Elevers och lärares upplevelser av skolämnet idrott och hälsa

(1)

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

Självständigt arbete i idrott och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Elevers och lärares upplevelser av skolämnet idrott och hälsa

Pupils and teachers’ experiences of the school subject physical education

and health

Fredrik Carlsson 1993-05-08 John Eriksson 1995-07-14

Ämneslärarprogrammet 300 högskolepoäng Examinator: Torbjörn Andersson Självständigt arbete 15 högskolepoäng Handledare: Mikael Londos Slutseminarium 2020-01-13

(2)

Förord

Vi vill tacka vår studiegrupp för ett fint samarbete och feedback som har lett oss in i ett ämne som intresserar oss väldigt mycket. Ett extra tack riktas till Frida Nerman som har tagit sig tid till att diskutera med oss, vilket har gett oss nya perspektiv. Vi riktar även ett stort tack till vår handledare Mikael Londos för feedback under arbetets gång.

(3)

Sammanfattning

Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa hur elever och lärare i högstadie- och gymnasieskolor uttrycker att de upplever undervisningen i skolämnet idrott och hälsa i relation till lärande, bedömning och betygsättning. Frågeställningarna som vi har valt att utgå från är följande:

Hur uttrycker elever och lärare att de upplever undervisningen i idrott och hälsa? Hur uttrycker elever och lärare att de upplever lärande i idrott och hälsa?

Hur uttrycker elever och lärare att de upplever bedömning och betygsättning i idrott och hälsa?

Resultatet av kunskapsöversikten är sammanställt av kvalitativa studier som baseras på nationell forskning och ger därför ett inifrånperspektiv från högstadie- och gymnasieskolor i Sverige. För att sammanställa ett resultat till kunskapsöversikten har informationssökning använts som metod. Forskningen som har använts i kunskapsöversikten är från år 2011 och framåt och kan därför ge en aktuell bild av elevers och lärares upplevelser.

Kunskapsöversiktens resultat pekar på att elever har svårigheter att förstå ämnets syfte och innehåll. Resultatet visar även att lärare har svårt att kommunicera ämnets syfte till eleverna. Av resultatet framgår även att elever upplever att lärandet genom ämnets undervisning inte får tillräckligt med utrymme. Slutligen framkommer det av resultatet att elever upplever bedömningen och betygsättningen som orättvis.

(4)

Innehållsförteckning

Inledning 5

Bakgrund 6

Syfte och frågeställning 8

Metod 9 Informationssökning 9 Urval 10 Utgångspunkt 10 Analys 11 Resultat 12

Elevers och lärares upplevelser av undervisningen i idrott och hälsa 12 Elevers och lärares upplevelser av lärande i idrott och hälsa 13 Elevers och lärares upplevelser av bedömning och betygsättning i idrott och hälsa 14

Diskussion 17

Metoddiskussion 17

Begränsningar och fördelar 18

Diskussion av resultaten och slutsatser 18

Relevans för lärarprofessionen och vidare forskning 20

Referenslista 22

Bilagor 25

Bilaga 1 25

(5)

Inledning

Vi som lärarstudenter har under vfu-perioder erfarit att det finns skillnader i hur lärare tolkar styrdokumenten, vad de anser är viktigt lärande och hur de tillämpar bedömning och betygsättning i praktiken. Vi vill därför söka vidare om det finns forskning som kan ge förklaringar till hur det kan vara förekommande i skolan. I tidigare kurser på lärarutbildningen har vi studerat ämnet idrott och hälsas styrdokument, karaktär, bedömning och betygssättning. Vi har därmed fått förståelse för ämnet idrott och hälsas komplexitet. Med den förståelsen är det av intresse att undersöka hur elever och lärare upplever det komplexa skolämnet idrott och hälsa i praktiken. I vår kunskapsöversikt kommer vi att göra en sammanställning av aktuell forskning som behandlar detta intresseområde.

