• No results found

Språkutveckling inom SO-undervisning för nyanlända elever

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Språkutveckling inom SO-undervisning för nyanlända elever"

Copied!
27
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Självständigt arbete i fördjupningsämnet

samhällsorientering och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Språkutveckling inom

SO-undervisning för nyanlända elever

Language development in social science education for newly

arrived pupils

Albana Shala

Linda Shala

Grundlärarexamen f-3, 240 högskolepoäng Examinator: Robert Självständigt arbete i samhällsorientering och lärande, Nilsson Mohammadi 15 högskolepoäng Handledare: Anders Lindh

(2)

Förord

Vi har under arbetet tillsammans valt litteratur och artiklar för denna studie. Vi har även tillsammans samtalat och kommit överens om arbetets innehåll samt rubriker. Vi valde att fördela arbetet lika mellan oss, på grund av rådande situation. Vi har haft kontakt genom dokument vi delat via internet och genom möten på zoom. Albana var huvudansvarig för teori och inledning. Linda var huvudansvarig för skolspråk och vardagsspråk samt abstrakt. Vi har gemensamt kommit fram till innehållet och rubrikerna i resultatet och sedan fördelat arbetet mellan oss för att kunna arbeta på varsitt håll. De återstående delarna av arbetet är skrivna tillsammans.

(3)

Sammandrag

Migrationskrisen som inträffade hösten år 2015, flydde över en miljon människor till Sverige för att söka asyl på grund av oroligheter i hemlandet (Utredningen om

migrationsmottagandet, 2015). Sedan den stora migrationskrisen i Sverige år 2015 har många människor under de senaste åren invandrat till Sverige. Denna händelse har haft en stor påverkan på skolorna i landet. Många nyanlända elever har tagits emot av olika skolor i Sverige under åren. För många av dessa nyanlända elever är skolan en viktig grund för att inkluderas och klara sig i samhället.

Syftet med denna studie är att undersöka vad forskningen säger om hur man kan undervisa om svåra begrepp i SO-undervisningen för nyanlända elever i årskurs 1–3. I denna studie används vetenskapliga artiklar samt vetenskaplig litteratur för att kunna besvara detta syfte. Resultatet i vår studie visar att det finns olika språkliga stöttningar som lärare i SO-ämnet kan använda sig av för att bidra till språkutveckling bland nyanlända elever. Stödet av en modersmålslärare samt resurser som visuellt stöd och grupparbete spelar en viktig roll för att nyanlända elever ska kunna utveckla ett vardagsspråk samt ett skolspråk inom SO-undervisningen.

Följande sökord vi valt att använda i denna studie är:

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4 2. Begreppsdefinitioner ... 5 2.1 Nyanländ ... 5 2.2 Modersmål ... 5 2.3 Proximala utvecklingszonen ... 5

3. Syfte och Frågeställning ... 6

4. Metod ... 7 4.1 Databas ... 7 4.2 Sökord ... 7 4.3 Urvalsmetod ... 8 4.4 Sökprocess ... 8 5. Resultat ... 9 5.1 Introduktion av källor ... 9

5.2 Vygotskijs teori om språkutveckling ... 11

5.3 Tolkningar av Vygotskijs teori ... 12

5.4 Introduktion av skolspråk och vardagsspråk ... 13

5.5 Skolspråkets betydelse för nyanlända elever i ämnet SO ... 14

5.6 Modersmålsundervisning som resurs för nyanlända elever ... 16

5.7 Modersmålsundervisning som resurs i SO-undervisningen ... 17

5.8 Modersmålsundervisningens nackdelar för nyanlända elever i SO-undervisningen ... 18

5.9 Andra resurser för språkutveckling ... 18

5.9.1 Grupparbete ... 18

5.9.2 Visuellt stöd ... 19

5.10 Sammanfattning av resultatet ... 20

6. Slutsats och diskussion samt analys ... 21

6.1 Slutsats ... 21

6.2 Diskussion ... 21

6.3 Analys av vårt arbete ... 23

(5)

1. Inledning

Med erfarenheter både från VFU-praktiken och universitetet har vi upplevt att det kan vara svårt att veta hur man ska arbeta med begrepp-och språkutveckling hos nyanlända elever. Enligt Skolverkets läroplan ska undervisningen anpassas till varje elevs behov. Med utgångspunkt i elevens tidigare erfarenhet, bakgrund, språk samt kunskap ska

undervisningen främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling (Skolverket, 2019). Detta inspirerade oss till att undersöka detta ämne djupare.

Migrationskrisen som inträffade år 2015 berodde på att många av migranterna sökte asyl i Sverige framförallt på grund av krig och kränkningar mot de mänskliga rättigheterna

(Utredningen om migrationsmottagandet, 2015). Detta har lett till att fler människor bosatt sig i Sverige, vilket har resulterat i att allt fler nyanlända elever fått gå i svensk skola

(Utredningen om migrationsmottagandet, 2015). Detta innebär att både lärare och elever i dagens samhälle möter elever vars modersmål inte är svenska. Som nyanländ elev är det viktigt att man jobbar med språkutveckling för att kunna nå målen i läroplanen (Wedin, 2011). Språkutveckling har en stor betydelse för barns kunskapsutveckling samt lärande i skolan. Detta innebär att barn kan kommunicera och förstå det verbala språket (Wedin, 2011). Som lärare i SO-undervisning är det viktigt att man stödjer nyanlända elevers begrepp-och språkutveckling för att eleven ska kunna utveckla både ett skolspråk och kunskap inom SO-ämnet. Ämnet SO innehåller dock en del ord som nyanlända elever kanske aldrig stött på tidigare. Dessa ord kallas för ämnesbegrepp och är kopplade till specifika ämnen i skolan (Hajer, 2015). I denna studie kommer vi att prata om

ämnesbegrepp som kan förekomma i ämnet SO. Nyanlända elever behöver därför utveckla sin förståelse av begreppen med hjälp av skolspråket för att utveckla kunskaper inom ämnet (Olvegård & Andersson Varga, 2017).

(6)

2. Begreppsdefinitioner

2.1 Nyanländ

Skolverket (2020) definierar begreppet “nyanländ” som en elev som bott i ett annat land innan hen flyttat till Sverige. En elev som är sju år och uppåt definieras som en nyanländ elev (Skolverket, 2020). När denna elev gått i en svensk skola i 4 år anses inte hen vara nyanländ längre (Skolverket, 2020)

2.2 Modersmål

Ganuza och Hedman (2018) definierar begreppet modersmål i sin artikel

“Modersmålsundervisning, läsförståelse och betyg – modersmålsundervisningens roll för elevers skolresultat” som det första språket man lär sig tala.

