Beslutsprocesser i tillfälliga samarbetskonstellationer -En fallstudie av Dryport Bjuv/Åstorp-

(1)

Urbana studier

Ledarskap och organisation

Magisterprogrammet för ledarskap och offentlig organisation

Ht 2013

Examensuppsats 15 hp

Beslutsprocesser i tillfälliga

samarbetskonstellationer

-En fallstudie av Dryport

Bjuv/Åstorp-Decision-making processes in temporary

constellations for cooperation

-A case study of Dryport Bjuv/Astorp-

Författare:

Handledare:

Examinator:

Emil Gustavsson

Anders Edvik

Peter Parker

Karl Pettersson

(2)

(3)

Abstrakt

Denna studie undersöker det tolkningsutrymme som kan komma att uppstå på grund av oklarheter i förfarandet vad gäller tillfälliga samarbetskonstellationer. Studien är en fallstudie av kvalitativ art och empirin har insamlats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fallet består av en samarbetskonstellation och dess beslutsprocess inför en eventuell etablering av en dryport i kommunerna Bjuv och Åstorp. Studien påvisar att det finns oklarheter som har lett till ett tolkningsutrymme var i de olika aktörerna ges möjlighet till att behålla och utveckla sina egna tolkningar av det aktuella problemområdet. Detta har i sin tur lett till att aktörer som i konstellationens början kände sig tveksamma till projektet har ändrat uppfattning och fått en mer positiv syn på situationen. Studien visar vidare på att frivilligheten för deltagande kan ändras med tiden och att detta kan ske i det så kallade tolkningsutrymmet. Frivilligheten kan även påverkas av olika beroendeförhållanden i relation till samarbetskonstellationen.

Nyckelord: beslutsprocesser, tolkningsutrymme, nätverksstyrning, multi-level

(4)

Abstract

This study investigates the margin for interpretation that can rise due to uncertainties in the procedure for temporary constellations for cooperation. The study is a case study of qualitative nature and the empiric part has been collected with semi–structured interviews. The case consists of a constellation for cooperation and its decision process for a potential establishment of a dryport in the municipalities of Bjuv and Åstorp. The study shows that there are unclear points that have led to a margin for interpretation where the different actors are given the possibility to keep and develop their own interpretation of the problem area. This has in turn led to that the actors, that at the start of the constellation were doubtful to the project, have changed their view into a more positive one. Furthermore, the study shows that the voluntary participation can change over time and that this can happen within the so called margin for interpretation. The voluntariness can also be affected by different interdependencies in relation to the constellation for cooperation.

Key words: decision processes, margin for interpretation, network governing,

(5)

Förord

Denna studie är en examensuppsats inom ramen för magisterprogrammet i ledarskap och offentlig organisation vid Malmö Högskola. Uppsatsen behandlar beslutsprocesser vid tillfälliga samarbetskonstellationer. Forskningen görs på uppdrag av Lunds Universitet open (LU Open) och är en del av projektet BSR TransGovernance som syftar till att utreda godshanteringen i Östersjöregionen. Vi vill rikta ett stort tack till de personer som deltagit i studien som respondenter. Deras medverkan har varit en förutsättning för att kunna genomföra studien. Ett särskilt tack vill vi rikta till Patrik Rydén och Jesper König vid LU Open som har ställt upp med sin kunskap under genomförandet av studien. Vidare vill vi tacka vår handledare Anders Edvik för bra handledning.

Malmö november 2013

(6)

1. Inledning...5

1.1 Tidigare forskning och problemområde...5

Multi-level goverance...5

Beslutsprocesser i tillfälliga samarbetskonstellationer...5

Oklarhetens strategi som arbetsmetod vid tillfälliga...6

samarbetskonstellationer...6

Tvång vs frivillighet...7

Problemformulering...7

1. 2 Syfte och frågeställningar...8

Syfte...8

Frågeställningar...8

1. 3 Problemområdet i praktiken...8

Stora infrastrukturprojekt...9

Dryport som exempel på infrastrukturprojekt...9

Dryport Bjuv/Åstorp...10

Aktörer...11

2. Teori...15

2.1 Multi-level governance...15

2.2 Tvång vs frivillighet...16

2.3 Initiering och upprätthållande av tillfälliga samarbetskonstellationer...17

2.4 Att styra tillfälliga samarbetskonstellationer...18

2.5 Oklarhetens strategi...19

2.6 Från teori till analys...21

3. Metod och genomförande...22

3.1 Kunskapsteoretisk diskussion...22

Ontologi...22

Kvalitativ eller kvantitativ strategi?...23

3.2 En kritisk ingång till våra val...23

3.3 Semistrukturerade intervjuer...24

3.4 Urval...25

3.5 Etiska överväganden...26

3.6 Tillvägagångssätt...26

4. Resultat...28

4.1 Berättelsen om dryport Bjuv/Åstorp...28

4.2 Mål...31

4.3 Organisation och struktur...33

4.4 Styrning...34

4.5 Legitimitet...36

5. Analys...38

6. Slutsatser och diskussion...44

(7)

1. Inledning

I detta kapitel kommer tidigare forskning, studiens problemområde, syfte samt frågeställningar att presenteras. Vidare kommer studiens praktiska problemområde och det valda fallet samt dess aktörer att presenteras.

Föreliggande studie är en del av BSR TransGovernance. Projektet utgår från tre nivåer – Makro (hela Östersjöregionen), Meso (en del av Östersjöregionen exempelvis Öresundsregionen) och Mikro (fem fallstudier, varav utvecklingen av en dryport i Nordvästra Skåne är en). Denna studie fokuserar således på mikronivå och syftar till att skapa verktyg för ”multi level governance” (MLG), eller flernivåsstyrning som det också kan benämnas, vid initieringen av stora infrastrukturprojekt.

1.1 Tidigare forskning och problemområde

Multi-level goverance

Benämningen MLG har sin bakgrund i Europeiska unionen och forskningen kring policyproduktionen där. Vertikal MLG omfattar aktörer på transnationella, nationella och subnationella nivåer. Att hantera styrning på flera olika nivåer med skillnader i mål och intressen har tvingat fram nya arbetssätt. En del av denna förändring kan bestå av de formella beslut som tas till exempel av EU medan det i andra fall kan vara en mer komplex och inte lika förutsägbar utveckling. Den andra typen av MLG är horisontell. Denna typ av flernivåstyrning avser från början offentlig-privatsamverkan i formande av politik, men denna samverkan kan även infatta exempelvis samverkan mellan kommuner. (Elias mfl, 2010: 10 ff), (Björk mfl, 2003:123 f).

Beslutsprocesser i tillfälliga samarbetskonstellationer

Idag organiseras många samverkansprocesser i decentraliserad nätverksliknande organisering, vilket går under namnet governance. I dessa processer kan olika typer av aktörer, som exempelvis offentliga, privata, ideella och politiska organisationer delta. Organiseringen är löst sammansatt, instabil och karaktäriseras av otydliga gränser.

(8)

Det skapas ömsesidiga beroendeställningar aktörerna emellan och intressen som kan ses som gemensamma.

I positiva diskussioner kring nätverksorganisering lyfts denna typ av organisering ofta fram som frivillig och jämlik till skillnad från en hieratisk styrmodell som förknippas med auktoritet och tvång (Pierre & Sundström, 2009:10 f.).

Oklarhetens strategi som arbetsmetod vid tillfälliga samarbetskonstellationer

Vid samverkansprojekt kan det skilja mellan de olika aktörernas utgångspunkter och intressen. Alltså vad respektive aktör har för mål och motiv med sin medverkan och deltagande i projektet. Normalt när organisering sker i enhetliga organisationer anses oklarhet vara något problematiskt som kan förhindra arbetet. När organisering sker mellan olika typer av aktörer med skiftande mål och tolkningsbas blir oklarhetens strategi ett möjligt arbetssätt. Om aktörerna saknar en gemensam erfarenhetsbas, ramar med mera kan man genom en bred ingång som ger respektive aktör möjlighet att utifrån sina mål och sin egen tolkning skapa sig en bild av hur samverkan ska gå till (Sahlin-Andersson, 1989).

