Självständigt arbete 15 hp
Sjuksköterskans möte med en
patient från ett annat land.
Systematisk litteraturstudie
Författare: Louise Almqvist Maria Andersson Handledare: Yvonne Utegård Examininator: Gunilla Lindqvist Termin: HT17
Abstrakt
Bakgrund: Människor korsar geografiska gränser av olika anledningar. Sjukvården möter patienter från hela världen. Kulturella uttryck annorlunda än de sjuksköterskan har som norm har tendensen att skapa problem i det omvårdande mötet. Den
personcentrerade omvårdnaden riskerar att påverkas negativt när kulturella svårigheter dem emellan måste hanteras.
Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av patienter födda i ett annat land.
Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström (2008) genomfördes med sökning av artiklar i Cinahl, PubMed och PsycINFO.
Resultatet: Fyra kategorier. Kulturella skillnader, Brist på kunskap, Känslor och reaktioner och Språksvårigheter. Annorlunda matvanor, religionsutövande, närvaro av släkt och relationen till döden exemplifierar hur de kulturella skillnaderna påverkade sjuksköterskorna. En känsla av osäkerhet handlade om situationer som sjuksköterskorna beskrev i mötet med patienten från ett annat land när kulturella skillnader fick dem att känna sig obekväma, eller frustrerade. Sjuksköterskorna uttryckte en brist på kunskap inom området och uttryckte önskemål om kulturspecifik utbildning för att höja sin kulturella kompetens. Språksvårigheter var problematiska, främst när anhöriga tolkade för patienten. Ovissheten om översättningens korrekthet och relationen mellan den som översätter och patienten ses som en risk för patientsäkerheten.
Slutsats: Sjuksköterskan behöver utbildning i kulturell kompetens och att arbetsgivaren behöver bereda utrymme för utbildning.
Nyckelord
Sjuksköterska, patient född i ett annat land, erfarenheter, kulturella skillnader, personcentrerad omvårdnadsteoretisk referensram
Tack
Vi vill ge ett varmt tack till Yvonne Utegård för en tydlig och bra handledning under processen med den systematiska litteraturstudien. Vi vill även tacka alla runt omkring oss som har bidragit med stöttning och hjälp till vårt arbete.
Innehåll
1 Inledning _________________________________________________________ 1 2 Bakgrund _________________________________________________________ 1 2.1 Migration _______________________________________________________ 1 2.2 Kultur __________________________________________________________ 2 2.3 Omvårdnad ______________________________________________________ 2 3 Omvårdnadsteoretisk referensram ____________________________________ 3 4 Problemformulering ________________________________________________ 4 5 Syfte _____________________________________________________________ 5 6 Metod ____________________________________________________________ 5 6.1 Datainsamling ____________________________________________________ 5 6.2 Avgränsningar och Inklusionskriterier _________________________________ 6 6.3 Urval __________________________________________________________ 6 6.4 Kvalitetsgranskning _______________________________________________ 7 6.5 Analys __________________________________________________________ 7 6.6 Forskningsetiska överväganden ______________________________________ 8 7 Resultat __________________________________________________________ 9 7.1 Kulturella skillnader _______________________________________________ 9 7.2 Brist på kunskap _________________________________________________ 10 7.3 Känslor och reaktioner ____________________________________________ 11 7.4 Språksvårigheter _________________________________________________ 12 8 Diskussion _______________________________________________________ 128.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 12 8. 1.1 Datainsamling ______________________________________________ 12 8.1. 2 Avgräsningar och Inklusionskriterier _____________________________ 13 8. 1. 3 Kvalitetsgransking ___________________________________________ 14 8.1. 4 Analysen ___________________________________________________ 14 8.2 Resultatdiskussion _______________________________________________ 15
8. 2. 1 Kulturella skillnader _________________________________________ 15 8. 2. 2 Brist på kunskap ____________________________________________ 17 8. 2. 3 Känslor och reaktioner _______________________________________ 17 8.2.4 Språksvårigheter _____________________________________________ 18 9 Slutsats __________________________________________________________ 18 Referenser ___________________________________________________________ 20 Bilagor ______________________________________________________________ 26 Bilaga A Databassökningar ___________________________________________ 26 Bilaga B Mall för kvalitetsgranskning ___________________________________ 29 Bilaga C Artikelmatris _______________________________________________ 32 Bilaga D Kvalitetsgranskade och exkluderade _____________________________ 35
1 Inledning
I början av 2000-talet var drygt en av tio folkbokförda personer i Sverige födda i ett annat land. Vid dags dato har den siffran nästan fördubblats i förhållande till
folkmängden (Statistiska Centralbyrån [SCB], 2017). Etniska konflikter och krig är aktuella orsaker till att människor migrerar över geografiska områden (Migrationsverket, 2017a). Då den kulturella mångfalden ökar ställs sjukvården och sjukvårdsutbildningar inför nya utmaningar (Lassenius, 2007). I egenskap av studenter vid Linnéuniversitetets sjuksköterskeprogram, med de verksamhetsförlagda utbildningar vi genomfört, har vi uppfattat problematik som uppstått kring kulturella skillnader mellan sjuksköterskor och patienter födda i ett annat land. Liknande upplevelser bär vi med oss från tidigare arbetslivserfarenhet inom yrken relaterade till möten med människor från hela världen. Vi ser därför ett behov av att på vetenskaplig grund sammanställa sjuksköterskans erfarenheter positiva, som negativa, i mötet med patienter av utländsk härkomst och kultur.
2 Bakgrund
2.1 Migration
Migration är begreppet som omfattar länders in- och utvandring. Människor förflyttar sig över geografiska gränser av olika anledningar, frivilligt eller av nöd. Sverige blev 2015 ett av Europas största mottagarländer av migranter på grund krig och oroligheter i världen (Migrationsverket, 2017a). Från januari till oktober 2015 rapporterade European Asylum Support Office EASO att antalet flyktingar, som dokumenterat korsat gränserna in i den Europeiska Unionen EU, passerat en miljon. Under samma period uppskattades den illegala strömmen över gränserna till 500 000 personer (Semenza et al, 2016). I Sverige sökte över 160 000 människor asyl det året (Migrationsverket, 2017b). Det medförde stora utmaningar för hälsovården i hela Europa, som initialt riktades mot hälsoundersökningar och vaccinationer (Semenza et al, 2016). Sveriges Regering fattade under senhösten 2015 ett antal beslut för att underlätta och möta det ökade behovet av insatser som hälso- och sjukvården blev ställd inför (Regeringskansliet, 2015).
De senaste årtiondena har antalet studier som undersöker den migrerade patientens upplevelser i förhållande till sjukvårdens förmåga att svara upp till de behov de
studera vårdpersonalens upplevelser, attityder och strategier i förhållande till patienter från andra länder (Schrank, et al. 2017).
2.2 Kultur
Kultur kan ses som ett ramverk av spelregler som berör människor från ett specifikt samhälle och som beskriver hur världen ska betraktas, vilka känslouttryck som är acceptabla och hur man beter sig gentemot andra och omvärlden (Ahmadi, 2008). En individ skolas via sin familj in i den på platsen och för stunden rådande kulturen (Purnell, 2002). Begreppet går att relatera till i förhållande till personer, olika grupper och sammanhang. Inom omvårdnad förflyttar sig sjuksköterskan mentalt och fysiskt hela tiden mellan olika kulturer. Den egna, individuella kulturella bakgrunden, den rådande kulturen på arbetsplatsen och skiftande kulturella uttryck hos de patienter sjuksköterskan möter, är alla faktorer av kulturell karaktär som påverkar sjuksköterskan i omvårdnadsprocessen (Kersey-Matusiak, 2015).
2.3 Omvårdnad
Att ombesörja omvårdnad beskrivs filosofiskt som ett sätt att leva, att vara, att uttrycka sig själv. Det är ett etiskt ställningstagande gentemot omvärlden och ett åtagande för den mänskliga värdigheten. På det sättet involveras beteenden och attityder som utvecklats till en kompetens för att gynna potentialen hos patienten och bibehålla eller förbättra de mänskliga villkoren i processen att leva, eller dö (Sebold, Kempfer, Girondi, & Prado, 2016). Att respektera den sårbara patientens integritet, oavsett samhällsställning måste vara en prioritet i omvårdnaden där reflektioner kring det egna beteendet skall mynna ut i åtgärder till förmån för patienten (Feitosa et al., 2017). Den humanistiska grundsynen är omvårdnadens utgångspunkt. Varje individ ska ses som okränkbar med möjligheter till utveckling. Patienten betraktas som aktör och
medskapare i det omvårdande sammanhanget. Syftet är att i samarbetet mellan
sjuksköterskan och patienten främja hälsa, förebygga ohälsa, lindra lidande och bistå till en värdig död med respekt för patientens kulturella bakgrund, sociala villkor, kön och ålder (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016b). Sjuksköterskan har uppdraget att följa hälso- och sjukvårdslagen vars målsättning beskrivs nedan:
“Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela
människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården” (SFS 2017:30, kap.3, §1).
