdgivare fick depression (Woodford m.fl., 2018). Då färre depressiva symtom har setts hos patienter med bra socialt stöd från familj och vänner är familjens mående av vikt att beakta i omvårdnaden av dessa patienter då även deras mående har inverkan i patientens återhämtningsprocess.
I resultatet framkom det att patienter med PSD upplever att de känner sig fångade och isolerade i sin egen kropp men också gentemot omvärlden, att de isolerar sig för att slippa visa sina känslor. De beskrev en annan känsla gentemot jaget och att de förlorade sig själva (Klinedinst m.lf., 2012; Kouwenhoven m.fl., 2011; Kouwenhoven m.fl., 2012). Crowe m.fl. (2016) styrker att patienter med PSD upplever att de är isolerade och att det är förknippat med tillbakadragande och avskildhet från andra människor och aktiviteter. Patienterna uppger att en orsak till att de
19 drar sig undan och isolerar sig beror på att de vill skydda både jaget och andra människor från depressiva känslor och tankar. Patienterna beskriver även en inre isolering relaterat till att de känner sig ensamma i erfarenheten av stroke och upplever en bristande förståelse från omgivningen (Crowe m.fl., 2016). I omvårdnaden av dessa patienter kan sjuksköterskan med hjälp av besittande kunskap och erfarenhet stödja patienten genom att informera om att isolering kan förekomma som en följd av PSD. Sjuksköterskan besitter dock endast erfarenheter av att vårda patienter i liknande situation men saknar egna erfarenheter av hur det är att uppleva isolering. Därför kan det antas att stödgrupper är ett bra alternativ för dessa patienter. Pappadis m.fl. (2019) belyser stödgruppernas goda inverkan på patientens isolation då patienter som drabbats av stroke upplever en gynnande effekt i att få dela med sig av sina erfarenheter med patienter i liknande situation. Stödgruppen ger möjlighet till att skapa nya kontakter där de kan utbyta känslor och erfarenheter med varandra och därmed känna sig mer förstådda vilket bidrar en stärkt känsla av gemenskap (Pappadis m.fl., 2019).
KASAM är en modell definierad av Aaron Antonovsky och står för känsla av sammanhang. Modellen delas in i begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Låga värden i någon av begreppen gör att personen har låg KASAM. En person som har låg KASAM har svårare att klara av svårigheter och utmaningar i livet och upplever därför mindre känsla av sammanhang (Institutet för stressmedicin [ISM], 2017). I resultatet framkom det att patienter med PSD upplevde livet som meningslöst eller att meningen med livet blev mer otydlig efter stroke (Kouwenhoven m.fl., 2012). KASAM modellen bekräftar därför att patienter som har svårt att hitta meningen med livet efter stroke också har mindre förmåga att klara de utmaningar och svårigheter en stroke för med sig vilket i sin tur har negativ inverkan i depressiva symtom. I omvårdnaden av dessa patienter kan sjuksköterskan hjälpa patienten få en ökad känsla av sammanhang genom att tillgodose de olika områdena KASAM berör. Tillräcklig och anpassad information kan bidra till ökad begriplighet och genom att ta vara på patientens egna resurser stärks även hanterbarheten. En person som ser meningen i livet har också lättare för att fortsätta kämpa i svåra situationer vilket då även förstärker hoppet. Hopp har en kraftig inverkan i livet och anses vara det sista som lämnar människan. För att se mening i livet krävs det att patienten får vara delaktig och vara med och påverka situationen.