Oklarhetens strategi kan då användas för att samla de olika aktörerna under en gemensam idé. Sahlin-Andersson menar att om det finns en frikoppling mellan lösningar och problem, uttryck och betydelser så möjliggör det en organisering med oklarhetens strategi som arbetssätt. Oklarheten gör att aktörerna kan koppla sig till ett samarbete utan att ge upp sina egna tolkningar. Det skapas då ett större tolkningsutrymme för de olika aktörerna (Sahlin-Andersson, 1989: 25 ff).

Det kan tyckas att det rationella borde vara att först organisera och sedan handla, inte att samarbetet motiveras utifrån en specifik händelse, produkt eller idé. Det kan leda till att aktörerna samlas kring denna händelse, produkt eller idé utan att tolka verkligheten på samma sätt. De sluter upp kring samarbetet men mångfalden av aktörer gör det svårt för den enskilde aktören att se slutresultatet. Den öppna hållningen ger varje aktör möjlighet att koppla sina egna önskningar, förändringar och sin egen utveckling till samarbetet (Sahlin-Andersson, 1989: 64 ff).

(9)

Tvång vs frivillighet

Det finns en del teorier om skillnaden mellan styrformer som government och governance. Många menar att när man går från government till governance leder det till en mjukare styrform som handlar mer om frivilligt deltagande i olika nätverk och samverkanskonstellationer (Pierre & Sundström 2009: 20). Ahrne & Boström talar i sin artikel Pendelrörelser mellan frivillighet och tvång om när och varför det är bra för en viss organisation att regleras utifrån frivillighet respektive tvång. Författarna kommer fram till att det inte finns något självklart svar och att olika regleringsstrategier är beroende av tid och rum. Dessutom visar de på att frivilliga val, som till exempel certifiering egentligen inte alltid är frivilliga utan att de som använder sig av det gör det för att de känner sig tvingade på grund av påtryckningar från olika håll (ex: stat, miljöorganisationer eller kundgrupper) (Ahrne & Boström 2004).

Problemformulering

Vid genomgång av ovan beskriven litteratur och teorier växer känslan av att ett frivilligt deltagande inte alltid är så frivilligt. En aktör kan delta i en tillfällig samarbetskonstellation utan att någon har beordrat eller på annat sätt tvingat aktören att göra detta. Det kan emellertid finnas andra krafter som gör att en aktör känner sig tvingad att delta. Sahlin Andersson menar att det skapas ett tolkningsutrymme i den här sortens konstellationer. Det blir utifrån det intressant att titta närmare på vad det är som sker i detta tolkningsutrymme. Kan det vara så att det som händer där kan leda till att en aktör ”förvandlar” något som från början uppfattas som ofrivilligt eller ogynnsamt till något frivilligt och gynnsamt?

(10)

1. 2 Syfte och frågeställningar

Syfte

Syftet med studien är att undersöka det tolkningsutrymme som Sahlin Andersson beskriver och om det kan vara så att det som händer i detta utrymme kan leda till att aktörers uppfattningar om ett visst problemområde kan ändras med tiden. Från att känna att deltagandet i en samarbetskonstellation inte sker på frivillig och gynnsam grund till att uppfattas som ett frivilligt och gynnsamt deltagande. Sammantaget syftar studien till att skapa förståelse kring vad det är som sker i tillfälliga samarbetskonstellationer med olikartade aktörer. Ambitionen är att denna förståelse ska leda till ytterligare forskning och kunskap som gör det lättare att styra dessa samarbetskonstellationer.

Frågeställningar

Uppsatsens problemområde och syfte ligger till grund för följande frågeställningar.

 Vad är det som sker i det tolkningsutrymme, som enligt Sahlin Andersson skapas i tillfälliga samarbetskonstellationer?

 Kan det som händer i detta utrymme leda till att aktörer ”förvandlar” något som från början uppfattas som ofrivilligt eller ogynnsamt till något frivilligt och gynnsamt?

1. 3 Problemområdet i praktiken

Studien är en fallstudie som illustrerar ett exempel på problemområdet. I detta kapitel kommer stora infrastrukturprojekt diskuteras som generellt problemområde för att tillslut komma fram till och göra en beskrivning av det undersökta fallet och dess aktörer. Problemområdet skulle lika gärna kunnat vara någon annan form av samverkan inom ramen för offentlig eller offentlig – privatsamverkan.

(11)

Stora infrastrukturprojekt

Infrastruktur och kommunikation förknippas ofta med samhällsutveckling och spelar en viktig roll för att driva samhället framåt. Att infrastruktur är viktigt för alla nivåer i samhället visas i bland annat 2001 års trafikpolitiska proposition som avsatte 364 miljarder svenska kronor. Det spelar en viktig roll i utvecklingen av samhället för att skapa tillväxt hos företagen och att människor kan röra sig för att kunna ta de jobb som erbjuds. Utan att kunna erbjuda goda transportmöjligheter riskerar ett land att hamna på efterkälken gentemot andra länders företagande och det påverkar tillväxten negativt. Ofta används det som argument, för att investera i infrastruktur, att landet/regionen/kommunen annars kan hamna efter och inte vara en del av den positiva framtidsutvecklingen. Förespråkaren till en satsning lyfter gärna fram att den nya bron/terminalen etc. kommer att medföra jobb, utveckling och tillväxt (Blomqvist & Jacobsson, 2002:7 ff), (www.regeringen.se).

Satsningar på infrastruktur lyfts ofta fram som drömmar om framtidens samhälle. De stora satsningarna innehåller ofta väldigt komplicerade beslutsprocesser där beslutsfattare finns på transnationell, nationell, regional och lokal nivå samt i olika typer av organisationer med olika kontext och mål. Ibland strider de olika aktörernas mål och intressen mot varandra vilket gör beslutsfattandet och genomförandet än svårare (Blomqvist & Jacobsson, 2002:7 ff).

Dryport som exempel på infrastrukturprojekt

Med en ökande mängd gods men även en vilja från kommuner/privatpersoner att komma åt sjönära läge för byggnationer med mera aktualiseras behovet att anlägga så kallade dryports (torrhamnar) för att klara de nya utmaningarna. En dryport har som uppgift att utföra alla de uppgifter som en normal hamn utför förutom det arbete som kräver sjönära läge. Det kan exempelvis vara förtullning eller deklaration av gods. Mellan hamnen och dryporten upprättas en transportlinje i form av spår- eller vägbunden trafik. Denna linje har som uppgift att binda samman de olika hamnarna. En etablering av en dryport kan medföra att logistikföretag väljer att etablera sig i anslutning till den, vilket då ger möjlighet till tillväxt av näringsliv i den region där en dryport finns.

(12)

Förrdelarna kan vara många och Bergqvist mfl skriver i rapporten ”Etablering av

kombiterminaler” att en dryport har bland annat följande vinster:

 För hamnen: mindre praktiska problem i hamnen, hantering på billigare mark, möjlighet till sekvenslastning och förberedd dokumenthantering samt ökad konkurrenskraft mot andra hamnar

 För hamnstaden: mindre trafikproblem  För samhället: mer järnvägstransporter  För järnvägsoperatörer: större marknad

 För avlastare: bättre tillgång till transporttjänster till och från översjömarknader

 För åkerier: fler korta körningar till en torrhamn snarare än att sitta i köer nära hamnen

Nackdelarna med en dryport är att den kompetens som finns inom området sprids på fler aktörer samt att den utrustning som krävs vid inspektion medför stora investeringskostnader. Detta kan medföra att i första hand små dryports har svårt att upprätthålla effektivitet i verksamhetens administration. I staden där den ordinarie hamnen ligger minskar trafiken vilket medför att trafiken ökar i området kring en dryport. Detta kan orsaka nya lokala problem vad det gäller bland annat landskapsbild och andra miljöproblem (Bergqvist mfl, 2007). En så kallad dryport är ett tydligt exempel på en infrastruktursatsning som kan ske i form av en samarbetskonstellation där olika aktörer väljer att medverka trots skiftande tolkningssätt och mål.

Dryport Bjuv/Åstorp

I detta stycke presenteras det undersökta fallet som utgör studiens fokus.

