Hälsa och samhälle
INTUITION SOM ETT
REDSKAP FÖR
SJUKSKÖTERSKAN I
VÅRDEN
En litteraturstudie
SUSANNE NILSSON
MARIA PERSSON
Examensarbete Malmö högskola
HT 01 Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Intuition som ett redskap
för sjuksköterskan i
vården.
En litteraturstudie
Susanne Nilsson
Maria Persson
Nilsson, S. Persson, M. Intuition som ett redskap för sjuksköterskan i vården. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola, Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2003.
Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur sjuksköterskor använder
intuitionen i vården, hur upplevelserna av intuition beskrivs av sjuksköterskor samt om man som sjuksköterska kan lära sig använda intuition i vården. Vi vill även göra sjuksköterskor uppmärksamma på, och våga använda sin intuition. Studien riktar sig både till sjuksköterskestudenter och praktiserande
sjuksköterskor. Metoden är en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskor använder sig av sin intuition när det gäller att veta hur något ska göras, att ytterligare åtgärder kan behövas och vilka åtgärder som behöver göras. Vanligast är att de upplever intuition under bedömning och genomförandefasen av omvårdnadsprocessen. Man kan uppleva intuition som en inre kunskap, som en känsla (både fysisk och psykisk) och styrkan på denna känsla. Ett sätt att göra nyutexaminerade sjuksköterskor uppmärksamma på sin intuition kan vara att göra upp symtomtabeller, som de sedan kan använda till att jämföra och stärka sina intuitiva känslor med.
Intuition as a Instrument
for the Nurse in
Health-care.
A literature review
Susanne Nilsson
Maria Persson
Nilsson, S. Persson, M. Intuition as a Instrument for the Nurse in Healthcare. A literature review. Examination paper in nursing science, 10 points. University of Malmö, Health and Society, Department of Nursing, 2003.
The purposes of this literature review were to study how nurses use intuition in health care, how these experiences are described by nurses and if you as a nurse can learn how to use your intuition. We also want to make nurses attentive of and give them the courage to use their intuition. The study is addressed to both nurs-ing students and practicnurs-ing nurses. The method is a literature review based on nine scientific articles. The results implicate that nurses use their intuition to know how to do something, when additional measures needs to be done and which measures they are. Most common is that they experience intuition during assessment and the implementation/intervention steps of the nursing process. Intuition can be ex-perienced as an inner knowledge, as a feeling (both physical and psychic) and the strength of this feeling. One way of making novis nurses aware of their intuition can be to make a table of symptoms, which can be used to compare and strengthen their intuitive feelings with.
FÖRORD
Efter flera veckor av meningsfullt och roligt arbete har vi fått ny berikande kunskap om ett aktuellt ämne som länge intresserat oss båda.
Vi vill rikta ett stort tack till Iva Gustafsson på lasarettsbiblioteket i Ystad för hennes vänliga bemötande och all hjälp vi fått med att beställa artiklar. Ett stort tack även till våra familjer för att de stöttat oss under vårt arbete. Vår handledare Bodil Frisdal har genom sitt engagemang, sina synpunkter, och sin förmåga att inspirera varit oss till stor hjälp, tack.
Det största tacket vill vi ge varandra för en mycket trevlig tid tillsammans. Vi har diskuterat, argumenterat, skrattat, bollat idéer och tankar. Utan vår egen vänskap, envishet och energi hade detta examensarbete aldrig sett dagens ljus. Vi har vuxit.
Malmö 2003-12-15
INNEHÅLL
INLEDNING 5
BAKGRUND 5
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8
METOD 8
RESULTAT 10
Hur använder sig sjuksköterskor av intuition i vården? 10
Hur beskriver sjuksköterskor upplevelser av intuition? 13
Kan man som sjuksköterskestudent lära sig använda
intuition i vården? 15 Sammanfattning 17 DISKUSSION 18 Metoddiskussion 18 Resultatdiskussion 19 SLUTORD 22 Framtida forskning 22 REFERENSER 24 BILAGOR 26
INLEDNING
”Intuitionen är det verkligt värdefulla”
Albert Einstein i Goldberg (1984, s 9) Under våra två år som sjuksköterskestudenter har vi ute i den kliniska
verksamheten träffat på handledare och andra sjuksköterskor som visat prov på en kunskap man inte kan ”ta på”. Ett handlande som tycks bygga på erfarenhet och ett sjätte sinne, alltså någonting mer än endast inlärd kunskap. Vi har valt att kalla det intuition. Som sjuksköterskestudenter undrar vi ibland om vi någonsin själva kommer att kunna göra bedömningar utifrån vår intuition. Detta gjorde att vi ville fördjupa oss i ämnet. Vad är intuition och hur kan man som sjuksköterska använda sig av det?
Ordet intuition kan härledas ur latinets intueri som kan översättas på olika sätt ”att se på”, ”att se i” och ”att överväga eller begrunda”. Grundbetydelsen kan dock ges definitionen ”förmåga till omedelbar insikt utan att använda rationella processer”, Goldberg (1984, s 27) eller som Uddling (1988) definierar intuition: ”omedelbar insikt i eller uppfattning av ett sammanhang utan förmedling av medvetna
begrepp och slutledningar”.
Vissa känner det i stortån, andra känner det i magen, en speciell känsla någonstans i kroppen, en tanke gripen ur luften - det känns rätt.
En känsla som gör att man ”handlar på känn”. Det kallas intuition.
BAKGRUND
För inte så länge sedan ansågs intuition vara något nästan övernaturligt, ett sjätte sinne mest förbehållet kvinnor. Man tyckte att män använde hjärnan att tänka med, tillsammans med logik och förnuft, och att det var det enda rätta. Att blanda in känslor när avgörande beslut skulle fattas var befängt. ”Fastän många filosofer erkänt att det intuitiva skådandet är den högsta formen av filosofiskt tänkande har intuitionen alltid varit föremål för misstro och aldrig blivit erkänd som en verklig kunskapsväg beroende på att det synes som om logiken går förlorad och tankarna blir dunkla i det intuitiva tänkandet. Intuitionen har förknippats med
känslotänkande, något som ett skolat förstånd inte hänger sig åt”(Larsson 2003, s 2).
Ändå tycks det vara så att vetenskapsmän i alla tider använt sig av intuition. Många stora upptäckter för att inte säga alla bygger just på ett ”galet infall”, och många är ju de vetenskapsmän som blivit kallade ”galna” av sin samtid.
På senare år har man dock börjat inse att logik och förnuft inte alltid räcker till. Även när man tar rationella beslut blir inte alltid resultatet vad man väntat sig. Då kan man plötsligt få en känsla, ett ”galet infall” och plötsligt löser sig problemet. Man har handlat efter sin intuition. Eneroth (1990) menar att intuitionen är överlägsen det rationella beslutsfattandet i synnerhet när man arbetar med människor och hamnar i oöverblickbara situationer. Vidare menar han att intuitionen i själva verket bygger på en bred erfarenhetsbas och kräver stor kunskap om den aktuella situationen. Larsson (2003, s 3) skriver: “Det som sker
när intuitionen är i verksamhet, är förmodligen att vi i en snabb syntes samtidigt lyckas dra fram alla faktorer som vi har att räkna med och förena dem i blickpunkten, se sammanhang som förståndet annars långsamt måste räkna sig fram till, i en blixt väga alla faktorerna mot varandra, pröva hur de samverkar och hur den totala verkan av deras inbördes spänning blir” (Larsson 2003, s 3). Med detta synsätt är det ju helt rätt att kalla intuition ett ”sjätte sinne”. Man kan jämföra med ett annat sinne ta balansen till exempel. Åt vilket håll ska en cyklande människa som tenderar att falla vrida styret för att inte köra omkull? Normalt tar det åtminstone en eller ett par sekunder att tänka ut svaret. För cyklisten kommer den rätta reaktionen snabbare. Vår balansmekanism lämnar lägesinformation till hjärnan. Vi reagerar omedelbart (Meadows 1995).
