• No results found

Flexibilitet eller friktion?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Flexibilitet eller friktion?"

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

och konflikten mellan arbete

och familj

a v A n n e G r ö n l u n d A n n e G r ö n l u n d ä r d o k t o r a n d v i d s o c i o l o g i s k a in s t i t u t i o n e n p å U m e å u n i v e r s i t e t o c h s kr ive r just nu p å a v h a n d l i n g e n " F le x ib ilite te n s g r ä n s e r . F ö r ä n d ­ r in g o c h frik tio n i a r b e ts li v o c h fa m ilj", s o m u tk o m m e r p å B o r é a h ö s t e n 2 0 0 4 .

E

narbetstiden efter sina egna behov, framställs ofta som ö k a d f l e x i b i l i t e t, där den anställde kan variera något som kan minska friktionen mellan familj och lönearbete. Flexibla tider kan ge möjlighet att lämna senare på dagis, sitta kvar på jobbet när ens partner hämtar barnen eller jobba hemma när barnen somnat. M en flexibla arbetstider är inte något själv­ klart positivt. Om kraven från familj och arbete är höga, skulle flexibiliteten kunna upplevas som stressande, eftersom individen själv tvingas dra gränser mellan hem och arbete och motivera be­ sluten inför sig själv och andra. De positiva effekterna kan också motverkas av att arbetstiden måste varieras utifrån verksamhetens behov — en typ av flexibilitet som tycks bli allt vanligare.

Syftet med denna artikel är att undersöka hur flexibilitet i arbetstiden påverkar konflikten mellan arbetet och livet i övrigt. Datamaterialet består av 1.836 enkätsvar från ett riksrepresenta- tivt urval anställda i tre svenska branscher — verkstadsindustrin, finansbranschen och vård och omsorg.1

(2)

36

Fl e xi bi li te t e l l e r f r i k ti o n? O m i n f l y t a n d e t ö v e r a r b e t s t i d e n o c h k o nf li k te n m e l l a n a r b e t e o c h fami lj

Flexibla tid er — stre ssfa k to r eller

k o n flik td äm p are?_______________

A tt upplevelsen av konflikt mellan familj och arbete har ett samband med de krav på ens tid och energi som ställs i respektive sfär är en ganska självklar tanke. I forskningen på området har emellertid två motsatta hypoteser förts fram. Den s k expansionshypotesen säger att flera rol­ ler eller livsuppgifter ger ett ökat välbefinnande, genom bland annat bättre ekonomi, mer socialt stöd och större självförtroende. Rollkonflikt- eller belastningshypotesen utgår istället från att ett engagemang i flera sfärer leder till stress till följd av friktionen mellan olika roller och åtaganden. Båda hypoteserna har fått ett visst stöd i empirisk forskning (för översikter se t ex Bolger m fl 1990, Nordenmark 2002).

Flera forskare (Härenstam m fl 2000, Fred­ riksen- Goldsen & Scharlach 2001) framhåller emellertid att detta antingen-eller-tänkande bygger på ett föråldrat synsätt och att det är rimligast att tro att ett engagemang i både arbete och familj är positivt — upp till en viss gräns. Det handlar alltså om att kraven inte får bli för höga. Också denna tankegång har fått ett visst stöd i forskningen. Många studier visar att höga krav från två sfärer — i form av t ex barn och långa arbetstider — ökar rollkonflikt och stress (Bolger m fl 1990, Lundberg m fl 1994, Kinnunen 8cMauno i998,Fredriksen-Goldsen 5c Scharlach 2001, Lundberg 8c Frankenhaeuser 1999, Moen 5c Yu 1999, Härenstam 5cBejerot 2001) — samtidigt som kvinnor som förvärvs­ arbetar tycks må bättre än de som inte gör det (Bolger m fl 1990).

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att

forskningsresultaten varit ganska motstridiga. E tt skäl kan vara att det handlar om ett relativt ungt fält där teorier och modeller fortfarande är under utveckling, något som medför att olika studier kan ha tämligen olika upplägg. Vissa forskare intresserar sig för hur krav från arbete och familj påverkar konflikten mellan dessa båda sfärer, andra undersöker kravens effekt på fysiskt eller psykiskt välbefinnande och i båda fallen används en rad olika indikatorer. För att fast­ ställa vad som påverkar välbefinnande respektive konflikt nöjer sig många med att diskutera krav, medan andra inkluderar stöd och resurser som kan dämpa effekten av dessa krav.2 Bristen på utvecklade teorier har också inneburit att kon­ flikten arbete-familj ganska oreflekterat har kommit att betraktas som ett kvinnoproblem. Många studier har helt inriktats på kvinnor och i de fall där både män och kvinnor inkluderats saknas ofta en teoretisk analys av könets betydelse. Detta trots att möjligheten att kombinera arbete och familj är en ur jämställdhetssynpunkt synner­ ligen central fråga.

Det främsta syftet med följande analys är att undersöka hur konflikten arbete-familj påverkas av flexibilitet i arbetstiden. För att få en rätt­ visande bild av flexibilitetens effekter måste vi emellertid också kunna säga något om hur krav från arbete och familj påverkar denna konflikt. Som vi nyss har sett är forskningsresultaten på den punkten långtifrån entydiga och jag kommer här inte att kunna testa rollkonflikt- och expansionshypoteserna i deras renodlade form, eftersom alla som besvarat enkäten förvärvs­ arbetar. Jag utgår istället från att ett engagemang i två sfärer i princip är positivt, men att alltför

(3)

höga krav från arbete och familj kan medföra problem. För att få ett vidare perspektiv på konflikten arbete-familj kommer jag också att analysera konflikten mellan förvärvsarbete och fritidsliv och flexibilitetens inverkan på denna konflikt.

Begreppet arbetstidsflexibilitet kan, som vi snart ska se, ha flera olika innebörder. D et som avses här är först och främst individens möjlig­ het att variera sin arbetstid och tanken är alltså att undersöka hur en sådan flexibilitet påverkar konflikten arbete-familj. Här kan man ställa upp två motstridiga antaganden. En tanke som förs fram i debatten är att flexibla arbetstider skulle kunna dämpa konflikten, eftersom arbetstiden kan anpassas till var och ens behov. Flexibilitet kan då betraktas som en resurs som, genom att öka individens egenkontroll, kan fungera som en buffert mot höga arbetskrav (Fenwick 8c Tausig 2001, Fredriksen-Goldsen 8c Scharlach 2001,Thomas 8cGanster 1995).

Man kan emellertid också tänka sig att en mer flexibel arbetstid skulle förstärka känslan av kon­ flikt. Manfred Garhammer (1995) framhåller t ex att regleringen av arbetstiden utgjort en viktig institution, som under industrisamhällets epok skapat en kollektiv rytm och reserverat ett särskilt utrymme — på kvällar och helger — för fritid och familjeliv. Med trenden mot flexibilisering — i form av en uppluckring av arbetstidsreglerna i lagar och avtal och en ökad spridning i arbets­ tidens förläggning — har emellertid denna institution kommit att försvagas. Istället läggs ett större ansvar på den enskilda individen, som själv får se till att dra gränser och synkronisera kraven från familj och arbetsplats. Sett i detta

perspektiv skulle alltså flexibilitet också kunna bidra till en ökad stress.

Frågan om flexibilitet i arbetstiden framställs ofta som särskilt viktig för kvinnor. Seglivade föreställningar om manligt och kvinnligt gör att kvinnor i högre grad än män sköter det praktiska arbetet med hem och barn och med tanke på detta kan man förvänta sig att problemen med att balansera kraven från arbete och familj är större för kvinnor. Det finns också en del forsk­ ning som pekar i den

rik tn in g e n . S tu d ie r

, . , . "konflikten m e lla n visar att kvinnor ocksa

när de jobbar heltid ut- a r b e t e o c h fam ilj ä r för mer hushållsarbete e ff s f ö n e p r o äj e m

än män och att de, när r. .

tor k v in n o r h em - och fö rv ärv s­

arbete summeras, har en ---högre total arbetsbelast­

ning (Nyberg 1986, Ross 1987, Lundberg 8c Frankenhauser 1999, Lundberg m fl 1994).

Till följd av denna snedfördelning tenderar kvinnor att uppleva mer stress, uppvisa högre halter av stresshormon och uppleva konflikten mellan arbete och hem som mer besvärande än m än (N ordenm ark 2002, Lundberg 8c Frankenhauser 1999, Lundberg m fl 1994, Fenwick 8cTausig 2001, Shinn m fl 1989). Det finns alltså goda skäl att anta att konflikten mellan arbete och familj är ett större problem för kvinnor och om så är fallet skulle flexibla arbetstider — i den mån de dämpar eller förstärker konflikten — indirekt kunna få en större betydelse för kvin­ nor. Som vi snart ska se kan också den direkta effekten av flexibilitet tänkas bli större.

Frågan om flexibilitetens betydelse för

(4)

38

Fl e xi bi li te t e l l e r f r i kt io n? O m i n f l y t a n d e t ö v e r a r b e t s t i d e n o c h k on f li k te n m e l l a n a r b e t e o c h fami lj

konflikten mellan hem och arbete har inte i någon större utsträckning varit föremål för forskning. I en amerikansk studie konstaterar Karen Fredriksen-Goldsen 8c Andrew Scharlach (2001) att flexibilitet — definierat som en möjlig­ het att anpassa arbetsschemat, att ta ledigt av personliga skäl och att arbeta hemma — dämpar konflikten mellan arbete och familj. Effekten försvinner emellertid när man kontrollerar för bland annat krav från arbete och familj och tycks alltså inte bero på flexibiliteten i sig.

I en annan studie finner Phyllis M oen 8c Yan Yu (1999) att möjligheten att variera arbetsdagens längd inte har någon signifikant effekt på hur människor lyckas förena arbete och familj och ett par andra studier visar på ganska motstridiga resultat. Enligt Rudy Fenwick 8c MarkTausig (2001) har inflytande över arbets­ tiden en positiv effekt på välmåendet och på ”balansen” arbete-familj — men däremot inte på ”konflikten” mellan dessa båda sfärer. Enligt Marybeth Shinn m fl (1989) har möjligheten att variera schemat — men inte formell flextid — betydelse för stressnivån, medan tillfredsstäl­ lelsen med familjeliv eller med kominationen arbete-familj inte påverkas av vare sig det ena eller det andra måttet.