Nordvästliga regionen i Skåne vill vara en attraktiv miljö för logistikföretag. För att fullfölja idén om att vara en attraktiv och kreativ miljö är ett av de sexton prioriterade målen inom Skåne nordväst (SKN)-samarbetet att anlägga en dryport. I inledningsfasen fanns det ett flertal olika platser i regionen som ansågs möjliga, men efter vidare efterforskningar ansågs Bjuv/Åstorp vara den plats som var lämpligast för en dryport. Platsen ligger på gränsen mellan kommunerna Bjuv och Åstorp och används idag som jordbruksmark.

(13)

Marken är dock redan översiktsplanerad och skall i framtiden kunna användas för industrier.

Målet är att etablering skall vara igång 2016 och mätetalet för om målet är uppnått är att Bjuv och Åstorps respektive kommunfullmäktige skall ha tagit beslut i ärendet innan innevarande mandatperiods utgång. För att kunna ta ett beslut är strategin att framtill dess ta fram underlag för politiskt beslut samt få fram aktörer som kan etablera sig i en dryport och de kringliggande etableringsytorna (www.skanenordvast.se).

Aktörer

Följande aktörer har varit en del av studien.

Region Skåne

Sveriges Riksdag beslutade år 1996 att utöka Skåne läns utvecklingsansvar. Från 1997 flyttade man Skånes regionala utveckling från svenska staten till kommuner och landsting i Skåne. Det fanns då 33 skånska kommuner och landstingen Malmöhus län, Kristianstad och även Malmö stad drev sjukvård. Syftet var att demokratin skulle komma närmare medborgarna. Sedermera bildades 1999 Region Skåne som idag har sina säten i Malmö och Kristianstad. Region Skåne skall främja och driva den regionala utvecklingen. Den politiska styrningen består av regionfullmäktige med 147 ledamöter samt nämnder, utskott och beredningar. Vart fjärde år väljs politiker till de olika politiska uppdragen och i dag styrs Skåne av politisk majoritet bestående av: moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, centerpartiet samt miljöpartiet. Övriga partier i regionfullmäktige är socialdemokraterna, vänsterpartiet samt sverigedemokraterna (www.skane.se).

Skåne Nordväst

Skåne Nordväst (SKN) är ett kommunalt gränsöverskridande samarbete mellan elva olika kommuner i nordvästra Skåne. De kommuner som ingår i samarbetet är Bjuv, Båstad, Höganäs, Helsingborg, Klippan, Landskrona, Perstorp, Åstorp, Ängelholm, Svalöv och Örkelljunga. Samarbetet startade 1996 och hade som syfte att stärka regionen och verka för ökad effektivitet, tillväxt och utveckling i kommunerna. Visionen är att regionen skall upplevas som en av norra Europas mest toleranta och kreativa regioner. (http://www.skanenordvast.com).

(14)

(Nosam) men bytte sedermera till namnet Skåne Nordväst. Detta begrepp togs i bruk 2004 då Nosam ersatte det dåvarande kommunförbundet (www.skanenordvast.com).

Några av de specifika områden som samarbetet involverar idag är näringsliv, turism, infrastruktur, kollektivtrafik, samhällsplanering mm. Ett exempel på samarbete är att man ska ha gemensamma översiktsplaner för alla kommuner vilket syftar till att effektivisera och främja utvecklingen i regionen. Samarbetet grundar sig i ett avtal som skrivs vart fjärde år efter valet. Det reglerar hur samarbetet skall gå till och den ekonomiska avgift som varje kommun betalar för att vara en del av Skåne Nordväst. Helsingborg Stad står för administrationen och koordinering av kommunsamarbetet (www.skanenordvast.com).

Skåne Nordvästs högsta beslutande organ är styrelsen. Den består av varje kommuns kommunalråd samt oppositionsråd. Ordförande idag är Peter Danielsson (m) som även är kommunstyrelsens ordförande i Helsingborgs Stad. Till dessa möten är respektive kommuns kommundirektör adjungerad samt att de utgör styrelsens beredningsgrupp. För att koordinera verksamhetsområden har man ett sekretariat. De har även som uppgift att stödja styrelsen i sitt arbete (www.skanenordvast.com).

Finansiering Skåne Nordväst

Som tidigare nämnts sluts avtal efter genomfört val vart fjärde år. Detta avtal reglerar förutsättningarna för det kommunala samarbetet. Varje kommun betalar 18/kr per kommuninvånare till en gemensam budget. Dessa medelska finansiera de olika projekt som drivs inom ramen för det kommunala samarbetet. De projekt som sjösätts utöver angiven budget finansieras enligt modellen att kostnaden fördelas mellankommunerna med invånarantalet som grund (www.skanenordvast.se).

(15)

Organisationskedja Skåne nordväst

För att synliggöra SKN:s organisation följer nedan en organisationsskiss över samarbetet. Organisationsskissen innefattar exempel på samarbetsområden inom ramen för SKN.

(www.skanenordväst.se, A)

Familjen Helsingborg

Familjen Helsingborg (FH) är den delen av SKN-samarbetet som ansvarar för näringsliv och turistfrågor. Målet med verksamheten är att skapa förutsättningar för de företag som finns i regionen att utvecklas och växa men även att vara attraktiv för företag som vill flytta till regionen. Familjen Helsingborg är ett platsvarumärke för de elva kommunerna och är således ett resultat av samarbetet. FH är de som har som uppgift att utreda och driva projektet kring en eventuell etablering av en dryport i regionen (www.familjenhelsingborg.se).

Bjuvs Kommun

Kommunen bildades 1974 i samband med en sammanslagning mellan Bjuvs, Billeholms och Ekebys kommuner och invånarantalet är 14 886 (www.bjuv.se).

Åstorp Kommun

Åstorps kommun vill vara kommunen där människor och företag växer och invånarantalet är i dagsläget 14 667 (www.scb.se).

(16)

Helsingborgs hamn

Helsingborgs Hamn är ett bolag som ägs av Helsingborgs stad och har i dagsläget 260 personer anställda. Hamnen har en årlig hantering av gods på cirka 8 ton. Bolaget vill vara ett konkurrenskraftigt alternativ i såväl sjötrafik som landtrafik (www.port.helsingborg.se).

Etableringsorganisation för dryport Bjuv/Åstorp

Etableringen av en eventuell dryport drivs av familjen Helsingborg och är organiserade enligt modellen nedan:

Styrgruppen består till huvuddel av politiker och är det beslutande organet för etableringen. Det är dock kommunerna som i slutändan beslutar inom ramen för det kommunala självbestämmandet om det kommer att etableras någon dryport. Arbetsgruppen består av tjänstemän från de olika aktörerna som är involverade och deras uppgift är att utreda och bereda ärendet gentemot styrgruppen och de olika aktörernas beslutande organ.

(17)

2. Teori

I detta kapitel kommer studiens teoretiska grunder och ingångar att presenteras. Teorin ligger till grund för analys av empirin.

2.1 Multi-level governance

Det sker en förändring kring organiseringen av politiken. En förskjutning av utformning, reglering och genomförande av politik sker från staten till andra nivåer i samhället. Förändringen hade sin början i och med Europeiska Unionens intåg. Men även att andra internationella institutioner har fått ökat inflytande över nationalstaterna som exempelvis världsbanken. Tack vare dessa internationella institutioner har en ny styrningsnivå skapats (Elias mfl, 2010:10 ff).

En klar trend är att decentralisering sker från statlig nivå och att fler delar av den offentliga kompetensen flyttas till kommunal nivå eller genom ett ökat regionalt utvecklingsansvar. Detta sker genom ökad interkommunal samverkan eller/och större inflytande för de regionala parlamenten. En tredje förändring som går att identifiera är att är den så kallade offentlig-privatsamverkan. Privatiseringar av sjukvård, offentliga servicefunktioner med mera är exempel på hur denna samverkan sker. Vidare kan man även se att beslut som tidigare har tagits av kommunfullmäktige nu delegeras till tjänstemännen att ta. Förändringarna synliggörs även i form av förändringar i de olika lagar som reglerar offentlig verksamhet (Elias mfl, 2010:10 ff).