2.3 Proximala utvecklingszonen

Säljö (2000) talar i sin bok Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv om Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, även känd som ZPD (Zone for Proximal

Development). Denna teori menar på att en oerfaren språkanvändare kan ta hjälp av en erfaren språkanvändare för att nå en mer avancerad kunskapsnivå.

Denna teori betonar även att det är viktigt att man som erfaren språkanvändare ger hjälp men att man ändå ger utrymme för den oerfarna språkanvändaren att utmanas lite (Säljö, 2000). Man menar alltså utifrån detta perspektiv att hjälpen endast är gynnsam ifall det förläggs till nivån ovanför personens nuvarande nivå (Säljö, 2000).

(7)

3. Syfte och Frågeställning

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och redogöra för hur man kan arbeta i SO-ämnet med nyanlända elever för att undvika svårigheter vid inlärning av ämnesbegrepp och utveckling av språket. Vi vill även bli mer medvetna om vilka resurser man kan

använda för att stärka utvecklingen av språket hos nyanlända elever.

Utifrån syftet har vi formulerat frågeställningen:

Vad säger forskning om vad som bidrar till begrepp-och språkutveckling inom SO-undervisning för nyanlända elever i årskurs 1–3?

(8)

4. Metod

I denna metoddel redogör vi för de avgränsningar vi valt att göra, hur sökprocessen sett ut samt vilka sökord vi valt att använda.

4.1 Databas

För att hitta forskningsinformation använde vi vetenskaplig litteratur och vetenskapliga artiklar. I vår forskning använde vi databaserna SwePub, ERIC, Libsearch och EBSCO för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar som vi kan använda i vår forskning. För att kunna hitta relevanta vetenskapliga artiklar, rapporter samt relevant litteratur begränsade vi sökområdet. Vi har sökt på ”peer-reviewed” för att endast hitta texter och artiklar som är vetenskapligt granskade. För att få en översikt av materialet som vi hittat i de olika databaserna valde vi att läsa olika texter för att få en tydlig bild av ämne och olika teorier. För att stärka och komplettera de resultat som vi hittat har vi fått göra fler sökningar för att finna fler källor. I denna studie har vi valt att använda oss av både svenska och engelska vetenskapliga artiklar.

4.2 Sökord

Vid sökningar av olika vetenskapliga artiklar använde vi oss av både svenska och engelska sökord. När vi sökte på de olika sökorden i databaserna använde vi oss av ordet AND eller OR för att kombinera nyckelorden. De nyckelord som vi valde att använda oss av i vår första sökning var “andraspråkselever”, “second language students”, “nyanländ”, “newly arrived”, “SO-undervisning”, “ämnesbegrepp” samt “ämnesspråk”. Med hjälp av dessa sökord hittade vi vetenskapliga artiklar om hur bland annat skolspråket kan användas för bidra till begrepp-och språkutveckling hos nyanlända i ämnet SO. I vår andra sökning använde vi sökorden “modersmålsundervisning’’, “mother tongue teaching’’,

“språkkunskaper’’, “language skills’’, “språkutveckling’’ samt “language development’’ för att hitta vetenskapliga artiklar om olika resurser som bidrar till språkutveckling. Vid sökning av källor kände vi att sökorden kändes mest relevanta till vår frågeställning och ämnet. Med de olika sökorden fick vi många träffar på olika vetenskapliga artiklar, skrivna på svenska eller engelska.

(9)

4.3 Urvalsmetod

Vi valde att begränsa oss från år 2000 fram till nuvarande tid vid sökningar av artiklar, rapporter och tidskrifter. Denna begränsning gjorde vi då 2015 var året där

migrationskrisen inträffade, vilket hade en stor påverkan på skolorna i Sverige. Vi valde dock att inte begränsa oss gällande teori, då Vygotskijs teorier är skrivna innan år 2000. Vi har inte heller valt att begränsa studien till skolor enbart i Sverige, utan även använt internationella vetenskapliga artiklar, då detta är ett ämne som är aktuellt i olika länder. Vi bedömer att frågan är relevant i olika demokratiska länder och därför har vi valt att även använda oss av internationella vetenskapliga artiklar.

Vi valde att begränsa oss till undervisningen i lågstadiets årskurs 1–3. Vi valde också att utesluta artiklar som inriktas på skolans förskoleklass, mellanstadie och högstadie. I denna studie har vi valt att använda oss av både svenska och engelska vetenskapliga artiklar för att skriva denna studie.

4.4 Sökprocess

I början av vår sökprocess i databassökningarna valde vi tillsammans de nyckelord som vi tyckte var mest relevanta för vår studie. När vi använde sökorden enskilt fick vi många sökresultat. För att få mer relevanta artiklar var vi tvungna att göra flera noggranna sökningar där vi kombinerade de olika nyckelorden. Genom dessa kombinationer av våra nyckelord fick vi fram färre sökresultat i form av vetenskapliga artiklar med mer relevans för vår frågeställning. Tillsammans gick vi igenom de olika vetenskapliga artiklarna och valde ut de artiklar vi ansåg vara väsentliga för vår kunskapsöversikt.

(10)

5. Resultat

I detta kapitel redogörs och granskas resultatet samt de källor vi valt att använda för att besvara vår frågeställning.

5.1 Introduktion av källor

Artikeln “Vardagsspråk och skolspråk” (2017) är skriven av författarna Lotta Olvegård och Pernilla Andersson Varga som båda är doktorander i Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning vid Göteborgs universitet. Den här artikeln handlar om skillnaderna i olika språk som eleverna kan stöta på i skolan, som vilket kallas vardagsspråk och skolspråk. Författarna förklarar att elever vid tidig skolålder använder sig av ett

vardagsspråk som i senare skolår utvecklats till ett skolspråk. Med detta menar författarna Olvegård och Andersson Varga att texter och språket i de olika skolämnena blir allt mer specialiserade, vilket leder till ett skolspråk. I denna artikel belyser författarna även de olika skillnaderna mellan språken, lärande och kunskap i de olika skolämnena och vilka

utmaningar en andraspråkselev kan möta i skolan gällande skolspråket och vardagsspråket. “Utveckling av tal och skriftspråk hos andraspråkselever i skolans tidigare år” (2011) är en artikel skriven av författaren Åsa Wedin som är doktor inom filosofin och professor inom pedagogik. I denna artikel förklarar författaren Wedin hur andraspråkselevers utveckling av det svenska språket i de lägre åldrarna kan se ut. Författaren Wedin belyser

andraspråkselevers svårigheter som bland annat att utveckla ett nytt språk samtidigt som eleverna ska utveckla sina kunskaper i skolans olika ämnen. Skolans betydelse för andraspråkselever är även något som betonas i artikeln. Wedin belyser att skolan är en viktig plats för elever och hur man kan hjälpa elever att utveckla det det skolrelaterade språket och analyserar språkutvecklingen i de lägre årskurserna i skolan.