Sjuksköterskan möter patienter i alla åldrar och från olika kulturer i sitt dagliga arbete. Omvårdnadens kvalitet och patientsäkerheten påverkas av den arbetsbelastning
sjuksköterskan upplever. Förutom sjuksköterskeprofessionens grundkompetens,
omvårdnad, möts sjuksköterskan i sin vardag av personal- och resursbrist och kulturellt betingade utmaningar (Umpiérrez, Fort & Tomás, 2015). Teorier kring kulturellt betingade utmaningar inom omvårdnad finns utvecklade inom begreppet “transcultural nursing - transkulturell omvårdnad” (Leininger & McFarland, 2002). Transkulturell omvårdnad definieras enligt följande:
“A formal area of study and practice focused on comparative human-care (caring) differences and similarities of the beliefs and patterned lifeways of cultures to provide culturally congruent,
meaningful and beneficial health care to people” (Leininger & McFarland, 2002. s.5).
Transkulturell omvårdnad ställer krav på sjuksköterskan att betrakta patienten ur ett kulturellt perspektiv för att kunna förstå patientens sammanhang och planera vården därefter (Leininger & McFarland, 2002).
3 Omvårdnadsteoretisk referensram
Psykologen Carl Rogers anges som en förgrundsgestalt för den personcentrerade omvårdnaden. Under 1960-talet utvecklades modellen som ville betona patientens perspektiv och upplevelse i ett vårdsammanhang (Edvardsson, 2010). Inom svensk sjukvård och utbildningsväsen ses personcentrerad omvårdnad som en av sex
kärnkompetenser. Patienten står i fokus och vårdarens uppdrag är att uppmärksamma andliga, existentiella, sociala och psykiska behov i samma grad som de fysiska. Respekt och bekräftelse av patientens upplevelse och tolkning av ohälsa är infallsvinkeln till ett samarbete, som syftar till att främja hälsa utifrån patientens perspektiv (Svensk
Sjuksköterskeförening, 2016a). Relationen mellan vårdaren och patienten belyses i den personcentrerade omvårdnaden. Det är vårdarens uppgift att lära känna patienten och få förståelse för dennes upplevelse av sin sjukdom. Personcentrerad omvårdnad har för avsikt att fördela makten mellan vårdare och patient och strävar efter ett jämlikt ansvarstagande genom hela vårdprocessen. Att skapa en terapeutisk allians med
patienten är modellens huvudmål. Via empati, dialog och reflektion uppmuntras patienten i den förändring en sjukdomsprocess innebär (Mead & Bower, 2000).
Personcentrerad omvårdnad erhålls genom att fokusera på begrepp som “person” och “personcentrering” och följande definition av personcentrerad omvårdnad har
utvecklats:
“Personcentrering är ett förhållningssätt till praktiken som etablerar nära terapeutiska relationer och utvecklas mellan vårdgivare, patienter och andra som är betydelsefulla för dem i deras liv. Grunden är värden som respekt för personen, den enskildes rätt till självbestämmande, ömsesidig respekt och förståelse. Personcentrering blir möjlig i miljöer som främjar ett kontinuerligt
utvecklingsarbete”. (McCormack, B., Dewing, J., & Lerdal, A. (2010). s. 13)
Personcentrerad omvårdnad är det paradigm som råder inom svensk sjukvård. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) och Patientlagen (SFS 2014:821) beskriver patienters rättigheter och absoluta autonomi. Sjuksköterskan har ansvaret att svara upp till de kriterier som lagar föreskriver och ombesörja omvårdnad inom det personcentrerade paradigmet. McCormack, Karlsson, Dewing, och Lerdal (2010) poängterar att
hängivenhet inför sitt yrke, självkännedom och självinsikt är tre viktiga egenskaper hos sjuksköterskan som starkt relaterar till förmågan att uppnå färdigheter inom
personcentrerad omvårdnad. Det personcentrerade förhållningssättet utmanar
sjuksköterskan i mötet med patienter av utländsk härkomst. Språk, kultur och traditioner kan skilja sig avsevärt från sjuksköterskans referensram och ställer krav på denne att anpassa omvårdnaden så att den uppfyller kriterierna för personcentrerad omvårdnad utifrån patientens sammanhang (Edvardsson, 2010).
4 Problemformulering
Migration är en global företeelse där människor förflyttar sig över landsgränser av olika anledningar. I ett mottagarland möter sjuksköterskan migranter med kulturella yttringar, som skiljer sig från de egna. I Sverige har sjukvården under olika perioder erfarit
uppgångar i antalet migrerade patienter. En sjuksköterska i Sverige kan, via sin utbildning, sägas skolas in i en professionell kultur baserad på Hälso- och
Sjukvårdslagen (SFS 2017:30). I sjuksköterskans möte med migrerade patienter kan olika kulturella yttringar skapa problem, som avviker från sjuksköterskans preferenser. En legitimerad sjuksköterska har som primärt uppdrag att ombesörja omvårdnad av god
kvalitet, definierad ur ett svenskt perspektiv. I svensk sjukvård bygger omvårdnad på det personcentrerade teoretiska ramverket. Det personcentrerade synsättet gör ingen skillnad på kulturella olikheter. Via våra erfarenheter inom sjukvården har vi reflekterat över det vi upplevt som avsaknad av kompetens i sjuksköterskors färdigheter att bemöta kulturella skillnader. I Sverige är området i liten grad beforskat, varför vi ser ett behov av att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av patienter födda i ett annat land än sjuksköterskorna.
5 Syfte
Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av patienter födda i ett annat land.
6 Metod
Det självständiga arbetet i sjuksköterskeprogrammet är på grundnivå och innebär en systematisk litteraturstudie. För att genomföra en systematisk litteraturstudie krävs systematik, kritiskt granskande och kunskapen att sammanställa litteratur inom ett valt ämne. Syftet med den systematiska litteraturstudien är att föra samman befintlig empirisk forskning till en övergripande enhet, som utifrån problemformuleringen och syftet svarar på forskarnas fråga. Litteraturen som skall bearbetas skall vara
vetenskaplig och i det här arbetet består den av artiklar från vetenskapliga tidskrifter inom området för omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2008).
6.1 Datainsamling
Den systematiska litteraturstudiens syfte har legat till grund för sökningarna som gjorts i tre olika databaser Cinahl, PubMed och PsycINFO. Sökningen påbörjades i Cinahl, en databas för omvårdnadsvetenskap. PubMed användes också och har i större utsträckning en medicinsk inriktning men även omvårdnadsvetenskap. PsycINFO är en databas med största fokus på psykologisk forskning inom omvårdnad och medicin (Forsberg & Wengström, 2008).
Relevanta sökord utarbetades från syftet och problemformuleringen. Använda ord är Transcultural care, Transcultural Nursing, Problems, Benefits, Nurs*. Cinahl Headings
gav ämnesorden Transcultural care och Transcultural nursing. Det var också genom den funktionen som nyckelorden Problems och Benefits upptäcktes. Sökningarna indelades i olika block. Transcultural care OR Transcultural Nursing, Problems OR Benefits och fritextordet Nurs*. Den booleska termen AND användes för att binda ihop de olika blocken. I PubMed användes MeSh-termen Transcultural nursing och
resterande ord söktes som fritext. I PsycINFO prövades en sökning med thesaurus-begreppet “cultural sensitivity” tillsammans med “problems OR benefits” och “nurs*. Det gav inga relevanta träffar. En fritextsökning med orden “transcultural nursing” OR “transcultural care”, samt “problems OR benefits” AND “nurs*” gav relevanta träffar.