Nu när det diskuteras mycket om evidensbaserad omvårdnad uppstår ett behov av att kunna mäta alla faktorer som leder fram till omvårdnadsbeslut. Intuition är svårt att förklara, än svårare att mäta. Därför är forskningen inom området väsentlig. Carroll (1988) har gjort en studie där hon undersöker vilken roll underförstådd kunskap, som intuition, har när det gäller att förutse risken för om en patient utvecklar trycksår. När studien gjordes hade 13 av 610 patienter trycksår. Till sin hjälp för att kunna förutspå risken för trycksår hade
sjuksköterskorna Nortonskalan. Resultatet av studien visade att denna skala inte fullt ut kan förutspå risken för en patient att utveckla trycksår. Anledningen till dess begränsning är relaterad till svårigheten att väga in information som är viktig för patientens risk av förekomst. Tre av patienterna med trycksår hade inte, enligt Nortonskalan, ansetts vara i riskzonen. Hade sjuksköterskorna i dessa fall helt gått efter Nortonskalan hade dessa patienter missats.
Intuition används mer eller mindre av alla sjuksköterskor, dock verkar det vara vanligare bland intensivvårdssjuksköterskor. IVA-sjuksköterskor måste ofta hantera patienter med livshotande tillstånd där det ibland nås ett kritiskt skede när sjuksköterskan uppfattar att patienten snart kommer att försämras. Trots kritik från de som vill vanära intuition i beslutsfattande, kommer medvetenheten hos sjuksköterskan om denna försämring hos patienten innan de vanliga fysiska mätbara indikatorerna (blodtryck, syrgas saturation och hjärtrytm) ger utslag, Hams (2000).
En av de som forskat mycket kring intuition i vården är Rew (1986). Hon menar att appliceringen av intuitiv skicklighet behövs inom sjuksköterskeutbildning. Uppgiften att bygga en omfattande omvårdnadsvetenskap är beroende av att man förvärvar och tillämpar kunskap från rationell och intuitivt kognitiva processer. Studenter kan lära sig att utveckla sin intuition genom olika övningar, och dessa intuitiva känslor måste sedan valideras genom analytiskt resonemang.
Miller och Rew (1989) publicerade tillsammans en artikel om just vikten att lära ut intuition till sjuksköterskestudenter. De skrev bland annat att analytisk
tankegång är användbar i strukturerade omgivningar men inom omvårdnad förekommer varierade komplexa interaktioner som kräver både analytiskt tänkande och icke linjära tankeprocesser. Holistisk kunskap fokuserar mer på helheten än på dess delar. Slutligen föreslås en förändring i
sjuksköterskeutbildningarna så att man visar på att både analytiskt och intuitivt tänkande behövs i omvårdnadsutbildning och utövning, (Miller & Rew 1989). Det finns olika skalor för att empiriskt kunna mäta förekomsten av intuition. En sådan skala är Singer-Loomis Inventory of Personality (SLIP) (Rew 1986).
Med detta instrument har forskare rapporterat förmågan att kunna mäta en individs kognitiva stil inklusive, som en mycket signifikant faktor, intuition (Rew 1986).
Många studier jämför och hänvisar sina forskningsresultat till Benners teori “From novice to expert” (Benner & Tanner 1987). När vi använder begreppet expertsjuksköterska syftar vi på hennes teori. I figur 1 förklaras denna teori kort. Figur 1. From novice to expert.
Från novis till expert
Nivå
1. Novis. Nybörjare som, eftersom de inte har någon erfarenhet av de situationer som de är förväntade att handla i, måste lita på regler för att vägleda sina handlingar. Att följa regler har dock sina begränsningar. Inga regler kan hjälpa en novis att välja vilken uppgift som är mest relevant i en verklig situation eller när man bör göra undantag.
2. Avancerad nybörjare. En som har handskats med tillräckligt många verkliga situationer för att notera (eller få det utpekat för sig av en mentor) det återkommande meningsfulla aspekterna av situationerna. En avancerad nybörjare behöver hjälp med att prioritera eftersom hon handlar efter generella riktlinjer och bara har börjat att uppfatta
återkommande meningsfulla mönster. En avancerad nybörjare kan inte tillförlitligt sortera ut vad som är viktigast i komplexa situationer.
3. Kompetent. Representativt har den kompetenta sjuksköterskan varit i kliniskt arbete i två till tre år. Denna sjuksköterska kan lita på långsiktiga mål och planer för att avgöra vilka aspekter i en situation som är viktigast och vilka man kan ignorera. Den kompetenta sjuksköterskan saknar den snabbhet och flexibilitet som sjuksköterskor som nått skicklighets nivån, men kompetens karakteriseras av en känsla bemästrande och möjligheten att klara av och hantera många eventualiteter i klinisk praktik.
4. Skicklig. Detta är en sjuksköterska som uppfattar situationer som en helhet, snarare än i termer av aspekter. Med ett holistiskt synsätt, blir beslutsfattandet mindre mödosamt eftersom sjuksköterskan har perspektiv på vilka av de många attributen och aspekterna närvarande som är viktigast. Den skickliga utövaren överväger färre möjligheter och koncentrerar sig på rätt del av ett problem.
5. Expert. Sjuksköterskan som inte längre förlitar sig på någon analytisk princip (regler, riktlinjer) för att förstå en situation och vidta en lämplig åtgärd. En expert sjuksköterska, med sin stora erfarenhetsbakgrund, har en intuitiv uppfattning av en situation och riktar in sig på rätt del av problemet utan onödiga övervägande av en massa ofruktsamma möjligheter.
Källa: Benner och Tannner (1987).
När det gäller intuition finns det varierande definitioner. Vi har valt att gå efter Goldbergs (1984) definition då vi tycker den på ett bra sätt fångar själva essensen av vad vi tycker intuition är:
”Intuition är att veta någonting men inte riktigt förstå
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur sjuksköterskor använder intuitionen i vården, hur upplevelserna av intuition beskrivs av sjuksköterskor samt om man som sjuksköterska kan lära sig använda intuition i vården. Vi utgick från följande frågeställningar:
1. Hur använder sig sjuksköterskor av intuition i vården? 2. Hur beskriver sjuksköterskor upplevelser av intuition?
3. Kan man som sjuksköterska lära sig använda intuition i vården?
METOD
Denna undersökning genomfördes som en litteraturstudie. Till bakgrunden har vi sökt fakta i böcker, artiklar och på internet. Till hjälp för detta har vi använt oss av biblioteket Hälsa & Samhälle. När det gäller de vetenskapliga artiklarna har vi sökt genom Malmö högskolas biblioteksdatabaser, Elin, Chinal, PubMed och Elsevier, som illustreras i tabell 1. Våra sökord var intuition, decision making, och nurse. När vi gick igenom alla titlar var det 54 abstract som verkade relevanta. Vi valde ut 14 artiklar som motsvarade vårt syfte, varav nio användes i litteratur-studien. Eftersom vi fick begränsat med artiklar genom databassökningarna, så kompletterade vi med en manuell sökning på referenslistorna i de artiklar som var mest relevanta, se tabell 2. I den manuella sökningen fick vi fram tio artiklar som vi läste och av dessa användes fem i litteraturstudien. När vi gjorde de manuella sökningarna i referenslistorna tog vi inte hänsyn till de kriterier vi använde i våra databassökningar. Den äldsta artikel vi använt oss av är ifrån år 1986. Denna artikel valde vi att ta med i bakgrunden då den tar upp vikten av att intuition bör ingå i sjuksköterskeutbildningar. Vi anser att tidsfaktorn i sig inte är avgörande, eftersom intuition som begrepp inte förändrats genom åren, och då vi
eftersträvade ett så brett underlag som möjligt till vår litteraturstudie. Följande kriterier ingick i samtliga av våra databassökningar:
?? Tidsbegränsningen år 1987 till 2003
?? Alla sökord ska finnas i titel/abstract
?? Artiklarna ska vara publicerade på engelska När vi granskade artiklarna utgick vi från följande kriterier:
?? Artiklarna ska svara på våra frågeställningar
?? Artiklarna ska uppfylla Polit, Beck och Hunglers (2001) kriterier för kritisk granskning av vetenskapliga artiklar. Se bilaga 1.
