IKT, vad är det?: En studie baserad på pedagogers uppfattningar om digitala verktyg i förskolan

(1)

LÄRARPROGRAMMET

IKT, vad är det?

En studie baserad på pedagogers uppfattningar om

digitala verktyg i förskolan

Frida Andersson

Examensarbete 15 hp Grundläggande nivå Vårterminen 2014

Handledare: Marina Wernholm Examinator: Anne-Mari Folkesson

Institutionen för utbildningsvetenskap

(2)

Linnéuniversitetet

Institutionen för utbildningsvetenskap Arbetets art: Examensarbete, 15 hp

Lärarprogrammet

Titel: IKT, vad är det? En studie baserad på pedagogers uppfattningar om digitala verktyg i förskolan

Författare: Frida Andersson Handledare: Marina Wernholm

ABSTRAKT

Studien handlar om pedagogers uppfattningar och ställningstagande kring begreppet IKT med inrikting på digitala verktyg. Studiens syfte är att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogers uppfattningar om och ställningstaganden kring IKT samt vilken betydelse dessa får för hur digitala verktyg används i förskolan. I studien användes metoden kvalitativ intervju och kvantitativ insamling av data. Det gjordes intervjuer med pedagoger i två förskolor och pedagogerna fick uppskatta sin kompetens och kunskap av digitala verktyg. I resultatet visade det sig att pedagoger inte hade så mycket kunskaper om digitala verktyg men att de fann digitala verktyg som ett bra komplemtent i verksamheten. Pedagogerna använder digitala verktyg till att dokumentera med hjälp av ipad. Det visade sig även att pedagogerna intar olika roller i användandet av digitala verktyg.

(3)

INNEHÅLL

1 INLEDNING ... 1 2 SYFTE ... 2 2.1 Frågeställningar ... 2 3 BAKGRUND... 3 3.1 Definition av IKT ... 3 3.1.1 IKT historia... 3 3.1.2 IKT i förskolan ... 3

3.1.3 Datorn och ipad ... 4

3.2 Dokumentation med hjälp av ipad ... 5

3.3 Pedagogens uppfattningar om IKT ... 5

3.3.1 Den betydelsefulla pedagogen ... 6

4 TEORETISKT RAMVERK ... 7

4.1 Normer ... 7

4.2 Datorn som ovän och datorn som vän ... 7

5 METOD ... 8 5.1 Urval ... 8 5.2 Kvalitativ intervju ... 8 5.3 Kvantitativa data ... 8 5.4 Forskningsetiska principer ... 9 5.5 Genomförande ... 9 5.6 Analys av data ... 9

5.7 Validitet och reliabilitet ... 10

5.8 Metoddiskussion ... 10

6 RESULTAT ... 12

6.1 Pedagogernas uppfattningar om IKT ... 12

6.1.1 Digitala verktyg som ovän ... 12

6.1.2 Digitala verktyg som vän ... 13

6.1.3 Sammanfattning ... 14

6.2 Förskolors arbete med IKT ... 15

6.3 Pedagogens roll... 16

(4)

7 DISKUSSION ... 18

7.1 Pedagogens uppfattningar om IKT ... 18

7.2 Hur förskolorna jobbar med IKT ... 20

7.3 Pedagogens roll... 22

7.4 Pedagogiska implikationer ... 23

7.5 Förslag till fortsatt forskning ... 24

8 REFERENSLISTA ... 25 BILAGA

(5)

1 INLEDNING

Informations- och kommunikationsteknik tar en större plats och har avspeglat sig i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010). I läroplanen för förskolan (Lpfö, 98 rev 2010) står det bland annat att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen, utforska hur enkel teknik fungerar samt utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö, 98 rev 2010 s.10).

Det står även att förskollärare ska ansvara för att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik (Lpfö 98 rev 2010 s.11).

Idag använder sig människor alltmer av digitala verktyg och det är en del av många människors vardagsliv runt om i världen. Hur ser då pedagoger på sin uppgift att arbeta med IKT i förskolan? Under min förskollärarutbildning har det dykt upp funderingar och tankar över hur förskolorna använder sig av informations- och kommunikationsteknik i verksamheten med fokus på digitala verktyg som dator och iPad. På mina verksamhetsförlagda utbildningar har jag märkt att pedagoger inte har haft intresse för digitala verktyg. Jag fick vetskap om att förskolor i kommunen jag bor i har fått ipad, därför vill jag undersöka pedagogers syn på IKT och hur förskolor jobbar med digitala verktyg. Jag vill belysa varför de gör det och vad de anser om sin roll som ledare i IKT- sammanhang.

(6)

2 SYFTE

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogers uppfattningar om och ställningstaganden kring IKT samt vilken betydelse dessa får för hur digitala verktyg används i förskolan.

2.1 Frågeställningar

Vad har pedagogen för uppfattningar om IKT? Hur använder pedagogen IKT och varför? Vad har pedagogen för roll i IKT-sammanhang?

(7)

3 BAKGRUND

I bakgrunden kommer det att skrivas om definitionen av IKT, IKT historia, IKT i förskolan, datorn och ipad, dokumentation med hjälp av ipad, pedagogens uppfattningar om IKT och den betydelsefulla pedagogen.

3.1 Definition av IKT

IKT är förkortningen på information och kommunikationsteknik (Axell, 2013). I arbetet kommer förkortningen IKT att skrivas fram. Buskqvist och Molin (2011) menar att IKT inte bara är ett kunskapsområde utan också ett pedagogiskt verktyg som underlättar och skapar nya möjligheter för människor att komma närmare forskningens praktik. De menar att man lär sig IKT genom att praktisera det, öva. Det saknas fakta och forskning om IKT för att lärare ska få kunskap om IKT, det finns ett stort intresse av användandet av IKT men ingen forskning som kan styrka varför förskolor ska jobba med det (a.a.). Axell (2013) hävdar att de lärare som jobbar med digitala verktyg ska få en aktuell utbildning inom området som ska vara anpassat efter hur samhället ser ut idag och vilka förväntningar som samhället har på förskolan.

3.1.1 IKT historia

Medierådet (2012/13) påpekar att det som kallas nya medier inte är så nytt. Redan på slutet av 1960-talet lanserades internet för första gången vilket är mer än 40 år sedan. När Medierådet (2012/13) genomförde en undersökning gällande barns användande av internet, upptäcktes att användandet tredubblats bland två till tre åringarna samt fem till åtta åringarna jämfört med året 2010 (a.a.). Här i Sverige gick startskottet för användandet av de nya medierna 1994, då politiker talade om den nya informationstekniken (Karlsohn, 2009). På flera förskolor sker det satsningar på att införa och utveckla IKT i förskolor och skolor. En av anledningarna till att det sker en så stor satsning kan ha att göra med att vi går ifrån industrisamhället in i informationssamhället (Almqvist, 2002). Informationssamhälle kännetecknas av att det finns stora mängder information som är lätt att komma åt (Carlgren och Marton, 2004). Lundgren (2011) skriver att de reviderade styrdokumenten för förskolan har inneburit att olika reformer tillkommit som erbjudit lärare att gå fortbildning för att få kunskaper om hur de kan arbeta med IKT i verksamheten (a.a.).

3.1.2 IKT i förskolan

Alexandersson, Linderoth och Lindö (2001) skriver om LärIT, denna studie redovisar hur IKT introduceras i barns liv i förskolan. Det visade sig att barns samspel blir mer lustfullt då barnen fick en mer fördjupad relation mellan sig (a.a.). Stephen och Plowman (2003) hävdar att IKT har en motiverande effekt hos barnen. Alexandersson m.fl (2001) kom även fram till att barns möten med IKT kan vara till hjälp för deras lärande. Dock finns inga entydliga svar eller positiva effekter på vad datorstöd i verksamheten kan ge barnen, men IKT kan öka variationen i verksamheten och göra det mer lättillgängligt för barn och pedagoger (a.a.). Levin (2010) påpekar att lärare ska konfrontera barns användande av digitala verktyg och

(8)

försöka hitta motivationen bortom digitala verktyg eftersom barn sitter mer med digitala verktyg och glömmer bort verkligheten (a.a.). Axell (2013) menar att barn ska få möjlighet att komma i kontakt med digitala verktyg i tidig ålder på förskolan, för att bygga upp barnens nyfikenhet och upptäckarglädje kring digitala verktyg (a.a.).