I en mindre studie av en grupp kanadensiska sjuksköterskor visar Linda Thiede Thomas 8c Daniel C Ganster (1995) att flexibel arbetstid ökar känslan av kontroll, som i sin tur dämpar konflikten mellan arbete och familj. Frågan om betydelsen av flexibla arbetstider kan emellertid långtifrån anses besvarad utifrån dessa studier. Inte heller går det att utifrån resultaten dra säkra några slutsatser om kön och flexibilitet.3

D et finns dock ett par exempel på studier, som diskuterar betydelsen av kön i relation till flexibla eller gränslösa arbeten. I en kvalitativ studie av Ylva Elvin-Nowak (1998), där kvinnliga akademiker med stor flexibilitet i arbetstiden jämförs med kvinnliga arbetare med fasta sche­ man, känner kvinnor med flexibel arbetstid ett större ansvar för att skapa balans mellan yrkes­ liv och privatliv och, när detta misslyckas, mer skuld och stress.

Flexibilitet i tid och rum antas ofta öka in­ dividens egenkontroll, vilket generellt betraktas som positivt. Elvin-Nowak menar emellertid att flexibilitet i arbetstiden ger en illusorisk kon­ troll som tjänar till att osynliggöra den brist på kontroll som kvinnorna har över sin situation i stort. H on tolkar sina resultat mot bakgrund av konstruktionen av moderskap, som i det moderna samhället visserligen ger utrymme för yrkesarbete, men bara på villkor att barn och familj inte blir lidande. Denna konstruktion gör att kvinnors vardag präglas av en ständig strävan efter balans — och konstruktionen vacklar betänkligt i de fall

där yrkesarbetet inte är tidsmässigt och rumsligt avgränsat från moderskapsarbetet. Flexibiliteten — möjligheten att själv rå över tid och rum — blir

då, enligt Elvin-Nowak, ”en ständig anpassning till andra människors krav och behov samtidigt som det blir kvinnans individuella problem att se till att hon förmår utföra sitt arbete på bästa sätt” (a a 13).

Också resultaten från det svenska M O A - projeket (Härenstam m fl 2000) tyder på att det kan finnas könsspecifika sätt att anpassa sig till ett gränslöst arbete som invaderar familjelivet genom höga kompetenskrav, långa arbetstider

(5)

och en hård tidspress, även om forskarna inte specifikt studerar effekten av flexibel arbetstid. I denna studie kunde männen oftare hantera kraven genom att dra sig ur åtaganden i hemmet, medan konsekvensen för kvinnornas del blev en ökad arbetsbelastning och en känsla av otill­ räcklighet, alternativt ett minskat engagemang i karriären. Båda dessa undersökningar tyder alltså på att flexibilitet, i synnerhet för kvin­ nor, kan ha en stressande effekt. Som jag ser det torde emellertid skillnaden mellan könen snarare handla om grad än om art; hypotesen blir därför att flexibiliteten har samma effekt för män och kvinnor, även om effekten kan vara starkare för kvinnor.

Flexibilitet i arbetstiden är emellertid, som jag nämnde ovan, ett vitt begrepp som inte bara handlar om individens möjlighet att variera sin arbetstid och i följande analys vill jag också fånga in ytterligare ett par aspekter av arbetstidens flexibilisering. En sådan aspekt är tendensen till en större spridning i arbetstider, bland annat i form av arbetstidens förläggning över dygnet (Garhammer 1995, Castells 2000, Hinrichs m fl 1991, Presser 1995, Boje & Grönlund 2003). Det kan därför vara på sin plats att undersöka vad arbetstidens förläggning betyder för konflikten mellan arbete och familj. Även om det ligger nära till hands att tro att så kallad obekväm arbetstid, dvs arbete på icke dagtid, är just obekväm så är inte säkert att det förhåller sig så. Det är också möjligt att människor väljer dessa arbetstider för att på ett smidigt sätt kunna förena arbete och familj, t ex genom att ”gå i skift” i hemmet och turas om att ta hand om barn och hemarbete. Par där den ena jobbar ickedag skulle isåfall kunna

uppleva en mindre konflikt mellan arbete och familj än par där båda jobbar dagtid. För att ta reda på om så är fallet kommer arbetstidens förläggning att tas med som en variabel i ana­ lysen, även om huvudintresset gäller individens inflytande över sin arbetstid.

Debatten om flexibilitet i arbetstiden har emellertid inte enbart, eller ens främst, handlat om individens möjlighet att variera sin arbetstid; den har istället handlat om organisationernas behov av att låta arbetstiden variera med sväng­ ningar i efterfrågan. Betydelsen av sådana krav på verksamhetsanpassning har såvitt jag vet inte undersökts tidigare, men det är rimligt att tro att de kan öka konflikten arbete-familj och kanske också motverka den positiva effekten av ett individuellt inflytande över arbetstiden. I följande analyser kommer jag därför också att inkludera en variabel som mäter verksamhets- flexibel arbetstid.4

V ariabler och h y p o tese r_________

Det huvudsakliga syftet med följande analys är alltså att undersöka om flexibilitet i arbetstiden påverkar konflikten mellan arbete och familj. Den beroende variabeln utgörs av påståendet ”Jag upplever ofta en konflikt mellan arbete och familj”(Stämmer inte alls/Stämmer inte särskilt bra/Stämmer ganska bra/Stämmer helt), där höga värden motsvarar en hög grad av konflikt.5

För att få en tydlig bild av flexibilitetens effekter studerar vi också betydelsen av olika typer av krav. Antagandet är att höga krav från arbete och familj var för sig, men än mer till­ sammans, förstärker känslan av konflikt. Som

(6)

4 0

F l exi bi li te t e l l e r f r i kt io n ? O m i n f l y t a n d e t ö v e r a r b e t s t i d e n o c h k on f li k te n m e l l a n a r b e t e o c h fami lj

indikatorer på arbetskrav används ordinarie arbetstid och klassposition, vilket är ett mått på individens position i arbetslivet där de anställda delas in i fem klasser: icke facklärda arbetare, facklärda arbetare, lägre tjänstemän, tjänstemän på mellannivå och högre tjänstemän. Krav från familjen mäts med antalet barn och deras ålder. Dessa båda aspekter har sammanförts i variabeln barn, där barn 0-6 år fått vikten 1,5, barn 7-12 år vikten 1,25 och barn 13-18 år vikten i . 6 Skälet är att föräldrar till yngre barn i högre grad måste finnas på plats för att lämna och hämta på dagis och fritids, laga middag, skjutsa barnen till olika aktiviteter osv, vilket kräver en mer uppenbar synkronisering med arbetsplatsen än tonåringars krav på föräldraengagemang. I analysen kontrol­ lerar vi också för kön, då det finns skäl att tro att kvinnor i högre grad än män upplever en konflikt mellan hem och förvärvsarbete. Vi kontrollerar också för branschtillhörighet, men inte av teore­ tiska skäl utan för att rättställa proportionerna i det stratifierade urvalet. 7

När det gäller kraven från arbete och familj vill jag poängtera att de mått som används enbart tar hänsyn till kvantitativa krav på individens tid och inte fångar in kvalitativa aspekter av vare sig arbetsmiljö eller familjeliv. Det är rimligt att tro att också kvaliteten har betydelse för upplevelsen av konflikt. Härenstam 8cBejerot (2001) visar t ex att den psykosociala arbetsmiljön spelar en viktig roll för det psykiska välbefinnandet och Fredriksen-Goldsen 8c Scharlach (2001) konstaterar att stöd och hjälp från partner eller arbetskamrater bidrar till att dämpa konflikten arbete-familj. Dessa aspekter måste emellertid lämnas därhän eftersom vi saknar uppgifter om

hur individen upplever familjeliv och arbetsmiljö. Konflikten mellan arbete och familj torde heller inte bara påverkas av individens ”objektiva” situa­ tion utan också av den egna ambitionsnivån. I enkätmaterialet finns inget bra mått på männi­ skors yrkesambitioner, även om klassposition i någon mån kan sägas spegla detta.

D et huvudsakliga syftet med analysen är emellertid att studera effekten av flexibilitet i arbetstiden. Flexibiliteten fångas av tre olika vari­ abler: verksamhetsflexibel arbetstid, arbetstidens förläggning och, framför allt, flexibel arbetstid. Verksamhetsflexibel arbetstid mäts med påståendet ”M in ordinarie arbetstid är längre när företaget/ organisationen har hög arbetsbelastning och kortare när belastningen är låg” (Stämmer inte alls/Stämmer inte särskilt bra/Stämmer ganska bra/ Stämmer helt).

Arbetstidens förläggning mäts med variablen icke dagtid, vilket betyder att arbetstiden inte alltid infaller mellan 06.45 oc^ I 7-45- M åttet på flexibel arbetstid är ett index bestående av sex frågor/påståenden, som fångar in olika aspekter av flexibilitet. För varje fråga/påstående finns fyra svarsalternativ, vilket ger ett index med värdena 6 — 24, där högre värde motsvarar mer flexibilitet i arbetstiden.8 Hypoteserna är att verksamhetsflexibel arbetstid ökar konflikten mellan arbete och familj.

