Malmö högskola
Studie- och
yrkesvägledarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängSka det vara så svårt
att välja rätt från början?
En undersökning av omval under perioden 19 augusti till 15 september i åk 1 på gymnasiet
Should it be so hard to make the right choice from the beginning?
A study regarding re-election of study path being made between the period of August 19th - September 15th in grade 1 of Upper Secondary School
Raine Zander
Helena Gustafsson
Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp 2009-12-08
Examinator: Anders Lovén
Förord
Du sträckte ut din hand och jag tog den. Vi gick hand i hand
trevande i mörkret efter den rätta vägen till slutprodukten, vårt
examensarbete.
Vi hade hjälpande händer längs vägen. Ingen nämnd, ingen
glömd.
I bakgrunden fanns vår hejaklack och vårt stöd, familjen.
Målmedvetet jobbade vi längs den slingrande stigen, med tiden
som jagade oss i hälarna fram till slutprodukten och här nedan
finns den att läsa!
Sammanfattning
När eleverna väljer till gymnasiet genomför ett flertal av dem ett byte av program i nära anslutning till skolstart. Undersökningen tittar närmare på omvalet och kan komma att vara ett stöd för samtliga yrkeskategorier inom skolan som möter elever inför gymnasievalet. Studie- och yrkesvägledare inom skolan skall vara ett stöd i personalgruppens studie- och yrkesorienterande insatser vilket gör resultatet relevant för deras yrkesutövning.
Syftet med undersökningen är att få veta vilka aktiviteter som kan ha haft betydelse för ungdomars val till gymnasieskolan samt vilka de viktigaste anledningarna till omval varit. Som metod har en kvantitativ enkät med semistrukturerade frågor använts. Den har sänts till de elever som har genomfört ett omval i åk 1 på gymnasiet under perioden 19 augusti till 15 september, 2009 i en medelstor kommun i Västsverige.
En inlärningsteori och två karriärutvecklingsteorier har använts för att förstå vad som påverkar ungdomarna i deras val i form av personer i deras omgivning eller i vilken utvecklingsfas de befinner sig samt vilken sorts val de gjort.
Resultatet visar att de vanligaste anledningarna till omval är att program och kurser inte motsvarar förväntningarna. Andra orsaker till omvalet är att de inte trivs på programmet, på skolan eller med personerna där. Orsaker som också nämns är resor eller annat boende utanför hemorten. De aktiviteter som kan ha haft betydelse för ungdomarnas val till gymnasiet är information av studie- och yrkesvägledaren i klassen och samtal med densamma, studiebesök på valt program, öppet hus och gymnasiemässa men även personer i elevernas omgivning såsom klasskamrater och föräldrar.
Eleven själv likväl som skolans personal har ansvaret för informationen som delges eleverna i samband med gymnasievalet i år nio. Utifrån såväl elevens som samhällets perspektiv är det besparande med så få omval som möjligt. Kunskap om alternativen innan gymnasievalet skulle kunna bidra med att de väljer rätt från början.
Nyckelord: byte av program, elever, gymnasieval, information, omval, studie- och yrkesvägledare
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 2. Bakgrund ... 2 2.1. Syfte ... 3 2.2. Frågeställningar ... 3 2.3. Avgränsning ... 3 4. Begrepp ... 4 5. Metod ... 7 5.1. Forskningsetiska principer ... 8 5.2. Urval ... 8 5.3. Genomförande ... 9 6. Tidigare forskning ... 11 6.1. Ungdomsforskning i Danmark ... 116.2. Tidigare forskning i Sverige ... 11
6.3. Ungdomar i år nio och beslutsprocessen ... 12
7. Teori ... 13
7.1. John D. Krumboltz 1996 ... 13
7.2. Donald E. Super 1996 ... 14
7.3. Per Sjöstrand 1980 ... 15
8. Resultat av enkäten ... 17
9. Analys och tolkning ... 25
10. Slutdiskussion ... 28
11. Referenslitteratur ... 32
1. Inledning
Jag gick och pratade med min studievägledare och hon sa att det var ok och hon kollade med lärarna och dagen efter fick jag byta. /Sara
(Skolverkets Rapport 1030, 2007 s. 28)
Hösten 2004 genomförde var åttonde elev i Sverige byte av studieväg (Skolverkets lägesbedömning 2006, s. 127). Motsvarande siffra för hösten 2007 var något lägre, drygt var tionde elev. Eleverna fanns ett år senare på ett annat program, vilket innebär att eleverna bytt studieväg och därmed gjort ett omval (Skolverkets lägesbedömning 2009, s. 96).
Författarna till undersökningen har erfarenhet av yrket som studie- och yrkesvägledare samt administration kring elevers omval och i denna studie har vi uppmärksammat de elever som gör ett omval på gymnasiet inom en tidsperiod av två månader efter skolstart. En förskjutning har skett av valprocessen vilket resulterar i att eleverna startar det nya programmet senare än sina kamrater. De elever som varit osäkra i sitt gymnasieval genomför vanligtvis ett omval under omvalsperioden som är förlagd till vårterminen i år 9.
Är eleven inte nöjd med sitt val kan det i förlängningen leda till ett omval året därpå vilket innebär fyra år på gymnasiet. Följden av detta innebär konsekvenser för så väl kommun som individ och kan resultera i att eleven avslutar sina studier på gymnasiet ett år senare och därmed kommer ut i arbetslivet ett år senare. Detta kan leda till lägre pensionsutbetalning m.m. För kommunen innebär det en extra kostnad till följd av en fyraårig utbildning istället för tre.
2. Bakgrund
Skolverket har på uppdrag av regeringen initierat ett projekt i samverkan med Sveriges kommuner och landsting, universitet och högskolor samt Statistiska Centralbyrån, SCB för att undersöka orsakerna till elevers avbrott eller byte av studieväg. Projektledaren har bland annat genomfört en intervjustudie med sexton ungdomar under läsåret 2006/2007. Studien har för avsikt att försöka förstå avhopp eller byte av program istället för att generalisera och det framkommer att flera av ungdomarna i studien haft besvärliga hemförhållanden men ändå funnit signifikanta andra såsom grannar, mor- och farföräldrar och studie- och yrkesvägledare. Undersökningen har visat att stödjande insatser sätts in alltför sent och att det finns brister när det gäller förebyggande insatser inom gymnasieskolan. Det mest genuina i undersökningen är ungdomarnas positiva kontakter med arbetslivet i form av praktik eller arbete. De ser ljust på framtiden med ett realistiskt förhållningssätt till omvärlden (Skolverkets Rapport 1030, 2007 s. 6-68). I utredningen Karriärvägledning.se.nu (SOU 2001:45) går att läsa om den växande globaliseringen vilken ökar valmöjligheterna i samhället när det gäller utbildning och karriärmöjligheter både i Sverige och utomlands. Utbudet av nya yrkeskategorier ställer förändrade och högre krav på kvalifikation och kompetens. Utan att förminska betydelsen av all information behöver ungdomarna öka kunskapen om sig själva och sina intressen för att sedan värdera och granska utbudet och kunna göra ett väl underbyggt val. Detta ställer förändrade och högre krav på studie- och yrkesvägledare samt övrig personal inom skolans organisation. Att känna till vad som har betydelse för ungdomarnas val till gymnasiet blir allt viktigare. Utveckling och förändring inom studie- och yrkesvägledningens metoder ska balansera samhällets krav. Beroende på i vilken kommun eller inom vilken skolform studie- och yrkesvägledaren är verksam varierar de lokala styrdokumenten, dess mål och arbetsformer för studie- och yrkesorientering. De nationellt formade målen idag är formulerade så att de stämmer överens med det postmoderna samhällets syn på vägledning medan de gamla mönstren lever kvar i vardagens verksamhet. Det vill säga det moderna samhällets uppbyggnad. Studie- och yrkesvägledningen i samhället står inför en riktningsförändring från institution och kollektivism till individ och individuella lösningar. Information och vägledning var dominerande i det moderna samhällets uppbyggnad för att möta
efterfrågan och tillgång på arbetsmarknaden. Inom det postmoderna samhället har individen ett eget ansvar för sina val och för att bygga upp en mening med tillvaron. Studie- och yrkesvägledaren vägleder individen till att kunna utvecklas, se möjligheter och ta till vara dessa (SOU 2001:45, s. 11-99). För att genomföra förändringar av studie- och yrkesorienteringen i grundskolan behöver uppmärksamhet riktas mot det som ligger till grund för elevernas omval.