Denna förändring gör att flera olika nivåer, med aktörer som kan ha skiftande mål och intressen, möts. Den institutionella förändringen gör att det offentliga inte bara ska möta det som kommer utifrån utan även skapa former för samverkan med dessa. Förändringen har ökat den institutionella komplexiteten. En förändring från statlig centralstyrning (government) till nätverksstyrning (governance) som involverar olika aktörer på olika skiftande nivåer. Samtidigt är formella beslutsorgan som exempelvis stat/kommun avgörande för verksamheten (Elias mfl, 2010:10 ff).

Dessa förändringar av den offentliga sektorn, till governance går ibland under benämningen mulit-level governance. Benämningen har sin bakgrund i Europeiska unionen och forskningen kring policyproduktionen där. Vertikal MLG omfattar aktörer på transnationella, nationella subnationella nivåer. Att hantera styrning på flera olika nivåer med skillnader i mål och intressen har tvingat fram nya arbetssätt.

(18)

En del av denna förändring kan bestå av de formella beslut som tas till exempel av EU medan det i andra fall kan vara en mer komplex och inte lika förutsägbar utveckling (Elias mfl, 2010:10 ff), (Björk mfl, 2003:123 f).

Hittills har endast en vertikal flernivåerstyrning diskuteras men inom mulit-level governance, men det finns även det som benämns horisontell MLG. Denna typ av MLG avser från början offentlig-privat samverkan i formande av politik. Men denna samverkan kan även infatta exempelvis samverkan mellan kommuner (Elias mfl, 2010: 10 ff), (Björk mfl, 2003:123 f).

2.2 Tvång vs frivillighet

Det finns en del teorier om samverkan, nätverksstyrning och om skillnaden mellan styrformer som government och governance. Många menar att när man går från government till governance leder det till en mjukare styrform som handlar mer om frivilligt deltagande i olika nätverk och samverkanskonstellationer. Pierre & Sundström kategoriserar de två styrningsmodellerna government (hierarki) och governance (nätverk) som de kommer till uttryck i governancelitteraturen. Exempel på kategorier som de illustrerar i en tabell är: grund för deltagande (government – tvång) (governance – frivillighet), grundläggande värde för förändringsprocesser (government – auktoritet) (governance – förtroende) och bärande demokratisyn (govenment – representativ demokrati) (governance – deliberativ demokrati) (Pierre & Sundström 2009: 20).

Ahrne & Boström talar i sin artikel Pendelrörelser mellan frivillighet och tvång om när och varför det är bra för en viss organisation att regleras utifrån frivillighet respektive tvång. Författarna kommer fram till att det inte finns något självklart svar och att olika regleringsstrategier är beroende av tid och rum. Dessutom visar de på att frivilliga val, som till exempel certifiering egentligen inte alltid är frivilliga utan att de som använder sig av det gör det för att de känner sig tvingade på grund av påtryckningar från olika håll (ex: stat, miljöorganisationer eller kundgrupper) (Ahrne & Boström 2004).

(19)

2.3 Initiering och upprätthållande av tillfälliga

samarbetskonstellationer

Nils Herting pratar om ömsesidigt beroende och hur det kan vara en nödvändighet för att nätverk eller olika samverkanskonstellationer ska kunna uppstå. Han menar att olika aktörer kan vara överens om att det finns ett ömsesidigt beroende utan att de har samma åsikt om vad det aktuella problemet är.

Så även om det inte krävs att alla har en exakt likadan bild av situationen för att en samverkanskonstellation ska komma till stånd menar han att dynamik och förändrade uppfattningar kan leda till osäkerhet bland aktörerna. Detta kan i sin tur hota formationen av samverkanskonstellationen i fråga (Herting, 2007: 47 ff). Peters skriver om hur nätverk bör institutionaliseras (hög konsensus och gemensam kultur inom ett nätverk) för att uppnå en effektiv samverkan och nå de uppsatta målen för just det nätverket internt. Institutioner kommer att vara framgångsrika om de lyckas med att skapa stor acceptans bland medlemmarna och därför också ett större engagemang (Peters, 2007: 66). Men ju mer institutionaliserat ett nätverk är desto svårare kommer det att bli att samverka med andra nätverk och den omgivning och kontext man befinner sig i. Har man däremot ett nätverk med en rad olika kompetenser, skiftande målsättningar och olika organisationskultur är chansen att man lyckas samverka med andra nätverk betydligt högre (Peters, 2007: 72 ff).

Peters menar att institutionaliseringen kan bestå av att skapa en normativ struktur som kan påverka beteendet hos de individer som ingår i denna struktur. Ett annat sätt att se på institutionalisering är att det innebär att skapa en struktur som genomsyrar en institution på ett sådant sätt att individerna som ingår där känner att strukturen betyder något mer för dem än att bara få jobbet gjort. Vidare använder sig Peters av uttrycket avinstitutionalisering (deinstitutionalization). Med det menas att medlemmar av strukturen tappar den personliga bindningen till strukturen och ser sin inblandning som rent mekanisk. Eller att medlemmar ger inblandningen en annan betydelse än den betydelse som de som har organiserat strukturen har menat. Dessa alternativa uppfattningar av verkligheten kan göra det svårt för en institution att uppfylla sina syften.

(20)

Han skriver också att dessa mönster kan vara extra troliga i den institution som ett nätverk utgör eftersom olika organisationer ofta också har olika sätt att se på ett visst problemområde (Peters, 2007: 63).

Peters skriver att möjligheten att interagera med en större bredd av personer som engagerar sig i samma frågor och kanske också att vara en del av ett större mönster av social verksamhet kanske kan öka intresset att delta i ett nätverk (Peters, 2007: 66).

Vidare menar Peters att en ledares roll i detta sammanhang kan vara att till viss del forma deltagares uppfattningar. Detta brukar kallas för framing. Att göra om frågor så att flera olika organisationer kan finna dem acceptabla i förhållande till sina egna åtaganden på samma gång som det ska gå att samarbeta med andra (Peters, 2007: 67).

2.4 Att styra tillfälliga samarbetskonstellationer

Åsa Casula Vifell skriver om EU:s sysselsättningsstrategi som är en del av den öppna samordningsmetoden. Hon menar att det här handlar om mjuka regler. Det vill säga icke juridiskt bindande regler som syftar till att påverka hur mottagarna av reglerna agerar. Det kan ställas mot de så kallade hårda reglerna som förordningar och direktiv som är tvingande. Rent formellt kan man säga att det handlar om frivillighet eftersom riktlinjerna inte är formellt bindande och att det handlar om lärande, kompromisser och förhandlingar snarare än inomorganisatoriska auktoritativa och reglerande system. Men Vifell menar att det finns anledning att ifrågasätta den så kallade frivilligheten. Formerna för arbetet är nämligen inte frivilliga. Man måste skriva nationella handlingsplaner och man kommer att bli granskad. Hon menar att det är formerna för arbetet som är själva kärnan i regleringsinstrumentet och att frivillighet kan ses som ett kosmetiskt attribut som man använder i marknadsföringssyfte. (Vifell, 2009: 202 ff)

Hall & Löfström skriver om transnationella elitnätverk och policygemenskapers interaktioner i förhållande till konvergens. Möten sker bland annat i mellanstatliga arbetsgrupper och en samsyn uppstår angående problemens kärna och om hur dessa problem ska lösas. Sedan sprider man dessa budskap i sitt hemland. De pratar vidare om konvergens som ett resultat av harmonisering, som bygger på policynätverks och policygemenskapers arbete och att det ligger ett auktoritativt beteende i denna typ av policykonvergens som uppstår genom förhandlingar och

(21)

beslut mellan stater. Detta kan leda till att olika aktörers värderingar och politik påverkas (Hall & Löfgren, 2006: 60).

