• No results found

Patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvård : En litteraturstudie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvård : En litteraturstudie"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

2016:71

Patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvård

En litteraturstudie

Forsbäck, Josefin

Nilsson, Clara

(2)

2 Examensarbetets

titel:

Patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvård. En litteraturstudie

Författare: Josefin Forsbäck och Clara Nilsson.

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK14v

Handledare: Fredrika Sundberg

Examinator: Anders Jonsson

Sammanfattning

Psykisk ohälsa är ett begrepp som innefattar psykisk sjukdom, allvarlig psykisk störning samt psykiska besvär som har en påtaglig inverkan på välbefinnandet och vardagslivet. Enligt en rapport från Socialstyrelsen ökar antalet patienter som är i behov av

inneliggande psykiatrisk vård, samtidigt som antalet vårdplatser minskar. Följden blir för tidiga utskrivningar samt fler återinläggningar på grund av att patienterna inte blivit färdigbehandlade. Att undersöka patienternas upplevelser av psykiatrisk slutenvård är därför ett motiverat och aktuellt ämnesområde. En systematisk litteraturstudie har genomförts och resultatet visar att personalen är den främsta påverkningsfaktorn i patienternas upplevelser av vårdtiden. Kompetent och engagerad personal kan inge hopp och förstärka känslan av egenvärde medan icke-kompetent och oengagerad

personal framkallar negativa känslor som ilska, hopplöshet och osäkerhet. Diskussionen förstärker resultatets innehåll genom ytterligare artikelsökningar samt förankrar

resultatet till bakgrundens beskrivna vårdvetenskap. Svagheter och styrkor diskuteras som möjligheten för implementeringen av resultatet i Svensk hälso- och sjukvård.

Nyckelord: Psykiatri, inneliggande, slutenvård, upplevelser, patienter, delaktighet, vårdtid.

(3)

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING__________________________________________________________4 BAKGRUND__________________________________________________________4 Psykisk ohälsa__________________________________________________________4 Psykiatrisk vård och definitioner ___________________________________________5 Lagar ________________________________________________________________6 Sjuksköterskans förhållningssätt___________________________________________7 PROBLEMFORMULERING_____________________________________________8 SYFTE_______________________________________________________________8 METOD______________________________________________________________8 Design________________________________________________________________8 Datainsamling__________________________________________________________9 Dataanalys____________________________________________________________9 RESULTAT__________________________________________________________10 Personalens påverkan___________________________________________________10 Säkerhet_____________________________________________________________11 Miljö________________________________________________________________12 Struktur______________________________________________________________13 Delaktighet___________________________________________________________13 Medpatienters påverkan_________________________________________________14 DISKUSSION________________________________________________________14 Resultatsammanfattning_________________________________________________14 Resultatdiskussion_____________________________________________________14 Metoddiskussion_______________________________________________________16 Hållbar samhällssutveckling______________________________________________17 SLUTSATSER________________________________________________________18 Kliniska implikationer__________________________________________________18 REFERENSER_______________________________________________________19 Bilaga 1______________________________________________________________24 Bilaga 2______________________________________________________________29

(4)

4

INLEDNING

I denna studie används begreppet psykisk ohälsa som är ett samlingsnamn för

psykiatriska sjukdomar och ohälsa. Psykisk ohälsa hos befolkningen blir allt vanligare i dagens samhälle och uppmärksammas allt mer i massmedia. Psykisk ohälsa är

stigmatiserat men börjar dels via massmedia avdramatiseras. Ungefär en tredjedel av befolkningen i Sverige lever med psykisk ohälsa varav 5-10 procent behöver emellanåt inneliggande psykiatrisk vård. Att vårdas för sin psykiska ohälsa inom psykiatrisk slutenvård kan innebära att bli inlåst på en avdelning, få sina privata ägodelar

genomsökta och bo tillsammans med andra människor som har psykiska sjukdomar, till exempel schizofreni, depression och mani. Genom att undersöka hur patienter upplever sin vårdtid inom psykiatrisk slutenvård kan vården utvecklas vilket kan gynna både individen och samhället i längden.

BAKGRUND

Psykisk ohälsa

Svensk sjuksköterskeförening beskriver att begreppet psykisk ohälsa innefattar personer som lever med en allvarlig psykisk störning, psykisk sjukdom eller personer med

psykiska besvär vilket påverkar välbefinnandet samt vardagslivet (SSF 2016). Psykisk ohälsa innebär idag en av de största utmaningarna för välfärden. Det är den vanligaste anledningen till att människor som är i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden (Holm 2013). Psykiatri innebär samspelet mellan sociala, biologiska och psykologiska erfarenheter som inte går att åtskilja. Psykiatriska symtom är subjektiva upplevelser som innefattar uppfattning av omvärlden, kommunikation till medmänniskor samt måendet av den enskilde individen. Den internationella benämningen för psykisk störning är mental disorder som i Sverige översätts till syndrom, som är ett samlingsnamn för olika symptom. Multifaktoriella orsaker anses utgöra en sårbarhetsbakgrund för utveckling av psykiska sjukdomar, dessa kan vara

(5)

5

sociokulturella, psykologiska, familjära och biologiska (Herlofson & Ekselius 2010, ss. 27-28, 41-42).

År 2004 beräknades psykisk ohälsa utgöra 13 procent av den globala befolkningen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är psykisk ohälsa ett globalt problem och förväntas öka (WHO 2013, s.35). Enligt Jayanti Chotai (u.å, s.18) har Europa globalt översiktligt flest psykiatriska vårdplatser med ett genomsnitt på 9,3 i relation till Sverige som har 5 psykiatriska vårdplatser. Orsaken till detta är diskuterat, det är ovisst om det beror på mindre utvecklad sjukvård i andra länder och världsdelar eller om det beror på att andra länder har mindre sjuklighet. I Sverige finns 5 psykiatriska vårdplatser per 10 000 invånare, denna siffra är lägre jämfört med somatisk vård som har 23 vårdplatser per 10 000 invånare (ibid s.17-18). I Sverige 2013 låg utgifterna för vård och omsorg inom psykisk ohälsa kring 70 miljarder kronor. Det står för 40 procent av alla

sjukskrivningar, vilket leder till ökade samhällskostnader (Holm 2013).

Psykisk ohälsa är bland de vanligaste folkhälsoproblemen i Sverige. Av befolkningen anger 20-40 procent att de har psykisk ohälsa varav 5-10 procent bedöms kräva

psykiatrisk inneliggande vård enligt socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsrapport (2009, s. 305). Antalet vårdplatser inom den psykiatriska slutenvården har minskat, samtidigt har det skett en ökning av patienter som vårdas inneliggande. Följden har blivit att patienterna skrivs ut för tidigt och återinläggning inom sex månaders tid blir därför allt vanligare (Holm 2013).