?? Artiklarna ska vara kvalitativa
Av de funna och valda artiklarna har vi använt 5 i bakgrunden och 9 i resultatdelen.
Tabell 1. Artikelsökning
Databas Sökord Antal
träffar Antal lästa abstracts Antal lästa artiklar Antal använda artiklar Elin Intuition And deci-sion mak-ing 40 11 0 0 Chinal Intuition And deci-sion mak-ing 39 8 0 0 Intuition And nurse Limits: human, nursing journals 41 9 4 3 PubMed Intuition 130 21 7 5 Elsevier Intuition And nurse 5 5 3 1 Totalt 255 54 14 9
Tabell 2. Manuell artikel sökning via andra artiklars referenslistor
Referens till artikel Antal lästa artiklar Antal använda artiklar Funna i tidskrift 1 0 Nurse Educator 1 1 American journal of Nursing 1 0 Journal of Ad-vanced Nursing 1 0 Nurse Education Today Arries E, Botes A, Nel E (2001) In-tuition in clinical decision-making by the nurse in ICU 1 1 Journal of Nursing Education 1 1 Clinical Nursing Research 1 0 Advances in Nurs-ing Science Hams SP (2000) A
gut feeling? Intui-tion and critical care nursing 1 1 Nurse Education Today 1 0 Journal of Ad-vanced Nursing Kosows ki R (2003) When
pro-tocols are not enough 1 1 Advances in Nurs-ing Science
RESULTAT
Hur använder sig sjuksköterskor av intuition i vården?
En av deltagarna i Agans (1987) studie säger att intuitionen är som ett redskap, en del av det undermedvetna som hjälper till att ta beslut om vad som händer med en patient.
I en studie av Kosowski och Roberts (2003) kommer forskarna fram till att när nybörjarsjuksköterskor använder sig av intuition i sitt kliniska beslutstagande framkommer ett mönster. En process som börjar med ett intuitivt medvetande som beskrivs som en känsla som följs av många tankar och handlingar. Dessa är integrerade i den sociala, politiska och tillfälliga ”ram” som finns på den klinik man arbetar på.
I denna process fann forskarna sex tema:
?? Att reflektera
?? Finna fakta som ”backar upp” känslan
?? Känna till reglerna
?? ”Spela spelet”
?? Lära sig ”läxan”
?? Själva omvårdnaden om både sig själv och patienterna.
För att kunna stärka sin intuition behövde sjuksköterskorna samla in fler objektiva data för att komplettera den. Detta kunde ske genom att försöka se fler symtom, ställa fler frågor till patienten, att få belägg för att kunna beställa fler prover – att ”gräva djupare”.
Sjuksköterskorna menade att det kändes som att ta en risk då de använde sin intuition och betonade därför vikten av att känna till de ”ramar” de hade att arbeta efter. Endast den absolut viktigaste informationen vad värd att riskera sitt
omdöme och rykte för. Denna information delgavs kollegerna. Vetskapen om klinikens system och förhållning till journalhantering, att vara medveten om sin egen och övriga beslutfattares personlighet och hur pass mottagliga kollegerna var för intuitionsbaserade beslut, ansågs vara en huvudfaktor till hur de kunde
använda sin intuition i sina kliniska beslut.
Att arbeta med människor som gav gehör för ens ”inre röst” och var mottagliga för den gjorde naturligtvis arbetet enklare (a a).
Att verbalt, klart och koncist, redogöra för patienternas tillstånd var viktigt och något som sjuksköterskorna ansåg att de fått lära sig tidigt i karriären.
Förberedelse och kunskap om patienterna var en grund att stå på inför rapporter. Sjuksköterskorna menade att läkarna inte ville höra om deras ” intuitiva känslor”, utan hellre få de fakta de fått fram tack vare intuitionen. Så lite men heltäckande information som möjligt, (a a).
Deltagarna beskrev ett ”doktor-sjuksköterske-spel” som liknades vid en dans eller ett spel där överföringar sinsemellan bedrevs. Många menade att de undvek vissa läkare som inte var mottagliga för deras ”intuitiva känsloprat” och det faktum att de var nybörjare inom yrket. Känslor som att bli förbisedd och tillbakahållen då de inte fick gehör för sina beslut och att känna sig nerslagen över detta omtalades. De vände sig då hellre till de läkare som var mer öppna och accepterande (a a).
Deltagarna menade att de alla rapporterade över patienterna på liknande vis men att det var svårast att rapportera via telefon, då kroppsspråket inte kunde användas. Huvudsaken var dock att patienten fick den vård han/hon behövde medan man spelade efter reglerna.
Sjuksköterskorna berättade om flera tillfällen då deras intuitiva beslutstagande inte fick gehör eller stoppades av andra kolleger. Att inte få medhåll sågs som en negativ ”läxa” då de kände sig ”brända”, ”nerslagna” och ”avstängda”. De flesta av deltagarna fortsatte dock att lita på sin intuition som en källa för beslutstagande trots att tidigare försök mötts negativt.
Att lära sig att stå för sitt beslut och göra motstånd för att hävda sin sak var något deltagarna tyckte att de lärde sig mer och mer ifrån tidigare erfarenheter. Vikten av att inte ”stänga av” sig själv från sin intuition framhölls. Detta kunde leda till att viktig kunskap missades, och att man inte kände sig helt tillfreds (Kosowski & Roberts, 2003).
Deltagarna framhöll vikten av att ta ”hand om” sig själva och ge patienterna en holistisk vård. Specifika mentala, fysiska och psykiska aktiviteter som skapade tillfredsställelse och välmående bland personalen hjälpte dem också att bli bättre sjuksköterskor, och därmed känna och våga använda sin intuition. Att dela med sig av sina intuitiva erfarenheter bland andra sjuksköterskor (och även läkare) som delade deras åsikter menade deltagarna kändes bra, och stärkte deras självkänsla i användandet av intuition.
Efter att ha fått validitet för sina intuitiva beslutstaganden kände sig deltagarna stolta, upprymda och rättfärdigade – vilket naturligtvis stärkte självförtroendet och framtida beslutstagande. De hade fått bekräftelse av att de handlat rätt när de använde sin intuition (a a).
Offredy (1998) menar att det finns fyra strategier sjuksköterskor använder sig av i sitt beslutsfattande:
?? Hypotetisk deduktiv metod
?? Igenkännande av mönster
?? Beslutsanalys teori
?? Intuition
Det finns tre typer av intuition:
?? Kognitiv slutsats
?? Gestalt intuition
?? Prekognitiv intuition.
Kognitiv slutsats är den snabba och sublima bedömningen av visuella och verbala ledtrådar som bidrar till det slutgiltiga beslutet vilka inte är separat identifierade. Gestalt intuition är när individen upptäcker saknad data, luckor i informationen, eller gömda relationer inom helheten.
Prekognitiv intuition fokuserar på möjligheten att förvärva information direkt om framtiden istället för genom en slutsats baserad på tidigare och nuvarande kunskap (a a).
Intuitivt beslutsfattande ger vikt åt att erkänna den process som ligger bakom en experts kunskap vilken har gynnats genom relevant och passande erfarenhet (a a).