Vad gäller ickedagtidsarbete och flexibel arbetstid är huvudhypotesen att båda dämpar konflikten mellan arbete och familj, men man kan också ställa upp alternativa hypoteser. En möjlighet är att ickedagtidsarbete och flexibel arbetstid istället förstärker konflikten och när det gäller flexibla arbetstider kan man också

(7)

tänka sig att en begränsad flexibilitet har en positiv inverkan, medan alltför fria tider skapar en stressande gränslöshet. För att undersöka det senare kommer jag också att dela upp ovan nämnda index i en begränsad respektive obegrän­ sadflexibilitetd

Sammanfattningsvis är alltså hypoteserna att längre arbetstid, högre position och fler/yngre barn ökar konflikten mellan arbete och familj och att kvinnor upplever en större konflikt än män. Vi antar också att en verksamhetsflexibel arbetstid ökar denna konflikt. När det gäl­ ler flexibel arbetstid och ickedagtidsarbete är huvudhypotesen att dessa dämpar konflikten arbete-familj, medan mothypotesen säger att de förstärker den. Ytterligare en möjlighet är att flexibel arbetstid i begränsad mening dämpar konflikten arbete-familj, medan en hög grad av flexibilitet bidrar till att skärpa den.

Förutom att analysera flexibilitetens effekt på konflikten arbete-familj kommer jag i följande analys också att granska dess betydelse för andra aspekter av livet utanför arbetet. Det handlar då om möjligheten till socialt umgänge, vilket fångas av påståendet: ”Arbetet hindrar mig från att träffa släkt och vänner som jag skulle vilja” och om möjligheten att utöva sina hobbies, mätt med påståendet ”Arbetet hindrar mig från att utöva mina fritidsintressen som jag skulle vilja” (i båda fallen med svarsalternativen Stämmer inte alls/ Stämmer inte särskilt bra/Stämmer ganska bra/Stämmer helt).10 Tanken är att få en djupare förståelse av flexibilitetens betydelse genom att jämföra dess effekt på olika delar av livet utanför arbetet. Hypoteserna är desamma som när det gäller konflikten mellan arbete och familj.

Fam iljevänlig flexibilitet?________

Det vi nu, med hjälp av multivariat linjär reg­ ression, ska undersöka är alltså hur krav från arbete och familj påverkar konflikten mellan desssa båda sfärer och — framför allt — hur flexibilitet i arbetstiden inverkar.11 Antagandet är att fler/yngre barn och en längre arbetstid var för sig, och än mer i kombination med varandra, förstärker konflikten. Också högre position och verksamhetsflexibel arbetstid väntas skärpa denna konflikt och vi tänker oss också att kvinnor, vid en given kravnivå, upplever en större konflikt än män. Ickedagtidsarbete och flexibel arbetstid kan antingen dämpa eller förstärka konflikten och när det gäller flexibel arbetstid prövar vi också möjligheten att en begränsad flexibilitet har en konfliktdämpande effekt, medan en obegränsad flexibilitet förstärker konflikten arbete-familj.

Resultaten — i tabell i modell i — visar att både en längre arbetstid och fler/yngre barn ökar konflikten arbete-familj, vilket är i linje med vårt antagande. Effekten av att ha barn ökar när vi kontrollerar för arbetstid vilket kan tyda på att de två variablerna samvarierar så att helheten blir större än summan av delarna, men ökningen är ytterst marginell och en variabel som mäter interaktionen visar ingen signifikans — vi ska dock komma ihåg att spridningen i arbetstid är begränsad då så gott som alla personer i mate­ rialet arbetar lång deltid eller heltid. I tabellen ser vi också att konfliktnivån ökar linjärt med stigande position.

En verksamhetsflexibel arbetstid har i biva- riat regression en positiv effekt på konfliktnivån, men som framgår av modell i är effekten i den multivariata analysen inte längre signifikant.12

(8)

42

Fl e xi bi li te t e l l e r f r i kt io n ? O m i n f l y t a n d e t ö v e r a r b e t s t i d e n o c h k on f li k te n m e l l a n a r b e t e o c h fami lj

Resultaten visar också att kvinnor upplever en större konflikt mellan arbete och familj än män. Av närmare analyser framgår emellertid att kön inte i utgångsläget har någon effekt på konfliktnivån — variabeln blir signifikant först när vi samtidigt kontrollerar för arbetstid, po­ sition och barn. Det tyder på att det finns en interaktionseffekt mellan dessa variabler och kön, det vill säga att höga krav från två sfärer är mer stressande för kvinnor än för män.

Liknande interaktionseffekter har konstaterats i flera tidigare studier (Bolger m fl 1990, Lundberg m fl 1994, Lundberg 8c Frankenhaeuser 1999) --- och en rimlig förklaring är att det är kvinnor som " d e s o m h a r riktigt

fria a r b e t s t i d e r

i högre grad än män för­ väntas lösa problemen med

U pplever större att kombinera arbete och

ko n flikt ä n a n d r a " familjeliv. Resultatet ger stöd åt E lvin-N ow aks (1998) slutsats om att kon­ struktionen av moderskap sätter upp villkor för kvinnors yrkesarbete — ett villkor som säger att engagemanget i arbetet inte får gå ut över barn och familj.

Det vi främst intresserar oss för är emellertid hur ickedagtidsarbete och flexibel arbetstid på­ verkar konflikten mellan arbete och familj. Av tabell 1 modell 1 framgår att de som arbetar ickedag upplever en större konflikt mellan arbete och familj än de dagtidsarbetande. Liknande resultat har framkommit i en finsk studie, men då bara bland kvinnor (Kinnunen 8c Mauno 1998) och andra forskare (Moen 8c Yu 1999, Fenwick 8cTausig 2001) finner ingen effekt av arbetstidens förläggning.

En flexibel arbetstid har däremot, som vi ser i modell 1, inte någon signifikant effekt på konfliktnivån. Som jag tidigare nämnt finns det emellertid skäl att tro att graden av flexibilitet har betydelse. En begränsad flexibilitet kan tänkas dämpa konflikten medan en obegränsad flexibi­ litet kan förstärka den och om så är fallet skulle dessa tendenser ta ut varandra när vi använder det sammanhålla måttet flexibel arbetstid.

När vi delar upp variabeln i begränsad respek­ tive obegränsad flexibilitet ser vi också, i tabell 1 modell 2 och 3, att en begränsad flexibilitet, precis som vi förväntat oss, dämpar konflikten mellan arbete och familj. Den obegränsade flexibiliteten har inte någon signifikant effekt, men närmare analyser visar att en obegränsad flexibilitet har en konfliktförstärkande effekt så länge position och verksamhetsflexibilitet inte tas med i analysen. De som har riktigt fria arbetstider upplever alltså en större konflikt än andra, men det förklaras av att de befinner sig i högre positioner och har mer verksamhetsflexibla arbetstider.

Här kan man invända att konflikten mellan arbete och familj också kan påverkas av ens partners arbetssituation och av hur hushålls­ arbetet fördelas inom familjen. Flera forskare har också framhållit betydelsen av partnerns situation (Moen 8c Yu 1999, Härenstam 8c Bejerot 2001). För att undersöka betydelsen av detta genomför vi en regressionsanalys där de olika variablerna studeras på hushållsnivå. Konstruktionen av variablerna blir här något annorlunda, framför allt när det gäller flexibel arbetstid.13 Variabeln klassposition har lyfts ut och ersatts av utbildningsnivå eftersom uppgift om partnerns position saknas.

(9)

Tabell 1. Flexibel arbetstid och konflikten arbete-fam ilj bland anställd a i v ård , v erk stad , finans, 18-64 år. M ultivariat regression. O stan d ard iserad e regressionskoefficienter.

M odell 1 M odell 2 M odell 3

Kvinna 0 , 1 3 * 0 , 1 2 * 0 , 1 5 * * (ref: M an) Barn 0 , 1 7 * * * 0 , 1 7 * * * 0 , 1 7 * * * O r d i n a r i e ar b e ts t id 0 , 0 2 * * * 0 , 0 2 * * * 0 , 0 2 * * * Icke f a c k l ä r d a a r b e t a r e - 0 , 2 6 * * - 0 , 2 5 * * - 0 , 2 2 * F a c k l ä r d a a r b e t a r e - 0 , 2 8 * - 0 , 2 8 * * - 0 , 2 6 * * T j ä n s te m ä n p å me lla nn iv å 0 , 2 2 * * 0 , 2 2 * * 0 , 2 8 * * H ö g r e t jä n s te m ä n 0 , 4 9 * * * 0 , 4 9 * * * 0 , 5 0 * * *

(ref: Lägre tjänstemän)

Låg ve rk s am he ts fle x 0 , 1 5 ° 0 , 1 6 * 0 , 1 2

Viss v e rk s am hetsflex 0 , 1 3 0 , 1 4 a 0 , 0 8

H ö g v e rk s a m hetsflex 0 , 2 0 ° 0 , 2 0 a 0 , 1 7

(ref: Ej ver ks am hetsflex)

Icke d a g t i d 0 , 2 8 * * * 0 , 2 6 * * * 0 , 3 1 * * * Flexibel a rb e ts t id - 0 , 0 1 B e g r ä n s a d flexibilitet - - 0 , 0 3 * * -O b e g r ä n s a d flexibilitet - - 0 , 0 2 B ransch V å rd 0 , 1 9 * * 0 , 1 6 * 0 , 2 1 * * Finan s 0 , 0 2 0 , 0 1 0 , 0 4 (ref: Verkstad) Kon stan t 0 , 6 2 * 0 , 8 3 * * 0 , 3 3 R2 (procent) 1 6 , 4 1 6 , 9 1 6 , 5 n 1 2 2 9 1 2 3 3 1 2 3 6

Sig ni fik a n sn iv å e r: * * * = T-värdet signifikant p å 0 . 0 0 1 -nivå, ** = T-värdet signifikant p å 0 . 0 1 -nivå, *= T-värdet signifikant p å 0 . 0 5 - n i v å a = T-värdet signifikant p å 0 . 1 0-nivå.

(10)

44

Fl e xi bi li te t e l l e r f r i k ti o n ? O m i n f l y t a n d e t ö v e r a r b e t s t i d e n o c h k o nf li k te n m e l l a n a r b e t e o c h fami lj

För att undersöka betydelsen av den faktiska arbetsbördan har också en variabel som mäter fördelningen av hushållsarbete tagits m ed.14 Svaren redovisas separat för män och kvinnor, eftersom variablerna innehåller uppgifter om både den svarande och dennes partner; om svaren slogs samman skulle det inte gå att avgöra vem som upplever konflikten.

