Innehåll
Förord 3 Sammanfattning 4 Rekommendationer 4 Slutsatser 4 Syfte 4 Tillsynsmetoder 5 Generellt 5 Övriga kommentarer 6 Summary 7 Recommendations 8 Conclusions 8 Objectives 9 Control methods 9 General 10 Other comments 10Synen på tillsyn – utvärdering av tillsyn vid anläggningar
med Livsmedelsverket som tillsynsmyndighet 11
Utvärderings syfte och genomförande 12
Svarsfrekvens 13 Generella synpunkter på livsmedelstillsyn, dess syfte och funktion 15
Värdering av olika tillsynsmetoder 20
Inspektion som tillsynsmetod 23
Information om lagstiftning 28
Provtagning 32
Skillnader mellan företagstyper 36
Övriga kommentarer 39
Bilaga
Förord
Enheten för inspektion vid Livsmedelsverkets tillsynsavdelning (T/IS) ansvarar bl a för tillsynen vid samtliga vin- och spritanläggningar och stora livsmedels-producerande anläggningar inom områdena mjölk och mjölkprodukter, fisk, ägg, bröd, chips, jäst etc. Utöver detta har enheten också ansvar för tillsynsutveckling samt övertillsyn av mineralvatten och dricksvatten. Enheten arbetar för att utvärdera, utveckla och anpassa tillsynsmetoder efter verksamhetens art.
För att undersöka hur tillsynen uppfattas och skulle kunna förbättras vid anlägg-ningar med T/IS som tillsynsansvarig, togs ett antal enkätfrågor fram av enheten. Representanter som fick ge sin syn på denna tillsyn var företagen själva och personer från statliga- och kommunala myndigheter som varit med vid enhetens inspektioner vid företagen, åtminstone vid ett tillfälle under 2002−2003. Svars-frekvensen var ca 80 % (189 svar).
Följande frågor behandlas i utvärderingen;
• Vad bedömer olika aktörer vara de viktigaste syftena med livsmedelstillsynen?
• Vilka tillsynsmetoder bedöms som viktigast för att uppnå dessa mål? • Hur värderas olika metoder inom livsmedelstillsynen?
• Anser man att Livsmedelsverket gör rätt prioriteringar idag? • Finns det skillnader i synsätt för olika anläggningstyper?
• Finns det skillnader i synsätt mellan företags-, kommun- och statliga aktörer?
• Vilka rekommendationer ges till Livsmedelsverket i syfte att utveckla tillsynen?
En fristående konsult, Magnus Ljung, Sveriges Lantbruksuniversitet, har skrivit en rapport med utgångspunkt från enkätsvaren.
Vi har därefter gjort en sammanfattning av Magnus Ljungs rapport. För att få en egen bild rekommenderas genomläsning av rapporten innan du tittar på slut-satserna och rekommendationerna.
Sammanfattning
Rekommendationer
• Anpassa tillsynsmetoder (krav på egenkontrollprogram, sakkunskap hos inspektör etc.) efter verksamhetens art.
• Utveckla systemtillsynen, den bedöms vara bättre än detaljtillsyn.
• Vidareutveckla vad likvärdig tillsyn är i förhållande till riskbaserad tillsyn. En god balans mellan granskning av baskrav och fokusering på risker vid det enskilda företaget är viktigt.
• Vidareutveckla inspektörernas sakkunskap, samsyn och riskbedömnings-förmåga.
• Vidareutveckla mötet vid inspektionen mot mer dialog för information och kunskapsöverföring mellan parter.
• Livsmedelsverket bör fortsätta att använda sig av en diversifierad strategi för informationsarbetet.
• Syfte och tillförlitlighet behöver bestämmas för varje provtagningsaktivitet.
Slutsatser
Slutsatser skrivna med vanlig stil baseras på samtliga enkätsvar.
Slutsatser skrivna med kursiv stil baseras på kommentarer i enkätsvaren.
Syfte
• Det viktigaste syftet med livsmedelstillsynen är att få hälsomässigt säkra livsmedel.
• Hälsomässig säkerhet, redlighet och likvärdig tillämpning av regler värderas högst.
• Vid prioritering av olika syften lyfts betydelsen av kunskapsöverföring till företagen fram.
Tillsynsmetoder
• Inspektioner och granskning/värdering av egenkontrollprogram är de viktigaste tillsynsmetoderna för att åstadkomma en tillsyn med stor effekt. • Den samlade effekten av olika metoder (inspektioner, information om
lag-stiftning, provtagning och granskning/värdering av egenkontrollprogram) gör att målet kan nås.
• Verksamhetens art tycks påverka betydelsen av hur viktigt
egenkontrollprogrammet är och behovet av sakkunskap hos inspektören.
Inspektion
• Stor sakkunskap, kontinuitet och förmåga till dialog hos inspektören är viktigt. • En god balans mellan revision av baskrav (likvärdig bedömning) och
risk-fokusering är viktigt.
• Inspektionen verkar ha mindre betydelse för företag med utvecklade rutiner
och egenkontrollprogram.
Information
• Företagen och statliga myndigheter bedömer Livsmedelsverkets hemsida som en viktigare informationskälla än vad kommunala inspektörer gör.
• Oplanerat behov av kunskap för kommunala inspektörer gör att kurser inte
anses ha stor effekt. Det är istället viktigt att kunniga personer finns tillgängliga per telefon.
• Tolkning av regler är ofta ”komplext”, vilket innebär att det ställs stora krav
på målgruppsanpassning och förstålighet hos dem som arbetar med detta.
Provtagning
• För statens representanter lyfts betydelsen av provtagning som underlag för tillsynsprioriteringar fram, för kommunens del det pedagogiska värdet och för företagen verifieringen av egentillsynen.
Generellt
• Enhetens (T/IS) prioritering av tillsynsverksamheten uppfattas oftast som riktig.
egenkontroll-• Förbättringsåtgärder föreslås för ”motparten”, dvs. företag tror på ökat kundfokus och ökad kompetens hos tillsynspersonal, medan tillsynsmyndig-heter ser utvecklad revision, tydligare sanktionssystem och kraftfullare uppföljning som lösningen.
• Enhetens(T/IS) tillsyn uppfattas som positiv.
• Rädsla finns hos företagen för att livsmedelstillsynen ska orsaka
konkurrenssnedvridning pga inspektörers olika bedömningar. Samtidigt som tillsynen ska anpassas till risker vid varje anläggning efterfrågas en likvärdig tillsyn (bl a att alla baskrav granskas överallt med likvärdiga bedömningar).
• Den kommunala tillsynen får kritik fastän frågor inte ställs om denna. • Livsmedelsverket ses som en helhet och inte som ett antal avdelningar och
enheter.
Övriga kommentarer
• Enhetens (T/IS) tillsynsmetodik har utvecklats till det bättre under senare år. • Systemtillsyn bedöms vara bättre än detaljtillsyn. Den kan dock vara
personberoende, varför samsyning av inspektörer efterfrågas.
• Tillsynsbehovet bör kunna påverkas av certifieringssystem (t ex BRC). • Några menar att tillsynen är mer lättvindig vid små företag.
Summary
The inspection section within the National Food Administration’s control depart-ment is responsible, among other things, for carrying out controls at all wine and spirits establishments, as well as at all large-scale food production establishments in the areas of milk and milk products, fish, eggs, bread, crisps, yeast etc. In addi-tion, the section is responsible for developing controls generally, and also has the task of controlling mineral water and drinking water. The section evaluates, develops and adapts control methods depending on the type of activity. In order to examine how control is perceived and might be improved at those establish-ments it is responsible for, the inspection section produced a short questionnaire. Those given the opportunity to voice their views on control were the operators themselves, as well as representatives of national and local
authorities who had been present at the section’s on-site inspections on at least one occasion in 2002−2003. 80 % of those asked to complete the questionnaire did so (a total of 189 responses).
The survey comprised the following questions:
• What do the various stakeholders consider to be the most important objectives of food control?
• Which control methods are considered to be most important in terms of achieving these objectives?
• What are stakeholders’ views on the different methods used in the area of food control?
• Do they consider that the National Food Administration currently has the right priorities?