Resultat visar att sorgligt humör var ett vanligt symtom på PSD (Yuan m.fl., 2014; Yue m.fl., 2015) och att patienterna upplevde ett sorgligt humör i samband med utskrivning från sjukhus (Sibon m.fl., 2012). Hodson m.fl. (2016) bekräftar att patienter med PSD upplever ett mer sorgligt humör vid utskrivning från sjukhuset relaterat till olika dimensioner. De sociala mötena var oroande då det fanns en ovisshet om hur familjen skulle bemöta dem samt att vara mer beroende av andra. Samtidigt var det patienter som upplevde hemgången som en lättnad relaterat till att familjen skulle bli deras nya vårdgivare och kände sig trygga med detta (Hodson m.fl., 2016). Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (SFS 2017:612) träder i kraft i samband med utskrivning från hälso- och sjukvård i de fall där patienten efter utskrivning är i behov av insatser från socialtjänsten, kommunal hälso- och sjukvård eller regional öppenvård. Lagen innefattar att alla inblandade aktörer skall samverka och tillsammans med patienten göra upp en planering för fortsatt vård (SFS 2017:612). När patienten kommer hem kan konsekvenserna av stroke bli mer tydliga och förvärra depressiva symtom vilket innebär att de förmodligen kommer vara i behov av ytterligare stöd från sjukvården. I omvårdnaden av dessa patienter är det därför viktigt att tillsammans med patienten göra upp en
20 tydlig plan i enlighet med (SFS 2017:612) i god tid innan utskrivning och att sjuksköterskan ger tillräcklig och individanpassad information till både patient och närstående.
5.2 Metoddiskussion
Den valda metoden för att belysa patientens erfarenhet av att leva med depression efter stroke var en litteraturstudie. Det finns både styrkor och svagheter i genomförandet av en litteraturstudie. En styrka är att flera resultat sammanställs vilket gör att läsaren får en lättöverskådlig bild inom ämnet. Svagheten är bland annat att endast en liten del av all forskning som finns inom ämnet presenteras eller att det i litteratursammanställningen görs egna tolkningar av artikelns resultat (Polit & Beck, 2017). Litteraturstudien utfördes med hjälp av Polit och Becks (2017) nio steg som tydligt beskriver hur en litteraturstudie arbetas fram steg för steg.
Databaserna Cinahl och PubMed användes i litteraturstudien då de är rekommenderade att använda i forskning inom omvårdnad. Då litteraturstudien belyser psykisk ohälsa gjordes även sökning i databasen PsycINFO som inte gav träffar som svarade på syftet varför databasen valdes bort. En första sökning gjordes med sökorden Stroke och Depression i de båda databaserna. Eftersom litteraturstudien vill belysa patientens erfarenheter lades även Experience och Patient till vilka söktes i fritext då de inte fanns som ämnesord. Ämnesordet Psychological symptoms lades till för att fånga depressiva symtom som kan uppkomma innan diagnosen depression fastställts. Ämnesordet Quality of life användes för att få med hur depressionen eller de depressiva symtomen påverkar patientens livskvalitet. I de båda databaserna kombinerades sökningen med både ämnesord och ord i fritext vilket kan ses som en svaghet i arbetet. I en sökning med ord i fritext visade det sig att ordet endast nämndes ett fåtal gånger i artikeln i jämförelse med ämnesord som säkerställde att det önskade området behandlades i artikeln. Sökorden kombinerades sedan med Booelska operatorer AND och OR för att begränsa samt vidga sökningarna. I sökningen med kombinerade sökord användes begränsningar för att få relevanta artiklar. Styrkan med att samma sökord kunde användas i de båda databaserna Cinahl och PubMed tyder på att sökorden som valdes ut är bra och relevanta inom ämnet då de gav tillräckligt med artiklar till resultatet som besvarar litteraturstudiens syfte. En svaghet med att använda samma sökord i både Cinahl och PubMed kan antas vara att relevanta artiklar gått mistes om då Cinahl är inriktad inom omvårdnad och PubMed är medicinskt inriktad.
Begränsningar som användes i de båda databaserna var artiklar skrivna på engelska, deltagare som var 18 år eller äldre och artiklar som var publicerade mellan 2011 och 2021. I Cinahl användes funktionen peer-review vilket saknas i PubMed vilket gjorde att artiklar som inte var peer review exkluderades manuellt. Då begränsningarna skiljer sig något i databaserna kan replikerbarheten påverkas. Symtom på depression kan komma smygande vilket gör att det inte alltid finns en fastställd diagnos varför även depressiva symtom inkluderades. Författarna till litteraturstudien har inte engelska som modersmål varför ordlexikon användes vid behov. Användning av ordlexikon kan ha både styrkor och svagheter. Styrkan är att det minskar risken för feltolkning samtidigt som det inte går att översätta en hel text med ordlexikon vilket istället ökar risken för feltolkning då delar av texten tas ur sitt sammanhang. Endast personer över 18
21 år inkluderades i studien då Polit och Beck (2017) beskriver att personer under 18 år är en känslig åldersgrupp.