Resultaten, i tabell 2, visar att kvinnor i par där hon arbetar deltid och han heltid upplever mindre konflikt än kvinnor i par där båda job­ bar heltid. Det är inte förvånande, med tanke på att deltidsarbete är ett traditionellt sätt för kvinnor att lösa konflikten mellan arbete och familj. Intressant nog tycks emellertid denna traditionella lösning inte dämpa männens konfliktnivå.

D et ger stöd åt en annan svensk studie (Härenstam & B ej ero t 2001) som undersöker hur olika familjemodeller15 påverkar stress och utmattning. Studien visar att kvinnor upplever minst stress i den traditionella familj emodell där mannen axlar försörjningsbördan medan hon sköter merparten av hemarbetet. Den tra­ ditionella modellen är samtidigt, enligt denna studie, den som orsakar männen mest stress, kanske för att män i familjer där kvinnan bi­ drar till försörjningen har en större buffert mot jobbrelaterade krav.

Tabellen visar också att mäns deltidsarbete inte har någon signifikant effekt på konfliktnivån: här ska vi emellertid komma ihåg om att de manliga deltidarna är relativt få. Arbetstidens förläggning tycks däremot ha betydelse. M än i par där han själv eller båda arbetar ickedag upplever en större konflikt mellan arbete och familj än män i par

Tabell 2. Flexibel arbetstid och konflikten arb e te - familj bland anställd a i vård , v erk stad , finans, 18-64 år. M ultivariat regression. O stan d ard iserad e regressions- koefficienter. K v i n n o r M ä n B å d a deltid Kvinnan deltid M a n n e n deltid (ref: B å d a heltid) - 0 , 0 3 - 0 , 2 8 * * 0 , 1 5 - 0 , 5 0 ° 0 , 0 8 0 , 0 5 B å d a ic ke -da g Kvinnan ic ke -da g M a n n e 4 4 n ic ke -da g (ref: B å d a d a g ) 0 , 1 9 0 , 2 6 a - 0 , 0 8 0 , 5 5 * * * 0 , 0 1 0 , 3 4 * * M a n n e n universitet Kvinnan universitet B å d a universitet

(ref: Ingen universitet)

- 0 , 1 0 0 , 3 4 * 0 , 4 8 * * * 0 , 1 1 - 0 , 1 3 0 , 5 0 * * * Barn 0 , 2 1 * * * 0 , 1 2 * * * H e m a r b e t s b ö r d a 0 , 0 2 0 , 0 1 M a n n e n flextid Kvinnan flextid B å d a flextid

(ref: Ingen flextid)

- 0 , 1 3 0 , 1 7 - 0 , 1 7 0 , 3 5 * * * 0 , 0 8 0 , 2 7 * V å rd Finans (ref: Verkstad) 0 , 0 8 0 , 3 9 * * * 0 , 1 7 0 , 1 3 Kon stan t R2 (procent) n 1 1 8 * * * 1 7 , 3 4 5 1 1 , 1 7 * * * 2 1 , 5 4 3 4

Sig ni fik an sn iv åe r: Se not tabell 1

(11)

där båda jobbar dag. En möjlig förklaring kan vara att män som är hemma på dagtid känner en press på sig att ta på sig mer av hushållsarbetet. För kvinnornas del medför ickedagtidsarbete inte att konflikten ökar — men inte heller att den minskar. Det är intressant eftersom kvinnorna, att döma av en tidigare analys av samma data­ material (Grönlund, under utgivning), i högre grad än männen själva har valt att arbeta ickedag -merparten av ickedagtidsarbetet är emellertid

ofrivilligt också bland kvinnorna.

I tabellen ser vi också att både mannen och kvinnan i par där båda har universitetsutbildning upplever en större konflikt mellan arbete och familj än de som lever i par där ingen har akade­ misk utbildning. Tabellen visar också att kvinnor upplever en större konflikt i familjer där hon men inte han har akademisk utbildning, medan det för männens del inte är konfliktskapande att ha en högre utbildning än partnern. Det kan bero på att kvinnan i det första fallet måste avstå från eller omförhandla den huvudroll hon traditionellt spelat i hemmet, medan en situation där man­ nen har högre status lättare passar in i invanda tankemönster.

Barn förstärker, precis som i den tidigare analysen, konflikten både för kvinnor och män och detta gäller alltså också sedan vi tagit hän­ syn till fördelningen av löne- och hemarbete inom familjen. Fördelningen av hushållsarbetet tycks däremot inte ha någon effekt på konflik­ ten arbete-familj. Den studie av Härenstam & Bejerot (2001) som refererats ovan antyder att arbetsfördelningen i hemmet kan ha betydelse, men studien säger inget om den direkta effekten av hemarbete och mitt resultat ligger i linje med

en svensk studie (Nordenmark 2002) som visar att en tyngre hushållsbörda inte försämrar det psykiska välbefinnandet och inte heller påverkar önskemålen om att gå ned i arbetstid. A tt hem­ arbetsbördan inte påverkar känslan av konflikt kan ha flera tänkbara förklaringar. En större arbetsbörda kan t ex uppvägas av de positiva aspekterna av att tillbringa mycket tid med barnen, men det kan också vara så att känslan av konflikt uppstår när man inte gör så mycket som man själv eller andra tycker att man borde — på hemmet eller i arbetet.

Flexibla arbetstider, slutligen, tycks inte ha någon betydelse för kvinnors upplevelse av kon­ flikt, när man tar hänsyn till hela hushållet. För mannen däremot förstärks konflikten när han själv eller båda parter har en flexibel arbetstid. En förklaring till denna könsskillnad kan vara att män i högre grad än kvinnor har det jag här har kallat för en obegränsad flexibilitet .l6

Tid för fritid?____________________

För att tydligare belysa betydelsen av flexibilitet i arbetstiden ska vi till sist granska ytterligare ett par aspekter av konflikten mellan arbete och livet utanför arbetet. D et vi frågar oss är om en flexibel arbetstid påverkar människors möjlighet att umgås med släkt och vänner och att ägna sig åt fritidsintressen på samma sätt som den påverkar familjelivet.

Resultaten, i tabellerna 3 och 4, visar på både likheter och skillnader. Precis som när det gällde familjelivet innebär en begränsad flexibilitet att konflikten arbete-fritid dämpas, men här har också det sammanhållna måttet på flexibel arbets

(12)

4 6

Fl e xi bi li te t e l l e r f r i k ti o n? O m i n f l y t a n d e t ö v e r a r b e t s t i d e n o c h k on f li k te n m e l l a n a r b e t e o c h f ami lj

Tabell 3. Flexibel arbetstid och konflikten arb ete-u m g än g e bland anställda i v ård , v erk sta d , finans, 18-64 år. M ultivariat regression.

O stan d ard iserad e regressionskoefficienter.______________________________

Modell 1 Modell 2 Modell 3

Kvinna (ref: M an) 0 , 0 6 0 , 0 5 0 , 0 7 Barn 0 , 0 8 * * * 0 , 0 8 * * * 0 , 0 7 * * * O r d i n a r i e ar b e ts t id 0 , 0 2 * * 0 , 0 2 * * 0 , 0 2 * * * Icke d a g t i d 0 , 5 1 * * * 0 , 5 0 * * * 0 , 5 3 * * * Flexibel ar b e ts t id - 0 , 0 2 * * — — B e g r ä n s a d flexibilitet — - 0 , 0 6 * * * — O b e g r ä n s a d flexibilitet — — 0 , 0 1 Låg ve rk s am h e ts fle x 0 , 2 4 * * 0 , 2 4 * * 0 , 2 1 * * Viss v e rk s am h e ts fle x 0 , 1 8 * 0 , 1 8 * 0 , 1 4 H ö g v e rk s am he ts fle x

(Ref: Ej ver ksam hetsflex}

0,30** 0 28** 0 , 2 7 *

Icke f a c k l ä r d a a r b e t a r e - 0 , 0 3 - 0 , 0 3 0 , 0 0

F a c k l ä r d a a r b e t a r e - 0 , 0 3 - 0 , 0 4 0 , 0 0

T jä n s te m ä n p å me lla nn iv å 0 , 2 2 * * 0 , 2 3 * * 0 , 2 2 * *

H ö g r e tj ä n s te m ä n

(ref: Lägre tjänstemän)

0 , 4 7 * * * 0 , 4 6 * * * 0 , 4 6 * * * V å rd 0 , 1 0 0 , 0 8 0 , 1 4 * Finans (ref: Verkstad) - 0 , 0 8 - 0 , 0 8 - 0 , 0 5 Konst ant 1 , 0 7 * * * 1 , 2 1 * * * 0 , 7 0 * * R2 (procent) 1 2 , 5 1 3 , 5 1 2 , 0 n 1 3 0 8 1 3 1 3 1 3 1 6

Sign if ik a ns ni vå e r: S e not ta bell 1

tid en konfliktdämpande effekt. Slutsatsen blir att flexibiliteten här har en gynnsammare effekt än när det gällde konflikten arbete-familj. I det senare fallet har bara en begränsad flexibilitet en dämpande effekt och närmare analyser, som inte redovisats här, visar att effekten bara gäller högre tjänstemän. Resultaten ger skäl att sätta

frågetecken för flexibilitens möjlighet att dämpa konflikten mellan arbete och familj. När det gäller möjligheten till umgänge och hobbyutövande har flexibiliteten en tydligare effekt. En obegränsad flexibilitet utgör här inget hinder och såväl en begränsad flexibilitet som flexibla arbetstider i stort har en konfliktdämpande effekt.

(13)

Tabell 4. Flexibel arbetstid och konflikten arbete-hobbies bland anställda i v ård , v erk stad , finans, 18-64 år. M ultivariat regression. O stan d ard iserad e regressionskoefficienter.