6.2 Avgränsningar och Inklusionskriterier
Följande avgränsningar har gjorts i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Tidsrymden valdes till åren 2000-2017. Kortare tidsspann gav för få träffar till relevanta artiklar i
förhållande till syftet. I Cinahl och PsycINFO användes “Peer-Review”. När den
funktionen används, innebär det att de artiklar som sökningen presenterar har genomgått en vetenskaplig granskning av oberoende experter inom ämnet, innan de godkänts för publicering (Willman, Stoltz, & Bachtsevani, 2006). PubMed finns ingen funktion som liknar Peer-Review vilket leder till att tidskrifterna som artiklarna publicerats i behöver kvalitetskontrolleras via en extern sökmotor, Ulrichsweb. Språket begränsades till engelska. I PubMed avgränsades sökningen på motsvarande sätt som i Cinahl och PsycINFO men utökades med avgränsningen ”nursing journal”. Inklusionskriterier var att det skulle vara legitimerade sjuksköterskor och patienter födda i ett annat land än sjuksköterskorna.
6.3 Urval
Enligt Forsberg och Wengström (2008) valdes relevanta artiklar utifrån titlar och
abstrakt. I de tre databaserna erhölls enligt den valda sökstrategin i datainsamlingen 285 träffar, Titlarna uppfattades i många fall missvisande och därför lästes alla abstracts igenom. Inga reflektioner kring hur många dubbletter som hittades gjordes i detta steg. De artiklar, det vill säga studier, som svarade upp mot syftet sparades. De sparade artiklarna lästes igenom i sin helhet av båda författarna. Reflektioner och diskussioner kring artiklarnas relevans och den systematiska litteraturstudiens syfte, grundade beslutet att ytterligare artiklar sorterades bort. Tolv artiklar gick vidare för kvalitetsgranskning.
6.4 Kvalitetsgranskning
För att undersöka kvaliteten i en vetenskaplig artikel används granskningsmallar, som systematiskt ger en klassifikation av delarna och innehållet (Kristensson, 2014). Granskningsmallen för de kvantitativa artiklarna hämtades från Carlsson och Eiman (2003) och för de kvalitativa artiklarna från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2017). I den kvantitativa mallen plockades en irrelevant punkt, om lungcancer, bort och slutpoängen reviderades. Författarna granskade och poängsatte var och en för sig alla artiklar. Därefter diskuterades resultatet i förhållande till studiens syfte och de mest relevanta artiklarna av högst kvalitet valdes. Kvantitativa artiklar med ett granskningsresultat på 80% (högsta graden) eller mer av totalpoängen, inkluderades i den systematiska litteraturstudien. Den kvalitativa mallen delade in artiklarna på tre nivåer, låg, medel och hög. Artiklar med resultat på medel och hög nivå inkluderades. Kvalitetsgranskningen resulterade i nio kvalificerade och tre diskvalificerade (bilaga D).
6.5 Analys
Bearbetningen av texterna genomfördes via en innehållsanalys. Analysen innebar att utsagor i texterna som svarade upp mot syftet, identifierades, kodades och
kategoriserades för att hitta återkommande mönster, som blev studiens resultat (Forsberg & Wengström, 2008). Artiklarna lästes flera gånger i sin helhet. Utsagor identifierades och överfördes till Post-It-lappar och gavs ett nummer som motsvarade artikeln de hämtades från. Post-It-lapparna började sedan sorteras i liknande mönster, som därefter kodades. Koderna kunde sedan kondenseras till fyra kategorier, som blev studiens resultat.
Tabell 1: Exempel på analysförfarande.
Originaltext Översatt Kod Kategori
The need for technical aids and devices to make the last hours of dying patients less painful was something else the nurses said they had reconsider during their encounters with minority patients and their families
Behovet att teknisk utrustning för att underlätta smärtan för den döende patienten var någon sjuksköterskor fick överväga då de handlade om möten med minoritets patienter och deras anhöriga. Skilda uppfattningar beroende på kulturell bakgrund Kulturella skillnader
“I want to learn a lot . For example, it would have been nice to learn about various
Jag vill lära mig mycket. Det hade varit trevligt att lära sig mera om olika kulturer i
Utveckla kunskap
cultures in general.” allmänhet One of the nurses expressed a
feeling of insecurity when describing a situation where a female patient was sitting in her home praying with an iman.
En av sjuksköterskorna
uttryckte en känsla av osäkerhet när de berättar om en situation där en kvinna sitter i sitt hem och ber med en iman.
Osäkerhet i patientmötet
Känslor och reaktioner
An overwhelming majority of the participating nurses (97%) experienced culture-related problems…. These problems were mostly in areas such as language
Den största majoriteten av de deltagande sjuksköterskorna upplevde kulturrelaterade problem. Största delen av problemen handlade om språket.
Oförmåga att tala ett annat språk
Språksvårigheter
6.6 Forskningsetiska överväganden
En systematisk litteraturstudie på grundnivå kräver ingen formell etisk prövning. Däremot ställs det krav på författarna att göra forskningsetiska överväganden i förhållande till det material som hanteras i den systematiska litteraturstudien.
Ställningstagande kring om den systematiska litteraturstudien på något sätt kan skada de i urvalsmaterialet inkluderade individerna gällande känsliga personuppgifter måste göras (Kristensson, 2014). Personuppgiftslagen (SFS 1998:204) anger att uppgifter som berör etniskt ursprung, ras, politiska åsikter, religiös eller politisk övertygelse,
medlemskap i fackförening, hälsa, eller sexualliv ses som känsliga för individen och skall skyddas. Under kvalitetsgranskningsprocessen av artiklarna inkluderade i den systematiska litteraturstudien ingick frågeställningen om de var och en för sig
genomgått etisk prövning. Två artiklar visade sig vara etiskt svårtolkade. Eftersom alla valda artiklar via expertpaneler godkänts för publicering i vetenskapliga tidsskrifter och artiklarna de svarade an mot den systematiska litteraturstudiens syfte, fattades beslutet att artiklarna skulle inkluderas.
Den systematiska litteraturstudiens syfte har varit att belysa sjuksköterskans
erfarenheter vid omvårdnaden av patienter födda i ett annat land. Sjuksköterskan står därmed i centrum varvid patientens härkomst, eller religiösa tillhörighet har tonats ner, för att undvika att någon grupp, eller person, särskilt skulle kunna pekas ut.
Detta arbete har i samklang med Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska riktlinjer tagit hänsyn till god forskningssed. Etiska resonemang och ställningstaganden har kontinuerligt vidtagits under arbetets gång. Forsberg och Wengström (2008) menar att förförståelse kan påverka genomförandet och resultatet av en studie. Författarna har
under arbetets alla moment diskuterat och reflekterat kring hur den egna förförståelsen hanterats. Vi har tagit i beaktande att processen, trots intentionen att placera vår förförståelse inom parentes, kan ha påverkats.
7 Resultat
Resultatet presenteras under rubrikerna till de fyra olika kategorierna: Kulturella skillnader, Brist på kunskap, Känslor och reaktioner och Språksvårigheter. Övervägande beskriver resultatet erfarenheter av problem, vilka alla artiklar i den systematiska litteraturstudien redovisar.