Vifell menar att de svenska representanterna i ”sysselsättningsstrategi-gruppen” ändrade uppfattning över tid och att detta kan ha berott på att man kände sig hemma i gruppen och att man upplevde att man får nya kunskaper i utbytet av erfarenheter och liknande. Vidare menar Vifell att det finns ett formellt bindande tvång att delta i processerna men att det är frivilligt att följa reglerna som bestäms. Från början går man med i samverkan för att påverka andra samt för att det inte finns några tvingande förordningar eller direktiv och att man då kan särkoppla EU:s intressen och de nationella intressena eftersom det inte är bindande. Det som händer är att man socialiseras och på så sätt också ändrar synsätt och agerande. Man vill inte framstå som sämst i klassen och därför vill man uppnå de mål som har satts upp när man sedan blir granskad. Detta leder i slutändan till ändrade värderingar och ändrad politik. (Vifell, 2009: 215 ff).

2.5 Oklarhetens strategi

Sahlin-Andersson skriver om hur oklarhet inte kan undgås vid tillfälliga samarbetsprojekt mellan organisationer där det finns grupper med olika utgångspunkter och intressen. Hon menar att man istället kan använda oklarheten som strategi för att dra till sig uppmärksamhet och intresse, samla ihop en grupp och skapa engagemang, sälja idéutveckling och hålla kritiker borta (Sahlin-Andersson, 1989).

Sahlin-Andersson menar att det är skillnad på när man samarbetar inom ramen för enhetliga och enade organisationer och när samarbetet sker mellan organisationer där de olika aktörerna saknar en sammanhållande historia, en sammanhållande ram och dessutom inte är avsedda att bestå. Aktörerna saknar en gemensam erfarenhetsbas och gemensamma tolkningsramar. I och med detta startar organiseringen från början utan någon given bakgrund att fortsätta från (Sahlin-Andersson, 1989: 11 f.).

Sahlin-Andersson skriver att när organisering setts från perspektivet med enhetliga och enade organisationer har man sett oklarhet i olika förändringsprocesser som problematisk, men hon menar istället tvärt om att när organisationer samarbetar kan oklarheten ses som essensen i

(22)

organiseringsprocessen. Den ger de olika organisationerna utrymme att hålla en nödvändig distans till skeendet, att samtidigt göra annat, att inte helt uppslukas av vad som sker och att driva egna tolkningar och intressen inom ramen för samarbetet (Sahlin-Andersson, 1989: 12 f.).

Syftet för aktörer att delta i en organiseringsprocess är ofta mångsidigt och utvecklas efter hand, bland annat som ett resultat av de aktiviteter och relationer som utvecklas runt processen. Projekten betyder dessutom olika saker för olika aktörer. Samma projekt kan för en aktör främst vara ett sätt att utveckla ny kompetens, det kan också vara en långsiktig finansiell investering medan det för en annan aktör kan vara en möjlighet att visa upp organisationens handlingskraft. Om det finns en frikoppling mellan lösningar och problem, mellan uttryck och betydelser tillåter det en organisering med oklarhet. Oklarheten gör att många kan koppla sig till ett samarbete som grundar sig i sådana uttryck, utan att ge upp sina olika tolkningar av uttrycken (Sahlin-Andersson, 1989: 25 ff.).

Många projektsamarbeten sker inte på så sätt att man organiserar först för att sedan handla. Samarbetet motiveras istället av någon i tiden fastställd händelse. Det är då denna händelse som samlar aktörerna, inte någon gemensam tolkning eller erfarenhet.

En annan utgångspunkt som fungerar associerande snarare än inramande och begränsande är ett enskilt uttryck, en produkt eller en projektidé. Aktörer med olika utgångspunkter samlas runt uttrycket som tolkas olika och sätts in i olika sammanhang av aktörerna. De agerar tillsammans men utifrån olika tolkningsramar. Här växer samarbetet runt en gemensam punkt snarare än att det hålls inom en begränsad ram. Enskilda aktörer kan inte ha kontroll över hela förloppet och det blir svårt att förutsäga vad resultatet kommer att bli i mötet mellan de olika tolkningarna och de olika skeendena. Det finns en situation öppen för tolkningar till vilken aktörer kan koppla sina egna önskningar, förändringar och sin egen pågående utveckling (Sahlin-Andersson, 1989: 64 f.).

Sahlin-Andersson menar vidare att man kan argumentera för sina förslag genom att visa upp förtroendeingivande personer som stödjer förslaget. En pålitlig person borde ju rimligt vis också presentera pålitliga förslag (Sahlin-Andersson, 1989: 118 f.).

(23)

Hon skriver också att för att styra ett sådant projektsamarbete måste man använda sig av andra metoder än uttalade intentioner och direktiv, med resurstilldelning via budget och föreskrivna procedurer. Styrning och kontroll sker snarare genom att man kontrollerar omständigheterna i tid och rum. Man kontrollerar vem som tillåts delta, när förslag presenteras och hur projektet formuleras (Sahlin-Andersson, 1989: 38 f.).

2.6 Från teori till analys

Följande stycke kommer att sammanfatta viktiga delar av teorin och förtydliga kopplingen mellan teori och analys.

MLG ska här i förstahand förstås som en beskrivning av de politiska förändringar som skett i Europa och sätter studien i ett sammanhang. Delarna om frivillighet och tvång ska förstås i förhållande till de andra teorierna och finns med som en påminnelse om att deltagandet i olika samarbetskonstellationer inte alltid är så frivilligt som ofta beskrivs. Vidare kommer Hall och Löfströms och Vifells teorier angående processer i nätverk spela en betydande roll i analysen. Särskild tyngd bör läggas vid tankar angående omformning av aktörers intressen. Till sist ska nämnas att Sahlin-Anderssons teori om oklarhetens strategi spelar en särskilt bärande och central roll i analysen och för studien i sin helhet.

(24)

3. Metod och genomförande

Utifrån syfte, frågeställningar och kunskapssyn i relation till problemområdet

har en kvalitativ studie med ett konstruktionistiskt tolkande perspektiv inspirerat av fenomenologi valts. I följande avsnitt motiveras valet av angreppssätt. I slutet av detta kapitel kommer det också att redogöras för kritik som kan riktas mot angreppssättet.

3.1 Kunskapsteoretisk diskussion

Bryman skriver om tolkningsperspektivet. Perspektivet grundar sig i att det behövs en strategi som tar hänsyn till skillnaden mellan naturvetenskapens/positivismens studieobjekt och människor. Det krävs då att forskaren lyckas fånga den subjektiva innebörden av social handling. Fenomenologin: menar Bryman är den kanske viktigaste tanketraditionen som motsätter sig positivismens idéer. Fenomenologin befattar sig med frågan om hur individer skapar mening i sin värld, och hur filosofen måste vara medveten om sina egna förutfattade meningar och bortse från dem när det gäller att förstå den världen (Bryman, 2002: 25 ff.).

Ontologi

Bryman skriver om ontologiska frågeställningar att det viktiga i detta sammanhang är frågan om sociala entiteter kan eller ska uppfattas som objektiva enheter som besitter en yttre verklighet för de sociala aktörerna eller om de ska uppfattas som konstruktioner som bygger på aktörernas handlingar och uppfattningar. Dessa synsätt kallas för objektivism och konstruktionism. Objektivismen säger att sociala företeelser och deras betydelse existerar oberoende av sociala aktörer. Det finns lite olika tolkningar på konstruktionism, men den tolkning som Bryman gör och använder sig av är att konstruktionism utgör den ontologiska ståndpunkten att sociala objekt och kategorier är socialt konstruerade. Det är aktörerna som skapar sociala företeelser och dess mening och att detta dessutom hela tiden revideras (Bryman, 2002: 30 ff.).

(25)

Kvalitativ eller kvantitativ strategi?