Modell 1 Modell 2 Modell 3

Kvinna (ref: M an) - 0 , 1 0 a - 0 , 0 9 a - 0 , 0 8 Barn 0 , 0 6 * * 0 , 0 6 * * 0 , 0 6 * * O r d i n a r i e ar b e ts t id 0 , 0 2 * * * 0 , 0 2 * * * 0 , 0 2 * * * Icke d a g t i d 0 , 4 0 * * * 0 , 3 9 * * * 0 , 4 2 * * * Flexibel a rb e ts t id - 0 , 0 3 * * — — B e g r ä n s a d flexibilitet — - 0 , 0 5 * * * — O b e g r ä n s a d flexibilitet — — - 0 , 0 2 Låg ve rk s am h e ts fle x Viss ve rk s am h e ts fle x H ög ve rk s am h e ts fle x (ref: Ej verksamhetsflex) 0 , 1 6 0 , 2 0 * 0 , 3 1 * * 0 , 1 5 a 0 , 1 8 * 0 , 2 9 * 0 , 1 5 a 0 , 1 7 a 0 , 3 0 * * Icke f a c k l ä r d a a r b e t a r e F a c k l ä r d a a r b e t a r e T j ä n s te m ä n p å m e lla n ni vå H ö g r e t jä n s te m ä n

(ref: Lägre tjänstemän)

0 , 0 6 - 0 , 0 1 0 , 2 7 * * 0 , 5 0 * * * 0 , 0 7 - 0 , 0 1 0 , 2 8 * * 0 , 4 9 * * * 0 , 0 8 0 0 6 0 , 2 7 * * 0 , 5 0 * * * V å rd Fina ns (ref: Verkstad) 0 , 0 4 - 0 , 0 2 0 , 0 3 - 0 , 0 3 0 , 0 7 - 0 , 0 1 Kon st ant R2 (procent) n 1 , 0 5 * * * 1 0 , 7 1 3 1 3 1 , 3 1 * * 1 1 , 3 1 3 1 8 0 , 9 5 * * 10,1 1 3 2 1 Sig ni fik a ns n iv å e r: Se not ta bell 1

Skillnaden mellan flexibilitetens effekt på familjelivet och på andra aspekter av fritiden kan förklaras på flera sätt. En förklaring kan vara att familjelivet trots allt präglas av en ganska fast tidsstruktur som inte utan vidare låter sig ”flexibiliseras”. Men man ska också notera att det finns en skillnad i frågornas formulering: när det

gäller umgänge och hobbies är frågan om arbetet utgör ett hinder, medan det ifråga om familjen handlar om konflikten mellan arbete och familj. Denna konflikt skulle alltså även kunna bestå i att man inte anser sig hinna med sitt arbete. Som jag nämnde inledningsvis kan en flexibel arbetstid göra det svårt att avgränsa arbetet i tid

(14)

48

F l exi bi li te t e l l e r f r i kt io n? O m i n f l y t a n d e t ö v e r a r b e t s t i d e n o c h k on f li k te n m e l l a n a r b e t e o c h fami lj

och rum. Flexibiliteten kan bidra till att stegra ambitionsnivån och känslan av individuellt ansvar på arbetet — och därmed öka risken för en konflikt med familjelivets krav.

Slutligen kan det vara värt att på ytterligare ett par punkter jämföra dessa regressioner med den tidigare analysen av konflikten arbete-familj. Vi ser t ex att effekten av en verksamhetsflexibel arbetstid nu är i huvudsak linjär och signifikant positiv. Vi ser också att kön här, till skillnad från i den tidigare analysen, inte har någon signifikant effekt. När det gäller möjligheten att utöva sina hobbies finns till och med en tendens — med en signifikans på i o-procentsnivån — till att männen har mer problem. Det är alltså främst när det gäller familjen som kvinnor upplever en tydligare konflikt än män.

S lu tsatser_______________________

Syftet med denna artikel har varit att undersöka hur krav från arbete och familj påverkar kon­ flikten mellan dessa båda sfärer och, framför allt, hur flexibilitet i arbetstiden inverkar.

När det gäller betydelsen av olika krav visar resultaten att förekomsten av (fler/yngre) barn ökar konflikten mellan arbete och familj. Det är knappast förvånande och ett resultat som får stöd i en rad tidigare studier (Moen 8c Yu 1999, Fredriksen-Goldsen & Scharlach 2001, Lundberg m fl 1994, Lundberg 8c Frankenhaeuser 1999, Kinnunen 8cM auno 1998, Bolger m fl 1990), men inte ens på denna punkt är forskningen helt entydig. Nordenmark (2002) visar t ex att det psykiska välbefinnandet är högre bland mödrar än bland kvinnor utan barn, också när

man kontrollerar för arbetstid, position och en rad andra faktorer relaterade till familj och arbete. Det kan ses som en påminnelse om att flera roller också tycks ha positiva effekter, som många gånger kan uppväga de negativa. Barn kan ge bekräftelse och en känsla av mening och på så vis fungera som en buffert mot höga pre- stationskrav i arbetet.

Mina analyser visar också att konflikten ökar med stigande arbetskrav, både i form av längre arbetstid och högre position. Också här är den tidigare forskningen mångtydig. Många studier visar att en längre arbetstid ökar konflikten arbete­ familj (Fredriksen-Goldsen 8c Scharlach 2001, Kinnunen 8c Mauno 1998, Fenwick 8c tausig 2001), medan andra inte finner någon sådan effekt (Moen 8c Yu 1999, Härenstam 8cBejerot 2001, Nordenmark 2002). Högre inkomst medför enligt Fredriksen-Goldsen 8c Scharlach (2001) en större rollkonflikt, medan det i flera studier inte går att utläsa någon entydig effekt av posi­ tion. Lundberg m fl (1994) visar t ex att en hög position medför mer arbetsrelaterad stress men mindre motstridiga krav, då höga chefer av båda könen i mindre grad än andra engagerar sig i hushållsarbetet.

Värt att notera är också att könstillhörigheten har betydelse för konfliktnivån. Kombinationen av att ha familj och att ha höga krav från arbetet — i form av långa arbetstider och högre position — upplevs som mer stressande för kvinnor än

för män, vilket är i linje med resultaten i flera andra studier (Lundberg m fl 1994, Lundberg 8c Frankenhaeuser 1999, Bolger m fl 1990). A tt kvinnor upplever en större konflikt än män också sedan man kontrollerat för kravnivån är också

(15)

det ett resultat som får stöd i tidigare forsk­ ning (Fredriksen-Goldsen &c Scharlach 2001). Det finns dock ingen anledning att tro att detta

skulle bero på någon slags inneboende skillnad mellan män och kvinnor; troligare är att det handlar om skillnader i makt och ansvar som inte kunnat mätas här. Flera sådana skillnader har identifierats i tidigare studier. Kvinnor har t ex ofta ett övergripande ansvar för hem och familj som i sig — och utöver den faktiska arbetstiden i hemmet — kan vara en stressfaktor (Lundberg m fl 1994). På arbetet upplever kvinnor mer tidspress (Fredriksen-Goldsen & Scharlach 2001) och befinner sig oftare än män i en dålig psykosocial arbmiljö (Karasek &Theorell 1990, Karlsson Sc Eriksson 2000) och båda dessa faktorer har visat sig ha betydelse för stress och rollkonflikt (Fredriksen-Goldsen &c Scharlach 2001, Härenstam & Bejerot 2001).

D et är emellertid intressant att notera att resultaten av ovanstående analyser inte visar på någon signifikant könsskillnad ifråga om konflik­ ten mellan arbetet och andra aspekter av fritiden, utan bara ifråga om möjligheten att förena arbete och familj. Det kan tolkas som att föreställning­ arna om moderskapet, som Ylva Elvin-Nowak (1998) framhåller, bara med viss svårighet låter sig förenas med ett starkt engagemang i karriä­ ren. Dessa föreställningar är än idag sådana att kvinnor i högre grad än män förutsätts ta ansvar för att skapa balans mellan de två sfärerna hem och arbetsliv. Mina resultat stöder emellertid inte Elvin-Nowaks resonemang om att problemen skulle bestå i bristen på avgränsning mellan arbete och privatliv. Den kvantitativa analysen i denna artikel visar att det inte är flexibiliteten

i sig som är stressande — om något kan man se tecken på motsatsen.

Huvudsyftet med artikeln var emellertid att undersöka betydelsen av arbetstidens flexibilitet. Resultaten visar att en flexibel arbetstid — där den anställde själv kan variera arbetsdagens början och slut, gå ifrån för privata ärenden eller på andra sätt anpassa arbetstiden efter sina egna behov — ökar möjligheten att um­ gås med släkt och vänner och att ägna sig åt fritidsintressen. Familjelivet tycks däremot inte påverkas av en flexibel arbetstid — kanske för att det präglas av en ganska fast tidsstruktur, styrd av daghemmens öppettider, skolornas scheman och behovet av en regelbunden påfyllning av mat och sömn. En begränsad flexibilitet tycks visserligen dämpa konflikten mellan arbete och familj, men en närmare analys visar att effekten bara gäller högre tjänstemän. Det gör att man måste vända på resonemanget och konstatera att en avsaknad av flexibilitet i en situation med mycket höga krav kan utgöra ett problem. Det gäller t ex för människor i höga positioner, men det tycks också gälla kvinnor, som generellt sett har ett stort ansvar för hem och familj.