7.1 Kulturella skillnader
Huvudfyndet i studien pekar på de problem sjuksköterskan erfor i omvårdnaden av en patient född i ett annat land relaterade till kulturella skillnader kring religion, familj, kön, mat och död (Dellenborg, Skott, & Jakobsson, 2012; Yilmaz, Toksoy, Direk, Bezirgan, & Boylu, 2017; Festini, Focardi, Bisogni, Mannini, & Neri, 2009; Parlar Kilic, Buyukkaya Besen, Tokem, Fadiloglu, & Karadag, 2014; Debesay, Harsløf, Rechel, & Vike, 2012; Tellep, Chim, Murphy, & Cureton, 2001; Ho, & Cordovilla, 2004; Blackford, & Street, 2002; Cuthill, 2014). En positiv erfarenhet sjuksköterskan erfor var att dennes förutfattade meningar utmanades av patientens positiva omdömen gentemot vården (Cuthill, 2014). Den religion, med dess kulturella yttringar, som en patient född i ett annat land representerade och som skiljde sig från sjuksköterskans, visade sig skapa problem. Sjuksköterskan upplevde svårigheter att förhålla sig till religiösa yttringar, som skiljde sig från den egna och beskrev en känsla av osäkerhet inför valet av lämpligt förhållningssätt när en omvårdnadsaktivitet kolliderade med en bönetid, eller när en patient på grund av religion vägrat erhålla en nödvändig medicinsk åtgärd (Yilmaz et al, 2017; Festini et al, 2009; Parlar Kilic et al 2014; Debesay et al, 2012). Familj och närstående beskrevs av sjuksköterskan som i högre grad fysiskt närvarande för patienter födda i ett annat land. Tankar väcktes hos sjuksköterskan om en mer lågmäld miljö hade varit mer gynnsam för patientens tillfrisknande (Dellenborg et al, Skott, 2012; Yilmaz et al, 2017; Festini et al, 2009; Debesay et al, 2012; Cuthill, 2014). Sjuksköterskan beskrev sin bild av hur mannens roll som överhuvud i sitt familjesammanhang kunde påverka omvårdnaden av en patient född i ett annat land. Oavsett om mannen var patient, eller närstående, påverkade den hierarkiska positionen
sjuksköterskans beteende och omvårdnad. Den kvinnliga sjuksköterskan erfor en brist på respekt från mannen, som från sin kultur ansågs ha en högre status än kvinnor. Manliga sjuksköterskors omvårdnad av kvinnor födda i ett annat land än den egna påverkades på andra sätt än de kvinnliga sjuksköterskornas i förhållande till det motsatta könet (Dellenborg et al, 2012; Festini et al, 2009; Blackford & Street, 2002). Det visade sig i exemplet där den manliga sjuksköterskan, vars främsta avsikt var att göra sitt jobb, upplevde frustration i situationer där kvinnliga patienter födda i ett annat land blev besvärade över att behöva blotta sina kroppar (Dellenborg et al, 2012). En kvinnlig sjuksköterska fick argumentera hårt för att få en manlig närstående att tillåta sin fru att aktivt delta i vården av deras sjuka barn (Blackford & Street, 2002).
Olika preferenser gällande mat och matvanor kunde, enligt sjuksköterskan skapa problem. Det kunde hända att sjuksköterskan förstod att den mat som serverades av sjukhuset var oacceptabel för patienten (Festini et al, Focardi, 2009). Religiösa regler gällande mat och närståendes medhavda mat, gavs som exempel på svårigheter som sjuksköterskan möttes av och behövde förhålla sig till (Festini et al, 2009; Parlar Kilic et al, 2014; Tellep et al, 2001; Blackford & Street, 2002).
Sjuksköterskor uttryckte en extra påfrestning när de blev konfronterade av kulturella skillnader i förhållande till döden och beskrev ett önskemål om att mer rättframt kunna tala om döden med närstående och patienter födda i ett annat land (Debesay et al, 2012). Den faktiska upplevelsen uttrycktes som att framför allt de närstående försökte dölja för patienten att döden var i antågande, eller att de försökte undvika att verbalt beröra ämnet (Debesay et al, 2012; Blackford & Street, 2002; Cuthill, 2014).
7.2 Brist på kunskap
Generellt beskrev sjuksköterskorna en brist på utbildning gällande kulturella skillnader och ett behov av att lära sig mer om de olika kulturer patienter födda i ett annat land än det egna representerade. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde sig ha bristande kunskaper om kulturella skillnader gällande religion, familj, kön, mat och död i
omvårdnaden av patienter födda i ett annat land (Dellenborg et al, 2012; Yilmaz et al, 2017; Festini et al, 2009; Parlar Kilic et al, 2014; Debesay et al, 2012; Tellep et al, 2001; Ho & Cordovilla, 2004; Cuthill, 2014).
Sjuksköterskorna beskrev individuella olikheter i sina kunskapsnivåer gällande olika kulturer. De beskrev också hur få möjligheter som erbjöds att uppdatera och utveckla ny kunskap. Att utveckla kunskapen om andra kulturers normer, seder och bruk beskrevs som en möjlighet att höja sjuksköterskans kompetens och utveckla sin professionalitet. (Debesay, Harsløf, Rechel, & Vike, 2012; Ho & Cordovilla, 2004)
7.3 Känslor och reaktioner
Sjuksköterskor beskriver känslor kopplade till osäkerhet. De tog sig uttryck via utsagor som beskrev känslouttryck som frustration, oro, rädsla och ångest. Sjuksköterskornas reaktioner utifrån de egna kulturella preferenserna skapade osäkerhet i förhållande till de kulturella skillnader en patient född i ett annat land representerade (Dellenborg et al, 2012; Festini et al, 2009; Debesay et al, 2012; Tellep et al, 2001; Blackford & Street, 2002; Cuthill, 2014). Sjuksköterskorna kunde uppleva sig hamna i obekväma och besvärande situationer när de vårdade patienter födda i andra länder. Typiska situationer där osäkerheten tydliggjordes var i mötet med närstående, i förhållande till mat, religiöst utövande, språk och död. (Festini et al, 2009; Debesay et al, 2012; Tellep et al, 2001). Det kunde uppstå en rädsla för att misslyckas eller att känna sig osäker och att förlora sin självkänsla (Debesay et al, 2012; Cuthill, 2014).
Sjuksköterskan beskriver olika strategier för att hantera den osäkerhet som kan uppstå i förhållande till en patient född i ett annat land. Att skapa stereotypa bilder av olika kulturer, beskrivs av sjuksköterskan som en använd strategi för att kunna förhålla sig till skillnaderna. Strategin att fokusera på den professionella rollens kompetensbeskrivning och utgå från den i sitt bemötande av en patient, var också en metod sjuksköterskan använde sig av för att hantera känslan av osäkerhet. (Dellenborg et al, 2012; Yilmaz et al, 2017; Debesay et al, 2012; Tellep et al, 2001; Blackford & Street, 2002; Cuthill, 2014). En sjuksköterska uttryckte det som att hon ibland blev tvungen att använda sin professionella auktoritet för att övertyga patienten (Dellenborg et al, 2012). En använd strategi var att bygga en relation mellan sjuksköterskan och patienten, för att på så sätt hantera och överbrygga en känsla av osäkerhet (Dellenborg et al, 2012; Yilmaz et al, 2017; Debesay et al, 2012; Blackford & Street, 2002; Cuthill, 2014).
7.4 Språksvårigheter
Svårigheter att kommunicera verbalt beskrevs som ett problem för sjuksköterskorna, när patienter talade ett annat språk än det egna. Sjuksköterskan pekade på vikten av att kunna ett annat språk, eller att använda en tolk för att kunna kommunicera och förmedla information. När anhöriga till patienter, som pratade ett annat språk än sjuksköterskan, tolkade, uppstod ofta en osäkerhet hos sjuksköterskan huruvida den anhöriga översatte korrekt och inkluderade all väsentlig information (Yilmaz et al, 2017; Festini et al, 2009; Parlar Kilic et al, 2014; Tellep et al, 2001; Ho & Cordovilla, 2004; Blackford & Street, 2002; Cuthill, 2014). Sjuksköterskan beskrev att omvårdnaden hade underlättats om de hade behärskat patientens språk (Dellenborg et al, 2012; Yilmaz et al, 2017; Festini et al, 2009; Parlar Kilic et al, 2014; Debesay et al, 2012; Tellep et al, 2001; Ho & Cordovilla, 2004; Cuthill, 2014).
8 Diskussion
8.1 Metoddiskussion
Diskussionen i den systematiska litteraturstudien syftar till att författarna reflekterar kring studiens resultat och kritiskt utvärderar genomförandet och resultatet i förhållande till bakgrundslitteratur, syfte och frågeställningar (Forsberg & Wengström, 2008).
8. 1.1 Datainsamling
Med avsikten att få hög tillförlitlighet på det eftersökta materialet användes tre databaser, Cinahl, PubMed och PsycINFO. Det ökade våra förutsättningar att hitta relevanta träffar, som besvarade vårt syfte (Kristensson, 2014). Den initiala sökstrategin utvecklades i Cinahl, den databas författarna var mest insatta i. Med avsikten att vara konsekventa i sökningarna användes likvärdig strategi, med vissa modifikationer, i alla databaser. Det finns en osäkerhet i sökningens tillvägagångssätt, då databasernas sökmotorer är uppbyggda på olika sätt.
I enlighet med Forsberg och Wengström (2008) inleddes datainsamlingen med en fritextsökning, som gav oss möjligheten att för syftet hitta tillämpbara sökord.