Psykiatrisk vård och definitioner

Psykiatrisk vård innebär att vårdaren oftast är det enda hjälpmedlet och den vårdande relationen är därför särskilt utsatt än i övrig vård. Kvalificerad vårdpersonal som är vårdvetenskapligt förankrade fokuserar på patientens livsvärld. Vårdpersonalen bör fokusera på att förstå hur sjukdom, hälsa, lidande och vårdande påverkas och erfars av den individuella patienten, för att kunna främja och stödja hälsoprocessen. För att förbättra vården måste vårdpersonal ha kunskap om vad välbefinnande och hälsa innebär för den enskilde patienten och hur hen upplever att vara sjuk (Dahlberg & Segesten 2010, ss. 125-127). Personer som har psykisk ohälsa löper ökad risk att

(6)

6

insjukna i sjukdomar som diabetes, stroke och hjärt-kärlsjukdomar och har därför högre risk att dö i förtid. Hälso- och sjukvården bör förebygga kroppslig sjukdom genom att arbeta hälsofrämjande (Holm 2013). Syftet med hälsofrämjande arbete är att hantera sjukdom och främja hälsa med hjälp av insatser (World Health Organization 1986). Holm (2013) skriver att den ökade andelen återinläggningar kan bero på kommunernas och primärvårdens bristande förmåga för omhändertagandet av denna patientgrupp. Sju av tio primärvårdschefer lägger över ansvaret för patienter med psykisk ohälsa som söker för somatiska besvär till psykiatrin trots att det är primärvårdens ansvar. Primärvården är en form av öppenvård och öppenvård är hälso- och sjukvård som bedrivs vanligen under dagtid. Det erbjuds till patienter som befinner sig i ett tillstånd där vårdinsatserna beräknas avslutas inom en begränsad tidsram. När patienten bedöms kräva heldygnsvård och resurser inte kan tillhandahållas i hemmet eller i öppenvård sker inskrivning till slutenvård (Socialstyrelsen 2012).

Lagar

All sjukvård som bedrivs inom Sverige regleras av Hälso- och sjukvårdslagen som innefattar att vården som utgörs skall vara av säker och god kvalité samt tillgodose patientens behov av trygghet i samband med vård och behandling. Patientens integritet och självbestämmande skall behandlas med respekt och tas hänsyn till (SFS 1982:763). Enligt patientlagens 5 kap. ska vården utformas och implementeras i samförstånd med patienten i bästa möjliga mån (SFS 2014:821). När en patient har en allvarlig psykisk sjukdom, utgör en fara för sig själv eller medmänniskor och behöver slutenvård men motsätter sig detta, kan patienten omhändertas under tvång. Detta grundar sig i lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) (SFS 1991:1128). Inom Sverige vårdas fyra av fem patienter på frivillig basis och en vårdas under LPT. 85 procent av de patienter som läggs in på LPT är mellan 18-54 år (Holm & Tiikkaja 2014, s. 2). Vårdlidande är ett lidande som kan uppstå i all kontakt med vården. Enligt Eriksson (1994, ss. 85-86) kan vårdlidande delas in i fyra övergripande kategorier som innefattar utebliven vård, maktutövning, fördömelse och straff samt kränkning av patientens värdighet. Själsligt lidande är ett lidande som orsakas av upplevelser av förnedring eller skam i relation till sjukdom eller behandling. Inom vården kan patienten utsättas för detta, exempelvis

(7)

7

skam i att känna sig misslyckad som patient. Hela teamet av personal runt patienten kan medverka i att denna känsla förstärks. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor gav upphov till känslor av ilska, hopplöshet och frustration hos patienterna i samband med tidsbrist och att de saknade patientperspektiv, förståelse och empati (Stewart, Burrow, Duckworth, Dhillon, Fife, Kelly, Marsh-Picksley, Massey, O'Sullivan, Qureshi, Wright & Bowers 2014, ss.85-87). Vid och under patientens kontakt med sjukvården kan skador uppkomma och patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) definierar dessa skador som psykisk skada, kroppslig skada eller ett lidande som kan undvikas om korrekta åtgärder vidtas.

Sjuksköterskans förhållningssätt

Sjuksköterskan har fyra grundläggande ansvarsområden som innefattar att lindra lidande, främja hälsa, förebygga sjukdom och återställa hälsa (SSF 2012, s.3).

Vårdvetenskapen utgör en av de teoretiska grunder sjuksköterskan ska förhålla sig till. Vårdvetenskapen grundar sig på livsvärldsperspektivet, det innebär vårdarens,

närståendes och patientens perspektiv. Patientperspektiv och livsvärld kan inte särskiljas. Som grund för vårdandet kan livsvärlden ses som en process där hälsa och livskraft ska återställas, därför är individens livsmening alltid invävd (Dahlberg & Segesten 2010, ss. 126-127). Begreppet livsvärld innebär att individen och deras existens aldrig kan bli fullt förståeligt om individen inte ses som en helhet. Individen relaterar till omvärlden utifrån sig själv och letar efter meningsfullhet och syfte. Som vårdare inom hälso- och sjukvården är det viktigt att se helheten med individens unika erfarenhet och förståelse för sig själva, den levda kroppen och meningen som deras livssituation betyder för just hen (Dahlberg, Dahlberg & Nyström 2008, s. 88). Tidigare forskning visar att sjuksköterskor påverkar patienters upplevelser av vårdtiden både positivt och negativt. I en studie förklaras det att patienter som är inneliggande inom psykiatrisk slutenvård upplever trygghet i samband med sjuksköterskans närvaro, när de blev förstådda och respekterade (Koivisto, Janhonen & Väisänen 2004, s. 271- 273). Enligt Dahlberg och Segesten (2010, s. 127) ska behandling och vård baseras på patientens individuella förutsättningar och önskemål. För att främja hälsoprocessen

(8)

8

måste adekvat kunskap finnas hos vårdaren om vad välbefinnande, hälsa och att vara sjuk innebär för den patienten som vårdas.

PROBLEMFORMULERING

Psykisk ohälsa är ett globalt och nationellt problem som är stigmatiserat och behovet av inneliggande vård förväntas öka. Patienter som blir inneliggande har ett ökat behov av trygghet som vården ska erbjuda enligt hälso- och sjukvårdslagen. I takt med den tilltagande utvecklingen och ökade behovet av inneliggande vård för patienter med psykisk ohälsa är det viktigt att sjukvården arbetar evidensbaserat med hjälp av ny forskning. Författarna har uppmärksammat brist på forskning kring patienternas upplevelser av den psykiatriska slutenvården. Genom att tydliggöra patienternas

upplevelser kan vården utformas utifrån patienternas behov och generera en mer jämlik, individanpassad och patientcentrerad vård. För att kunna förbättra vårdkvalitén samt utforma vården efter den enskilde patientens behov krävs forskning kring ämnet.

SYFTE

Syftet är att undersöka vuxna patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvård.

METOD

Design

En systematisk litteraturstudie genomfördes (Axelsson 2012, ss. 203-220) för att på ett systematiskt och metodiskt sätt besvara studiens syfte. Kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades då det enligt Axelsson är en fördel att studera ett ämne ur olika perspektiv för möjligheten att förstå verkligheten (2012, s. 204).

(9)

9

Datainsamlingen

Artiklar söktes i databaserna PsychInfo som har artiklar inom pedagogik, sociologi och psykologi. Högskolans databas Summon 2.0 som innehåller medicin och vård. Cinahl som inriktar sig på vård och omsorg, omvårdnad samt hälso- och sjukvård. I syfte att kunna generalisera resultatet begränsades inte sökningen av artiklar geografiskt. Sökord kombinerades olika i ovanstående databaser för att finna artiklar (Bilaga 2).