• Do different types of establishment have different views?
• Are there differences in views between commercial, local and national stakeholders?
• What recommendations do stakeholders have to help the National Food Administration develop its control system?
Magnus Ljung, an independent consultant from the Swedish University of Agri-cultural Sciences, wrote a report on the basis of the responses to the questionnaire.
We have now produced this summary of Magnus Ljung’s report. For a more detailed picture of the situation we would recommend reading through the report before looking at the conclusions and recommendations.
Recommendations
• Adapt control methods (in-house control requirements, inspectors’ expertise etc.) to the type of activity concerned.
• Concentrate more on auditing overall systems, as this is considered to be more effective than inspecting individual details.
• Further examine how equivalent controls relate to risk-based controls. It is important to strike the right balance between examining basic requirements and focussing on risks in individual establishments.
• Further develop inspectors’ technical expertise, concordance of views and ability to assess risk.
• Encourage more of a dialogue during inspections to promote a better exchange of information and know-how between the parties concerned.
• The National Food Administration should continue using its diversified strategy for disseminating information.
• For sampling activities, the objectives and degree of reliability should be determined on a case-by-case basis.
Conclusions
Conclusions in standard print are based on the actual answers to the questions in the questionnaire.
Conclusions in italics are based on additional comments made in the questionnaire responses.
Objectives
• The most important objective of food control is to make sure that food is safe from a health point of view.
• Safety, honesty and equivalent implementation of rules are the top priorities.
• In terms of prioritising different objectives, emphasis is also placed on the importance of passing on knowledge to operators.
Control methods
• Inspections and examining/evaluating in-house control programmes are the most important methods in terms of achieving effective control.
• The combined effect of different methods (inspections, information on
legislation, sampling and examination/evaluation of in-house control programmes) make it much more likely that objectives will be achieved.
• The kind of activity concerned seems to have a bearing on how important it is
to have an in-house control programme and how much specific expertise inspectors need to have.
Inspection
• Expert knowledge, continuity and the ability to engage in dialogue are important prerequisites for inspectors.
• A good balance between checking conformity with basic requirements (equivalent assessment) and focussing on potential risk is important. • Inspections seem to be less important for businesses with well-developed
procedures and in-house control programmes.
Information
• Operators and national authorities consider the National Food Administra-tion’s homepage to be a more important source of information than local inspectors do.
• What inspectors need to know in a given situation is hard to predict, so
courses are not considered to be particularly effective. It is more important for well-informed people to be reachable by phone.
• Interpreting rules is often a complicated matter, so it is important to adapt
them to suit different target groups and for inspectors to have an under-standing attitude.
Sampling
• Representatives of national authorities highlight the significance of sampling as a basis for setting control priorities, local authorities consider it to be important in terms of the pedagogical effect, while operators see it as a means of verifying in-house control.
General
• The priorities set by the inspection section in terms of control activities are generally considered to be correct.
• Operators are usually very happy with the evaluation of their in-house control programme and the information they receive on legislation.
• Operators and national authorities attach greater importance to
examining/evaluating in-house control programmes, focussing on in-house procedures and following up cases of non-conformity within a certain period of time than local authorities do.
• Each side proposes improvements for its ”counterpart”, i.e. operators
advocate a more customer-oriented approach and greater competence on the part of control staff, while control authorities see better auditing, a clearer penalties system and more effective follow-up as the solution.
• The section’s control activities are considered positive.
• There is a fear among operators that food control will distort competition
because different inspectors will evaluate things in different ways. Controls should be adapted to cover specific risks in each establishment, but at the same time there is a demand for equivalent controls (e.g. all basic
requirements should be examined using the same evaluation criteria throughout).
• The approach of local authorities to control is criticised, despite no questions
having been asked on this.
• The National Food Administration is seen as a single entity, and not as a
number of different departments and sections.
Other comments
• The inspection section’s control methods have changed for the better in
recent years.
• Auditing overall systems is deemed to be better than inspecting individual
details. Results can, however, depend on who is doing the control, hence the demand for a better concordance of views between inspectors.
• The need for controls may be influenced by certification systems (e.g. BRC). • Some feel that the control is more superficial in small businesses.
Synen på tillsyn
– utvärdering av tillsyn vid anläggningar
med Livsmedelsverket som tillsynsmyndighet
av
Magnus Ljung
Hösten 2003 sände Enheten för inspektion vid Livsmedelsverkets Tillsynsav- delning ut en enkät till ca 230 personer. Gemensamt för dessa var att de deltagit vid minst en av Livsmedelsverkets inspektioner, företrädesvis år 2002 och/eller 2003. Enkäten och den därtill hörande utvärderingen initierades som ett svar på det regleringsbrev som verket fått att följa. I detta står att en uppföljning och utvärdering av livsmedelstillsynen ska göras under innevarande år. Det nu presenterade arbetet är ett resultat av denna uppmaning.
Med hjälp av enkäten vill Livsmedelsverket undersöka tillsynen och dess effekt vid anläggningar som Livsmedelsverket har tillsyn över år 2002 och/eller 2003. Undersökningen omfattar alla områden utom köttillsynen, äggpackerier och tåg. Medverkande kategorier är företagsrepresentanter, länsveterinärer, kommunala inspektörer och Livsmedelsverkets inspektörer.
Resultaten från enkäten kommer att ligga till grund för en vidareutveckling av verkets framtida tillsyn. Enkäten är ett viktigt instrument för Livsmedelsverket att ta del av de erfarenheter och idéer som finns spridda i landet. Ett enkätmaterial måste dock bearbetas för att kunna kommuniceras och komma till användning. En extern utvärderare har anlitats för att sammanställa, tolka och rapportera resultaten av enkäten.
Utvärderingens syfte och genomförande
Syftet med utvärderingen var att undersöka olika aktörers syn på den tillsyn som bedrivs vid anläggningar som har Livsmedelsverket som tillsynsmyndighet. De i denna studie aktuella aktörerna är:
1. Företagsrepresentanter
2. Kommunrepresentanter (kommunal myndighet) 3. Länsveterinärer (statlig myndighet)
4. Inspektörer och veterinärer från Livsmedelsverket (statlig myndighet) I utvärderingen söker vi få svar på följande frågeställningar:
• Vad bedömer olika aktörer vara de viktigaste syftena med livsmedels-tillsynen?
• Vilka tillsynsmetoder bedöms som viktigast för att uppnå dessa mål? • Hur värderas olika metoder inom livsmedelstillsynen?
• Anser man att Livsmedelsverket gör rätt prioriteringar idag? • Finns det skillnader i synsätt mellan olika anläggningstyper?
• Finns det skillnader i synsätt mellan företags-, kommun- och statliga aktörer?
• Vilka rekommendationer ges till Livsmedelsverket i syfte att utveckla tillsynen?
Utvärderingen genomfördes genom att sammanställa, analysera och tolka resultatet av det grundmaterial som inkommit via Livsmedelsverkets enkät. Utvärderingen var både kvantitativ och kvalitativ. Materialet bearbetades under november månad 2003 och skrevs ihop i början av december samma år.
Materialet presenteras både i form av ett urval av tabeller och i en löpande text. Eftersom en stor mängd skriftliga kommentarer inkommit tillsammans med enkätsvaren så har även stor vikt lagts vid att sammanställa dessa för att både hitta gemensamma perspektiv och förklaringar till de tendenser som kan utläsas ur det statistiska materialet. Det är viktigt att komma ihåg att vissa tendenser i materialet baseras på skillnader mellan grupper med få och många svar, exempelvis mellan äggpackerier och mjölkanläggningar. Resonemang som förs ska därför förstås som tendenser. Utvärderingen genomfördes av Magnus Ljung, SLU.
Svarsfrekvens
Svarsfrekvensen är god. Tabell 1 återger antalet enkäter som skickats ut och tabell 2 svarsfrekvensen fördelat på olika aktörsgrupper. Totalt skickades 234 enkäter ut och beroende på organisatorisk tillhörighet varierade svarsfrekvensen mellan 74-83 % (tabell 1 och 2). För att vara en ganska omfattande enkät får detta anses mycket bra. Efter det att datasammanställningen och delar av analysen var gjord har ytterligare ett mindre antal svar inkommit, men dessa ingår inte i slutredo-visningen. Eftersom svarsfrekvensen är hög inom alla aktörsgrupper är risken för systematiskt bortfall mindre.
