”Jag tycker domma tre låter fint” Barns perspektiv på sång i förskolan

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

”Jag tycker domma tre låter fint”

Barns perspektiv på sång i förskolan

”I think these three sounds nice”

Childrens perspective on songs in Preeschool

Linnea Schildt

Tove Justesen

Förskollärarexamen, musikprofil 210 hp Datum för slutseminarium: 2019-06-03

Examinator: Camilla Löf Handledare: Ylva Holmberg

2

Förord

I flera veckor har vi varje dag träffats för att tillsammans diskutera, reflektera, skriva och stressa upp oss över vår studie och vårt arbete. Efter mycket skratt, vridande och vändande samt ett stort antal omeletter och koppar kaffe börjar vi äntligen se ljuset i tunneln. Det har varit ett tufft men givande arbete att få ha gått djupare och komma närmare barnens perspektiv vilket de med stor glädje och positivitet har uttryckt för oss. Vi vill därför tacka de barn som har deltagit i vår studie och bidragit med så mycket tankar och åsikter kring sång. Vi vill även tacka vår fantastiska handledare Ylva Holmberg som ständigt inspirerat oss och varit ett fantastiskt stöd under dessa veckor.

3

Abstract

Vi har erfarit att barn kritiserat val av sånger i förskolan och att de uttryckt ett ointresse för några av de traditionella sångerna. Barnens perspektiv är både utifrån förskolans läroplan och tidigare forskning viktigt att utgå ifrån och ta i beaktande. Dock är barnens perspektiv kring musik och sång sällan i fokus bland den tidigare forskningen. Syftet med denna studie är att utifrån ett musikdidaktiskt perspektiv, undersöka och analysera barns uppfattningar om reproducerade sånger och av barnen producerade sånger samt eventuellt samband mellan dessa. Det teoretiska perspektivet är, som det framkommer i syftet, ett musikdidaktiskt perspektiv vilket både rymmer det musikaliska och det didaktiska innehållet. Studien utgår från kvalitativ metod och genomförs med nio barn från en förskola. Barnen får uttrycka sina perspektiv kring sång och sången i förskolan genom samtal men även genom producerande av nya sånger. Resultatet och analysen visar att barnen lyssnar in och värderar olika ljudintryck och att olika delar i en sång har betydelse för dem. Olika innehåll och teman, som djur, fantasifullhet, framträdande, rim, spännande och ”förbjudna” ord, framkommer också som mer intressant eller viktigt. Barnen väver även in mycket reproducerande fenomen i det de själva producerar, ofta i form av karaktärer och personer men även färdiga rytmer.

Nyckelord: Barns intresse, barns perspektiv, förskola, musik, producera, reproducera, sång

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5

2. Tidigare forskning ... 7

2.1 Sång i förskolan ... 7

2.2 Barns egna sångskapande ... 8

2.3 Barns intresse och perspektiv på musik i förskola ... 9

3. Teori ... 11

3.1 Allmän didaktik ... 11

3.2 Musikdidaktik ... 12

4. Metod ... 14

4.1 Metodval ... 14

4.1.1 Observationer och intervjuer ... 14

4.2 Urval ... 15 4.3 Genomförande ... 15 4.3.1 Samtal ... 16 4.3.2 Skapande av musik ... 16 4.4 Etiska överväganden ... 17 4.5 Analysmetod ... 17

5. Analys och resultat ... 19

5.1 Sånger som erbjuds i förskolans verksamhet ... 19

5.2 Barnens tal om... ... 20

5.2.1 Barnens uttalade sångrepertoar ... 20

5.2.2 Barnens tal om förutsättningarna ... 21

5.2.3 Barnens tal om framförande ... 22

5.3 Musikaliska aspekter som synliggörs utifrån barnens uttryck ... 24

5.3.1 Text ... 24

5.3.2 Musikaliska grundelement ... 27

6. Diskussion ... 32

Referenser: ... 37

5

1. Inledning

Under ett par tidigare musikaktiviteter vi planerat och genomfört med barn i förskolan har några av barnen kommenterat och kritiserat sångvalen som gjorts. Barnen har uttryckt att sånger varit tråkiga varpå några har velat lämna aktiviteten och några har uttryckt egna förslag på vad de vill sjunga. Vi har även under andra sångstunder i förskolor, när vi själva inte drivit och planerat, upplevt att vissa barn är kritiska mot några sånger. Sångerna som kritiserats vid dessa olika tillfällena har rört sig inom den mer traditionella sångrepertoaren med klassiska barnsånger. Barnen har vid dessa tillfällen tydligt visat att intresset saknades för några av sångerna som var planerade för musikstunderna.

Holmberg (2012a) lyfter hur pedagoger ofta värnar mer om de äldre traditionella sångerna än nygjorda och att förskolans sångrepertoar är väldigt begränsad med några få sånger som reproduceras. Det är sånger som dessa som barn för oss har uttryckt ett missnöje kring medan till exempel nyare sånger skrivna av pedagogerna inte har fått samma respons. Dock nämner Holmberg (2012b) även att den sångrepertoar, innehållandes de mer traditionella sångerna, även kan vara en trygghet för barnen.

Läroplan för förskolan skriver fram att ”De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten” (SKOLFS 16:1998, s.12). Barnens intresse är därför en viktig grund och det nämns ett flertal gånger i läroplanen vilket ger en bild av hur viktigt det är i förskolans verksamhet. Denac (2008) lyfter i sin studie att det är viktigt att musikaktiviteter grundas i barns intresse då det ger barnen ett mer positivt förhållningssätt till musiken vilket leder till ett större aktörskap under musikaktiviteterna.

Utifrån kartläggning av tidigare forskning kring barns perspektiv på sång framkommer barns perspektiv en aning men är sällan i fokus. Då barnens intresse är en viktig utgångspunkt i förskolan och för undervisningen behöver deras perspektiv och vad de finner meningsfullt förstås. Barnens röster behövs för att göra fler verksamma inom förskolan medvetna och involverade kring barns delaktighet kring sång i förskolan. Då barn för oss uttryckt att till exempel sången ”Bä bä vita lamm” inte är särskilt rolig men istället själva introducerat till ”Bä bä vita lamm gick på restaurang” kan kanske olika innehåll i en sång, som text, melodi eller form, spela roll för hur barnen ser och uppfattar

6

den. Därför vill vi med denna studie låta barnens eget perspektiv på sång få hamna i fokus vilket leder till studiens syfte:

Syftet är att, utifrån ett musikdidaktiskt perspektiv, undersöka och analysera barns uppfattningar om reproducerade sånger och av barnen producerade sånger samt eventuella samband mellan dessa. Ur syftet växer följande frågor fram:

• Vilka sånger erbjuds barnen att sjunga i förskolan? • Vilka sånger nämner barnen finns i förskolans repertoar?

• Vilka aspekter synliggörs i de reproducerade och egenproducerade sångerna utifrån text och musikaliska grundelement?

7

2. Tidigare forskning

Med utgångspunkt i studiens syfte, att utifrån ett musikdidaktiskt perspektiv undersöka och analysera barns uppfattningar om reproducerade sånger och av barnen producerade sånger samt eventuellt samband mellan dessa, har processen att söka tidigare forskning kring liknande studier utgått dels från databaserna ERIC via EBESCO, libsearch och SwePub. Sökningarna har utgått från följande nyckelord: Child*, barn*, Preschool, Kindergarten, Early childhood education, förskola, Music, musik, Music eduaction, influence, impact, agency, perspective, perspektiv. Sökningar med dessa nyckelord i olika kombinationer har dock inte resulterat i många studier som syftar på barns perspektiv. En studie av Denac (2008) belyser barnens intresse och perspektiv i musik och musikskapande. Andra studier har andra fokusområden inom forskningsfältet men tar emellanåt upp några få aspekter kopplat till barns perspektiv. I detta kapitel presenteras därför en bredare bakgrund med nedslag i forskning kring sång och musik i förskolan. Först presenteras tidigare forskning kring sången i förskolan följt av forskning kring barns egna sångskapande och slutligen forskning kring barns intresse och perspektiv på musik i förskola.