Den konfliktdämpande effekten av en begrän­ sad flexibilitet betyder inte heller att en flexibel arbetstid löser problemen med att kombinera arbete och familj. De som har en obegränsad flexibilitet tycks istället uppleva en större konflikt än andra. Det är emellertid en indirekt effekt, som förklaras av att de som har en sådan flexi­ bilitet också har en högre position och en mer verksamhetsflexibel arbetstid än andra. Det av­ görande är alltså de villkor som är förenade med flexibiliteten. Det är intressant med tanke på de

(16)

50

Fl e xi bi li te t e l l e r f r i kt io n? O m i n f l y t a n d e t ö v e r a r b e t s t i d e n o c h k on f li k te n m e l l a n a r b e t e o c h fami lj

teser som i flexibilitetsdebatten förs fram om att arbetets tidskontrakt — åtminstone bland tjänstemän — tycks ersättas av ett mål- eller resultatkontrakt (Aronsson 8c Göransson 1997, se även Isidorsson 2001). Dessa tjänstemannajobb kännetecknas, enligt Gunnar Aronsson 8c Sara Göransson (1997), av att de kan göras ”bättre än bra” eftersom resultaten är svåra att mäta och resultatkontraktet kan därför leda till stress och obetalt övertidsarbete. Analyserna i denna artikel visar emellertid att graden av konflikt mellan hem och arbete varierar mellan anställda i olika posi­ tioner också sedan vi tagit hänsyn till flexibilitet i arbetstiden. Att förekomsten av resultatkontrakt inte förklarar den ökade konflikt som en högre position medför är i och för sig inte konstigt, eftersom kraven på resultat kan variera avsevärt mellan olika positioner (och givetvis också mellan olika verksamheter). Med tanke på diskussionen om riskerna med en övergång från tids- till re­ sultatkontrakt är det ändå intressant att notera att kontraktets art inte tycks spela någon roll för konflikten mellan arbete och familj; det viktiga är istället kravnivån.

Slutsatsen av ovanstående analyser blir att en flexibel arbetstid i vissa avseenden kan göra det lättare att förena arbete och fritid, men det är tveksamt om detta gäller för familjelivet. De positiva effekterna av flexibilitet motverkas också av flexibilitetens villkor: en obegränsad flexibilitet dämpar inte konflikten vare sig när det gäller fritid eller familj. Dessa villkor kan också omfatta en anpassning till verkamhetens behov. En tidigare analys av samma datamaterial (Grönlund, under utgivning) visar att de som har en mer verksamhetsflexibel arbetstid också

har mer eget inflytande över arbetstiden, men resultaten i denna artikel visar att flexibilitet för individen inte helt uppväger den stressande effekt som kravet på verksamhetsanpassning kan ha. Att variera arbetstiden efter verksamhetens behov är ett viktigt inslag i organisationernas strävan efter flexibilitet, men effekten av en sådan flexibilitet har mig veterligen inte undersökts tidigare. I mina analyser kan man skönja en tendens till att konflikten mellan arbetet och livet i övrigt ökar när arbetstiden varierar utifrån verksamhetens behov, även om det direkta sambandet inte är konsekvent signifikant. Närmare analyser, som inte redovisats här, visar att konfliktnivån är hö­ gre också för den som ofta (”så gott som varje vecka” eller ”så gott som varje dag”) utför betalt eller betalt övertidsarbete — ett annat uttryck för verksamhetsanpassning.

Analyserna i artikeln ger heller inte stöd åt att tanken på att ickedagtidsarbete skulle minska konflikten mellan arbete och familj, till exempel genom att parterna ”går i skift” i hemmet. Sådan obekväm arbetstid tycks även idag — i det som beskrivs som ett individualiserat 24-timmars- samhälle, befriat från tvingande tidsstrukturer — vara precis lika obekväm som igår. Den som inte arbetar dagtid hamnar utanför den dygnsrytm som de allra flesta, i synnerhet när de har barn, fortfarande lever i och det upplevs fortfarande som konfliktfyllt.

Analyserna på hushållsnivå visar emellertid att ickedagtidsarbetet i första hand ökar konflikten för män. En anledning kan vara att kvinnorna i högre grad har valt ickedagtidsarbete och gjort det i syfte att balansera arbete och familj. Det kan emellertid också tänkas att män som är hemma

(17)

på dagtid medan deras partner är på arbetet kän­ ner en press på sig att ta ett större ansvar för hem och familj — om så är fallet är emellertid en fråga för en annan undersökning.

När det gäller frågan om flexibilitetens be­ tydelse för jämställdheten i hem och arbetsliv visar en tidigare analys av samma datamaterial (Grönlund, under utgivning) att kvinnor, trots sitt mer omfattande ansvar för hem och barn, inte har mer flexibla arbetstider än män — i vården och finansbranschen är situationen is­ tället den omvända. Resultaten i denna artikel ger heller inget stöd åt tanken på att flexibilitet i arbetstiden skulle göra det lättare för kvinnor att göra karriär och samtidigt klara balansen mel­ lan hem och arbete. En högre position bidrar till att öka konfliktnivån, både för kvinnor och män,

och flexibilitet är ingen lösning på problemen. En obegränsad flexibilitet tycks istället skärpa konflikten, eftersom den följer med en högre position med höga krav och långa arbetstider. Här kan man, lite tillspetsat, tala om en flexibi­ litetens paradox: du får arbeta när du vill, bara du arbetar jämt.

Avslutningsvis kan vi bara konstatera att de resultat som här presenterats ger skäl att reflektera över den omedelbara associationen mellan flexibel arbetstid och en stressdämpande egenkontroll. Det finns ingen anledning att ifrågasätta att be­ tydelsen av egenkontroll17 — däremot kan man fråga sig om flexibilitet i arbetstiden verkligen medför en ökad kontroll, så länge den förenas med höga krav på anpassning till verksamhetens behov.

A bstract________________________

Flexible working time, understood as the possibi­ lity for employees to adjust the working schedule to their own needs, is portrayed as a way to reduce friction between paid work and family. However, flexibility could also be a source of stress, as the responsibility to synchronize the two spheres is left to the individual. In either case, flexibility might have important effects on gender equality. The aim of this article is to explore the effect of flexible working time on work/family conflict as well as on other aspects of life outside the workplace. Data come from a sample of Swedish employees in healthcare, manufacturing and fi­ nance (n = i 83 6).The results show that flexible working hours has positive effects on the ability

to meet friends and relatives and to engage in hobbies, but does not reduce work/family con­ flict. However the degree of flexibility is also important: a high degree of flexibility increases work/family conflict, as this flexibility comes with a higher position and presumes an adjustment of working time to the needs of the organisation. In sum, the beneficial effects of flexible working hours could be called into question as long as flexibility is conditioned on high demands from the organisation.

Nyckelord: Flexible working time, gender, work/ family conflict.

(18)

52

Fl e xi bi li te t e l l e r f r i kt io n? O m i n f l y t a n d e t ö v e r a r b e t s t i d e n o c h koi

★ N oter

1 U n d e r s ö k n i n g e n g e n o m f ö r d e s f ö r s o m m a r e n å r 2 0 0 0 o c h Statistiska C e n t r a l b y r å n s v a r a d e för urval o c h in s a m li n g a v e n k ä t s v a r e n , s om m o t s v a r a d e 6 2 p r o c e n t a v urval et. M e d f i n a n s b r a n s c h e n m e n a s h ä r b a n k , a n n a n f in a n s f ö r m e d li n g o c h f ö r s ä k r i n g s b o l a g m e d a n v å r d o c h o m s o r g — h ä d a n ­ efter kal lat v å r d e n — o m f a tt a r h äl so- o c h s ju k v år d s a m t ä l d r e - o c h h a n d i k a p p o m s o r g . U r v al et a v b r a n s c h e r mo ti v e­ ra s a v e n s tr ä v a n efter att f ö r d j u p a d e b a t t e n o m ar be ts liv et s f le xibilisering, s o m i h ö g g r a d h a n d l a t om industrin. D etta s n ä v a fokus ris ker ar att b e g r ä n s a sy nfältet o c h s n e d v r i d a d e b a t t e n , inte minst v a d g ä l l e r flexibilitetens b e t y d e l s e för jä m s t ä l l d h e t e n , o c h j a g h a r d ä r f ö r valt att k o n tr a s t e r a v erk ­ s tad sin dus tri n m e d två b r a n s c h e r s o m r e p r e s e n t e r a r offentlig r e s p e k t iv e p ri va t s e r v i c e o c h s o m o c k s å skiljer sig å t f r å g a o m k ö n s s a m m a n s ä t t n i n g . B r a n s c h e r n a sy ss el sä tt e r tillsam­ m a n s e n d r y g f j ä r d e d e l a v a l la a n s t ä l l d a o c h ä v e n o m d e t inte i statistisk m e n in g g e r mö jl ig h et till g e n e r a l i s e r e r i n g finns d e t i n g e n a n l e d n i n g att tro att a n s t ä l l d a i d e s s a b r a n s c h e r , m e d vitt sk ilda villkor, skulle skilja sig från a n s t ä l l d a i a l l m ä n ­ he t v a d g ä l l e r flexibilitetens eff ekt er p å konfliktnivån. 2 Det kan t o m v a r a okla rt v a d s o m sk a b e t e c k n a s so m krav r e s p e k t iv e resurs. En h ö g p o s iti o n k an t e x (i bl a N o r d e n m a r k 2 0 0 2 ) b e t r a k t a s s o m ett uttryck för h ö g a krav, s a m t i d i g t s o m e n h ö g inkom st (i t e x F r e d r ik s e n - G o ld s te n & S c h a r l a c h 2 0 0 1 ) k an b e t r a k t a s s o m e n resurs s o m m il dr ar kr av en .