Den största skillnaden mellan igenkännande av mönster och intuition är att intuitionen förekommer på ett omedvetet plan medan igenkännandet av mönster sker på ett medvetet plan, (Offredy1998).
Många av de deltagande i en studie av Rew (1988 a) kommenterade att de inte använde sig av sin intuition i utvärderingsfasen av omvårdnadsprocessen, utan då sökte validitet från objektiva data. Sjuksköterskorna letade efter objektiva data som skulle stödja deras känsla, och förberedde sig på en akut situation. Dock påverkades deras förhållningssätt till intuitionen av tidigare erfarenheter beroende på hur/vem patientens läkare var.
Känslo-, kunskapsmässiga och beteendeinriktade konsekvenser i användandet av intuition reflekteras i beslutstaganden och i handlingar. Forskaren fann fyra
beteendetema kring detta:
?? Först samlar sjuksköterskan in ytterligare data från källor som till exempel patienten, patientens familj, journal och passande litteratur, vilken stödjer intuitionen.
?? Sjuksköterskan diskuterar med en annan sjuksköterska (oftast en avdelningsföreståndare) för att styrka eller finna giltighet för sin intuition.
?? Sedan rapporterar sjuksköterskan vad hon ”hittat” och sina känslor för läkaren, och/eller dokumenterar detta.
?? Sjuksköterskan utför vissa handlingar till förmån för patienten, som till exempel att förbereda akutmediciner och specialutrustning (a a).
Studien visar på bevis att sjuksköterskor känner igen intuition som en del i klinisk praktik, i beslutstagande och i handlingar då man använder sin intuition.
Styrkan i intuitionen driver på sjuksköterskan att göra något mer för patienten. Det är inte alltid sjuksköterskornas rapporter om sina känslor tas på allvar av läkarna.
Sjuksköterskor stödjer varandra i att känna igen vikten av intuition i
beslutstagande. Detta igenkännande behöver ”sträckas ut” i kommunikationen med läkarna. Forskaren menar att det är absolut nödvändigt att också känna igen och lära sig begrepp relaterade till intuition och beteende, när det gäller att ta beslut (a a).
Samma år gjorde Rew (1988 b) en annan studie där hon skriver att sjuksköterskan använder intuition i att veta:
?? Hur något ska göras
?? Att ytterligare åtgärder kan behövas
?? Vilka åtgärder det är som behöver göras.
Sjuksköterskorna associerade detta med övernaturliga, psykiska känslor och kände att ovannämnda faktorer var närbesläktade med omvårdnadsprocessen (a a). Hur 39 sjuksköterskor använder sig av intuition i de olika stegen i
De olika stegen är: ?? Bedömning ?? Omvårdnadsdiagnos ?? Planering ?? Genomförande/intervention ?? Utvärdering
En majoritet av sjuksköterskorna svarade att de upplevde intuition under bedömning och genomförandefasen av omvårdnadsprocessen. Tolv sjuksköterskor uppgav att de hade upplevt intuition under
omvårdnadsdiagnostisering medan elva indikerade att de upplevt fenomenet intuition under utvärdering. Endast nio uppgav att de haft intuitiva erfarenheter under planeringsstadiet. Flera sjuksköterskor betonade att de var mindre benägna att lita på sin intuition under omvårdnadsplanering, och utvärdering av
omvårdnadsprocessen. Detta för att det var här de mer medvetet använde
vetenskaplig information och validerade sin omvårdnad med observerbar data från patienten eller patientens journal (Rew 1990).
Young (1987) försöker i sin studie fastställa hur intuition kan användas i den kliniska vården. Forskaren definierar klinisk intuition som en process där sjuksköterskan vet något om en patient som hon inte kan uttrycka i ord, som uttrycks med svårighet, eller något som inte kan bestämmas ifrån vilken
kunskapskälla det kommer från. Denna kunskap kanske tillhandahåller ytterligare information vilket leder till en bedömning, eller är en bedömning i sig själv vid användandet. Intuitiva känslor som en form av kunskap är svårast att
dokumentera, och även att acceptera att de har en validitet.
En sjuksköterska i studien säger att vårda är att ge av sig själv vilket är en personlig fråga/sak som ger en personlig mening. En del av dig själv är intuitionen, vilken kan ha att göra med personlig energi – hur många aspekter/sidor av sig själv man vill öppna upp.
Intuitiva beslut kräver att man nyligen har träffat patienten.
Cone och Murray (2002) finner i sin studie att sjuksköterskorna använder sin intuition när de tar beslut i traumatiska situationer, och att de bedömer intuition och kritiskt tänkande som viktiga vid beslutstagande.
Hur beskriver sjuksköterskor upplevelser av intuition?
Att sjuksköterskorna reflekterade över sina känslor och ofta beskrev dessa som negativa; om att känna på sig att något inte stämmer, att känna sig obehaglig till mods skriver Kosowski och Roberts (2003). Deltagarna beskriver en ihärdig känsla av att något inte hade blivit gjort, att något saknades. Denna känsla kunde kännas ”uppstressande” och ”jagande”.
Vikten av att vara öppen för dessa känslor och att ha ett ”sjätte sinne” bedyrades som viktig av deltagarna i studien. De var väl medvetna om att när de inte erkände sina känslor, tog dem på allvar och gjorde något åt dem blev känslorna helt meningslösa.
Deltagarna upprepade att de litade på sin intuition som hjälp i kliniska situationer i en studie av Offredy (1998). De beskrev aspekter av sin intuition både i generella och specifika termer.
Exempel på generell intuition:
”Man får bara den känslan att något inte står helt rätt till”.
”Man vet att något är på gång, jag kan inte förklara det, jag bara vet.” Exempel på specifik intuition:
”Jag har gjort detta arbetet länge och jag bara visste att han hade ett carcionom på lungorna. Jag kan inte förklara det jag bara visste, och jag hade rätt.”
”När han kom in sa jag till doktorn att han hade en tyrotoxikos. Doktorn trodde mig inte förrän provresultaten kom tillbaka. Min intuition var helt rätt.” (s 997, egen översättning, Offredy 1998).
I en studie av Rew (1988 a) beskrivs hur sjuksköterskor i klinisk verksamhet upplever intuition i de olika stegen i sjuksköterskans utvecklingsprocess samt hur de reagerar omedelbart efter intuitiva upplevelser.
De intervjuade sjuksköterskorna beskriver intuitionen som en vibrationsliknande naturlig känsla som bara dyker upp inom en. En känsla av att något är på gång med någon som man inte pratar om just då. En naggande känsla som får en att känna sig obehaglig till mods, som säger en att något kommer att hända. Upplevelserna beskrevs också av många av sjuksköterskorna som något man visste snarare än kände. Varför vissa beskrev intuitionen som en känsla och vissa som att veta är okänt, men ett tänkbart svar är att de sjuksköterskor med mer erfarenhet som fått sina känslor ”besvarade” tidigare, var säkrare på vad som skulle hända och upplevde därmed sin intuition som kunskap snarare än en känsla. Deltagarna menade också själva att ju längre erfarenhet de hade desto mer sanning fanns det i deras ”antaganden”. Många av dem kommenterade att de inte använde sig av sin intuition i utvärderingar utan då sökte validitet från objektiva data. Efter att ha haft en intuitiv upplevelse beskrev sjuksköterskorna känslan direkt efter beroende på i vilken situation de var. Om patienten var i en livshotande situation beskrev de känslan som stark, att känna sig rädd, att bli ledsen om man gick emot känslan.
Rew (1988 b) talar vidare om tre olika sätt att erfara intuition:
?? Som en inre kunskap
?? Som en känsla
?? Styrkan på denna känsla
Deltagarna i denna studie berättade om olika sätt att känna intuition; starka, intensiva känslor som fruktan och upphetsning eller tvärtemot – lugn och tillfreds. En känsla av en annan dimension.