Tabell 1. Antal enkäter som skickats ut
Företag 126
Myndighet statlig 39
Myndighet kommunal 69
Totalt 234
Tabell 2. Antal svar (den 7/11 2003) Svarsfrekvens (procent) Företag (105) 83 Myndighet statlig (29) 74 Myndighet kommunal (55) 80
Den höga svarsfrekvensen signalerar att ämnesområdet engagerar de som arbetar med livsmedelstillsyn. Man har synpunkter som man via enkäten även ges möjlig-het att uttrycka. Ett tecken på att intresset för enkäten och dess frågeställningar var stort är de många skriftliga kommentarer som lämnats. Sammanlagt lämnades 440 skrivna kommentarer in av varierande omfattning. Av de totalt 189 enkäter som kom tillbaka hade ca 60 % lämat någon eller flera kommentarer. De skrivna reflektionerna är av betydelse för att förstå innebörden i de tendenserna som framkommer vid den kvantitativa analysen.
Man slås av vilken lång yrkeserfarenhet de som arbetar med livsmedelstillsyn har. Många har mer än 20 års erfarenhet av livsmedelstillsyn, vilket måste vara ganska unikt jämfört med andra branscher (figur 1). De flesta har erfarenhet av en anlägg-ningstyp i samband med Livsmedelsverkets inspektioner.
14 32 21 50 67 0 10 20 30 40 50 60 70 antal svar < 3år 3-6år 7-10år 11-20år > 20år
Antal år som yrkesverksam inom livsmedelssektorn
Hur länge har du varit yrkesverksam inom livsmedelssektorn (ej studier)? G 1
Generella synpunkter på livsmedelstillsynen,
dess syfte och funktion
Mitt intryck är att den svenska livsmedelstillsynen uppfattas positivt av centrala aktörer. För att vara en enkät av detta slag ges många positiva omdömen om livsmedelstillsynen. Generellt värderas säkerhet, redlighet och likvärdig tillämp-ning högst inom livsmedelstillsynen. Den samlade effekten av de olika tillsyns-metoder som används bidrar vidare till att de prioriterade målen ”säker mat” och ”redlighet i hanteringen” nås. Bland aktörerna verkar det vara av underordnad betydelse hur målen nås, det viktiga är att de nås.
Allra viktigast är entydigt att tillsynen leder till hälsomässigt säkra livsmedel. Detta gäller för både statliga, kommunala och företagsrepresentanter. Bland statliga representanter anses därutöver effektivitet och likvärdig tillämpning av regelverk vara viktigt (figur 2). Bland kommunala representanter lyfts istället redlighet och kunskapsöverföring till livsmedelsföretagen upp som viktigast efter säkra livsmedel (figur 3). Slutligen, bland företagens representanter så finns dels en generellt sett bredare spridning, dels en tonvikt på kunskapsöverföringen till företagen i samband med tillsynsverksamheten (figur 4). Av minst betydelse är att olika inspektörer fokuserar på samma regler, att tillsynen överför kunskap till lokala myndigheter och att inspektörerna följer upp så många regler som möjligt. Att tillsynen överför kunskap till livsmedelsföretagen anser en större andel vara
viktigast jämfört med vad som lyfts fram när man värderar vad som är viktigt i
mer allmäna termer. Det tyder på att när aktörerna måste prioritera så lyfts kun skapsöverföringen tydligare fram. Jämfört med övriga alternativ värderas att följa upp maximalt antal regler och överföra kunskap till lokala myndigheter lågt. Livsmedelsverkets prioriteringar uppfattas som riktiga av en övervägande majo-ritet (figur 5), även om en hel del kommentarer lämnas kring hur tyngdpunker bör förskjutas. I sammanhanget är detta dock detaljsynpunkter i en till stora delar positiv helhetsbedömning.
Skillnaderna mellan olika anläggningstyper är små, men de som arbetar med äggproduktanläggningar är mer tveksamma till om Livsmedelsverket gör rätt prioriteringar jämfört med övriga branscher (särskilt mjölkanläggningar) (figur 6).
1 2 3 4 5 6 8 9 Viktigast 2:a vikt 3:e vikt 0 5 10 15 20 25 30
Viktigaste sidorna av tillsynen - statlig
Figur 2. De viktigaste aspekterna av tillsynen för statliga representanter (1: hälsomässigt säkra
livsmedel, 2: olika inspektörer fokuserar på samma regler, 3: kostnadseffektivitet, 4: redlighet, 5: överför kunskaper till lokala myndigheter, 6: överför kunskaper till livsmedelsföretagen, 8: likvärdig tillämpning av regler, 9: inspektörerna följer upp så många regler som möjligt).
1 2 3 4 5 6 8 9 Viktigast 2:a vikt 3:e vikt 0 5 10 15 20 25 30
Viktigaste sidorna av tillsynen - kommunal
Figur 3. De viktigaste aspekterna av tillsynen för kommunala representanter (1: hälsomässigt
säkra livsmedel, 2: olika inspektörer fokuserar på samma regler, 3: kostnadseffektivitet, 4: redlighet,
1 2 3 4 5 6 8 9 Viktigast 2:a vikt 3:e vikt 0 10 20 30 40 50 60 70 80
Viktigaste sidorna av tillsynen - företag
Figur 4. De viktigaste aspekterna av tillsynen för företagsrepresentanter (1:hälsomässigt säkra
livsmedel, 2: olika inspektörer fokuserar på samma regler, 3: kostnadseffektivitet, 4: redlighet, 5: överför kunskaper till lokala myndigheter, 6: överför kunskaper till livsmedelsföretagen, 8: likvärdig tillämpning av regler, 9: inspektörerna följer upp så många regler som möjligt).
129 5 39 40 60 80 100 120 140 Antal svar
Om Livsm edelsverkets prioritering är riktig vad gäller tillsynen B3
Om Livsmedelsverkets prioritering är riktig vad gäller tillsynen B3 26 72 7 13 46 1 4 0 1 3 9 18 6 6 19 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Fisk Mjölk Ägg V&S Övr antal svar Ja Nej I viss mån
Figur 6. Skillnaderna är små mellan anläggningsyper vad gäller Livsmedelsverkets prioriteringar.
Materialet visar tendenser på att det bland större företag verkar finnas en mer positiv syn på Livsmedelsverkets tillsynsverksamhet jämfört med den kommunala tillsynen. En huvudorsak till detta kan vara upplevelsen av att man i den lokala tillsynen gör olika tolkningar, dels mellan olika tjänstemän, dels i olika delar i landet. Det är svårt att via utvärderingsmateralet dra några säkra slutsatser, men upplevelsen hos företagsrepresentanterna verkar leda till en rädsla för att livs-medelstillsynen ska orsaka en olycklig konkurrenssnedvridning. Samtidigt är tillsynen en balansgång för inspektörerna. Å ena sidan måste man visa en anpass-ningsförmåga till de specifika förutsättningarna, varför en tillsyn som bygger på alltför reglerade system ifrågasätts. Å andra sidan efterfrågar man en viss lik-riktning så att alla företag upplever att de behandlas lika. Ett fundamentalt dilemma som ej har något enkelt svar. Frågeställningen borde vara en intressant diskussionspunkt för Livsmedelsverket i framtiden.
En annan reflektion som kan göras gäller behovet av samsyning inom tillsynen. Eftersom tillsynen är personbunden (dvs i både dess form, innehåll, fokus och tillämpad pedagogik) så bedömer de som svarat att det som är betydelsefullt är att
kunskap och förhållningssätt. I ett sådant kunskapsbildande arbete och norme-rande processer har Livsmedelsverket en viktig funktion att fylla. Oavsett hur man hanterar problematiken, är det just variationen i kunskaper, erfarenheter och normer som av företagen (framför allt) ses som ett problem.