2.1 Sång i förskolan

Still (2011) har genomfört en studie med fokus på att undersöka planerade musikaktiviteter i förskolan utifrån fyra olika aspekter: barnvisors texter, melodier, musikens grundelement samt instrumentanvändning. Studien genomfördes med 90 barn på sju olika småbarnsavdelningar. Barnen var i åldrarna elva månader till tre år och studien dokumenterades med hjälp av videoinspelningar. Analysen av barnvisornas texter och instrumentanvändning byggde både på pedagogernas undervisning och förmedling samt barnens uttryck i stunden. Studiens resultat visar att musiken fungerar som ett medel för att nå andra kunskaper snarare än för ett mål att utveckla ett kunnande inom musik. I resultatet framkommer det att sång är den aktivitet som framträder starkast i de vuxenledda musikaktiviteterna. Innehållet i musikaktiviteterna påverkas av pedagogerna och består till största delen av reproduktion av sånger valda av vuxna, vilka är av äldre tradition som bidrar till att förmedla ett kulturarv. Studien visade även att barnen i undersökningen inspirerades av barnvisornas texter men också att några barn gärna påpekar sambanden mellan sånger, rörelselekar och bilder som också använts vid

8

musikaktiviteterna. Resultatet visar även att barnen påpekar att barnvisornas texter ibland skiljer sig från verkligheten och ställer frågor om texterna.

Ehrlin (2012) har gjort en studie med syftet att undersöka och lyfta fram musikens funktion och plats i musikförskolors pedagogiska verksamhet. Studien tar sin utgångspunkt i pedagogernas förhållningssätt gällande deras egen musikalitet och musikens roll inom verksamheten samt musikens betydelse för språkutvecklingen. Studien utfördes på två musikförskolor och en Reggio Emilia-inspirerad förskola genom intervjuer med pedagoger och observationer av musikstunder. Resultatet visar att trots att förskolorna som undersökts var titulerade musikförskolor användes inte musik som mål utan musikens roll var att bidra till en gemenskap i barngruppen samt att gynna språkutvecklingen. Musikaktiviteterna var utformade på ett sådant sätt att det kräver stillasittande och lyssnande av barnen. Aktiviteterna är även väldigt styrda av pedagogerna och barnens utrymme för handling och kommunikation var begränsad under tiden. Ehrlin skriver även att många pedagoger känner att de inte har tillräckligt med kompetens för att arbeta med musik i förskolan vilket gör att musiken som mål uteblir från verksamheten.

Holmberg (2014) har genomfört en studie med fokus på musikstunders didaktik vilket har genomförts med videoobservationer på tre förskolor. I studien lyfts det att sången är den mest förekommande aktiviteten i musikstunderna på förskolorna och sångerna är huvudsakligen av reproducerande karaktär. Holmberg beskriver hur sånger används på olika sätt i förskolorna, som till exempel start och slut vid samlingar, men beskriver även att musik används som både mål och medel. Det framkommer i studien att de vanligare taktarterna i sångerna som sjungs är 2/4-takt och 4/4-takt och att 3/4-takt förekommer mer sällan. Variationen är därför inte särskilt stor. Holmberg beskriver även att de flesta sånger går i dur och refererar till Nielsens (2006) tidigare beskrivning av dur-syndromet bland klassiska barnvisor.

2.2 Barns egna sångskapande

Sundin (1978) har genomfört en kvalitativ studie med fokus på hur musikskapande förekommer bland förskolebarn. Studien genomfördes med fyraåringar på tre förskolor. Sundin beskriver själv hur hans studie inte fokuserar enbart på musiken som isolerad utan

9

musik i relation till barnens miljö vilket skiljer studien från tidigare studier om barn och musik. Studien har genomförts med observation som metod och Sundin har dels observerat hur och vad barnen sjunger och klassificerat sångerna i olika kategorier. Utifrån detta har Sundin analyserat barnens röstomfång och gjort en melodisk analys av de sånger barnen själva fått producera. I producerandet av de nya sångerna låg fokus på melodin och barnen fick fritt skapa melodi utifrån tre olika teman för text. Bland resultaten för studien framkom att barn utgår från intryck av reproducerade sånger i deras producerande av nya egna sånger. Det framkommer också att barns egna sånger ofta innehåller mycket varierande terser samt även ofta sekunder.

Nilsson (2002) har gjort en studie med fokus på barns eget musikskapande med digitala verktyg. Studien genomfördes med skolbarn i åldern ca sju till åtta år. Barnen fick under studien bland annat utforska ljud på syntar som de själva skulle tycka passa till olika teman. De fick även höra redan skapad musik som var relaterad till de teman barnen skulle producera utifrån. I processen förekommer det olika fenomen vilka beskrivs vara datorn, synten, fantasier, känslor, spelandet, musiken och uppgiften. Barnen beskrivs i process skifta fokus mellan dessa olika fenomen. Nilsson lyfter att han ser kreativitet som något alla kan utöva i sin vardag och som inte måste sträva efter något nytt.

2.3 Barns intresse och perspektiv på musik i förskola

Denac (2008) har utfört en studie med både kvalitativa och kvantitativa inslag som genomförts med fem till sexåringar och förskollärare från olika förskolor. Studien syftar på att undersöka vilka musikaktiviteter som är representerade i undervisningen samt både barnens och förskollärarnas preferenser av musikaktiviteter. Förskollärarna har fått fylla i enkäter om vilka musikaktiviteter som de gör och har gjort i sin barngrupp och vilka musikaktiviteter de föredrar. Barnen har intervjuats och fått svara på vilka musikaktiviteter de har störst intresse för medan vårdnadshavarna har fått fylla i enkäter om deras barns musikaktivitets-preferenser i hemmet. Studien visar att förskollärarnas intresse i musikaktiviteter främst är att sjunga, lyssna på musik samt spela instrument. Barnens främsta intressen av musikaktiviteter speglar delvis förskollärarnas och de föredrar att sjunga, röra sig till musik samt spela instrument. Dock visar även studien att när barnen blev frågade om de gillar specifika musikaktiviteter, som att sjunga, spela, producera nya sånger med mera, uttrycker barnen att de gillar de flesta av dessa

10

aktiviteter. Resultatet visar även att barnen uttrycker en preferens för populärmusiken medan de inte uttrycker mycket intresse för klassisk musik och folksånger.

Wassrin (2016) har gjort tre studier där hon utforskar ett sätt att möjliggöra barns delaktighet och inflytande genom en alternativ musikpraktik. Wassrin skriver om att forskning om barns delaktighet i förskolan generellt är väldigt liten och att det då även gäller musikaktiviteter. Avhandlingen tar även sin utgångspunkt i forskning om barns underordnade ställning i relation till vuxna. I avhandlingen för de tre studierna lyfts det att tankar som relationen barn – vuxen, vad som räknas som musik och barnmusik samt hur barn lär har utmanats.

Sammanfattningsvis finns det en del forskning kring musik och barn. Denna forskning fokuserar främst på musikstunder, hur de planeras och genomförs samt musikens funktion. Ett par studier riktar sig mot barnens eget producerande och musikskapande. En del forskning lyfter barns aktörskap och intresse kring musik i förskolan men endast Denac (2008) har fokus på barnens intresse och vilka musikaktiviteter barnen föredrar. Även om barnens perspektiv ibland lyfts fram så är det sällan i fokus och barnens tankar och åsikter saknas därför. Föreliggande studie kan därför bidra med en relevant pusselbit inom det forskningsfältet och lyfta fram och undersöka barns perspektiv så att barnens röster ska få en plats och höras.

11

3. Teori

Studien bygger på ett musikdidaktiskt perspektiv utifrån Nielsens (1998) beskrivning. Detta kapitel berör först allmändidaktik, som utgör en grund för musikdidaktik, och övergår sedan till att beskriva musikdidaktik och innefattande begrepp.

3.1 Allmän didaktik

Nielsen (1998) beskriver didaktiken och dess större framväxt och betydelse från mitten av 1900-talet. Jank och Meyer (2015) skriver hur olika förgreningar på den didaktiska teorin har utvecklats. Författarna berättar att didaktiken genom dessa förgreningar blev mer känd och etablerad och idag beskrivs didaktiken som ett samlingsbegrepp för undervisning och att lära ut. Bland de som utvecklat och skrivit fram förgreningar finns Wolfgang Klafki (2005) som utvecklat bildningsteorin. Nielsen (1998) beskriver att musikdidaktiken har rötter i Klafkis tyska pedagogiska tradition.