Bryman skriver om induktiv och deduktiv ansats att skillnaden ligger i huruvida man utgår från teorin eller det empiriska materialet. Man kan säga lite förenklat att induktiv teori är teorigenererande och utgår från empiri medan deduktiv teori är teoriprövande och utgår från teorin, man kan till exempel ha en hypotes som man testar. Bryman menar vidare att den kvantitativa strategin förknippas med ett deduktivt angreppssätt och att den induktiva strategin förknippas med ett kvalitativt angreppssätt när det gäller kopplingen mellan teori och data (Bryman, 2002: 20 ff.). Enligt Andersen används den kvalitativa ansatsen när man vill skapa förståelse snarare än förklaringar (Andersen, 1998: 31). Alvesson och Sköldberg menar liksom vi att det inte är helt självklart hur kvalitativ metod ska definieras. De skriver att en viktig utmärkande egenskap för de kvalitativa metoderna är att de utgår från studiesubjektens perspektiv snarare är från forskarens idéer. De menar vidare att de kvalitativa metodernas existensberättigande inte behöver motiveras utan att de vid det här laget är väl etablerade inom samhällsvetenskapen och till och med dominerande inom vissa discipliner (Alvesson & Sköldberg, 2008: 17 f.). Bryman menar att den mest uppenbara skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ forskning är att den kvalitativa forskningen brukar vara inriktad på ord snarare än siffror. En kvalitativ forskningsstrategi är induktiv, tolkande och konstruktionistisk till sin art, menar han. Teorin genereras på grundval av de praktiska forskningsresultaten. I en kvalitativ studie är målet att förstå den sociala verkligheten på grundval av hur aktörerna i en viss miljö tolkar denna verklighet. Sociala egenskaper är resultatet av samspelet individer emellan och inte företeelser som finns ”där ute” och som inte är kopplade till de individer som är sysselsatta med konstruktionen av dessa företeelser (Bryman, 2002: 20 ff).

3.2 En kritisk ingång till våra val

Ett problem med den kvalitativa metoden är att den kan bli för subjektiv. Det ligger väldigt mycket i forskarens egna händer att bestämma vad som är viktigt eller inte. Detta leder oss vidare in på ett annat problem. Det kan bli svårt att replikera en kvalitativ undersökning eftersom den kvalitativa forskaren ofta måste göra subjektiva bedömningar. Det kan även vara svårt och till och med omöjligt att generalisera kvalitativa undersökningar till en population.

(26)

Det går inte att veta om det resultat som nås kommer att gälla utöver den kontext som den har producerats i (Bryman, 2002: 269 ff.).

Flyvbjerg skriver i sin artikel ”Five Misunderstandings About Case – Study

Research” angående den konventionella uppfattningen om fallstudieforskning. Han

tar, som framgår av titeln, upp fem missförstånd om denna forskning, förklarar dem och argumenterar starkt för fallstudien som metod (Flyvbjerg, 2006).

Valet av metod kommer påverka studien i bemärkelsen att det inte kommer att gå att göra en exakt likadan studie igen rent praktiskt. Det betyder dock inte att det inte kommer att gå att undersöka samma problemområde med till exempel en ny fallstudie. Det betyder inte heller att studien inte kommer att tillföra kunskap till den vetenskapliga utvecklingen eller att den inte skulle gå att använda som avstamp för vidare forskning som även den kan tillföra kunskap till vetenskapen (Flyvbjerg, 2006).

3.3 Semistrukturerade intervjuer

Denna undersökning är av kvalitativ karaktär och frågeställningarna grundar sig därför i hur respondenterna upplever situationen utifrån den kontext de själva befinner sig i. Det är därför viktigt att de får uttrycka sig i egna termer och att de får möjlighet att utveckla och fördjupa sina tankegångar, samtidigt som finns tillräckligt med struktur för att kunna skapa en jämförbarhet. Semistrukturerade intervjuer används därför eftersom de ger alla dessa möjligheter. Till skillnad från till exempel strukturerade eller ostrukturerade intervjuer (May, 2001: 149 ff.). Eftersom vi har inspirerats av fenomenologin har vi försökt att tolka respondenternas subjektiva upplevelse utifrån sin sociala kontext. Detta har vi gjort genom att i möjligaste mån bortse från egna förutfattade meningar och satt oss in i respektive respondents situation (Bryman, 2002: 25 ff.), till exempel, genom att i analysen av materialet inte bara koncentrera oss på språkets formella aspekter utan att vi där positionerar respondenten utifrån den organisation hen representerar (May, 2001: 171).

(27)

Vi har även använt oss av så kallade öppna frågor där respondenten har stor frihet att formulera sina egna svar (May, 2001: 157).

För att respondenterna skulle känna sig bekväma i intervjusituationen har vi valt att göra intervjuerna på respektive respondents ordinarie arbetsplats. Detta har vi gjort för att försöka skapa en balans i förhållandet mellan intervjuare och respondent. Vi vill att respondenten ska känna sig bekväm och ”som hemma” i intervjusituationen. Vidare vill vi även att respondenten ska känna förtroende för oss som intervjuare så att den kan uttrycka sig på ett sätt som verkligen speglar hur respondenten har upplevt en viss situation eller hur hen ser på en viss fråga. Här gäller det att inte gå för långt och fortfarande ha en viss standarditet i förhållande till den intervjuade. Detta för att öka reliabiliteten i intervjuerna (May, 2001: 155).

3.4 Urval

I valet av fall och respondenter har det som Flyvbjerg kallar för informationsorienterat urval använts. För att maximera nyttan av informationen hos enstaka fall sker urvalet utifrån förväntningar om vilken information som kan tänkas finnas i fallet och hos respondenterna (Flyvbjerg, 2006: 230). Studien innefattar sju intervjuade personer. Sex av respondenterna har fått representera länken mellan sin egen organisation och den aktuella processen. De sex respondenterna ingår i en arbetsgrupp där de representerar sin organisation i förhållande till samarbetskonstellationen. Detta betyder att de valda respondenterna representerar sin egen organisation både i denna studie och i den aktuella samarbetskonstellationen. Den sjunde personen som intervjuades tillhör styrgruppen i en av de berörda kommunerna. Fallet i sig är ett exempel på en tillfällig samarbetskonstellation och valet av respondenter är gjort utifrån förväntningen att dessa skulle ha den information som behövdes för att kunna dra relevanta slutsatser i relation till syfte och problemområde.

(28)

Respondent 1. Tjänsteman vid Regional offentlig organisation

Respondent 2. Tjänsteman i en av organisationerna som eventuellt ska driva torrhamnen

Respondent 3. Tjänsteman vid en av de kommuner där torrhamnen skall etableras Respondent 4. Tjänsteman vid en av de kommuner där torrhamnen skall etableras Respondent 5. Tjänsteman i kommunövergripande i organisationen

Respondent 6. Politiker i en av de kommuner där en eventuell dryport ska ligga. Respondent 7. Tjänsteman som ansvarar för att driva utvecklingen av projektet

3.5 Etiska överväganden

Vi har utgått från och följt Vetenskapsrådets fyra etiska huvudkrav vid humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (www.vetenskapsradet.se).

3.6 Tillvägagångssätt

I början av arbetet visste vi inte vad vi skulle få för information av respondenterna och visste därmed inte heller om vår intervjuguide skulle vara relevant. Det visade sig dock att den information vi fick passade bra för det syfte och de frågeställningar som används. Frågorna till intervjuerna är formulerade på ett sådant sätt att respondenten får chans att själv beskriva sin upplevelse av den undersökta konstellationen. På så vis har vi försökt få fram en bild av hur respektive aktörs representant upplever situationen (May 2001: 149 ff.). Intervjuerna som spelades in var av semistrukturerad art och varade i cirka 60 min vardera. Allt inspelat material har sedan transkriberats ord för ord. Så här skriver May angående ”grounded theory” och kodning av det empiriska materialet.

”Även om forskaren i sina analyser inte följer just denna metod, måste kategoriseringen av data bygga på undersökningens syfte och forskarens teoretiska intresse, faktorer som i sin tur måste vara öppna för modifiering beroende på de data som intervjuerna producerar.” (May 2001: 169)

(29)

Detta stämmer väl in på vårt tillvägagångssätt. May skriver vidare om att det är viktigt att lära känna datamaterialet (May 2001: 170). I texten som följer kommer vi beskriva hur detta har gått till.