De som deltagit i enkäten anger flera åtgärdsförslag för att komma till rätt med de brister som finns. Bland myndigheternas tjänstemän föreslås en utvecklad revision med tydligare sanktionssystem och en starkare uppföljning av de som fuskar, så att inte samma problem återkommer. Bland företagen ses däremot ett ökat kundfokus och ökad kompetens som grundläggande förbättringsåtgärder. Dessa tendenser är egentligen förutsägbara – vi tenderar att attribuera (tilldela) orsaken till problem utanför oss själva eller vår organisation. Dvs åtgärder ska vidtas någon annan-stans, men inte nödvändigtvis på hemmaplan.
Värdering av olika tillsynsmetoder
Egenkontrollprogram och egentillsynen verkar vara själva grunden för ett lång-siktigt och framgångsrikt arbete med redlighet, livsmedelssäkerhet och hög kvalitet. Inspektioner och granskning/värdering av egenkontrollprogram lyfts fram som de allra viktigaste metoderna för att åstadkomma en tillsyn med stor effekt (figur 7).
I de kommentarer som lämnas så förstärks betydelsen av att tillämpa olika tillsyns-metoder fram i det att många anser att olika aspekter hänger intimt samman, t ex
i samband med besöken på företagen. Utan en grund i egentillsynen kommer man dock inte långt med övriga metoder (med avseende på dess bidrag till målupp-fyllelse). Majoriteten anser å andra sidan att en metod inte heller i detta avseende är nog, dvs även en fungerande egentillsyn förutsätter att fungerande ramverk i form av inspektioner, stickprovtagningar och informationsförmedling. Återigen, det är den samlade effekten av de olika tillsynsmetoderna som gör att målsätt-ningarna kan nås.
För fiskanläggningar så anser man att granskning och värdering av egenkontroll-program är relativt sett viktigare jämfört med andra anläggningar (i relation till inspektion). Det motsatta kan sägas gälla för ägganläggningar. För många av de som svarat på enkäten verkar det dock generellt vara svårt att särskilja inspektion-erna från arbetet med att stödja och värdera egenkontrollprogrammen, varför man
89 6 2 74 0 20 40 60 80 100 120 140 Antal svar
Inspektioner Information om lagstiftning Provtagning Granskning och värdering av egenkontrollprogram
Vad är viktigast for att fa en tillsyn med stor effekt? C 1
ansvariga på företagen ser arbetet med tillsyn som en integrerad helhet, dvs vid platsbesöket – som är det centrala momentet – så inspekteras, rådges och
värderas/ rekommenderas på en och samma gång. I mötet, liksom i realiteten, är det alltså svårt att skilja åt.
Det ovan nämnda mötet kan dock ske på olika sätt. Här efterfrågar de som svarat mer av kontinuitet, ökad dialog och mer utbildning. Huruvida det finns resurser för att förändra arbetsformerna i denna riktning är svårt att uttala sig om, men det verkar finnas en utvecklingspotential i formerna för inspektion och värdering av egenkontrollprogram så att de olika dimensionerna i tillsynsverksamheten utvecklas till att fungera som en integrerad helhet.
Naturligtvis spelar intresse, erfarenhet och reell kunskapsnivå hos det företag som har tillsyn stor roll för hur tillsynen upplevs. Stora företag har i större utsträckning både utvecklade rutiner och egen kompetens (t ex i form av kvalitetsansvariga). Samordning mellan olika typer av inspektioner och kontrollprogram efterfrågas troligtvis särskilt av dessa företag, t ex mellan ISO, HACCP och BRC. Det är dock från enkäten omöjligt att uttala sig om storleken av företaget återverkar deras syn på olika tillsynsmetoder. Generellt är dock företagen mycket nöjda med Livsmedelsverkets värdering av egenkontrollprogram och deras information om lagstiftning.
En del kommunala representanter uttrycker en önskan om ett ökat antalet inspek-tioner för att nå full effekt, samt kanske även fler oanmälda besök. Sannolikt uttrycker detta ett behov av att de i dagsläget har svårt att hinna med göra alla de inspektioner som krävs för att det ska ha en ”reglerande” effekt. Men även kom-munala inspektörer ser en ökad samordning mellan de olika tillsynsmetoderna som en viktig åtgärd.
En stor majoritet anser att Livsmedelsverket gör en riktig prioritering mellan tillsynsmetoderna (figur 8). Särskilt tydligt är detta för mjölkanläggningar, medan det är minst tydligt för vin- och spritanläggningar.
Fisk Mjölk Ägg V&S Övr Nej I viss mån Ja 0 10 20 30 40 50 60 70 80 a nt a l sv a r
Om Livsmedelsverkets prioritering är riktig?
Figur 8. Är Livsmedelsverkets prioriteringar riktiga vad gäller olika tillsynsmetoder?.
Inspektion som tillsynsmetod
Anpassning av inspektionen till de risker som finns i en given verksamhet (dvs fokus på säkerhet) och sakkunskap hos inspektören (dvs fokus på kunskaps-överföring) lyfts fram som särskilt viktigt för att åstadkomma en inspektion med stor effekt. Även att företagets egna rutiner finns och följs lyfts fram som viktigt (dvs fokus på säkerhet och redlighet) (figur 9). Dessa svar överensstämmer väl med det synsätt som växte fram i de första frågorna ovan. De faktorer som man förordar för att få en inspektion med stor effekt är logiska om de kopplas samman med det faktum att ”säkerhet”, ”redlighet” och ”likvärdig tillämpning” är det som värderas högst.
De som svarat anser att oanmälda inspektioner, utan checklista och kraftfulla sanktioner har lägre effektivitet. Delar man upp svaren mellan företag, kommun och stat så framträder vissa mindre skillnader. För företagsrepresentanterna är man, ej förvånande, inriktad på att en inspektion som fokuserar på företagens rutiner och som anpassas till riskerna i verksamheten är mest effektiv (figur 10). För de kommunala representanterna är anpassning också viktig, men därutöver lyfts sakkunskapen hos inspektören fram som en central faktor (figur 11).
Va d k änne t e c k na r e n i nspe k t i on som ha r st or e f f e k t ? Va d t y c k e r du?
0 20 40 60 80 100 120 140 D1-1 D1-2 D1-3 D1-4 D1-5 D1-6 D1-7 D1-8 D1-9 D1-10 D1-11 D1-12 D1-13 al t er nat i v Liten Medel Stor Mycket stor
Figur 9. En inspektion med stor effekt kännetecknas av anpassning till risker i verksamheten
(D1-13), en inspektör med stor sakkunskap (D1-9), samt att fokus läggs på företagens rutiner (D1-1). Förklaring av figurnumren är; D1-1: fokusering på att företagens egna rutiner finns och följs; D1-2: att inspektera efter checklista; D1-3: uppföljning av avvikelser inom en bestämd tid; D1-4: oanmälda inspektioner; D1-5: att inspektera utan checklista; D1-6: kraftfulla sanktioner
D2-1D2-2 D2-3D2-4 D2-5 D2-6 D2-7 D2-8 D2-9 D2-10 D2-11 D2-12 D2-13 Vikt igast Tredje vikt igast 0 5 10 15 20 25 30
Viktigaste aspekterna av inspektion för att få stor effekt - företag
Figur 10. Företagens syn på en inspektion med stor effekt (D2-1: fokusering på att företagens
egna rutiner finns och följs; D2-2: att inspektera efter checklista; D2-3: uppföljning av avvikelser inom en bestämd tid; D2-4: oanmälda inspektioner; D2-5: att inspektera utan checklista; D2-6: kraftfulla sanktioner används omedelbart; D2-7: föranmälda inspektioner; D2-8: påtala samtliga brister som upptäcks i verksamheten; D2-9: en inspektör med stor sakkunskap; D2-10: sanktioner används efter upprepade problem; D2-11: en inspektör med god inspektionsmetodik; D2-12: en inspek-tionsrapport med tydliga krav; D2-13: inspektionen anpassas efter riskerna i
verksamheten). 1 D2-2 D2-3 D2-4 D2-5 D2-6 D2-7 D2-8 D2-9 D2-10 D2-11 D2-12 D2-13 Vikt igast
Tredje vikt igast 0 5 10 15 20 25
Viktigaste aspekterna av inspektion för att få stor effekt - kommunal
Figur 11. Kommunala representanters syn på en inspektion med stor effekt (för förklaringar av
figuren se text till figur 10).