Vi behöver forskningsbaserad kunskap för att förstå och förklara och för att eventuellt utveckla och förändra. Vi kan inte grunda oss på antaganden, föreställningar, myter och personliga erfarenheter (Larsen 2009, s. 11).
2.1. Syfte
Syftet med undersökningen är att få veta vilka aktiviteter som kan ha haft betydelse för ungdomars val till gymnasieskolan samt vilka de vanligaste anledningarna till omval varit.
2.2. Frågeställningar
Vilka aktiviteter, obligatoriska och/eller frivilliga kan ha haft betydelse för ungdomarnas val till det gymnasieprogram de valt och senare avbryter?
Vilka är de vanligaste anledningarna till omval enligt eleverna?
2.3. Avgränsning
Undersökningen avgränsas till de elever som har genomfört ett omval, gjort ett byte av program i åk 1 på gymnasiet under perioden 19 augusti till 15 september, 2009 i en medelstor kommun i Västsverige. Programbyten har förekommit från friskolor till kommunala skolor och tvärtom. Programbyten förekom även mellan de kommunala skolorna samt mellan friskolorna. Faktorer som kön, klass, etnicitet samt elevernas meritvärde har ej tagits hänsyn till. Med tanke på den begränsade tiden för undersökningen valdes dessa faktorer bort. Det individuella programmet är främst för de elever som saknar behörighet till gymnasiet och dessa tillhör inte vårt urval. De elever som kommit in på högre rangordnat val har uteslutits då de ej gjort ett omval. Med högre rangordnat val menas ett program som eleven valt i första hand och senare blivit intagen på.
4. Begrepp
Omval
Omval sker vanligtvis från mitten av april till mitten av maj inför nästkommande läsår. Omval innebär att eleven vill komplettera med ytterligare val av program, önskar ta bort val av program eller ändra rangordningen av program. Inom respektive intagningskansli finns instruktioner för hur den kommun eleven tillhör hanterar omval efter omvalsperiodens slut. I vår undersökta kommun ansvarar intagningskansliet för elevers intagning till samtliga program och skolor inom kommunen fram till 15 september och därefter ansvarar rektor på respektive gymnasieskola för eventuellt intag till sitt program.
Intagningskansli
Intagningskanslierna handlägger elevernas ansökningshandlingar och val till gymnasieskolan vilket beskrivs i tidplanen nedan. En enskild kommun kan ha ett eget intagningskansli men kan även omfatta ett större upptagningsområde.
Elevernas rättigheter att söka utbildning kräver att kommuner samverkar och en förutsättning för detta är att en likartad tidplan praktiseras för intagningsarbetet. Sveriges Kommuner och Landsting har utformat ett förslag:
1 februari Sista ansökningsdag till gymnasieskolans program inklusive högre årskurs.
1 mars Rutiner för hur yttrande och beslut skall skickas avseende program bör vara avslutade.
Mitten av april Beslut om preliminär intagning för gymnasieskolans program.
GyF 6 kap. 11 §.
Mitten av maj Eventuellt omval eller nyval till gymnasieskolans program. 1 juli Beslut om slutlig intagning till gymnasieskolans program
med kursstart vid höstterminens början.
GyF 6 kap. 11 § (Handbok för gymnasieintagningen 2009-2010, s. 28).
Information
Eleverna som står inför ett gymnasieval tar del av information på olika sätt i form av reklam, gymnasiemässor, öppet hus, klassinformation av studie- och yrkesvägledaren, vägledning samt råd från omgivningen. Informationen som eleverna erhåller och får ta del av varierar med exempelvis en obligatorisk gymnasiemässa dit samtliga elever åker tillsammans med skolan eller genom att vara frivillig. På gymnasiemässan i den undersökta kommunen deltar de kommunala gymnasieskolorna och de fristående gymnasieskolorna i närområdet.
Aktiviteter
I undersökningen används begreppet aktiviteter om exempelvis klassinformation av vägledaren, samtal med vägledaren, studiebesök, öppet hus, gymnasiemässa m.m. Aktiviteterna är av frivillig respektive obligatorisk karaktär och sker i grupp eller enskilt. En aktivitet kan även vara diskussion i hemmet med släkt, vänner och föräldrar.
Gymnasieskolan
Gymnasieskolan är en frivillig skolform jämfört med den nioåriga obligatoriska grundskolan. Programmen är studieförberedande eller yrkesförberedande där de senare innehåller 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning, APU. För närvarande finns sjutton nationella program, specialutformade program samt individuellt program. Ett specialutformat program skapas efter de behov som finns lokalt eller regionalt och innehåller ofta en kombination av kurser från de nationella programmen. I Sverige finns kommunala gymnasieskolor, skolor som drivs av landsting samt fristående gymnasieskolor. De 17 nationella programmen är: Barn- och fritid, Bygg, El, Energi, Estetiska, Fordon, Handel- och administration, Hantverk, Hotell- och restaurang, Industri, Livsmedel, Medie, Naturbruk, Naturvetenskap, Omvårdnad, Samhällsvetenskap samt Teknik. I den valda kommunen finns fyra fristående samt två kommunala skolor som erbjuder nationella program, specialutformade program samt ett individuellt program. Samtliga program finns representerade i vald kommun.
Individuella programmet
Det individuella programmet är främst för de elever som saknar behörighet till gymnasiet. Att vara behörig till gymnasiets program innebär att eleven skall ha lägst betyget godkänt från år nio i engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk. Inom programmet finns även elever som är skoltrötta samt elever som hoppat av ett gymnasieprogram. Beroende av vilken kommun eleven tillhör erbjuds olika alternativ inom det individuella programmet. Eleven kan ha endast praktik, praktik kombinerat med studier eller enbart studier. På gymnasieskolorna förekommer hantverkslokaler med inriktning mot exempelvis textil, trä och fordon. I den undersökta kommunen erbjuds studier och praktik i varierande grad, dessutom erbjuds textil samt husbyggnad i hantverkslokaler.
Fristående gymnasieskola
De fristående gymnasieskolorna har annan huvudman än de kommunala och landstingsägda skolorna. Skolverket beviljar om en skola får starta. Programmen är motsvarande eller närliggande den kommunala skolans nationella program. I den valda kommunen finns fyra fristående gymnasieskolor.
5. Metod
Urvalet samt undersökningens syfte avgjorde valet av metod. Undersökningen är baserad på en kvantitativ enkät med semistrukturerade frågor som är både öppna och slutna. En kvantitativ metod med inslag av verbala analysmetoder innebär att eleverna själva kunnat formulera sig genom att frågan varit öppen. Undersökningen har inte föregåtts av en pilotstudie. Enkäten blev färdigställd under höstlovet då tillgången på elever var begränsad samt av tidsbrist.
Kvalitativ och kvantitativ forskning som val av undersökningsmetod behöver inte nödvändigtvis vara separerade från varandra. I en linjär illustration befinner sig den kvalitativa forskningen vid ena slutpunkten och den kvantitativa vid den andra. Forskning inom samhälls- och beteendevetenskaperna anses befinna sig någonstans mellan dessa. I analyserna av forskningen sker detsamma mellan enbart verbala analyser och enbart statistiska analyser (Patel & Davidsson 1994, s. 12-13).
Den kvantitativa metodens fördelar är bland annat att i förväg fastställa frågor till enkäten vilket gör en avgränsning av mängden information. Frågeformulären som skickas gör att respondenten får vara anonym samt att den kvantitativa metoden är tidsbesparande jämfört med den kvalitativa metoden där transkribering sker av intervjuerna vilket tar tid. Eventuella nackdelar kan vara att slutsatser sker utifrån ett för tunt underlag där informationen från respondenten är begränsad. Genom en kvalitativ metod är det möjligt att ställa följdfrågor och reda ut eventuella missförstånd. Genom att ställa de rätta frågorna i en enkät kan missförstånd undvikas (Larsen 2009, s. 25-26).