Genom att genomföra sökningar på synonymer till de slutligen valda sökorden, undersökte vi deras relevans i förhållande till syftet. Vi belyser styrkan i att vi på det sättet kunde skapa oss en uppfattning om sökstrategier, lämpliga sökord och vårt valda ämne. Användandet av “problems” och “benefits” föranleddes av förutsättningslösa sökningar via flertalet synonymer i de aktuella databaserna, där de slutligen valda begreppen gav flest adekvata träffar. Beslutet att använda både “problems” och
“benefits” grundade sig i att ge sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnad av en patient född i ett annat land största möjliga spännvidd, från det positiva till det negativa.
Kristensson (2014) menar att de Booleska sökoperatorerna “AND” och “OR” förfinar sökresultatet. Vi genomförde sökningarna med hjälp av “OR”, för att vidga och med “AND” för att begränsa sökningen relaterat till syftet. På det sättet har databasernas funktioner använts för att optimera sökningen. Sökordet “Transcultural nursing” nyttjades som ett ämnesord via Cinahl headings. Under litteraturstudiens gång har vi blivit tvungna att ifrågasätta hur adekvat det begreppet är. Frågan har väckts om ämnesordet kan ha varit för snävt för vårt syfte. Dubbletter av artiklar återfanns i den slutliga sökningen i alla databaser, vilket vi ser som en indikation på att våra valda sökord fungerade väl i förhållande till syftet.
8.1. 2 Avgräsningar och Inklusionskriterier
Forsberg och Wengström (2008) anger relevansen i att göra avgränsningar gällande bland annat språk och tidsperiod i sökningen. Tidsmässigt gjordes en avgränsning i urvalet av artiklar till perioden från år 2000 till och med år 2017. Tidsspannet kan vara en svaghet i litteraturstudien, då forskning ska ses som färskvara. För att få tillräckligt många artiklar, som svarade upp mot syftet behövdes ett längre tidsspann. Det kan ge en indikation på att ämnet kan vara förhållandevis obeforskat.
Vetenskapliga artiklar publiceras i huvudsak på engelska (Friberg, 2017). Båda
författarna till litteraturstudien behärskar det engelska språket varvid en avgränsning till engelska i urvalet av artiklar gjordes. Den systematiska litteraturstudiens resultat kan vara begränsat då artiklar på andra språk exkluderats på grund av bristande
För att redan i sökningen få en uppfattning om artiklarnas vetenskapliga kvalitet erbjuder databaserna funktionen Peer-Review (Östlundh, 2017). I databaserna Cinahl och PsycINFO användes funktionen och artiklarna från PubMed kunde kontrolleras via Ulrichsweb, som kan liknas vid en peer-review-funktion. De utvalda artiklarna till denna litteraturstudie hade alla genomgått granskningen och godkänts, vilket ses som en styrka för resultatet.
Avgränsningen “nursing journal” i PubMed har vi använt för att fokusera sökningen på sjuksköterskan och omvårdnad. Möjligheten finns att vi därför förlorat relevanta artiklar.
8. 1. 3 Kvalitetsgransking
Artiklarna behöver systematiskt kvalitetsgranskas för att säkerställa att artiklarna är av tillräckligt god kvalitet (Friberg, 2017). En styrka i den systematiska litteraturstudien är att artiklarnas kvalitet har bedömts med hjälp av granskningsmallar. Vi ser en svaghet i vår ringa erfarenhet av att använda granskningsmallar, vilket kan ha påverkat resultatet. Vi bedömde att tre av artiklar erbjöd för låg kvalitet, vilket hängde samman med deras urvalsförfarande, hur resultaten redovisades och brister på etiska resonemang.
Det är möjligt att kvalitetsgranskningen var för hård och att dessa artiklar skulle kunnat använts eftersom de svarade upp mot studiens syfte. Vi ansåg att de skulle exkluderas.
Etiska ställningstaganden har kontinuerligt utvärderats enligt de rådande
forskningsetiska riktlinjer Vetenskapsrådet (2017) fastställt. Vi har varit noggranna att fastställa att det material vi hanterat haft vederbörliga etiska tillstånd och uppfyllt etiska kriterier. Författarna har kontinuerligt diskuterat i vilken grad den egna förförståelsen präglat arbetet, men anser att resultatet speglas med objektivitet (Forsberg &
Wengström, 2008).
8.1. 4 Analysen
I alla faser av litteraturstudien är det viktigt att ha med resonemang kring författarnas förförståelse (Forsberg & Wengström, 2008). Enligt Kristensson (2014) är det omöjligt att helt sätta sin förförståelse inom parentes. I våra initiala reflektioner kring vårt valda ämne diskuterades förförståelse och tidigare erfarenheter. Reflektionerna inleddes innan vi började vår sökning för att öka medvetenheten hos oss som författare. Att vi blev
medvetna om vår förförståelse ser vi som en styrka i denna litteraturstudien då vi lättare kunde sätta den inom parentes. Inom ramen för diskussionen kring förförståelse lyftes innebörden av begreppet “erfarenhet”. En styrka i analysen är att innebörden av
begreppet kontinuerligt har belysts och diskuterats, vilket resulterat i att analysen gått i linje med studiens syfte. En styrka i analysen är att författarna initialt var och en för sig tagit sig an texterna för att identifiera utsagor i artiklarna utifrån syftet. Gemensamt har dessa sedan diskuterats och organiserats i koder och kategorier. Processen har inneburit att individuella åsikter har sammanförts till en gemensam diskussion och styrkan ligger i att det slutliga resultatet kan ses som den konsensus som växt fram. Fyra kvantitativa artiklar ingick i vår studie. Numerisk data med signifikans omformulerades till utsagor och analyserades därefter. Risken finns att omformuleringarna inneburit feltolkning av data, vilket kan ha försvagat analysen.
Strävan i arbetet med litteraturstudien har varit att tydligt beskriva tillvägagångssättet, vilket Kristensson (2014) betonar och att graden av överförbarhet kan avgöras av hur läsaren uppfattar och förstår textens innehåll.
8.2 Resultatdiskussion
Den systematiska litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av patienter födda i ett annat land. Analysen resulterade i fyra kategorier under vilka innehållet i artiklarnas resultat grupperade sig. Kulturella skillnader, Känslor och reaktioner, Brist på kunskap och Språksvårigheter.
8. 2. 1 Kulturella skillnader
Resultatet visade att sjuksköterskan erfor problem att hantera kulturella skillnader relaterade till död, mat, religion, släkt och kön. I liten grad presenterar studien positiva aspekter av sjuksköterskans erfarenheter i omvårdnaden av en patient född i ett annat land, vilket var förvånande. Med avsikten att belysa både positiva och problematiska aspekter av problemområdet har frågor väckts kring avsaknaden av positiva
erfarenheter. Tolkningen kan vara att sjuksköterskan faktiskt erfar mer problem än positiva aspekter, eller att sjuksköterskorna har en tendens att låta problemen överskugga det positiva.
Migration över gränser, vilket inom svensk sjukvård innebär möten med patienter födda i andra länder än det egna, är en faktor sjuksköterskan behöver förhålla sig till.
Resultatet pekar övervägande på de problem som sjuksköterskan beskriver tillkommer, när kulturella skillnader, som sjuksköterskan känner sig främmande inför, uppfattas som en ytterligare arbetsbörda (Umpiérrez, Fort & Tomás, 2015). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) föreskriver att relationen till patienten ska bygga på respekt för
patientens självbestämmande och integritet, att se till att patienten känner sig trygg och att sjukvårdspersonalen bygger goda relationer med patienten. Resultatet i studien pekar på att det rådande personcentrerade omvårdnadsparadigmet med patienten i centrum och den ömsesidiga relationen som högsta prioritet, vilket lagen föreskriver, riskerar att hamna i skymundan om sjuksköterskan fokuserar mer på problemen kring de kulturella skillnaderna än på relationen med patienten. Det personcentrerade förhållningssättet sätter individens autonomi i fokus, oavsett bakgrund, vilket kan ses som en etisk grundvärdering att uppmärksamma. Resultatet pekar ändå på att det personcentrerade förhållningssättet i relation till omvårdnaden av patienter födda i ett annat land blir komplicerat när de kulturella skillnaderna påverkar sjuksköterskans omvårdande aktiviteter. McCormack, Karlsson, Dewing och Lerdal (2010) poängterar att
meningsskiljaktigheter råder om hur definitionen av personcentrerad omvårdnad lyder, vilket ger ett större fält öppet för tolkningar. Leininger och McFarland (2002),
utvecklare av den transkulturella omvårdnadsteorin, har tagit fasta på att konkretisera de problem kulturella skillnader anses kunna skapa och därigenom utvecklat tydliga
kompetensutvecklingsprogram. Sjuksköterskan får utbildning i vad som generellt karaktäriserar olika kulturella tillhörigheter. Att i högre grad förstå och kunna förhålla sig till kulturella skillnader, ses som ett hjälpmedel att överbrygga problem som uppstår och kunna ombesörja omvårdnad på lika villkor till alla patienter.