Olika termer beskriver känslan; tokig, främmande, olustig och positiv. Att skilja tanke från känsla gick inte enligt deltagarna (a a).
I en annan studie av Rew (1990), identifierade sjuksköterskorna flera känslor som de associerade med erfarenheter av intuition i klinisk praktik. Känslorna som de beskrev var organiserade inom tre teman. Intuitiva känslor om:
?? sin framtid (t ex oro, otålig, nyfiken och tveksam)
?? sin egen yrkesroll (t ex osäker, kraftlös, tokig, nöjd, frustrerad, lugn och fridfull).
Sjuksköterskorna beskrev även fysiska förnimmelser som de förknippade med erfarenheter av intuition. De fysiska förnimmelserna var mest lokaliserade till ögon, öron, mun, skinn, muskler, hjärt- kärl systemet och mag- tarmkanalen. Till exempel: någon fick tårar i ögonen, öronen började ringa, torrhetskänsla i
munnen, skinnet rodnade och de började darra, musklerna spändes, snabb puls och ökat blodtryck, illamående och adrenalin pådrag.
Vissa av sjuksköterskorna sa att deras fysiska reaktion berodde på graden av hot mot patienten och om deras intuition sa dem att vidta en åtgärd för att förhindra en katastrof, eller bara att finnas där för patienten som skulle bli bra (Rew 1990).
Deltagarna hade svårigheter att finna ett fullgott språk att beskriva deras
erfarenheter med, men beskrev ofta den kliniska intuitionen som en vibration eller att känna en typ av energi (Young 1987).
Intuitionen visades i denna studie som både en process och en produkt. En process som beskrevs som ett fenomen i utbytet mellan sjuksköterska och patient och en produkt då något ”kom till”, att veta eller göra något eller både och. Dessa samverkade.
En sjuksköterska i studien menar att vårda är att ge av sig själv vilket är en personlig fråga/sak som ger en personlig mening. En del av dig själv är intuitionen, vilken kan ha att göra med personlig energi – hur många
aspekter/sidor av dig själv du vill öppna upp. Deltagarna säger att den personliga energin spelar stor roll för den intuitiva förmågan. Den påverkar processen att ta emot och tolka information från en anan människa. Om man mår dåligt eller är orolig över något är intuitionen mindre effektiv – det finns mindre tillgänglig
energi. Självförtroende associerades av sköterskorna som en typ av energi att göra något (a a).
Cone och Murray (2002) skriver att sjuksköterskor som använder sin intuition när de tar beslut i traumatiska situationer beskriver detta som att de kände på sig att något inte var rätt, eller att de direkt kände att något var fel.
Kan man som sjuksköterska lära sig använda intuition i vården?
Young (1987) kommer fram till att intuition har sin grund i både kunskap och erfarenhet och är involverat när sjuksköterskor tar kliniska beslut. Intuitionen är en del i den undersökande processen, och de intuitiva känslorna är en del i vårdandet. Intuitionen har en personlig dimension som är svår att sätta in i relation till all subjektiv information som tas in i beslutsprocessen. Intuitiva känslor kan inte läras ut utan måste upplevas. Vad som däremot kan läras ut är färdighet att känna igen subjektiv fakta/data och att uttrycka sina beslut.
Forskaren menar att det är viktigt att tillåta sköterskor att öppet tala om intuitiv erfarenhet. Intuition ska inte ignoreras – den är en del i vårdandet
Grossman och Wheeler (1997) har i sin studie gjort ett begynnande försök mot att validera sjuksköterskors intuition och erbjuda kunskap om expertutövande som kan läras ut till nyutbildade sjuksköterskor och inkluderas i omvårdnadsjournaler. Man tog tre vanliga sjukdomstillstånd på en medicinsk intensivvårdsavdelning:
?? Hjärtsvikt/hjärtinfarkt
?? Lungödem
Genom intervjuer skulle sedan sjuksköterskorna i studien identifiera tecken när patienten gick mot förbättring eller försämring. Resultatet delades upp i de olika sjukdomarna samt i olika stadier:
Försämring, tidiga tecken, överhängande fara och sena tecken. Förbättring, tidiga tecken, halvvägs och total återhämtning.
När det gällde lungödem fanns ingen halvvägs mot förbättring utan bara tidigare tecken eller total återhämtning. Resultatet ställdes sedan upp i kontinuitetstabeller. För en sammanfattning se tabell 3. Tabellerna var sen tänkta att användas av nyutbildade sjuksköterskor som ett underlag för att kunna stärka och jämföra sina intuitiva känslor med, (a a).
Tabell 3. Försämrings/förbättrings kontinuitet.
Sjukdomstillstånd Hjärtinfarkt Blödande magsår Lungödem
Försämring
Tidiga tecken Oro, lättstött,
obekväm, ökad bröstsmärta, illamående.
Är inte behaglig, kan inte ligga platt, lite ögon kontakt, orolig, törstig, diarré och dålig färg.
Plötslig förändring i mental status, oro, rastlös, sitter ständigt upp i sängen och mycket trött.
Överhängande fara Agiterad, panik, kan
inte slappna av, krävande, vill inte lämnas ensam, dyspné, kräkningar, oliguri. Agiterad, panik, väldigt törstig, magsmärtor, dyspné, kalla fuktiga extremiteter och väldigt rastlös. Påtaglig förändring i mental status, rädd, tycker inte att han/hon får tillräckligt med luft, kan inte ligga på rygg ens korta perioder.
Sena tecken Patienten ser overklig
och omtöcknad ut, har funnit sig i att dö, flammig hy, tilltagen dyspné och ostabila vitala tecken.
Lugn och inte längre i panik, lättad och avslappnad, alla tecken på
hypovolemisk chock.
Sitter helt upprätt i sängen, kan behöva sugas, allvarlig dyspné, rastlös och vill ha sköterskan i närheten.
Förbättring
Tidiga tecken Mer bekväm, liten
eller ingen bröstsmärta, stabilisering av de vitala tecknen, förbättrad färg och inget illamående.
Vill sitta upp, inte törstig, inte rastlös, mestadels bekväm, fortfarande rädd för blödning och kan vara lätt förvirrad.
Kan ligga ner utan dyspné, positiv attityd, minskad ansträngning vid andning och klarare andningsljud.
Halvvägs Ingen dyspné, jämt
EKG, jämna vitala tecken, kan sova i längre intervaller och normal
urinutsöndring.
Väldigt
sammanhängande, kan sova långa perioder, kan ligga platt utan
förbättrad färg. Total återhämtning Sover hela natten,
avslappnad, behöver inte sköterskan i närheten, stark puls, bra färg och kan själv utföra ADL.
Inte trött och svag, ändrar position självständigt, inte rädd för blödning, ingen diarré och färgen är åter normal.
Tolererar positions ändring lätt, pratar om nuvarande händelser, klagar inte, ingen dyspné, känner sig trygg ensam och kan själv utföra ADL. Källa: Grossman och Wheeler (1997)
Sammanfattning
Intuition är något som finns överallt inom omvårdnad, vare sig det gäller att förebygga trycksår eller upptäcka en försämring i en patients tillstånd. Det tycks vara så att intuition är mest användbar, för att inte säga oumbärlig, i akut
uppkomna situationer där man inte hinner gå igenom ett logiskt tänkande.
Intuition kan också sägas vara en förmåga att se en helhet i stället för de enskilda bitarna. Det finns tre typer av intuition:
?? Kognitiv slutsats
?? Gestalt intuition
?? Prekognitiv intuition.