Vid en kvantitativ metod är informationen från respondenten begränsad. I undersökningen har respondenterna haft en viss frihet då de getts möjlighet att uttrycka sig genom egna kommentarer. Undersökningens validitet, giltighet, kan ändå komma att ifrågasättas på grund av ovan nämnda skäl samt att underlaget anses vara för tunt. Författarna anser dock att enkätens frågor är relevanta för frågeställningarna. Enkätsvarens sammanställning genomfördes av författarna var för sig för att säkerställa exaktheten vilket ökar undersökningens reliabilitet, undersökningens tillförlitlighet (Larsen 2009, s. 26-81).
5.1. Forskningsetiska principer
Vetenskapsrådet har antagit grundregler för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning för att ge skydd åt den enskilda individen. Individskyddet preciseras i fyra huvudkrav:
Informationskravet: deltagarna skall känna till undersökningens syfte samt att medverkan är frivillig.
Samtyckeskravet: deltagaren har rätt att avbryta när han eller hon vill och deltagandet är frivilligt genom hela undersökningen.
Konfidentialitetskravet: deltagarna och det insamlade materialet ska inte kunna identifieras.
Nyttjandekravet: materialet används garanterat endast för forskning.
I undersökningen uppfylls informationskravet med undantag av frivilligheten vilket inte framgår av följebrevet. Samtyckeskravet kan sägas vara uppfyllt när enkäten återsänds. Vid publicering av undersökningen kan inte respondenterna identifieras. Personuppgifterna förvaras endast tillgängliga för författarna och vid avslutad undersökning makuleras uppgifterna. Genom att endast använda insamlad data i den aktuella undersökningen uppfyller undersökningen därmed nyttjandekravet (http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf).
5.2. Urval
Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun i Västsverige. Läsåret 2009/2010 har sammanlagt 1042 elever tagits in till gymnasiet. I årskurs ett har 56 elever genomfört ett omval under perioden 19 augusti till 15 september. Den undersökta kommunen har valts utifrån att statistik, information och dokumentation varit lättillgänglig utifrån ett tidsbegränsat perspektiv. Val av kommun har skett utifrån ett bekvämlighetsurval. Någon liknande undersökning i kommunen har inte genomförts.
Urval har skett enligt följande:
I vald kommun är 1042 elever intagna till årskurs 1 läsåret 2009/2010 vilket utgör populationen i undersökningen.
Eleverna har genomfört ett omval, byte av program, inom gymnasiet under perioden 19 augusti till 15 september, 2009.
Av 1042 elever har 56 elever genomfört ett omval i ovan nämnda tidsperiod vilket utgör urvalet för undersökningen.
5.3. Genomförande
Enkäten har formulerats med avsikt att vara lättförståelig. Författarna har försökt förstå hur eleverna tänker vilket kan beskrivas som symbolisk interaktionism. Följande rubriker har använts: Allmänna frågor, Frågor om det program du startade 19 augusti, 2009 samt Frågor om ditt nuvarande program. De första åtta frågorna består av allmänna frågor om gymnasiet och har använts som ”öppnare”. Dessa syftar till att få svar på om eleverna fått information om gymnasiet, hur nöjda de är med informationen, vilka aktiviteter de deltagit i, om de har deltagit i PRAO och om det har påverkat deras gymnasieval samt vad de känner inför åren på gymnasiet. Fråga nio till sexton handlar om det program de först startade och syftar till att få svar på om det finns brister i övergången mellan grund- och gymnasieskola. De fem avslutande frågorna syftar till att få svar på varför de gjorde ett omval och hur säkra de är på det nya valet.
Vid tidpunkten för enkätens färdigställande hade eleverna i den undersökta kommun höstlov. På grund av tidsbrist genomfördes inte en pilotstudie.
Enkäten innehåller 21 frågor fördelat på tre sidor. För att underlätta bearbetningen av data samt att undvika att instruktionerna avskiljdes från enkäten valdes formatet A3. På sidan ett placerades följebrevet, därefter enkätens sidor (se Bilaga 1, 2). I övre högra hörnet på följebrevet antecknades ett identifikationsnummer, ID-nr med numreringen 01 till och med 56. Efter bearbetning av enkäten klipps identifikationsnumret bort och på så sätt försäkras anonymiteten. En separat förteckning över urvalet följer samma numrering som enkäten.
Bifogat kuvertet fanns ett frankerat, adresserat kuvert för att återsända enkätsvaret. I kuvertet fanns en lott där deltagarna lovats delta i en utlottning av presentkort till ett värde av 150 kronor. Författarna ser valet av att sända en lott som en möjlighet till fler svar med tanke på tidsbegränsningen som föreligger undersökningen. På grund av ekonomiska skäl samt risken av icke tillförlitliga svar ska belöningar undvikas (Trost 2007, s. 7-108).
Påminnelsebrevet sändes tolv dagar efter första utskicket (se Bilaga 3). Detta kombinerades några dagar senare med telefonsamtal till de elever som ej svarat. Elva elever svarade inte, hade felaktigt telefonnummer eller avstod från att svara på enkäten. Via e-post skickades 15 enkäter till de elever som under samtalet uttryckt en önskan att svara. Av dessa besvarades fem enkäter. En elev som önskade svara på enkäten men samtidigt uttryckte sin motvilja att själv fylla i den erbjöds att få frågorna via telefon vilket medgavs. Frågaren höll sig strikt till enkätens frågor vilket gör att den tas med i svarsfrekvensen. Två elever utanför urvalsgruppen fick enkäten vilket resulterade i två bortfall. Av 56 enkäter tillhör 28 svar urvalsgruppen.
Hur fördelningen ser ut i det externa respektive interna bortfallet angående faktorer som kön, klass, etnicitet eller meritvärde känner författarna inte till. Då det inte tagits hänsyn till dessa faktorer samt att undersökningen har en låg svarsfrekvens kan resultatet inte generaliseras och några slutsatser inte dras. Det externa bortfallet har i vissa fall berott på att eleverna inte ansett sig ha tid vilket har framkommit i kontakten via telefonsamtalen. De 15 elever som kunde tänka sig svara via e-post kan ha upplevt svårigheter i samband med att svara på enkäten elektroniskt vilket de inkomna svaren visade. Vid uppföljningen av påminnelsebrevet med telefonsamtal kan det ha funnits en risk att eleverna inte vågade säga nej. Enstaka elever utgör det interna bortfallet vid ett fåtal frågor med undantag av fråga 19. Frågan formulerades felaktigt vilket gav ett internt bortfall på nio svar.
6. Tidigare forskning
6.1. Ungdomsforskning i Danmark
Center for Ungdomsforskning i Danmark har genomfört en undersökning där man följt 1200 ungdomar i två år från grundskolan och vidare mellan åren 2004 och 2006. Målet var att finna vad som påverkar ungdomar i deras val av utbildning och yrke. Resultatet av undersökningen visar att 72 procent av eleverna anser att intresset ligger till grund för valet till gymnasiet och att de själva styr sitt val. Endast 17 procent svarade att de påverkas av vad föräldrarna tycker. Genom sättet att uttrycka sig kan det ses som ägandet av sitt eget oberoende och den begynnande separationen från föräldrarna. De beskriver också att de är medvetna om att det finns faktorer som påverkar dem och att föräldrarna har en central roll. Undersökningen visar även att föräldrarnas utbildningsbakgrund är av stor betydelse för deras val samt att det finns en betydelse av äldre syskons utbildning (Center for Ungdomsforskning 2005, s. 49-58).