3 I flera fall kan m a n d is ku te r a s t u d i e r n a s g e n e r a l i s e r b a r h e t , d å d e t h a n d l a r o m icke s l u m p m ä s s i g a urval ( T h o m as & G a n s t e r s 1 9 9 5 , Shinn et al 1 9 8 9 ) . F r ed r ik s e n - G o ld s te n & S c h a r l a c h s res ultat b y g g e r p å ett stort urval, s o m d o c k h a r h äm ta t s från a n s t ä l l d a vid ett e n d a — m a n s d o m i n e r a t — tek­ n ik fö r e ta g. De tt a u p p l ä g g skulle ku n n a p å v e r k a effe kt en a v kön d å flera f o r s k a r e h ar vi sa t att k ö n s s a m m a n s ä t t n i n g e n p å e n a r b e t s p l a t s eller i en b r a n s c h k an h a b e t y d e l s e för kvinnors, o c h ä v e n m ä n s , villkor ( M o ss K an te r 1 9 7 7 , Ab- r a h a m s s o n 2 0 0 0 , Lindgren 1 9 8 5 , H ä r e n s t a m , W e s t b e r g m fl 2 0 0 0 ) . I flera a v d e a n d r a s t u d i e r n a ä r b e t y d e l s e n a v k ö ns til lhö rig he t s v år att u tl ä s a , a n t i n g e n för att s tu d ie n b a r a o m f a t t a r kvinnor (T ho m as & G a n s t e r s 1 9 9 5 ) eller för att f o r s k a r n a inte ko ntr ol ler ar för kön ( M o e n & Yu 1 9 9 9 , Shinn et al 1 9 8 9 ) . 4 För att h å l la isär b e g r e p p e n k o m m e r j a g i d e t f ö l j a n d e att ta la o m v e r k s a m h e ts f le x i b e l a r b e t s t i d n ä r d e t h a n d l a r o m a n p a s s n i n g till o r g a n i s a t i o n e n s b e h o v , m e d a n b e g r e p ­ p e t flexibel a r b e t s t i d r e s e r v e r a s för i n d i v id e n s m ö j li g h e t att v a r i e r a sin a r b e t s t i d . A r b e t s t i d e n s f ö r l ä g g n i n g ka ll as just f ö r l ä g g n i n g , ä v e n o m ö k a t a r b e t e p å ic k e - d a g t i d ka n s e s s o m ett uttryck för a r b e t s t i d e n s flexibilisering.

5 V a r ia b e ln h a r m e d e l v ä r d e t 1 , 9 5 o c h s t a n d a r d a v v i k e l s e n ä r 0 , 9 4 .

iflikten m e l l a n a r b e t e o c h f ami lj

6 Att h a b a r n ö v e r 1 8 å r likställs m e d at t inte h a n å g r a b a r n alls. J a g h a r o c k s å te sta t e n o v ik t a d b a r n v a r i a b e l , m e n R 2 - v ä r d e t blir d å l ä g r e , vilket vi s ar at t b a r n e n s å l d e r o c h / e l l e r a n t a l h a r b e t y d e l s e .

7 U rv al et o m f a t t a d e lika m å n g a m ä n o c h kvinnor i v a r j e b r a n s c h , vilket inte m o t s v a r a r b r a n s c h e r n a s v er k l ig a storlek eller k ö n s s a m m a n s ä t t n i n g .

8 D e s e x i n d i k a t o r e r n a är: "I v a d m å n ka n d u g å ifrån a r ­ b e t e t för p r iv a ta ä r e n d e n o c h j o b b a in tid en s e n a r e ? " , "Jag h a r f as ta ar bet sti der , m en kan lätt g ö r a tillfälliga ä n d r i n g a r " , " Det ä r i stort sett u p p till mig o c h m i n a a r b e t s k a m r a t e r att g ö r a u p p o m n ä r vi s k a j o b b a . " , " H a r d u m öj li g h e t att — t e x g e n o m flextid — själv b e s t ä m m a n ä r d u s k a b ö r j a o c h sluta din a r b e t s d a g ? " , "Jag ka n själv v ä l j a att j o b b a me r el­ ler m i n d r e u n d e r olika p e r i o d e r b e r o e n d e p å hur d e t p a s s a r mi g" , s a m t "Jag h a r i n g a f a s ta ar b e t s ti d e r . J a g b e s t ä m m e r själv hur j a g sk a j o b b a uta n att d is k u te r a m e d c h e f eller a r b e t s k a m r a t e r . " Det finns ett tä m l i g e n starkt s a m b a n d mel­ lan d e olik a i n d i k a t o r e r n a (A lph a 0 , 6 6 ) .

9 D e n n a u p p d e l n i n g h a r gjort s utifrån d e oli ka in d i k a t o ­ r e r n a s fo rm ul er in g , d ä r d e tre f ö r s t n ä m n d a in d i k a t o r e r n a k an s ä g a s s p e g l a e n m e r b e g r ä n s a d flexibilitet m e d a n r e s t e r a n d e tre g e r uttryck för e n t ä m l i g e n o b e g r ä n s a d flexibilitet. 10 För v a r i a b e l n s o m m ä t e r konflikten a r b e t e - u m g ä n g e ä r m e d e l v ä r d e t 1 , 8 9 o c h s t a n d a r d a v v i k e l s e n 0 , 9 4 . N ä r d e t g ä l l e r konflikten a r b e t e - h o b b i e s ä r m e d e l v ä r d e t 2 , 0 o c h s t a n d a r d a v v i k e l s e n 0 , 9 7 .

11 Det faktum att d e n b e r o e n d e v a r i a b e l n e n d a s t h a r fyra v ä r d e n k an v a r a ett p r o b l e m n ä r m a n a n v ä n d e r e n linjär r e g r e s s i o n . J a g h a r d ä r f ö r g e n o m f ö r t s a m m a a n a l y s e r m e d h jä lp a v e n o r d in a l logistisk r e g r e s s i o n . D e n n a m e t o d g a v emelle rti d s a m m a r e s u lt a ts o m d e n linjära r e g r e s s i o n e n . Den e n d a ski ll nad en v ar att koefficienten för kön i tabell 1 mod ell 2 i d e n logi stisk a r e g r e s s i o n e n t i p p a d e ö v e r g r ä n s e n till insign ifika ns (me d C h i 2- v ä r d e t 0 , 0 5 5 ) . If rå g a o m v a r i a b e l n v er k s am h et s f le x g a v d e n logi stiska r e g r e s s i o n e n ö v e r l a g e n n å g o t h ö g r e sig nif ik ans .

12 H ä r s k a o c k s å n ä m n a s att ja g u n d e r s ö k t b e t y d e l s e n a v att v a r a e n s a m s t å e n d e . D e n n a v a r i a b e l h a r e m el le r tid inte n å g o n sign ifi kan t effekt p å konfliktnivån i d e n mul tiv ar iat a a n a l y s e n .

13 Flexibel a r b e t s ti d b e t y d e r h ä r att u n d e r s ö k n i n g s p e r s o n e n p å f r å g a n " H a r d u m ö j li g h e t att — t e x g e n o m flextid — själv b e s t ä m m a n ä r d u s ka b ö r j a o c h sluta din a r b e t s ­ d a g ? " s v a r a t att h o n / h a n "k an flexa e n eller ett p a r ti m m a r o m d a g e n " eller " h a r s to r a m ö j li g h e te r att k o m m a o c h g å so m [ h o n / h a n ] vill". För m a k e / m a k a / s a m b o h ar u n d e r ­ s ö k n i n g s p e r s o n e n s v a r a t att d e t " s t ä m m e r helt" att d e n n e "k an flexa minst e n tim m e m o r g o n o c h kväll".

(19)

14 V a r ia b e ln h u s h å l l s a r b e t e b y g g e r p å f r å g o r o m v e m i h u s h ål l et s o m h a n d l a r , l a g a r ma t, tvä tta r r e s p e k t iv e s t ä d a r (Altid j a g / O f t a s t j a g / B å d a lika m y c k e t / O f t a s t p a r t n e r / Alltid pa r tn er ). S v a r e n h a r s a m m a n f ö r t s till ett in d e x d ä r m a x v ä r d e t b e t y d e r att k vi nna n alltid utför al la d e s s a sysslor. I n d e x e t g å r från 4 till 2 0 m e d m e d e l v ä r d e t 1 2 , 7 8 o c h s t a n d a r d a v v i k e l s e 3 , 6 4 . 15 K a t e g o r i s e r i n g e n a v oli ka f a m i l j e m o d e l l e r b y g g e r p å f r å g o r om v em s om utför m e st h u s h å l l s a r b e t e , v e m s o m h a r d e t m e st k r ä v a n d e j o b b e t o c h v em s o m b i d r a r me st till f ö r s ö rj n in g e n . 16 För j ä m f ö r e ls e n s skull h a r j a g o c k s å g e n o m f ö r t s e p a r a t a r e g r e s s i o n e r för m ä n o c h kvinnor p å i n d i vi d ni v å o c h d e s s a v is ar att d e t o c k s å h ä r finns e n viss kö ns sk il ln a d i f r å g a o m flexibilitetens effekter, såtillvida att en b e g r ä n s a d flexibilitetet d ä m p a r konflikten för kvinnor m e n inte för m ä n . D e n n a k ö ns sk il ln a d ä r em el l er ti d inte signifikant.

17 B e t y d e ls e n a v e g e n k o n t r o l l h a r tydligt d o k u m e n t e r a t s inom t e x a r b e t s m i l j ö f o r s k n i n g e n d ä r d e n s å k a l l a d e k r a v / k o n tr o ll m od e lle n ( K a r a s e k & The orell 1 9 9 0 ) , s om s ä g e r at t i n d i v id e n s kontroll ö v e r sitt a r b e t e effektivt d ä m p a r d e n s t r e s s f r a m k a l l a n d e effe kt en a v h ö g a krav, h a r fått s tö d i en l å n g r a d studier.

★ R eferenser

Boje , T. P.& G r ö n l u n d , A. ( 2 0 0 3 ) "Flexibility a n d e m p l o y ­ m e n t insecurity", s 1 8 6 - 2 1 2 i Boje, T. P. & Furåker, B. (red) P o st-in d u stria l L a b o u r M a r k e ts . Profiles o f N o r th A m e r ic a a n d S c a n d i n a v ia , Lo nd on a n d N e w York: R o u t l e d g e

Böiger, N . , DeLo ngi s, A., Kessler, R. C . & W e t h i n g t o n , E. ( 1 9 9 0 ) "The M i c ro s tr u c tu re of D aily Rol e-Related Stress in M a r r i e d C o u p l e s " , s 9 5 - 1 1 5 i E c k e n r o d e , J. & G o r e , S. (red) S tress B e tw e e n W o r k a n d Fam ily, N e w York a n d Lond on : Plenum Press

C as te lls , M . ( 2 0 0 0 ) : In fo rm a tio n så ld e rn : E k o n o m i, s a m h ä lle o c h kultur, B a n d 3 : M ille n n ie ts slut. G o t e b o r g : D a i d a l o s

E lv in- N ow ak , Y. (1 9 9 8 ) F lexib iliteten s b a k s id a . O m b a la n s , ko n tro ll o c h s k u ld i y r k e s a r b e ta n d e m ö d ra r s v a r d a g s liv , R a p p o r t nr 1 0 1 , S to c k h o l m : P s y k o l o g i s k a institu ti one n, S to c k h o l m s universitet

Fe n w ic k , R. & T a u s i g , M . ( 2 0 0 1 ) S c h e d u l i n g Stress. Family a n d FHealth O u t c o m e s of Shift W o r k a n d S c h e d u l e Co n tr o l , A m e r ic a n B e h a v io r a l S c ie n tist, 4 4 ( 7 ) : 1 1 7 9 - 1 1 9 8 .