Sjuksköterskor behöver samla in objektiva data för att våga lita på sin intuition. Omgivningen och arbetskamrater spelar stor roll när det gäller att känna trygghet och därmed lita på sin intuition, vilken används under hela omvårdnadsprocessen. Ofta beskrivs en svårighet att kommunicera med läkarna och därmed få gehör för sin intuition. Kroppsspråket har en viktig funktion i kommunikationen. Att få medhåll i sina intuitiva beslut stärker självkänslan och ger ökat välbefinnande. Positiva erfarenheter leder till att man är mer benägen att lita på sin intuition i framtiden. Sjuksköterskor använder sig av sin intuition när det gäller att veta: hur något ska göras, att ytterligare åtgärder kan behövas och vilka åtgärder som behöver göras. Vanligast är att de upplever intuition under bedömning och genomförandefasen av omvårdnadsprocessen.
Upplevelserna av intuition varierar men genomgående är att det är en stark känsla som man inte kan skaka av sig. Man kan erfara intuition som en inre kunskap, som en känsla och styrkan på denna känsla. Känslorna av intuition kan organiseras i tre teman: känslor om patienterna, känslor om sin framtid och känslor om sin egen yrkesroll. Känslan kan upplevas både fysiskt och psykiskt, några exempel är:
Fysiskt
?? Tårar i ögonen
?? Torrhetskänsla i munnen
?? Illamående
?? Snabb puls och ökat blodtryck. Psykiskt
?? Medkänsla
?? Oro
?? Empati
?? Värme
Färdighet att känna igen subjektiv fakta/data och att utrycka sina beslut kan läras ut. Intuitiva känslor måste däremot upplevas. Ett sätt att göra sjuksköterskor uppmärksamma på sin intuition kan vara att göra upp tabeller, som de sedan kan använda till att jämföra och stärka sina intuitiva känslor med.
DISKUSSION
Diskussionen presenteras i två delar, nämligen metoddiskussion och
resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuterar vi den använda metoden och litteraturstudiens svagheter. I resultatdiskussionen diskuterar vi de resultat som framkommit.
Metoddiskussion
Som ett led i vår utbildning till sjuksköterskor ingår att göra ett examensarbete i form av en litteraturstudie. Enligt Polit et al (2001), är syftet med en
litteraturstudie att undersöka vad som finns skrivet om ett bestämt ämne. Vi valde att skriva om intuition då detta var ett ämne som intresserade oss båda. När vi valde detta ämne trodde vi först att det skulle bli svårt att hitta vetenskapliga artiklar. Vi fick delvis rätt, det var inte svårt att hitta vetenskapliga artiklar men de flesta var äldre än fem år gamla. Vi anser att tidsfaktorn i sig inte är avgörande när det gäller intuition, eftersom intuition som begrepp inte förändrats genom åren. Därför har vi använt oss av artiklar som är upp till tjugo år gamla.
Trots noggrannhet under urvalet av artiklarna som vi beställde, visade det sig att alla inte höll vad abstracten sa, och några höll inte måttet i vår vetenskapliga granskning. När det gällde vår vetenskapliga granskning utgick vi från Polit et al (a a), vi kunde dock konstatera att vissa artiklar var vetenskapliga trots att de inte uppfyllde de uppsatta kriterierna. Det vanligaste kriteriet som inte blev uppfyllt var att abstract innehöll mindre än 100 ord. Detta kan ju ha en så enkel förklaring som att tidskrifterna där artiklarna blivit publicerade hade en annan begränsning på antalet ord i abstract än Polit et al (a a). Av de artiklar vi granskat hade inte alla de rubriker som Polit et al (a a) beskriver dock fanns alla delar med i innehållet i artiklarna. Även om det fanns en hel del kvalitativa studier så var flera av
artiklarna vi fick litteraturstudier, annars var sökorden vi använde relevanta och
gav bra artiklar till litteraturstudien. Av de nio artiklar vi använt oss av i resultatdelen har samtliga en kvalitativ design. Polit et al (a a) anser att reliabiliteten är lägre i kvalitativa studier än i kvantitativa. Detta för att i
kvalitativa studier är forskarens tolkning avgörande för resultatet. När det gäller validitet och reliabilitet i kvalitativa studier handlar det mycket om att kunna beskriva att man har samlat in och bearbetat data på ett systematiskt och ärligt sätt. I den kvalitativa forskningen kan man inte uppskatta tillförlitligheten i siffror. De artiklar vi läst har till största del författats av sjuksköterskor, vilket vi tycker är relevant då vår studie handlar just om sjuksköterskans användning av intuition i vården. En artikel kommer från England och de övriga 8 artiklarna i resultatdelen kommer från USA.
Vi valde att inte utgå ifrån någon omvårdnadsteori då de flesta studier inte är gjorda utifrån någon omvårdnadsteori och innehållet i så fall skulle kunna bli missvisande. Dessutom fann vi ingen av de teorier vi gått igenom under
utbildningen applicerbara på vårt ämne. Dock används Benners (Benner & Tanner 1987) teori ”from novis to expert” som en utgångspunkt gällande begreppen, novis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig och expert vilka används i de flesta artiklarna.
Resultatdiskussion
För att kunna svara på våra tre frågeställningar sammanställde vi det som fanns skrivet om intuition i litteratur, vetenskapliga artiklar och annat material som vi hittade på internet. I resultatdiskussionen har vi valt att till stor del utgå ifrån de artiklar vi använder i resultatdelen. Detta för att tydliggöra de resultat om intuition vi uppnått.
Eneroth (1990) skriver om en känsla, ett ”galet infall”, där problemet plötsligt löser sig och som är överlägsen det rationella beslutsfattandet i synnerhet när man arbetar med människor. Han menar att intuitionen kräver en stor kunskap om den aktuella situationen och bygger på en bred erfarenhetsbas. Denna erfarenhet saknar nybörjarsjuksköterskor vilket vissa av deltagarna i Kosowski och Roberts (2003) studie var. De upplevde att det faktum att de var nybörjare inom yrket hindrade dem från att vilja/våga prata med de läkare som inte var öppna för deras ”intuitiva känsloprat”. Forskarna vill upptäcka, beskriva och analysera tio
nybörjarsjuksköterskors berättelser om hur de använder intuition i kliniskt beslutstagande. I dataanalysen gick man tillväga på sådant sätt att forskarna möttes för att diskutera sina resultat tills konsensus kunde uppnås. Vi anser att det finns en stor risk att man i en sådan diskussion har lättare för att se det resultat man vill finna och då utesluter, om än omedvetet, resultat som inte gagnar studien. I artikeln tas inte upp några svagheter, men vi tycker att det är en svaghet att man inte beskriver utförligt hur man valt ut de tio sjuksköterskor som ingår i studien. I övrigt var det en bra och utförlig studie med mycket fakta kring användandet av intuition. I studien talas det om kommunikationen mellan sjuksköterska och läkare, att sjuksköterskan helst avvaktar med att ta upp intuitiva känslor tills en lyhörd läkare arbetar. Detta kunde ju vara en potentiell risk för patienten enligt vår reflektion. Därför är det viktigt att även läkare uppmärksammas på
sjuksköterskors intuition.