Inom svensk sjukvård har den transkulturella omvårdnadsteorin inget direkt fäste. År 2008 ingick utbildning i utvecklandet av kulturell kompetens vid tre av Sveriges tjugofem lärosäten (Momeni, Jirwe & Emami, 2008). Schrank et al. (2017) beskriver att forskning kring kulturella skillnader oftast genomförs ur patientens perspektiv. I mindre bemärkelse beforskas området ur sjuksköterskans perspektiv och därmed råder en brist på kunskap inom ämnet. Betancourt, Green, Carrillo, & Ananeh-Firempong (2003) visar att det också på sjukvårdens organisatoriska nivå behövs tydligare strukturer för
att kunna garantera säker och kvalitativ omvårdnad som svarar upp mot de kulturella variationer sjuksköterskorna möter hos patienter födda i ett annat land.
8. 2. 2 Brist på kunskap
Generellt beskrev sjuksköterskorna en brist på utbildning gällande kulturella skillnader och ett behov av att lära sig mer om de olika kulturer patienter födda i ett annat land än det egna representerade. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde sig ha bristande kunskaper om kulturella skillnader gällande religion, familj, kön, mat och död i
omvårdnaden av en patienter födda i ett annat land (Dellenborg et al, 2012; Yilmaz et al, 2017; Festini et al, 2009; Parlar Kilic et al, 2014; Debesay et al, 2012; Tellep et al, 2001; Ho & Cordovilla, 2004; Cuthill, 2014).
Sjuksköterskorna beskrev individuella olikheter i sina kunskapsnivåer gällande olika kulturer. De beskrev också hur få möjligheter som erbjöds att uppdatera och utveckla ny kunskap. Att utveckla kunskapen om andra kulturers normer, seder och bruk beskrevs som en möjlighet att höja sjuksköterskans kompetens och utveckla sin professionalitet. (Debesay, Harsløf, Rechel, & Vike, 2012; Ho & Cordovilla, 2004)
8. 2. 3 Känslor och reaktioner
Sjuksköterskorna erfor och uttryckte känslor av osäkerhet inför de kulturella skillnader patienter födda i ett annat land representerade. Ahmadi (2008) menar att människan formas via kulturella normer där acceptabla känsloyttringar och förhållningssätt mot medmänniskor definieras av den på platsen rådande kulturen. Resultatet i studien pekar på att sjuksköterskorna för att hantera sin osäkerhet visade en benägenhet att skapa strategier för att generalisera omvårdnaden. Det strider mot den personcentrerade omvårdnadsteorins syfte att betona patientens perspektiv i ett vårdsammanhang (Edvardsson, 2010). Vi ser i resultatet att sjuksköterskorna påverkas av sina känslor i mötet med kulturella skillnader som en patient född i ett annat land kan representera. Kvaliteten på den personcentrerade omvårdnaden riskerar att påverkas negativt, eftersom sjuksköterskans förmåga att sätta patienten i fokus tenderar att minska. Transkulturell omvårdnadsteori, enligt Leininger och McFarland (2002), skulle kunna ses som ett komplement till personcentrerad omvårdnad med avsikten att tillföra kunskap som dämpar de problemskapande känslorna.
Schrank et al, (2017) menar att det forskats för lite kring sjuksköterskornas
känslomässiga erfarenheter och upplevelser i mötet med en patient från ett annat land. Resultatet i vår studie går i linje med den forskning Schrank et al. (2017) publicerat. Vi har reflekterat över att vi funnit få studier som berör sjuksköterskornas känslor och reaktioner i omvårdnaden av en patient från ett annat land och menar att mer studier behövs för att belysa och uppmärksamma ämnet.
8.2.4 Språksvårigheter
Den förförståelse vi bar med oss inför litteraturstudien, talade för att språksvårigheter mellan sjuksköterskorna och patienten från ett annat land skulle väga tyngre i resultatet. Kommunikationssvårigheter på grund av olika språk försvårade möjligheten för
sjuksköterskorna att ombesörja god kvalitet i den personcentrerade omvårdnaden. Språkliga barriärer försvårade det som enligt Edvardsson (2010) är den
personcentrerade omvårdnadens mål att betona patientens perspektiv och erfarenheter i ett vårdsammanhang.
Anhöriga fanns ofta på plats och kunde översätta då ett gemensamt språk saknades, men trots bekvämligheten med att en anhörig med språkkunskaper fanns närvarande var risken stor att översättningen färgades av det faktum att patienten och den anhörige stod i nära beroendeställning till varandra. Sjuksköterskorna hade ingen möjlighet att avgöra om översättningen var tillförlitlig och därmed riskerades patientsäkerheten (Zenedal et al., 2016). Coleman och Angosta (2017) anser att användandet av tolk är ett bra alternativ i kommunikationen och främst om tolken finns fysiskt närvarande. Trots nyttan med att anlita en oberoende tolk finns samtidigt svårigheter. Fatahi et al. (2008) visar att tolkens fysiska närvaro, trots att rollen ska vara neutral, har en tendens att påverka patienten att fokusera mer på relationen med tolken.
9 Slutsats
Resultatet visar att kulturella skillnader, brist på kunskap, känslor och reaktioner och språksvårigheter skapar problem för sjuksköterskorna. Relativt lite forskning finns, som fokuserar på att förse sjuksköterskorna med verktyg och modeller för att hantera
problemen. En klinisk implikation som vi förespråkar är införandet av handledning med temat kulturell kompetens på arbetsplatserna, där utrymme finns för reflektioner av
sjuksköterskornas egna värderingar och de upplevda problemen. Vi ser också ett behov av mer forskning inom ämnet, då sjuksköterskornas perspektiv i mindre grad är
beforskat. För att utveckla den kulturella kompetensen inom det personcentrerade förhållningssättet i sjukvården, bör inriktningen kompletteras med kulturell kompetens enligt Leininger och McFarlands (2002) transkulturella omvårdnadsteori.
Referenser
* = Artiklar inkluerade i studien
Ahmadi, F. (2008). Kultur och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Andrew, E. V., Cohen, J., Evans, N., Meñaca, A., Harding, R., Higginson, I., & Gysels, M. (2013). Social-cultural factors in end-of-life care in Belgium: A scoping of the research literature. Palliative Medicine, 27(2), 131-143.
doi:10.1177/0269216311429619
Betancourt, J.R., Green, A.R., Carrillo, J.E., & Ananeh-Firempong, O. (2003). Defining cultural competence: a practical framework for addressing racial/ethnic disparities in health and health care. Public Health Reports, 118(4), 293-302
*Blackford, J. & Street, A. (2002), Cultural conflict: the impact of western feminism(s) on nurses caring for women of non-English speaking background. Journal of Clinical Nursing, 11: 664–671. doi:10.1046/j.1365-2702.2002.00680.x
Carlsson, C., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad (Rapport nr 2). Hämtad från Malmö Högskolas webbplats:
file:///home/chronos/u-0c5611f4e9710b2da1fb4b3fdd9ae3564042d31c/Downloads/F%C3%B6rslag%20till%2 0granskningsmall%20Malm%C3%B6%20h%C3%B6gskola%20(3).pdf
Coleman, J., & Angosta, A. D. (2017). The lived experiences of acute-care bedside registered nurses caring for patients and their families with limited English proficiency: A silent shift. Journal of Clinical Nursing, 26(5/6), 678-689. doi:10.1111/jocn.13567
*Cuthill, F. (2014). Understanding the ways in which health visitors manage anxiety in cross-cultural work: A qualitative study. Primary Health Care Research &
Development, 15(4), 375-385. doi:10.1017/S1463423613000340
*Debesay, J., Harsløf, I., Rechel, B., & Vike, H. (2012). Facing diversity under institutional constraints: challenging situations for community nurses when providing
care to ethnic minority patients. Journal of Advanced Nursing, 68(1), 2107-2116. doi:10.1111/jan.12369
*Dellenborg, L., Skott, C., & Jakobsson, E. (2012). Transcultural encounters in a medical ward in sweden: Experiences of health care practitioners. Journal of Transcultural Nursing, 23(4), 342-350.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1177/1043659612451258
Edvardsson, D. (2010). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Fatahi, N., Hellström, M., Skott, C., & Mattsson, B. (2008). General practitioners' views on consultations with interpreters: a triad situation with complex issues. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 26(1), 40-45.