Den allmänna didaktiken kan enligt Nielsen (1998) delas i två delar. Den relativt snäva som har fokus på innehåll och mål och lyfter frågorna vad, innehållet och målet, och varför, undervisningens grund och ändamål. Den andra delen, den specifika, har fokus på undervisningens metod och medel som lyfter frågorna hur, metoden för undervisningen, med vad, undervisningens medel och var, undervisningens plats. Den snäva och den specifika delen har dock frågan vem gemensamt, denna fråga ses dock på olika sätt inom de olika delarna. Inom det snäva talas det om “elevförutsättningar”, det vill säga frågan om val av innehåll utifrån elevernas förutsättningar. Inom det specifika talas det istället om eleven som aktivt medbestämmande där eleverna får påverka innehåll och metod. Vid didaktisk planering menar Nielsen (1998) att det är viktigt att tänka på innehåll och metod som separata delar. Sång kan vara en hjälpsam metod och medel för ett annat ämnesmål men sång kan också bli ett mål i sig inom didaktiken. Det kan fungera som både och, vilket innebär att vilken funktion musiken har beror på lärarens intention och didaktiska planering.

12

3.2 Musikdidaktik

Nielsen (1998) talar om tre fundament som undervisningsämnet musik vilar på. Dessa benämns som det konstfackliga, det hantverksmässiga och det musikvetenskapliga. Det konstfackliga och hantverksmässiga rymmer Nielsen inom vad som kallas Ars-dimensionen. Denna dimension bygger på sinnesintryck som musiken ger och bottnar i det praktiska. Ars-dimensionen är alltså inte verbalt språkligt beroende. Nielsen (ibid) hävdar till och med att musik inte kan översättas till verbalt språk utan språket bara kan belysa aspekter i musiken och därmed ge större tydlighet och medvetenhet. Detta beskrivs som en viktig aspekt i förhållande till den praktiska musiken när det talas om undervisning vilket Nielsen beskriver genom det tredje fundamentet, musikvetenskap, som han även rymmer under scienta-dimensionen. Dessa trycker alltså på begreppen och att skapa sig en medvetenhet utifrån vad sinnesintrycken ger genom musiken.

Inom musiken betonar Nielsen (1998) fem aktivitetskategorier. Dessa kategorier är reproduktion, produktion, perception, interpretation och reflektion. Tillsammans ryms de inom både Ars-dimensionen och scienta-dimensionen och Nielsen beskriver och förklarar begreppen och kategorierna på följande sätt:

• Reproduktion: Att återskapa redan befintlig musik genom att sjunga eller spela och ryms därför inom ars-dimensionen. För att det ska klassificeras som reproduktion krävs det att musiken redan är skapad och har framförts tidigare.

• Produktion: Att skapa ny musik genom att komponera, arrangera eller improvisera. Även denna kategori ryms inom ars-dimensionen.

• Perception: Syftar till intagandet och mottagandet av det producerade och reproducerade och att lyssna in ljudintryck. Perception kan som kategori inte ses som isolerad från de resterande kategorierna då det är svårt att inte lyssna på musiken. Vid produktion och reproduktion används perceptionen, lyssnandet, för att lyssna på möjligheter, likheter eller olikheter för vad som vill uppnås.

• Interpretation: Att analysera och tolka musik. Detta kan ske dels genom en musikalisk tolkning genom att reproducera musik, vilket då ryms inom ars-dimensionen. Det kan även ske genom en verbal tolkning som istället syftar på

13

scienta-dimensionen och musikvetenskapen. Interpretationen beskrivs ofta ske i samband med en eller flera av de andra kategorierna och står sällan för sig själv.

• Reflektion: Att reflekterande undersöka och sätta musiken i ett perspektiv och sammanhang, till exempel historiskt eller sociologiskt. Reflektion är starkt kopplat till det verbala språket och de musikvetenskapliga begreppen. Kategorin faller därför inom scienta-dimensionen.

Nielsen (1998) menar att de fem kategorierna är ett sätt att bekanta sig med musik och att det sker genom att befinna sig i en av dessa. Det går även att använda flera kategorier och skifta mellan olika. Kategorierna innehåller alla olika delfunktioner men beskrivs samtidigt hänga samman. Aktivitetskategorierna kommer i analysen för studien användas som teoretiska begrepp. Även de didaktiska begreppen, beskrivna under 3.1 allmän didaktik, kommer att användas i analysen.

14

4. Metod

Detta kapitel berör föreliggande studies val av metod. Vidare beskrivs de urval som gjorts samt genomförandet av studien. Slutligen beskrivs aspekter kring studiens trovärdighet samt de forskningsetiska överväganden som gjorts för föreliggande studie.

4.1 Metodval

Studien utgår från en kvalitativ metod för att, som Alvehus (2013) beskriver, få en djupare förståelse av barnens perspektiv och ta oss vidare från “vad” till “hur” och “varför”. Därför är den kvalitativa metoden lämplig för denna studie. Kvalitativ metod har dock generellt inte lika hög trovärdighet som kvantitativa metoder (Larsen 2009). Då föreliggande studie undersöker barns perspektiv är resultaten inte mätbara i den form som siffror i en kvantitativ studie. Personers tankar och perspektiv är också individuella och skiftande. Larsen (2009) menar dock samtidigt att det med en kvalitativ undersökning är lättare att säkerställa god validitet genom möjligheten att ställa vidare frågor och därmed möjliggöra en bredare och djupare bild.

Metoden och genomförandet kan gå att återskapa men då det handlar om individers perspektiv kan resultaten skilja sig. Barns eget perspektiv är även svårt att helt närma sig och förstå vid forskning med barn vilket Johansson (2011) beskriver. Det är dock möjligt att närma sig barns perspektiv genom att försöka skapa sig en så stor bild som möjligt av situationer och ha en öppenhet vid tolkning.

Då vi med denna studie vill lyfta blicken mot barnens perspektiv lutar detta arbete en aning mot ett utvecklingsarbete då barnens perspektiv ofta inte är i fokus. Utvecklingsarbete syftar till att utveckla ett behov som finns inom verksamheten (Eriksson 1990) och vi upplever att det generellt finns ett behov av att lyfta fram barnens perspektiv. Vi gör dock inte något anspråk på ett utvecklingsarbete i sin fullständighet då arbetet inte har skett i samarbete med verksamheten studien genomförts på, vilket är ett kriterium för ett utvecklingsarbete (Eriksson 1990).

4.1.1 Observationer och intervjuer

Larsen (2009) menar att det är viktigt att anpassa sin metod till människorna som studeras och vad de har för eventuella styrkor och svagheter. Eftersom denna studie syftar på att

15

undersöka barns perspektiv och uppfattningar behöver vår metod vara anpassad till barnens egenskaper. Sundin (1978) lyfter att barn kan ha svårt för att verbalt uttrycka sig och beskriva, bland annat om musik. Sundin lyfter då istället observationer och en analys av barnens reaktioner som en användbar metod. Johansson (2013) lyfter deltagande observationer och uttrycker att de ger en sannare bild än intervjuer. Alvehus (2013) menar dock att intervjuer som metod inom det kvalitativa är nödvändigt för att ta reda på hur människor tänker och känner.

Utifrån Larsens (2009), Sundins (1978), Johanssons (2013) och Alvehus (2013) aspekter kring metoder och att anpassa forskning har föreliggande studie använt och kombinerat både observationer av barn och intervjuer i form av samtal med barn som metoder för att närma oss deras perspektiv. Larsen (2009) menar att det är viktigt att göra minnesanteckningar för att få med så många detaljer och för att få en så tydlig bild som möjligt. För att minska risken att missa saker som sägs och händer har vi i så stor mån som möjligt antecknat båda två samtidigt.

4.2 Urval

Studien har genomförts med barn i fyra- till fem-års åldern på en förskola i södra Sverige. Val av ålder var dels utifrån vår egna upplevelse att det främst är barn i denna åldern som uttryckt störst missnöje över sångval och de traditionella sångerna samt att barn i denna ålder troligtvis har lättare att uttrycka sig verbalt under samtalen. Totalt var nio barn delaktiga i studien och detta var utifrån vilka av vårdnadshavarna och barnen som gav samtycke. Två förskollärare från samma förskola intervjuades också där frågan om vilka sånger som sjungs i verksamheten ställdes. Detta för att kunna jämföra med barnens uttryck och därmed kunna förstå barnens perspektiv bättre. En av förskollärarna valde även att kort beskriva hur de ibland använder sång i förskolan. Då barnens perspektiv är i fokus i denna studie, och inte förskollärarnas, beskrivs inte denna intervju ytterligare under rubriken ”genomförande”.