Offredys (1998) arbete är en del av en större studie vars syfte är dubbelt. För det första att undersöka beslutsfattar processen hos allmän läkare, sjuksköterskor, patienter och receptionister i relation till den typ av patientfall som behöver konsultera antingen allmän läkaren eller sjuksköterskan. För det andra att identifiera de kategorier av besvär/problem som behandlas av sjuksköterskan vilket sen kan användas som en del av en beslutsfattarstrategi för att kunna fördela patienterna mellan allmän läkaren och sjuksköterskan. Syftet med denna studie är att visa hur beslutsfattar modeller kan appliceras på tankegången hos 20
sjuksköterskor (a a). Studien utförs i form av djup intervjuer med 20 sjuksköterskor som jobbar i allmän praktik. Man använde sig av ”snöboll” effekten för att få tag i tillräckligt många sjuksköterskor. Detta innebär att man tar kontakt med en lämplig sjuksköterska som ska ingå i studien och så hjälper hon till att hitta nästa som hjälper till att hitta nästa osv till man har ett tillräckligt brett underlag för att genomföra studien. För att få ett så representativ underlag som möjligt vidtog man flera förebyggande åtgärder till exempel:
?? Alla skulle ha liknande utbildning
?? Man sökte sjuksköterskor inom olika arbetsmiljöer
?? Man innefattade både oerfarna och erfarna sjuksköterskor i studien (Offredy 1998)
Dessutom gjorde man en pilot studie över en fyra veckors period för att fastställa vilken typ av arbete sjuksköterskorna utförde. Ett semistrukturerat intervjuschema gjordes för att få fram beskrivande data om de 20 sjuksköterskornas
beslutsfattarprocess. Man utförde även observationer av sjuksköterskorna under patient konsultationer. Författaren tar själv upp flera nackdelar med studien till exempel:
?? När man gör en retrospektiv studie är datainsamlingen ofullkomlig, för att den kognitiva processen som används kanske inte är den som finns tillgänglig för att förklara den.
?? När man använder sig av observationer förekommer lätt observatörbias och inflytande.
?? Observatören kan förlora sin objektivitet.
?? Observationer är tidskrävande både vad gäller analysering och tolkning av det kvalitativa materialet.
?? En nackdel med “snöbolls effekt” är svårigheten med att veta hur representativ den utvalda gruppen sjuksköterskor var för den totala populationen. Man får därför vara extra försiktig när man analyserar och tolkar data (a a).
Vi fann denna artikel relevant för vår studie och instämmer med författarens åsikter om nackdelarna med studien men anser ändå att resultatet är tillförlitligt. Vad gäller svårigheten med att veta hur representativ en mindre, utvald grupp är för den totala populationen anser vi dock vara lika svårt i alla undersökningar. Offready (1998) anser att en expertsjuksköterskas kunskap har gynnats genom passande och relevant erfarenhet och denna process har getts vikt av intuitivt beslutsfattande. Benners teori ”Från novis till expert” (Benner & Tanner 1987) beskriver begreppet expertsjuksköterska som någon som med sin stora
erfarenhetsbakgrund, har en intuitiv uppfattning av en situation och riktar in sig på rätt del av problemet utan onödiga överväganden. Eneroth (1990) menar att också att intuition bygger på en bred erfarenhetsbas och kräver stor kunskap om den aktuella situationen. Vi kan delvis hålla med om detta och har kommit fram till att det tycks vara så att det finns två sätt att använda intuition. Dels den intuition som kommer av erfarenhet, och dels den intuition som kan kallas ”ett sjätte sinne”. Med ett sjätte sinne menar vi när man hamnar i en helt ny situation och känner på sig något. Till exempel när man söker ett nytt jobb och direkt känner att här kommer jag att trivas, detta passar mig.
Rew (1988 a) vill undersöka intuitiva erfarenheter hos sjuksköterskor. Hon beskriver sin metod utförligt. Vi fann det svårt att hitta nackdelar i denna studie som erbjuder bevis för att sjuksköterskor erkänner intuition som en komponent vid beslutstagande i klinisk praktik. Syftet, att utveckla ett intervjuinstrument till att samla data om intuition, i Rew´s (1988 b) arbete gynnade inte våra
frågeställningar, men i forskarens arbete framkom dock mycket användbart material för vår studie. Det finns ett fåtal sjuksköterskor i denna studien som inte associerar eller känner några emotionella känslor i samband med intuition. Detta
tycker vi är ett märkligt påstående då vi anser att intuition i sig är en känsla, vilket även styrks av våra resultat. I den tredje studien av Rew (1990) användes en deskriptiv kvalitativ design. Från en lista av intresserade sjuksköterskor från fem sjukhus intensivvårdsavdelningar, valdes 25 legitimerade sjuksköterskor ut för att delta i studien. Urvalet beskrivs tydligt. Det gjordes ett demografiskt
informationsblad och ett intervjuschema som testades preliminärt på 11 sjuksköterskor. Man beskriver både hur man testade validitet och reliabilitet. Dessutom redogör man för de exakta frågor som ingick i intervjun. Hur man gick tillväga under intervjuerna står tydligt och detaljerat samt hur man använde ett datorprogram Ethnograph som hjälp i bearbetningen av materialet. Man tar inte upp några svagheter alls med studien. Inte heller reflekteras det något om metodens för och nackdelar (Rew 1990).
Vi tycker att det är en brist i studien att författaren inte tar upp några svagheter med studien (a a). Till exempel borde hon anmärka på att urvalet endast bestod av sjuksköterskor som själv anmält sitt intresse. Det mesta diskussionen går ut på är reflektioner kring resultatet, varför det blev som det blev och generella förslag till fortsatt forskning. Vidare beskriver forskaren vilka slutsatser hon drar av studien. Resultatet av denna studie ger bevis för att intensivvårdssjuksköterskor litar på sin intuition i klinisk praktik. Flera av sjuksköterskorna i denna studie indikerade att de ibland är motvilliga till att lita på sin intuition. Detta för att de har blivit
utbildade i att bara samla objektiva data och att ge en vetenskaplig bakgrund till alla sina beslut och handlingar. Många av sjuksköterskorna i denna studie (a a) sa också att patienterna och patienternas familjer upplevde intuition om framtiden för patienten till exempel föraning om döden. Det är därför viktigt med utbildning inom området av sjuksköterskeelever och personalutvecklingsprogram som erkänner intuition som en legitim färdighet. Resultaten av denna studie föreslår att det finns flera saker intensivvårdssjuksköterskor kan göra för att legitimera användandet av intuition i klinisk praktik:
?? Klargöra sina intuitiva erfarenheter
?? Räkna ut risker och vinster med att lita på sin intuition
?? Rapportera både objektiva och intuitiva data
?? Validera sina intuitiva erfarenheter
?? Lära sig mer om intuition som en del av ett komplext beslutsfattande
?? Stödja varandra i valideringen av intuitiva erfarenheter för att legitimera och erkänna att de är värdiga uppmärksamhet
?? Klargöra värderingar angående intuition
?? Utvärdera och undersöka genom forskning (a a)
När vi har sökt material till vår litteraturstudie har Rew (1986, 1988 a, 1988 b, 1990) framträtt ett flertal gånger. Detta har indirekt lett till att hon är något
överrepresenterad i vår litteraturstudie. Vi ser inte det som en svaghet utan som en fördel att kunna referera till denna framstående kvinna med stor kunskap om intuition.
Young (1987) vill med sin studie fastställa när man använder intuition i
omvårdnad. Med en grounded theory observerades och/eller intervjuades fyrtioen kvinnliga sjuksköterskor. Svagheten i studien är att forskaren inte talar om hur urvalet gått till. I övrigt är artikeln av god kvalité och resultaten intressanta och trovärdiga.
Cone och Murray (2002) försöker beskriva hur intuition utmärker sig och få en inblick i hur intuition används av expertsjuksköterskor inom akutsjukvård. Man använde en kvalitativ beskrivande studiemodell där tio expertsjuksköterskor från två olika sjukhus intervjuades. När vi granskade artikeln tyckte vi att den var välarbetad och beskrev utförligt tillvägagångssättet samt resultatet. En nackdel med studien är begränsningen att den bara gäller vid akutvård. Vi har med vår litteraturstudie dock funnit att det är just vid akuta situationer intuitionen gör sig gällande, och instämmer därför med Hams (2000) som menar att intuition används mer bland intensivvårdssjuksköterskor.