I lärarutbildningen är vår uppfattning att ett ständigt utifrånperspektiv, där det sällan förekommer elevers eller lärares perspektiv på undervisningen i skolan, ges till studenterna och därav vill vi utforska ett inifrånperspektiv av skolämnet idrott och hälsa. Denna kunskapsöversikt kommer att ge dig som läsare en inblick i hur elever och lärare med inriktning mot högstadie- och gymnasieskola upplever skolämnet idrott och hälsa.

(6)

Bakgrund

Bakgrundskapitlet kommer att ge en förståelse för vad styrdokument och rapporter ger elever och lärare för riktlinjer att förhålla sig till i skolans verksamhet. Sedan kommer kapitlet att behandla vad som kan påverka undervisningens utformning i skolämnet. Avslutningsvis kommer kapitlet att redogöra för hur forskningen antyder att lärare arbetar med bedömning och betygsättning i praktiken.

I den svenska skolan har läroplanen från år 2011 gett lärare på högstadie- och gymnasieskolan en del styrning om vad som minst ska vara det centrala innehållet i undervisningen, vad som är syftet med varje enskilt ämne och vad som ska bedömas (Skolverket, 2011). Styrdokumenten tar upp olika förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla samt kunskapskrav där eleverna ska uppfylla förutbestämda kriterier för att uppnå ett särskilt betyg (Skolverket, 2011). Skolinspektionen (2018) har genomfört en kvalitetsgranskning av skolämnet idrott och hälsa på högstadiet och redogör för kvaliteten av ämnet samt hur undervisningens innehåll möter de mål och kriterier som framkommer av de nationella styrdokumenten. Granskningen framhåller att lärare inom idrott och hälsa möter utmaningar när det kommer till att koppla ihop innehållet med tydlighet till styrdokument och vad som förväntas att eleverna skall uppnå i ämnet (Skolinspektionen, 2018). Lärarnas svårigheter att förstå och förmedla ämnets mål och syfte till eleverna kan förstås med begreppet och verktyget alignment. John Biggs och Catherine Tang (2011) beskriver constructive alignment som kopplingen mellan styrdokument och undervisning. Vidare skriver författarna att om lärandesituationer utgår från läroplanens mål kan det ge en tydlig struktur i undervisningen. Skolverkets (2014) bedömningsstöd i idrott och hälsa redogör att eleverna behöver veta när de prövar, övar och när de blir bedömda på de förmågorna som undervisningen ska spegla. De allmänna råden kring betyg och betygssättning ger lärare stöd i bedömning och betygsättning och de belyser att det är viktigt att förmedla syfte och mål med undervisningen (Skolverket, 2018).

Mikael Londos (2010, s. 135 -178) skriver i sin avhandling att föreningsidrotter och föreningsidrottens kultur påverkar idrottsverksamheten i skolan. Vidare skriver författaren att undervisningen till stor del består av fysiska aktiviteter, vilket även Håkan Larsson och Inger Karlefors (2015) antyder att undervisningens innehåll präglas av. Magnus Ferry, Jane Meckbach och Håkan Larsson (2013) beskriver föreningsidrottens utveckling i den svenska

(7)

skolan och framhäver att den ur ett historiskt perspektiv tagit plats och har fortfarande plats i ämnets undervisning. Lena Svennberg (2017) skriver att när idrottslärare ska tolka och försöka förstå en del av kunskapskraven i styrdokumenten som handlar om komplexa rörelser använder de sig av inslag från förenings- och tävlingsidrotter för att ge komplexa rörelser en praktisk betydelse. Vidare diskuterar författaren att ämnet idrott och hälsa präglas av traditioner, kulturer och normer som påverkar undervisningen i skolan. Mikael Quennerstedt och Håkan Larsson (2015) beskriver hur ämnet idrott och hälsa har påverkats av dess historia, där kulturer och traditioner har inverkan på hur lärare undervisar i idrott och hälsa.