4.3 Genomförande

Intervjuerna, producerandet och observationerna genomfördes på en förskola totalt under 11 tillfällen. Barnen deltog i grupper om cirka fyra men antalet varierade några gånger då alla barn inte alltid var närvarande på förskolan. Valet att dela barnen i grupper om cirka

16

fyra var utifrån att de skulle få ett större utrymme att få komma till tals. Även en tidsaspekt fanns i detta val då barnen inte skulle behöva sitta still eller behöva vara ifrån verksamheten och deras fria lek för länge. Förskolan hade ingen specifikt bra miljö för samtal då alla rum hade mer eller mindre distraherande material. Samtidigt var målet att miljön skulle vara bekant och trygg för barnen då en ny miljö skulle kunna vara lika distraherande. Förskolans vardagliga verksamhet har även pågått under tiden vilket vi har behövt ta hänsyn till och valt tid och rum därefter.

För att möjliggöra så stort deltagande som möjligt av barnen valde vi att ibland under intervjuer eller producerande följa det ickelinjära och barnen. Deras tankar som kanske inte gick i linje med frågorna fick ibland ta fokus en stund och vi följde dem innan vi återgick till frågorna och planen. Därför blev de olika tillfällena vi samtalade och producerade ibland väldigt olika och därför svåra att grundligt beskriva. Genomförande av samtalen, producerandet och observationerna beskrivs därför utifrån vad vi planerat och inte utifrån hur varje situation såg ut. Genomförandet av de olika metoderna beskrivs nedan var för sig. Under själva utförandet har metoderna både utförts parallellt, i följd och separerat beroende på situationen och barnen. Observationer har dock skett kontinuerligt varje gång parallellt med samtal och producerande som komplement för vad de verbalt uttrycker.

4.3.1 Samtal

Vid samtalen med barnen ställdes det framför allt frågor om vilka sånger som finns i förskolans sångrepertoar och vad de tyckte om dessa. Vi ställde även frågor om de har sångstunder i förskolan, när, hur, var de sjunger samt om vem som bestämmer sånger och om de får påverka sångvalen. Frågorna har ställts på olika sätt för att genom olika vägar komma åt och förstå barnens perspektiv på sångrepetoaren i förskolan, exempelvis vad de sjunger, hur de sjunger och om de har sångsamlingar.

4.3.2 Skapande av musik

Utifrån att barn uttryckt missnöje för traditionella reproducerade sånger och då det inte produceras så mycket musik och sånger med barn i förskolan har vi utöver intervjuer och observationer låtit barnen producera sånger. Producerandet valdes för att få ytterligare en förståelse för barnens perspektiv om sångers meningsfullhet. Barnen har i så stor mån som möjligt själva producerat, skapat och påverkat sångerna. Under producerandet har vi

17

suttit i en ring på golvet. Barnen fick egentligen leda dessa stunder och det enda planerade direktiv var att de skulle göra en sång.

De har vid några av tillfällena fått använda teknik i form av iPad och Garage Band- appen, för att öppna upp för inspiration genom ett instrumentalt och digitalt skapande men även som komplement till det verbala. Barnen fick turas om att trycka och spela in men hade dock möjlighet att samspela och hjälpa varandra under tiden då de skulle skapa en gemensam sång. Barnen fick även vissa tillfällen producera sånger utan iPad. Oavsett teknik eller ej har vi antecknat de förslagen och tankarna barnen uttryckt för att dels kunna spara men även för att kunna återge för barnen under stunden.

Vid producerandet har barnen dock stundvis behövt stöd där vi har hjälpt och guidat dem. Dock har vi vid dessa tillfällen försökt att inte styra för mycket utan lyssnat in barnen. Vi har bland annat varit ett stöd för att ge alla barn utrymme i producerandet när vissa har hamnat mer i bakgrunden eller inte lyssnats på lika mycket.

4.4 Etiska överväganden

Studien genomförs utifrån Vetenskapsrådets (2002) etiska principer. Dessa innefattar dels informationskravet och samtyckeskravet och både vårdnadshavare och barnen är underrättade om studien och har fått ge samtycke. Vårdnadshavarna har fått välja att skriva under en samtyckesblankett, där information kring studien och de etiska principerna är framskrivna, för sina barns deltagande men även barnen själva har varje gång tillfrågats och fått välja att delta eller ej. Både vårdnadshavare och barn har även rätt att avbryta sitt deltagande vilket de informerats om. Vetenskapsrådets etiska principer innefattar även konfidentialitetskravet och nyttjandekravet och barnens namn har därför fingerats och barn och vårdnadshavare har informerats om att allt material endast används för denna studie och ingenting annat.

4.5 Analysmetod

Analysen av insamlad data utgår, förutom med hjälp av det musikdidaktiska perspektivet, från en innehållsanalys. Larsen (2009) menar att innehållsanalys används för att finna mönster och samband, vilket denna studie syftar på. Analysmetoden styr analysen utifrån en viss arbetsgång. Denna börjar i att koda, klassificera och kategorisera det insamlade

18

materialet för att utifrån kategorierna finna sambanden. Här möter innehållsanalysen, och kategorierna som framkommit, det musikdidaktiska perspektivet som drar nytta av kategorierna och sedan går djupare i innehållet med hjälp av de teoretiska begreppen ur musikdidaktiken. Innehållsanalysen används för den insamlade empirin i form av samtal, producerande och observationer. Den används även för att få en inblick i de olika reproducerade och producerade sångernas innehåll utifrån text och de musikaliska grundelementen, melodi, form, rytm, puls, och dynamik, som kategorier (se bilaga 1).

19

5. Analys och resultat

Detta kapitel berör analysen av observationer, samtal med barnen samt de reproducerade och av barnen producerade sångerna. Kapitlet lyfter först vilka sånger som erbjuds i förskolans verksamhet likt en bakgrund utifrån intervjuer av förskollärare för att sedan kunna använda detta för att närma oss barnens perspektiv bättre när kapitlet går vidare till ”barnens tal om”. Därefter analyseras de reproducerade och de av barnen producerade sångerna utifrån innehåll i form av text och musikaliska grundelement samt utifrån barnens verbala och kroppsliga uttryck.

5.1 Sånger som erbjuds i förskolans verksamhet

Utifrån vad som sjungs i förskolan beskriver förskollärarna en varierande sångrepertoar som beror på tillfälle och vem som leder sången. Den sångrepertoar som förskollärarna uttrycker finns och erbjuds i denna förskolas verksamhet är:

Vi bygger en maskin / Namnsången / Var bor du lilla råtta / Krokodilen i bilen / Färgsången (röd röd röd är mössan på mitt huvud) / Pippi Långstrump / Goliat / Idas sommarvisa / Frö-sången (sång skapad av förskollärare på förskolan) / Gråsugge-sången (sång skapad av förskollärare på förskolan) / Pant-Gråsugge-sången (sång skapad av student på förskolan) / Det är kallt och ruskigt väder / Björnen sover / Sånger ur “Pojkaktiga sånger” / Den cyklande elefanten / Spela trumma / Leopard-sången (sång skriven av barnen och student på förskolan)

Sången i förskolans verksamhet beskrivs, utav förskollärarna, oftast användas som medel, till exempel som startpunkt vid samlingar. “Frö-sången” och “Gråsugge-sången” är producerade av en av förskollärarna utifrån kända melodier och är skapade utifrån vad barngruppen har arbetat med i sina gruppsamlingar. Melodin till “Gråsugge-sången” beskrivs komma från vad barnen själva spontant har sjungit eller nynnat på i förskolan. Det uttrycks även att barnen vid vissa sångstunder får önska sånger.

Sången i verksamheten beskrivs inte bara som sång i sig själv utan det fokuseras under sångstunder även på lekfullhet och närvaro. Samma sånger kan då sjungas på olika sätt. Detta beskrivs av en förskollärare som även beskriver en tanke om att barnen vill ha olika grejer. Samma förskollärare uttrycker även att sången “Det är kallt och ruskigt väder” är

20

en sång barnen vill göra hela tiden men att “Krokodilen i bilen”, som också beskrivs finns i sångrepertoaren, är en sång som inget barn vill höra.

Sammanfattningsvis uttrycker förskollärarna att det finns en delvis varierande sångrepertoar med både traditionella sånger men också av förskollärarna producerade sånger. Sång används främst som ett medel men de uttrycker även att barnen har möjlighet att få välja sånger samt målar upp vissa av sångtillfällena som lekfulla med fokus på närvaro och känsla.

5.2 Barnens tal om...

Denna del berör barnens tal om vad de sjunger i förskolan, hur sångerna sjungs i förskolan samt aspekter om hur barnen anser att sångerna bör sjungas och framföras.

5.2.1 Barnens uttalade sångrepertoar

Vi sitter med några barn i en ring i ett av förskolans rum och vi pratar om sångerna som de sjunger i förskolan

Elin: Jag och Idun sjöng “modiga” (Goliat)

Elin börjar sjunga på refrängen ur sången och Idun och Rut hakar på.