Feitosa Cestari, V. R., Magalhães Moreira, T. M., des de Paula Pessoa, V. M., Sampaio Florêncio, R., Ferreira da Silva, M. R., & Martins Torres, R. A. (2017). The essence of care in health vulnerability: a Heideggerian construction. Revista Brasileira De
Enfermagem, 70(5), 1112-1116. doi:10.1590/0034-7167-2016-0570
*Festini, F., Focardi, S., Bisogni, S., Mannini, C., & Neri, S. (2009). Providing transcultural to children and parents: an exploratory study from Italy. Journal of Nursing Scholarship, 41(2), 220-227. doi:10.1111/j.1547-5069.2009.01274.x
Forsberg, C., & Wengström, C. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier (2). Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
*Ho, T. M. & Cordovilla, L. (2004), Our dilemma: The self-marginal people. EDTNA-ERCA Journal,30, 230–233. doi:10.1111/j.1755-6686.2004.tb00374.x
Jirwe, M., Momeni, P., & Emami, A. (2014). Kulturell mångfald. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s 341 - 357). Lund: Studentlitteratur.
Kersey-Matusiak, G. (2015). Kulturkompetent omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Stockholm: Författaren och bokförlaget Natur & Kultur.
Lassenius, Y. (2007). Kulturell mångfald, en utmaning för lärare inom närvårdarutbildningen. Nordic Journal of Nursing Research, 27(2), 14-20.
Leininger, L., & McFarland, M. R. (2002). Transcultural Nursing (3.). USA: McGraw-Hill Companies, Inc.
McCormack, B. (2004). Person-centredness in gerontological nursing: an overview of the literature. Journal of Clinical Nursing, 1331-38.
doi:10.1111/j.1365-2702.2004.00924.x
McCormack, B., Karlsson, B., Dewing, J., & Lerdal, A. (2010). Exploring person-centredness: a qualitative meta-synthesis of four studies. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(3), 620-634. doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00814.x
Mead, N., & Bower, P. (2000). Patient-centredness: a conceptual framework and review of the empirical literature. Social Science & Medicine, 51(7), s.1087-1110.
Migrationsverket. (2017a). Mitt i världen 2016. Stockholm: Migrationsverket. Hämtad 2017-11-07 från
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration/Migrationsverket---mitt-i-varlden-2016.html
Migrationsverket. (2017b). Översikter och statistik från tidigare år. Hämtad 2017-11-07 från
https://www.migrationsverket.se/download/18.585fa5be158ee6bf362fd2/148555606304 5/Asyls%C3%B6kande+till+Sverige+2000-2016.pdf
Momeni, P., Jirwe, M., & Emami, A. (2008). Enabling nursing students to become culturally competent - a documentary analysis of curricula in all Swedish nursing programs. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(4), 499-506
*Parlar Kilic, S., Buyukkaya Besen, D., Tokem, Y., Fadiloglu, C., & Karadag, G. (2014). An analysis of the cultural problems encountered during caregiving by the nurses working in two different regions of Turkey. International Journal of Nursing Practice, 20(3), 310-319. doi:10.1111/ijn.12152
Purnell, L. (2002). The Purnell Model for Cultural Competence. The Journal of Multicultural Nursing & Health, 11(2), s.7-15.
Regeringskansliet. (2015). Så ska vården klara flyktingströmmen. Hämtad 2017-11-07 från
http://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/12/sa-ska-varden-klara-flyktingstrommen/
Schrank, B., Rumpold, T., Amering, M., Masel, E. K., Watzke, H., & Schur, S. (2017). Pushing boundaries-culture-sensitive care in oncology and palliative care: a qualitative study. Psycho-Oncology, 26(6), 763-769. doi:10.1002/pon.4217
Sebold, L. F., Kempfer, S. S., Girondi, J. B. R.,, & Prado, M. L. (2016). Perception of nursing faculty on the care: Heidegger constructions. Revista da Escola de Enfermagem da USP, 50(spe), 39-46. https://dx.doi.org/10.1590/S0080-623420160000300006
Semenza, J. C., Carrillo-Santisteve, P., Zeller, H., Sandgren, A., van der Werf, M. J., Severi, E., & Kramarz, P. (2016). Public health needs of migrants, refugees and asylum seekers in Europe, 2015: Infectious disease aspects. European Journal of Public Health, 26(3), s.372-373. doi:10.1093/eurpub/ckw023.
SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Hämtad från Riksdagens webbplats:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Mall för
kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Hämtad 2017-11-08 från
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
Statistiska Centralbyrån [SCB]. (2017). Inrikes och utrikes födda efter region, ålder och kön. År 2000-2016. Hämtad 2017-11-02 från
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/ InrUtrFoddaRegAlKon/?rxid=f45f90b6-7345-4877-ba25-9b43e6c6e299
Svensk Sjuksköterskeförening. (2016a). Personcentrerad vård. Hämtad 2017-10-18 från www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.p df
Svensk Sjuksköterskeförening. (2016b). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 2017-09-26 från www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
*Tellep, T., Chim, M., Murphy, S., & Cureton, V. (2001). Great suffering, great
compassion: a transcultural opportunity for school nurses caring for Cambodian refugee children. Journal of Transcultural Nursing, 12(4), 261-274.
nursing care: Patient safety from the standpoint of the professional´s experience. Texto & Contexto Enfermagem, 24(2), s.310-315. doi:10.1590/0104-07072015000122014
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed (VR1708). Hämtad från
file:///home/chronos/u- 0c5611f4e9710b2da1fb4b3fdd9ae3564042d31c/Downloads/God-forskningssed-2017.pdf
Willman, A., Stoltz, P., & Bachtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
*Yilmaz, M., Toksoy, S., Direk, Z. D., Bezirgan, S., & Boylu, M. (2017). Cultural Sensitivity Among Clinical Nurses: A Descriptive Study. Journal of Nursing Scholarship, 49(2), 153-161. doi:10.1111/jnu.12276
Zendedel, R., Schouten, B. C., van Weert, J. C., & van den Putte, B. (2016). Informal interpreting in general practice: Comparing the perspectives of general practitioners, migrant patients and family interpreters. Patient Education & Counseling, 99(6), 981-987. doi:10.1016/j.pec.2015.12.021
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg. (Red.). Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59-82). Lund: Studentlitteratur
Bilagor
Bilaga A Databassökningar
Datum 18/10-2017 Databas Cinahl Sökord Antal träffar lästa abstrakt Valda abstrakt Valda artiklar Transcultural nursing(MH) 2941 Transcultural Care (MH) 2166 Transcultural nursing OR Transcultural care 5045 Problems (K) 85 335 Benefits (K) 81887 Problems (K) OR Benefits (K) 164111 nurs* (trunkerat) 663 989 (Transcultural nursing (MH) OR Transcultural care ) AND (Problems OR Benefits) AND Nurs*160 träffar Årtal: 2000-2017 91 peer-reviw 82 Språk: Engelska 68 68 22 8
Sökdatum 30/10 2017 Databas PubMed Sökord Antal träffar lästa abstrakt Valda abstrakt valda artiklar Transcultural care 2238
Transcultural nursing (MESH) 3286
Transcultural care OR Transcultural nursing 39924 Problems 502552 Benefits 261205 Problems OR Benefit 752023 Nurs* 852029
(Transcultural care OR Transcultural nursing) and (Problems OR Benefit) and nurs* 172 År 2000-2017 93 Språk: Engelska 90 Journal categories: Nursing Journals 79 79 9 3
Sökdatum 30/10 2017 Databas PsycINFO Sökord Antal träffar Lästa abstrakt Valda abstrakt Valda Artiklar Transcultural care 1619 Transcultural Nursing 1330 Transcultural care OR Transcultural nursing 2053 Problems 510875 Benefits 157697 Problems OR Benefits 648324 Nurs* 149243 (Transcultural care OR Transcultural nursing) AND (Problems OR Benefits) 160 År 2000-2017 147 Peer Review 133 Språk: Engelska 138 138 6 (+2 dubbleter) 1
Bilaga B Mall för kvalitetsgranskning
reviderad 2014SBU:s granskningsmall bygger på tidigare publicerat material [1,2], men har bearbetats och kompletterats för att passa SBU:s arbete.