6.2. Tidigare forskning i Sverige
I Kvalet inför valet (Lovén 2000) kan man läsa att ungdomar i studien höll sig passiva och saknade information inför gymnasievalet vilket resulterade i handlingsförlamning hos ungdomarna. Studievägledarna i studien uttrycker att eleverna vet för lite för att göra sina val och väntar med att göra valet alldeles för länge. När valet väl är gjort finns en osäkerhet i att komma in på sökt utbildning. En klar majoritet av eleverna ansåg sig vara säkra inför sitt gymnasieval men ansåg också att det var dramatiskt och påverkade deras framtid. En majoritet av eleverna ansåg att de var i en lagom ålder att göra gymnasievalet medan 25 procent uttryckte att de var för unga. Nästan hälften av ungdomarna ville ha information om gymnasiealternativen och en något mindre andel önskade någon att diskutera sitt gymnasieval med. När eleverna gavs möjlighet att kunna välja ett år i arbetslivet innan studierna på gymnasiet var andelen positiva respektive negativa elever ungefär lika.
Viktigt för eleverna i undersökningen var att de skulle känna trivsel på gymnasiet och att utbildningen helst också skulle generera ett arbete. Eleverna anser inte bara att föräldrarna är viktiga inför valet utan det är också viktigt att vara överens med dem. Däremot tyckte eleverna att föräldrarna hade bristande kunskap om gymnasiet och att det trots allt var eleverna själva som till slut ändå var ansvariga för sitt val. Det handlade trots allt om deras egen framtid. Detta blev de medvetna om först under valprocessen. Kompisarna spelar också stor roll men framförallt för att ungdomarna inte ska känna sig ensamma på den nya skolan.
Intresse i kombination med om eleverna ansåg sig ha tillräckligt höga betyg för utbildningen var de viktigaste faktorerna inför valet. Det största hindret för eleverna var betyget, sannolikt beroende på bristande kunskap om yrken/utbildningar de var intresserade av. Prao var i princip det enda sätt som de kommit nära arbetslivet. Möjligheten finns att eleverna reflekterade över mindre attraktiva alternativ och ansåg att vissa val var ouppnåeliga och anpassade sig till vad de ansåg vara givna möjligheter.
Lovén nämner en studie gjord av Simovici (1990) där elevernas obeslutsamhet inför val till gymnasiet konstaterades till ungefär hälften av eleverna på högstadiet. Förklaringen till det uppgavs vara att eleverna vet för lite om alternativen och att de har svårt att bestämma sig. Han kom bland annat fram till efter de framkomna resultaten av sin undersökning att man i större utsträckning kunde engagera föräldrarna i samband med barnens val (Lovén 2000, s. 91-125).
6.3. Ungdomar i år nio och beslutsprocessen
I ”Nu måste jag välja!” (Busk & Mörk 2007) som är en tidigare undersökning genomförd av studenter på Lärarhögskolan i Stockholm framkommer att människorna omkring eleverna har stor betydelse under tiden de bestämmer sig för gymnasievalet. Majoriteten av eleverna väljer i första hand gymnasieprogram utifrån sina intressen och vad de tycker är roligt. De övriga eleverna i undersökningen har målet inriktat på ett önskat yrke och väljer gymnasieprogram därefter. Eleverna pratar om fritidsintresse, om gymnasieskolor och det sammanhang man vill vara i, betydelsen av betygen men också
om känslor inför gymnasievalet. Undersökningen visar att eleverna ser fram emot åren på gymnasiet (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7860).
7. Teori
Nedan presenteras de teorier som ligger till grund för analysen av resultatet i undersökningen. Teorierna som har använts är Krumboltz inlärningsteori, Supers karriärutvecklingsteori samt Sjöstrands socialpsykologiska teori.
7.1. John D. Krumboltz 1996
Krumboltz inlärningsteori formades för att besvara frågor om varför människor påbörjar en viss utbildning eller ett visst yrke, varför människor ändrar utbildnings- eller yrkesinriktning samt varför människor kan uttrycka olika preferenser för olika yrkesaktiviteter vid olika tidpunkter i sina liv. Krumboltz teori tar sitt avstamp från att förklara varför det blivit som det är. Enligt hans teori erhåller vi människor vårt beteende till följd av inlärning och teorin innehåller fyra faktorer som påverkar yrkesvalet.
Arv och speciella förmågor
Krumboltz hävdar att talanger och anlag inte enbart är genetiskt utan också påverkas genom inlärning och att pröva oss fram. Man kan vara begåvad inom ett område utan att känna till det eftersom man aldrig provat, exempel på detta kan vara att ha bollsinne men aldrig spelat boll. Vi människor har en syn på oss själva och världen som vi förvärvat genom olika typer av stimuli. Synen på oss själva, våra anlag, intressen, värderingar, tro och att vår omgivning inte är statisk och kan förändras genom inlärning.
Händelser och förhållanden i miljön
Krafter som även påverkar valet är sociala, kulturella, politiska, ekonomiska men även sådant som naturkatastrofer och lokala medfödda resurser och är i allmänhet utanför individens förmåga att påverka.
Inlärda erfarenheter
Vi lär oss vårt beteende av bland annat instrumentell inlärning vilket innebär att vi genom positiv förstärkning eller bestraffning får erfarenheter och tankar kring ett beteende. Exempelvis om en person säger sig tycka om att hjälpa andra så har hon lärt sig tycka om detta genom lång inlärning där hon erhållit positiv förstärkning av att hjälpa andra. Vi människor tenderar att upprepa beteenden som genererar positiv förstärkning. Personen i fråga kan även få erfarenheter via så kallad associativ inlärning vilket i sin tur innebär att man får erfarenheter genom att studera verkliga eller uppdiktade modeller. Exempelvis en person som gillar att hjälpa andra kan ha sett andra människor få positiv förstärkning av att vara hjälpsamma. Eller hon kan skapa sig en uppfattning från stereotypa uttalanden som exempelvis, genom att hjälpa andra blir man omtyckt.
Förmåga att lösa uppgifter
En växelverkan mellan de inlärda erfarenheterna, arv och speciella förmågor samt händelser och förhållanden i miljön resulterar i förmågan att lösa uppgifter (Brown 1996, s. 234-241).
7.2. Donald E. Super 1996
Enligt Supers karriärutvecklingsteori har vi olika livsroller som påverkar varandra. En människa har olika roller, vissa är mer framträdande än andra och det är vanligtvis två eller tre roller som är centrala. Vilken/vilka roller som är mest centrala kan växla genom tid och rum, beroende på vad som är framträdande i ens liv. Exempelvis en elev kan ha rollen som just elev, dotter och mittfältare i ett fotbollslag. Det har betydelse hur rollerna är organiserade i förhållande till varandra samtidigt som de påverkar varandra. När en individ övergår från en livsroll till en annan genom att till exempel studera på grundskola till att studera på gymnasiet påverkas hela livsrummet (Life Space) och de olika rollerna kommer att påverka varandra på ett nytt sätt. Supers teori om Life Span kan förklaras som ett levnadslopp som går ut på individens psykosociala mognad och kulturella anpassning till utbildning och yrke. Karriärmognad handlar om i vilken utsträckning individen handskas med sina utvecklingsuppgifter som består av samhälleliga och kulturella krav som individen förväntas klara av vid en viss livsfas.
Livsstegen som Super använder sig av är uppdelad i fem tidsperioder och benämningen är växande, utforskande, etablering, vidmakthållande och avveckling. Följande två livssteg är intressanta att titta närmare på för vår undersökning
Växande (4-13 år) Utforskande (14-24 år)
I den växande fasen börjar individen bli medveten om de olika delarna i livets cykler som skola, gymnasiet och senare arbete. Mellan 14 och 24 år befinner sig individen i den utforskande fasen där de försöker passa in i samhällets normer och smälta in både utseendemässigt och genom att ta reda på sina inre egenskaper och talanger. Individens självuppfattning (self concept) i kombination med erfarenheter gör det lättare att göra val inför gymnasiet och senare i yrkesvalet. Individens resurser att göra studie- och/eller yrkesval bedöms utifrån attityder till karriärutforskande och karriärplanering, självinsikt, kunskap om yrken samt förmåga att fatta beslut enligt Super (Brown 1996, s. 121-170).
7.3. Per Sjöstrand 1980
Den svenske forskaren Per Sjöstrand benämner tillfällen för val som brytpunkter och utgör sysselsättningar som studier och anställningar inom två institutionella miljöer, utbildningsväsendet och arbetslivet. Brytpunkterna kan vara frivilliga eller påtvingade.