Hajer (2015) är en språkforskare som skrivit artikeln “Introduktion till ett språkutvecklande arbetssätt i SO- ämnen”. I denna artikel tar författaren Hajer upp tankar om arbetssätt som bidrar till språkutveckling i ämnet SO som är kopplade till grundskolans läroplan. Hajer belyser även skolspråkets betydelse för andraspråkselever i skolan och hur man kan jobba inom ämnet SO för att bidra tills språkutveckling.

(11)

Artikeln “Användning av språkliga resurser i studiehandledning på modersmålet” (2020) är en artikel skriven av författarna Jenny Rosén, Boglárka Straszer och Åsa Wedin. I denna artikel undersöker författarna de språkliga, kulturella och pedagogiska perspektiven av studiehandledning i form av modersmålsundervisning. Denna artikel använder sig av observationer och intervjuer för att undersöka modersmålets betydelse för en jämlik och rättvis skola för andraspråkselever och hur det bidra till språkutveckling hos elever med svenska som andraspråk.

Artikeln “Modersmålsundervisning, läsförståelse och betyg” (2018) är skriven av

författarna Natalia Ganuza och Christina Hedman. I denna studie undersöker författarna relationerna mellan elevers läsförståelse, skolresultat och modersmålsundervisning med hjälp av olika intervjuer av elever som går på samma skola och som fått

modersmålsundervisning. Författarna belyser modersmålets positiva påverkan på

andraspråkselever och hur det påverkar elevernas skolresultat. Den här artikeln är baserad på en tidigare undersökning som visade att elever som talar somaliska och som får

undervisning på sitt modersmål visar bättre resultat i skolan.

Ali Türkel och Koray Öz är två turkiska professorer (2020) som publicerat artikeln ‘The Effect of Creative Drama on Some Variables Related with Speaking”. I artikeln förklarar författarna modersmålsundervisningen betydelse för elever. Författarna har även undersökt effekten av dramaundervisning tillsammans med modersmålslärare och hur det kan bidra till språkutveckling bland elever.

I boken Ett skrivutvecklande arbetssätt: att skriva med lust och glädje (2017) skriven av Ann-Katrin Swärd & Anders Karlsson bekräftar författarna Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet på lärandet. De tar även upp vikten av att undervisa med visuellt stöd och att tanken med detta arbetssätt är att avlasta arbetsminnet.

Roger Säljö (1948) är en svensk psykolog, hans forskning har vygotskijs teori som grund och visar ett sociokulturellt perspektiv på utveckling och lärande för språk. I boken Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv (2000) nämner han den kände psykologen Vygotskij och hans syn på ett sociokulturellt lärande. Han har även egna tolkningar av det

(12)

Pauline Gibbons (2002) är en författare och professor som har erfarenheter av andraspråksundervisning. Hennes fokus ligger i hur man kan integrera språk och

ämnesutveckling. Boken Scaffolding language, scaffolding learning: teaching second language learners in the mainstream classroom (2002) handlar om att undervisa andraspråkselever. Hon förklarar även Vygotskijs teori och att termen ZPD används vid andraspråksforskning.

Lev Vygotskij (1896–1934) var en pedagogisk teoretiker och psykolog. Hans verk spelade en central roll i utvecklingen av modern pedagogik och psykologi. Vi valde att använda oss av ett av hans mest kändaste bok Tänkande och språk (2005). Vygotskij har utifrån teoretiska och experimentella studier framfört en teori om språkets och tänkandets innebörd för utveckling.

Nils-Erik Nilsson (2016) är en författare som bland annat skrivit boken Språkets betydelse för effektivt lärande som vi valt att använda oss av i denna studie. I denna bok diskuteras den teoretiska grunden för språkaktiviteter som är gynnsamma för inlärningen och hur dessa aktiviteter kan gestaltas i klassrummet.

Olga Dysthe (1996) är en professor som bland annat forskat i inlärning och språk och har skrivit vetenskapliga artiklar och böcker. I boken Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära ser vi hur hon förknippas med Vygotskij och hans syn på språkets roll för barns tänkande och lärande.

5.2 Vygotskijs teori om språkutveckling

I denna del redogör vi för dem teorier vi hittat samt varför dem är viktiga för vår kunskapsöversikt. Detta har vi valt att göra för att man ska få en bättre förståelse för teorierna i kunskapsöversikten. Alla nedanstående teorier har Vygotskijs teori som grund

Lev S. Vygotskij var en rysk psykolog som hade ett stort intresse för språkets och tänkandets utveckling (Säljö, 2000). Vygotskij hade en teori, denna teori kallas för den sociokulturella teorin. Vygotskij menade på att man som individ ständigt utvecklas i sitt lärande och sina kunskaper vid samspel med andra (Säljö, 2000). Vygotskij (2005) nämner i sin bok Tänkande och språk (2005) att barn även utvecklar sitt språk vid imitation, han betonar dock att det är viktigt att barnet då förstår vad man imiterar för att det ska ske en inlärningsprocess (Vygotskij, 2005). Han talar även om den proximala utvecklingszonen,

(13)

även känd som ZPD (Zone for Proximal Development) (Säljö, 2000). Pauline Gibbons (2002) nämner i sin bok Scaffolding language, scaffolding learning: teaching second language learners in the mainstream classroom att Vygotskij menar på att vi som individer lär oss bättre vid stöd av individer med mer erfarenhet. Vid andraspråksforskning används termen ZPD för att symbolisera stödet en nybörjare kan få av en mer erfaren språkanvändare (Gibbons, 2002). I boken Språkets betydelse för effektivt lärande belyser Nils-Erik Nilsson (2016) hur Vygotskij utifrån sin teori anser att barn utvecklar nya kunskaper. Dessa kunskaper utvecklas på tre sätt: genom vuxnas eller vänners sociala stöd, genom lek eller genom imitation (Nilsson, 2016). Han betonar även att en god undervisning endast är meningsfull för barnet ifall den förläggs på rätt sätt, alltså att den förläggs till nivån precis ovanför elevens nuvarande nivå (Nilsson, 2016). Den sociokulturella teorin är väldigt populär i skolvärlden då den lägger vikt på språkets roll för barns tänkande och lärande (Skolverket, 2015). Teorin appliceras i skolan då eleverna i olika sociala sammanhang tar del av varandras tankar och idéer, detta kan ske både i tal och skrift. Med hjälp av andras tankar och idéer får eleverna möjlighet till att utveckla sitt eget tänkande (Nilsson, 2016).