Inklusionskriterierna som tillämpades var artiklar som innehöll empirisk data med både kvalitativ och kvantitativ inriktning som innefattade psykiatrisk slutenvård.

Undersökningsdeltagarna skulle vara över 18 år då vi medvetet valt att undersöka vuxnas upplevelser som vårdats inneliggande inom psykiatrisk slutenvård. Artiklarna som inkluderades var peer-reviewed och etiskt granskade. Inledningsvis begränsades artikelsökningarna mellan 2006-2016 i syfte att undersöka den senaste forskningen. Vid granskning av artiklar utökades tidsbegränsningen till 1985 eftersom många av de artiklar som publicerats inte var relevant för studiens syfte.

Dataanalys

Inledningsvis lästes artiklarnas titel och abstrakt igenom och om artikeln utefter det ansågs besvara forskningsfrågan inkluderades den för en vidare noggrann granskning. Inledningsvis ansågs 19 artiklar vara relevanta. Dessa 19 lästes utförligt igenom och sedan exkluderades totalt nio artiklar. Fem av artiklarna var inte relevanta för studiens syfte, två handlade om somatisk vård och två var inte etiskt granskade. Slutligen bearbetades 10 artiklar i litteraturstudien varav (n=9) kvalitativa och (n=1) kvantitativ. Dessa lästes igenom noggrant flertalet gånger för att förstå likheter och skillnader mellan de olika artiklarna och översätta innehållet. Sedan sammanställdes de

inkluderade artiklarnas syfte, metod, urval och resultat i en tabell (bilaga 1) för att få en överblick. Artiklarna som inkluderades var publicerade på engelska och utförda i USA, Sverige, Nederländerna och Taiwan. Genom att undersöka artiklar med globalt ursprung kan möjligheten för generalisering av resultatet ske.

(10)

10

RESULTAT

Sex kategorier identifierades med både positiva och negativa aspekter av upplevelser. Personal har störst påverkan i hur patienter upplever sin inneliggande tid på psykiatrisk slutenvårdsavdelning. Kategorierna beskrivs strukturerat utifrån de viktigaste

inverkningsfaktorerna vilket består av personalens påverkan, säkerhet, miljö, struktur, delaktighet samt medpatienternas påverkan.

Personalens påverkan

Engagerad och kompetent personal gjorde att patienter upplevde bekräftelse och en känsla av säkerhet. När personal tog initiativ till att lära känna patienterna upplevdes tillit, stöd och förståelse. Personal kunde ställa krav och begränsningar på ett bra sätt vilket kunde leda till att patienterna motiverades. Patienterna uppskattade att personal var flexibla, lyssnade och tog patienterna på allvar som en tänkande och unik individ. Samtal med personal gav en distraktion från avdelningen. Trygghet uppstod när personal gav fysisk beröring eller satt på ett bekvämt avstånd under samtal, vilket beskrevs som mitt emot patienten över ett bord eller bredvid på en bänk, dessa

handlingar ansågs vara värdefullt. En känsla av hopp uppstod när personal deltog i olika aktiviteter tillsammans med patienterna, spenderade mycket tid på avdelningen, hade sociala färdigheter och humor (Molin, Graneheim & Lindgren 2016, ss. 3-7).

Personalen kunde minska stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa genom att ha ett avdramatiserat förhållningssätt mot patienterna, då minskade känslan av skam och de upplevde att de kunde vara sig själva vilket skapade ett lugn hos patienterna

(Schröder, Ahlström & Larsson 2005, s. 97).

Tiden ansågs som en viktig byggsten i vårdrelationen. Personalbrist samt andra arbetsuppgifter orsakade tidsbrist och påverkade därmed vårdrelationen. Psykologisk och fysisk tillgänglighet ansågs viktigt. Tillgänglighet innebar att spendera tid, lyssna och prata med patienten för att förstå hens behov (Gabrielsson, Sävenstedt & Olsson 2016, ss. 437- 440). Patienterna upplevde att sjuksköterskorna påverkades av tidsbrist vilket minskade vårdkvalitén. Dålig behandling inkluderade icke-engagerad och passiv personal samt om arbetstid ägnades åt privata ärenden upplevdes det provokativt. Detta

(11)

11

kunde skapa en ilska hos patienterna eftersom de upplevde sig osynliga, besvärliga och som en belastning samt att deras behov av att uttrycka sina känslor inte tillgodosågs (Sun, Long, Boore & Tsao 2006, ss. 87- 89).

Patienterna upplevde att de behövde ha ett gott uppförande för att vinna personalens förtroende, förtroendebrist gjorde att patienterna upplevde tiden på avdelningen som bortkastad. Patienter som upplevde maktmissbruk kände rädsla, kränkningar, osäkerhet och förnedring (Molin, Graneheim & Lindgren 2016, ss. 3-7). En del patienter upplevde inte stöd av personalen i samband med traumatiska eller potentiellt skadande

upplevelser (Grubaugh, Frueh, Zinzow, Cusack & Wells 2007, s. 108). Kvinnlig personal upplevdes kunna ge känslomässigt stöd medan manlig personal ingav en känsla av fysisk säkerhet (Stenhouse 2013, s. 3115).

Patienternas integritet kunde kränkas i samband med nödvändigheter som vid avskildhet, genomsökning av personliga ägodelar eller vid säkerhetssökningar av rummen (Gabrielsson, Sävenstedt & Olsson 2016, ss. 437- 440; Sun et.al. 2006, ss. 87- 89). Tillit är en sårbar egenskap och kan enkelt destrueras om sjuksköterskor inte fördelaktigt vårdar patienten, detta kan vara informationsbrist, integritetskränkning och löften som bryts. Patienterna upplevde att det fanns en ökad risk för tvång, våld,

självskadebeteende, hot och förlängd vårdtid när de inte blev förstådda av personalen. Det resulterade att de kunde uppleva kränkning, förlora förtroende och hopp till den psykiatriska vården och till sjuksköterskorna vilket kunde orsaka att de avstod från att söka framtida vård (Gabrielsson, Sävenstedt & Olsson 2016, ss. 437- 440).

Säkerhet

Inga skillnader återfanns gällande kön, ras eller ålder i upplevelsen av säkerhet

(Grubaugh et.al. 2007, s. 108). Patienterna upplevde att känslan av säkerhet var relaterat till miljön, som innefattade okrossbara fönster och låsta dörrar. Dessa faktorer sågs som förebyggande mot självmord och olyckor (Schröder, Ahlström och Larsson 2006, s. 99). Patienter upplevde dessutom att känslan av säkerhet var relaterat till uppfattningar av sjuksköterskorna och medpatienterna (Stenhouse 2013, s. 3113). Patienterna upplevde

(12)

12

en rädsla för medpatienterna som hade schizofreni på grund av deras beteenden, vanföreställningar och tankestörningar (Sun et.al. 2006, ss. 87- 89). De upplevde

avskildhet som ett skydd både mot sig själva och mot medpatienterna (Richardson 1987, s. 237). Inga skillnader återfanns i upplevelser av avskildhet gällande längd på sin avskildhet, ålder eller kön (Stolker, Nijman & Zwanikken 2006, ss. 284-285).