F r e d r i k s e n - G o l d s e n , K. & S c h a r l a c h , A. E. ( 2 0 0 1 ) F a m ilies a n d W o r k . N e w D irectio n s in th e Twenty-First C en tu ry , N e w York a n d O x f o r d : O x f o r d University Press

G a r h a m m e r , M . ( 1 9 9 5 ) " C h a n g e s in W o r k i n g PHours in G e r m a n y . Th e Resulting I m p a c t o n E v e r y d a y Life", T im e & S o c i e ty 4 ( 2 ) 4 6 7 - 2 0 3

G r ö n l u n d , A. (u n d e r utgivning) "Fleksibel a r b e j d s t i d - en vej till li g es til lin g? " , i PHviid J a c o b s e n , M . & T o n b o e , J . (red) A r b e j d s s a m fu n d ? D en b e s la g t a g te tid o g d e n s p litte d e id e n tite t, K ö p e n h a m n : Phans Reizel f o r la g

Hin rich s, K., R o c h e , W . & Sirianni, C . (1 9 9 1 ) : "From S t a n ­ d a r d i z a t i o n to Flexibility: C h a n g e s in the Political E c o n o m y of W o r k i n g Time", i Hinric hs, K., R o c h e , W . & Siria nni, C . (red) W o r k in g T im e in T ransition: The P o litica l E c o n o m y o f

W o r k in g Flours in In d u stria l N a ti o n s . P h i l a d e l p h i a : Te mp le University Press.

PHärenstam, A. , W e s t b e r g , FH. m fl ( 2 0 0 0 ) Flur k a n k ö n s ­ sk illn a d e r i a r b e ts - o c h livsvillko r fö r s tå s ? M e t o d o lo g is k a o c h s tr a te g is k a a s p e k t e r s a m t s a m m a n fa ttn in g a v M O A - p r o /e k te ts resu lta t ur e tt k ö n s p e r s p e k tiv , A r b e t e o c h h ä l s a 2 0 0 0 : 1 5 , S o c k h o lm : Ar betslivsinstutet

PHärenstam, A. & Bej ero t, E. ( 2 0 0 1 ) " C o m b i n i n g Pro fes ­ s io n a l W o r k with Family R es po n s ib il ite s - a Bu rd en o r a B le ss in g ? " , In te rn a tio n a l J o u r n a l o f S o c i a l W e lfa r e , 1 0 : 202-21

Isi do rs so n , T. ( 2 0 0 1 ) S tr id e n o m tid e n . A r b e ts tid e n s u tv e c k ­ lin g i S v e r i g e u n d e r 1 0 0 å r i e tt in te r n a tio n e llt p e r s p e k tiv . G ö t e b o r g s universitet: A v h a n d l i n g a r från his toriska institu­ ti on en nr 3 0 .

K a r a s e k , R. & Th eorell, T. ( 1 9 9 0 ) H e a lth y W o r k . S tr e s s , P ro d u ctivity a n d th e R e c o n s tr u c tio n o f W o r k in g Life, N e w York: B a s ic Bo oks

Karlsson, J. C h . & Eriksson, B. ( 2 0 0 0 ) F lexib la a r b e ts p la ts e r o c h a r b etsvillk o r, Lund: Arkiv fö rla g

Kinnunen, U. & M a u n o , S. (1 9 9 8 ) " A n te c e d e n ts a n d O u t c o ­ m e s of Wor k -F am ily Co nflic t A m o n g E m p lo y e d W o m e n a n d M e n in Fin la n d" , H u m a n R e la tio n s, 5 1 (2): 1 5 7 - 1 7 7 Lu n d b e r g , U., M å r d b e r g , B. & F r a n k e n h a e u s e r , M . (1 9 9 4 ) "The Total W o r k l o a d of M a l e a n d F e m a l e W h i t e C o l l a r W o r k e r s a s R el at e d to A g e , O c c u p a t i o n a l Level a n d N u m ­ b e r of C h i l d r e n " , S c a n d i n a v ia n J o u r n a l o f P s y c h o lo g y , 3 5 : 3 1 5 - 3 2 7 Lu n d b e r g , U. & F r a n k e n h a e u s e r , M . ( 1 9 9 9 ) "S tress a n d W o r k l o a d o f M e n a n d W o m e n in FHigh-Ranking P o s i­ tions", J o u r n a l o f O c c u p a t io n a l H e a lth P s y c h o lo g y , 4 ( 2 ) : 1 4 2 - 1 5 1 S o c i o l o g i s k F o r s k n i n g nr 1 - 2 0 0 4

(20)

54

Fl e xi bi li te t e l l e r f r i k ti o n? O m i n f l y t a n d e t ö v e r a r b e t s t i d e n o c h k on f li k te n m e l l a n a r b e t e o c h fami lj

M o e n , P. & Yu, Y. (1 9 9 9 ) " H a v i n g It All: O v e r a l l W o r k / L i f e S u c c e s s in T w o -E ar ne r Families", R e se a rc h in th e S o c i o l o g y o f W o r k , 7 : 1 0 9 - 1 3 9

N o r d e n m a r k , M . ( 2 0 0 2 ) "M ult ip le S o c i a l Roles - A Re­ s o u r c e or a Bu r d en : Is it P o ss ib l e for M e n a n d W o m e n to C o m b i n e P a i d W o r k w ith F am il y Life in a S a t i s f a c ­ to r y W a y ? " , G e n d e r , W o r k a n d O r g a n i z a t io n , 9 (2): 1 2 5 - 1 4 4 N y b e r g , A. (1 9 9 6 ) A r b e ts tid e r ur jä m s tä lld h e ts - o c h fa m ilje- s y n p u n k t, B ila g a 1 0 i S O U 1 9 9 6 : 1 4 5 A rb et sti d — l ä n g d , f ö r l ä g g n i n g o c h inf ly tan de , S to ck h o l m : Fritzes

Presser, H. B. ( 1 9 9 5 ) J o b , Family a n d G e n d e r : D ete rm in an ts

0

%

V ill du va ra med och d e b attera? Skicka d in re p lik till redaktionen senast den 8 a p ril.

of N o n s t a n d a r d W o r k S c h e d u l e s A m o n g E m p l o y e d A m e r i­ c a n s in 1 9 9 1 , D e m o g r a p h y 3 2 (4): 5 7 7 - 5 9 8

Ross, C . E. (1 9 8 7 ) "The Division of Labor a t H o m e " , S o c i a l F o rce s 6 5 (3): 8 1 6 - 8 3 3

Sh inn , M . , W o n g , N . W . , Sim ko, P. A. & Ortiz-Torres, B. ( 1 9 8 9 ) P r om o ti n g th e W e l l - B e e i n g of W o r k i n g P are nt s: C o p i n g , S o c i a l S u p p o r t a n d Flexible J o b S c h e d u l e s , A m e ­ rica n J o u r n a l o f C o m m u n ity P s y c h o lo g y , 1 7 ( 1 ) :3 1 - 5 5 T h o m a s , L. T. & G e n s t e r , D. C . ( 1 9 9 5 ) " I m p a c t of Family- S u p p o t i v e W o r k V a r i a b l e s o n W o r k - F a m il y Co n fli ct a n d Strain: A C o n tr o l P e r s p e c t iv e " , J o u r n a l o f A p p l i e d P s y c h o ­ lo g y , 8 0 ( 1 ): 6 - l 5 S o c i o l o g i s k F o r s k n i n g nr 1 - 2 0 0 4

Figure

Tabell  1.  Flexibel  arbetstid  och  konflikten  arbete-fam ilj  bland  anställd a  i  v ård ,  v erk stad ,  finans,  18-64  år
Tabell  2.  Flexibel  arbetstid  och  konflikten  arb e te  -  familj  bland  anställd a  i  vård ,  v erk stad ,  finans,  18-64  år
Tabell  3.  Flexibel  arbetstid  och  konflikten  arb ete-u m g än g e  bland  anställda  i  v ård ,  v erk sta d ,  finans,  18-64  år
Tabell  4.  Flexibel  arbetstid  och  konflikten  arbete-hobbies  bland  anställda  i  v ård , v erk stad , finans,  18-64  år

References

Related documents

I alla intervjuer utom en redogör man för att en anledning till att barn inte kan placeras i familjehem där paret är homosexuella är för att de biologiska föräldrarna kan vara

Den enskilda klienten, som tar sitt ansvar över sin situation, som det överliggande huvudtemat avgränsar oss till att förklara, konstrueras på underliggande

Det finns många metoder för att hitta och förklara samband mellan variabler.. I vissa fall som till exempel då datamaterial innehåller korrelerade variabler, ett begränsat

Det finns skillnader i vilka faktorer som påverkar beräkningen av perspiratio och detta stödjer det faktum att perspiratio är svårt att beräkna och att det inte finns

av observationerna tillhörande grupp 2 från övriga och skickas till nod 16 där. de klassas som

SLUTSATS: Kvinnor med recidiv av bröstcancer som befinner sig i det sena palliativa skedet upplever ökat lidande när känslan av maktlöshet och tankar på att döden

165 Lag (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, 3§: ”En arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare genom

Ungdomar rör sig till exempel mellan familjens, skolans och fritidens olika sfärer såsom på arenor eller fält, och möter där en mångfald åtskilda regelsystem, krav och