För statliga representanter är fokuseringen på företagets rutiner av störst
betydelse, varefter anpassning till verksamhetens risker och sakkunskap kommer en bit efter (figur 12). Det är ett generellt drag i svaren i enkäten att statliga representanter och företagsrepresentanterna (oftast stora företag) har stora värderingsmässiga likheter med varandra, medan det kommunala perspektivet skiljer sig något åt.
Konsekvenserna av detta kan vara värt att diskutera i framtiden, inte minst med tanke på framgångsfaktorer och flaskhalsar vid implementering av nya nationella policys. D2-1 D2-2 D2-3 D2-4 D2-5 D2-6 D2-7 D2-8 D2-9 D2-10 D2-11 D2-12 D2-13 Viktigast Näst viktigast Tredje viktigast Fjärde viktigast 0 2 4 6 8 10 12
Viktigaste aspekterna av inspektion för att få stor effekt - statlig
Figur 12. Statliga representanters syn på en inspektion med stor effekt (D2-1: fokusering på att
företagens egna rutiner finns och följs; D2-2: att inspektera efter checklista; D2-3: uppföljning av avvikelser inom en bestämd tid; D2-4: oanmälda inspektioner; D2-5: att inspektera utan
En intressant aspekt i det kommunala perspektivet är att man generellt sett lyfter fram granskning och värdering av egenkontrollprogram som viktigt, precis som stat och företag, men att man vid en viktning av vilka aspekter av inspektionen som har stor effekt ej väljer att lyfta fram denna dimension lika tydligt. Diskre-pansen är mindre för företagens och statens representanter i detta avseende. Det finns stora likheter i synsätt mellan mjölk-, vin-, sprit- och övriga anlägg-ningar i vad som anses viktigast för en effektiv inspektion. För äggproduktanlägg-ningar, som ofta också är packerier, så lyfts sakkunskapen hos inspektören fram betydligt tydligare. En förklaring till detta kan vara att äggpackerier i huvudsak styrs av förordningar som gäller på EU-nivå utan nationell anpassning. De ingående kraven är bara till en mindre del kopplade till rutiner i egenkontroll-program, resten styrs på en annan nivå och kontrolleras i särskild ordning. Fisk-anläggningar befinner sig någonstans mitt emellan. Hos övriga Fisk-anläggningar så finns en del mindre avvikelser från det övergripande mönstret (t ex uppföljning av avvikelser).
För företag med utvecklade rutiner och egenkontrollprogram verkar den relativa betydelse av inspektioner minska. Kommentarerna tyder på att detta verkar vara en spridd uppfattning, även om datamaterialet inte kan ge definititivt svar på det. Via inspektionen (besöket) uppnås vissa kortsiktiga effekter, men sammantaget är det de långsiktiga effekterna som efterfrågas, dvs kunskapsuppbyggnad,
rutinutveck-ling, nya förhållningssätt, etc. Inspektionerna bidrar till dessa långsiktiga mål, men kan inte på egen hand åstadkomma detta.
Vad gäller inspektionerna mer specifikt så menar en del av de som kommenterat enkäten att det är viktigt att fokusera på de övergripande målen för livsmedels-tillsynen (vad man kallar väsentligheterna), riskpunkterna och de formella bas-kraven. Resultatet är att man efterfrågar både en anpassningsförmåga till det unika för varje företag (t ex riskpunkter), parallellt som generella krav ska kontrolleras (t ex baskrav). Återigen känner vi igen den balansgång som diskuterats tidigare i denna utvärderingsrapport. Bland företagen ses balanseringen av dessa två intressen ganska oproblematiskt, dvs det är egentligen ingen som tydliggör problematiken. En problematik som dock inspektörerna måste hantera i konkret handling.
Andra framgångsfaktorer som lyfts fram är; förankring hos ledningen i organisa-tionen, betydelsen av att anlägga ett företagsperspektiv, samt uppföljning inom viss tid efter inspektionen. Hos vissa kommunala inspektörer anses det finnas brister i uppföljningen och rapporteringen och enstaka av dessa menar att använ-dandet av sanktioner mot de som missköter sig idag är för svagt.
En ytterligare aspekt som lyfts fram i de kommentarer som ges rör huruvida man i inspektionsverksamheten alltid prioriterar rätt när det gäller vad som är viktigt för att uppnå en god livsmedelssäkerhet och redlighet. Exempel på detta är att inspektionerna ibland anses för ytliga, t ex att inspektören fokuserar på att det saknas papper i dokumentationen. Konsekvensen av ytligheten blir att man inte kommer åt grundorsaker till problemen i verksamheten. Detta vill både företag och myndigheter åtgärda.
Livsmedelsverket anses dock i stort göra en riktig prioritering vad gäller inspek-tion och de relativa skillnaderna mellan kategorierna stat, kommun och företag är ej stor (figur 13). Fisk Mjölk Ägg V&S Övr Nej I viss mån Ja 0 10 20 30 40 50 60 70 antal svar
Om Livsmedelsverkets prioriteringar är riktiga vad gäller inspektion?
Figur 13. De flesta verkar tycka att Livsmedelsverket gör rätt prioriteringar med avseende
Information om lagstiftning
Skriftlig information om lagstiftning bör, som alltid, vara aktuell, lättillgänglig och trovärdig. Detta trots att de problem som kräver lagtolkning ofta är
”komplexa och udda”. Det medför att det ställs stora krav på
målgruppsanpassning och förståelighet hos dem som arbetar med att omforma lagtext till mer populär text. De som svarat på enkäten verkar vilja ha hjälp med just tolkningen av existerande och skrivet material (t ex lagtext). En sådan
”uttolkning” föredrar man att göra i en direkt kontakt, varför tillgänglighet även i detta avseende blir viktigt. Kraven är höga (eller rimliga), men det finns en del kritik med avseende på tillgängligheten av Livsmedelsverkets personal − att hamna hos rätt person och att få tag i den aktuella personen. Kunniga personer på telefon ses alltså som viktigast av respondenterna.
Kurser kan fylla en funktion men det verkar finnas begränsningar i möjligheten att delta pga deltagarnas begränsningar med avseende på tid och resurser. Ett omfatt-ande kursutbud anses inte ha så stor effekt för att lyckas informera om lagstiftning (figur 14). Istället lyfts framför allt personer på telefon och bra information på hemsidan fram, tätt följt av tryckta vägledningar. Det ”oplanerade” behovet hos målgruppen verkar därmed vara satt i fokus (dvs man söker information vid behov). Info pa hemsida Personer pa tel Omfattande kursutbud Tryckta vägledningar Liten Medel Stor Mycket stor 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 antal svar alternativ
Vad kännetecknar en information om lagstiftning som har stor effekt? Vad tycker du?
Vid en uppdelning av svaren i kategorierna stat, kommun och företag framkom-mer att staten och företagen fokuserar på hemsidan och telefonkontakten med kunniga personer, medan kommunrepresentanterna betydligt tydligare fokuserar på att kunniga personer finns tillgängliga på telefon (figur 15). För statens repre-sentanter så är informationssökningen betydligt bredare.Troligtvis söker företagen först svaren på hemsidan för att sedan ta telefonkontakt. För kommunala inspektö-rer så tar de sannolikt kontakt direkt per telefon när behov uppstår och förväntar sig då att få ett konkret svar på en specifik fråga.