5.3 Tolkningar av Vygotskijs teori

Roger Säljö (2000) är en svensk psykolog som likt många andra, funnit inspiration i Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Enligt Säljös tolkning av det sociokulturella

perspektivet, anser man att lärandet sker vid praktiska och kulturella situationer där man är i samspel med andra (Säljö, 2000). Säljö (2000) anser att språket är ett bra hjälpmedel som bidrar till sociala samspel och att detta i sin tur leder till att elever får bra förutsättningar för kunskapsutveckling (Säljö, 2000).

I boken Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära (1996) förklarar författaren och professorn Olga Dysthe att det är av stor vikt att eleverna är en del av en samverkan, att eleverna ingår i ett flerstämmigt klassrum, där det inte bara är lärarens röst som är hörd. Det är enligt Dysthe (1996) viktigt att eleverna får chansen att lära sig av varandra både muntligt och skriftligt (Dysthe, 1996). Dysthe (1996) anser precis som Säljö och Vygotskij att barn är väldigt sociala och att de lär sig i sociala sammanhang, vid samtal

(14)

Slutsatsen av detta kapitel är att alla dessa teorier har det sociokulturella perspektivet som grund och är därför lämpliga för vår studie. De förklarar att det är viktigt med socialt samspel då vi både blir språkligt och kognitivt utmanande och att det därmed sker en inlärningsprocess. Denna del av studien visar på att vi människor är väldigt sociala individer och att vi lär oss bäst vid kommunikation med andra.

5.4 Introduktion av skolspråk och vardagsspråk

Författarna Olvegård & Andersson Varga förklarar i sin artikel “Vardagsspråk och

skolspråk” (2017) att det finns det ett särskilt språk som används i skolan. Detta språk kan man kalla för skolspråk och det är ett språk som barn måste lära sig för att förstå

ämnesbegrepp som de bland annat kommer att träffa på i läroböckerna i skolan (Olvegård & Andersson Varga, 2017). Enligt hajer (Hajer, 2015) är det viktigt att elever kan använda skolspråket i skolan för att kunna arbeta och läsa texter som innehåller viktiga begrepp kopplade till skolämnena, för att kunna klara målen i skolan. Språket som barnen använder hemma kallas för vardagsspråket (Olvegård & Andersson Varga, 2017). Vardagsspråket är ett språk som används när olika människor har privata samtal och innehåller inte så avancerad meningsbyggnad, vilket är motsatsen till språket man använder i skolan (Olvegård & Andersson Varga, 2017). Skolspråket, även kallat för det skolrelaterade språket, är mer specialiserat på ett ämne och mer avancerat, med begrepp som är kopplade till de olika ämnena i skolan (Olvegård & Andersson Varga, 2017). Dessutom är skriften en stor del av språket i skolan då skolspråket även är ett skriftbaserat språk (Olvegård & Andersson Varga, 2017). En annan skillnad som finns mellan språken är att skolspråket är ett mer formellt språk som är mer abstrakt och opersonligt, medan det vardagliga språket ses mer som ett informellt språk som är mer konkret och personligt (Olvegård &

Andersson Varga, 2017). Alla ämnen i skolan använder sig av ett skolspråk vilket, som tidigare sagt, är specialiserat på olika ämnesbegrepp och ett språk som är relaterat till ämnena i skolan, därför kan skolspråket skilja sig åt i de olika skolämnen som finns i skolan (Olvegård & Andersson Varga, 2017).

(15)

5.5 Skolspråkets betydelse för nyanlända elever i ämnet SO

I denna del förklaras vikten av att använda ett skolspråk i SO-undervisningen för att nyanlända ska förstå undervisningen och utveckla sina kunskaper samt sitt språk. I denna del förklaras även vilka svårigheter som man kan stöta på vid inlärning av ett skolspråk som nyanländ elev.

Enligt författaren i artikeln “Utveckling av tal och skriftspråk hos andraspråkselever i skolans tidigare år” skriver Åsa Wedin (2011) att skolan är en viktig plats för många nyanlända elever, då det är en plats där eleverna får möjlighet att utveckla sitt

kunskapsrelaterade språk (Wedin, 2011). Detta gäller även elever som inte är nyanlända och som inte stöter på skolspråket utanför skolan (Wedin, 2011). I boken Språkets betydelse för effektivt lärande (Nilsson, 2016) skriver författaren att det tar minst två år för ett nyanlänt barn att lära sig ett nytt språk som är mer vardagligt och som relaterar till det som händer just här och nu. Att lära sig ett skolspråk som är specialiserat i ett ämne i skolan kan ta minst 5 år för ett nyanlänt barn (Nilsson, 2016). Ett nyanlänt barn kan i jämförelse med skolspråket utveckla sitt vardagsspråk snabbare om barnet får bruka språket i vardagen, men det kan ta flera år att utveckla ett skolspråk, enligt Olvegård & Andersson Varga (2017). När man som nyanländ anlände till landet, tidigare skolgång och ålder är några faktorer som kan påverka det språket och hur lång tid det tar att lära sig det skolrelaterade språket (Olvegård & Andersson Varga, 2017). Att kombinera kunskapsinhämtningen med att lära sig ett ett nytt språk i skolan kan gynna nyanlända elever, genom att det bidrar till språkutveckling i de olika ämnena i skolan, som exempelvis SO, menar Nilsson (2016). Olvegård & Andersson Varga (2017) hävdar däremot att det som nyanländ är viktigt att lära sig ett vardagligt språk som ett underlag för att kunna utveckla ett skolspråk samt för att kunna socialisera sig och kommunicera med andra människor, som exempelvis lärare och elever på skolan. För att klara och förstå undervisningen i skolan samt lyckas i skolan är det, enligt dem dock, viktigt att eleven kan behärska båda språken (Olvegård &

Andersson Varga, 2017).