Elin: Den här sjunger vi också “börjar sjunga på ”Pant sången” (sång skapad av student på förskolan)

Barnen berättar om andra sånger de gillar men som de inte uttrycker sjungs i förskolan

Vi frågar vidare om de sjunger några fler sånger i förskolan än de som de nämnt Rut: Taurus (skaka loss med Daidalos) “Rut börjar sjunga på refrängen av denna sång och alla, utom Olle, hänger på och sjunger och hoppar”

Mia: Frö-sången (Sång skapad av pedagog på förskolan)

Idun börjar sjunga på ”Frö-sången” lite tyst för sig själv. När hon sjungit sången säger hon “vi sjunger Gråsugge-sången också” (sång skapad av pedagog på förskolan)

Ingen börjar sjunga på denna sång, som de gjort på de andra, och vi frågar då vad de tycker om ”Gråsugge-sången”

Elin och Rut säger högt: Bra! Rut: Och namnsången.

21

Elin börjar sjunga på namnsången och tar samtidigt fram några plaströr som hon trummar med i takt till sången

På frågan vad de sjunger i förskolan nämner barnen utöver sångerna i exemplet ovan även att de sjunger “Bä bä vita lamm gick på restaurang” samt “Let it go”. Det är tydligt att barnens uppfattning av sångrepertoaren i förskolan skiljer sig från förskollärarnas. Barnen nämner bara en del av de sånger som förskollärarna tar upp och sången, “Det är kallt och ruskigt väder”, som en av förskollärarna beskriver att barnen vill göra hela tiden, nämns inte alls av barnen vid något av samtalen. Barnen nämner dock även några sånger som förskollärarna inte tar upp. “Bä bä vita lamm”, “Let it go” och “Taurus” (skaka loss med Daidalos) beskrivs av barnen som sånger de sjunger i förskolan men finns inte med i den sångrepertoar förskollärarna presenterar.

5.2.2 Barnens tal om förutsättningarna

Under samtalen kopplade flera av barnen på olika sätt ofta sångerna till hur de genomförts och när i form av grupper och samlingar:

Brukar ni sjunga i förskolan?

Idun svarar snabbt: I min grupp brukar vi sjunga namnsången

Ingen annan av barnen säger något mer varpå vi frågar om de sjunger någon annan sång i förskolan.

Linn: Nej

Har ni sångsamlingar i förskolan?

Idun: Ja i utegruppen sjunger vi “Frö-sången”

Vid detta exempel kunde de endast komma på en sång men när vi benämnde “sångsamling” kom de genast på ytterligare en.

Brukar ni sjunga i förskolan?

Minna: Ja

Linn: I förskolan? Ja i vår grupp sjunger vi Minna: Typ när vi har grupp så sjunger vi

I det andra exemplet kopplade barnen själva sånger till grupper och samlingar. I studien synliggörs denna koppling barnen gör mellan sång, vadet, och gruppaktiviteter eller samlingar, huret. I uttryck om vem som bestämmer säger samtliga barn att det är två av förskollärarna som bestämmer vilka sånger som sjungs. De beskriver att de själva inte får något utrymme för att bestämma sånger i förskolan. Ett av barnen sa att de får bestämma

22

ibland men att det är förskollärarna som bestämmer mest. Flera av barnen uttryckte under olika samtal även att de skulle vilja vara med och bestämma sånger men två av barnen beskrev att de inte skulle vilja det:

Skulle ni vilja vara med och få bestämma sånger ni ska sjunga i förskolan?

Elin: Ja

Olle: Nej inte jag, för jag tycker inte om att sjunga Idun: Inte jag heller, det tar för lång tid

Mia: Jag vill också kunna för vi har nästan ingen sångstund och det måste vi lära

oss innan vi börjar förskoleklass

Även om en majoritet av barnen i studien vill få möjlighet att bestämma eller påverka så visar barnens svar även att några inte vill. Idun uttrycker att hon inte vill välja sånger för att det tar för lång tid. Kan detta möjligtvis ha och göra med en ovana då majoriteten av barnen, inklusive hon själv, uttryckt att de inte får bestämma och välja? Olle ville gärna vid varje tillfälle som vi var på förskolan, för att samtala eller producera, vara med vilket sågs genom hur han glatt ropade ”ja” och sprang mot rummet vi skulle vara i. I dessa situationer märks det inte att han skulle ha något problem eller ointresse för sång trotts att han berättat att han inte tycker om att sjunga. Kan hans intresse för sång öka när hans perspektiv får framträda? Detta är inget vi analyserar eller går in på ytterligare men det var något vi fick syn på i barnens uttryck som var intressant och som vi ville lyfta fram då det är barnens eget perspektiv.

5.2.3 Barnens tal om framförande

Vid samtal med barnen om både reproducerade sånger i förskolan och deras egna producerade sånger framkom uttryck om ett hur och framförandet av sånger. Bland dessa uttryck pratade barnen om mikrofoner och att dessa gör musiken bra. Barnen uttryckte även andra aspekter om just framförandet av sånger. När vi vid ena samtalstillfället pratade om sång i förskolan samtalade vi även om sång generellt och vad de tycker om. Vi spelade upp sånger utifrån barnens tankar och önskemål och i detta började barnen arrangera en melodifestival-föreställning för oss.

Under tiden vi pratar om och lyssnar på sånger börjar barnen ställa upp stolarna i rummet för en publik.

Lea: Detta är melodifestivalen

23 Lea: Och vi behöver massa lampor

Barnen sa nu åt oss att flytta på oss och sätta oss i publiken. Elin: Melodi nummer två

Alla tre barnen dansar för oss på “scenen”. Mellan framträdanden gick de in i “smink- och kostym-rummet” som var belagt under bordet som stod bakom “scenen”. Barnen var väldigt tydliga med att berätta och förklara om dessa olika delar i och utanför framträdandet.

De pratade under tiden med varandra om hur föreställningen skulle vara. De visade oss en bild av hur sånger har en plats på scenen och de delar som innefattas i ett framträdande av den. Just lampor, smink och kostymer nämnde och visade de som en del av helheten. I samtalandet om sånger drar barnen det hela till just en föreställning med många andra saker än bara sången. Även i producerandet av en sång blev det även fokus på framförandet av denna. När barnen vid detta tillfälle har börjat fila på både text och rytm för sången börjar de prata sig samman om formen och den slutliga sångtexten. I detta skapande börjar de samtidigt göra sången med ett särskilt framförande. Under tiden de provade sjunga sången ställde de sig på en stock, gungade lätt i takt med sången och varandra och hoppade sedan tillsammans ner för stocken vid sångens slut. Detta upprepade de några gånger tills de tyckte att de var tillräckligt tajmade i sång och rörelse och de uttryckte att de var nöjda. Även i detta exempel drar barnen själva sången till en hur-fråga om hur sången ska framföras.

Vem-frågan kan också ses som en didaktisk aspekt som trycktes på vid några av samtalen med barnen. När vi samtalade om det hade någon betydelse vem som sjunger svarade barnen att det inte spelar någon roll. Dock uttrycker de vid andra tillfällen att sjunga som Moje, artisten, gör musiken bra. Ofta nämner barnen även artisters eller karaktärers namn i stället för sångtitlarna, som till exempel Elsa och Anna, Valle och Dolly style. Artister och karaktärer benämndes även under producerandet av flera av barnens sånger. Där uttryckte de att det antingen skulle handla om eller låta som denna artist eller karaktär. Utifrån Olles uttryck var det väldigt tydligt att det för honom spelade roll vem som sjöng en sång. När vi lyssnade på sånger som sjöngs av tjejer suckade han ljudligt nästan varje gång och sa “inte en tjej till” och “jag tycker bäst om när pojkar sjunger”. Utifrån vad som sades är det tydligt att det råder olika tankar och åsikter men att det ändå verkar

24

finnas en viss tanke om att det ibland och för vissa spelar roll vem som sjunger och framför en sång.

Sammanfattningsvis ser vi att barnen uttrycker en sångrepertoar som skiljer sig från förskollärarnas. Barnen kopplar sånger i förskolan till de grupper och samlingar de har i verksamheten men uttrycker att de inte får vara med och påverka valet av sång. Vi ser även att vem som sjunger och framför en sång för vissa kan ha en betydelse och att barnen kopplar sång till framföranden, artister, karaktärer samt andra tillhörande aspekter som ljus och mikrofoner.