När det gäller vår tredje fråga var det två av de vetenskapliga artiklarna
(Grossman & Wheeler 1997, Young 1987) som besvarade den. Vi valde att ta med denna fråga i resultatet då vi ansåg att det var en viktig frågeställning och artiklarna svarade på frågan på ett relevant sätt. Grossman och Wheeler (1997) tar inte själv upp några svagheter med artikeln, en svaghet i sig tycker vi. Urvalet är lite för kort beskrivet och med tanke på att urvalet bestod av frivilliga borde det ha tagits upp i diskussionen huruvida detta kan ha påverkat resultatet. Man tar inte heller upp om man har gjort några etiska överväganden. I övrigt förklaras hur man har gjort kategorierna och innehållet i dem på ett bra sätt. För att fastställa
reliabiliteten lät man en utomstående intensivvårdssjuksköterska granska en tredjedel av slumpmässigt utvalda intervjuer. Reliabiliteten blev då 88 %. Sen bad man även deltagarna validera resultaten och bekräfta om de tecken, mönster och placeringen i tabellen man lyft fram var korrekta.
Vi tycker att vår studie bekräftar att appliceringen av intuitiv skicklighet behövs inom sjuksköterskeutbildningen (Rew 1986) och önskar att vi hade haft mer om detta spännande ämne i vår egen utbildning. Vidare menar Rew (a a) att studenter kan lära sig att utveckla sin intuition genom olika övningar. Vi instämmer även med Miller och Rew (1989) som föreslår en förändring i sjuksköterske-utbildningarna så att man visar på att både analytiskt och intuitivt tänkande behövs i omvårdnadsutbildning och utövning.
SLUTORD
Från att ha varit något allmänt känt och accepterat blev intuitionen undanträngd när man ville ha logiska förklaringar på allt. Men under de sista årtiondena har intuitionen fått en renässans. Idag används intuitionen dagligen av sjuksköterskor i den kliniska verksamheten, som naturligtvis alltid sätter patientsäkerheten främst.
Att känna på sig saker och fortfarande kunna bedöma vårdande insatser är en möjlig förklaring till att sjuksköterskor ibland tar snabba beslut som de inte riktigt kan förklara efteråt, men som är helt korrekta.
De råd vi kan ge utifrån de resultat som framkommit vid vår artikelgranskning gällande intuition är att våga:
?? Lita på din intuition!
?? Diskutera dina intuitiva upplevelser med kolleger
Framtida forskning
För att vidareutveckla kunskapen om och kring intuition behövs kontinuerlig forskning. Detta också för att finna bra sätt att föra in intuition i
sjuksköterskeutbildningar. Vidare behövs också forskning för att göra praktiserande sjuksköterskor uppmärksamma på att det är viktigt att även dokumentera sina intuitiva känslor. För detta behövs ytterligare kompetens så att intuition kan dokumenteras på ett korrekt och sakligt sätt. När vi sökt våra artiklar har vi inte hittat någon svensk forskning inom området. Definitionen av intuition är densamma världen över men kanske finns det kulturella skillnader i
användandet. Vi vill därför uppmana svenska forskare att ta tag i detta spännande högaktuella ämne.
REFERENSER
Agan R D (1987) Intuitive knowing as a dimension of nursing, Advances in
Nursing Science, 10(1), 63-70.
Arries E, Botes A & Nel E (2001) Intuition in clinical decision-making by the nurses in ICU, Health SA Gesondheid, 6,18-32.
Benner P & Tanner C (1987) Clinical judgement: How expert nurses use intuition, American Journal of Nursing, 87(1), 23-31.
Carroll E (1988) The role of tacit knowledge in problem solving in the clinical setting, Nurse Education Today, 8,140-147.
Cone K J & Murray R (2002) Characteristics, insights, decision making and preparation of ED triage nurses. Journal av Emergency Nursing, 28(5), 401- 406.
Eneroth B (1990) Att handla på känn. Om intuition i professionell verksamhet, Stockholm; Graphic System AB.
Goldberg P (1984) Förstå och utveckla din intuition, Södertälje; Svenska Dagbladets Förlags AB.
Grossman SC & Wheeler K (1997) Predicting patients deterioration and recovery, Clinical Nursing Research, 6(1), 45-58.
Hams SP (2000) A gut feeling? Intuition and critical care nursing, Intensive and
Critical Care Nursing, 16, 310-318.
Kosowski M M & Roberts V W (2003) When protocols are not enough. Intuiative decision making by novice nurse practitioners. Journal of Holistic Nursing, 21(1), 52-72
Larsson H (2003) Intuition – vad är det?
>http://www.sokaren.se/INDEX79.HTML< 18 September 2003
Meadows J (1995) Vetenskapens värld, Intelligens och information, Köpenhamn; Bonniers boger A/S.
Miller VG & Rew L (1989) Analysis and intuition: The need for both in nursing education, Journal of Nursing Education, 28(2): 84-87.
Offredy M (1998) The application of decision making concepts by nurse practi- tioners in general practice, Journal of Advanced Nursing, 28(5), 988-1000. Polit D F, Beck C T & Hungler B P (2001) Essentials of nursing research, me-
thods, appraisal and utilization. Philadelphia, Lippincott.
Rew L (1986) Intuition: concept analysis of a group phenomenon, Advances in
Rew L (1988 a) Intuition in decision-making, IMAGE: Journal of Nursing Schol-
arship, 20(3), 150-154.
Rew L (1988 b) Nurses intuition, Applied Nursing Research, 1(1), 27-31. Rew L (1990) Intuition in critical care nursing practise, Dimensions of Critical
Care Nursing, 9(1), 30-37.
Uddling H (1988) Stora Focus, Stockholm; Esselte Focus Uppslagsböcker AB. Young C E (1987) Intuition and the nursing process, Holistic Nursing Practice, 1(3), 55-62.
BILAGOR
Bilaga 1: Polit, Beck och Hunglers (2001) kriterier för granskning av vetenskapliga artiklar.
Bilaga 1
Polit, Beck och Hunglers (2001) kriterier för granskning av vetenskapliga artiklar.
Titeln ska innehålla högst 15 ord och spegla artikelns innehåll, det vill säga
kortfattat ge svar på vad det är för slags studie, vilken population som undersöks och vad som är det centrala fenomenet.
Abstract ska vara placerat först i artikeln där det kortfattat ska beskriva artikelns
innehåll med 100-200 ord. Abstract ska innehålla syfte, frågeställning, metod och resultat.
Introduktionen ska fördjupa läsaren i problematiken med anknytning till tidigare
forskning i ämnet. Syftet med studien och dess forskningsfråga ska framgå. De variabler som ska studeras ska identifieras; frågeställning/hypotes, syfte. Den teoretiska metoden som använts ska beskrivas och en sammanställning av relaterad litteratur ska redovisas. Forskningsproblemets relevans för sjuksköterskeomvårdnad ska framkomma; kunskap om/eller att förbättra omvårdnadsarbetet.
Metoden ska presentera forskarens tillvägagångssätt för att kunna besvara sina
frågor. Den ska innehålla urvalsmetod, eventuellt bortfall, analysmetod och etiska aspekter, samt vilken säkerhetsmetod som vidtagits för att minimera eventuella bias i studien. Texten ska vara objektiv och deskriptiv.
Resultaten ska sammanfatta upptäckter och eventuellt belysa de mest intressanta
fynden med tabeller, diagram och/eller figurer. Underrubriker, och citat från aktuella data stödjer och beskriver den tematiska analysen.
Diskussionen ger forskaren möjlighet till att dra slutsatser om meningen och
konsekvenserna av studien. Här förklaras resultaten och diskuteras om
upptäckterna kan användas i praktiken samt ges förslag om hur de kan användas för att förbättra vården.
Referenserna ska tydligt ange de källor på vilka författaren grundar sin studie, och