Elever som lär sig ett nytt språk kan uppleva att ämnesundervisning i skolan är svår att hänga med i och svår att förstå, även om dessa elever klarar det vardagliga språken

(16)

språket som eleven ska lära sig, det vill säga att man inte har för hög eller för låg nivå. Wedin (2011) förklarar att om nivån på språket är för högt eller för lågt ger motsatseffekt då eleverna inte får möjlighet att utveckla sitt språk. Skolspråket i SO-undervisningen kan ses som krävande av många elever (Hajer, 2015). Ämnet SO har olika ämnesbegrepp som kan vara svåra för nyanlända elever att förstå (Hajer, 2015). Oftast uttrycks kunskapen i ämnet SO på ett abstrakt och kompakt sätt, vilket kan upplevas skrämmande och svårt som nyanländ elev (Hajer, 2015). Detta kan vara ämnesbegrepp som de möter i

SO-undervisningen relaterade till ämnet SO, som de vanligtvis inte möter i sitt vardagliga liv (Hajer, 2015). I läroböcker inom SO-ämnet får eleverna möta språkliga skillnader som ämnesbegrepp och icke-vardagliga ord samt olika typer av texter, som faktatexter (Hajer, 2015). I böckerna får eleverna även möta nya perspektiv som gör att de ser på världen på ett nytt sätt, exempelvis kan de lära sig om bristen på vatten på många platser i världen och vilka orsaker och lösningar som finns för att hantera detta problem (Hajer, 2015).

Idag finns det många skillnader på språket i samhället vilket kan påverka elevers skolgång (Hajer, 2015). Elevernas olika språkliga, sociala och kulturella bakgrunder har en påverkan på elevernas utveckling i deras skolrelaterade språk i ämnet SO, även om det inte är ett modersmål (Olvegård & Andersson Varga, 2017). En nyanländ elev som lär sig ett nytt språk kan behöva hjälp att både utveckla det vardagliga språket och skolspråket speciellt om eleven inte bott i Sverige länge (Olvegård & Andersson Varga, 2017). Om eleverna brister i sitt vardagliga språk kan det påverka utvecklingen av det mer skolrelaterade språket (Hajer, 2015). Vidare säger Hajer (2015) att det är viktigt att elever som lär sig ett nytt språk redan vid tidig ålder får det extra stöd man behöver för att kunna utveckla sitt vardagliga språk samt det skolrelaterade språket för att kunna förstå skolspråket i SO.

Slutsatsen i detta kapitel är att skolspråket har en stor betydelse för att nyanlända elever ska kunna få en förståelse för undervisningen i SO-ämnet och för att kunna behärska

ämnesbegrepp (Hajer, 2015). Att inte kunna behärska vardagsspråket som nyanländ kan försvåra utvecklingen av skolspråket (Hajer, 2015). Det är därför viktigt att eleverna har en bra grund i vardagsspråket för att kunna använda detta som stöd vid inlärningen av ett skolspråk, för att kunna förstå SO-undervisningen Olvegård & Andersson Varga, 2017).

(17)

5.6 Modersmålsundervisning som resurs för nyanlända

elever

I denna del förklaras hur modersmålsundervisningen kan användas som resurs för att underlätta inlärningen av ett skolspråk hos nyanlända elever med stöd av sitt förstaspråk. Hur modersmål i undervisningen bidrar till utvecklande språkkunskaper kommer även att belysas i denna del.

Som nyanländ elev betonar Wedin (2011) vikten av modersmålsundervisningen för de olika skolämnena, för att nyanlända elever ska få en bättre förståelse av undervisningen.

Författarna Ganuza och Hedman (2018) förklarar i sin artikel “Modersmålsundervisning, läsförståelse och betyg – modersmålsundervisningens roll för elevers skolresultat” att antalet elever som är flerspråkiga ökar i samhällets skolor. Genom att använda sitt

förstaspråk som stöd vid inlärning av ett andraspråk menar Ganuza och Hedman (2018) att språkutveckling gynnas samt förmågan att behärska det skolrelaterade språket utvecklas. Genom att använda en modersmålslärare som resurs får eleverna möjlighet att använda sina kunskaper som de lärt sig på sitt förstaspråk och använda dessa för att utveckla nya kunskaper inom sitt andraspråk, vilket underlättar utvecklingen av det skolrelaterade språket för nyanlända elever (Wedin, 2011).

Enligt författaren Maaike Hajer (2015) är modersmålsundervisningen en viktig faktor för nyanlända elevers språkutveckling. Författarna Olvegård & Andersson Varga (2017) menar att nyanlända elever kan använda modersmålsundervisning som stöd när de ska lära sig ett nytt språk, genom att använda sitt modersmål. I artikeln “Användning av språkliga resurser i studiehandledning på modersmålet” skriver författarna Rosén, Straszer & Wedin (2020) att man kan använda modersmålet för att nyanlända elever ska kunna utveckla sina ämneskunskaper i de olika skolämnena. I artikeln “The effect of creative drama on some variables related with speaking” förklarar författarna Ali Türkel och Koray Öz (2020) att användning av modersmål i undervisningen leder till utvecklade språkkunskaper då eleverna utvecklar sin förmåga att kunna tala, läsa, skriva och lyssna. Genom undervisning med användning av sitt modersmål kan nyanlända elever utveckla sin förmåga att tala på ett nytt språk vilket är en viktig utgångspunkt för att vidare kunna utveckla förmågan att skriva

(18)

således en viktig faktor för att eleverna ska kunna förstå undervisningen i skolan och använda sig av skolspråket (Türkel & Öz, 2020).

5.7 Modersmålsundervisning som resurs i

SO-undervisningen

Alla ämnen i skolan ska stödja och bidra till språkutveckling hos elever som har svenska som andraspråk och även elever som har svenska som modersmål för att eleverna ska kunna lära sig ett skolspråk samt för att, som tidigare nämnt, kunna förstå det

ämnesrelaterade språket och viktiga ämnesbegrepp i de olika skolämnena (Ganuza & Hedman, 2018). En modersmålslärare kan hjälpa elever med att förklara ämneskunskaper på elevens modersmål inom de olika ämnena i SO-undervisningen och även förklara hur man använder olika material, om eleven exempelvis aldrig gått i skolan tidigare (Rosén, Straszer & Wedin, 2020). Enligt Maaike Hajer (2015) utvecklar nyanlända elever snabbt ett vardagsspråk som är ett språk som de kan använda i dagliga sammanhang, dock kan det ta flera år för en nyanländ elev att utveckla ett skolrelaterat språk. Elever kan utveckla sina ämneskunskaper i SO-ämnet genom att komplettera undervisningen och elevens starkaste språk (Rosén, Straszer & Wedin, 2020). SO ämnet omfattar ett språk som många elever upplever som ett nytt språk och som nyanländ elev kan det vara ännu svårare att skapa en förståelse för skolspråket då språket skiljer sig från det vardagliga språket (Rosén, Straszer & Wedin, 2020).