5.3 Musikaliska aspekter som synliggörs utifrån barnens

uttryck

Denna del berör de reproducerade och producerade sångernas innehåll i form av text och musikaliska grundelement. Detta baseras både på sångernas faktiska innehåll men även barnens verbala och kroppsliga uttryck om sångerna.

5.3.1 Text

Vad de olika sångerna, som nämns av barnen som en del av förskolans sångrepertoar, har fokus på i texten varierar något. Ett förekommande tema är djur. Det förekommer delvis lamm, men dock inte ur ett verklighetsförankrat perspektiv som originalsången ”Bä bä vita lamm”. Lammet beskrivs i stället göra både mänskliga och oväntade saker som att gå på restaurang och bajsa under ett bord. Gråsugge-sången innefattar text som lyfter hur gråsuggan lever, var den trivs och vad den äter. Texten beskriver även hur gråsuggan bidrar till naturen och naturens kretslopp. ”Gråsugge-sången” faller därför även inom ett natur- och miljö-tema där även ”Goliat” (modig) och ”Pant-sången” ryms. Texten i “Goliat” syftar bland annat på att vi ska ta hand om vår natur och vår jord medan ”Frö-sången” lyfter fotosyntesen hos växter och vad som krävs för detta och växtens överlevnad. ”Pant-sången” faller också inom natur- och miljö-temat då den handlar om återvinning och återanvändning för miljöns skull.

“Goliat” (modig), “Skaka loss med Daidalos” (Taurus) och ”Let it go” är väldigt egna i sina texter men skulle kunna placeras inom ett populärkulturssammanhang. Goliat innehåller många rader om jaget och att stärka sig själv. Den lyfter bland annat saker som

25

att bli stor, modig och stå upp för något. Skaka loss med Daidalos lyfter ett innehåll om karaktären Daidalos, labyrinten, slajm, robotarna och dess personligheter kopplat till programmet. ”Let it go” handlar mycket om rädslan att visa sitt inre men att släppa sig fri vilket är taget ur filmen.

När “Daidalos” och “Let it go” framkom under samtalen sjöngs de inte bara utan barnen rörde sig utifrån sången. De gestaltade, utan att verbalt förklara, hur sångerna kan göras. Till ”Let it go” rörde sig ena barnet till sången likt karaktären i filmen och till Daidalos hoppade och dansade nästan alla barn vilket texten i refrängen trycker på. Barnen tycks analysera och tolka dessa sånger vilket utifrån Nielsen (1998) kan ses som en interpretation För att reproducera behövs en interpretation men vid just dessa två sånger är interpretationen visuellt tydlig genom barnens rörelser vilket inte är lika visuellt tydligt i övriga sånger. Interpretationen vid dessa sånger är också grundade delvis i en visuell upplevelse av sången och sammanhanget då de kommer ur en film och ett program. I både samtal och observationer är det tydligt att många av barnen gillade dessa sånger då några uttryckligen sa det men även hur de andra sken upp. Dessa två sånger var även de enda de dansade till. Kan då den visuella upplevelsen av sången ha en betydelse för barnens meningsfullhet och intressen?

Innehållsmässigt i sångerna, utifrån vad-frågan, finns det även ord som skulle kunna ses som extra spännande och till och med “förbjudna”. I ”Bä bä vita lamm gick på restaurang” sjungs ordet bajs vilket kan verka spännande utifrån att barnen betonar ordet i sången och att det lös i deras ansikten och ögon när de sjöng sången och framför allt vid ordet bajs. I “Frö-sången” sjungs ordet ”cool” vilket också betonas en aning av barnen i deras framförande av sången. I “Goliat” sjungs bland annat ordet “modiga” vilket barnen också benämner som titel på sången.

Utifrån barnens eget textskrivande under producerandet samt utifrån observationer av detta är det tydligt att det finns ett antal mönster i de barnen producerat. Ett mönster, eller tema, som förekommer ett flertal gånger är djur. De djur som nämns ska vara med är vanligare “husdjur”, som hund och katt, och fantasidjur, som enhörningar och troll. Det fantasifulla är ett mönster barnen även tycks spinna vidare på då de i producerandet ger liv åt annars ej levande saker. De har skapat sånger med levande droppar, levande öra och spöken. Ofta målar de även upp sången och dessa karaktärer som en saga. Olle gjorde bland annat sin egen sångtext uppmålad som en saga på detta vis:

26

En levande vattendroppe. Alla droppar kunde leva. Dropparna går. En kung åt upp dropparna men trodde sen att de var spöken. Men de va bara levande droppar.

I skapandet av texten till en annan sång driver Rut en saga medan de andra barnen driver andra förslag för sången. Rut uttrycker då:

Rut: En människa som heter Dicki och en hund som heter Dicki. De är kusiner. Ida: Enhörningar

Linn: med vingar och horn

Rut: Trollet vill äta upp människan Dicki men hunden skällde så högt att trollet

sprang iväg. Och man titta i kikaren och gick efter monstret.

Rut: Och med ett tjoho på slutet!

Många av deras sånger präglas även av en god människobild. Det förekommer uttryck som att “man ska hjälpas åt”, “man ska vara snäll och hjälpsam”, “man kan göra på olika sätt”, “man kan vara på olika sätt”. Här är även kärlek ett återkommande tema. Det beskrivs kärlek mellan karaktärer i någon sång men framför allt är en sång väldigt präglad av kärlek:

“Kärlek kärlek du är mitt hjärta / Puss puss puss puss / Du ska gifta dig med mig / Cooling cooling cooling cooling / Lägg dig nu lägg dig nu / Lägg dig Nalle Puh”

Ett annat förekommande mönster är även mycket reproducerande textförslag i de producerade sångerna, ofta kopplat till en vem-fråga. Barnen slängde ofta in både artister och personer men även karaktärer från filmer och program från populärkulturen. Enhörningar med vingar och horn nämndes flera gånger. Även my little pony och en magisk bok, Mario, Dolly style och Valle förekom. Sången skulle ibland låta som dem och ibland handla om dem.

Flera av barnen uttryckte att rim var viktigt i sången. Ett barn uttryckte vid producerandet av en sång “den behöver rimma, annars är det fusk!”. Ett annat barn uttryckte vid ett annat tillfälle att det inte måste rimma och en tredje sa kanske. Vissa barn försökte själva hitta på rim till sina idéer och texter: “käääääärlek, du kan inte fräligt” “Ett två tre fyra fem, alla papper hittar hem”. Det ena barnet hittar på ett eget ord för att försöka rimma på ordet kärlek. Båda barnen tycktes använda sig av det Nielsen (1998) kallar perception då de lyssnade in ljudintrycket orden ”kärlek” och ”fem” gav och samtidigt försökte hitta ett rimmande ord. En del “förbjudna” eller kanske lite extra spännande ord dyker även upp

27

på några ställen i de egenproducerade sångerna. Här uttrycker barnen: en gump, rumpa, kiss och bajs och cooling.

Sammanfattningsvis ser vi att djur är ett tema som förekommer i både de reproducerade och av barnen producerade sångerna. Även rim, “förbjudna” och spännande ord förekom i både de reproducerade och producerade sångerna. Barnen uttryckte mestadels att rimmet var en viktig aspekt och vi såg även att barnen agerade och reagerade på ett särskilt sätt kring de “förbjudna” och spännande orden. Populärkulturen var också återkommande i flera sånger. I reproducerandet av sånger kopplade till populärkultur verkade barnen kroppsligt interpretera dem och i producerandet var populärkulturen inblandad på flera olika sätt, främst genom personer och karaktärer. Som innehållet till de producerade sångernas texter uttryckte barnen även fantasifulla och kärleksfulla idéer och berättelser vid flera tillfällen.

5.3.2 Musikaliska grundelement

Barnens uttryck om de olika musikaliska grundelementen i sångerna ur förskolans sångrepertoar är fåtaliga. Under samtalen med barnen om sångerna hade de svårt att prata om grundelementen och de uttryckte inte hur de olika delarna låter eller är. Genom att sjunga och reproducera sångerna kunde vi genom att observera hur de sjöng dem, men även genom hur de benämnde sångerna, se indikationer på hur stort intresse de verkade ha för de olika sångerna. Genom att prata om sångerna gav barnen uttryck om saker som inte direkt var kopplade till de musikaliska grundelementen utan snarare kopplade till projekt och gruppaktiviteter i förskolan.