Den låsta ytterdörren på avdelningen upplever patienterna inneha ett antal skyddande faktorer. Den agerar som skydd mot omgivningen utanför avdelningen och från patienternas egna beteenden, mot ovälkomna besökare, mot stöld och mot införsel av droger och alkohol. Avdelningen kunde upplevas som en lugn fristad när ytterdörren var låst, samtidigt kunde patienter uppleva sig låsta på avdelningen och därmed må

känslomässigt sämre, de kunde känna sig panikslagna, nervösa, rädda och deprimerade. Detta kunde skapa negativa tankar vilket motverkade återhämtning samt kunde

framkalla självskadebeteende (Molin, Graneheim & Lindgren 2016, ss. 3-7). Patienterna upplevde sig mer beroende av personalen när dörren var låst vilket de upplevde som minskat ansvar och självförtroende. Att dörren var låst kunde göra att avdelningen upplevdes mer som ett fängelse än ett sjukhus då det krävdes nycklar för att öppna dörren. Nycklarna uppfattades som ett tecken på personalens makt (Haglund & Von Essen 2005, ss. 512- 514).

Miljö

Patienterna upplevde att de inte blev erbjudna komfort på avdelningen eftersom det var möblerat utan stimuli. Personal beskrev detta som en säkerhetsåtgärd medan patienterna upplevde att personer med psykisk ohälsa inte hade rätt att existera och ansågs vara mindre värd som människa, detta upplevdes stigmatiserande (Molin, Graneheim & Lindgren 2016, ss. 3-7). Att bli erbjuden ett eget rum upplevdes positivt för lugn och ro samt personlig integritet. En hemtrevlig miljö med lugna färger på textilier och väggar bidrog dessutom till en känsla av harmoni och lugn (Schröder, Ahlström & Larsson 2005, s. 99). Stora rum ansågs vara en fördel (Johansson & Eklund 2003, ss. 342-344). Patienter upplevde trygghet när de trivdes på avdelningen, detta var fördelaktigt för återhämtningen (Molin, Graneheim & Lindgren 2016, ss. 3-7). Små avdelningar

(13)

13

uppskattades där inneliggande patienter hade liknande diagnoser. Patienterna upplevde att det fanns ett behov av en lugn atmosfär, estetik och personligt utrymme samt en säker vårdmiljö där inget våld eller hot förekom (Schröder, Ahlström & Larsson 2005, s. 99). Atmosfären upplevdes engagerande när personal satt ute i korridoren och var tillgängliga för patienterna (Molin, Graneheim & Lindgren 2016, ss. 3-7).

Struktur

En viktig aspekt för stabilitet och struktur är respekt för personal, lokaler och behandlingsplan (Johansson & Eklund 2003, ss.342-344). Patienterna upplevde en längtan att få kontinuitet med den personal som var inblandad i vården för att inte behöva återberätta (Schröder, Ahlström & Larsson 2006, s. 97). Aktiviteterna på avdelningen upplevdes oregelbundna och planerade aktiviteter ställdes ofta in.

Patienterna upplevde att dagliga rutiner var viktigt för återhämtningen. Frustration och en förvirrande atmosfär skapades därför när dagens schema var oklart och dagarna upplevdes som förstörda. De flesta patienterna upplevde att en daglig rytm var

fördelaktig för känslan av egenmakt och hopp, samt för att minska stress och ängslan. Detta innefattade aktiviteter såsom promenader, måla och lyssna på musik (Molin, Graneheim & Lindgren 2016, ss. 3-7).

Delaktighet

Många patienter förstod varken innebörden eller sammanhanget av vårdtiden eller behandlingen (Johansson & Eklund 2003, ss. 342-344). Patienter upplevde behov av adekvat information angående sin hälsa för att själv kunna fatta beslut. Kunskap

angående sin sjukdom leder till en ökad insikt för självbehandling (Schröder, Ahlström & Larsson 2006, s. 98). Patienterna upplevde att de ville ha ett delat ansvar över sin vård samt ha ett gott samarbete och kontinuerliga dialoger med läkare och personal. Möjligheten att ha kontroll och påverka sin vård uppskattades och förenklades om personalen var engagerade. Patienterna upplevde ett behov av aktivitet tillsammans med personal, spontana gruppsamtal eller dialoger, ingen delaktighet upplevdes när de behandlades som barn. Vardagen upplevdes tillfredsställande när personalen deltog i

(14)

14

aktiviteter, då minskade känslorna av “oss” mot “de” (Molin, Graneheim & Lindgren 2016, ss. 3-7).

Medpatienters påverkan

Relationerna till medpatienterna upplevdes både vara en fördel och nackdel. När personalen ignorerade patienterna tog de hjälp av varandra (Molin, Graneheim & Lindgren 2016, ss. 3-7). Patienterna upplevde en rädsla samtidigt en längtan av att bilda djupa relationer till både personal och medpatienter (Johansson & Eklund 2013, ss. 342-344). De upplevde det trevligt att kunna umgås med någon som har liknande

erfarenheter, samtidigt kunde det upplevas tyngande att behöva bära någon annans sjukdom när de inte mår bra själva. En del patienter blev triggade till

självskadebeteende av andras självskadebeteenden (Molin, Graneheim & Lindgren 2016, ss. 3-7). Patienterna kunde uppleva sig hotade av medpatienter som var labila och aggressiva. Detta gav en känsla av hot istället för säkerhet på avdelningen (Stenhouse 2013, ss. 3113- 3114).

DISKUSSION

Resultatsammanfattning

Resultatet visar flera olika faktorer som påverkar patienternas upplevelser av sin

inneliggande vårdtid. Störst inverkan på patienternas upplevelser har personalen, genom förhållningsätt, agerande och samtal. Andra faktorer som påverkar patientens upplevelse är säkerhetsupplevelse, delaktighet, struktur, medpatienternas påverkan och den fysiska miljöns utseende samt atmosfären.

Resultatdiskussion

Enligt WHO förväntas psykisk ohälsa att öka i framtiden, därför är det motiverat att utforska patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvård. Studier med ursprung från olika länder och världsdelar har granskats, diskuterats och jämförts i denna

kandidatuppsats som är relevanta för syftet. Tidigare forskning inom området som författarna granskat belyser samma faktor som resultatet i denna litteraturstudie, att personalen är en stor påverkningsfaktor för patienternas upplevelse av sin vårdtid.

(15)

15

Denna litteraturstudie visar att personal har störst påverkan i patienternas upplevelser. Personalens förhållningssätt, samtalsteknik, patienternas delaktighet och respekt för integritet i vården är viktiga faktorer som belyses. Däremot saknas forskning kring övriga punkter som belyses i resultatet såsom patienters upplevelser av miljöfaktorer, struktur, säkerhet, delaktighet samt medpatienternas påverkan.