Författarna Ganuza och Hedman (2018) förklarar att det finns ett starkt samband mellan nyanlända elevers kunskapsutveckling och språkutveckling genom

modersmålsundervisningen. Nyanläda elever får genom modersmålsundervisningen möjlighet att utveckla sina kunskaper i SO-undervisningen och sitt skolspråk genom att använda sitt modersmål för att förstå ämnesbegrepp (Hajer, 2015). På detta sätt kan nyanlända elever använda sitt förstaspråk som ett stöd för att förstå svåra begrepp och skolspråket inom ämnet SO (Hajer, 2015). Nyanlända elever kan alltså utnyttja sina kunskaper som de redan har på sitt modersmål, vilket de kan använda som stöd för att utöka sina språkkunskaper i ett nytt språk (Ganuza & Hedman, 2018). Att använda sig av personal som är flerspråkiga i skolans SO-undervisning bidrar alltså till en trygg miljö för

(19)

elever som lär sig ett nytt språk vilket leder till större språkutveckling bland nyanlända elever (Ganuza & Hedman, 2018).

Enligt Hajer (2015) är det viktigt att man som SO-lärare inte förenklar ämnesbegrepp och texter som nyanlända elever kan möta i SO-undervisningen. Detta leder till att elever som lär sig ett nytt språk inte kommer få möjligheten att uppnå målen som finns i läroplanen, då de inte kommer kunna använda de ämnesbegrepp som är en del av det ämnesrelaterade språket i ämnet SO (Hajer, 2015). Detta leder i sin tur även till minskad språkutveckling (Hajer, 2015).

5.8 Modersmålsundervisningens nackdelar för nyanlända

elever i SO-undervisningen

Rosén, Straszer & Wedin (2020) förklarar att modersmålsundervisningen även kan ha sina nackdelar. När nyanlända elever får undervisning av sin modersmålslärare i SO-ämnet kan det göra att eleven inte får lika bra undervisning av modersmålsläraren, då

modersmålsläraren kanske inte delar samma kunskaper som en lärare i ämnet SO, eftersom de flesta modersmålslärare inte har en lärarutbildning (Rosén, Straszer & Wedin, 2020). Ett annat problem som Rosén, Straszer & Wedin (2020) berättar om är att nyanlända elever känner mer trygghet i att endast använda sitt modersmål, vilket då kan leda till att det brister i utvecklingen av ett nytt språk hos eleverna. Detta kan enligt författarna Rosén, Straszer & Wedin (2020) i sin tur leda till negativa konsekvenser i nyanlända elevers språkutveckling då de inte får en rättvis undervisning då de inte får samma förutsättningar att utveckla sitt språk och sina ämneskunskaper (Rosén, Straszer & Wedin, 2020).

5.9 Andra resurser för språkutveckling

I denna del introduceras andra gynnsamma resurser för språkutveckling hos nyanlända elever, vi förklarar även varför dessa är så viktiga.

(20)

de tillsammans med andra reder ut begrepp och idéer (Nilsson, 2016). Det är därför viktigt att alla elever får chans och tillfälle till att både framföra sina åsikter och tankar men också att reagera på andras åsikter och tankar. En viktig aspekt inom detta är att läraren bör förklara för eleverna varför detta är viktigt. Vidare förklarar han att eleverna även måste få chansen att producera längre yttranden som förklarar vad de menar (Nilsson, 2016). Nilsson (2016) nämner även att Pauline Gibbons anser att inlärningseffekten blir betydligt större när eleverna uppmuntras till att själva använda sig av språket för att förtydliga sina tankar och åsikter istället för att bara sitta och lyssna (Nilsson, 2016). Vidare förklarar Nilsson (2016) att Gibbons anser att det är av stor vikt att man bör planera grupparbeten väl för nyanlända elever då detta hjälper dem att utveckla språket på ett mer effektivt sätt än vad en fråga-svarsmetod skulle göra. En annan positiv sak med att ge eleverna tillfälle till att arbete i grupp är att eleverna får en annan typ av variation, man får lyssna på andra än bara läraren (Nilsson, 2016). Genom att eleverna samtalar kring olika funderingar de har inom ett ämne underlättar det för andra att förstå fenomenet i fråga (Nilsson, 2016). På så sätt får eleverna chans att ställa frågor till varandra vilket bidrar till att samtalssituationen kommer bilda en verklig kommunikation (Nilsson, 2016). Denna syn på lärandet kan kopplas till den sociokulturella teorin där Vygotskij framför att man i samspel med andra utvecklas i sitt lärande och sina kunskaper (Vygotskij, 2005). Den proximala

utvecklingszonen har en tydlig koppling till detta synsätt då en elev med svagare

språkutveckling kan gynnas i sin utveckling med hjälp av en mer erfaren språkanvändare (Vygotskij, 2005).

5.9.2 Visuellt stöd

Ann-Katrin Swärd och Anders Karlsson nämner i boken Ett skrivutvecklande arbetssätt: att skriva med lust och glädje (2017) hur bildstöd kan hjälpa elever för vidare språkutveckling. Här menar man på att den främsta uppgiften bildstödet har är att minska belastningen för arbetsminnet och att det därmed fungerar som ett slags stöd för minnet vid användning av abstrakta begrepp (Swärd & Karlsson, 2017). Vidare förklarar Swärd & Karlsson (2017) att kunskap tar form i mötet mellan en elev och en annan elev, samt mötet mellan en lärare och en elev. Här bekräftas Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet på lärande. Swärd & Karlsson (2017) hävdar att ett bildstöd i detta sammanhang fungerar som ett slags verktyg för kunskap eller som en brygga som hjälper individer med olika språkliga

(21)

Hagberg-Persson nämner i sin avhandling Barns mångfaldiga språkresurser i mötet med skolan (2006) att bildstöd kan fungera som ett gott stöd vid interaktion mellan olika elever (Hagberg Persson, 2006).

Anna Eva Hallin förklarar i boken Förstå och arbeta med språkstörning (2019) vikten av att

använda begreppet visuellt stöd istället för begreppet bildstöd. Hallin (2019) menar på att bildstöd är ett slags visuellt stöd och att det finns fler inkluderingar i begreppet visuellt stöd. Vidare förklarar Hallin (2019) andra typer av visuella stöd såsom fotografier,

symboler, stödtecken, stödanteckningar och film, hon menar på att dessa är några exempel på visuella stöd som fungerar att använda både i klassrummet och utanför klassrummet (Hallin, 2019).

