Överensstämmer lärarnas föräldrasamverkan med föräldrarnas förväntningar

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Överensstämmer lärarnas föräldrasamverkan med

föräldrarnas förväntningar

-en fallstudie av lärares och föräldrars syn på föräldrasamverkan

Does the Teachers idea of Parent Cooperation agree with that of the

Parents

- a case study of Teachers and Parents view of Parent Cooperation

Andersson Jenny

Möller Jennie

Lärarexamen 210hp Samhällsvetenskap och lärande Höstterminen 2008

Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Lars Pålsson-Syll

Sammanfattning

Vårt syfte med detta examensarbete är att se om lärarnas föräldrasamverkan överrensstämmer med föräldrarnas förväntningar. Detta gör vi för att få en fördjupad kunskap om vikten av ett bra samarbete mellan hem och skola. Vi menar på att det är vi tillsammans som måste arbeta för att uppnå bästa möjliga resultat för våra elever. Tidigare forskning visar på att föräldrarna har en betydelsefull roll i sina barns framgångar i skolan och att det är viktigt med ett ömsesidigt förtroende mellan hem och skola. För att nå vårt syfte med undersökningen väljer vi att göra kvalitativa intervjuer med lärare och föräldrar. För att få en variation och bredd intervjuar vi fyra lärare och fyra föräldrar från storstads – och småstadsskolor. Undersökningen visar överlag en positiv bild av föräldrasamverkan från båda parterna. Däremot kan vi se att föräldrarnas förväntningar är att de vill ha en mer informell kontakt med läraren. Vi drar slutsatsen att lärarnas föräldrasamverkan inte lever upp till.

Förord

Vi vill tacka våra respondenter som har tagit sig tid och delat med sig av sina erfarenheter under intervjuerna. Utan dem hade inte denna undersökning kunnat äga rum. Vi vill även tacka varandra för ett roligt och givande samarbete, det har varit många stunder av skratt och intressanta diskussioner tillsammans.

Våra nära och kära är också värda ett stort tack för att de har haft tålamodet med oss och stöttat oss under arbetets gång.

Innehållsförteckning

1 Inledning... 7

2 Syfte och frågeställning... 9

3 Kunskapsbakgrund ... 10

3.1 Forskning om samverkan mellan hem och skola ... 10

3.2 Historisk tillbakablick på styrdokumenten ... 11

3.3 Föräldrasamverkan ... 12

3.4 Formella och informella samverkansformer... 14

3.4.1 Formella samverkansformer ... 16

3.4.2 Informella samverkansformer... 17

4 Metod och genomförande ... 18

4.1 Genomförande ... 18

4.2 Urval ... 21

5 Resultat ... 22

5.1 Bakgrund ... 22

5.2 Synen på föräldrasamverkan ... 23

5.3 Föräldrarna och lärarnas syn på varandra... 27

5.4 Rättigheter ... 28

5.5 Skyldigheter... 29

6 Analys ... 30

6.1 Synen på föräldrasamverkan ... 30

6.2 Föräldrarna och lärarnas syn på varandra... 32

6.3 Rättigheter och skyldigheter... 32

7 Slutsats och diskussion ... 34

7.1 Fortsatt forskning... 37

8 Referenslista ... 38

Bilaga 1 ... 41

1 Inledning

I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar […] Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

(Lpo94, s 5, 14)

Detta citat finner vi i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet. Vi kan se detta som en grund för vårt valda arbetsområde om föräldrasamverkan i grundskolans tidigare år. Vi menar på att det är lärarna och föräldrarna som tillsammans måste arbeta för att uppnå bästa möjliga resultat för våra elever. Enligt publikationen Vi lämnar till skolan

det käraste vi har visar internationell forskning att föräldrars förväntningar på skolan samt ett ömsesidigt förtroende är viktiga delar för att eleverna ska nå framgångar i skolan (Nilsson 2008, s 6). Som lärare ska vi förbereda våra elever på att bli goda samhällsmedborgare, ett sätt att göra detta är genom föräldrasamverkan. Vi kan också förankra detta i skolans uppdrag enligt läroplanen.

Grunden för vårt valda ämne ligger framförallt i att vi känner att vi behöver mer kunskap på området för att vara professionella i vår framtida yrkesroll som lärare. I dagens samhälle finns även en pågående debatt om den svenska skolan är likvärdig över hela landet. En aspekt av detta som vi tycker är viktig är om man som förälder kan förvänta sig samma föräldrasamverkan oberoende på vilken skola man har sitt barn på. Föräldrasamverkan är en så pass stor och viktig del för att barnens skolgång ska bli så bra och utvecklande som möjligt. Den största delen av den kunskap vi har inom ämnet har vi fått genom erfarenhet från den verksamhetsförlagda tiden under utbildningen. Vi har då stött på såväl bra som mindre bra exempel på föräldrasamverkan. Då vi inte har egna barn besitter vi inte någon personlig erfarenhet av att ha föräldraperspektivet på kontakten med skolan. Detta tror vi kan vara till fördel då vi försöker att inte lägga några egna normer och värderingar i vår kommande undersökning.

Utifrån problematiken med skilda uppfattningar vill vi undersöka om lärarens föräldrasamverkan överensstämmer med föräldrarnas förväntningar och krav. Vi har alla åsikter om skolan som verksamhet då vi alla har erfarenhet av den på ett eller annat sätt. Detta bidrar till att föräldrar och lärare kanske inte alltid har samma uppfattning om hur en god relation och ett gott samarbete ska upprättas och bibehållas. Däremellan kan motsättningar uppstå mellan hem och skola som inte gynnar eleverna. Vi tycker därför det är viktigt att göra en undersökning inom ämnet för att vi som framtida lärare ska kunna skapa så goda förutsättningar som möjligt för våra elever.

2 Syfte och frågeställning

För att ett gott samarbete med föräldrarna ska kunna äga rum krävs det att både lärarna och föräldrarna har ett gemensamt mål för barnets utveckling som de strävar efter. Därför är syftet med vårt examensarbete att undersöka om lärarnas syn på föräldrasamverkan överensstämmer med föräldrarnas förväntningar. Vi vill undersöka detta för att få en fördjupad kunskap om vikten av ett bra samarbete mellan hem och skola. Resultatet hoppas vi kunna använda oss av i vår framtida roll som lärare.

Våra frågeställningar är:

• På vilket sätt anser läraren och föräldrarna att en god samverkan bör se ut och hur överensstämmer deras syn med varandra?

• På vilket sätt ser läraren respektive föräldrarna på sina rättigheter och skyldigheter i förhållande till varandra?

3 Kunskapsbakgrund

I detta kapitel redogör vi för de fakta vi bygger vår undersökning på. Vi kommer att ta upp både tidigare forskning och annan relevant kunskap inom området för att ge den förkunskap som är betydelsefull för att förstå vår undersökning. För att göra vårt material tydligt för läsaren börjar vi i det mer övergripande och generella, för att sedan arbeta oss ner mot mer specifika fakta för vårt valda arbetsområde.

3.1 Forskning om samverkan mellan hem och skola

Vi har funnit en hel del forskning inom ämnet i såväl avhandlingar som mindre publikationer som på ett eller annat sätt berör ämnet. Av det materialet förekommer det såväl äldre som nyare forskning. Därav gör vi ett urval av det mest relevanta fakta för vår valda undersökning. Vi tycker det är viktigt att vi får en stor variation och en bredd på det material vi använder. Ur ett samhällsvetenskapligt synsätt vill vi även få en inblick i hur tidigare forskning ser ut i andra länder.

I publikationen Vi lämnar till skolan det käraste vi har tar de upp att internationell forskning visar på att föräldrarna är en viktig del av deras barns framgångar i skolan (Nilsson (red) 2008, s 6). Viktiga bitar i detta är att föräldrarna engagerar sig och att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan hem och skola. Forskning som gjorts i Amerika betonar även sambandet mellan framgångsrika elever och aktiva föräldrar (Berger Hepworth 2004, s 173). Den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har genomfört en studie i tolv länder som visar på att skolan har en mycket central roll i att informera och involvera föräldrarna i verksamheten (Nilsson (red) 2008, s 6).