Ur ett socialpsykologiskt perspektiv formas individens handlande i kontakt med omvärlden som benämns miljöbetingade val. En individ tenderar att välja en handlingsväg som tidigare inneburit en belöning eller som kan förknippas med en sådan. Individen väljer även den handling som stämmer överens med ett tidigare beteende eller en liknande situation.
Han beskriver handlingsalternativens olika tillgänglighet och attraktivitet genom kunskaps-, attityd- och vinst- kostnadsprincipen. Kunskapsprincipen innebär att individen måste känna till alternativen för att genomföra ett val. Dessutom krävs viss bekantskap sedan tidigare för att leva sig in i alternativet och förstå innebörden. Dess
motsats kan leda till att individen blir skeptisk. Attraktiviteten ökar ju mer kunskap individen har. Attitydprincipen innebär att alternativ som förknippas med positiva upplevelser tenderar att bli föremål för positiva känslor. Alternativ som förknippas med negativa händelser ger liknande känslor. Positiva eller negativa upplevelser ska uppfattas brett som från exempelvis skeenden i barndomen. Vinst – kostnadsprincipen innebär att alternativ får olika grad av positiva och negativa konsekvenser för individen. Genom psykologiska, sociala och ekonomiska vinster strävar individen efter att maximera vinst och minimera kostnader.
Tidigare används begreppet brytpunkt och där menar Sjöstrand att det inte nödvändigtvis behöver ske ett val i en brytpunkt. ”Man kan tala om att individen i olika grad är i en valsituation, beroende på hur pass involverad han är i sitt väljande.” (Sjöstrand 1980, s. 47) Sjöstrand skiljer mellan fyra typer av väljande. Med attraktivitetsväljande menas att syftet refererar till ett karriärmål, det man ser som mest fördelaktigt. Med repulsionsväljande menas att syftet refererar till ett ogillande av karriärmål och man tar det som är minst negativt. Med interimväljande menas att syftet är att skjuta upp det avgörande beslutet och att samtliga dörrar hålls öppna. Med alienerat väljande menas att karriärmål helt saknas (Sjöstrand 1980, s. 25-55).
8. Resultat av enkäten
Nedan följer en redovisning av svaren från enkäterna.
Fråga 1. Samtliga elever svarade att de hade fått information om gymnasiet.
Fråga 2. Hur nöjd är du med denna information?
4 22 2 0 0 5 10 15 20 25
Mycket nöjd Nöjd Mindre nöjd Missnöjd
A nt a l e le v e r
Som framgår av diagrammet är de flesta elever nöjda med informationen.
Fråga 3. De elever som svarat mindre nöjda på frågan ovan har haft möjlighet att
beskriva vad de önskar få information om.
Mer om vad man läser, vad för utbildningar man får, mer information om andra program som skulle kunna vara intressanta.
Mer om information om möjligheter efter olika utbildningar. Mindre prat om ”stängda dörrar” och bra behörighet.
Fråga 4. I vilka av nedanstående aktiviteter har du deltagit? 20 18 16 13 10 3 0 5 10 15 20 25 Aktiviteter Information av SYV i klassen
Samtal med SYV Öppet hus Mässa
Studiebesök på program Informationskväll med SYV
Flera svarsalternativ är möjliga. Varje elev har uppgett en till fem aktiviteter av de sex alternativen. Medelvärdet på delaktighet är 2,86 aktiviteter per elev.
Fråga 5. Har du deltagit i praktisk arbetslivsorientering, PRAO?
Majoriteten av eleverna har deltagit i PRAO år 8 och 9.
Fråga 6. Vilken betydelse har PRAO:n haft för ditt val till gymnasiet?
Eleverna har haft möjlighet att själva formulera sig. Undersökningen visar att två elever svarade att det haft stor betydelse. Ingen alls eller inte så stor svarade 24 elever.
Fråga 7. De elever som svarat nej på fråga 5 gavs här möjlighet att själva formulera sig.
Elevernas svar lyder ”vet inte” samt ”Det hjälper om man har valt den linjen man har praoat”.
Fråga 8. Vad känner du inför åren på gymnasiet? 18 11 7 5 0 5 10 15 20
Roligt Intressant Jobbigt Känns som ett
måste
Flera svarsalternativ är möjliga.
Fråga 9 till 11 undersöker om eleverna fått information om det gymnasieprogram de påbörjade, vilken information de fått eller vad som saknades.
Fråga 9. Har du fått information om det program du
först började på? 19 5 4 0 5 10 15 20 Ja Vet ej Nej A n ta l e le v e r
Fråga 10. Eleverna har haft möjlighet att själva formulera sig om vilken information de
fått. Texten har tolkats och sammanställts enligt följande:
Genom broschyrer och faktablad – sex elever
Deltagit på öppet hus eller besökt skolan – fem elever
Information genom kompisar eller andra som går där – fyra elever Vilka kurser som ingår i programmet – fyra elever
Fråga 11. De elever som svarat nej på fråga 9 ges möjlighet att själva formulera sig om
vilken information de saknade. Två elever har svarat. ”Jag skulle ha velat veta mer om programmets inriktningar och dess arbetsförberedelser” och ”i princip all information”.
Fråga 12. Skriv i nummerordning det som varit viktigast för dig inför valet av det
program du startade den 19 augusti.
23 13 10 9 9 7 7 3 0 5 10 15 20 25
Viktigast inför gymnasievalet
Intresse
Samtal med SYV Öppet hus Kompisar
Studiebesök på program Föräldrar/vårdnadshavare Information av SYV i klassen Mässa
Majoriteten av eleverna svarar att intresse är viktigast i valet till det påbörjade programmet.
Fråga 13 till 16 undersöker om klasskamrater eller lärare på det påbörjade programmet har haft betydelse för elevernas omval.
Fråga 13. Har dina klasskamrater haft betydelse för ditt omval till ett annat program?
Fråga 14. De som svarat ja på fråga 13 om klasskamraterna haft betydelse för omvalet
ges i denna fråga möjlighet att själva formulera sig.
Jag skulle aldrig komma överens med mina klasskompisar, därför gjorde jag ett omval.
Att man inte vill splittras eller gå ensam. Man pratar ju med dem om vad man vill.
Man måste känna att man trivs vilket jag inte gjorde. Det måste stämma med klassen.
Om jag hade inte gjort något omval hade jag haft svårt för och plugga. Jag ville komma bort från mina vänner. Träffa nya människor med andra tankar.
Jag känner mig trygg med mina vänner Ett stöd i valet jag gjorde
Fråga 15. Har dina lärare haft betydelse för ditt omval till ett annat program?
Resultatet visar att läraren saknar betydelse i elevernas omval.
Fråga 16. Den som svarat ja på fråga 15 ges möjlighet att själv formulera sig angående
betydelsen av lärare för omvalet. En elev har svarat ja och förklarar lärarens betydelse:
En liten betydelse. De var väldigt mycket övningar de gjorde i den gamla skolan med presentationer osv. Precis direkt när vi börja. Det var jobbigt. Men det var inte det avgörande.
Fråga 17 till 19 undersöker anledningarna till bytet av nuvarande program, om eleverna fått information om programmet och om information har tillkommit vid bytet som inte förekommit tidigare.
Fråga 17. Vilken/vilka är anledningarna till bytet av ditt nuvarande program?
Eleverna har själva fått uttrycka sig och svaren har tolkats för att hitta gemensamma nämnare. Eleverna kan ha uttryckt fler än ett skäl till byte av program.
Program eller kurser motsvarade inte förväntningarna – 13 elever
”Kände att det andra programmet inte passade mig.” samt ”Ja ville gå det programmet först när ja såg vad ja hade kommit in i. Men ja var osäker om det var svårt att byta då.”
Trivdes inte – sex elever
”Jag trivdes helt enkelt inte och jag kände redan efter första veckan …” samt ”Jag trivdes inte där jag gick först, det motsvarade inte mina förväntningar”
Resor eller annat boende – fyra elever
”Det är lång bussresa. Man får vänta på bussen man ska ta ca 1 tim innan den kommer.”