Det finns tre motiv till IKT utvecklingen. Den första är inlärningsaspekten som handlar om variation i arbetssättet samt relationen mellan barn och pedagog på förskolan. Den andra aspekten är arbetslivsaspekten som handlar om att barn ska bli förberedda på vad som komma skall i arbetslivet. Den tredje aspekten är demokratiaspekten det handlar om att alla barn i förskolan ska få möjlighet att använda den nya tekniken och lära sig använda den (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001; Axell, 2013; Brodin & Lindstrand, 2003). Barn som får ta del av digitala verktyg i tidig ålder och får intresse för det får ett bättre självförtroende när det gäller användandet av digitala verktyg (Axell, 2013).

Jedeskog (1993) skriver att det finns en förskoletradition som sitter i väggarna och som har en avgörande betydelse för verksamheten. Traditioner ger stabilitet i tillvaron samtidigt som den begränsar möjligheten till förnyelser och nytänkande. Axell (2013) menar att man i förskolorna behöver ha en förståelse för relationerna mellan individ-teknik-samhälle och miljö för att inte tekniken i förskolorna ska falla bort.

3.1.3 Datorn och ipad

Edutainmentprogram är spel som kan finnas på datorn eller i en ipad som handlar om att uppmuntra barn till att lära sig nya saker inom olika områden beroende på vad för spel som finns, alltså kan spel ses som ett läromedel (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001; Säljö & Linderoth, 2002). Däremot så fann Plowman och Stephen (2005) att när barn spelar spel, sker inte alltid ett lärande hos dem. Alexandersson, Linderoth och Lindö (2001) fann olika aspekter av dataspel som gynnar barn. Aspekterna är barn utforskar program, kontrollerar program, leker med program, skapar och upplever med program. Med dessa fem aspekter får barn olika kunskaper och upplevelser inom socialkompetens, självkänsla av att ha klara någon uppgift, bygga och konstruera samt får upplevelser av berättelser, sånger och bilder (a.a.). Ljung- Djärf (2004) påvisade att det har blivit vanligt med datoranvändning ute i förskolor. Datorn kan användas i en meningskapande praktik. Ljung- Djärf menar att meningskapandet kan ses utifrån två aspekter som barn erbjuds. Den första är hur pedagogerna förhåller sig till datorn och den andra aspekten är hur pedagoger använder datorn i praktiken. På de förskolor där pedagoger inte har någon datorvana eller är motiverade att använda datorer, uppmuntras inte heller barnen att använda datorn och deras möjligheter till kunskap och utveckling av datorkompetens utvecklas inte och deras meningsskapande blir begränsat.

Nir- Gal och Klein (2004) skriver att barn som blev ledda av pedagoger i datoraktiviteter, utvecklade sin kognitiva förmåga så som abstrakt tänkande, planeringsförmåga och bättre ordförråd. De barn som inte blev ledda av pedagoger i datoraktiviteter utvecklade inte dessa förmågor i samma utsträckning (a.a.).

Klerfelt (2007) menar att datorer har blivit ett verktyg i barns vardag och därför har datorn börjat få en plats i förskolan och pedagoger har börjat visa intresse för barns

(9)

mediakultur, här blir det att införa den nya kulturen och sammanföra den med förskolans praktik. Pedagoger i förskolan ska ge barn möjlighet att bidra till skapande och utvecklandet av sin kultur och lyfter även upp frågan om pedagogers oro att kunna balansera förskolans traditionella verksamheter och förståelsen för barns mediekultur (a.a.). Medan Jedeskog (1993) tidigt påpekade att datorn skulle ses som ett komplement till den traditionella förskoleverksamheten.

Niemi (2013) menar att iPad är ett användbart verktyg som både pedagoger och barn kan arbeta med. Att använda iPad i verksamheten menar Niemi, bjuder in till samspel och samarbete genom att sitta tillsammans runt iPaden och arbeta.

Gällhagen och Wahlström (2013) skriver om olika appar, en app är en förkortning av application som betyder programvara, som förskolor kan använda sig utav vid olika temainriktade aktiviteter. Med hjälp av apparna kan barnen få en bredare förståelse för just det tema förskolan jobbar med för tillfälligt. Gällhagen och Wahlström (2013) menar att pedagogen själv ska pröva och testa innan barnen får ta del av ipaden. Låta barnen vara med och att som pedagog ställa sig frågan vad kan jag göra tillsammans med barnen med denna appen? För en bra app sätter en pedagogs tankar i rörelser (a.a.).

3.2 Dokumentation med hjälp av ipad

Monica Niemi (2013) skriver om ipadens möjligheter med att dokumentera barn och verksamheten genom att hitta rätt appar att jobba med för att kunna föra dokumentationer. I boken ger Niemi (a.a.) inspiration om hur pedagoger kan använda och jobba med olika dokumentationsappar som finns tillgängliga. Niemi (a.a.) menar att ipad är ett verktyg som förenklar barns och pedagogers arbetssätt med att dokumentera verksamheten.

3.3 Pedagogens uppfattningar om IKT

Det är pedagogers värderingar om IKT och vad för strategier pedagogen har för användandet av IKT som styr pedagogens användning av IKT. För att kunna ändra och se vad för attityd och värderingar pedagogen har menar Bie (2009) att pedagoger ska göra reflektioner över sig själva i olika situationer i förskoleverksamheten för att kunna se och förstå hur pedagogen själv tänker och har för attityd, detta kan hjälpa pedagogen att ändra sin attityd och värderingar i förskoleverksamheten. Axell (2013) menar att pedagoger ska bli erbjudna att gå på fortbildning i teknik eftersom de kunskaper pedagogerna har av IKT påverkar barnen till vilken attityd och kunskap de får av IKT.

Axell (2013) och Löfström (2012) menar att pedagoger har olika syn på vad som ingår i begreppet teknik. Det blir ofta en förvirring rörande förhållandet mellan teknik och naturvetenskap då det blir svårt att skilja de båda ämnesområdena från varandra. Axell (2013) menar att om inte förskolans personal vet vad teknik är finns en risk att barns lärande i området teknik försämras. Författaren menar att det i förskolans läroplan finns många skrivningar som belyser vikten av användandet av IKT i förskolan. Forsling (2011) menar att digitala verktyg oftast väljs bort i förskoleverksamheter eftersom pedagogerna inte har den kompetensen eller intresset

(10)

för digitala verktyg som behövs, detta kan resultera i att barn inte får motivation och kompetens att använda sig av digitala verktyg.

Löfström (2012) fann att vissa lärare betraktar IKT som något positivt och vill introducera IKT tidigt i barns användande av teknik medan andra betraktar IKT som något negativt som inte får dominera i verksamheten(a.a.). Många pedagoger finner IKT som ett bra komplement att använda i verksamheten och många barn tycker att det är intressant att arbeta med IKT. Det är pedagogens intresse, kunskap och utbildning som påverkar användandet av IKT i förskolans verksamhet (Hallberg, 2012;Högenberg & Körner, 2008; Ternström, 2010).

Forsling (2011) menar att de pedagoger som jobbar med IKT har stor kompetens inom området, medvetenhet och tydliga mål för arbetet med digitala verktyg. Elsaadani (2013) menar att barn och pedagoger som har mycket erfarenhet av IKT har positivare tankar om IKT (a.a.). Som pedagog är det centralt att se och tro på den interaktiva lärandemiljöns möjligheter detta gynnar lärarens kompetens inom digitala verktyg, som i sin tur gynnar barn att utveckla sin kompetens inom digitala verktyg (Forsling, 2011). Axell (2013) fann att pedagoger ser barns lärande i teknik som en linjär process, fast det inte är så barn lär sig eller hur ett skapande går till. Det som pedagoger ska fokusera på enligt Axell (2013) är processen, system och generisk kunskap. Det som är pedagogens uppgift är att hjälpa barnen att utveckla sin kompetens inom digitala verktyg för att kunna uttrycka och beskriva sina tankegångar (a.a.).

Högenberg och Körner (2008) fann i sin studie att lärare såg ett hinder av att använda IKT, det var att det inte fanns tillräckligt med tid och resurser att använda sig utav IKT.