Enligt en studie som gjordes av Örebros universitet ansåg 80 % av lärarna att föräldrarna borde ta större ansvar och engagera sig mer i sina barns skolgång (Nilsson (red) 2008, s 114). En undersökning som gjorts av National PTA (National Parent Teacher Association) visade på att 89 % av de amerikanska föräldrarna inte anser att de

har tid att engagera sig i skolans verksamhet (Gestwicki 2004, s 192). Här tycker vi oss kunna se en tydlig motsättning mellan parterna även om studierna inte har något samband med varandra.

Vi kan även se ett samband mellan svensk och internationell forskning när det gäller föräldrarnas inställning till deras roll i skolan. I undersökningen som gjordes av National PTA kom man även fram till att 32 % av föräldrarna inte visste hur de kunde tillföra någonting till verksamheten (a.a.). Detta går även att utläsa i en svensk undersökning där föräldrarna anser att de är osäkra på sin egen roll och vet inte vad de kan tillföra i kontakten med skolan (Kärrby & Flising 1983, s 34). Av detta kan vi dra slutsatsen att det är av stor betydelse att föräldrarnas känslor och tankar tas till vara på och ligger till grund för att skapa en effektiv och bra relation mellan hem och skola. Trots resultatet ovan kan vi se en positiv utveckling i en studie som gjorts av Sigtuna kommun där de ser ett ökat föräldraengagemang i sina barns skolgång (Andersson 2004, s 26). Studien visar även på att de flesta föräldrarna finner ett intresse för att samarbeta med skolan. Den här undersökningen är gjord i form av en enkät till 1200 föräldrar som har barn i grundskolan. 70 % anser att det är bäst för deras barn om föräldrarna besöker skolan då och då. 40 % vill ha tydligare anvisningar på hur samverkan bör se ut och om gränser och ansvar (a.a.).

I en studie som forskaren Lars Erikson genomförde höll 90 % av de tillfrågade lärarna med om påståendet att det finns en ”positiv och tillitsfull dialog med de flesta av föräldrarna på skolan” (Nilsson 2008, s 118). Detta kan vara motsägelsefullt mot det vi tidigare tar upp om att 80 % av lärarna anser att föräldrarna bör ta ett större ansvar och engagera sig mer i sina barns skolgång (a.a.).

3.2 Historisk tillbakablick på styrdokumenten

Historiskt sett har skolan inte inkluderat föräldrarna i verksamheten i så hög grad menar Erikson i artikel Föräldrar och skola (Nilsson (red) 2008, s 30). Det vi kan utläsa ur skolans historia är att föräldrasamverkan finns i mycket större utsträckning i dagens verksamhet. Skolans funktion är beroende av hur samhället ser ut och vilket behov som finns av att utbilda sig (Flisning, Fredriksson & Lund 1996, s 51). Historiskt sett har

barnet kunnat lära sig allt det behöver veta av vuxna i sin omgivning. Framförallt var det så när Sverige var ett jordbrukssamhälle (Grosin 2001, s 13). Många av dem som invandrat till dagens Sverige kommer från länder och områden där jordbruket fortfarande är en stor del av samhället (a.a.).

I det svenska skolväsendet kom en vändning när det gäller kontakten mellan hem och skola under reformverksamheten 1940 (Ribom 1993, s 16). Då publicerade myndigheterna tydliga förslag på hur kontakten mellan föräldrarna och skolan skulle se ut (a.a.). Den nya inställningen till samarbete får sedan en grund i läroplanerna 1962 och 1969 (a.a.). I Lgr69 står det skrivet att: ”den lärare som i egenskap av klassföreståndare tar emot en klass har all anledning att söka lära känna elevens hemsituation” (Kärrby & Flising 1983, s 22). Något vi även kan finna i Lgr69 är att: ”föräldrarna bör få ta del av skolans arbete” (Ribom 1993, s 27). I läroplanen från 1980 skärps formuleringen till att ”Föräldrarna skall ges tillfälle att följa skolans arbete och bör få medverka i detta” (a.a.). Efter denna kommer Lpo94, som fortfarande är i bruk, här riktar man in sig på det gemensamma ansvaret mellan hem och skola för att eleven på bästa sätt ska kunna utvecklas. Ett gott samarbete handlar om att pedagogerna har ett positivt förhållningssätt gentemot föräldrarna (Nilsson 2007, s 5).

Historiskt sett kan vi se att föräldrainflytandet i skolan har fått en ökad och mer betydelsefull roll genom åren. De statliga myndigheterna gör ständigt nya undersökningar och utredningar inom föräldrasamverkan i skolväsendet. Publikationen

Vi lämnar till skolan det käraste vi har är en av det senaste uppdragen från regeringen för ”att genomföra insatser för att stödja och inspirera utvecklingen av både det vardagliga och formaliserade inflytandet för föräldrar” (Nilsson (red) 2008, s 5).

3.3 Föräldrasamverkan

”Inflytande inom skolväsendet är en viktig fråga både ur ett demokratiskt perspektiv och för utvecklingen av skolans innehåll och kvalitet” (Ds 2003:46, s 5). Det krävs att vi förklarar vad vi menar med föräldrasamverkan för att skapa en röd tråd genom vårt arbete. Definitionen på samverkan är att två jämställda aktörer handlar gemensamt efter ett visst syfte. I detta fall är det föräldrarna och läraren som ska ha ett gemensamt syfte med sitt samarbete. I boken Demokrati i praktiken skriver Ferm att det gemensamma

målet bör vara att vi ser till barnets bästa (1993). Dock är detta inte alltid så lätt med tanke på att lärare och föräldrar kan ha olika syn på vad barnets bästa är. En annan del av problematiken är att lärarna kan ha olika intresse för föräldrasamverkan, vilket kan leda till att den ser väldigt olika ut (Kärrby & Flising, 1983). I boken Skapa dialog med

föräldrarna tar Alfakir upp att föräldrarna kan ha olika syn på skolan utifrån sin kulturella bakgrund (2004). Detta är viktigt att tänka på eftersom skolan är den plats där alla möts oberoende av kultur och bakgrund. Vi bör därför se varje förälder som en egen individ och lyssna till dem med respekt, oavsett deras bakgrund (a.a.).

För att skapa en samverkan med föräldrarna har skolan som ansvar att ta första steget (Nilsson (red.) 2008, s 6). Om läraren ser föräldrarna som en nödvändig resurs blir samarbetet positivt. Ett gemensamt mål med föräldrasamverkan gör det möjligt för ett gott samarbete. Vi måste se föräldrarna som en viktig del och möjlighet för skolan. För om det blir ett gott och öppet samarbete trivs eleverna och de presterar bättre (Ferm 1993, s 134). Vi kan även läsa i Var - dags - inflytande i förskola, skola och

vuxenutbildning att föräldrarnas engagemang har en avgörande betydelse för barnets

egen uppfattning om skolan (Ds 2003:46, s 16). Som lärare är därför föräldrastödet otroligt viktigt eftersom elevernas föräldrar är de viktigaste vuxna i deras liv. I boken

Välkommen till verkligheten förklarar Nyberg detta genom att det är föräldrarna som är barnets främsta auktoritet. Läraren ser endast en liten del av elevens liv i skolan och det är därför viktigt att få föräldrarnas kunskap för att få en helhetsbild. ”De styrdokument som idag styr skolans verksamhet avspeglar en syn på föräldrar som personer med värdefulla kunskaper” (Andersson 2004, s 26).

Den trebenta pallen

Lärare Förälder

Elev

Med den här bilden vill vi visa på hur viktigt det är att skapa en fungerande kontakt mellan hemmet och skolan. Den trebenta pallen symboliserar samarbetet mellan läraren, eleven och föräldrarna. För att ett bra samarbete ska vara möjligt krävs det att alla tre parter arbetar tillsammans för ett gemensamt mål (Ferm 1993). Det krävs att de tre benen finns för att pallen ska kunna stå. Om ett av benen tas bort faller pallen. På samma sätt kan vi se på verksamheten i skolan, det krävs att lärare, elever och föräldrar arbetar tillsammans för att skapa en fungerande verksamhet som gynnar eleverna. Därför krävs det bl.a. att samarbetet mellan hem och skola fungerar bra för att få ”pallen att stå”.

”Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har” (Lpo 94, s 5). Barnen ska med ökad ålder och mognad ha ett större inflytande över sin skolgång och det egna lärandet. (Ds 2003: 46, s 15). Till de yngre barnen är det föräldrarna som företräder sitt barns intresse genom kontakten med skolan. Som vi kan läsa i publikationen Var - dags - inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning ska således föräldrarnas inflytande minska i takt med att barnen blir äldre och kan ta ansvar över sin egen skolgång. Detta gör de genom att uttrycka sig och ta till vara på sina egna intressen. (Ds 2003: 46, s 15).

3.4 Formella och informella samverkansformer

Vi vill även klargöra vad det kan finnas för olika formella och informella samverkansformer för att skapa en kontakt med föräldrarna. Detta tar vi upp för att tydliggöra vilka samverkansformer som används i skolan för att ha något att jämföra med i vårt undersökningsresultat. I boken Föräldrakontakt skriver de att kontakter inte ska knytas därför att problem har uppstått utan därför att problem inte ska uppstå (Flising, Fredriksson och Lund 1996, s 73).

Figur 2. (Källa: Nilsson 2007, s 3)

Med den här bilden vill vi förtydliga hur de olika samverkansformerna kan se ut både på grupp- och individnivå. Formella samverkansformer kan vara exempelvis föräldramöte, informationsbrev, föräldraråd, utvecklingssamtal osv. Om vi tittar på dessa exempel kan vi se att mycket av den formella samverkan innebär en envägskommunikation från lärarens sida. Den informella samverkansformen kan vara att föräldrarna följer med på utflykter, studiecirklar på föräldrarnas initiativ, dialog osv. Både det formella och informella samarbetet har en väldigt stor betydelse för både lärare och föräldrar. ”Mötet mellan föräldrars perspektiv och personalens perspektiv kan bidra till ökad kvalitet i verksamheten” (Ds 2003: 46, s 16).

3.4.1 Formella samverkansformer

För att få en djupare bild av de formella samverkansformerna väljer vi att beskriva några av de olika tillvägagångssätten. Vi vill även knyta an till figur 2 där de delar in de olika samverkansformerna på grupp- och individnivå.

Gruppnivå

Föräldramöte - sammankomst av föräldrar och lärare där frågor rörande barnens undervisning eller fostran diskuteras (NE 2008-11-24). För att skapa ett positivt möte är det viktigt att föräldrarnas intresse för sina barn är utgångspunkten (Nyberg 2002, s 109). I boken Skapa dialog med föräldrarna menar Alfakir på att föräldramötena ofta syftar till att delge praktisk information (2004, s.51). Detta menar hon även kan ha till följd att föräldrarna tappar intresset till mötena (a.a.). Därför är det viktigt att det finns ett klart syfte med mötet som delges föräldrarna redan innan.

Veckobrev/informationsbrev – Brev som läraren skickar ut till föräldrarna för att delge

den närmsta tidens planering och annan viktig information (Nyberg 2002, s 94-95). Detta kan se ut på olika vis och skickas ut olika ofta.

IT baserad information – Exempelvis en skolas hemsida, E-post, nätbaserad skoltidning. E-post är ett bra kommunikationssätt som fler och fler använder sig av för att kunna föra en dialog (Nyberg 2002, s 99). Den här typen av kommunikationsmedel är relativt ny och det finns därför inte mycket information om detta i litteraturen.

Föräldraråd – är en frivillig organisation där föräldrarna kan engagera sig och finns på många skolor (Skolverket 2007, s 12). I ett föräldraråd tar man upp frågor som rör skolan. Genom föräldrarådet kan föräldrarna få en inblick i skolans verksamhet och ha en möjlighet att påverka (a.a.).

Individnivå

Individuell utvecklingsplan – förkortas IUP, är en plan för vad varje enskild elev i

grundskolan ska lära sig. Den skrivs när man har utvecklingssamtal tillsammans med föräldrarna (NE 2008-11-24).

Utvecklingssamtal –I grundskoleförordningen kap 7, 2§ kan vi läsa:

Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna.

(Grundskoleförordning 1994) Enligt Nyberg är det viktigt att fokus ligger på eleven och att det är denne som är aktiv under samtalet (2002).

3.4.2 Informella samverkansformer

Det är svårare att definiera de informella samverkansformerna då detta inte är något utarbetat och förutbestämt.

Gruppnivå

I figur 2 kan vi se exempel på informella samverkansformer på gruppnivå vilket kan vara att föräldrarna följer med på utflykter, studiecirklar för föräldrarna och festliga tillställningar som inte är knutna till skolarbetet osv. Den här typen av samverkan mellan hem och skola skapar en naturlig och avslappnad relation där man bygger upp både tillit och trygghet för föräldrarna och barnet (Nilsson 2007, s 5).

Individnivå

Som vi kan se i figur 2 handlar den informella samverkan på individnivå framförallt om att skapa dialog och bygga upp en relation till varandra. Denna samverkansform kan vara svår att se då det handlar om ett förhållningssätt och bemötande som ska ske fortlöpande i verksamheten (Nilsson, 2007). Den här typen av kontakt varierar väldigt mycket beroende på intresset från läraren och föräldrarna (Flising, Fredriksson & Lund 1996, s 113). Den informella kommunikationen kan ske på många olika sätt exempelvis genom det personliga mötet, telefonkontakt, E-post, kontaktbok osv.

4 Metod och genomförande

I detta kapitel går vi närmare in på vårt tillvägagångssätt för att nå vårt syfte med undersökningen. Det vill säga hur vi ska komma fram till om lärarnas föräldrasamverkan överensstämmer med föräldrarnas förväntningar. Vi motiverar även vårt urval av intervjupersoner för att tydliggöra deras relevans för forskningen.

4.1 Genomförande

Vi anser att en kvalitativ intervjuteknik är den mest lämpliga metoden för oss då vi vill få kunskap om lärarnas och föräldrarnas erfarenheter, värderingar och åsikter (Johansson & Svedner 2006, s 41). Vi vill få en fördjupad inblick i ämnet och inte en statistisk generaliserbar kunskap (Ryen 2004, s 77). Tekniken är också den bäst lämpade att använda då vi vill ha detaljerade och ingående svar. I boken

Samhällsvetenskapliga metoder tar Bryman upp att kvalitativa intervjuer riktar sitt intresse mot den intervjuades ståndpunkter (2002, s 300). Vi avgränsar oss till att använda semi-strukturerad intervjuteknik som innebär att vi har strukturerade temaområden med underfrågor (Bryman 2002, s 301-306). Fördelen med att använda denna teknik är att det blir en större frihet och flexibilitet under intervjuprocessen (a.a.). Vi kan följaktligen anpassa intervjufrågorna efter vad respondenten fördjupar sig i och tar upp under processen. Vi kan även lägga till följdfrågor inom de olika temaområdena om det krävs för att nå vårt syfte med undersökningen (a.a.). Vi tror att det kan vara ett hinder om vi använder oss av för detaljerade intervjufrågor eftersom det då kan vara svårt för respondenten att förmedla sina tankar.

Temaområdena som vi har valt att ha är:

• Bakgrund – kort personlig bakgrundsbeskrivning av respondenterna.

• Befintlig samverkan – frågor som rör hur samarbetet mellan hem och skola kan se ut.

• Läraren/föräldrarna – frågor som rör hur läraren/föräldrarna uppfattar varandra, vilka förväntningar de har på samverkan, vilka uppgifter de har och hur deras egen roll ser ut i sammanhanget.

• Rättigheter och krav – frågor som rör vilka förväntningar läraren/föräldrarna har på varandra.

• Skyldigheter – frågor som rör vilka de egna skyldigheterna är.

De fem temaområdena är till hjälp för oss både under intervjuerna och i den kommande analysen. Bryman beskriver att temaområden skapar en ordning som underlättar och möjliggör för diskussion och dialog med intervjupersonerna (a.a.).