Vi har inte använt oss av grounded theory i strikt mening, men hela tiden gått fram och tillbaka mellan teori och empiri för att hitta relevanta kopplingar vilket har lett till att vi har studerat det empiriska materialet många gånger. Det har också lett till att vi har studerat ett antal olika teorier som vi har valt eller valt bort. Vid varje sådant tillfälle har vi plockat ut relevanta delar och valt bort det som inte varit relevant just då. För att avgöra om materialet är relevant eller inte har vi hela tiden använt oss av vårt syfte och våra frågeställningar som också har reviderats med tiden. Man kan säga att teori, empiri, syfte och frågeställningar har påverkat varandra under hela processen. Alla dessa delar, utom empirin har reviderats på något sätt. Vad gäller empirin är det istället det som slutligen blivit resultat som har reviderats under loppets gång. Detta arbete har fortsatt fram till det att vi har känt att vi har fått ut tillräckligt mycket av materialet för att kunna dra relevanta slutsatser. Efter ett antal sådana bearbetningar av materialet har vi kommit fram till ett resultatmaterial som presenteras under rubriken resultat. Vi har sedan analyserat detta resultat i relation till teorin för att slutligen sammanfatta analysen och dra slutsatser från materialet.

Det man vidare kan säga om brister med metoden är att studien möjligen hade tjänat på om ytterligare intervjutillfällen hade varit möjliga. Att gå ännu längre in på djupet och kartlägga olika aktörers relationer. För att få koll på dessa relationer kanske det även hade tjänat studien att använda sig någon form av kompletterande metod. Detta för att tydliggöra hur olika uppfattningar kan ha ändrats eller hur olika händelser tolkats beroende på de olika aktörernas förhållande till varandra. Detta har tyvärr inte varit möjligt inom ramarna för denna studie.

(30)

4. Resultat

I detta kapitel presenteras studiens insamlade empiri i form av ett resultatkapitel.

4.1 Berättelsen om dryport Bjuv/Åstorp

Respondent 1. Tjänsteman vid Regional offentlig organisation

Respondenten har arbetat under en begränsad tid vid en regional offentlig organisation. När hen startade sitt arbete var samarbetet kring en eventuell dryport redan igång och den regionala offentliga organisationen kom med i samarbetet på de övriga aktörers önskan. Hen berättar att den regionala organisationens medverkan medförde att resurser kunde tillföras som gjorde det möjligt att genomföra konsekvensanalyser av en eventuell etablering av en dryport. Det innebar att respondenten på allvar blev involverad i arbetsgruppen och hen beskriver att intresset för dennes medverkan var den ökande godstrafiken i regionen.

Respondenten trycker då på ett ökat behov av logistikanläggningar för att klara detta behov och att en placering av en dryport i Bjuv/Åstorp är fördelaktig placering då logistikflöden i form av järnväg och motorväg möts på den aktuella lokaliseringen. På sikt skulle det enligt hen innebära att stora delar av de transporter som kommer ifrån Norge och Västsverige kommer att passera Bjuv/Åstorp. Hen lyfter vidare fram vinsterna med en dryport då kombitrafiken inte kommer att behöva köra in i Helsingborg utan att de istället kan genomföra på och avlastningar vid en dryport. Respondenten menar att det är ett regionalt samarbete men att det är kommunen som äger frågan och genomförandet. Hen säger att den offentliga sidan bara kan ge förutsättningar men det är sedan upp till näringslivet att utveckla en dryport.

Respondent 2. Tjänsteman i en av organisationerna som eventuellt ska driva dryporten

Hen berättar att dennes organisation var med och initierade idén om en dryport men när den ekonomiska krisen slog till 2008 så ökade inte mängden gods och då lades idén på is. Respondenten berättar vidare att det var Skåne Nordväst som återupptog idén och startade arbetet för en eventuell anläggning av en dryport. Hen menar att det kan finnas andra anledningar till att Skåne Nordväst tog upp idéen igen än de som hans organisation ursprungligen hade.

(31)

Respondenten menar att hens organisation har gått från att vara den drivande aktören till att i nuvarande arbete vara en aktör likvärdig de andra.

Hen menar att slutbilden av en dryport inte är riktigt klar än utan fler konskevensbeskrivningar behövs för att kunna bedöma risker och en eventuell slutprodukt. Men det är klart att en tydlig koppling till hamnen är en självklarhet enligt respondenten.

Respondent 3. Tjänsteman i en av de kommuner där en eventuell dryport ska etableras

Respondenten har en positiv bild av projektet och vad en eventuell dryport skulle kunna medföra för regionen och i de kommuner som den ska etableras. Vidare beskriver hen lägets fördelar för en etablering och att den kan föra med sig en långsiktigt positiv påverkan på miljön. En dryport kan även enligt respondenten medföra att de kan ta marknadsandelar från övriga landet.

Respondenten har ingen färdig bild av dryportetableringen men lyfter fram den negativa påverkan på landskapsbilden och de trafikproblem som etableringen kan medföra. Hen säger att en positiv aspekt av en etablering skulle vara att den genererar arbetstillfällen men at det är inte alls säkert att så bli fallet.

Respondenten menar att det var Helsingborg stad som från början drev utvecklingen av en dryport men inte hittade någon lämplig etableringsplats i sin kommun. Det var då respondentens kommun blev involverad i arbetet. Hens kommuns intresse har växt fram under resans gång och att intresset för en etablering i deras kommun har ökat. En viktig del i arbetet är enligt respondenten att göra kommunens intressen hörda i processen. Till en början upplevde respondenten slutresultatet som väldig diffust men efterhand har det klarnat och man kan nu se klara miljö- och logistikvinster med en etablering av en dryport.

(32)

Respondent 5. Tjänsteman i en kommunövergripande organisation

Respondenten menar att grunden till detta är att Skåne Nordväst historiskt är en logistikregion. En dryport är ett sätt att befästa och utveckla den typen av verksamhet. Hen påtalar Skåne Nordvästs vilja att ur ett nationellt perspektiv bli ett logistikområde då området lämpar sig för sådan verksamhet.

Respondent 6. Politiker i en av de kommuner där en eventuell dryport ska ligga

Respondenten menar att från början hade kommunen en negativ till inställning till en etablering av en dryport i kommunen. Den negativa inställningen låg i att det är stora ytor som ska tas till anspråk och att det i sin tur kommer att påverkar kommunen. Hen berättar att efter utredningar av de förslagna platserna visade det sig att Bjuv/Åstorp var den mest fördelaktiga lokaliseringen. Hen menar att den negativa inställningen har med tiden ändrats till en positiv inställning då man har kommit fram till att det är det bästa alternativet.

Respondenten säger att det finns en klar bild av hur dryporten ska se ut. Hen har till och med sett bilder på hur en dryport kan komma att se ut.

Respondent 7. Tjänsteman som ansvarar för att driva utvecklingen av projektet

Respondenten berättar att från början var ett projekt som Helsingborgs Hamn drev men sen utvecklades det mer till ett näringslivsprojekt och då tog Skåne Nordväst hand om det och drev det istället. Enligt hen är det i slutändan kommunerna som tar beslutet då de äger marken. Hen påtalar att det inte finns någon klar bild av projektet utan bara visionsbilder då marken inte är exploaterad än. Respondenten säger att en etablering av en dryport kommer att generera nya arbetstillfällen.

(33)

4.2 Mål

Respondenten lyfter fram de övergripande mål som hens organisation har. Dryportprojektet kan hjälpa till att uppnå de mål som organisationen har inom transportsektorn.

Hen tror att dryportprojektet kan fungera som en del i att utveckla mer än bara transportsektorn. Att utveckla de gröna lösningarna och att anläggningarna blir en del av landskapsbilden. Respondenten menar att etableringen kan leda till utveckling av regionen och driva på med fler innovativa lösningar.

Hen menar att det är svårt att svara på då analyserna inte är klara än. Men respondenten anser att det är klart positivt att få en större hamn utan att exploatera mark inne i staden. Respondenten tror även att en dryport skulle kunna påverka miljön positivt.

En förutsättning för en dryport är ju rätt logistiklösning för att minska transporterna inne i staden. Hen påtalar att om det går att lösa ekonomiskt samt logistiskt så ser hen att dennes organisation är den aktör som ska driva dryporten.