Behörighet till universitet/högskola – fyra elever
”… vara tvungen till att plugga ett extra år för att komma in på den högskola jag önska.” samt ”Jag vill satsa på en linje som kan ge mig bra förutsättningar när jag ska läsa vidare på högskolan.”
Kamrater – fem elever
”Trivdes inte med kompisarna.” samt ”Kände mig ensam.”
Sociala problem – en elev
”Jag har gått genom mycket detta året.”
Skoltrötta – två elever
”… orkade inte…” samt ”… känns inte som att jag orkar plugga så mycket.”
Intresse – två elever
”Att jag var mer intresserad av media. Jag valde mellan media och handel från första början.” samt ”Intresserad av foto.”
Fråga 18. Majoriteten av eleverna har svarat ja på om de fått information om sitt
nuvarande program.
Fråga 19. Eleverna som svarat ja på fråga 18 beskriver vad som tillkommit. Sex av de
tio elever som svarat nämner studie- och yrkesvägledaren som någon som delgivit dem informationen.
Fråga 20 och 21 undersöker om eleverna är nöjda med valet till nuvarande program samt hur säkra de är på valet den här gången.
Fråga 20 och 21. Majoriteten av eleverna är nöjda och säkra på valet av sitt nuvarande
program.
Enkäten avslutas med att ge eleverna möjlighet att skriva ner egna tankar om sina gymnasieval. Samtliga svar redovisas.
Det är svårt att veta vad man ska välja när man är så pass ung fortfarande. Men nu känner jag att jag har hittat rätt och trivs superbra. Det är ju viktigt att gå på en skola där man trivs bra och känner trygghet och har kul. Även om skolan inte är en ”fritidsgård” så är det viktigt med kompisar.
Jag är mycket nöjd med mitt omval och jag tror att jag kommer få tre superbra år. Det funkar bättre här än på det jag valde innan.
Välj alltid efter ditt intresse! Det är det enda sättet att lyckas. Och fråga om alla program, inte bara dem ”bästa” programmen, på så sätt får du lättare att välja och blir dessutom nöjd!
Jag har verkligen hamnat rätt där jag går nu! Jag känner mig väldigt lättad. Nu slipper jag pendla och mina gamla kompisar är kvar samtidigt som att jag fått ny kontakt från den förra gymnasieskolan.
Det är svårt och välja och veta vad man vill. Innerst inne vet man ändå och det måste kännas rätt.
Känns bra, vi har ett bra schema. Lärarna och klasskompisarna är snälla.
Ja vill ha bra lärare. Sen går ja efter mitt sätt att tänka på. Man ska välja det man tycker är roligt och det man vill jobba med när man blir större.
Trivs jättebra. Glad att jag går där. Liten skola, trygghet. Väldigt bra, kunniga och engagerade lärare. Roliga ämnen. Valde inte detta program som nr 1, tänkte att jag kommer nog ändå inte in. Valde det som nr 2.
Det är jättesvårt att veta säkert vilken linje som passa om man inte redan tidigt vet exakt vad man vill jobba med när man blir stor. Men är glad att jag gjorde omvalet så pass tidigt för jag hade ångrat mig annars.
Jag är glad att jag gjorde om ett omval. De har hjälpt mig gå vidare och sluta tänka för långt. Jag har nya vänner jag trivs med klassen och är nöjd med skolan.
Att det är ok att byta program om man känner att man hamnat fel.
Gymnasiet är nytt för alla och man är inte längre elev utan en student. Det är roligt och man träffar nytt folk!
Nu är jag nöjd.
Det är svårt att veta vilken linje jag skall gå. Vet inte vad jag vill.
Det är väldigt vanligt att man pushas till att välja samhäll eller natur p g a
behörigheten. Jag tycker det är jätteviktigt att tala med eleverna om att de ska välja det dom tycker är intressant!
9. Analys och tolkning
Informationen eleverna delges, obligatorisk och frivillig, kan vara av betydelse för valet. Samtliga elever svarade att de fått någon form av information om gymnasiet och att de flesta är nöjda med densamma. Enligt Krumboltz 1996, inlärningsteori krävs en växelverkan mellan inlärda erfarenheter, arv och speciella förmågor samt händelser och förhållanden i miljön för att lösa uppgifter som exempelvis ett val. I Supers teori 1996, ligger fokus på individens självuppfattning i kombination med erfarenheter för att lättare göra ett val. Sjöstrand 1980, menar att individen måste känna till alternativen och dessutom ha viss bekantskap sedan tidigare för att förstå. Med mer kunskap ökar attraktiviteten och dess motsats leder till tveksamhet.
Mer om vad man läser, vad för utbildningar man får, mer information om andra program som skulle kunna vara intressanta.
I undersökningen har inte frågeställningar formulerats som berört självuppfattning, självkännedom och tidigare erfarenheter. Resultatet visar inte heller vilken information eleverna delgivits, hur den presenterats för dem eller hur den mottagits. De har däremot deltagit i olika aktiviteter inför gymnasievalet. Frågeställningarna har inte heller berört elevernas kunskap om alternativen eller den sociala miljö de lever i. För att tolka teorierna väl hade det varit nödvändig information. Detta kan innebära att den information som delgivits, frivillig och obligatorisk, kan vara utformad så att den inte är anpassad efter varje enskild individs behov om hur denne uppfattar, bearbetar och därefter använder den i processen till valet. Inför elevernas val har information av studie- och yrkesvägledaren i klass en låg prioritering enligt undersökningen medan de tycker att samtal med studie- och yrkesvägledaren är viktigt. Det framgår i undersökningen där eleverna själva formulerat sig att de önskar mer information om program och kurser samt möjligheter efter avslutad utbildning.
Eleverna i undersökningen svarar att praon har haft liten betydelse, om någon alls, för deras gymnasieval. Det kan betyda att majoriteten av eleverna inte kan koppla ihop ett för dem intressant yrke och program på gymnasiet. Genom prao kan eleven få intresse för ett specifikt yrke. De aktiviteter som flest elever har deltagit i är informationen av
studie- och yrkesvägledaren i klassen samt samtalen med densamma. Under samtal med studie- och yrkesvägledaren skulle eleven kunna få större självinsikt. Super menar att livsstegen är uppdelade i fem perioder där vår undersökta grupp kan befinna sig i två av dessa, den växande och den utforskande. Då individerna utvecklas olika befinner de sig kanske inte ännu i den fas där de borde vara och på så sätt upplever det svårt att välja mellan alternativen. Individens självuppfattning i kombination med avsaknad av erfarenheter gällande yrken underlättar inte för eleven att göra ett väl underbyggt gymnasieval.
När en individ upplever positiv förstärkning tenderar vi att upprepa beteendet enligt Krumboltz. Den praktiska arbetslivsorienteringen, praon har enligt eleverna inte haft stor betydelse i valet till gymnasiet. En elev uttrycker: ”Det hjälper om man har valt den linjen man har praoat.” Betydelsen kan vara mer framträdande än vad de själva kan se genom att de genomfört sin prao inom ett känt område eller dess motsats. Ges individen positiv förstärkning under en till två veckor genom prao och saknar tidigare koppling till arbetsplats får individen inte den positiva förstärkning som krävs. Individens korta erfarenhet av arbetslivet ger ingen positiv förstärkning i någon vidare bemärkelse. Förstärkningen har inte varat under en tillräckligt lång tidsperiod. Individen kan inte koppla arbetsplats till framtida val av gymnasieprogram.
Sjöstrand 1980, skiljer mellan fyra typer av väljande där attraktivitetsväljandet syftar till ett karriärmål, vilket är aktuellt i den här elevens val. ”Jag bytte program för att jag vill studera vidare som socionom o det kan jag även läsa vidare på Barn- o fritid o samtidigt få 3 år i skolan vara roliga, ej plugga så mkt.” Eleven upptäckte att det program som var mest intressant och roligt dessutom ger behörighet för att söka till socionomutbildningen efter avslutad gymnasieutbildning. Det stämmer med vinst – kostnadsprincipen enligt Sjöstrand då eleven vägt de olika alternativen mot varandra och funnit att valet ger den mest positiva konsekvensen, maximerad vinst. Super 1996, beskriver i sin teori att individen handskas med val på skilda sätt beroende på var individen befinner sig i sin karriärmognad. Ovan nämnda elev befinner sig i den utforskande fasen mellan 14 till 24 år. Där försöker individen utforska egenskaper och talanger, fördjupa sin självkännedom (self concept) för att kunna göra ett val till gymnasiet, Barn- och fritidsprogrammet, samtidigt som målet är socionom.