3.3.1 Den betydelsefulla pedagogen

Den planering som pedagogen gör i sin verksamhet kommer att påverkas av vilken syn pedagogen har på barn, lärande samt på kunskap. Det är pedagogens uppgift att skapa och planera tillfällen i verksamheten som lockar och stimulerar barn till utveckling och lärande. Det är pedagogens ansvar att se till att lärandet blir en naturlig del av vardagen på förskolan, att fånga upp vad barn är intresserade av och som berör dem, tänder det barns nyfikenhet och då sker lärande (Åberg, Lenz Taguchi, 2005).

Emilsson (2008) menar att en pedagog både har en stark och en svag lärarkontroll. Det handlar om hur pedagogen uppfattar, bemöter och förhåller sig till barn. När pedagogen går in och antar den starka kontrollen är pedagogen den som planerar verksamheten efter sina egna perspektiv. När pedagogen har den svaga lärarkontrollen planerar pedagogen tillsammans med barngruppen och låter dem vara delaktiga. När den svaga lärarkontrollen finns, kan barnen vara med på sina villkor vilket gör att barnen känner delaktighet i sammanhanget (a.a.). Detta kan jämföras med det Thornberg (2011) skriver, han kallar dessa för den autoritära (stark lärarkontroll) och den demokratiska (svag lärarkontroll). Dessutom skriver Thornberg (a.a.) om låt gå ledaren som låter allt ansvar vara på gruppmedlemmarna och läraren deltar inte själv i gruppaktiviteter.

(11)

4 TEORETISKT RAMVERK

Här kommer det att redovisas om vad denna studie har för teoretiska ramverk.

4.1 Normer

Normvetenskap handlar om att förstå vad som är drivkraften bakom människors handlande. Norm som begrepp kan ses utifrån den förmedlade länken mellan det som verkligen är och det som är önskvärt. Normen kan handla om att det är ett ställningstaganden om hur vi bör handla i olika situationer som uppstår i vår vardag (Hyden, 2002).

Elmeroth (2012) skriver om modellen isberget. På isberget finns det olika nivåer, det är den synliga delen och den delen som inte syns. På toppen av isberget (synliga delen) är talet om någonting eller någon, det som inte syns är bland annat värderingar och normer som spelar en roll om hur man som pedagog kan samspela och förhålla sig tillsammans med barnen. Dolk (2013) menar att normer och makt hör ihop och de båda faktorerna påverkar varandra som vi människor medvetet eller omedvetet anpassar våra viljor och tankesätt efter.

4.2 Datorn som ovän och datorn som vän

Lindahl och Folkesson (2012) har delat in datorn i två olika kategorier som handlar om datorn som ovän och datorn som vän. Senare i arbetet kommer dessa begrepp att kallas för digitala verktyg som ovän och digitala verktyg som vän.

Lindahl och Folkesson (2012) fann i sin artikel olika normer som styr användandet av datorer i förskolan, dessa normer finns med i förskolans läroplan (Lpfö 98 rev 2010). Barnet som medborgare innebär att barnet är en del av samhället, det kompetenta barnet handlar om att se barnets kunskaper och kompetenser. Det självständiga barnet handlar om att pedagogen ser barnet som självständigt, en egen person. Det aktiva barnet är aktiv i olika processer, ställer frågor och är nyfiken. Det deltagande barnet är de barn som deltar i olika aktiviteter och visar intresse för det på olika sätt (Lindahl & Folkesson, 2012).

I datorn som en ovän ses barnet som deltagande och självständig vilket kan vara en nackdel för barns användande av datorer i förskolan. Det kan vara en nackdel att barn får mycket hjälp eller inte någon hjälp alls av den vuxne med att läsa och lösa olika problem, det blir lärarens uppgift att hitta balansen mellan barns självständighet och guidningen i datoranvändandet. Får barn inte hjälp i datoranvändandet kan datorn bli en ovän för att de inte fått tillräckligt med kunskaper (a.a.).

I kategorin datorn som vän förekommer det mest av tre utav normerna mer än två andra och de som förekommer mest är barnet som medborgare, det kompetenta barnet och det aktiva barnet. I datorn som vän utgår den vuxna ifrån barnets perspektiv och idéer (a.a.).

(12)

5 METOD

I metoddelen kommer det att framföras om urval, kvalitativ intervju, kvantitativ data forskningsetiska principer, genomförande, analys av data, validitet och reliabilitet samt metoddiskussion.

5.1 Urval

I studien ingick två förskolor och nio pedagoger. Förskolorna finns i södra Sverige. Ett bekvämlighetsurval gjordes eftersom förskolorna nyligen köpt in ipad. En variant av bekvämlighetsurval gjordes även, det var en förskola med samma förskolechef som även de köpt in ipad, detta kallar Trost (2005) för snöbollsmetoden. Trost (2005) skriver att bekvämlighetsurval handlar om att man gör det lätt för sig och så att säga tar vad man har. I detta fall kände jag till personalen på förskolan och kunde fråga dem om de var intresserade av att delta. Den andra förskolan valdes när jag startat intervjuerna på den första och vid intervjuerna fick veta att även den andra förskolan köpt in ipad. Deltagare i studien är nio pedagoger, två barnskötare och sju förskollärare. Pedagogerna har jobbat mellan 2 och 30 år i förskoleverksamheten.

5.2 Kvalitativ intervju

Syftet med studien var att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogers uppfattningar om och ställningstagande kring IKT samt vilken betydelse dessa får för hur digitala verktyg används i förskolan, användes kvalitativ intervju som metod av insamlingen till dataunderlag i undersökningen. En kvalitativ intervju har formen av ett vanligt samtal där det ställs öppna frågor och den som blir intervjuad berättar om sina erfarenheter, tankar och åsikter kring ett fenomen (Trost, 2005). Kvalitativ data är av visuella bilder och former av ord, antingen skrivna eller talande (Denscombe, 2013). Lantz (2007) menar att kvalitativ analys är beskrivande, det är en beskrivning om det som intervjuaren ställer frågor om. Denscombe (2013) menar att intervjuer inte bara är konversationer mellan två parter som i detta fall var intervjuare och den som intervjuas utan också om kunskap och antagande om ett specifikt ämne som intervjun berör (a.a.). En kvalitativ intervju liknar ett vanligt samtal men det finns ett bestämt fokus i samtalet där intervjuaren bestämmer vart fokusen ska hamna. I en kvalitativ intervju är det öppna frågor som ska ställas (Kihlström, 2008).

5.3 Kvantitativa data

I denna studie användes även kvantitativa data som har formen av siffror (Denscombe, 2013). Pedagogerna i studien fick uppskatta sina kompetenser och erfarenheter kring digitala verktyg i verksamheten, på en skala mellan 1-10. Då 1 är jag har inga kompetenser och erfarenheter kring digitala verktyg och 10 är jag har mycket goda kompetenser och erfarenheter kring digitala verktyg. Varför det i studien användes kvantitativ data var för att se vad pedagogerna ansåg sig ha för kompetenser och erfarenheter kring digitala verktyg.

(13)

5.4 Forskningsetiska principer

De etiska principerna ska fungera som vägledning i en studie som personer gör. Det finns fyra krav som ska tas tillvara på när det ska genomföras en undersökning. Det första kravet är informationskravet, den som ska forska ska informera de som ska ingå i undersökningen om vad undersökningens syfte är. Det andra kravet är samtyckeskravet, de som ingår i undersökningen får själva bestämma om de vill medverka i undersökningen. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet, det handlar om att i studien ska det inte framgå vilka personer som medverka i studien. Det fjärde kravet är nyttjandekravet, att det som skrivs i undersökningen kommer endast att användas i undersökningen (Björkdahl Ordell, 2008). Förskolorna blev informerade om de forskningsetiska principerna som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Björkdahl Ordell, 2008). Innan intervjuerna informerade jag den enskilde personen som kom in i rummet där jag gjorde intervjuerna, om de forskningsetiska principerna, så att alla deltagare skulle få ta del av den informationen.