Valt tidsspann var artiklar publicerade mellan 2011–2021. Tidigt i litteraturstudien genomfördes en sökning av artiklar som var publicerade 2015–2021 men det visade sig inte ge tillräckligt mycket forskning inom ämnet. En svaghet är att studiens tillförlitlighet hade stärkts om sökningen gav senaste forskningen då vetenskap är en färskvara. En annan svaghet kan vara att eftervården av strokepatienter såg annorlunda ut för tio år sedan, vidare kan det antas att det är ett annat klimat vad gällande psykisk ohälsa idag jämfört med för tio år sedan. Ingen större skillnad kunde ses i artikelns resultat i artiklar som var publicerade för tio år sedan jämfört med de som var publicerade senare vilket gjorde att tidsspannet på tio år ändå kändes relevant. Majoriteten av artiklarna som används i litteraturstudiens resultat var kvantitativa studier vilket kan ses som en svaghet då litteraturstudien syfte var att belysa patientens erfarenhet vilket främst görs med kvalitativa studier som är mer djupgående (Danielson, 2017). De två kvalitativa artiklarna som togs med i litteraturstudien var båda skrivna av samma författare och använde sig av samma antal deltagare, detta för att den ena var en uppföljningsstudie av den andra. Första studien genomfördes fyra till sju veckor efter stroke och uppföljningsstudien genomfördes vid 6, 12 och 18 månader efter stroke. Detta kan ses som en styrka då samma patienter uppger sina erfarenheter vid olika tidpunkter efter stroke. Litteraturstudien har endast fokuserat på patientens erfarenhet men i vissa artiklar framkommer det även hur vårdgivare upplever patientens depression. Att inte ta med hur vårdgivare och närstående upplever patientens depression kan ses som både en styrka och en svaghet i arbetet, det ger oss en bredare bild då patienten inte alltid kan ta på eller beskriva sina känslor samtidigt som det endast är patientens erfarenheter vi vill komma åt då det blir mer personligt.
Litteraturstudien begränsades till att endast ta med artiklar som berör patienters erfarenheter upp till fem år efter stroke. En sökning genomfördes som berörde patienters erfarenheter upp till tio år efter stroke men insåg då att skillnaderna i upplevelsen skiljde sig åt markant mellan patienters upplevelse i det akuta skedet och tio år senare varför begränsningen till fem år fastställdes. Litteraturstudien har inkluderat artiklar från olika delar av världen vilket kan ge ett splittrat resultat. En svaghet med det kan antas vara att överförbarheten påverkas då det finns olika riktlinjer gällande eftervård av strokepatienter, kulturella skillnader, olika klimat gällande psykisk ohälsa samt att tillgången till psykiatrisk vård kan se olika ut vilket då också kan påverka upplevelsen. Stroke är en av de fem vanligaste dödsorsakerna i Sverige men även globalt sett (Folkhälsomyndigheten, 2020) och depression är den vanligaste neuropsykiatriska konsekvensen av stroke (Taylor-Piliae m.fl., 2013). Därför kan det ses som en styrka att sammanfatta resultat från olika studier utförda i olika delar av världen. Artiklarna återspeglar liknande resultat vilket visar att geografiska skillnader inte verkat påverka resultatet i litteraturstudien. Polit och Becks (2017) granskningsprotokoll “Guide to an overall critique of a quantitative research report” och “Guide to an overall critique of a qualitative research report” användes för att kvalitetsgranska artiklar i urval 2 vilket kan ses som en styrka då trovärdigheten för litteraturstudien ökar. Det kan antas att trovärdigheten ökar då delar av litteraturstudiens resultat stärkts med flera artiklar. Trovärdigheten hade dock stärkts ytterligare om resultatets alla delar stärkts av fler än en artikel.