Att arbeta med en målgrupp som söker information om lagstiftning då behoven uppstår underlättar inte Livsmedelsverkets planering av sina informationsinsatser. Kunniga personer som kan svara på ”svåra” frågor bedöms som viktigt av de som svarat, men det verkar som om det finns brister i dels vad gäller tillgängligheten, dels kompetensen hos de som svarar på frågorna hos Livsmedelsverket. I de kommentarer som getts så framkommer att en del bedömer att kompetensen hos dem som ska svara på sakfrågor är av varierande art (dvs båda ämnes- och förtrogenhetskunskapen). En orsak till detta anses av en del vara en bristande praktisk erfarenhet av inspektioner hos de som är satta att svara på frågor på verket. Från enstaka företag ses en bristande samsyning mellan Livsmedelsverkets personal och kommunernas representanter som ett problem. Den kritik av Livs-medelsverkets information om lagstiftning som kommer från de kommunala
Info pa hemsida Personer pa tel Omfattande kursutbud Tryckta vägledningar Statlig Kommunal Företag 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
representanterna anser att orsaken till kunskapsbrister på Livsmedelsverket är att en alltför hör personalomsättning. Detta leder exempelvis till att variationen i kunskapsnivå är stor. Informationstema verkar engagera de som svarat, inte minst med tanke på omfattningen av de olika kommentarerna och känsloladd-ningen i desamma. Det är omöjligt att i dena utvärdering bedöma om den fram-förda kritiken är trovärdig och/eller relevant, men otvetydigt är den upplevd hos en del av respondenter.
Ytterligare en informationskanal som värderats genom enkäten är hemsidan och dess betydelse som informationsbärare. Som alltid anses uppdatering av hemsidan som viktig. Annars är ett generellt perspektiv att olika informationskanaler behövs vid olika tillfällen, vilket medför att alla kanaler måste finnas även
fortsättningsvis för att tillgodose olika behov vid olika tillfällen.
Kommunstödet verkar vara uppskattat och man önskar att detta utökades (ökad telefontid, oftare svar, etc). Även ett intranät och tillgång till mer specifik informa-tion via hemsidan (även om den är spärrad för externa) ses som en utvecklings-möjlighet. Kurser via Internet lyfts fram som ett exempel på kunskapsöverföring. Sammantaget kan sägas att det finns en stor variation i kommentarerna vad gäller informationen om lagstiftning. Detta tyder på en stor variation i dels målgruppens behov, dels deras erfarenhet av och tilltro till olika informationskanaler. Livsme-delsverket bör fortsätta att använda sig av en diversifierad strategi vad gäller informationsarbetet.
Som en konsekvens av att det finns en del kritiska röster kring informationen om lagstiftningen, så är det inte underligt att även Livsmedelsverkets prioriteringar i frågan är mer ifrågasatt i jämförelse med andra tillsynsmetoder (figur 16). Det finns stora likheter mellan statliga, kommunala och företagsrepresentanter vad gäller synen på Livsmedelsverkets prioriteringar (figur 17). Företagen verkar dock relativt sett mer nöjda, än de statliga respondenterna själva, även om några säkra slutsatser är svåra att dra. Eftersom tilltron till information om lagstiftning som tillsynsmetod (vad gäller dess bidrag till måluppfyllelsen) är ganska låg, kan dock en kritik inom detta område ses som mindre allvarligt än om det hade gällt t ex inspektioner eller värdering av egenkontrollprogram.
98 17 51 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 antal svar Ja Nej I viss mån
Om Livsmedelsverkets prioriteringar vad gäller information om lagstiftning?
Figur 16. Livsmedelsprioriteringar vad gäller information om lagstiftning är föremål för mer
diskussion än exempelvis inspektion som tillsynsmetod.
Ja Nej I viss mån ogiltiga Statlig Kommunal Företag 0 10 20 30 40 50 60
Provtagning
Det är framför allt när en provtagning verifierar företagets egentillsyn som den anses ha stor effekt. Minst effekt verkar provtagningen ha när det gäller att hitta överträdelser (figur 18). Det överensstämmer med de kommentarer som lämnats och som pekar på att provtagningarna ”missar” alltför mycket. En vanligt före-kommande kritik är att stickprov inte ger en korrekt bild (eftersom det är en ögonblicksbild) eller inte fångar upp överträdelser och risker på det sätt som man önskar och som kan leda till handling. Som sagts tidigare så är tilltron, med avseende på effekten av att använda provtagning som tillsynsmetod, ganska låg jämfört med inspektion och värdering av egenkontrollprogram (se figur 7). Det verkar som att det finns en koppling mellan vad man själv håller på med och vad man tror har stor effekt när det gäller provtagning som tillsynsmetod. För statens representanter lyfts betydelsen av provtagning som underlag för tillsynsprioriteringar fram, för kommunens det pedagogiska värdet och för företagen verifieringen av egentillsynsprogrammen (figur 19). Vi får alltså olika svar angående provtagningen beroende på om man representerar en myndighet eller ett företag. Det är naturligt att det finns skillnader i vad som upplevs vara nyttan med provtagningen beroende på vad man kan använda resultatet till. Man sätter det i relation till den egna verksamhetsutövningen. En återkommande syn oavsett vem som svarar är dock ”mer dialog, mindre prover”, vilket samman-fattar det generella synsättet ganska väl.
På grund av osäkerheten om hur en provtagning ska tolkas/generaliseras, så minskar också det pedagogiska värdet. Det är enkelt att ”komma undan” genom att hävda att provet inte stämmer eller att de generella tendenser som framträder inte berör oss, etc. Företagen vill fokusera på egentillsynen och menar bl a att ansvaret inför kunder är en tillräcklig garant för att man kommer att sköta sig. För stora företag upplevs provtagningen särskilt överflödig eftersom det ingår i det egna kontrollprogrammet. Hur ska då denna kritik mot provtagningen som tillsynsmetod hanteras? Ja, det verkar finnas två utvecklingsvägar om man stude-rar de kommentarer som kommit in. Antingen ökar man frekvensen i provtag-ningen och får därmed ökad trovärdighet och tyngd, eller så överlåter man åt företagen att ta ett större ansvar att i sin egentillsyn säkerställa att prov tas.
Vad stämmer för en provtagning som har stor effekt? Vad tycker du? 37 26 43 23 61 36 59 54 21 21 7 49 63 75 73 75 0 10 20 30 40 50 60 70 80
Pedagogiskt värde Underlag for prioriteringar
Hitta overträdelser Verifiering av egentillsyn
antal svar Liten Medel Stor Mycket stor
Figur 18. En provtagning med stor effekt?
Pedagogiskt
värde Underlag Hit t a
övert rädelser Verif iera
St at lig Kommunal Föret ag 0 10 20 30 40 50 60 70
Det finns stora likheter mellan anläggningstyperna, men för vin- och spritanlägg-ningar så anses provtagning som underlag för prioriteringar vara av lägre
betydelse än för andra anläggningstyper, medan för äggproduktanläggningar så tenderar provtagning för verifiering av egentillsyn vara särskilt betydelsefullt (figur 20). Detsamma gäller också mjölk- och övriga anläggningar till stor del, men inte lika tydligt vin-, sprit- och fiskanläggningar.
En av de få riktigt spännande diskrepanser i de svar som givits i enkäten fram-träder i frågan om provtagning som tillsynsmetod. För de svarande är provtagning för verifiering av egentillsyn allra viktigast, men provtagning som underlag för tillsynsprioriteringar får här också ett ganska tydligt genomslag. Det senare var inte alls lika tydligt i den första frågan som ställdes om provtagning. Att få ett bra underlag för uppföljning, bedömning och framtida prioriteringar bedöms alltså vara viktigt, men anses inte ha stor effekt. Denna form av diskrepanser i svaren kan vara intressanta att studera närmare, då det här troligtvis finns en viss utveck-lingspotential. Exempelvis: Kan de underlag som utvecklas med hjälp av provtag-ningar utvecklas och återkopplas på nya sätt så att förändringsbehov och effekter blir tydligare för avnämarna? Är detta en outnyttjad potential som ej tas tillvara (jämför t ex med riksprojekten)? Fisk Mjölk Ägg V&S Övr 1 2 3 4 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 antal svar
Viktigast för en provtagning med stor effekt
Figur 20. Det finns stora likheter mellan anläggningstyper i synen på vad som ger en
provtagning med stor effekt (1: pedagogiskt värde; 2: underlag för tillsynsprioritering, 3: att hitta överträdelser; 4: verifiering av företagens egentillsyn).
Det är framför allt för de med bakgrund från mjölkanläggningar och övriga anläggningar som provtagning som underlag anses viktigt, medan betydelsen är relativt sett mindre för fisk-, vin- och spritanläggningar (se figur 20).