Den slutsats vi kan dra av detta kapitel är att båda dessa resurser kan kopplas till tidigare nämnda teorier med det sociokulturella perspektivet som grund, där man lär sig i sociala situationer med andra.

5.10 Sammanfattning av resultatet

I denna del presenteras en sammanfattning av resultatet vi fått i vår kunskapsöversikt. I resultatet av teorier ser vi ett tydligt samband där all forskning bygger på en gemensam faktor, att språkutveckling sker vid sociala sammanhang där man är i språklig interaktion med andra. Detta kan man koppla till grupparbete och modersmål som resurs i skolan. Att jobba i grupp tillåter eleverna att uttrycka sina åsikter och tankar samt reagera på andra elevers perspektiv. På så sätt utvecklas språket på ett mer effektivt sätt. Med hjälp av modersmålsundervisning som resurs kan nyanlända elever utveckla sitt skolspråk med hjälp av sina kunskaper inom sitt första språk. Detta gör att man som nyanländ får en mer underlättad språkutveckling då man använder sitt förstaspråk som stöd vid inlärning av ett andraspråk.

Vardagsspråket och skolspråket är väsentligt för nyanlända elevers språkutveckling. Med hjälp av vardagsspråket som grund kan eleverna stärka sin förmåga att behärska skolspråket som bland annat utgörs av ämnesbegrepp i SO-undervisningen. Genom att använda

(22)

6. Slutsats och diskussion samt analys

I denna del av studien kommer vi att presentera studiens resultat och slutsats. Vi kommer även att presentera förslag till framtida studier och analysera vårt arbete.

6.1 Slutsats

Vad säger forskning om vad som bidrar till begrepp-och språkutveckling inom SO-undervisning för nyanlända elever i årskurs 1–3?

Slutsatsen av vad forskning säger om språkutvecklingen inom SO-undervisning för nyanlända i 1–3 är att all forskning vi hittade baserades på Vygotskijs teori om det

sociokulturella perspektivet. Vi kan utifrån ett andraspråksperspektiv se att inlärningen av språk sker i form av språklig interaktion med andra. Nilsson (2016) nämner att det är gynnsamt för eleverna att arbeta i grupp då de själva får chansen att producera egna tankar och idéer istället för att bara sitta och lyssna och att det även är en bra variation för

eleverna att lyssna på varandra istället för att endast lyssna på läraren (Nilsson, 2016). Genom att låta eleverna själva producera meningar, diskutera tankar och idéer samt

experimentera med nya ord och fraser bidrar det till en språklig och kognitiv utmaning som i sin tur leder till både större språkutveckling och större kunskapsutveckling. Hajer (2015) förklarar att de samhällsorienterande ämnena kan ha vissa svåra begrepp och för att hjälpa en nyanländ elev belyser han vikten av att ha en modersmålslärare i klassrummet. Han menar på att modersmålsläraren kan sitta bredvid den nyanlända eleven för att öka elevens förståelse för ämnesinnehållet för SO-ämnena (Hajer, 2015). Detta kopplas även till den proximala utvecklingszonen som man talar om vid andraspråksforskning där man menar på att en nybörjare som i detta fall är en nyanländ elev, kan ta hjälp av en erfaren

språkanvändare som i detta fall är modersmålsläraren och att detta kommer leda till att eleven når en mer avancerad kunskapsnivå (Gibbons, 2002). Dock är det viktigt att eleven får tillräckligt med utmaning och att undervisningen förläggs till den nivå som är precis ovanför elevens nuvarande nivå (Nilsson, 2016).

6.2 Diskussion

Syftet med vår studie är att undersöka vad forskning säger om vad som bidrar till

(23)

vi hittat kan vi se att det finns många olika resurser och metoder som man som lärare kan använda i SO-undervisningen som stöd vid utveckling av ett andraspråk hos nyanlända. Det vi upptäckt i resultatet är att det är viktigt att eleverna får använda sig av skolspråket i skolan under SO-undervisningen för att de ska kunna utveckla sitt språk. Som lärare är det viktigt att man låter eleverna arbeta i grupp där eleverna får kommunicera med andra elever om olika ämnen i SO-undervisningen, vilket gör det möjligt för nyanlända elever att

utnyttja och utveckla sitt skolspråk. Enligt den ryska psykologen Vygotskij (2001) utvecklar elever sitt lärande i samspel med andra elever. Det är även viktigt att eleverna har ett vardagsspråk som de kan använda som grund när de ska lära sig ett skolspråk inom SO-ämnet. Vygotskijs (2001) ZPD-teori visar att det även är viktigt att eleverna får stöd av läraren för att kunna utveckla sitt språk, då lärare har mer erfarenhet. Att lyssna på andra elever som kommunicerar och diskuterar SO-ämnet under lektionerna kan hjälpa

nyanlända elever, då de får möjlighet att inte bara lyssna på läraren utan även lyssna på andra elever när andra elever talar. Detta bidrar till att nyanlända eleverna får en variation och får lyssna på olika ord som i sin tur bidrar till språkutveckling i det skolrelaterade språket. Att lyssna på andras idéer och tankar i SO-undervisningen kan alltså hjälpa nyanlända att behärska skolspråket och bidra till språkutveckling. Det är därför viktigt att elever får höra olika lärare prata ett skolspråk för att lära sig nya ord som eleverna själva kan använda i framtiden. Detta är något som man koppla till Vygotskijs (2001) teori som säger att imitation är en del av språkutvecklingen, då eleverna får höra nya ord som de själva sedan kan använda.

I vårt resultat har vi hittat att det finns olika sätt att stötta nyanlända elever. Ett av de stöden är ett visuellt stöd som är ett hjälpmedel som lärare kan använda vid undervisning i SO för nyanlända elever. Som nyanländ kan skolspråket och ämnesbegrepp i

SO-undervisningen upplevas som svårt då man använder sig av ett språk som skiljer sig från det vardagliga språket. Med hjälp av bilder kan man hjälpa elever att komma ihåg abstrakta ämnesbegrepp som eleverna kommer att stöta på i ämnet SO. Visuellt stöd är alltså ett bra stöd som kan hjälpa nyanlända elever att lära sig ett skolspråk som de nyanlända eleverna kommer behöva använda för att vara delaktiga i lektionerna, förstå undervisningen, samt för att kunna utveckla sitt språk.