22
6 Slutsats
Symtomen på depression till följd av stroke är ofta dolda eller misstas för att vara ett annat tillstånd. Med hjälp av litteraturstudiens resultat kan symtomen bli mer synliga och lättare att identifiera. Våra resultat avslöjar att patientens upplevelser främst kretsade kring förluster, förtvivlan och sorg. Det handlar inte nödvändigtvis om hur de hanterar sin sjukdom, förändrade kroppsfunktioner eller rehabilitering utan också om hur de anpassar sig till den nya livssituationen i förhållande till den förändrade kroppen och att finna mening i situationen de nu befinner sig i. Depressiva symtom visade sig ha en allvarlig inverkan på livet efter stroke och graden av kvarvarande försämringar påverkade patientens förmåga att hantera situationen.
7 Klinisk betydelse
Resultatet kan komma till nytta för sjuksköterskan då ökad kunskap om patientens erfarenheter kan bidra till att lättare uppmärksamma och identifiera symtom på depression till följd av stroke. Tidig identifiering av depressiva symtom kan minska lidande, främja hälsa och förkorta vårdtiden. Resultatet ger också en ökad förståelse för att det fysiska och psykiska måendet integrerar med varandra då den fysiska rehabiliteringen påverkas av hur patienten mår psykiskt och vice versa. Den ökade kunskapen kan även användas proaktivt i syfte att minimera risken för komplikationer som ännu in te uppkommit.
8 Förslag på fortsatt forskning
Av de artiklar som användes i litteraturstudien var majoriteten kvantitativa studier. Därför är ett förslag på ny forskning att fler kvalitativa studier skall genomföras inom ämnet. Kvalitativ forskning är mer djupgående, observerande och deltagarna får berätta om sina åsikter och erfarenheter med sina egna ord i jämförelse med kvantitativa studier där deltagarna svarar på enkäter som är mindre personliga. Flera studier valde att exkludera patienter med bland annat afasi då de saknade förmågan att svara på frågor. Ett förslag på vidare forskning kan vara att anpassa studiens utformning för denna patientgrupp. På så sätt tas även deras upplevelser i beaktande gällande utveckling av nya omvårdnadsåtgärder gällande depression till följd av stroke.
23
9 Referenslista
* = Resultatartiklar
Barbour, V. L., & Mead, G. E. (2012). Fatigue after Stroke: The Patient's Perspective. Stroke research and treatment, 2012, 863031. https://doi-org/10.1155/2012/863031
Chohan, S.A., Venkatesh, P.K., & How, C.H. (2019). Long-term complications of stroke and secondary prevention: an overview for primary care physicians. Singapore Medical Journal, 60(12), 616–620. https://doi-org/10.11622/smedj.2019158
*Chow E. O. (2017). The role of meaning in life: mediating the effects of perceived knowledge of stroke on depression and life satisfaction among stroke survivors. Clinical rehabilitation, 31(12), 1664–1673.
https://doi-org/10.1177/0269215517708604
Crowe, C., Coen, R. F., Kidd, N., Hevey, D., Cooney, J., & Harbison, J. (2016). A qualitative study of the experience of psychological distress post-stroke. Journal of health psychology, 21(11), 2572–2579. https://doi-org/10.1177/1359105315581067
Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., ss. 143–154).
Studentlitteratur.