Författare: ____________________ År: _________ Artikelnummer: __________ Anvisningar:
• Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från texten.
• Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.
Total bedömning av studiekvalitet:
Hög Medelhög Låg
1. Syfte Ja Nej Oklart Ej tillämpl
a) Utgår studien från en väl definierad problemformulering/frågeställning?
Kommentarer (syfte, problemformulering, frågeställning etc):
2. Urval Ja Nej Oklart Ej tillämpl
a) Är urvalet relevant?
b) Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet? c) Är kontexten tydligt beskriven? d) Finns relevant etiskt resonemang?
e) Är relationen forskare/urval tydligt beskriven? Kommentarer (urval, patientkarakteristika, kontext etc):
mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik 5:1
3. Datainsamling Ja Nej Oklart Ej tillämpl
a) Är datainsamlingen tydligt beskriven? b) Är datainsamlingen relevant?
c) Råder datamättnad?
d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till datainsamlingen?
Kommentarer (datainsamling, datamättnad etc):
4. Analys Ja Nej Oklart Ej tillämpl
a) Är analysen tydligt beskriven?
b) Är analysförfarandet relevant i relation till datainsamlingsmetoden?
c) Råder analysmättnad?
d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till analysen?
5. Resultat Ja Nej Oklart Ej tillämpl
a) Är resultatet logiskt? b) Är resultatet begripligt? c) Är resultatet tydligt beskrivet?
d) Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram? e) Genererashypotes/teori/modell?
f) Är resultatet överförbart till ett liknande sammanhang (kontext)? g) Är resultatet överförbart till ett annat sammanhang (kontext)? Kommentarer (resultatens tydlighet, tillräcklighet etc):
Bilaga C Artikelmatris
Nr : Författare År Land Tidskrift TitelSyfte Metod Resultat Kvalit
et 8. Blackford, J. & Street, A. 2002 Australien Journal of Clinical Nursing Cultural conflikt: The impact of western feminism (s) on nurses caring for woman of non- English speaking background. Undersöka erfarenheter av omvårdnaden med migranter som är kvinnor och diskutera omvårdnadspraktike n och sätt att förbättra kvaliteten på omvårdnaden för kvinnor och deras barn.
Kvalitativ metod Problem med
hierarkiska och familjära strukturer. Förutfattade meningar. Utvecklande av stereotyper. Utvecklande av strategier. Hög 9. Cuthill, F. 2013 England Primary Health Care Research & Development Understandi ng the ways in which health visitors manage anxiety in cross-cultural work: a qualitative study. En studie som undersöker sjukvårdare hantering av
osäkerhet och ångest vid arbete med klienter med annan kultur. Kvalitativ grounded theory 21 semistrukturerad e intervjuer Utvecklade strategier för att hantera sin osäkerhet gällande stora kulturella olikheter “Fixa en kultur”, “jobba för likvärdighet”, “hävda den professionella rollen”. Medel 5. Debesay, J,. Harslöf, I., Rechel, B. & Vike, H. 2014 Norge Journal of Advanced Nursing Facing diversity under institutional constraints: challenging situations for community nurses when providing care to etnic minority patients. Undersöka utmaningarna hos kommunsjuksköters kor när de utför hemsjukvård hos etniska mioritetsgrupper. Kvalitativ Studie med hermeneutisk ansats Sjuksköterskan upplevde särskilt utmanande situationer, såsom assistans vid intimhygien, rehabilitering, religiöst utövande och förhållande till döden. Medel 1. Dellenbor g, L., Journal of Transcultura Undersöka kontakten mellan Kvalitativ Gruppdiskussion Olikheter från det typiskt Hög
Skott, C. & Jakobsson . 2012 Sverige l Nursing. Transcultura l Encounters in a Medical Ward in Sweden: Experiences of Health care practitioners vårdare och patienten i det transkulturella mötet. er svenska. Utveckling av stereotyper. Vi och dem. Uppvägdes av mer flexibla kommentarer om mänskliga rättigheter och likheter mellan kategorierna. 3. Festini, F., Focardi, S., Bisogni, S., Mannini, C. & Neri, S. 2009 Italien Journal of Nursing Scholarship. Providing Transcultura l to children and parents: An exploratory study from Italy. Undersöka frekvensen av problem som sjuksköterskor uppfattade på ett Italienskt pediatriskt sjukhus i förlossningsvården med barn som är immigranter och dess föräldrar. Och utforska
omvårdnaden mot immigrant barn och föräldrar. Kvantitativ En explorativ berättande studie Problem att ta hand om barn och deras familjer, med annan kulturell bakgrund Språkliga problem. Problem i relationen sjuksköterska - patient. Problem med olikheter gällande rehabilitering, mat, hygien. Grad 1 7. Ho,L 2004 Spanien Edtna Erca Journal Our Dilemma: The Self-marginal People. Validera och definiera svårigheterna att hantera spanska romer v.s migrerade patienter på författarens sjukhus. Kvantitativ Anonyma frågeformulär m ed slutna frågor. Personalen uppgavs ha mer kunskap om en viss kultur. Språk- och religionsskillnad er upplevdes som mindre problematiska. Svårigheter kring kulturella olikheter och värderingar. Grad 1 4. Parlar, Kilic, S., Buyukkay a, Besen, D., Tokem, Y., Fadiloglu, C. & Karadag, G. 2013 Turkiet International Journal of Nursing practice An analysis of the cultural problems encountered during caregiving by the nurses Identifiera de problem som sjuksköterskor upplevde uppstod i kulturella mötena med patienter på två universitetssjukhus i västra och östra Turkiet. Kvantitativ Frågeformulär Insamlad data genom frågeformulär och självbeskrivning ar form. Finns för få sjuksköterskor med utbildning inom transkulturell omvårdnad. Viktigt att känna till patientens kulturella bakgrund. Skillnader i omvårdnad på grund av sjuksköterskan Grad 1
working in two different regions of Turkey. kulturella preferenser. 6. Telleps, T., Chim, M., Murphy, S. & Curenton, Young, V. 2001 Kambodja Journal of Transcultura l Nursing Great suffering, Great compassion: A transcultural opportunity for school nurses caring for Cambodian Refugee Children. Skolsjuksköterskans beskrivning av mötet med en kambodjansk patient och de kulturella olikheter som påverkar relationen och behöver beaktas.
Kvalitativ Hur studiens
deltagare utvecklar och utnyttjar transkulturell kunskap och sina personliga förmågor. Hög 2. Yilmaz, M., Toksoy, S., Denizci, Direk, Z., Bezirgan, S. & Boylu, M. 2016 Turkiet Journal of Nursing Scholarship Cultural Sensitivity among clinical nurses: A descriptive study. Undersöka den kulturella känsligheten hos sjuksköterskor som arbetar på ett lantligt och ett statligt sjukshus i Turkiet. Kvantitativ Frågeformulär och en skattningsskala. Kommunikation påverkad av kulturell bakgrund. Nivå av kunskap om andra kulturer, Känna till traditioner kring död. Ingen kunskap i ämnet Önskan om utbildning. Grad 1
Bilaga D Kvalitetsgranskade och exkluderade
Nielsen, B., & Birkelund, R. (2009). Minority ethnic patients in the Danish healthcare system - a qualitative study of nurses' experiences when meeting minority ethnic patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(3), 431-437.
Eklöf, N., Hupli, M., & Leino-Kilpi, H. (2015). Nurses' perceptions of working with immigrant patients and interpreters in Finland. Public Health Nursing, 32(2), 143-150. doi:10.1111/phn.12120
Casillas, A., Paroz, S., Green, A. R., Wolff, H., Weber, O., Faucherre, F., &
Bodenmann, P. (2015). Is the Front Line Prepared for the Changing Faces of Patients? Predictors of Cross-Cultural Preparedness Among Clinical Nurses and Resident Physicians in Lausanne, Switzerland. Teaching & Learning in Medicine, 27(4), 379-386. doi:10.1080/10401334.2015.1077127