Kunskapen om Livsmedelsverkets prioriteringar verkar liten (kan vara en effekt av enkättrötthet också). Ovanligt många som skriver ”vet ej”. Studerar man den statistik som växer fram vid en sammanställning så visar det sig att Livsmedels-verkets prioriteringar är ganska ifrågasatta inom provtagningsområdet. En ganska stor del svarar ”i viss mån”. Orsakerna till denna ökade kritik är nog kopplat till att provtagningen som sådan är ifrågasatt, snarare än att de prioriteringar som görs inom ramen för provtagningsverksamheten är ifrågasatt. I kommentarerna till denna fråga riktas, på samma sätt som tidigare, kritik mot provtagningen som sådan eftersom den inte anses ge en ”säker” bild. Det finns hos enstaka respon-denter dessutom en bild av att provtagning sker för provtagningens skull, vilket de anser är ett ”föråldrat synsätt”.
Skillnader mellan företagstyper
För att kontrollera om och i så fall hur stora skillnader det finns mellan företag beroende på om de arbetar med mjölk, ägg, fisk, etc., genomfördes ett antal körningar. I figur 21 presenteras fem diagram för att illustrera att skillnaderna är förhållandevis små och att det därmed är svårt att dra några omfattande slutsatser baserat på olika anläggningstyp. I detta fallet gäller det inspektion som tillsyns-metod.
Förklaring av figurnumren
1: fokusering på att företagens egna rutiner finns och följs; 2: att inspektera efter checklista;
3: uppföljning av avvikelser inom en bestämd tid;
4: oanmälda inspektioner; 5: att inspektera utan checklista; 6: kraftfulla sanktioner används omedelbart;
7: föranmälda inspektioner;
8: påtala samtliga brister som upptäcks i verksamheten; 9: en inspektör med stor sakkunskap;
10: sanktioner används efter upprepade problem; 11: en inspektör med god inspektionsmetodik; 12: en inspektionsrapport med tydliga krav;
13: inspektionen anpassas efter riskerna i verksamheten).
Notera skillnaderna i antal företag som ingår i studien, beroende på anläggnings-typ. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Viktigast 3:e viktigast 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Vikt igast 3:e vikt igast 0 5 10 15 20 25
Vad kännetecknar en inspektion som har stor effekt? Mjölkföretag
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Vikt igast 3:e vikt igast 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Vikt igast 3:e vikt igast 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5
Vad kännetecknar en inspektion med stor effekt? V&S-företag
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Vikt igast 3:e vikt igast 0 2 4 6 8 10 12
Vad kännetecknar en inspektion m ed stor effekt? Övriga företag
Figur 21. En jämförelse mellan olika anläggningstyper inom kategorin företag visar att
Övriga kommentarer
Generellt kan sägas att Livsmedelsverket får en positiv återkoppling från framför allt stora företag, bl a därför att de anses ha större kunskap. Endast ett fåtal kritiska röster vad gäller traditionell myndighetsrelationer framkommer, t ex att man är överlägsen. Istället är det flera som ger mycket positiv kritik i form av att Livs-medelsverkets inspektörer är professionella, kompetenta och bra att ha att göra med.
Den kommunala tillsynen får mer kritik eftersom dels inspektörernas kunskaps-nivå och fokus verkar skilja sig åt vilket skapar en irritation hos företagen (kon-kurrens-snedvridning), dels för att kommunal tillsyn på storkök, restauranger och livsmedelsbutiker av enstaka anses fungera dåligt (eller i alla fall sämre än för företag som sysslar med beredning och förädling av livsmedel). Kommentarer av detta slag ska dock ej övertolkas då det endast är ett fåtal som gett kommentarer, men då allt oftare. Med denna generella kommentar så kommer ett antal mer specifika kommentarer att presenteras, vilka alla framkommit i enkätsvaren. Det bör poängteras att det finns stora skillnader mellan de studerade anlägg-ningstyperna vad gäller förutsättningar och behov. Detta till trots är skillnaderna mellan de olika anläggningstyperna inte så stor om man studerar statistiken. Tillsynen av mjölkanläggningar verkar genomgående få bra kritik.
Det påpekas hela tiden av de som svarat att det är viktigt att Livsmedelsverkat och de olika inspektörerna har en och samma måttstock inom en och samma anläggningstyp. Man brottas således mellan att å ena sidan anpassa sig till de unika förutsättningarna och behoven hos företagen, å andra sidan att hitta ett generaliserbart och rättvist system för tillsyn.
Uppfattningen att tillsynsmetodiken utvecklats under senare år framskymtar lite då och då, så även här, som en förklaring till att man tycker att det är bättre idag jämfört med för några år sedan. Skillnaden mellan systemanmärkningar och detaljanmärkningar är en mer specifik fråga som lyfts upp, där den som kommen-terat anser att det är systemanmärkningar som ska sättas i fokus. Detta kan dock vara personberoende, varför ett gemensamt synsätt (kurser?) från de olika inspektörerna efterfrågas.
En del anser att ”tillsynsmarknaden” dessutom börjar bli ganska mättad, att det finns för många aktörer som önskar kontroll och tillsyn både från myndigheter och marknadens aktörer (ett exempel som lyfts fram är BRC). Andra menar att om
relationer vi talar om i tillsynssystemet). Flera efterfrågar starkare relationer. ”Livsmedelsverket och dess inspektörer ska hjälpa, vägleda, lära, informera företagen i första hand” är ett citat som speglar den syn som kännetecknar flera företags syn. För att klara detta krävs både nya arbetsformer (mer av dialog) och starkare relationer (mer kontinuitet).
Det finns ett perspektiv hos några av dem som svarat på enkäten som hävdar att det är olika krav på företag med stora och små resurser. Tesen är att man i livs-medelsinspektionen ser mer lättvindigt på små företag, vilket då riskerar att ha en konkurrenssnedvridande effekt. Huruvida så är fallet kan kanske vara värt att studera närmare i framtiden.
Bilaga
Tillsynsavdelningen 2003-09-18 Dnr 1485/03
Enheten för inspektion Saknr 419
S Sylvén, G Engström
Tillsyn vid anläggningar med Livsmedelsverket som tillsyns- myndighet
Hej!
Vi hoppas att du med din personliga erfarenhet och kunskap vill vara med i en undersökning om Livsmedelsverkets tillsyn. Med hjälp av den här enkäten vill vi undersöka tillsynen och dess effekt vid anläggningar som
Livsmedelsverket har tillsyn över år 2002 och/eller 2003. Undersökningen omfattar alla områden utom köttillsynen, äggpackerier och tåg. Resultaten från enkäten kommer att ligga till grund för en vidareutveckling av av verkets framtida tillsyn. Undersökningen utförs av Enheten för inspektion vid
Livsmedelsverkets Tillsynsavdelning.
Du har valts ut som en av ca 250 personer som deltagit vid minst en av Livsmedelsverkets inspektioner, företrädelsevis år 2002 och 2003. Medverkande kategorier är företagsrepresentanter, länsveterinärer, kommunala inspektörer och Livsmedelsverkets inspektörer.
Det är värdefullt för oss att få ta del av dina erfarenheter. Vi hoppas därför att du vill avsätta en stund av din tid för att svara på frågorna i enkäten. Det är viktigt att den person som undersökningen är adresserad till också är den person som besvarar frågorna. Försök att svara utifrån vad du personligen tycker. Din medverkan är betydelsefull. Vi uppskattar ett snabbt svar. Svarskuvert bifogas.
Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt.
Om du har några frågor om undersökningen får du gärna kontakta oss. Tack för dina svar!
Livsmedelsverket
2004-09-27 Dnr 1485/03Tillsynsavdelningen Saknr 419
Enheten för inspektion
1(6)
I följande avsnitt ställer vi frågor om du varit i kontakt med Livsmedelsverkets tillsyn och för vilka olika typer av anläggningar.
A1. Har du varit i kontakt med Livsmedelsverkets tillsyn under åren 2002 och 2003?
Ringa in det alternativ som gäller för dig!
Ja Nej
Nej, men jag har tidigare erfarenheter av verkets tillsyn.