Utifrån vad de reproducerade sångerna innehåller kan vi se att tre av dem, “Frö-sången”, ”Pant-sången” och “Skaka loss med Daidalos”, bygger mycket på flera sekunder som följer varandra och skapar stigande, fallande och böljande rörelser. Dessa rörelser bryts emellanåt av terser och kvinter. De andra sångerna ur sångrepertoaren, “Namnsången”, “Bä bä vita lamm”, “Let it go” och “Goliat”, har istället en hoppigare melodi med större variationer i intervallen. Intervallen som det varierar mellan är sekunder, terser, kvarter och kvinter och växlas oftare mellan varandra. “Namnsången” innehåller dock endast terser och melodin rör sig därför bara med det intervallet. “Gråsugge-sången” skiljer sig från de andra genom att den inte riktigt har en melodi. ”Melodin” bygger på olika klipp

28

av prat som sedan klippts ihop, tonsatts och remixats till en “pratsång”. Detta kunde även märkas på barnen när de framförde den då de mer pratade än sjöng texten.

Utifrån den didaktiska hur-frågan kan vi se att de reproducerade sångerna har lite olika upplägg och form. Några sånger har endast en A-form, som “Frö-sången”, “Namnsången”, “Pant-sången” och “Bä bä vita lamm”. De andra sångerna, “Gråsugge-sången”, “Skaka loss med Daidalos”, “Let it go” och “Goliat”, är uppbyggda med verser och refränger. I barnens interpretation och reproduktion av sångerna, innehållandes både vers och refräng, sjöng barnen endast refrängen. Det enda undantaget var “Gråsugge-sången” där de sjöng hela men de förtydligade sången i refrängen genom att ändra dynamik och sjunga starkare. Barnen hade annars en ganska jämn dynamik i deras reproducerande av sångerna men dynamiken kunde dock ändras på enstaka ord eller fraser i några av sångerna så som beskrivet i 5.3.1.

Vad och hur barnen tänker kring melodin under deras producerande av egna sånger är svårt att urskilja då barnens uttryck kring detta är väldigt få. Vid skapandet av melodier var barnen inte lika engagerade som vid textskrivning och de tappade fokus och började göra annat. Några av barnen önskade få sjunga sin sång redan innan en melodi var gjord. De var dock då inte engagerade i att skapa en melodi så att de kunde sjunga sången utan släppte sången helt istället. Några barn uttryckte även att vi skulle göra melodin åt dem. Barnen tycks undvika melodi-delen vid olika tillfällen på olika sätt, vilket kanske säger något i sig och kan tyda på att melodin för barnen kan tyckas vara svår eller mindre intressant.

Det framkom ändå kortare melodier ibland, vilka vi snabbt memorerade för att sedan spara, men barnen ville inte upprepa sin melodi när vi bad dem. De tvekade då och utstrålade en osäkerhet i sitt kroppsspråk. Med hjälp av appen blev uttrycken fler. Dessa uttryck kan dock eventuellt tolkas mer som utforskande än en specifik melodi på sättet de spelade upp och ner med sekund-intervall längs de digitala tangenterna och strängarna. Även om det för barnen just då var mer av ett utforskande så framkom ändå några tankar och idéer för sången. De kortare melodier barnen skapade var dur-dominerade. Dessa innehöll både sekunder, terser och kvinter. En kort melodi som ett av barnen sjöng var endast en fallande dur-treklang. De melodier de spelade på Ipaden, under vad som kunde ses som ett utforskande, var inte alltid lika dur-dominerade utan gick utanför en vanlig skala.

29

Vid barnens utforskande och producerande med Ipaden framgår även andra tankar barnen har om olika ljud, och hur de låter, utifrån dels deras spelande men också kopplat till den specifika sången.

Barnen har börjat skapa en text till deras sång som handlar mycket om enhörningar. Vi berättar att de kan använda Ipaden för att spela in melodier till sången de börjat göra och säger att de kanske kan fundera på hur de tycker att den ska låta.

Elin: Hur låter unicorn-musik?

Idun får börja att prova och spelar på trummorna. Idun spelar med alla fingrar på alla trummor samtidigt.

Elin: Trummor är det bästa, det låter fint. Lea: Jag vill spela unicorn-musik.

Ida: Jag vill också spela unicorn-musik.

Vid ett annat sångproducerings-tillfälle har några barn börjat skapa en sång om kärlek. Barnen får Ipaden och Mia får börja spela

Mia väljer att spela på gitarren och spelar först med färdiga ackord. Hon provar att spela allihop.

Rut: Jag tycker du kan skippa dessa två. Rut pekar på tonartens dim-ackord och ett av moll-ackorden.

Rut: Det låter så ljudligt.

Mia: Man går dit och sedan tillbaka. Hon pekar upp och ner för skärmen över ackorden

Rut: Jag tycker domma tre låter fint. Rut pekar på G, C och F, tre av tonartens dur-ackord.

Olle: ska man inte bara “gör ett ljud av ‘blölilolelölale’ ”?

I barnens utforskande av melodier och toner sker en perception och en interpretation då barnen lyssnar in ljuden, vilka intryck de ger, och sedan även tolkar dessa. Trots att barnen vid skrivandet ofta inte kommer fram till någon specifik melodi utöver kortare snuttar visar skapandeprocessen och utforskandet att barnen vid sitt producerande lyssnar och funderar kring ljuden som görs och hur de låter för dem. Det framkommer att dur-ackorden är mest föredragna och att vissa ackord som inte är i dur, framför allt dim-ackordet, inte föredras till lika stor del. Trots att barnen här uttrycker störst intresse för dur-ackorden så uttrycker barnen under sång-producerandet dock flera gånger att sångerna ska vara ledsna.

30

I barnens producerande av sång 1.2, 3.2, 4 och 5 (se bilaga 1), där barnen visade tydligt att form och text var klart, arbetade de fram hur sångerna skulle vara formade vilket resulterade i kortare A-former. Vid de andra sångerna indikerade inte barnen lika tydligt vilken form sången skulle ha då de inte bearbetade texten och sångens form på samma sätt utan endast “spånade” på den genom att uttrycka olika innehåll utan att tydligt uttrycka hur de olika text-delarna och formen skulle sitta ihop. Dock uttryckte barnen vid vissa av dessa sånger att vi skulle sjunga sången, innan melodin då var gjord, vilket skulle kunna indikera på att det barnen spånat fram, och på sättet de gjort det, är den färdiga sången. Om vi då ser på dessa sånger som färdiga, och inte bara idéer och tankar, är även dessa utformade i en A-form.

Då det endast var en av sångerna som barnen framförde vid producerandet är det endast i denna de visade hur dynamiken skulle vara och låta. Under nästan hela sången var det en jämn dynamik, rätt medelstarkt, men på slutet ökade dynamiken och sången blev betydligt starkare. Under produktionsprocessen av de andra sångerna uttryckte de också några indikationer på hur dynamiken i sången skulle vara. I en sång talade barnen om hög musik och att det skulle låta mycket. En annan sång skulle sluta med “tjoho” vilket ropades starkt och ljudligt av barnet när det förklarades. Även i denna sång skulle dynamiken alltså bli starkare på slutet.

Rytmen, vid de av barnen producerade sångerna, hade likt texterna en reproducerande karaktär i frågan hur den skulle låta. Två av sångerna skulle enligt barnen innehålla ett “bom bom chip”, som de uttryckte det, vilket visade sig vara rytmen från “We will rock you”. Vid producerandet av en av sångerna hade Elin efter en stund börjat dra sig undan och tittade på saker i rummet och plockade fram två plaströr som hon började trumma med. Hon trummade med båda samtidigt och höll en rätt jämn puls. Hon spelade en stund och vi frågade om hon ville spela in något trummande med plaströren på iPaden till sången, vilket hon ville. De andra barnen ville också spela med. De spelade samtidigt, likadant och höll även en rätt jämn puls och vi spelade in ljudet. Efter spelades inspelningen upp för dem och vi pratade om hur det lät varpå Elin sa att det lät som enhörningar, vilket sången också handlade om. Elin gör en perception och interpretation av ljuden hon spelar och drar en koppling till ljudet av enhörningar som går eller springer. Sammanfattningsvis kan vi se att barnen inte uttrycker sig så mycket kring de musikaliska grundelementen i varken de reproducerade eller av dem själva producerade sångerna. Det

31

verkar finnas en aspekt av att det antingen är svårt och inte greppbart eller kanske mindre intressant än ett textinnehåll. Dock blev det en skillnad när Ipaden fanns tillgänglig som ett verktyg. I barnens utforskande och spelande på Ipaden producerades melodier med sekunder som följer varandra upp och ner i “skalan” vilket kan ses som ett utforskande men vilket också liknar några av de reproducerade sångernas melodier. När barnen reproducerar sångerna ur förskolans sångrepertoar sjunger de nästans endast refrängen ur sångerna, i de sånger som har mer än en A-del. När de själva producerade sånger resulterade de i en A-form. Barnen uttryckte en preferens för dur-ackord över moll och dim, trots detta skulle några sånger vara sorgsna. Även om barnen inte uttrycker så mycket om de musikaliska grundelementen så är det tydligt att barnen ändå lyssnar in hur olika delar och grundelement låter.