Enligt Skolverket (2014) är det elevernas kunnande och färdigheter som skall ligga till grund för bedömning och betygsättning av eleverna och inte deras inställning, attityd, grad av närvaro eller andra aspekter. Det visar sig även att lärare kan ha svårigheter att förstå vad det är som ska bedömas och betygsättas och kan därmed utveckla en magkänsla som de utgår från när bedömningar och betygssättningar genomförs (Svennberg, Meckbach & Redelius, 2018). I Rickard Håkanssons (2015, s. 59) studie framgår att lärare tror att andra lärare använder sig av en magkänsla vid betygssättning av eleverna. Lena Svennberg, Jane Meckbach och Karin Redelius (2014) forskar kring vad det är som ligger till grund för magkänsla vid betyg och bedömning och resonerar sig fram till att den framförallt består av fyra delar. Författarna benämner kunskaper och skicklighet, motivation, självförtroende och samarbete med andra elever som viktiga delar vid bedömning och betygsättning. I Ann-Christine Vallberg Roth, Per Gunnemyr, Mikael Londos och Bo Lundahls (2016) rapport ”Lärares förtrogenhet med betygsättning” framgår att det förekommer egna konstruktioner av betygskriterier som inte har koppling till kunskapskraven. Styrdokumenten innehåller olika förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla under sin tid i skolan. Enligt läroplanen ska undervisningen främja elevernas utveckling och lärande (Skolverket, 2011).

(8)

Syfte och frågeställning

Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa hur elever och lärare i högstadie- och gymnasieskolor uttrycker att de upplever undervisningen i skolämnet idrott och hälsa i relation till lärande, bedömning och betygsättning.

Frågeställningarna som vi har valt att utgå från är följande:

Hur uttrycker elever och lärare att de upplever undervisningen i idrott och hälsa? Hur uttrycker elever och lärare att de upplever lärande i idrott och hälsa?

(9)

Metod

Det här kapitlet redogör för vilka metoder som har valts när information har sökts till det här arbetet och varför dessa metoder använts. Kapitlet beskriver vilka sökord och begrepp som har använts vid informationssökningen till kunskapsöversikten.

Informationssökning

I det första steget av informationssökningen väcktes funderingar och ett intresseområde identifierades, vilket Febe Friberg (2012, s. 37-46) i “Dags för uppsats” kallar en inledande litteratursökning. I den inledande litteratursökningen anlades ett helikopterperspektiv och en överblick över forskningsområdet kunde införskaffas (Friberg, 2012, s. 133-142). Sökningen utfördes för att få en överblick av forskning inom skolämnet idrott och hälsa i den svenska skolan. Med den utgångspunkten kunde en inledande litteratursökning med relevanta sökord genomföras. De sökord som användes var Physical education och Sweden och sökningarna genomfördes i databaserna SPORTDiscus och ERIC (via EBSCO).

Informationssökningen utökades genom att söka i databasen Swepub för att hitta forskningsstudier med inriktning mot betyg och bedömning i den svenska skolan. De sökord som användes var idrott, betyg och elevers. Via dessa sökord kunde både doktors- och licentiatavhandlingar med inriktning mot de högre åldrarna i den svenska skolan hittas. I databasen ERIC (via EBSCO) genomfördes en likadan sökning, men med sökorden skrivna på engelska. Dessa sökord var physical education, Sweden, student och grading. Friberg (2012 s. 37-46) kallar den här delen av processen för den egentliga informationssökningen. Med den egentliga informationssökningen blir den inledande sökningen mer specifik (Friberg, 2012). I den utvalda forskningen genomfördes även sekundärsökningar i referenslistor för att hitta relevant forskning inom tillhörande ämnesområde. Linda Östlundh (2012, s. 57-79) skriver att sekundärsökningar kan utföras genom att studera referenslistor för att finna fler relevanta källor.

Informationssökningsprocessen resulterade i att 17 stycken kvalitativa studier hittades. Forskningen som användes i kunskapsöversikten var till övervägande del bestående av intervjuer med elever. Forskningen resulterade även i att intervjuer med lärare användes i kunskapsöversikten.