Även om du inte har kommit i kontakt med verkets tillsyn under de senaste arbetsåren vill vi gärna att du besvarar de frågor du anser att du kan besvara.
A2. För vilka olika typer av anläggningar har du kommit i kontakt med Livsmedelsverkets tillsyn?
Ringa in det eller de alternativ som gäller för dig!
1. Fisk 2. Mjölk 3. Ägg
4. Vin och sprit 5. Övrigt
Här kommer ett antal frågor om vad livsmedelstillsynen betyder för dig. B1. Olika människor värderar olika sidor av tillsynen. Hur är det för dig?
Ringa in hur du värderar nedanstående alternativ!
Det är viktigt för mig….
1. att tillsynen leder till hälsomässigt säkra livsmedel liten medel stor mycket stor 2. att olika inspektörer fokuserar på samma regler liten medel stor mycket stor 3. att tillsynen är effektiv, dvs. att tillsynen får stor
varaktig effekt med liten insats av resurser liten medel stor mycket stor 4. att tillsynen motverkar fusk (redlighet) liten medel stor mycket stor 5. att tillsynen överför kunskap till lokala myndigheter liten medel stor mycket stor 6. att tillsynen överför kunskap till livsmedelsföretagen liten medel stor mycket stor 8. att inspektörerna tillämpar reglerna likvärdigt liten medel stor mycket stor 9. att inspektörerna följer upp så många regler som möjligt liten medel stor mycket stor
Livsmedelsverket
2004-09-27 Dnr 1485/03Tillsynsavdelningen Saknr 419
Enheten för inspektion
2(6)
B2. Vilka av alternativen i fråga B1 på föregående sida är viktigast för dig ?
Skriv aktuell siffra!
Viktigast ___ Näst viktigast ___ Tredje viktigast ___
Kommentar: _________________________________________________________________________ B3. Anser du att Livsmedelsverket i sin tillsyn gör en riktig prioritering mellan B1-alternativen på föregående sida? Ringa in aktuellt alternativ av de tre nedanstående alternativen!
Ja, till största delen Nej, till största delen I viss mån
Kommentar: _________________________________________________________________________
Nedan följer frågor om olika tillsynsmetoder.
C1. Vilket av nedanstående alternativ tycker du är viktigast för att få en tillsyn med stor effekt?
Ringa in aktuellt alternativ!
1. Inspektioner
2. Information om lagstiftning 3. Provtagning
4. Granskning och värdering av egenkontrollprogram
C2. Anser du att Livsmedelsverket i sin tillsyn gör en riktig prioritering mellan ovanstående alternativ?
Ringa in aktuellt alternativ!
Ja, till största delen Nej, till största delen I viss mån
Livsmedelsverket
2004-09-27 Dnr 1485/03Tillsynsavdelningen Saknr 419
Enheten för inspektion
3(6)
Nedan följer frågor om inspektion som tillsynsmetod.
D1. Vad kännetecknar en inspektion som har stor effekt? Vad tycker du? ?
Ringa in hur du värderar nedanstående alternativ!
1. Fokusering på att företagets egna rutiner finns och följs liten medel stor mycket stor 2. Att inspektera efter checklista liten medel stor mycket stor 3. Uppföljning av avvikelser inom en bestämd tid liten medel stor mycket stor 4. Oanmälda inspektioner liten medel stor mycket stor 5. Att inspektera utan checklista liten medel stor mycket stor 6. Att kraftfulla sanktioner används omedelbart liten medel stor mycket stor 7. Föranmälda inspektioner liten medel stor mycket stor 8. Att påtala samtliga konkreta brister som upptäcks
i verksamheten liten medel stor mycket stor
9. En inspektör med stor sakkunskap liten medel stor mycket stor 10. Att sanktioner används vid upprepade problem liten medel stor mycket stor 11. En inspektör med bra inspektionsmetodik liten medel stor mycket stor 12. Att skriva en inspektionsrapport med tydliga krav liten medel stor mycket stor 13. Att inspektion och krav anpassas efter riskerna
i verksamheten liten medel stor mycket stor D2. Vilka av D1-alternativen är viktigast för dig ?
Skriv aktuell siffra!
Viktigast ___ Näst viktigast ___ Tredje viktigast ___ Fjärde viktigast ___
Kommentar: _________________________________________________________________________ D3. Anser du att Livsmedelsverket i sin tillsyn gör en riktig prioritering mellan ovanstående
D1-alternativ? Ringa in aktuellt alternativ av de tre nedanstående alternativen! Ja, till största delen
Nej, till största delen I viss mån
Livsmedelsverket
2004-09-27 Dnr 1485/03Tillsynsavdelningen Saknr 419
Enheten för inspektion
4(6)
Nedan följer frågor om information om lagstiftning.
E1. Vad kännetecknar en information om lagstiftning som har stor effekt? Vad tycker du?
Ringa in hur du värderar nedanstående alternativ!
1. Informationen finns på Livsmedelsverkets hemsida liten medel stor mycket stor 2. Kunniga personer finns tillgängliga på telefon liten medel stor mycket stor 3. Ett omfattande kursutbud liten medel stor mycket stor
4. Tryckta vägledningar liten medel stor mycket stor
E2. Vilket av ovanstående alternativ är viktigast för dig ?
Skriv aktuell siffra!
Viktigast ___
Kommentar: _________________________________________________________________________ E3. Anser du att Livsmedelsverket i sin tillsyn gör en riktig prioritering mellan ovanstående alternativ?
Ringa in aktuellt alternativ!
Ja, till största delen Nej, till största delen I viss mån
Kommentar: _________________________________________________________________________
Nedan följer frågor om provtagning utförd av tillsynsmyndighet.
F1. Vilka påståenden stämmer med en provtagning, utförd av tillsynsmyndighet, som har stor effekt? Vad tycker du? Ringa in hur du värderar nedanstående alternativ!
1. Provtagningen har ett pedagogiskt värde. liten medel stor mycket stor 2. Provtagning är viktig för kartläggningar
som underlag till tillsynsprioriteringar. liten medel stor mycket stor 3. Provtagning är viktig för att hitta överträdelser. liten medel stor mycket stor
Livsmedelsverket
2004-09-27 Dnr 1485/03Tillsynsavdelningen Saknr 419
Enheten för inspektion
5(6)
F2. Vilket av F1-alternativen på föregående sida är viktigast för dig ?
Skriv aktuell siffra!
Viktigast ___
Kommentar: _________________________________________________________________________ F3. Anser du att Livsmedelsverket i sin tillsyn gör en riktig prioritering mellan F1-alternativen på föregående sida? Ringa in aktuellt alternativ!
Ja, till största delen Nej, till största delen I viss mån
Kommentar: _________________________________________________________________________
I den här delen ber vi dig om lite bakgrundsinformation
G1. Hur länge har du varit yrkesverksam inom livsmedelssektorn (ej studier) ?
Ringa in aktuellt alternativ!
1. < 3år 2. 3-6 år 3. 7-10 år 4. 11-20 år 5. >20 år
G2. Arbetar du själv med livsmedelstillsyn vid en myndighet?
Ringa in aktuellt alternativ!
Ja Nej
Om ja, jobbar du vid en kommunal eller vid en statlig myndighet?
Ringa in aktuellt alternativ!
Kommunal Statlig
Livsmedelsverket
2004-09-27 Dnr 1485/03Tillsynsavdelningen Saknr 419
Enheten för inspektion
6(6)
Här får du en fråga om skillnader mellan olika typer av anläggningar (t.ex. ägg, mjölk, fisk, vin och sprit etc.)
H1. Om du har erfarenhet från Livsmedelsverkets tillsyn vid flera olika anläggningstyper, ser du då någon skillnad i tillsynen?
Ringa in aktuellt alternativ!
0. Jag har bara erfarenhet från Livsmedelsverkets tillsyn vid en anläggningstyp. 1. Ja, till största delen
2. Nej, till största delen 3. I viss mån Kommentar: _________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________ Har du ytterligare kommentarer eller synpunkter som du tror kan vara viktiga för oss? Skriv dessa på denna sista sida!
___________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________