Patienter uppskattade när personal var engagerade, kompetenta, flexibla samt när de lyssnade på patienterna och tog de på allvar som en tänkande unik person. Enligt Wiklund (2003, s.115) har individen rätt till absolut värdighet som innebär att hon ska bekräftas som en unik människa. Till följd av faktorerna som nämns ovan upplevde patienterna känslor av säkerhet, hopp, bekräftelse och delaktighet. Patienterna uppskattade personalens tillgänglighet samt upplevde att samtal med personal gav en distraktion från avdelningen. I samband med personalens tidsbrist upplevde patienterna att deras behov av att uttrycka sina känslor inte blev tillgodosedda. Under ett vårdande samtal ska vårdarna ha ett öppet och följsamt förhållningssätt med livsvärlden som grund. Sjuksköterskan ska enligt ICN:s etiska kod (2012, s.3) främja hälsa, återställa hälsa, lindra lidande och förebygga sjukdom. Ett följsamt och öppet förhållningssätt behövs för att patienterna ska uppleva delaktighet i vård- och hälsoprocesserna.

Vårdrelationen karaktäriseras av professionellt engagemang som fokuserar på patientens vårdbehov (Dahlberg & Segesten 2010, ss. 154, 186, 190). I en kvantitativ studie (n= 316) gjord av Kuosmanen, Hätönen, Jyrkinen, Katajisto & Välimäki (2006, ss. 658-659) indikeras återigen att patienternas största tillfredsställelse upplevs i relation till

personalen, då de upplevde att personalen var omtänksamma och visade sympati. I en studie gjord av Yonge (2002, s. 26) upplevde patienter en känsla av egenvärde och hopp när sjuksköterskor i samband med samtal hade ögonkontakt och kom ihåg patientens namn.

Litteraturstudien visar att patienter som fick sina ägodelar genomsökta upplevde kränkning av integriteten, detta kan relateras till LPT. I samband med

integritetskränkning desturerades tilliten till sjuksköterskan, därför ansågs det viktigt att sjuksköterskan arbetar aktivt med att bygga upp samt bibehålla tilliten. Detta kunde innebära att informera patienten väl om vårdsituationen och hålla löften. I en studie av

(16)

16

Yonge (2002, s. 27) framkom det att patienter kunde uppleva att integriteten påverkades vid ständig tillsyn, bland annat vid badrumsbesök. Ständig tillsyn fick även patienterna att uppleva ökad säkerhet och självförtroende. Resultatet i denna studie visar att

patienter upplevde minskat självförtroende och ansvar i samband med låst ytterdörr. Vårdkvalitén upplevdes minskad när sjuksköterskorna påverkades av tidsbrist samt upplevde dålig behandling när personalen var icke-engagerad och ägnade arbetstid åt privata ärenden. Patienterna upplevde sjuksköterskans agerande provocerande när de utförde privata samtal i patientens närvaro. Enligt Kuosmanen et. al (2006, ss. 659) studie upplevde mindre än en tiondel av patienterna ett missnöje och uttryckte sig aldrig vilja återvända till samma enhet vid framtida vårdbehov. Ibid (s.659) visar att män var mer tillfredsställda med vården än kvinnor, orsaken till det är okänd.

Metoddiskussion

Metoden grundades i ambitionen att sammanställa tidigare vetenskapligt publicerade artiklar om patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvård. Användningen av Axelssons modell (2012, ss. 203-220) anses vara pålitlig för det arbete vi genomfört. Författarna anser att de artiklar som inkluderats är relevanta för syftet. En av artiklarna är dock mer inriktat på personalens perspektiv men fokuserar även på patienters upplevelser. För tillförlitlighet i litteraturstudien inkluderades en studie från 1987, resterande studier i resultatet är dock från 2000 talet och författarna anser därför att reliabiliteten inte har försummats. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar

inkluderades för att öka trovärdigheten för resultatet. Samtliga artiklar som inkluderas var publicerade på engelska vilket innebar en risk för feltolkningar vid översättning till svenska eftersom engelska inte är författarnas modersmål. Ett hjälpmedel som användes vid översättning av de engelska artiklarna var Google Translate, författarna är medvetna om att det inte är ett tillförlitligt verktyg, men det underlättade översättningen. Vid översättningsprocessen användes även en engelsk- svensk ordbok, vilket var ett effektivt hjälpmedel. Svårigheter kunde uppstå vid översättning av enstaka ord, vilket kan ha resulterat i feltolkning, men helheten upplevs korrekt översatt. I samband med oklarheter i artikelgranskningen diskuterades meningsuppbyggnad och innebörd tillsammans för att förstå innehållet.

(17)

17

Artiklarna inkluderades om de var etiskt granskade då vi som författare ansåg detta var av stor vikt. Patienter över 18 år användes som urval i studien, då vi medvetet inte ville undersöka barns upplevelser. För att öka generalisering av resultatet av denna

litteraturstudie avgränsade vi inte artikelsökningarna geografiskt. Författarna anser att svagheter och styrkor finns gällande detta. Implementering av studiens resultat i Sverige kan därför försvåras. Vidare forskning av ämnets understryks i flertalet av de artiklar som använts i resultatet. Utveckling av vården kan ske om resultatet når klinisk verksamhet.

Hållbar samhällsutveckling

Psykisk sjukdom är en samhällskostnad i form av sjukhusvård och sjukskrivningar. Resultatet i studien visar att personalen har störst påverkan i patienters upplevelser av vårdtiden inom psykiatrisk slutenvård vilket kan påverka deras hälsoprocess, både negativt och positivt. Den ekonomiska och sociala dimensionen kan påverkas när patienter undviker att söka vård. Om patienter upplever att personalen har en negativ inverkan på upplevelsen av vårdtiden kan det leda till att patienterna inte söker vård vid framtida behov. Detta kan leda till sjukskrivning och därmed påverkas den

samhällsekonomiska dimensionen. En positiv vårdupplevelse kan resultera i att patienterna söker vård igen trots att behovet inte är lika stort, vårdplatser fylls upp och därmed ökar vårdkostnaderna.

I Förenta Nationernas agenda för 2030 (2015, s. 4) gällande hållbar utveckling står det i sjunde punkten om främjande av välbefinnande samt säkerställande för hälsosamma liv för alla. Ett av målen är att främja psykisk hälsa och välbefinnande. Författarna anser att långa vårdtider och frekventa besök kostar samhället stora mängder pengar som inte räcker till för att förbättra vården för patienterna. Genom att anställa mer personal kan det leda till minskad arbetsbelastningen vilket gynnar vårdrelationerna. Om

sjuksköterskor och vårdpersonal förstår deras påverkan på patienter kan en bättre och effektivare vård förekomma. På lång sikt kan detta möjligen minska kostnaderna för samhället och förbättra vården för individen.

(18)

18

SLUTSATSER

Studien visar att personalen är den främsta påverkningsfaktorn i hur patienter upplever sin vårdtid inom psykiatrisk slutenvård. Genom att vara vårdvetenskapligt förankrad och se individen som multidimensionell och unik kan patientens självkänsla och upplevelse av vårdkvalité öka. Sjuksköterskor får ökad kunskap om att deras förhållningssätt samt agerande har en stor betydelse för patienternas upplevelse. Resultatet i studien visar behovet av struktur i vardagen på avdelningen i form av information över dagens agenda och delaktighet i behandlingsplanen var viktig för patienternas känsla av bekräftelse och delaktighet.