Den Boer, J., Nieboer, A. P., & Cramm, J. M. (2017). A cross-sectional study investigating patient-centred care, co-creation of care, well-being and job satisfaction among nurses. Journal of nursing management, 25(7), 577–584.
https://doi-org/10.1111/jonm.12496
Donnellan, C., Martins, A., Conlon, A., Coughlan, T., O'Neill, D., & Collins, D. R. (2013). Mapping patients' experiences after stroke onto a patient-focused intervention framework. Disability and rehabilitation, 35(6), 483–491.
https://doi-org/10.3109/09638288.2012.702844
*Eriksen, S., Gay, C. L., & Lerdal, A. (2016). Acute phase factors associated with the course of depression during the first 18 months after first-ever stroke. Disability and rehabilitation, 38(1), 30–35. https://doi-org/10.3109/09638288.2015.1009181
Folkhälsomyndigheten. (2020, 26 mars). Insjuknande i stroke.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/halsa/insjuknande-i-stroke/
Fotiadou, D., Northcott, S., Chatzidaki, A., & Hilari, K. (2014). Aphasia blog talk: How does stroke and aphasia affect a person’s social relationships? Aphasiology, 28(11), 1281– 1300. https://doi-org/10.1080/02687038.2014.928664
Galligan, N.G., Hevey, D., Coen, R.F., & Harbison, J.A. (2015). Clarifying the associations between anxiety, depression and fatigue following stroke. Journal of Health Psychology, 21(12), 2863–2871. https://doi-org/10.1177/1359105315587140
24 Harrison, M., Ryan, T., Gardiner, C., & Jones, A. (2017). Psychological and emotional needs,
assessment, and support post-stroke: a multi-perspective qualitative study. Topics in stroke rehabilitation, 24(2), 119–125.
https://doi-org/10.1080/10749357.2016.1196908
Henricson, M. (2017). Forskningsprocessen. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., ss. 43–55).
Studentlitteratur.
Hodson, T., Aplin, T., & Gustafsson, L. (2016). Understanding the dimensions of home for people returning home post stroke rehabilitation. British Journal of Occupational Therapy, 79(7), 427–433. https://doi-org/10.1177/0308022615619420
Institutet för stressmedicin. (2017, 24 mars). Känsla av sammanhang (KASAM).
https://www.vgregion.se/ov/ism/arbetsliv/organisatorisk-arbetsmiljo/kansla-av-sammanhang/
Kapoor, A., Lanctôt, K.L., Bayley, M., Kiss, A., Herrmann, N., Murray, B., & Swartz, R.H. (2017). “Good Outcome” Isn’t Good Enough: Cognitive Impairment, Depressive Symptoms, and Social Restrictions in Physically Recovered Stroke Patients. Stroke, 48(6), 1688–1690. https://doi-org/10.1161/STROKEAHA.117.016728
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., ss. 58–80). Studentlitteratur. Klinedinst, N.J., Clark, P.C., & Dunbar, S.B. (2014). Older Adult Stroke Survivors
Discussing Post-stroke Depressive Symptoms with a Healthcare Provider: A Preliminary Analysis. Rehabilitation Psychology, 58(3), 263–271. https://doi-org/10.1037/a0033005
*Klinedinst, N. J., Dunbar, S. B., & Clark, P. C. (2012). Stroke survivor and informal caregiver perceptions of poststroke depressive symptoms. The Journal of
neuroscience nursing: journal of the American Association of Neuroscience Nurses, 44(2), 72–81. https://doi-org/10.1097/JNN.0b013e3182477944
*Kouwenhoven, S. E., Kirkevold, M., Engedal, K., Biong, S., & Kim, H. S. (2011). The lived experience of stroke survivors with early depressive symptoms: A longitudinal perspective. International journal of qualitative studies on health and well-being, 6(4), 1–13. https://doi-org/10.3402/qhw.v6i4.8491
*Kouwenhoven, S. E., Kirkevold, M., Engedal, K., & Kim, H. S. (2012). 'Living a life in shades of grey': experiencing depressive symptoms in the acute phase after stroke. Journal of advanced nursing, 68(8), 1726–1737. https://doi-org/10.1111/j.1365-2648.2011.05855.x
López-Espuela, F., Roncero-Martín, R., Canal-Macías, M. L., Moran, J. M., Vera, V., Gomez-Luque, A., Lendinez-Mesa, A., Pedrera-Zamorano, J. D., Casado-Naranjo, I., & Lavado-García, J. (2020). Depressed Mood after Stroke: Predictive Factors at Six Months Follow-Up. International journal of environmental research and public health, 17(24), 9542. https://doi.org/10.3390/ijerph17249542
25 *Mazure, C. M., Weinberger, A. H., Pittman, B., Sibon, I., & Swendsen, J. (2014). Gender
and stress in predicting depressive symptoms following stroke. Cerebrovascular diseases (Basel, Switzerland), 38(4), 240–246. https://doi-org/10.1159/000365838
McCurley, J.L., Funes, C.J., Zale, E.L., Lin, A., Jacobo, M., Jacobs, J.M., Salgueiro, D., Tehan, T., Rosand, J., & Vranceanu, A.M. (2019). Preventing Chronic Emotional Distress in Stroke Survivors and Their Informal Caregivers. Neurocritical Care, 30(3), 581–589. https://doi-org/10.1007/s12028-018-0641-6
Medeiros, G. C., Roy, D., Kontos, N., & Beach, S. R. (2020). Post-stroke depression: A 2020 updated review. General hospital psychiatry, 66, 70–80.