De intervjufrågor som vi har sammanställt (se bilaga 1 & 2) använder vi som stödfrågor under intervjuerna. Det är viktigt att frågorna används som ett underlag för att kunna vara följsamma och reflekterande under intervjuns gång (Thomasson 2002, kap 6). Trots detta är det viktigt att hela tiden ha undersökningens syfte och den huvudsakliga frågeställningen i åtanke för inte tappa fokus på det vi vill få fram med intervjun (Bryman 2002, kap 7). I våra stödfrågor väljer vi att använda oss av både öppna och slutna frågor. Detta möjliggör för oss som intervjuar att begränsa intervjuns längd. Till största del använder vi oss av öppna frågor för att lämna utrymme åt respondenten att uttrycka sig med egna ord (a.a.). Våra frågor är formulerade så neutralt som möjligt för att undvika att styra in respondenten på ett negativt spår (a.a.).

Vi väljer att inte ge ut intervjufrågorna i förväg för att vi vill ha spontana svar. Vi vet att det kan finnas en problematik med detta, exempelvis långa stunder av tystnad då intervjupersonen behöver tid på sig att fundera eller att det blir korta och ej utvecklande svar. Däremot får de information om vilka temaområden intervjun kommer att behandla. Detta är viktigt för att respondenten ska vara insatt och ha respekt för intervjuns syfte (Johansson & Svedner 2006, s 44).

Under intervjun väljer vi att använda oss av diktafon för att det ska vara möjligt för oss att vara delaktiga och engagerade lyssnare (Ryen 2004, s 56). Om vi endast för anteckningar finns det en stor risk att viktig information faller bort. Fördelarna med ljudupptagning är att dokumentationen från intervjun är permanent och fullständig för oss att bearbeta i efterhand (Denscombe 1998, s 145). Nackdelarna med ljudupptagning

kan vara att endast det talade ordet kommer med och man missar den ickeverbala kommunikationen och andra kontextuella faktorer som sker under intervjun (a.a.). Vi väljer därför att efter varje intervju göra en kortfattad sammanställning av våra iakttagelser för att få en djupare bild av helheten. I boken Kvalitativ intervju tar de upp att man bör göra anteckningar även om man spelar in intervjun för att det är den första bearbetningen av analysen (Ryen 2004, s 69). Vi har också i åtanke att diktafonen kan medföra att respondenten inte känner sig riktigt bekväm i intervjusituationen eftersom de spelas in (a.a.). Trots detta anser vi att fördelarna med diktafonen väger upp detta faktum. För att avdramatisera diktafonens närvaro meddelar vi och får respondentens godkännande att använda den innan intervjun (Johansson & Svedner 2006, s 44).

Vi väljer att låta respondenten bestämma tid och plats för intervjun i den mån det går (Thomasson 2002, s 86). Detta gör vi för att det ska vara så enkelt som möjligt för respondenten att medverka i vår undersökning och för att de inte ska bli en betungande uppgift. Dock säkerställer vi att intervjuerna genomförs i en lugn och ostörd miljö (Bryman 2002, s 306). När vi bokar in intervjuerna meddelar vi även ungefär hur lång tid den kommer att ta (Johansson & Svedner 2006, s 44). Det är viktigt att vi inleder med en fråga så att respondenten känner sig avslappnad och bekväm i situationen (Denscombe 1998, s 151). Exempelvis väljer vi att ställa frågor om respondentens bakgrund, det vill säga området där de bor/arbetar, ålder på deras barn, årskurs som de undervisar i osv.

Vi uppmärksammar även de etiska frågorna som kan uppstå i samband med vår undersökning. Exempel på etiska ställningstaganden kan vara frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet (Bryman 2002, kap 22). Vi som forskare har i uppgift att informera våra respondenter om syftet med vår undersökning och att det är frivilligt för de att delta (a.a.). Vi meddelar även våra respondenter att de är anonyma i vår undersökning och att ljudupptagningen endast är till för oss i forskningsändamålet (a.a.). Därav använder vi fiktiva namn till våra respondenter i rapporten.

Vi väljer att utföra pilotstudier med personer i vår närhet innan själva intervjuerna för att försäkra oss om att frågorna är lämpliga och att vårt syfte med undersökningen är tydlig (Bryman 2002, s 170-171). Det är då möjligt för oss att rätta till oklarheter och korrigera frågorna innan vi påbörjar de riktiga intervjuerna (a.a.)

4.2 Urval

Till vår underökning intervjuar vi fyra lärare och fyra föräldrar. Vi väljer att göra ett

subjektivt urval av respondenterna, detta innebär att vi utser personer som vi vet har

relevant kunskap inom ämnet (Denscombe 1998, s 23). Då vi lägger fokus på att få en allmän bild av problematiken väljer vi inte lärare och föräldrar som har någon relation till varandra eftersom det då kan bli känsligt vad man svarar. Vi avgränsar vårt urval av respondenter till att innefatta lärare och föräldrar med anknytning till barn i årskurserna 1-6. Vi har även en variation av lärare och föräldrar från skolor i storstads- och småstadsområden.

I vårt urval av respondenter vill vi även ta hänsyn till ett genusperspektiv för att få en bred och verklig uppfattning av frågeställningen. Därför består våra respondenter av hälften män och hälften kvinnor. För att få en jämn fördelning av respondenterna väljer vi att intervjua två lärare och två föräldrar från storstadsområdet Malmö och två lärare och två föräldrar från mindre orter. Vi vill ha en variation av sociokulturella och socioekonomiska förhållanden för att få en så generell bild av verkligheten som möjligt. Vi gör ett medvetet val att inte fokusera eller särskilja den mångkulturella aspekten. Vi använder oss av egna kontakter inom skola och hem för att för att få respondenter som kan delta i vår undersökning (Johansson & Svedner 2006, s 104). Givetvis är vi noga med att dessa personer har relevant kunskap som stämmer överens med syftet för vår undersökning. Vi väljer att göra på detta sätt för att spara tid och för att veta att vi får respondenter med kunskap inom vårt valda ämne. Vi är väl medvetna om att vi inte kan dra några generella slutsatser som är representativt för resten av populationen genom vårt urval (Denscombe 1998, s 18). Vi hoppas istället kunna få en djupare inblick i hur föräldrasamverkan ser ut och upplevs av lärare och föräldrar genom vår underökning.

5 Resultat

I detta kapitel presenterar vi vårt resultat från den empiriska undersökningen. Vi väljer att lägga upp resultatet utifrån de fem temaområdena som vi använder oss av under intervjuerna. Vi börjar med en kort presentation av respondenternas bakgrund för att ge en inblick i vilka de är. Därefter presenterar vi föräldrarnas förväntningar och lärarnas syn på föräldrasamverkan.

5.1 Bakgrund

Med bakgrunden vill vi att läsaren får inblick i vilka våra respondenter är för att ge en fullständig förståelse för resultatet av intervjuerna. Namnen på respondenterna är fiktiva för att bevara deras anonymitet.

Föräldrarna

Lena och Erik är båda föräldrar till barn som går på olika skolor i ett storstadsområde. Båda skolorna ligger i områden med varierade sociokulturella och socioekonomiska förhållanden. Lena har ett barn som går i 5:an och Erik ett som går i 2:an.

Marie och Peter är båda föräldrar till barn som går i olika skolor i mindre städer. Båda menar på att de bor i områden där den socioekonomiska strukturen består av välutbildade medelinkomsttagare och att det är en relativt homogen sociokulturell struktur på invånarna. Marie har ett barn som går i 3:an och Peter ett som går i 6:an.

Lärarna

Lennart och Sara arbetar båda som lärare i grundskolans tidigare år på skolor i ett storstadsområde. Skolorna ligger i områden med varierande sociokulturella och socioekonomiska förhållanden. Lennart undervisar i en årskurs 5 och har 25 års erfarenhet inom läraryrket. Sara undervisar i en årskurs 6 och har arbetat i snart 3 års tid.

Ingela och Anders arbetar båda som lärare i grundskolans tidigare år på skolor i en mindre by. Skolorna ligger i likartade områden med relativt homogen sociokulturell och socioekonomisk struktur. Ingela undervisar i en årskurs 1 och har 30 års erfarenhet inom läraryrket. Anders undervisar i en 2-3:a och är nyutexaminerad lärare med 7 års erfarenhet som fritidspedagog.