Det återfanns inga skillnader i upplevelsen av säkerhet gällande ålder, kön eller ras. Upplevelsen av säkerhet beror på ett antal faktorer såsom att ytterdörren till avdelningen är låst, att fönster är okrossbara samt att de känner sig trygga med personalen.

Patienternas egna uppfattningar av medpatienter med exempelvis schizofreni påverkade säkerhetsupplevelsen. Patienter med exempelvis självskadebeteende kan påverka medpatienter till att börja självskada, därför har medpatienterna en påverkan i

upplevelsen av vårdtiden. Denna litteraturstudie ger sjuksköterskor en ökad förståelse för patienternas livsvärld samt vårdbehov.

Kliniska implikationer

Sjuksköterskans förhållningssätt utgör en viktig del av vårdförloppet. Sjuksköterskan kan ta hänsyn till patientperspektivet genom att vara öppen, följsam, förstående och visa empati. Genom att vara närvarande samt göra patienten delaktig i behandlingsplanen ökar patientens tillfredställelse av vårdtiden och resulterar i en bättre vårdrelation.

(19)

19

REFERENSER

Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

Chotai, J (u.å.). Psykisk sjukdomsmönster i Sverige och i världen [internt material]. Umeå: Umeå universitet. http://www.medfak.umu.se/digitalAssets/88/88039_chotai.pdf

[2016-12-27]

Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld Research. Lund: Studentlitteratur.

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.

Förenta Nationerna. (2015). Transforming our world: The 2030 Agenda for Sustainable Development. New York: United Nations. http://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Att- f%C3%B6r%C3%A4ndra-v%C3%A5r-v%C3%A4rld_-Agenda-2030-f%C3%B6r-h%C3%A5llbar-utveckling.pdf [2016-12-06]

Gabrielsson, S., Sävenstedt, S. & Olsson, M. (2016). Taking personal responsibility: Nurses' and assistant nurses' experiences of good nursing practice in psychiatric inpatient care. International Journal of Mental Health Nursing, 25(5) 434–443. DOI: 10.1111/inm.12230 [2016-12-05].

Grubaugh, AL., Frueh, BC., Zinzow, HM., Cusack, KJ. & Wells, C. (2007). Patients' perceptions of care and safety within psychiatric settings. Psychological Services, 4(3), ss. 193-201.

http://search.proquest.com/psycinfo/docview/621839702/665BEEC5AD7D4632PQ/1?a ccountid=9670 [2016-12-05]

(20)

20

Haglund, K. & Von Essen, L. (2005). Locked entrance doors at psychiatric wards - Advantages and disadvantages according to voluntarily admitted patients. Nordic Journal of Psychiatry, 59(6), ss. 511-515.

DOI: dx.doi.org/10.1080/08039480500360781[2016-12-05]

Herlofson, J. & Ekselius, L. (2010). Inledning. I Herlofson, J., Ekselius, L., Lundh, L-G., Lundin, A., Mårtensson, B. & Åsberg, M. (red.) Psykiatri. Lund: Studentlitteratur.

Holm, L. (2013). Socialstyrelsen kräver bättre vård för psyksjuka.

http://www.socialstyrelsen.se/pressrum/debattartiklar/socialstyrelsen-kraver-battre-vard-for-psyksjuka [2016-12-05]

Holm, H. & Tiikkaja, S. (2014). Statistik om psykiatrisk tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013. Stockholm: Patientregistret.

http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/statistik-om-psykiatrisk-tvangsvard-enligt-lpt-2013.pdf [2016-12-27]

Johansson, H. & Eklund, M. (2003). Patients' opinion on what constitutes good psychiatric care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17(4), ss. 339-346. DOI:

dx.doi.org/10.1046/j.0283-9318.2003.00233.x [2016-12-05]

Koivisto, K., Janhonen, S. & Väisänen, L.(2004). Patients' experiences of being helped in an inpatient setting. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 11(3), 268-275. DOI:http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2850.2003.00705.x [2016-12-27]

Kuosmanen, L., Hätönen, H., Jyrkinen, A-R., Katajisto, J. & Välimäki, M. (2006). Patient satisfaction with psychiatric inpatient care. Journal of Advanced Nursing, 55(6), ss. 655-663. DOI: doi.org/10.1111/j.1365-2648.2006.03957.x [2016-11-30]

Molin, J., Graneheim, UH. & Lindgren, B.-M. (2016). Quality of interactions influences everyday life in psychiatric inpatient care-patients’ perspectives. International Journal

(21)

21

of Qualitative Studies on Health and Well-Being, vol. 11. DOI:

http://doi.org/10.3402/qhw.v11.29897 [2016-12-27]

Richardson, B.-K. (1987). Pscyhiatric inpatients´ perception of seclusion-room experience. Nursing Research, 36(4), 234-238. DOI:

http://search.proquest.com/psycinfo/docview/620196687/D3B817FF4D714E5BPQ/1?a ccountid=9670 [2016-12-05]

Schröder, A., Ahlström, G. & Larsson, B.- W. (2006). Patients’ perceptions of the concept of the quality of care in the psychiatric setting: a phenomenographic study. Journal of Clinical Nursing, 15(1), ss.93–102. DOI:

doi:10.1111/j.1365-2702.2005.01241.x [2016-12-05]

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763 [2016-12-05]

SFS 1991:1128. Lag om Psykiatrisk Tvångsvård. Stockholm: Socialdepartementet.

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19911128-om-psykiatrisk-tvangsvard_sfs-1991-1128 [2016-12-27]

SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 [2016-12-05]

SFS 2010: 659. Patientsäkerhetslag. Stockholm. Socialdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 [2016-12-05]

Socialstyrelsen (2009) Hälso- och sjukvårdsrapport.

(22)

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-22

72/Documents/Utveckling%20V%C3%A5rd%20vid%20psykisk%20oh%C3%A4lsa%2 0och%20sjukdom.pdf [2016-12-05].

Socialstyrelsen (2012). Termbanken. Sluten vård.

http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTerm=c2x1dGVuIHbDpXJk&fsrcLa ng=sv&trgLang=en&fSubject= [2016-12-05]

Socialstyrelsen (2012). Termbanken. Öppen vård.

http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTerm=c2x1dGVuIHbDpXJk&fsrcLa ng=sv&trgLang=en&fSubject= [2016-12-05]

Stenhouse, R. (2013). ‘Safe enough in here?’: patients' expectations and experiences of feeling safe in an acute psychiatric inpatient ward. Journal of Clinical Nursing, 22(21-22), ss.3109-3119. DOI: doi:10.1111/jocn.12111 [2016-12-27]

Stewart, D., Burrow, H., Duckworth, A., Dhillon, J., Fife, S., Kelly, S., Marsh-Picksley, S., Massey, E., O'Sullivan, J., Qureshi, M., Wright, S. & Bowers, L.(2014). Thematic analysis of psychiatric patients' perceptions of nursing staff. International Journal of Mental Health Nursing, 24(1), ss. 82–90. DOI: doi:10.1111/inm.12107 [2016-12-27]

Stolker, J., Nijman, H. & Piet-Hein Zwanikken, P.-H.(2006). Are Patients' Views on Seclusion Associated With Lack of Privacy in the Ward?. Archives of Psychiatric Nursing, 20(6), ss. 282-287. DOI: dx.doi.org/10.1016/j.apnu.2006.05.004 [2016-12-05]

Sun, F., Long, A., Boore, J. & Tsao, L. (2006). Patients and nurses' perceptions of ward environmental factors and support systems in the care of suicidal patients. Journal of Clinical Nursing, 15(1), ss. 83-92. DOI: dx.doi.org/10.1111/j.1365-2702.2005.01232.x [2016-12-05]

Svensk Sjuksköterskeförening (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Genéve, Schweiz.