https://doi.org/10.1016/j.genhosppsych.2020.06.011 National Institute of Mental health. (2018, februari). Depression.
https://www.nimh.nih.gov/health/topics/depression/index.shtml
Pappadis, M. R., Krishnan, S., Hay, C. C., Jones, B., Sander, A. M., Weller, S. C., &
Reistetter, T. A. (2019). Lived experiences of chronic cognitive and mood symptoms among community-dwelling adults following stroke: a mixed-methods analysis. Aging & Mental Health, 23(9), 1227–1233.
https://doi-org/10.1080/13607863.2018.1481927
Perna, R., Harik, L., & Begali, V. (2020). The role of rehabilitation psychology in stroke care described through case examples. NeuroRehabilitation, 46(2), 195–204. https://doi-org/10.3233/NRE-192970
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (10 uppl.). Wolters Kluwer.
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken: etik för vårdande yrken (2 uppl.). Studentlitteratur.
*Sibon, I., Lassalle-Lagadec, S., Renou, P., & Swendsen, J. (2012). Evolution of depression symptoms following stroke: a prospective study using computerized ambulatory monitoring. Cerebrovascular diseases (Basel, Switzerland), 33(3), 280–285. https://doi-org/10.1159/000334663
Socialstyrelsen. (2017, 4 december). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2017-12-4.pdf
Socialstyrelsen. (2020, 2 december). Statistik om stroke.
https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/stroke/ Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2012, oktober). Diagnostik och
uppföljning av förstämningssyndrom.
https://www.sbu.se/contentassets/56adfbafa780477b9bc44d1abcdbb65e/Forstamning ssyndrom_2012.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2020, 11 september). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. https://www.swenurse.se/publikationer/icns-etiska-kod-for-sjukskoterskor
26 Svensk sjuksköterskeförening. (2021, 4 januari). Omvårdnad och god vård. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf
SFS 2017:612. Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2017612-om-samverkan-vid-utskrivning-fran_sfs-2017-612 Taylor-Piliae, R.E., Hepworth, J.T., & Coull, B.M. (2013). Predictors of Depressive
Symptoms Among Community-Dwelling Stroke Survivors. The Journal of Cardiovascular Nursing, 28(5), 460–467.
https://doi-org/10.1097/jcn.0b013e318258ad57
Tulek, Z., Poulsen, I., Gillis, K., & Jönsson, A.C. (2017). Nursing care for stroke patients: A survey of current practise in 11 European countries. Journal of Clinical Nursing, 27(3–4), 684–693. https://doi-org/10.1111/jocn.14017
Karlstad universitet. (2018, 1 oktober) Uppslagsverk och ordböcker - engelsk-svenskt lexikon/ordlista/ordbok. https://tyda.se/
*Villain, M., Sibon, I., Renou, P., Poli, M., & Swendsen, J. (2017). Very early social support following mild stroke is associated with emotional and behavioral outcomes three months later. Clinical rehabilitation, 31(1), 135–141.