De aktiviteter eleverna i undersökningen har varit mest delaktiga i är information om gymnasiet i klassen, samtal med studie- och yrkesvägledare och på öppet hus. Sjöstrand beskriver kunskapsprincipen med att eleverna behöver känna till alternativen för att kunna genomföra ett val. Genom att ett flertal elever har gått på öppet hus och gymnasiemässa har de kunnat bekanta sig med alternativen och få förståelse för innebörden av de program de valde och på hösten startade. De har sedan gjort ett omval till ett annat program. Fyra elever har varken varit på gymnasiemässa, öppet hus eller studiebesök vilket kan förklara anledningarna till omvalet. Två av dessa elever har efter skolstarten skaffat sig mer information om programmen de senare valde och då genom samtal med studie- och yrkesvägledaren. Eleverna har uppgett kompisarna som en viktig faktor inför det första gymnasievalet. Två av dessa elever förklarar med egna ord anledningen till omvalet ”Jag vill satsa på en linje som kan ge mig bra förutsättningar när jag ska läsa vidare på högskolan” samt ”Jag kände att jag inte hade hamnat rätt”.
Sjöstrand 1980, menar genom kunskapsprincipen att individen måste känna till alternativen för att kunna genomföra ett val. Det krävs dessutom viss bekantskap för att leva sig in i alternativet. Av svaren på fråga 17 skriver så många som 13 elever att deras omval beror på att programmet eller kurserna inte var rätt. Vilken information eleverna har fått angående detta framkommer inte i undersökningen men det kan finnas fler alternativ till bristande kunskap om gymnasiets program och kurser. Beroende på hur involverad en individ är i sitt val handskas han eller hon med detta på olika sätt. Krumboltz 1996, pekar på en växelverkan mellan inlärda erfarenheter, arv, förmågor samt händelser och förhållanden i miljön som påverkar individens förmåga att lösa en uppgift vilket ett val innebär. Super 1996, beskriver också hur individen beroende av självuppfattning, kunskap om yrken och erfarenheter avgör hur väl individen handskas med en valsituation. Andra orsaker till omvalet är enligt eleverna att de inte trivs på programmet, skolan eller med personerna där. Ytterligare orsaker som nämns är resor eller annat boende utanför hemorten, intresse, skoltrötthet, sociala problem samt behörighetsgivande kurser till universitet/högskola.
Sjöstrand skriver om frivilliga eller påtvingade brytpunkter. Majoriteten av eleverna har svarat att det känns roligt och intressant att gå på gymnasiet men det finns också elever i undersökningen som tycker att gymnasiet känns som ett måste eller ska bli jobbigt. För dem kan valet upplevas som påtvingat. Individen befinner sig i en valsituation i olika
grad beroende på hur involverad den är. Dessa elever kan sägas tillhöra gruppen som genomför ett alienerat val och med det menas att karriärmål saknas. Enligt Super 1996, befinner sig individen i olika faser av psykosocial mognad och är olika anpassad till att välja utbildning och yrke. Individens självuppfattning i kombination med erfarenheter avgör elevens möjlighet att göra ett väl underbyggt val. De faser Super beskriver som kan hänvisas till undersökningen är den växande och utforskande fasen beroende av mognad och självuppfattning. De elever som upplever valet jobbigt och påtvingat har inte nödvändigtvis nått fasen där de försöker smälta in och passa i samhällets normer vilket ett gymnasieval innebär. Gymnasiet är frivilligt men samhället signalerar att individen ska genomföra en gymnasieutbildning för att sedan gå vidare i yrkeslivet.
10. Slutdiskussion
Syftet med undersökningen var att få veta vilka aktiviteter som kan ha haft betydelse för ungdomars val till gymnasieskolan samt vilka de vanligaste anledningarna till omval varit. Vi ville veta vad det är som gör att ungdomarna byter program i direkt anslutning till skolstart och inte under sommaren innan skolan börjar. Vi har kommit fram till att de vanligaste anledningarna till omval är att program och kurser inte motsvarade förväntningarna. Det kan innebära att de saknade information om gymnasieprogrammen för att göra ett väl genomtänkt val. Det har även framkommit att flertalet elever på något sätt inte trivdes och att resor eller boende på annan ort haft betydelse för omvalet. Andra orsaker är intresse, skoltrötthet, sociala problem samt behörighetsgivande kurser till universitet/högskola. De aktiviteter som kan ha haft betydelse för ungdomarnas val till gymnasiet är både obligatoriska och frivilliga. Genom vår undersökning är det inte möjligt att generalisera vilka aktiviteter som kan ha haft betydelse på grund av en för liten urvalsgrupp. Det framkommer att 20 av 28 elever har haft information av studie- och yrkesvägledare i klass, 18 av 28 har haft samtal med densamma och tio av 28 elever varit på studiebesök på program. Att ha frågor i enkäten som eleverna själva kunde formulera sig i har underlättat för oss att förstå en del av hur de tänkte och vad som kunde leda till omvalet.
Med en tillbakablick på den genomförda undersökningen har vi funnit att det finns fog för kritik. I ett tidigt skede av undersökningen fanns inga tankar på hur stort antalet
bortfall det kunde resultera i, vilket gjorde att vi överraskades när svaren till stor del uteblev. Efter första utskicket, påminnelsebrevet och telefonsamtalen hade 28 svar inkommit av 56. Fokus kunde från början ha lagts mer på litteraturgenomgång för att sätta sig in i ämnet och skapa en problemformulering. Istället användes tiden till att utforma enkäten och skicka den så snabbt som möjligt. Vid en eventuell pilotstudie hade vi konkret fått veta vad som kunde ha förbättrats. Enkätfrågorna hade då motsvarat problemformuleringen bättre. Något som hade varit till stor hjälp under diskussionen hade varit anteckningar som förts under hela arbetets gång. Vi hade genom undersökningen hoppats få se något som tidigare inte uppmärksammats eller som avvek från tidigare forskning vilket vi inte gjorde. Frågorna hade behövt utformas på ett mer noggrant och genomtänkt sätt. Tiden var under hela arbetets gång vår motståndare. På några av frågorna är vi tveksamma till om respondenterna har lagt märke till rubrikerna på enkätens tre sidor.
I den danska undersökningen framgår att föräldrarna har stor betydelse för eleverna och deras val samtidigt som ungdomarna anser att de inte påverkas av vad föräldrarna tycker men att de har en central roll. I och med att föräldrarna är integrerade i ungdomarnas uppväxt tänker de inte på hur stor betydelse de kan ha haft. Det som är naturligt och tillhör vardagen kan de kanske inte se på med en utomståendes ögon. Ungdomarna befinner sig också i en fas då de frigör sig från föräldrarna och vill kanske inte heller förknippas med dem och deras åsikter. I valet till gymnasiet bjuds föräldrarna in till information på skolorna i vår undersökta kommun och kan på så sätt få en inblick i gymnasievärlden. Givetvis pratar många av föräldrarna med sina barn och det finns få personer som känner dem lika väl. Genom uppväxten kan den positiva förstärkningen ha integrerats genom att föräldrarna vet och säger vad de är duktiga på och borde satsa på inför framtiden. Finns det äldre syskon i familjen finns det ytterligare faktorer som kan ha bidragit med positiv förstärkning.