(23)

http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-23

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf [2016-12-05]

Svensk sjuksköterskeförening (2016). Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor vid psykisk ohälsa hos vuxna.

http://www.swenurse.se/contentassets/63a2fd13a3fd4493b57ae2f58f027c92/ssf-folder-psykisk-oha_lsa.pdf.pdf [2016-12-05]

Yonge, O. (2002). Psychiatric patients' perceptions of constant care. Journal of Psychosocial Nursing & Mental Health Services, 40(6), ss. 22-29.

http://costello.pub.hb.se/login?url=http://search.proquest.com/docview/225538198?acco untid=9670[2016-12-05]

Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur.

World Health Organization (WHO) (2013). Mental Health Action Plan 2013-2020. Geneva: Switzerland.

http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/89966/1/9789241506021_eng.pdf?ua=1 [2016-12-27]

World Health Organization (WHO) (1986). The Ottawa Charter for Health Promotion. Ottawa: Canada. http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/

(24)

24 Bilaga 1

Författare, årtal Tidskrift & Författare

Syfte Metod och Urval Resultat

Författare Gabrielsson Årtal: 2016 Titel: Taking personal responsibility: Nurses' and assistant nurses' experiences of good nursing practice in psychiatric inpatient care Tidskrift. International Journal of Mental Health Nursing

Att undersöka vad god omvårdnad är i psykologisk inneliggande vård. Empirisk kvalitativ studie. Intervjuer. 12 sjuksköterskor som jobbar på psykiatrisk slutenvård.

Patienter upplevde att

sjuksköterskor som spenderar mycket tid på avdelningen, lyssnar och pratar med patienter inger hopp och tillgodoser patienternas behov.

Integritet kunde påverkas när genomsökning av ägodelar eller rum behövs göras. Detta kunde upplevas kränkande och påverkade patienterna från att söka vård vid framtida behov. Författare: Grubaugh Frueh Zinzow Cusack Wells Årtal: 2007 Titel: Patients' perceptions of care and safety within psychiatric settings. Tidskrift. Psychological Services Att undersöka relationerna mellan demografiska variabler, potentiell skadliga eller traumatiska psykiatriska upplevelser och patienternas perspektiv av vård och säkerhet på psykiatriska avdelningar. Kvantitativ studie (N=142). Deltagarna fick besvara ett enkätformulär. Slumpmässigt utvalda kvinnor och män som var över 18 år. Varit inneliggande 12 månader före studien. Majoriteten av patienterna hade schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom. Hälften av deltagarna

upplevde att det var en klinik de aldrig vill återvända till. 21, 8% sa att de anställda inte hade frågat dem om

potentiellt eller skadliga upplevelser.

det fanns inga skillnader i rapporten gällande kön ras eller ålder.

(25)

25 Författare: Haglund Von-Essen Årtal: 2005 Titel: Locked entrance doors at psychiatric wards- advantages and disadvantages according to voluntarily admitted patients Tidskrift. Nordic Journal of Psyciatry Beskriva frivilligt intagna patienters upplevelser av fördelar och nackdelar med att bli vårdad på en psykiatrisk vårdavdelning med en låst entrédörr. Kvalitativ studie. Bandinspelade semistrukturerade intervjuer med 20 patienter. Innehållsanalys: 6 kategorier med fördelar och 11 kategorier med nackdelar. De flesta fördelar

kategoriseras som: “skyddar patienterna och personalen mot utsidan”, “Ger

patienterna säker och effektiv vård” och det “ger personalen en känsla av kontroll över patienterna”.

Nackdelarna kategoriseras som “Få patienten att känna sig instängd”, “Få patienten känna sig beroende av personal och försämrar patientens mående.”

En låst dörr sågs både som ett fängelse och som en fristad. Det är viktigt att personalen försöker minimera

patienternas oro relaterat till den låsta dörren.

Författare: Johansson Eklund Årtal: 2003 Titel: Patients' opinion on what constitutes good psychiatric care Tidskrift. Scandinavian Journal of Caring Sciences

Att djupt och noga undersöka patienters åsikter om vad god psykiatrisk vård innebär och vad de ansåg som viktiga frågor inom psykiatrisk slutenvård. Kvalitativ studie. Öppna, djupa intervjufrågor. Två grupper, en grupp utskrivna och en grupp med inskrivna patienter.

nio deltagare mellan 22-38 år.

De utskrivna patienterna hade en huvudkategori “kvalite av det hjälpande mötet” och subkategori “bli given tillräckligt med tid”,

“kontrollera egna värderingar och fördomar”, “ patient och personal är eniga om vad problemet är.”och

“psykosocialt stödjande klimat mellan patient och personal”.

Inneliggande patienter

“kvalite i det vårdande mötet” subkategori “ambivalens”. Huvudkategori “stabilitet och struktur, minska pressen” subkategori “Meningsfullhet”

(26)

26 Författare: Molin Granheim Lindgren Årtal: 2016 Titel:Quality of interactions influences everyday life in psychiatric inpatient care-patients perspectives Tidskrift. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being Att undersöka vardagslivet hos psykiatriska inneliggande patienter baserat på patienternas upplevelser. Kvalitativ studie. Grundad teori. Intervjuer 16 deltagare.

Vuxna deltagare som har varit inneliggande mellan 2011-2015 på tre kliniker i Sverige i åldrarna mellan 20-51.

Huvudkategori: “Personal gör skillnad”.

Subkategori: “Anpassa sig till avsaknad för interaktion till personalen”,

” anpassa sig till obstruktiva interaktioner med personalen och ”ha förtroendefulla interaktioner”.

Huvudkategori: “söker skydd i en stigmatiserad miljö” och “att behöva möta en

förvirrande vård”. Författare: Richardson Årtal: 1987 Titel: Pscyhiatric inpatients´ perceptions of seclusion-room experience Tidskrift. Nursing Research Att undersöka psykiatriska patienters upplevelser om deras isolering, rums erfarenheter, deras upplevelser direkt före och efter isolering och hur de tycker dessa erfarenheter har påverkat de eller andra. Kvalitativ studie. 52 stycken deltagare, de flesta hade schizofreni. 4 psykiatriska vuxenvårds-avdelningar mellan 1984-1985. Semistrukturerade intervjuer, innehöll 88 frågor angående ämnet.