5.5 Genomförande

I studien blev två förskolor kontaktade på telefon och blev där informerade om vad studien skulle handla om och gick ut på. Förskolorna bjöd in till intervjuer på de tider som passade dem. Innan intervjuerna gjordes var förberedelserna att läsa om intervjuer och hur en lyckad intervju kan se ut och hur den som ska intervjua ska förhålla sig i samtalet med den som intervjuas.

Jag valde att intervjua en person i taget för att få ta del av dennes tankar och åsikter av IKT. Samtalen med intervjupersonerna spelades in via ljudupptagning av en mobiltelefon. Mobiltelefonen lades under ett papper så att intervjupersonen och intervjuaren inte skulle titta på mobiltelefonen och inte skulle bli distraherad av mobiltelefonen under intervjun. Efter det började intervjun med att det ställdes frågor till pedagogen om dennes erfarenheter, barnsyn och om de har sett några förändringar gällande pedagogiska verktyg.

När pedagogerna svarat på frågorna gick intervjun över till studiens syfte och frågeställningar. Inför varje ny frågeställning informerades pedagogerna att nu kommer frågorna handla om pedagogers tankar kring IKT, hur förskolor jobbar med IKT samt vad är pedagogens roll i användandet av IKT. På en fråga skulle intervjupersonerna uppskatta på en skala mellan ett och tio, hur mycket kunskaper och erfarenheter de anser sig ha av IKT i förskoleverksamheten. Detta fylldes i på ett papper som var numrerade ett till tio.

5.6 Analys av data

I undersökningen gjordes nio intervjuer med pedagoger på två förskolor. Sammanlagt varade alla intervjuer i 127 minuter och det som var mest användbart uppskattas kring 77 minuter. Alla intervjuer lyssnades på och transkriberades. Jag lyssnade efter vad som var mest relevant till min undersökning och som hörde ihop med syftet och frågeställningarna. Sedan valdes det att klippa ut de skrivna svaren för att de skulle kunna sorteras efter de aktuella frågeställningarna. Efter sorteringen kunde jag se resultat.

(14)

I den kvantitativa data fick pedagogerna svara på vad de ansåg sig ha för kompetenser och erfarenheter kring digitala verktyg. Deras svar fylldes i på ett papper som var numrerade ett till tio.

5.7 Validitet och reliabilitet

Validitet handlar om att studera det man har för avsikt att studera. För att nå en hög validitet behöver man kontrollera och har en kritisk syn på sitt material. Validitet menas med att empirin som samlas in och att metoden som används i studien är riktiga, alltså om de är trovärdiga och pålitliga (Denscomde, 2013). I denna studie handlar det om intervjufrågorna, dessa är diskuterade och det har även gjorts förändringar.

Reliabilitet handlar om pålitlighet, att man kan lita på resultatet som man får fram (Denscomde, 2013). Vid en intervju är det enligt Trost (2005) viktigt att man utgår från samma frågor. En faktor som påverkar reliabiliteten är om man spelar in intervjun. Man får med allt som sagts och kan lyssna på det igen.

5.8 Metoddiskussion

I undersökningen gjordes det kvalitativa intervjuer med nio pedagoger fördelade på två förskolor, jag var tacksam över att det var så många pedagoger som vile ställa upp. Det gjordes även en mindre insamling av kvantitativ data.

Tidigt i intervjun märktes det att många inte förstod begreppet IKT, vilket ledde till att istället för att använda begreppet IKT sades det istället digitala verktyg, detta verkade vara mer bekant för pedagogerna. I studien användes det kvalitativa intervjuer för få svar på frågeställningarna och jag kände att det var bra att använda intervjuer med öppna frågor.

I intervjun kunde jag och den intervjuade, föra diskussioner gällande IKT och den intervjuade kunde ställa frågor om det var något som var oklart med frågan som jag ställde till dem. I intervjun intervjuades en person i taget eftersom jag ville höra den enskildes uppfattningar och ställningstagande om IKT. Detta kände jag var ett bra sätt men jag kunde ha intervjuat i grupp med de personer som jobbar tillsammans i ett arbetslag, för att se hur det arbetslaget tänker om IKT i verksamheten. Att göra intervjuer med arbetslaget hade kunnat ge mig en bredare förståelse av att kunna se på digitala verktyg på olika sätt och att det kanske hade blivit en diskussion mellan arbetslaget då fler tankar hade kommit fram.

Lantz (2007) menar att innan intervjun ska intervjuaren göra upp en plan på hur intervjun ska gå till, hur intervjuaren ska inleda intervjun, ställa frågor i en logisk ordning samt att sammanfatta intervjun för att visa intervjupersonen hur intervjuaren har uppfattat intervjupersonens svar och att visa att intervjun börjar ta slut. Innan intervjuerna gjordes det upp en plan med frågor som skulle ställas till pedagogerna (bilaga). Intervjun inleddes med en personlig fråga vilket kändes bra för alla som ingick i studien, dock var de några som fastnade i tankarna på en fråga om deras pedagogiska roll. I studien gjordes det inga sammanfattningar på hur intervjuaren uppfattade pedagogernas svar. Det ska finnas tillräckligt med tid för intervjun både för den som intervjua och den som ska bli intervjuad (Lantz, 2007). Detta är något

(15)

som jag anser fanns för pedagogerna. Däremot förekom det vid några tillfällen att det var sjuk personal och inga vikarier. Jag gjorde intervjuer under min verksamhetsförlagda utbildning, då gjordes intervjuerna när det fanns tid att kunna sitta ner och prata.

I studien gjordes ett skattningsschema där pedagogerna fick uppskatta sin kunskap och kompetens kring IKT. Detta ansåg jag vara intressant eftersom många uppskattade sin kunskap och kompetens.

(16)

6 RESULTAT

Här kommer resultatet att redovisas av det som kom fram under intervjuerna med pedagogerna på förskolorna. Resultatet delas in efter frågeställningarna i studien.

6.1 Pedagogernas uppfattningar om IKT

Av intervjuerna som gjordes framkom det att IKT och digitala verktyg underlättar arbetet i förskolan för pedagogerna. Det är ett hjälpmedel som hjälper personal, barn, föräldrar och chefer att se utvecklning i verksamheten och det blir en tydlighet i vad förskolorna gör i vardagen. Det som förskolorna främst använder ipad till är att göra dokumentationer.

Just med dokumentation och det har kommit så starkt i läroplanen att vi ska dokumentera och då är det jätte bra att använd sig utav det.

Det är då pedagogerna som använder iPad mest och pedagogerna uppfattar att de är allmännt dåliga på att använda IKT i verksamheten tillsammans med barnen.

Jag är inte jättebekväm med det. Använder det inte tillsammans med barnen. Inte på ett pedagogiskt sätt gör jag inte det. Det har ju säkert med mitt intresse med att jag inte har satt mig in i det.

I en fråga fick pedagogerna uppskatta hur mycket kunskaper och kompetenser de anser sig ha av digitala vertyg. Mellansnittet ligger runt fem och sex på en skala mellan ett och tio. Pedagogerna uppskattade sin förmåga och det var några som ansåg att de låg högt på skalan.

6.1.1 Digitala verktyg som ovän

Det som syns tydligt ifrån intervjuerna är att pedagogerna säger att digitala verktyg inte får ta över verksamheten. De menar att leken är en central del i barns vistelse på förskolan och att leken snabbt kan förstöras när pedagogen tar upp ipaden för att

0 1 2 3 4 5 6 7

pedagogers kunskap och kompetens

(17)

dokumentera barnen i leken. Det är en pedagog som säger att hen gärna använder kameran när hen ska dokumentera en lek så att barnen inte ska bli störda. Hen menar att kameran är barnen mer vana vid än ipaden och att kameran är mindre än ipaden.

Jag är rädd att det tar överhand, att intresset för böcker försvinner att man inte kan läsa en vanlig bok att det måste röra sig å ja. Att visa filmer istället. Böcker får inte försvinna å leken får inte försvinna för att de ska trycka på den här. Så det gäller att hitta en balansgång med.

Något som en del av pedagogerna pratade om i undersökningen var att det tar lång tid att få in datorn i verksamheten. Någon menade att det kan ha att göra med i vilken generation man är uppvuxen i och att det påverkar att föra in arbetssättet med digitala verktyg i förskoleverksamheten. De menar att det ska finnas ett syfte med varför de jobbar med datorn och iPaden. Vidare hävdar pedagogerna att det är svårt att hitta bra appar som är lärorika och roliga att använda för barnen. De menar att de inte bara kan ladda ner en app utan att veta vad syftet med att använda appen är. Någon pedagog pratar om att hen inte riktigt vet hur man kan utnyttja ipaden fullt ut och vill lära sig mer hur man kan använda ipaden i verksamheten.