(24)

modersmålsundervisning i SO-ämnet kan nyanlända elever ta hjälp av sitt förstaspråk för att utveckla sitt andraspråk. Resultatet visade att användningen av modersmål i SO-undervisningen ökade elevernas språkutveckling samt ämneskunskaper. Med hjälp av modersmålsundervisningen kan lärare använda sig av modersmålslärare som resurs för att hjälpa nyanlända elever med skolspråket i SO-undervisningen. Dessutom kan

modersmålsläraren hjälpa eleven att utveckla sina ämneskunskaper genom att översätta ämnesbegrepp på elevens förstaspråk, för att eleven ska kunna förstå undervisningen. Med modersmålsundervisningen kan eleven ta hjälp av sitt förstaspråk för att få en bättre förståelse för skolspråket i SO-ämnet samt för att utveckla sitt språk. En nyanländ elev får alltså använda sig av det språk som den är starkast i vilket även leder till att eleven känner sig trygg.

Fastän modersmålsundervisningen kan gynna eleven på många olika sätt visade viss forskning att det även finns nackdelar med att använda sig av modersmålsundervisning. Som SO-lärare kan modersmålsundervisning leda till att eleven inte får en lika bra

undervisning av modersmålsläraren om modersmålsläraren saknar kunskaper i ämnet SO, vilket leder till att det brister i språkutvecklingen. Om eleven får använda sitt modersmål i SO-undervisningen kan det leda till att eleven endast använder sitt förstaspråk i

modersmålsundervisningen som då leder till att eleven inte utvecklar skolspråket som finns i SO-ämnet.

6.3 Analys av vårt arbete

I vår studie tycker vi att resultatet svarar på vår frågeställning som handlar om vad forskning säger om vad som bidrar till språkutveckling inom SO-undervisning för

nyanlända elever i årskurs 1-3. Vi är även nöjda med de källor som vi hittat till arbetet och tycker att de är relevanta till vår frågeställning.

Det som brister i vår undersökning är svårigheten vi stötte på vid uppsökning av artiklar i de olika databaserna. Vi upplevde att det var svårt att hitta de vetenskapliga artiklarna som vi använt oss av, detta då många artiklar om språkutveckling hittades dock inte med SO-ämnet som grund. Detta har gjort att vi även varit tvungna att titta i vetenskapliga litterära böcker för att hitta information som vi kunnat använda i vissa delar av vår studie. För framtida studier kan man undersöka hur lärares SO-undervisning på olika skolor påverkas i relation till nyanlända elever samt vilka resurser som används på olika skolor. På så vis får

(25)

man en inblick på hur det är att vara lärare för nyanlända elever samt vilka resurser läraren har tillgång till.

(26)

7. Referenslista

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur

Ganuza, Natalia & Hedman, Christina (2018). Modersmålsundervisning, läsförståelse och betyg – modersmålsundervisningens roll för elevers skolresultat. 13:1, s. 4-22

Gibbons, Pauline (2002). Scaffolding language, scaffolding learning: teaching second language learners in the mainstream classroom. Portsmouth, NH: Heinemann

Hajer, Maaike (2015). Del 1. Introduktion: språkutvecklande arbetssätt i SO-ämnen. Läslyftet : Främja elevers lärande i SO.

Hallin, Anna Eva (2019). Förstå och arbeta med språkstörning. Första upplagans första tryckning Stockholm: Natur & kultur

Nilsson, Nils-Erik (2016). Språkets betydelse för effektivt lärande: forskningsbaserad undervisning. 1. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning

Olvegård, Lotta & Andersson Varga, Pernilla (2017). Del 2. Vardagsspråk och skolspråk. Läslyftet : Tolka och skriva text.

Rosén, Jenny, Straszer, Boglárka & Wedin, Åsa (2020). Användning av språkliga resurser i studiehandledning på modersmålet. Pedagogisk forskning i Sverige. 25:2-3, s. 26-4 Skolverket (2002) Flera språk – fler möjligheter - utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisningen. Stockholm: Skolverket (Hämtad 2020-11-29)

Skolverket (2012) Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. 2. Stockholm: Skolverket (2020-12-02)

Skolverket (2015). Introduktion till ett språkutvecklande arbetssätt i SO- ämnen. Stockholm: Skolverket (Hämtad 2020-11-25)

Skolverket (2020). Undervisa nyanlända elever. Stockholm: Skolverket (Hämtad 2020-11-24)

(27)

Sverige. Utredningen om migrationsmottagandet 2015 (2017). Att ta emot människor på flykt: Sverige hösten 2015. Stockholm: Wolters Kluwer. Tillgänglig på Internet:

http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2017/03/sou-201712/

Swärd, Ann-Katrin & Karlsson, Anders (2017). Ett skrivutvecklande arbetssätt: att skriva med lust och glädje. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Turkel, A. and Oz, K. (2020) ‘The Effect of Creative Drama on Some Variables Related with Speaking’, International Online Journal of Primary Education, 9(1), pp. 45–62. Available at:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1258507&login.asp&site=eho st-live&scope=site (Accessed: 8 December 2020).

Vygotskij, Lev (2005). Tänkande och språk. Enskede: TPB

Wedin, Åsa (2011). Utveckling av tal och skriftspråk hos andraspråkselever i skolans tidigare år. Didaktisk Tidskrift. 20:2, s. 95-118

References

Related documents

undervisningen genomförs samt hur hinder och möjligheter beskrivs för de nyanländas läs- och skrivutveckling i inkluderad klassrumsundervisning. Arbetet syftar även till att

Det är viktigt att alla nyinflyttade elever får undervisning i hemspråk (som idag heter modersmål) och studiehandling. Speciellt avgörande är det sistnämnda. Undervisningen på

While the work of other teachers can be described as planning, implementing, and following up on classroom teaching, the work of VET teachers consists of planning

Dels skulle det- samma lätt kunna medföra, att en hel del arbetare, som i och för sig vore fullt kvalificerade för uppgiften, skulle bliva ställda utanför och

The head of the Syndicat Intercom- munal du Val-de-Seine, in charge of the urban renovation project, and the local development manager from the municipality of Les Mureaux

The goal of this thesis is to survey various available sensor systems for positioning, tracking users location in the physical environment such as ultrasonic and beacon systems...

Det krävs också att alla lärare som undervisar de nyanlända eleverna har kompetens i att arbeta språk- och kunskapsutvecklande samt tid för att kunna anpassa undervisningen

Mycket i det entreprenöriella är medfött, vissa förmågor kan tränas upp Arbetar med föreläsningar och grupparbeten Ett entreprenöriellt lärande kan vara tungt både för lärare