5.2 Synen på föräldrasamverkan

Föräldrarna

Samtliga föräldrar upplever i stort att kontakten med skolan fungerar bra. Marie tror att detta beror mycket på hur öppen hon själv är och hur mycket man vill hjälpa till, ta ansvar och engagera sig i skolan. Lena upplever dock ett problem eftersom hon nästan enbart får information från mentorn som har huvudansvaret för klassen men sällan information från de övriga lärarna. Detta leder till att det blir en begränsad samverkan med skolan då hon inte tycker att hon får en helhetsbild av sitt barns skolgång.

När vi ställer frågan om föräldrarna känner sig välkomna till skolan är alla eniga om att det finns ett öppet klimat som gör det möjligt för besök. Dock är det inte en enda av föräldrarna som faktiskt kommer till skolan för att vara delaktiga i verksamheten. Peter menar på att han inte känner något behov av att komma till skolan för att han vet hur det går för hans barn. Marie berättar att de i hennes sons klass har en dag i veckan utsatt för att kunna komma på besök. Denna dag fungerar som ett öppet hus där ingen föranmälan krävs.

Efter att vi fått veta lite om deras inställning till föräldrasamverkan vill vi veta mer om hur det faktiskt ser ut i deras barns klasser. Marie och Erik har båda barn som går på fritidshem och menar på att en stor del av kontakten sker vid lämningar och hämtningar då de får möjlighet att prata med fritidspedagogerna. De menar båda på att de har en bra kontakt med fritidspedagogerna men att det är synd att de inte träffar läraren lika ofta. Peter och Lena träffar inte heller läraren så mycket eftersom deras barn är äldre och de sällan besöker skolan. Alla föräldrarna vet hur de kan ta kontakt med läraren om de behöver. Samtliga har tillgång till telefonnummer som de kan ringa men det var endast Lena och Peter som hade en fungerande mailkontakt. Något vi kan se är att endast Lena

såg mailkontakt som ett bra kommunikationssätt. Hon anser att det är positivt eftersom det är ett lätt och snabbt sätt att hålla kontakt på.

I Eriks barns klass har de en kontaktbok som fungerar som en länk mellan läraren och föräldrarna. I den kan både Erik och läraren skriva om det är något de vill berätta eller fråga något. Han tycker detta är en bra kontakt med skolan eftersom man inte alltid hinner ta kontakt på annat vis. Som en jämförelse till detta har vi Lena vars barn har fått en kalender från skolan för att kunna skriva in läxor och andra saker som händer under veckan. Denna hade hon velat använda för att skapa en kontakt mellan henne och läraren såsom Eriks fungerar. Ett annat sätt för att skapa en kontinuerlig kontakt är genom informations – och veckobrev. Marie tar upp att hon tycker veckobrev är en viktig del för att få information och bli uppdaterad om vad som händer. Hon känner dock att det kan saknas lite information kring vad de gör i skolan. Detta kan även bero på att hennes son inte berättar så mycket om vad som hänt. Erik tar upp att läraren skickar ut informationsbrev om saker som de har gjort och saker som de ska göra. Detta informationsbrev skickas inte ut kontinuerligt. Lena poängterar att hon gärna hade velat ha någon form av informationsbrev för att få reda på vad de gör. Hon menar även på att hon inte kan förlita sig på att hennes barn kommer ihåg eller vet vad de ska berätta.

Alla föräldrarna tar upp att utvecklingssamtalet är en bra och viktigt del av föräldrasamverkan eftersom de då får veta hur det går för deras barn. Marie tycker det är bra att läraren skickar med hem vissa saker som barnet har gjort i skolan innan ett utvecklingssamtal. På detta sätt får hon som förälder en god inblick och möjlighet att förbereda eventuella frågor och tankar kring barnets utveckling. Lena menar på att utvecklingssamtalen är bra men att det nästan är den enda gången som hon får veta hur det går för hennes barn. Det hade varit bra med någon information däremellan. Hon tycker även att informationen från de övriga lärarna som undervisar hennes barn är otillräcklig.

Marie, Lena och Peter tar alla upp föräldramöte som en stor del av föräldrasamverkan på deras barns skola. Erik däremot menar på att de inte har några traditionella föräldramöten utan att de får lite information vid terminens början och slut. Lena berättar att nästan alla föräldrar kommer på deras föräldramöten som de har en gång per termin. På dessa möten får de information kring skolan och verksamheten. Alla fyra

föräldrar tar upp att skolan har öppet hus någon gång per läsår. Det ser ut på många olika sätt men det övergripande syftet är att göra föräldrarna delaktiga i verksamheten. Lena berättar att de blir inbjudna en lördagsförmiddag för att se hur en vanlig skoldag kan se ut. Marie blir ofta inbjuden till vernissage där barnen visar upp vad de har gjort. Alla föräldrarna tycker att denna typ av föräldrasamverkan är trevlig och skapar en god stämning.

Ingen av föräldrarna som vi intervjuat är engagerade i grupper eller organisationer inom skolan. Alla uppger att det är tidsbristen som gör att de inte är delaktiga i något av detta. Peter berättar att hans fru tidigare har varit klassens representant i skolrådet.

Lärarna

Samtliga lärare tycker att deras föräldrasamverkan är övervägande bra och ser föräldrarna som en viktig resurs. Anders poängterar att han tycker det är viktigt att man har en dialog som fungerar, respekt för varandra och att man även kan dela personliga erfarenheter för att skapa en god kontakt. För Sara innebär föräldrasamverkan att föräldrarna får vara delaktiga i beslut som tas i skolan, att de får reda på väsentlig information och att de även får komma till tals om vad de tycker om skolan där deras barn går. Lennart som undervisar i en 5:e klass tycker att ju äldre barnen blir desto mindre kontakt har han med föräldrarna, vilket han ser som en naturlig del av utvecklingen.

När vi frågar lärarna hur deras föräldrasamverkan ser ut börjar samtliga berätta om de mer formella formerna exempelvis föräldramöte, öppet hus, utvecklingssamtal och informationsbrev/veckobrev. Lennart och Sara tar upp att de har föräldramöte en gång per termin, oftast i början av en ny termin för att delge viktig information. Både Lennart och Sara har problem med att få dit föräldrarna på denna typ av formella gruppmöten, något som Anders och Ingela inte har några problem med. Till dem kommer flertalet föräldrar och i många fall både mamman och pappan. Lennart försöker lösa problemet, med att få föräldrar kommer, genom att skriva en resumé om vad som tagits upp. På så vis menar han att han gjort allt han kan för att alla ska få den information som krävs. En annan form av föräldrasamverkan är öppet hus som samtliga lärare tar upp. Både Sara och Lennart har haft öppethus en lördagsförmiddag vid några tillfällen på sina

skolor. Detta upplever de som positivt och gör det möjligt för de flesta föräldrarna att komma. Lennart poängterar att han inte vill att det ska vara något ”jippo” utan vill förmedla den vardagliga verksamheten. Både Anders och Ingela vet att föräldrarna uppskattar att komma och titta på vad deras barn har gjort i skolan och därför består ofta deras öppet hus av utställningar med barnens material. Båda framhäver att det är lätt att få dit föräldrarna på denna typ av arrangemang.

Samtliga lärare tycker det är bra med utvecklingssamtal eftersom de då får samtala med föräldrarna och barnen på ett mer djupgående sätt. Ingela berättar att hennes elevers föräldrar är väldigt engagerade och läser deras IUP - pärmar för att förbereda sig innan utvecklingssamtalet. Anders upplever att föräldrarna är väldigt kunniga på vad de gör och vill veta syftet med skolarbetet. Lennart menar på att de flesta föräldrarna har ett stort intresse av att veta hur det går för deras eget barn och därför är utvecklingssamtalen ett väldigt givande forum. Saras elever har även andra lärare i vissa ämnen därför måste hon ta in information från dessa också till utvecklingssamtalen. Därför går hon sällan enbart på sin egen uppfattning eftersom hon vill skapa sig en helhetsbild av eleven. Detta samarbete mellan lärarna anser hon fungerar väldigt bra och det finns inga problem att få den information som krävs.