Ja, att man skulle, det finns ju så mycket mer man kan använda paddan till som jag inte vet hur man utnyttja och så att man håller sig uppdaterad och går någon utbildning och så hade det varit bra. För det finns otaliga appar som man kan göra olika saker med, man kan göra filmer och allt möjligt. Å nu är man bara inne och petar i olika saker det finns ju så mycket mer som man behöver fördjupa sig i.

Det framkom att pedagogerna anser att barn inte får det sociala när barnen sitter och spelar på ipaden. En annan säger att det negativa med ipaden är att barn blir stillasittandes och blir matade av olika intryck ifrån digitala verktyg. Det framkommer även att många pedagoger anser att det inte behövs så mycket digitala verktyg i förskolan för att det har många barn hemma och då behöver barnen inte det i förskolan också, då det deltagande och självständiga barnetinte kommer fram i verksamheten.

ehm, jag vet ju att många barn gör det väldigt mycket hemma, så jag tycker att man inte behöver det jättemycket på förskolan.

Någon pedagog pratar om att de inte har så mycket fakta och kunskaper på om strålning som finns påverkar barnen negativt eftersom de då har blivit utsatt för detta i tidiga år.

6.1.2 Digitala verktyg som vän

I intervjusvaren kommer det fram att pedagogerna ser en stor potential att använda digitala verktyg tillsammans med barnen men att förskolan inte använder ipaden så ofta som de hade velat göra. Då pedagogen pratar om att det kompetenta barnet kommer fram genom att barnen själva får söka och undersöka och att pedagogen blir den medforskande pedagogen i sammanhanget med användandet av digitala verktyg. Pedagogen menar att ipaden ger barnen utmaningar att man kan ha en dialog och kunna diskutera med barnen vad det är som händer i ipaden, det aktiva barnet. Genom att använda ipaden kan barnen få kunskaper och lärande om språk och matematik. Pedagogen ser att barn är intresserade av att använda ipaden i verksamheten.

(18)

Hade man varit flitig med den så hade det ju blivit oändliga med möjligheter tillsammans med barnen, det är just det här med kompetenta barnet att söka, finna själva att man blir medforskande och så.

En liten del av pedagogerna poängterade att ipaden lockar till samarbete och bjuder in till delaktighet och att barnen kommer på egna strategier på hur de kan använda och utnyttja ipaden. Någon pedagog påstår att barnen får utveckla sin finmotorik av att använda ipaden.

Några av pedagogerna pratade om att det är så som samhället ser ut idag att det finns en stor tillgång till digitala verktyg och att skolan senare kräver att barn ska kunna söka kunskap och att det då är en fördel att barn får använda sig av digitala verktyg i förskoleverksamheten, barnet som medborgare. Någon pedagog poängterade att det är hens uppgift att ge alla barn förutsättningar att använda digitala verktyg eftersom alla barn inte har dator eller en ipad hemma. Det gör hen för att dessa barn också ska få en möjlighet att utveckla den digitala kompetensen.

Jag ska ge dem barn som inte har de förutsättningarna hemma för alla har ju inte ens dator då brukar jag passa på när det är lite lugnt att det barnet får sitta med paddan. För att ska man hänga med i samhället måste man ge alla barn samma förutsättningar. För det krävs en medvetenhet till varför man använder det å så.

Som i citatet ovanför pratar pedagogerna om att det krävs en medvetenhet till varför förskolan ska använda digitala verktyg i förskola och detta är något som alla pedagoger är rörande överens om men att de själva inte har ett klart syfte till varför de ska använda digitala verktyg. Några har sagt att det är för att det står i läroplanen att vi ska använda oss av olika tekniker i praktiken.

Pedagogerna anser att det är enkelt att använda ipaden. De kan ta med den på en utflykt och göra en dokumentation direkt i ipaden och att de kan skicka dokumentet till sin mail och skriva ut den senare när de har kommit tillbaka. Istället för att senare på eftermiddagen gå tillbaka till barnet och fråga vad det var de gjorde på utflykten. De tycker det är lättare med att slippa att plocka ut bilder ifrån kameran då de måste koppla in kameran i datorn och sedan leta upp rätt bild, att använda ipaden sparar de tid att dokumentera barnen och att man kan ge dokumentationen till barnen med en gång.

När man går ut, man kan göra dokumentationen direkt och sen skicka den till sin mail så man kan skriva ut den, så så är det ju enklare. Än att man ska sitta och plocka ut bilder ifrån en kamera och in och sen skriva ut den så det är ju enkelt, när det fungera.

6.1.3 Sammanfattning

I undersökningen visade det sig att pedagoger anser att digitala verktyg inte får ta över verksamheten utan att digitala verktyg ska användas med måtta. Pedagogerna uppskattade sina kompetenser och erfarenheter av digitala verktyg kring 5-6 på en skala mellan 1-10.

Att införa digitala verktyg i verksamheten verkar ta lång tid, dels kan det bero på att pedagogerna inte har ett klart syfte med varför de ska jobba med digitala verktyg och de vet inte på vilket sätt de vill jobba med det. Någon pedagog pratade om att hen tror att det har att göra med i vilken generation man tillhör som person och att det kan påverka på vilket sätt digitala verktyg kan inplanteras i verksamheten.

(19)

Det skiljer sig mellan pedagogernas sätt att se på digitala verktyg och det har med barns användande av digitala verktyg, då någon pedagog menar att barn inte får det sociala med sig, de blir stillasittandes, matade av intryck och att vi vet inte på vilket sätt strålningen påverkar barnen. Vidare påstår andra pedagoger att barn utmanas av att använda digitala verktyg, deras finmotorik utvecklas, det kompetenta barnet kommer fram, digitala verktyg lockar till delaktighet och att barn får samarbeta. Andra pedagoger påstår att det inte behöver använda sig utav digitala verktyg i verksamheten eftersom många barn använder det i hemmet. Någon annan pratar om att samhället förändras och att skolan har förväntningar på att barn ska ha kunskaper och kompetenser inom det digitala området. Detta är som någon pedagog säger att det är pedagogernas uppgift att alla barn ska få den möjligheten på förskolan att utveckla den digitala kompetensen. Det alla pedagoger är överens om är att det är enkelt och smidigt att använda ipaden i verksamheten.

6.2 Förskolors arbete med IKT

Det som syns tydligast i intervjusvaren är att förskolan jobbar med IKT och digitala verktyg främst genom att dokumentera verksamheten. Det framgår att förskolorna inte har ett bestämt syfte till varför de jobbar med digitala verktyg.

Vi använder den mest till dokumentation då. Med appar, tittar på film, söker information. Så det är på det viset.

6.2.1 Digitala verktyg som ovän

Det framgår att pedagogerna inte har ett bestämt syfte till varför de jobbar med digitala verktyg i verksamheten. Pedagogerna använder inte digitala verktyg tillsammans med barnen utan det är mest personalen själva som använder digitala verktyg till att dokumentera barnen. I intervjuerna pratar pedagogerna om att de finner det svårt att hitta appar som är meningsfulla till barnen så att det blir en utmaning i deras utveckling och lärande.

Alltså vi arbetar inte jätte mycket med det, enligt mitt tycke. Men det är ju mest personalen som utnyttja det som till dokumentation. Ehm det inte jätte ofta barn använder det som ett verktyg, faktiskt.

Pedagogerna säger att de skulle vilja ha mer tid att sitta och lära sig själva mer om digitala verktyg så att de ska bli vana och bekväma, men att det inte går. De skulle också vilja sitta mer med barnen när de sitter med ipaden, det deltagande barnet samt det självständiga barnet kommer inte fram här.

Så är det ju ett bra verktyg, sen ska man inte lämna över ipaden till barnen själva utan sitta med barnen om det finns möjlighet

Det framkom även att pedagogerna anser att digitala verktyg har barnen hemma så att det behöver barnen inte på förskolan, utan då tar pedagogerna hellre fram en bok.