32

6. Diskussion

Då studiens syfte är att utifrån ett musikdidaktiskt perspektiv undersöka och analysera barns uppfattningar om reproducerade sånger och av barnen producerade sånger samt eventuella samband mellan dessa, kommer vi i detta kapitel diskutera vad vi sett och lyfter i analysen. Först diskuteras resultatet kopplat till de två första frågeställningarna: Vilka sånger erbjuds barnen att sjunga i förskolan? Vilka sånger nämner barnen finns i förskolans sångrepertoar? Därefter diskuteras resultatet kopplat till den tredje frågeställningen: Vilka aspekter synliggörs i de reproducerade och egenproducerade sångerna utifrån text och musikaliska grundelement? Parallellt med resultaten kopplat till frågeställningarna diskuteras det även några aspekter barnen uttrycker som inte direkt är kopplade till frågeställningarna. Dessa aspekter är dock utifrån barnens perspektiv kring sånger och därmed relevanta att lyfta i diskussion och resultat utifrån studiens syfte. Förskollärarna uttrycker att de delvis har en varierande sångrepertoar som innefattar både traditionella sånger och mer moderna samt av förskollärarna producerade sånger. Sången används främst som ett medel men det beskrivs också lekfulla sångstunder som har fokus på närvaro och känsla snarare än på sången. Förskollärarna uttrycker även att barnen ibland har möjlighet att få välja och påverka sånger. Barnen uttrycker å andra sidan en delvis annorlunda sångrepertoar än förskollärarna. Barnen kopplar även sånger i förskolan till de grupper och samlingar de har i verksamheten men uttrycker att de inte får vara med och påverka valet av sång. Begreppet sång kopplar även barnen till andra aspekter som framföranden, artister och karaktärer samt scenljus och mikrofoner.

Det är intressant att sångrepertoaren barnen nämner skiljer sig så mycket från den förskollärarna nämner. Det är främst ett stort antal av sångerna ur förskollärarnas uttalade repertoar som inte nämns av barnen, däribland sånger som förskollärarna uttrycker att barnen tycker om. De sånger som barnen inte nämner är nästan alla traditionella sånger och utifrån föreliggande studies problembakgrund liknar detta de uttryck andra barn tidigare har gett oss om att olika traditionella sånger har varit tråkiga. Det behöver dock inte betyda att barnen i denna studie ser de utelämnade sångerna på detta sätt, att de skulle vara tråkigare, utan det kan även bero på att de ser sångerna på ett annat sätt än en ren sång. En av förskollärarna tryckte mycket på sången som lekfull och att ha fokus på känsla och att göra samma sång på olika sätt och inte ha så mycket fokus på just sången. Barnen

33

kanske därmed ser på några av sångerna som en lek eller aktivitet snarare än en “ren” sång och skiljer på dessa, kanske även begreppsligt.

Barnen kopplade sången i förskolan till verksamhetens grupper och samlingar, vilket även förskollärarna gör och de belyser hur de använder musiken som ett medel till exempel som startpunkt vid en samling. Att musiken ofta används som ett medel i förskolan är något Holmberg (2014) lyfter i sin avhandling. I uttryck om barnen får vara med och påverka sångerna råder det delade meningar om. Barnen uttrycker tydligt att de inte får något utrymme för att påverka eller bestämma sånger, även om några uttrycker att de inte vill, vilket förskollärarna dock menar att de får. Barnen och förskollärarna har väldigt olika upplevelser. Kan detta kanske bero på en definitionsfråga? Barnen som i detta sammanhanget kopplar ordet sång till deras grupper, främst förmiddags-grupperna, kanske inte upplever att de har utrymme att påverka de “rena” sångerna men kanske upplever att de får påverka vid andra tillfällen där sång kombineras med till exempel rörelse eller lek. Oavsett hur de definierar de olika sakerna så är det tydligt att barnen och förskollärarna har olika perspektiv och de verkar ovetande om den andras syn och tankar. Textinnehållsmässigt ser vi att djur, rim, “förbjudna” och spännande ord förekommer mycket bland både de reproducerade och av barnen producerade sångerna. Rimmet uttrycktes mestadels av barnen som viktigt och vi kunde även se att barnen agerade och reagerade på ett särskilt sätt kring de “förbjudna” och spännande orden. Som innehåll i de producerade sångernas texter uttryckte barnen även fantasifulla och kärleksfulla idéer och berättelser vid flera tillfällen. Populärkulturen var också återkommande i flera sånger. I reproducerandet av sånger kopplade till populärkultur verkade barnen kroppsligt tolka dem och i producerandet var populärkulturen invävd på olika sätt, främst genom personer och karaktärer.

Eftersom barnen flera gånger vill ha djur med som handling i sina sånger kan detta tänkas vara intressant och kanske meningsfullt för barnen att ha med i en sång. Sundin (1978) belyser i sin avhandling att barn utgår från intryck av reproducerade sånger i deras producerande av egna sånger. Djur i detta fall förekommer även i de reproducerade sångerna i förskolan både utifrån barnens och förskollärarnas uttalade repertoar. Djur som innehåll skulle kunna tänkas vara bekant för barnen och därför bli ett naturligt innehåll som blir lättillgängligt för barnen i deras producerande. Dock skulle barnen kanske inte vilja ha med djur i sina sånger om det var något tråkigt och de fick bestämma.

34

Fantasidjuren är inte lika förekommande i förskolans sångrepertoar. Sångrepertoaren innehåller lite fantasi när till exempel lammet i ”Bä bä vita lamm gick på restaurang” gör mänskliga saker som blir fantasifullt. Både fantasidjur och fantasifullhet är något barnen har tagit fäste på väldigt mycket och vid flera tillfällen i deras producerande, i förhållande till den reproducerande sångrepertoaren, och tycks vara intressant och meningsfullt. När barnen få bestämma läggs större vikt vid det fantasifulla men i barnens tal om förskolans sångrepertoar uttrycker sig barnen väldigt positivt om de flesta av dessa sångerna även om de inte är så fantasifulla.

Personerna och karaktärerna som barnen ville ha med i sina sånger har inte någon tydlig koppling till de reproducerade sångerna. Karaktärerna som förekommer bland de reproducerade sångerna är inga barnen väljer att ha med i producerandet utan de väljer andra karaktärer. Här är inte en lika tydlig indikation av att de inspirerats av de reproducerade sångerna så som de kanske har med djuren, men det är uppenbart att dessa karaktärer, och kanske bekanta upplevelser för barnen, är viktiga i deras sånger. Även rim i sånger kan vara en något bekant för barnen då nästan alla sångerna ur förskolans sångrepertoar rimmar. ”Förbjudna” och spännande ord förekommer också till viss del i de reproducerade sångerna, som orden ”cool” och ”bajs” som barnen själva sedan väljer att använda i sitt producerande. Det är dock inte så ofta det förekommer i de reproducerande sångerna och kanske inte handlar så mycket om att det är något bekant genom sånger utan kanske snarare tvärt om, att det är ord som inte används så ofta eller inte ”får” användas hur som helst, som kiss och bajs.

Utifrån de musikaliska grundelementen kan vi se att det är någonting barnen inte uttrycker sig så mycket om varken gällande de reproducerade eller av dem själva producerade sångerna. Det verkar finnas en aspekt av att det antingen är svårt och greppbart eller kanske mindre intressant än ett textinnehåll. Dock blev det en skillnad när Ipaden fanns tillgänglig som ett verktyg. I barnens utforskande och spelade på Ipaden producerades melodier med sekunder som följer varandra upp och ner i “skalan” vilket kan ses som ett utforskande men vilket också liknar några av de reproducerade sångernas melodier. När barnen reproducerar sångerna ur förskolans sångrepertoar sjunger de nästan endast refrängen ur sångerna, i de sånger som har mer än en A-del. När de själva producerade sånger resulterade de i en A-form. Barnen uttryckte en preferens för dur-ackord över moll och dim, trots detta skulle några sånger vara sorgsna. Även om barnen inte uttrycker så