Respondenten lyfter fram perspektivet att flytta gods ifrån kajnära lägen då det är dyra och eftertraktade marker, till ett läge med lägre kostnader på marken. Hen är positivt inställd till att få en större hamn utan att utvidga hamnen geografiskt i och med att den ligger centralt i Helsingborg. Enligt respondenten är det inte möjlighet att utvidga hamnens ytor på befintlig plats inne staden.

Respondent 3. Tjänsteman i en av de kommuner där en eventuell dryport ska etableras.

Respondenten säger att hens kommun har det aktuella området som ett utvecklingsområde i översiktsplanen. Det tar dock mycket mark i anspråk men marken ligger i utkanten av kommunen vilket är positivt enligt respondenten.

(34)

Respondenten säger att det finns mål men att det i dagsläget inte finns några miljömål, men påtalar också att allt arbete genomsyras av miljötänk. Hen lyfter även upp att det är en tuff arbetsmarknad i kommunen och hoppas att detta kan hjälpa till att skapa fler jobb i kommunen. Respondenten menar dock att det är väldigt osäkert kring hur många jobb som det verkligen kommer att bli. Hen menar att man bör lyfta det till Skåne Nordväst och vilka positiva aspekter som detta kan leda till för regionen.

Respondenten säger att i detta fall bidrar kommunen med detta och andra bidrar med något annat. Hen menar att det kan vara svårt då det ibland generar indirekta snarare än direkta värden. Respondenten säger: ”Vi kan få något som är topp: Den högsta klassens verksamhetsutveckling istället för bara, eller bara ordinär verksamhetsutveckling som vi har jobbat med i årtionde.”

Respondenten säger att Skåne Nordväst är ett logistiknav och den bilden förstärks ytterligare vid en etablering. Hen menar att Skåne Nordväst har en gemensam arbetsmarknad och det viktigaste är inte var den ligger utan att den ligger någonstans. Respondenten tror även att en dryport kommer att hjälpa till med att förbättra energi-och godseffektiviteten.

Ett mål som den aktuella kommunen har enligt respondenten är att bredda näringslivet och att en dryport hjälpa till att göra det trots att det finns en viss rädsla att kommunen ska bli för beroende av en etablering. En förhoppning är att genom smarta klimatlösningar utveckla miljön. Dock riskerar en ökad mängd av gods påverka miljön negativt.

Respondenten lyfter upp att projektet ger en planberedskap samt att den etablering som behövs kommer till regionen och att de då kan pricka av alla de målen.

(35)

4.3 Organisation och struktur

Det är en väldigt ordinär organisation enligt respondenten. En styrgrupp som består av ledningen för Skåne Nordväst. Sedan är den arbetsgrupp med representanter ifrån kommunerna och andra aktörer som ingår i arbetet. Hen säger att projektledaren dels har engagerat en kommunikationskonsulent för att göra en plan för hur detta ska kommuniceras. I den ingår bland annat redovisning av hur intresset från näringslivet ska fångas upp för att etablera verksamheter kring en eventuell dryport. Enligt hen har det redan gått ut en intresseförfrågan till olika företag om att driva företag/förvalta byggnader i en framtida dryport.

Det finns en uttalad styrgrupp och en arbetsgrupp enligt respondenten. Hen säger att arbetsgruppen just nu håller på att konkretisera var de befinner sig och hur det ska kunna ta detta vidare. Respondenten säger att fortsättningen av processen handlar om att bli klara med tidsplanen och föra den vidare till beslutsfattaren för ett beslut.

Det finns en beskrivning över organisationen enligt respondenten. Hen säger att fortsättningen av processen inte är bestämd utan de väntar på att den pågående trafikrapporten ska bli klar för behandling och det sedermera skall det tas ett beslut.

Det finns en organisation för etableringen och den är tydlig enligt hen. Respondenten berättar att organisationen består av en styrgrupp samt en arbetsgrupp som består av representanter från kommuner och de olika aktörerna. Hen säger att arbetsgruppen rapporterar till styrgruppen kring hur arbetet går. Respondenten påvisar att SKN:s styrelse har tagit beslut om en torrhamn och det handlar nu om att bereda ärendet för politiskt beslut i respektive kommun.

(36)

Det finns en styrgrupp där respondenten själv ingår samt en arbetsgrupp. Utöver arbetet i de olika grupperna så berättar hen att det genomförts en del externa uppdrag för att främja en etablering. Respondenten påtalar att konjunkturen är lite svagare än planerat vilket gör att de aktörer som ska etablera sig där inte är riktigt på hugget. Hen säger att det samtidigt finns intressenter och det kommer bättre tider.

Respondenten säger att den formella organisationen som arbetar med etableringen består av en styrgrupp och en arbetsgrupp. Hen anser att det rullar vidare och att vi inom sinom tid ska ta ett beslut i ärendet.

Enligt hen består organisationen av en styrgrupp och en arbetsgrupp. Respondenten berättar att fortsättningen av processen i dagsläget är beroende av Helsingborgs Hamn som har ny VD och det är viktigt för processen hur denne ställer sig till en eventuell dryport. Helsingborgs Hamn är en oerhört viktig aktör. Vidare kan man när ett beslut om en dryport finns, anta ett ramavtal och en detaljplan enligt respondenten.

4.4 Styrning

Respondenten menar att denna typ av processer måste får ta tid och det är viktigt att varje steg får ta sin tid för utredning och eftertanke. Hen kom in sent i processen men säger att redan tidigt såg hen den aktuella lokaliseringen som mycket passande för denna typ av etablering. Respondenten anser att i dagsläget finns det ingen person som är extra viktig för att driva projektet.

(37)

Respondenten säger att hens organisations mål kan uppnås med hjälp av att vara en del av denna process. Möjligheten till att hålla i taktpinnen finns inte fullt ut enligt respondenten men att de är med i de olika grupperna gör att de kan påverka styrningen. Hen påtalar att projektledaren spelar en mycket viktig roll för genomförandet.

Respondentens kommun krävde mer utredningar för att göra de konsekvensanalyser som behövs för att kunna fatta beslut. Ett exempel på detta som hen lyfter fram var deras möjlighet till styrning när de fick igenom att det skulle göras en trafikutredning vilken skulle undersöka den ökade trafikens påverkan vid en etablering. Normalt sätt brukar det vara en person som är extra viktig och driver arbetet men i denna processen har hen svårt att lyfta fram någon som är extra drivande.

Respondenten berättar att hens kommun var involverad tidigt och har haft möjlighet att påverka styrning och mål. Hen tycker inte att någon person är extra viktigt för projektet men att Helsingborgs Hamn kan ses som en motor för genomförandet.

Respondenten säger att det är viktigt att den här typen av processer får ta tid då det är flertalet utredningar och aspekter som måste behandlas. Hen menar att den person som är extra viktig för processen av naturliga skäl är projektledaren.

Respondenten menar att den styrning och de mål som finns kan hjälpa till att uppnå de mål som den kommunen har inom näringsliv, anläggningar och miljö. Den person som respondenten anser vara extra drivande är hens egna kommunala tjänsteman.

(38)

Respondenten menar att i hens organisation så arbetar man allt som oftast i denna typ av projektform så hen upplever att påverkansförmågan på styrningen är stor. Hen tycker att han själv spelar en väldigt viktig roll i drivandet av projektet.

4.5 Legitimitet

Respondenten vet inte riktigt men tror inte det finns någon aktör som hjälper till att skapa legitimitet.

Respondenten säger att i grund och botten är svaret nej men kommunernas deltagande är viktigt för att etableringen ska ske. I övrigt är de olika aktörerna viktiga på olika sätt och skapar legitimitet utifrån de kunskaper som de bidrar med enligt hen.

Respondent 3 Tjänsteman i en av de kommuner där en eventuell dryport ska etableras

Respondenten anser att Region Skåne spelar en viktig roll för legitimiteten då de går in med kompetens och kunskaper som är viktiga för gruppen och projektet.

Respondenten tycker att Helsingborgs Hamns deltagande är extra viktig för projektet. Samt att det är en garant då det en eventuell dryport tillkommer utifrån de behov som de har idag. En annan viktig aktör för projektet är Region Skåne enligt hen.

Respondenten anser att det inte finns någon extra viktigt aktör men att Skåne Nordvästs och kommunernas deltagande är viktigt.