När vi under intervjuerna kom in på informationsbrev/veckobrev ser samtliga lärare det som en viktig del i samverkan. De har alla någon form av informationsbrev men skickar ut det olika ofta. Lennart lägger ut sitt på skolans hemsida och skickar med en papperskopia hem. Anders skickar enbart med barnen en papperskopia hem eftersom han tycker att detta är en bra övning i att ta ansvar. Lennart, Sara och Anders tar även upp att deras elever har varsin kalender där de själva ska anteckna vad de har för läxor och annan information. Det är tänkt att föräldrarna genom denna ska kunna ta del av veckans händelser. Ingela låter även föräldrarna ta del av det barnen gör i skolan på deras egen hemsida.

Ingela och Anders som undervisar i årskurserna 1-3 upplever att de har stor möjlighet till en fysisk kontakt med föräldrarna vid lämningar och hämtningar. Däremot har Lennart och Sara som undervisar i årskurserna 5-6 mindre fysisk kontakt med föräldrarna. Anders gör det möjlig för föräldrarna att träffa honom då han väljer att sitta i klassrummet under sin planeringstid. Han anser att detta skapar en öppen kontakt

eftersom han är tillgänglig. Dock säger både Ingela och Anders att fritidspedagogen får stå för en hel del av den dagliga kontakten med föräldrarna. Både Lennart och Sara upplever att de saknar den spontana kontakten med föräldrarna eftersom de sällan är i skolan då deras barn är äldre. Emellertid framhäver de alla att det är öppet för föräldrarna att delta i den dagliga verksamheten. Lennart och Sara har trots detta inga föräldrar som kommer för att vara med. Så är inte fallet för Ingela och Anders, de har ofta föräldrar på besök i klassrummet. De ser det båda som ett positivt inflytande på föräldrasamverkan.

Den kontinuerliga kontakten med föräldrarna sker på många olika sätt. De fyra lärarna tar alla upp telefonkontakt som ett bra sätt när de behöver komma i kontakt med en enskild förälder. Sara berättar att hon tycker att hon får en personlig och bra kontakt genom telefonsamtalen eftersom de kan föra en dialog. Alla lärarna menar på att de tyvärr oftast ringer om det är något som har hänt som de måste ta upp med föräldrarna. Sara tar också upp att det har kommit en policy på deras skola att de ska ringa två positiva samtal per termin. Till en början blev förslaget negativt bemött i kollegiet för att de tyckte det var för tidskrävande. Numera försöker hon inleda samtalet med något positivt när hon ändå ringer föräldrarna. Förutom telefonkontakt tar lärarna upp mailkontakt som ett alternativ. Lennart, Sara och Ingela använder det kontinuerligt men ser även en problematik då det kan vara svårt att utrycka vad det är man vill delge. Lennart och Sara tar även upp att det kan vara ett språkligt hinder att använda skriftlig kommunikation eftersom inte alla deras föräldrar behärskar det svenska språket.

5.3 Föräldrarna och lärarnas syn på varandra

Föräldrarna

I synen på läraren har föräldrarna olika uppfattningar och åsikter. Marie, Peter och Erik har alla en positiv bild och ett stort förtroende för läraren och dennes profession. Lena är dock lite kluven i frågan, hon känner inte ett fullständigt förtroende för läraren men kan inte heller sätta fingret på vad det är. Hon tror att det kan bero på den bristfälliga informationen från läraren. Marie, Peter och Erik tar alla upp att läraren är väldigt engagerad och gör allt för att deras barn ska ha det så bra som möjligt i skolan. Lena tycker läraren borde vara mer aktiv i att få föräldrarna engagerade och delaktiga i skolarbetet exempelvis genom att skicka hem informationsbrev.

Lärarna

Alla lärarna är eniga om att föräldrarna vill sina barns bästa och att de agerar utifrån detta. De menar även på att föräldrarna är en enorm resurs och hjälp i skolan men att det ser ut på olika sätt på respektive skola. Sara anser att hon har föräldrarna på sin sida, vilket underlättar i samarbetet. Ingela, Lennart och Anders betonar att de flesta föräldrarna är väldigt engagerade i sina barns läxor. Lennart upplever att föräldrarna i området där han arbetar har en väldigt stor tilltro och tillit till honom som lärare. Han tror detta beror på att skolan är en högt uppsatt myndighet i många av föräldrarnas hemländer. Sara hade velat att föräldrarna är mer engagerade i åtgärder som skolan vidtar för deras barn, exempelvis måste vissa barn gå på läxhjälp och då hade det varit bra om föräldrarna ser till att de går dit.

5.4 Rättigheter

Föräldrarna

Föräldrarna anser att de kan kräva att läraren uppfyller sin yrkesroll genom att exempelvis se till barnets behov, följa läroplanen och ha kontakt med hemmet. Peter menar på att det är viktigt att hans barn får en positiv kritik från läraren. Marie förväntar sig att läraren ska vara tydlig i vilka krav denne ställer på barnet och föräldrarna. Hon tycker också att hon kan kräva att läraren informerar om hur de arbetar i skolan med de olika ämnena exempelvis matematik.

Lärarna

Lärarna tycker att de kan kräva att föräldrarna visar intresse för sina barn och deras utveckling. En konkret del i detta är att hjälpa sina barn med läxorna i den utsträckning de kan. Ingela tycker också att hon kan kräva ett trevligt bemötande och föräldrarnas förtroende. Lärarna är också överens om att föräldrarna måste ta ansvar och stötta sina barn. De är även eniga om att föräldrarna måste informera om det är någonting som hänt eller om det är något annat som läraren bör veta.

5.5 Skyldigheter

Föräldrarna

Föräldrarna menar på att de är skyldiga att informera om det är någonting som lärare bör veta om hemsituationen. Lena och Marie menar på att det är oerhört viktigt att de som föräldrar ger den information som krävs för att läraren ska kunna genomgöra ett så bra arbete som möjligt för barnets bästa. Erik och Peter poängterar även att de ska se till att barnen kommer till skolan i tid, har med sig rätt saker och har gjort läxan.

Lärarna

Lärarna är samstämmiga när det gäller skyldigheten att informera om vad som krävs och hur det går för barnet i skolan. Lennart menar att föräldrarna ska känna sig trygga när de lämnar sina barn till skolan. Anders betonar att hans skyldighet är att se varje barn och dennes behov. Ingela och Lennart tycker även att det är av stor vikt att föräldrarna känner förtroende för deras undervisning och den kunskap de besitter.

6 Analys

I det här kapitlet analyserar och tolkar vi det empiriska materialet tillsammans med vår kunskapsbakgrund och återkopplar detta till vårt syfte och frågeställningar. För att göra det tydligt för läsaren följer vi samma struktur som i föregående kapitel, det vill säga ha utgångspunkt i de tematiska områdena. Vi väljer att inte ta med respondenternas bakgrund som en egen rubrik, eftersom den har en genomgående betydelse i analysen. Vi väljer även att föra samman de två temaområdena rättigheter och skyldigheter för en gemensam analys. Detta gör vi för att tydligare kunna jämföra de båda parternas förväntningar på varandra.

6.1 Synen på föräldrasamverkan

I studien som vi tar upp i kunskapsbakgrunden kan Sigtuna kommun se ett ökat föräldraengagemang och att föräldrarna finner ett stort intresse för samarbetet med skolan (Andersson 2004, s 26). I vår undersökning kan även vi utläsa ett stort intresse från föräldrarna när det gäller deras barns skolgång. Trots detta kan vi se att deras engagemang är bristfälligt i form av att vara delaktiga i verksamheten, något som även hälften av lärarna upplever i sina klasser. Trots detta tycker samtliga lärare att deras föräldrasamverkan fungerar bra och ser föräldrarna som en viktig resurs i verksamheten. Vi tror att läraren upplever situationen såhär för att de tillsammans med föräldrarna har en gemensam utgångspunkt, vilket är att verka för barnets bästa (Ferm 1993).