En del uppfattade isolering onödigt. En del upplevde det fördelaktigt, speciellt de som var okontrollerbart impulsiva innan isolering visade mest positiva förändringar i känslor, beteende och tänkande kring personal och andra patienter Författare: Schröder Ahlström Larsson Årtal: 2005 Titel: Patients’ perceptions of the concept of the quality of care in the psychiatric setting: a phenomenographic study. Tidskrift. Journal of Clinical Nursing Att beskriva patienters upplevelser av konceptet vårdkvalite i psykiatrisk vård. Kvalitativ Fenomenografiska ansats användes för analys av intervjuerna. Urval: 20 deltagare som har en psykiatrisk diagnos, varit inneliggande i mer än 3 dagar Pratar svenska. Olika kön, ålder, diagnos, vårderfarenhet och utbildning. Huvuddia gnos: depression (12 stycken) mellan 35-44 år.

Resultatet visar att vårdkvalitén sågs som ett positivt koncept. Kategorier: “När patientens värdighet respekteras”,

“patienters känsla av säkerhet gällande vård”,

“patienters deltagande i vården”, “patienters

återhämtning” och “patientens vårdmiljö”.

Dessutom framkom två ytterligare kategorier, “att man fick hjälp att minska skam” och “att man sågs som vem som helst”.

(27)

27 Författare: Stolker Nijman Zwanikken Årtal: 2006 Titel: Are Patients' Views on Seclusion Associated With Lack of Privacy in the Ward? Tidskrift. Archives of Psychiatric Nursing Att undersöka om att bo i enkelrum eller flerbäddsrum på en psykiatrisk vårdavdelning associerat med patienternas åsikter om isolering. Mer specifikt undersöktes det om patienter som hade delat ett rum med andra patienter innan isolering uppskattade isolering mer fördelaktigt. Kvantitativ. 78 st patienter över 18 år i Nederländerna mellan mars 1999 - oktober 2000. Hälften av patienterna var inne på LPT och akut psykos var den

vanligaste orsaken för att bli inneliggande. Intervjuades och för att få en mer

kvantitativ mätbar uppfattning delades ett frågeformulär ut. Intervjuerna

genomfördes 24 timmar efter avslutad isolering upp till en vecka.

Av 54 deltagare var 38 st män, medelåldern 36 år, majoriteten hade schizofreni. Isoleringstiden varierade, mediantid på 37 timmar. Genomsnittligt kan positiva aspekter ses mer än negativa. Isolering upplevs som en mindre negativ erfarenhet efter att man bott i en

flerbäddsrum före isoleringen.

Författare:

Stenhouse

Årtal: 2013

Titel: ‘Safe enough

in here?’: patients' expectations and experiences of feeling safe in an acute psychiatric inpatient ward. Tidskrift. Journal of Clinical Nursing Att förstå upplevelsen av att vara patient på en akut psykiatrisk vårdavdelning. Kvalitativ studie 13 deltagare intervjuades 18-65 år med olika diagnoser. Skulle varit

inneliggande i minst en vecka.

Holistisk analys av data.

Teman: Hjälp, säkerhet och makt.

Patienterna förväntade sig att vara säkra från de själva och från andra. Till en början upplevdes en känsla av säkerhet från omvärlden. Kunskapsbrist om deras medpatienter gav en känsla av sårbarhet. Deltagarna

förväntade sig att

sjuksköterskorna skulle hålla de säkra och de kände sig säkrare när manliga sjuksköterskor var

närvarande. Resultatet belyser psykologiska och fysiska aspekter av säkerhet.

(28)

28 Författare: Sun Long Boore Tsao Årtal: 2006 Titel: Patients and

nurses' perceptions of ward

environmental factors and support systems in the care of suicidal patients Tidskrift. Journal of Clinical Nursing Att undersöka patienters och sjuksköterskors syn på den akuta psykiatriska vårdavdelningen och den typ av vård som gavs.

Kvalitativ.

15 deltagare som hade suicidtankar eller genomfört suicidförsök. Nio kvinnor och sex män. 18- 47 år.

Huvudkategorierna: -Samarbete och den

psykiatriska vårdavdelningens miljö.

-Underkategorier:

sjuksköterskors attityder och föreställningar som har en effekt på omvårdnaden, hinder för att bry sig, patienternas negativa tankar och känslor om vård och stödsystem.

-Patienter ansåg att vårdmiljön var högljudd osäker vilket försvårade återhämtning. Lätt att genomföra suicidförsök i badrum och garderob.

(29)

29 Bilaga 2

Sökningarna genomfördes 2016-10-17 - 2016-11-04.

Databas Sökord Begränsning Antal

träffar

Antal valda artiklar Psychinfo Psychiatric patients, perceptions,

psychiatric settings peer-reviewed population för inpatient åldersgrupp vuxna 18 år 2006 55 2 Graubaugh Schröder

Psychinfo Psychiatric inpatient, multiple room,

Peer-reviewed

population för inpatient,

åldergrupp för Över 18 år och över samt sökår från 2006.

7 1

Stolker

Psychinfo Patient safety in psychiatric ward Peer-reviewed

population för inpatient,

åldergrupp för Över 18 år och över samt sökår från 2006.

96 1

Stenhouse

Summon patient perspectives, psychiatric inpatient care, experiences, quality of care. Peer-reviewed Vetenskapliga publikationer sökår från senaste året 2016 864 1 Molin

Cinahl psychiatric patients, environment, suicidal patients Peer -Reviewed sökår från 2006 27 1 Sun

Summon psychiatric inpatient care, nurse– patient relationship

Peer reviewed 2006

1081 1

Gabrielson

Psychinfo Psychiatric patients perceptions room Peer-rewied, Över 18 år Population för Inpatient, Sökår från 1985 7 1 Richardsson

Psychinfo Locked doors, hospitalization, psychiatric

Peer-reviewed

population för inpatient,

åldergrupp för Över 18 år och över samt sökår från 2000

8 1

(30)

30 Summon Psychiatric hospitalization, quality

of care, psychiatric patients, patients opinion Peer-reviewed Sökord från 2003 Vetenskapliga publikationer Ämnesval: Nursing 646 1 Johansson

References

Related documents

Brist på information och delaktighet ledde till att patienter fick svårigheter att förstå orsaken till ofrivillig inläggning och meningen med behandlingen (Johansson &

Beroende på bland annat utfallet av vården och vilka tvångsåtgärder som de utsatts för ställer sig olika patienter både positiva och negativa till sina

The Extended Model: A model that includes the combined estimated skill of all the players but also takes into account the skill difference, the players nationalities, how many

Studier likt denna samt studier om skillnader i hur vårdpersonal bemöter patienter beroende på diagnos eller genus hade varit av intresse för att vidare kunna anpassa vården

Sjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden av patienter som vårdas enligt HSL inom psykiatrisk vård, utför och accepterar att utföra denna omvårdnad trots att detta från

I vår undersökning har vi valt att göra tre personliga intervjuer med personal från Folksam. De personer vi träffat har alla varit väl insatta i Folksams verksamhetsstyrning.

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reformeringen av Arbetsförmedlingen och tillkännager detta för regeringen2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Han var en utmärkt administratör med en stor personlig utstrålning, vilket ledde till att han blev rektor för Åbo Akademi 1929–36, han hade politiska ambitioner som gjorde honom