Jag skulle vilja gärna ta in ett barn i taget och visa bilder och hjälpa dem. Tiden är ju inte, det är ont om tid för man måste hela tiden vara bland barnen. Vist man kan gå undan och sätta sig med två barn och så.

(20)

6.2.2 Digitala verktyg som vän

I intervjusvaren kan man utskilja att pedagogerna jobbar med digitala verktyg genom att dokumentera, använder appar, tittar på film, skapar film och söker information om det barnen har en fundering kring ett speciellt ämne, det aktiva barnet. Det är någon som använder ipaden på vilan för att istället för att läsa en bok visar hen en film som hen och barnen diskuterar senare om. Det är filmer som barnen känner sig bekanta med. Någon pedagog menar att barnen känner sig mer bekväma och det är mer naturligt att pedagogen tar kort på dem med ipaden än med digitalkameran som pedagogen upplever det som att den stör mer. Någon pedagog säger att barnen är så medvetna om att man kan gå in på datorn och ipaden för att söka fakta, då blir pedagoger medforskare, det kompetenta barnet.

Så att ibland när något samtal dyker upp så försöker vi söka eller att de har hittat ett djur ute och söker vad det är för någonting, ta kort på det.

En pedagog använder sin mobiltelefon i samlingar så hen spelar in sig själv. Det gör hen för att reflektera över sig själv i gruppen och att även dokumentera sig själv för att utvecklas och hitta ny möjligheter att utvecklas.

6.2.3 Sammanfattning

I studien visade det sig att förskolorna inte har ett syfte om varför de jobbar med digitala verktyg i verksamheten. Det framkom även att förskolorna inte använder digitala verktyg med barnen, bara vid enstaka tillfällen som pedagogerna gör det. Det som pedagogerna finner svårt är att hitta appar som de kan använda sig av i verksamheten. Det är pedagoger som vill lära sig men anser att de behöver mer tid att lära sig och få kunskaper i ämnet, samtidigt vill pedagogerna sitta mer med barnen när de använder de digitala verktygen. Det som pedagogerna använder digitala verktyg är till att dokumentera. Det är någon pedagog som använde digitala verktyg för att reflektera över sig själv.

6.3 Pedagogens roll

Från intervjuerna kommer det fram olika svar och olika sätt att se på sin roll i IKT-sammanhang. Vissa tolkade frågan som vad hen har för uppgift i användandet av digitala verktyg medan andra tolkade det som vilken pedagogisk roll de intar i sammanhanget med digitala verktyg.

6.3.1 Digitala verktyg som ovän

I studien framkom det att personalen på förskolorna inte riktigt hade funderat över vilken roll de antog i användandet av digitala verktyg och synnerligen inte med ipad. Det var någon pedagog som menade att barnen får pröva själva tills de har listat ut själva hur de ska göra i exempelvis ett spel, det självständiga barnet.

Leda, ska styra. Fast när de spelar så får de spela själva, och då får de trycka tills de vet vad de ska göra. Fast däremot om de ska söka efter grejer då är man mer en ledare. Men spela får de göra, jag kan hjälpa till att klicka fram spelen men sen får de sitta själva. Eller att de tar hjälp utav en kompis.

(21)

6.3.2 Digitala verktyg som vän

Alla pedagoger ansåg att de antog en roll i användandet av digitala verktyg. Någon antog den demokratiska rollen, betraktaren, medforskande, medhjälparen och ledaren, barnet som medborgare, det kompetenta, det deltagande och det aktiva barnet.

Det är ju demokratisk roll, det ju det här med att jag utvärdera mig själv. Jag vet inte om jag kan kalla det roll. Ja men alltså med barnen är det demokratiskt när jag sitter med ett barn kan jag bli betraktaren som tar steget tillbaka och så se hur barnet jobbar med verktyget.

När jag själv använder det så är det mitt verktyg om man säger så för dokumentationen. När barnen använder det så är det ju jag som blir medutforskande istället.

Med barnen tycker jag att jag ska vara den ledande så att säg, den informativa som talar om hur det fungera och vad jag förväntar mig.

Vissa av pedagogerna pratade om ansvarsroll, vilken roll de har i arbetslaget. Någon var ansvarig att sköta de digitala verktygen, någon ansåg sig vara den som driver på att kollegor ska använda digitala verktyg och någon ansåg att den har en roll som ansvarar för fotografering.

Min roll, det beror på alltså. Jag fotar, jag söker information med barnen. Det är så jag har använt den och gjort pik collage som när någon har fyllt år.

Eh, jag använder mig utav det och jag tycker att det är positivt. eh, sen så förespråkar jag det…. Jag tror jag är positiv till det att det upplevs som det…. Men för arbetslaget är det positivt att jag vill framåt med det, jag vill jobba med det.

6.3.3 Sammanfattning

När pedagogerna skulle svara på frågan vad de antog och ansåg om sig roll i digitala sammanhang kom det många olika svar och tankar om sin roll i användandet av digitala verktyg i verksamheten. Majoriteten av pedagogerna hade inte tänkt på vad de antog för roll och behövde fundera. De kom fram till de antog en demokratisk roll, medhjälparen, medutforskande och den ledande rollen. Vissa pedagoger samtalade om vilken roll de ansåg sig ha i arbetslaget när det gäller användandet av digitala verktyg.

(22)

7 DISKUSSION

Här kommer diskussionen som grundar sig på resultatet samt bakgrunden i detta arbete. I slutet av diskussionen kommer det att redovisas om pedagogiska implikationer och förslag till vidare forskning.

7.1 Pedagogens uppfattningar om IKT

Axell (2013) och Löfström (2012) hävdar att pedagoger har olika syn på begreppet teknik och dess innebörd. Detta är något som kommer att komma fram här nedanför i texten. Pedagogerna i studien fick uppskatta sina kunskaper och kompetenser i användandet av digitala verktyg i verksamheten. Det framkom att pedagogerna uppskattade sina kunskaper och kompetenser mellan fyra och sju på en skala mellan ett och tio. Det intressanta är att pedagogerna uppskatta rätt så högt i skalan men senare pratar de om att de inte har tillräckligt med kunskaper att använda digitala verktyg i verksamheten. Jag tror att det kan beror på att de inte vet hur de ska använda digitala verktyg tillsammans med barnen och de har inte ett bra argument till varför de ska använda digitala verktyg i verksamheten.

7.1.1 Digitala verktyg som ovän

Löfström (2012) fann två aspekter att se på IKT och ett av dem är att lärare ser på IKT som något negativt som inte får dominera i verksamheten. Detta kan man dra en parallell mellan det pedagogerna sa i studien, att ipaden inte får ta överhanden och inte får dominera i verksamheten. Pedagogerna i studien anser att leken är en central del i förskolepedagogiken. Detta kan ha att göra med förskoletraditionen som råder i verksamheterna, Jedeskog (1993) menar att det ger stabilitet i tillvaron vilket i sin tur kan vara en avgörande faktor i användandet av digitala verktyg i förskolan. Levin (2010) säger att barn glömmer bort verkligheten när de sitter med digitala verktyg. Detta berättar pedagogerna i studien om, att barn glömmer att leka när ipaden kommer fram. För att ipaden ska användas på ett, för barnen, utvecklande sätt, behövs det medvetna pedagoger som har ett klart syfte till varför de jobbar med digitala verktyg samt vad de vill åstadkomma med det i verksamheten tillsammans med barnen (Forsling, 2011). I min studie kom det inte fram att pedagogerna på förskolorna hade ett syfte till varför de ska jobba med digitala verktyg. Anledningen till det kan vara att de inte har haft digitala verktyg så länge i verksamheten samt att de saknar kompetens och intresse för det. Forsling (2011) menar att pedagoger som saknar kompetens och intresse inom digitala verktyg ofta väljer bort att jobba med digitala verktyg, detta kan leda till att barn tappar intresset för att använda sig av digitala verktyg (a.a.). De barn som vistas i verksamheter som inte får ta del av digitala verktyg kommer att hamna efter i samhällsutvecklingen då samhället idag har förväntningar på att barn ska ha erfarenheter och kunskaper av digitala verktyg (Alexandersson m.fl, 2001; Axell, 2013).