I våra intervjuer kan vi se en tydlig skillnad mellan hur föräldrarna och lärarna beskriver föräldrasamverkan. Samtliga föräldrar börjar med att ta upp den mer informella kontakten, det vill säga dialogen mellan dem och läraren. Vi tror att den här typen av samverkan ger en naturlig och avslappnad relation som föräldrarna känner sig bekväma i och har en positiv erfarenhet av, något som även tas upp i Samarbete med föräldrar i

förskola och skola (Nilsson 2007, s 5). Lärarna tar däremot först upp den mer formella samverkan, det vill säga exempelvis föräldramöte, utvecklingssamtal och informationsbrev. Vi tror att detta beror på att lärarna lägger fokus på det som

traditionellt sett ses som föräldrasamverkan, eftersom lärarnas tillvägagångssätt då blir synligt. Det kan också bero på att många av de traditionella samverkansformerna måste finnas med i verksamheten eftersom lärarna måste följa styrdokumenten och skolledningens beslut. En annan anledning till att föräldrarna lägger större vikt vid den informella kontakten kan vara för att de har möjlighet att styra och påverka denna i större utsträckning. Som vi tar upp i kunskapsbakgrunden beror denna typ av kontakt mycket på intresset från både föräldrarna och lärarna (Flising, Fredriksson & Lund 1996, s 113).

I studien som Erikson gjorde anser de flesta lärarna att de har en positiv och tillitsfull dialog med flertalet föräldrar (Nilsson (red) 2008, 118). I vår undersökning kan även vi utläsa att lärarna anser sig ha bra kontakt med de flesta föräldrarna. Föräldrarna i sin tur anser sig ha bra kontakt med skolan men har i viss mån en bristfällig kontakt med läraren. Detta beror på många olika faktorer, bl.a. för att de mest träffar fritidspedagogerna vid lämning och hämtning eller för att barnen är så pass stora att föräldrarna sällan är med i skolan. Barnet ska med ökad ålder ha ett större ansvar över sin skolgång och det egna lärandet, vilket i sin tur leder till en minskad delaktighet från föräldrarnas sida (Ds:46, s 15). Trots detta kan vi utläsa att samtliga föräldrar vill vara uppdaterade om skolarbetet och sitt barns utveckling.

I våra intervjuer kom vi fram till att både lärarna och föräldrar helst möts på individnivå eftersom det då finns en större möjlighet för dialog. Det är troligtvis därför båda parterna även upplever utvecklingssamtalet som en positiv samverkansform. Ett utvecklingssamtal är i grund och botten en formell samverkan men kan till viss del upplevas som informell beroende på hur dialogen mellan de som medverkar ser ut. En av anledningarna till att det ses som en formell samverkan är att lärarna enligt grundskoleförordningen måste hålla ett utvecklingssamtal per termin (Grundskoleförordning 1994). Vi tror att grunden till att det upplevs positivt från båda parterna beror på att det är en kontinuerlig och tillförlitligt möte som inriktar sig på en dialog och diskussion.

6.2 Föräldrarna och lärarnas syn på varandra

Föräldrarna och lärarna har inom detta område ett stort förtroende för varandra och utgår ifrån att båda vill barnets bästa. Tre av de intervjuade föräldrarna menar att lärarna visar ett engagemang och en professionalitet i sin yrkesroll. Genom att utläsa vad dessa respondenter har redogjort för i sina intervjuer tror vi att de är nöjda för att läraren har en god kontakt med hemmet. Dock upplever en av föräldrarna inte ett fullständigt förtroende från läraren. Hon menar själv att det kan vara den bristfälliga kommunikationen som är orsaken. Viktiga delar i ett bra samarbete är ett ömsesidigt förtroende vilket i detta fall saknas (Nilsson (red) 2008, s 6). Vi anser att det är av stor betydelse att en bra relation bygger på tillit och respekt till varandra.

Det vi kan tyda från intervjuerna med lärarna, är att det råder en stor skillnad och variation av hur de upplever föräldrarna. Vi kan se en skillnad mellan lärarnas erfarenheter av föräldrarnas engagemang i storstads- och småstadsområdena. Lärarna i storstadsområdet upplever båda att föräldrarna inte visar ett så stort engagemang och delaktighet i verksamheten utan lämnar ett stort ansvar och tilltro till lärarens kompetens. Lennart tror att detta beror på att många av föräldrarna i klassen har sina egna erfarenheter av skolan från andra länder där skolan är en högt uppsatt myndighet. Föräldrarna kan således ha olika syn på skolan utifrån sin kulturella bakgrund (Alfakir 2004). Lärarna i småstadsområdena anser sig tvärtom ha ett stort föräldraengagemang i verksamheten. Utifrån detta kan vi dra slutsatsen att det är av stor betydelse att se varje förälder som en egen individ som har något att tillföra till föräldrasamverkan, detta kan vi koppla till dagens styrdokument (Andersson 2004, s 26).

6.3 Rättigheter och skyldigheter

I Lpo94 kan vi läsa att skolan ska klargöra för både eleven och föräldrarna vilka mål utbildningen har och vilka krav, rättigheter och skyldigheter skolan ställer (Lpo94, s 5). OECD:s studie som visar på att skolan har en mycket central roll i att informera och involvera föräldrarna i verksamheten (Nilsson (red) 2008, s 6). Vilket föräldrarna även poängterar att de har rätt till. Här kan vi se att det som föräldrarna anser vara sina rättigheter överensstämmer med det som lärarna anser vara sina skyldigheter. Studien som Sigtuna kommun gjorde visar på att 40 % av föräldrarna som deltog i

undersökningen vill ha tydligare anvisningar på hur ansvaret ska se ut och vilka gränser som bör finnas i samverkan (Andersson 2004, s 26). Detta betonar föräldrarna i vår undersökning som en del av sina rättigheter, dock framgår det inte om det är något de upplever som britsfälligt.

Om vi vänder på det och tittar på vilka skyldigheter lärarna anser sig kunna ställa på föräldrarna är en stor del i detta att de ska visa intresse för sina barns skolgång och utveckling. Som vi tar upp tidigare visar internationell forskning på att föräldrarna är en viktig del av deras barns framgångar i skolan (Nilsson (red) 2008, s 6). Något som även framkom i intervjuerna med lärarna. Exempelvis poängterar Sara att hon önskar att vissa föräldrar engagerar sig mer i de åtgärder skolan vidtar för att stärka eleverna i deras utveckling. De båda parterna är eniga om att föräldrarna har ansvaret att informera om deras barns hemsituation. De tar även båda upp mer grundläggande företeelser som att föräldrarna är skyldiga att se till så att deras barn kommer i tid, har rätt saker med sig och har gjort läxan. Vi kan se detta som positivt eftersom det föräldrarna tar upp överrensstämmer med lärarnas syn. Dock går lärarna mer in på djupet och beskriver fler saker de tycker sig kunna kräva av föräldrarna.

Som vi kan läsa i Lpo94 har skolan och vårdnadshavarna ett gemensamt ansvar för att elevens skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Något som vi kan se i vår undersökning är att lärarna har en större medvetenhet om vilka rättigheter och skyldigheter de har gentemot föräldrarna. Föräldrarnas vetskap om deras skyldigheter var bristfällig. Vi tror att detta kan bero på många olika faktorer. Bland annat kan vår intervjufråga om vilka skyldigheter föräldrarna har gentemot lärarna varit otydlig. Det kan också bero på att föräldrarna inte har blivit informerade om vilka krav som skolan ställer på dem.

7 Slutsats och diskussion

I detta kapitel sammanför vi alla delar i vår undersökning för att kunna dra slutsatser och föra en diskussion. Detta gör vi utifrån vårt syfte som är att se om lärarnas föräldrasamverkan stämmer överens med föräldrarnas förväntningar. Vi utgår även ifrån våra frågeställningar som är:

• På vilket sätt anser läraren och föräldrarna att en god samverkan ser ut och hur överensstämmer deras syn med varandra?

• På vilket sätt ser läraren respektive föräldrarna på sina rättigheter och skyldigheter i förhållande till varandra?

Vi diskuterar för- och nackdelar med vårt tillvägagångssätt för att synliggöra processen i vår undersökning. Det är svårt för oss att dra några generella slutsatser utifrån vårt empiriska material eftersom den utgår ifrån några enstaka personers åsikter och erfarenheter av föräldrasamverkan. Detta är inte heller vår intention utan vi vill få en fördjupad inblick och kunskap om hur det kan se ut i olika verksamheter. Därför gör vi en jämförelse mellan lärarnas och föräldrarnas resultat från intervjuerna.