Anders Lovén beskriver i sin undersökning Kvalet inför valet, att ungdomarna höll sig passiva och saknade information inför gymnasievalet vilket resulterade i handlingsförlamning. Det skulle mycket väl kunna vara så även i vår undersökning men vi går kanske miste om en del information från ungdomarna då vi saknar det personliga mötet. Enligt eleverna har majoriteten av dem fått information om programmet de först började på men också på det program de gjorde omvalet till. Eleverna kan genom detta
svar ha känt sig säkra på valet från början men hade inte tillräcklig insikt om programmets innehåll. Eleverna kan också ha varit osäkra på sitt val redan från början och kan vid skolstart ha upptäckt att det inte kändes rätt men fick då chansa på att det skulle finnas plats på det program de istället ville gå. Ett fåtal elever är fortfarande osäkra på om de hamnat rätt men vad som är intressant är att 25 elever av 28 svarar att de är nöjda med valet till sitt nuvarande program men på nästa fråga svarar två av dessa elever att de inte vet om de är säkra på sitt val den här gången. En av dessa elever svarar att klasskamraterna har haft betydelse och att eleven aldrig skulle komma överens med dem som en anledning till omvalet men uppger samtidigt att anledningen till omvalet är fotointresset. När eleverna är säkra på sitt gymnasieval den här gången men inte vet om de är säkra på valet motsäger de sig själva.
Ungdomarna i vår undersökning skulle kunna ha något gemensamt. Vi vet bara inte vad. Gemensamma nämnare som klass, etnicitet, genus, sociala faktorer eller meritpoäng känner vi inte till. Dessa faktorer hade kunnat vara intressanta att titta på vid en granskning av de ungdomar som inte svarade. Brister vid informationstillfällena kan ha förekommit likväl som handlingsförlamning hos ungdomarna själva. Majoriteten av eleverna uppger att de haft samtal med studie- och yrkesvägledare men har inte getts möjlighet att svara på vad de samtalat om eller om de var nöjda med samtalet eller inte. Vi hade velat att undersökningen skulle ha gett mer förståelse för bakomliggande faktorer till omvalet. Av svaren framkommer att majoriteten av eleverna är mycket nöjda över att ha fått byta program när de inte var nöjda med det första valet. Kanske uppskattar de i högre grad det nya programmet när de har ett mindre bra alternativ att jämföra med.
En sammanfattning av undersökningen visar, även om det inte är möjligt med en generalisering, att resultatet liknar tidigare forskning. Lovén 2000, den danska undersökningen genomförd av Center for Ungdomsforskning i Danmark samt en undersökning genomförd vid Lärarhögskolan i Stockholm 2007 pekar på att personer kring eleverna är viktiga inför valet till gymnasiet så som föräldrar och kompisar samt att intresset ligger till grund för gymnasievalet. I likhet med Lovéns undersökning saknar de information av olika slag och att några elever i undersökningen varit passiva när det gäller de aktiviteter de deltagit i. Undersökningarna visar vad det är som gör att
undersöka vad som ska göras åt detta och varför. Lovén 2000, nämner en studie genomförd av Simovici (1990) där han kom fram till att föräldrarna bör engageras i större utsträckning. Med tanke på att individen påverkas i tidig ålder av den sociala miljön, individens självuppfattning och förmågan att fatta beslut är det viktigt att se på hur skolan ska arbeta med de här frågorna i samarbete med hemmen i ett mycket tidigare skede än vid de punktinsatser som görs vid gymnasievalet.
Sammanfattningsvis har vi fått ta del av 28 elevers svar på vilka aktiviteter de deltagit i i samband med gymnasievalet, vad som varit viktigast för dem vid valet och 17 elevers svar där de själva formulerat sina tankar i ord kring valet. Då så få elever upplever att prao har varit betydelsefullt inför gymnasievalet kanske man skulle kunna titta på om det finns något ytterligare att göra. Vi som gjort undersökningen tror att det viktigaste för eleverna är att vara på plats på den skola och det program de är intresserade av för att känna in atmosfär, träffa lärare och få en visuell uppfattning om det som väntar dem. Något att tänka på inför framtiden är att få fler elever att åka på studiebesök eller vara med i undervisningen en dag så att färre elever förhoppningsvis inte tycker att det är så svårt att välja rätt från början.
11. Referenslitteratur
Brown, Duane & Brooks, Linda (1996). Career choice and development. 3. ed. San Francisco, Calif.: Jossey-Bass
Franke-Wikberg, Sigbrit & Lundgren, Ulf P. (red.) (1980). Karriär och levnadsbana: en antologi om studie- och yrkesval. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lovén, Anders (2000). Kvalet inför valet: om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Diss. Lund: Univ.
Patel, Runa & Davidson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2007). Enkätboken. 3., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Elektroniska källor
Busk, Marit & Mörk, Linda 2007, Lärarhögskolan Stockholm, Nu måste jag välja! – hur ungdomar i år nio upplever och hanterar sin beslutsprocess inför gymnasievalet. (Elektronisk) Tillgänglig: < http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7860> (2009-09-09)
Center for ungdomsforskning, CeFU 2005. Niende klasse og hvad så? – en midtvejsrapport om unges uddannelsesvalg og overgang fra grundskole til ungdomsuddannelse og arbejde (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.cefu.dk/emner/forskning--publikationer/publikationer/niende-klasse-og-hvad-saa.aspx> (2009-11-25)
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Elektronisk). (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig: <http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf> (2009-11-05)
Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94. (1994). (Elektronisk) Stockholm: Utbildningsdep.
Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069> (2009-11-17)
Skolverkets lägesbedömning 2006 (Elektronisk)
Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=1641> (2009-11-05)
Skolverkets lägesbedömning 2009 (Elektronisk)
Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2280> (2009-11-05)
Skolverket Rapport 081030 (2007). Varför hoppade du av? (Elektronisk) Stockholm: Fritzes
Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=1791> (2009-11-05)
SOU 2001:45, Karriärvägledning.se.nu – vägledning i skolväsendet (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/784> (2009-11-02)
Sveriges Kommuner och Landsting, Handbok för gymnasieintagningen 2009-2010 (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://brs.skl.se/publikationer/index.jsp?http://brs.skl.se/publikationer/publdoc.jsp?sear chpage=katasearch.jsp&db=KATA&from=1&toc_length=20&currdoc=1&search_titn= %2239402%22> (2009-11-05)
12. Bilagor
Bilaga 1.
ID-nr___
Malmö Högskola
Studie- och yrkesvägledarprogrammet Examensarbete 2009/2010
Gymnasiet - omval efter skolstart
Vid en undersökning av elevernas omval till gymnasiet under perioden 19 augusti till 15 september är Du en av sextio elever som valt att göra ett omval. Ni har alla fått tillsänt Er den här enkäten och nu behöver vi Din hjälp!
Vi som gör undersökningen studerar vid Malmö Högskola och genomför ett examensarbete på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Genom Era svar får vi och de som tar del av undersökningen mer kunskap om vad som är anledningen till ungdomars omval. Du får även möjlighet att berätta varför just Du har gjort omval. Med ett svar från Dig kan det innebära att Du hjälper andra elever i valet till gymnasiet.
I redovisningen av resultatet kommer Du givetvis att vara anonym och samtliga insamlade uppgifter kommer att förstöras. Din enkät är märkt med ett identifikationsnummer för Din anonymitets skull. Skicka enkäten tillbaka till oss i bifogat svarskuvert senast fredag 6 november 2009.
Om du har några frågor är Du välkommen att höra av Dig till någon av oss.
Tack på förhand och lycka till med frågorna!
Trollhättan 2009-10-28 Med vänliga hälsningar
Bilaga 2.
Malmö Högskola
Studie- och yrkesvägledarprogrammet Examensarbete 2009/2010
Påminnelse
Gymnasiet - omval efter skolstart
Enligt våra anteckningar har Du ännu inte besvarat enkäten som vi sände Dig för flera dagar sedan. Det är av allra största betydelse för undersökningen att även Du svarar. Vi är tacksamma för om Du skickar in den ifyllda enkäten snarast. Om enkäten saknas ber vi Dig kontakta oss för att få en ny. Skulle Du redan ha svarat ber vi Dig bortse från detta meddelande.
Vi är mycket tacksamma för Din medverkan.
Om Du har några frågor är Du välkommen att höra av Dig till någon av oss.
Tack på förhand och lycka till med frågorna!
Trollhättan 2009-11-09 Med vänliga hälsningar