I studien framkom det att pedagoger anser att barn blir stillasittande och matade med intryck ifrån ipaden. Vidare menar de att barn inte behöver använda digitala verktyg i förskolan eftersom det är många barn som använder det i hemmet. Ljung- Djärf

(23)

(2004) menar att meningsskapandet med digitala verktyg kan ses utifrån två aspekter som barn erbjuds i förskolan. Det är hur pedagogen förhåller sig till digitala verktyg och den andra aspekten är hur pedagogen använder sig av digitala verktyg. Eftersom det var några pedagoger i studien som ansåg att digitala verktyg inte behövs i verksamheten använder dessa pedagoger inte digitala verktyg så mycket i verksamheten. När pedagogerna inte har intresse för digitala verktyg uppmuntras inte barnen till att använda digitala verktyg, detta leder till att barns utveckling och lärande av digital kompetens inte utvecklas (a.a.). Nir-Gal och Klein (2004) menar att barn som blir ledda av pedagoger i aktiviteter med digitala verktyg utvecklar sin kognitiva förmåga medan de barn som inte blev ledda av en pedagog inte utvecklade sin kognitiva förmåga.

Pedagogerna i min studie anser även att det inte finns tid att sitta tillsammans med barnen när de sitter med digitala verktyg. Även Högenberg och Körner (2008) fann i sin studie att pedagoger såg ett hinder av användandet av IKT, det fanns inte tid och resurser att använda digitala verktyg i verksamheten. Att inte ha tid och resurser kan orsakas av olika saker. Lindahl och Folkesson (2012) skriver, att som lärare gäller det att hitta balansgången mellan att förmedla och hjälpa till men också att låta barnen vara självständiga i användandet av digitala verktyg, det deltagande barnet.

Klerfelt (2007) menar att digitala verktyg har blivit ett verktyg i barns vardag och därför har digitala verktyg börjat få en plats i förskolan. Förskolorna i min studie har fått ipad men de vet inte till vilket syfte till, detta har lett till att pedagogerna inte använder digitala verktyg tillsammans med barnen. i denna studie fann jag, precis som Klerfelt (2007) skriver, att pedagogerna kände en oro för att kunna balansera förskolepedagogiken med den nya mediakulturen. Vidare fann Klerfelt (a.a.) att pedagoger har börjat visa intresse för barns mediakultur, vilket jag i denna studie inte kunde se hos vissa pedagoger, här kommer det självständiga barnet fram. I läroplanen för förskolan står det att verksamheten ska utgå ifrån barns kunskaper och intressen (Lpfö 98 rev 2010). Pedagogens uppgift är att hitta balansgången mellan den traditionella förskoleverksamheten och det nya som kommer (Klerfelt, 2007).

7.1.2 Digitala verktyg som vän

I de förskolor som ingick i studien är pedagogerna överens om att digitala verktyg är smidigt och lätt att använda i verksamheten. Pedagogerna anser att det går fort att göra dokumentationer, att använda de appar som finns samt att kunna söka om det är något som pedagogerna inte har kunskap om som barnen frågar efter. Pedagogerna ser också att barn är intresserade av att använda den nya tekniken. Detta är även något som Hallberg (2012), Högenberg & Körner (2008) samt Ternström (2010) fann i deras undersökningar och studier. Eftersom pedagogerna ansåg att de sparar tid genom att dokumentera direkt i ipaden kan det resultera i att pedagogerna får mer tid att vara i barngruppen.

Vissa pedagoger anser att digitala verktyg kan hjälpa barn i deras utveckling och lärande och att ipaden lockar till samarbete och delaktighet. Alexandersson, Linderoth och Lindö (2001) påvisar att barns samspel blir lustfullt och att barnen samarbetar mer när de får sitta med ipaden och att digitala verktyg kan hjälpa barn i

(24)

deras lärande men det finns inte några klara bevis på att digitala verktyg kan ge barn stöd i sitt lärande. Stephen och Plowman (2003) menar att digitala verktyg ger barn mer motivation att använda sig av digitala verktyg. Vissa av pedagogerna i studien anser att digitala verktyg lockar till delaktighet och samarbete eftersom barn tillsamman kan spela och diskutera med varandra. Vidare påstår Axell (2013) att ju tidigare barn får ta del av digitala verktyg och får intresse för det, så får barnen bättre självförtroende. Pedagogerna påpekar att det kompetenta barnet kommer fram genom att de själva får undersöka och söka på ipaden och att den vuxna är med som medforskande i användandet av digitala verktyg. Forsling (2011) menar att som pedagog är det centralt att se den interaktiva lärandemiljöns möjligheter vilket gynnar pedagogens och barns kompetenser kring digitala verktyg.

Pedagogerna i studien menar att genom att använda sig av ipaden vid dokumentation, blir det lättare att diskutera med barnen om det dokumenterade. Genom att göra det får barn med sig språk och lärande samt att pedagogerna ser barns intresse för ipad. När barnet är aktivt (det aktiva barnet) med ipaden lär sig barnen samarbete och samspel samt utveckla social kompetens, självkänsla och deras kognitiva förmåga (Alexandersson m.fl, 2001; Niemi, 2013; Nir-Gal & Klein, 2004).

En pedagog i studien pratade om att det är hens ansvar att ge alla barn samma förutsättningar i verksamheten för att idag kräver samhället mer av barnen. Samhällets förväntningar på förskolan idag handlar om lärande och utveckling och att barn ska ha kunskap om digitala verktyg (Alexandersson m.fl, 2001; Axell, 2013). Man vill se barnet som medborgare. I denna studie pratade pedagogerna om att det kan ha att göra med vilken generation de tillhör och att det tar lång tid att implementera digitala verktyg i verksamheten. Ett annat centralt begrepp är att pedagogerna önskade att de kunde sitta mer med digitala verktyg för att själva får lära sig hur den tekniken fungerar och de önskade att det fanns mer tid att använda digitala verktyg tillsammans med barnen. Detta är också vad Högenberg & Körner (2008) fann i sin studie att pedagoger önskade.

7.2 Hur förskolorna jobbar med IKT

Genomgripande i denna studie är att förskolorna inte har ett klart syfte till varför de jobbar med digitala verktyg. Att pedagogerna inte har ett syfte och en medvetenhet orsakar att personalen inte vet hur de kan jobba med digitala verktyg. Forsling (2011) hävdar att personal som har tydliga mål och medvetenhet i användandet av digitala verktyg kan se sammanhanget i praktiken.

7.2.1 Digitala verktyg som ovän

Det är lärarens intresse, kunskap och utbildning som påverkar användandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet (Hallberg, 2012;Högenberg & Körner, 2008; Ternström, 2010). Vissa av pedagogerna i studien ansåg sig inte ha intresse och rätt kunskap i att använda sig av digitala verktyg i förskolan. Eftersom pedagogerna inte har intresse och kunskap använder inte pedagogerna digitala verktyg tillsammans med barnen. Samtidigt säger samtliga att de inte har ett klart

(25)

syfte med varför de jobbar med digitala verktyg och vad de vill åstadkomma med det. Många pedagoger har tankar om vad de vill använda ipaden till.

Att föra dokumentation direkt i ipaden tyckte pedagogerna i studien förenklade deras arbete och menade att det inte tog så lång tid att göra en dokumentation. Det som gör att det deltagande barnet hamnar i digitala verktyg som ovän är för att pedagogerna inte har ett syfte till varför de ska jobba med digitala verktyg. Pedagogerna använder ipaden till att dokumentera så att barn blir delaktiga på det sättet, men det kan finnas fler sätt att barn blir delaktiga i användandet av digitala verktyg. Har pedagogerna ett syfte kan de se samanhanget i praktiken, genom att exempelvis låta barnen vara mer deltagandet i användandet av digitala verktyg (Forsling, 2011).