Något som vi kan utläsa av vår undersökning är att föräldrarna och lärarna är relativt eniga om synen på hur de vill att föräldrasamverkan ska se ut. Det finns många olika aspekter i vår undersökning som visar på om lärarnas föräldrasamverkan stämmer överens med föräldrarnas förväntningar. Detta kan bero på att föräldrasamverkan är ett brett och mångfacetterat ämne som inte har något givet tillvägagångssätt. Dock kan vi utläsa att föräldrarna förväntar sig en mer informell kontakt på individnivå och lärarnas befintliga samverkan består till stor del av den formella kontakten. Lärarna vill trots detta ha mer informell kontakt med föräldrarna, men har av någon anledning inte det i nuläget. På detta plan kan vi dra slutsatsen att lärarens befintliga föräldrasamverkan inte stämmer överens med föräldrarnas förväntningar. En förklaring till detta kan vara tidsbristen och att föräldrarna och lärarna inte träffas på ett naturligt sätt i skolan. För att

finna en lösning på detta krävs det att lärarna och föräldrarna tillsammans hittar ett sätt där de kan kommunicera på ett informellt plan.

Något som vi har blivit positivt överraskade över när vi genomfört våra intervjuer är att både lärarna och föräldrarna upplever utvecklingssamtalet som ett positivt möte. Som vi skriver i analysen tror vi att detta beror på att både den informella och formella samverkansformen möts och gör det möjligt att skapa en kommunikation. Detta beror givetvis på hur lärarna lägger upp sitt utvecklingssamtal och om den möjliggör för en öppen dialog. Vi tror att föräldrarna och lärarna upplever det som positivt eftersom det kan vara den enda plats där det finns rum för det fysiska mötet och en möjlighet att få en djupare kontakt. En anledning kan också vara att mötet är på individnivå vilket gör att föräldrarna intresserar sig mer då det är deras barns utveckling som är i fokus. Detta faktum kommer vi att ta med oss i vår kommande yrkesroll och ha i åtanke i vårt upplägg av utvecklingssamtal.

Det finns en problematik med att föräldrarna upplever att de sällan träffar läraren, detta beror på en rad olika saker. En av de saker vi upptäckt under arbetets gång är fritidspedagogens centrala roll i kontakten med föräldrarna vilket vi inte har beaktat i vår undersökning. De föräldrar som har barn som vistas på fritidshem upplever att de har en mer informell kontakt till fritidspedagogen än vad de har med läraren. Eftersom föräldrarna oftast lämnar och hämtar sina barn på fritids uppstår en naturlig kontakt till fritidspedagogerna. Föräldrarna till de äldre barnen är inte på skolan i samma utsträckning eftersom barnet självt tar sig till skolan, därför är dessa föräldrars kontakt med läraren begränsad.

Vi ser även en skillnad mellan hur lärarna arbetar med föräldrasamverkan i storstads- respektive småstadsskolorna. Framförallt tror vi att skillnaden ligger i det socioekonomiska och sociokulturella aspekterna som medför olika typer av förhållanden. Exempelvis berättar lärarna i storstadsskolorna vilken problematik som finns bland föräldrarna som inte behärskar det svenska språket. Vi tror att lärarna måste anpassa föräldrasamverkan utifrån de förhållanden som råder i det område man arbetar, följaktligen tror vi inte att föräldrasamverkan kan te sig likadant överallt. Den måste trots allt vara likvärdig eftersom vi följer samma styrdokument.

Som vi tar upp i analysen stämmer både lärarnas och föräldrarnas syn på vilka rättigheter och skyldigheter de har gentemot varandra överens. Detta ser vi som väldigt positivt eftersom detta är grunden för en god föräldrasamverkan. Trots det här tar lärarna upp fler rättigheter och skyldigheter vilket kan bero på att de har en större medvetenhet. Om de inte har samma uppfattning om rättigheter och skyldigheter tror vi att det kan uppstå problematik kring föräldrasamverkan. Detta kan framförallt bero på bristfällig kommunikation, därför är viktigt att man för en dialog kring vilka förväntningar man har på varandra. Här tycker vi att läraren har en stor möjlighet att visa sin tydlighet och vara öppen för föräldrarnas åsikter.

Något som vi diskuterat under arbetets gång är hur många personer som ska ingå i vår undersökning. Slutligen bestämde vi oss för att ha åtta respondenter för att få ett brett och varierat underlag. Dock blev vi konfunderade över huruvida vi hade för många respondenter som skulle göra undersökningen för stor och svårhanterlig när vi väl skulle sammanställa resultatet. Detta löste sig bra eftersom både lärarna och föräldrarna hade likartade svar. Nu i slutet känner vi oss nöjda med vårt val då vi fått en fördjupad förståelse för föräldrasamverkan. Vår bredd av respondenterna medför även en större tillförlitlighet till resultatet. Trots detta kan vi inte dra några generella slutsatser, men vi kan se ett tydligt sammanhang och en möjlighet att utläsa likheter och olikheter.

Vi anser att vi uppnår det syfte vi hade för avsikt med när vi började denna undersökning. Vårt intresse föddes i de uppdrag som står stundande för oss som blivande lärare. Vi ville ta tillfället i akt och undersöka något som för oss kunde vara användbart i framtiden. Vi känner att det arbete vi har utfört kan ligga som grund för oss i vår föräldrasamverkan.

Avslutningsvis återknyter vi till den trebenta pallen (se figur 1) som vi tycker symboliserar ett gott samarbete där alla tre parter måste arbeta tillsammans. Vi kommer att bära med oss denna kunskap i vår kommande föräldrasamverkan. Speciellt kommer vi att ta med oss föräldrarnas positiva inställning till utvecklingssamtal som en samverkansform.

7.1 Fortsatt forskning

I den här avslutande delen framför vi våra tankar och idéer till vidare forskning inom föräldrasamverkan. Det finns många ingångar och perspektiv på ämnet. Vi har gjort ett medvetet val i vår avgränsning för undersökningen, vilket är att ta upp lärarnas och föräldrarnas åsikter och erfarenheter kring föräldrasamverkan för att se om dessa överrensstämmer.

En infallsvinkel kan vara att ta med elevperspektivet och på så sätt få in treenigheten mellan lärare, elev och förälder. På detta sätt kan man få en helhetssyn på vikten av att alla tre parter samarbetar och är delaktiga i verksamheten.

Det kan även vara intressant att se föräldrasamverkan ur en mångkulturell aspekt. Man kan då undersöka hur man på bästa sätt skapar en god föräldrasamverkan oavsett språkliga hinder och olika kulturell syn.

Man kan även ha samma infallsvinkel som på vårt område men istället göra en socioekonomisk jämförelse mellan storstads- och småstadsperspektiv för att se om där finns några likheter och skillnader beroende på var man går i skolan.

8 Referenslista

Litteratur

Andersson, Inga (2004): Lyssna på föräldrarna: Om mötet mellan hem och skola. Stockholm: HLS förlag.

Alfakir, Nabila (2004): Skapa dialog med föräldrarna – integration i praktiken. Malmö: Runa Förlag.

Denscombe, Martyn (1998): Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Berger Hepworth, Eugenia (2004): Parents as partners in education- Families and

Schools Working Together, 6th.ed. Upper Saddle River: Pearson, cop.

Bryman, Alan (2002): Samhällsvetenskapliga metoder. Trelleborg: Liber ekonomi. Ds (Departementsserien) (2003:46): Var - dags - inflytande i förskola, skola och

vuxenutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Ferm, Christer (1993): Demokrati i praktiken – Handbok för lärare om samverkan med

elever och föräldrar. Stockholm: Runa förlag AB.

Flisning, Lisbeth. Fredriksson, Gunilla. & Lund, Kjell (1996): Föräldrakontakt- en

bok om att skapa, behålla och utveckla ett gott föräldrasamarbete. Stockholm: Informationsförlaget.

Gestwicki, Carol (2004): Home, School, and Community Relations – A Guide to