https://doi-org/10.1177/0269215515623600
*Wang, X., Shang, S., Yang, H., Ai, H., Wang, Y., Chang, S., Sha, X., Wang, L., & Jiang, X. (2019). Associations of psychological distress with positive psychological variables and activities of daily living among stroke patients: a cross-sectional study. BMC psychiatry, 19(1), 381. https://doi-org/10.1186/s12888-019-2368-0
Woodford, J., Farrand, P., Watkins, E. R., & LLewellyn, D. J. (2018). ”I Don’t Believe in Leading a Life of My Own, I Lead His Life”: A Qualitative Investigation of Difficulties Experienced by Informal Caregivers of Stroke Survivors Experiencing Depressive and Anxious Symptoms. Clinical Gerontologist, 41(4), 293–307. https://doi-org/10.1080/07317115.2017.1363104
World health organization. (2020, 30 januari). Depression. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/depression
Yildirim, M A., & Ones, K. (2019). Post stroke depression and related factors. Dusunen Adam The Journal of Psychiatry and Neurological Sciences, 32(1), 52–57. https://doi-org/10.14744/DAJPNS.2019.00007
*Yuan, H., Zhang, N., Wang, C., Luo, B. Y., Shi, Y., Li, J., Zhou, Y., Wang, Y., Zhang, T., Zhou, J., Zhao, X., & Wang, Y. (2014). Factors of Hamilton Depression Rating Scale (17 items) at 2 weeks correlated with poor outcome at 1 year in patients with
ischemic stroke. Neurological sciences: official journal of the Italian Neurological Society and of the Italian Society of Clinical Neurophysiology, 35(2), 171–177. https://doi-org/10.1007/s10072-013-1464-z
27 *Yue, Y., Liu, R., Lu, J., Wang, X., Zhang, S., Wu, A., Wang, Q., & Yuan, Y. (2015).
Reliability and validity of a new post-stroke depression scale in Chinese population. Journal of affective disorders, 174, 317–323.
Bilaga 1 – Artikelmatris
Författare, årtal, land, artikel
Syfte Metod Resultat
1. Chow E. O. Hong Kong, (2017) The role of meaning in life: mediating the effects of perceived knowledge of stroke on depression and life satisfaction among stroke survivors Undersöka betydelsen av strokeöverlevandes mening i livet i förhållande till upplevd strokekunskap och psykiskt välbefinnande samt hur sådana processer kan tillämpas i
praktiken för att främja deras psykologiska välbefinnande.
Studiens metod: Kvantitativ Metod för datainsamling:
Skattningsskalor
Urval: 192 Bortfall: 0
Metod för dataanalys: T-
test, Pearsons korrelationer, hierarkiska
regressionsanalyser, Sobel (z) -tester, Bootstrapping-testet.
Resultatet visade att det fanns en negativ koppling till depression vad gällande; upplevd kunskap om stroke, mening i livet och
tillfredsställelse i livet. Dessutom var nedsatt fysisk förmåga negativt relaterat till depression då stroke överlevande med större grad av fysisk nedsättning upplevde lägre tillfredsställelse i livet.
2. Eriksen, S., Gay, C. L., & Lerdal, A. Norge, 2016 Acute phase factors associated with the course of depression during the first 18 months after first-ever stroke
Beskriva förloppet av PSD under de första 18 månaderna efter stroke och undersöka skillnader i förloppet av depressiva symtom i förhållande till kliniska och demografiska
egenskaper i den akuta fasen.
Studiens metod: Kvantitativ Metod för datainsamling:
Data samlades in med hjälp av medicinska journaler samt via intervjuer med
standardiserade frågeformulär.
Urval: 152 Bortfall: 58
Metod för dataanalys:
T-test, chi-square, Envägs- och tvåvägs (ANOVA).
Det visade sig att depressionen under de första 18 månaderna efter stroke var stabil. Patienter med lägre fysisk funktion, inte var anställda vid tiden för stroke och som bodde ensamma uppvisade högre nivå av depression.