En pedagog i studien menade att barn får sitta själva vid ipaden när de spelar spel, för att hen inte har tillräckligt med kunskaper och intresse för att sitta med barnen när de spelar. Gällhagen och Wahlström (2013) menar att pedagogen ska själv testa ipaden och de spel som de laddar hem innan barnen får ta del av spelen. Detta är för att pedagogen ska kunna hjälpa och stötta barn i användandet av digitala verktyg. Genom att spela spel uppmuntrar det barnen till att lära sig nya saker inom olika områden, detta kan ses som ett läromedel (Alexandersson m.fl, 2001; Säljö, Linderoth, 2002). Medan Plowman och Stephen (2005) menar att det inte alltid behöver ske ett lärande hos barn när de spelar spel. Pedagogerna i studien tog inte över genom att hjälpa barnen utan barnen fick klara sig själva vilket i sin tur ger barn chansen att samspela och samarbeta med andra barn, lära sig att bli självständigt (det självständiga barnet)(Alexandersson m.fl, 2001; Niemi, 3013).

7.2.2 Digitala verktyg som vän

Pedagogerna i studien använder digitala verktyg främst till att dokumentera barnen men de använder även ipad till att titta på film, söka information och skapa egna filmer. Digitala verktyg har hjälpt pedagoger att följa och sammanställa dokumentation. På förskolorna använder de pik collage till att göra sina dokumentationer. I ett pik collage tar pedagogen eller barnet bilder och kan skriva en text till bilderna som är tagna. Niemi (2013) skriver om olika dokumentationsappar som pedagoger kan använda sig av för att dokumentera barn och verksamheten. Niemi (2013) menar att ipad är ett verktyg som förenklar arbetssättet för barn och pedagoger att kunna dokumentera i verksamheten tillsammans genom att sitta runt ipaden och arbeta.

I studien pratar pedagogerna om att barn är aktiva (det aktiva barnet) i dokumentationsprocessen genom att pedagogerna tar kort och skriver en text och ger tillbaka dokumentationen till barnen, så att de kan återberätta. Niemi (2013) skriver om ipadens möjligheter att kunna dokumentera barn och verksamheten genom att hitta rätt app att jobba med. På förskolorna använder de en app som heter pik collage. Pedagogerna i studien säger att barn är medvetna om att det går att söka efter information i ipaden vilket gör att barn blir aktiva i processen att söka efter

(26)

information. Vidare pratar pedagogerna om att de finner det svårt att hitta bra appar att jobba med och som är lärorika.

I studien pratade pedagogerna om att barn är så medvetna om att de kan gå in på ipaden för att söka och hitta information. Barn har mer kunskaper än vad vi tror om de digitala verktygen som finns (det kompetenta barnet). Klerfelt (2007) menar att datorer har blivit ett verktyg i barns vardag och därför har datorn börjat få en plats i förskolan och pedagoger har börjat visa intresse för barns mediekultur. Detta är vad några av pedagogerna i studien gör, de visar och vill lära sig om den nya tekniken som kommer eftersom barnen är nyfikna på den nya tekniken. Att pedagogerna visar intresse för barns mediekultur visar att den vuxna kan se den interaktiva lärandemiljöns fördelar i förskolan (Forsling, 2011).

7.3 Pedagogens roll

I studien framkom det att pedagogerna inte hade reflekterat över sin roll i användandet av digitala verktyg i förskoleverksamheten. Bie (2009) hävdar att pedagoger ska tänka på sitt handlande i förskoleverksamheten. När pedagoger gör det kan det hjälpa dem och arbestlaget att bli bättre och säkrare i sin roll som pedagog och på det viset får syn på sina värderingar och ställningsstagande.

7.3.1 Digitala verktyg som ovän

En del pedagoger i studien ansåg att deras roll var att leda och styra barnen, vid användandet av digitala verktyg. Emilsson (2008) skriver om den starka ledaren vilken kan kopplas samman med Thornbergs (2011) auktoritära ledare som tar alla beslut i gruppen och bestämmer över vad som är bäst för barngruppen. Anser då pedagogen att digitala verktyg inte är bra för gruppen kommer dessa verktyg inte att användas i verksamheten och barn kommer inte att få kunskaper och kompetenser inom det området.

Eftersom det fanns pedagoger som ansåg sig ha den ledande rollen i sammanhanget med digitala verktyg kan det hämma barns användning av digitala verktyg. Detta kan påverka barns attityd och kompetenser kring användandet av digitala verktyg. Axell (2013) påpekar att barn ska ges möjlighet att utveckla sina kompetenser så tidigt som möjligt i förskolan för att bygga upp barns nyfikenhet och upptäckarglädje samt att barn får ett bättre självförtroende. Jag tror att om barnen inte får detta kan det resultera i att barns självständigt (det självständiga barnet) inte prövas och testas samt att barns nyfikenhet och upptäckarglädje hämmas.

7.3.2 Digitala verktyg som vän

Pedagogerna i denna studie antog olika roller i användandet av digitala verktyg i verksamheten. I studien kom det fram att pedagogerna antog den demokratiska rollen, betraktaren som lär sig av barnen, någon antog den medforskande rollen samt rollen som medhjälpare. Vissa av pedagogerna ansåg sig ta den demokratiska rollen i

(27)

användandet av digitala verktyg. Den demokratiska ledaren, är ledaren som tar gemensamma beslut tillsammans med gruppen, barn får större delaktiget och inflytande i verksamheten (Thornberg, 2011). Intar pedagogen den demokratiska rollen så deltar barnet som medborgare och kan få sina önskemål uppfyllda genom att pedagogen fångar barnens intresse och utifrån dessa skapar tillfällen till lärande (Åberg & Lenz Taguchi, 2005).

Det finns tre aspekter på IKT´s framväxt och en av dem är demokratiaspekten, det handlar om att alla barn i förskolan ska få möjlighet att använda den nya tekniken och lära sig använda den (Alexandersson m.fl, 2001; Axell, 2013; Brodin & Lindstrand, 2003).

Att kunna se det kompetenta barnet kan man dra en parallell till rollen som betraktaren. Genom att vara betraktaren kan pedagogen se vad för kunskaper, erfarenheter och kompetenser barnet har i användandet av digitala verktyg. Elsaadani (2013) skriver, har pedagogen positiva tankar om digitala verktyg, använder denna pedagogen det mer i verksamheten.

Rollen som medhjälparen var det någon pedagog ansåg sig ha i användandet av digitala verktyg. Den medhjälpande pedagogen ansåg att hen hjälper barnen i olika situationer med ipaden. Att vara den medhjälpande pedagogen kan också vara den som hjälper barnen för mycket i användandet av digitala verktyg. Nir- Gal och Klein (2004) skriver att barn som blev ledda av pedagoger i datoraktiviteter, utvecklade sin kognitiva förmåga så som abstrakt tänkande, planeringsförmåga och bättre ordförråd. De barn som inte blev ledda av pedagoger i datoraktiviteter utvecklade inte dessa förmågor i samma utsträckning.

Vissa pedagoger ansåg sig ha rollen som medforskande tillsammans med det deltagande barnet. Några av pedagogerna hade inte så mycket kunskap av ipad vilket blev att pedagogen och barnen tillsammans utforskade ipaden. När pedagogen och barnen utforskar tillsammans kan pedagogen få syn på vad barn är intresserade av och vad de har för kunskaper och erfarenheter av digitala verktyg. Det visar även att pedagogen är intresserad av barns användande av digitala verktyg. Klerfelt (2007) menar att digitala verktyg har blivit ett verktyg i barns vardag och därför har det börjat få en plats i förskolan och pedagoger har börjat visa intresse för barns mediakultur, här blir det att införa den nya kulturen och sammanföra den med förskolans praktik.

7.4 Pedagogiska implikationer

IKT är idag en del av barns vardag. I min studie visade det sig att nästan alla pedagoger ansåg sig sakna kunskaper om IKT, hur och varför man använder det. Flera av dem hade även en negativ syn på IKT.

I undersöknigen finner jag att förskollärare har olika syn gällande samlärande och samarbete i användandet av ipaden. Det kan bli tvist om hur ipaden ska användas och vad den ska ha för syfte i verksamheten.

(28)

7.5 Förslag till fortsatt forskning

I studien visade sig att pedagogerna fick uppskatta sina kunskaper och kompetenser om digitala verktyg. På skalan satte pedagogerna relativt högt upp i skalan den högsta är på sju. Men samtidigt säger pedagogerna att de inte har tillräckligt med kunskaper att använda digitala verktyg i verksamheten. Ett förslag på fortsatt forskning handlar om vilka kunskaper pedagoger kan behöva för att använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar barns lärande och utveckling.