(10)

Urval

I informationssökningen gjordes ett antal avgränsningar för att få fram relevanta träffar i förhållande till arbetets syfte och frågeställning. En avgränsning av tidsperspektivet gjordes från året 2011 till idag för att komma åt den senaste forskningen som gjorts inom området med koppling till de senaste läroplanerna från år 2011 för högstadie- och gymnasieskolan. Ett undantag gjordes eftersom en relevant doktorsavhandling från året 2010 hittades via en sekundärsökning. Forskningen som använts är peer-reviewed, eftersom kunskapsöversikten skall baseras på vetenskaplig grund, och för att källorna ska vara av relevans behöver de vara kritiskt granskade. Sökningarna resulterade i sammanlagt 381 träffar.

Östlundh (2012, s. 57-79) påpekar att när syfte och inriktning på arbetet blir tydligare kan urvalsprocesser tillämpas. I det här arbetet användes två stycken urvalsprocesser med olika kriterier för att välja forskning som var relevant för kunskapsöversikten. Första urvalet gjordes genom att läsa titlarna och sortera bort de som inte ansågs relevanta för arbetet. I första urvalet valdes 31 stycken artiklar av sammanlagt 381 träffar. Vissa av artiklarna hittades i flera databaser vilket kan utläsas i bilagor (bilaga 1 & 2). Genom sekundärsökningar hittades ytterligare åtta källor som gick vidare från det första urvalet. Det andra urvalet utfördes genom att forskningens abstract lästes, och därefter gjordes det slutliga urvalet över vilka av artiklarna som var mest relevanta för kunskapsöversikten. Genom det andra urvalet valdes sammanlagt 17 källor till kunskapsöversikten. Se bilagor för hela informationssökningsprocessen (bilaga 1 & 2).

Utgångspunkt

Forskningen som kunskapsöversikten är baserad på lyfter fram perspektiv: elevers och lärares upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Intervjuer med olika fokusgrupper på högstadie- och gymnasieskolor är det som ligger till grund för den här kunskapsöversiktens resultat. Elevers och lärares upplevelser av skolämnet idrott och hälsa förklaras med utgångspunkt i hur elever och lärare uttrycker att det upplever undervisningen i relation till lärande, bedömning och betygsättning. Med undervisning menas hur elever och lärare upplever att de förstår ämnet idrott och hälsa. Med lärande redogörs för hur eleverna från sina egna perspektiv anser att undervisningen ger dem möjlighet att utvecklas och lära sig.

(11)

Bedömning och betygsättning redogör för hur elever och lärare upplever vad som är viktiga aspekter vid bedömning och betygsättning. I kunskapsöversikten nämns och används “elever” och därmed avses de elever som har deltagit i vald forskning.

Analys

Kunskapsöversikten inriktar sig mot elevers och lärares upplevelser av skolämnet idrott och hälsa. I resultaten av forskning och litteratur som behandlar upplevelser av undervisningen kunde områdena lärande, bedömning och betygsättning identifieras. Kunskapsöversiktens frågeställningar utgår från undervisning, lärande, bedömning och betygsättning. Forskning som används i kunskapsöversikten är baserade på den senaste läroplanen från år 2011 och det som framkommer av resultatet kommer att diskuteras i förhållande till Skolinspektionens (2018) kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa.

(12)

Resultat

Kapitlet redogör för elevers och lärares upplevelser av skolämnet idrott och hälsa. Vi har valt att dela in resultaten från sökningarna i följande tre områden: elevers och lärares upplevelser av undervisningen i idrott och hälsa, elevers och lärares upplevelser av lärande i idrott och hälsa och elevers och lärares upplevelser av bedömning och betygsättning i idrott och hälsa.

Elevers och lärares upplevelser av undervisningen i idrott och hälsa

Madeleine Wiker (2017) har i sin avhandling, “Det är live liksom”, intervjuat elva fokusgrupper med totalt 62 elever från årskurs nio. Eleverna uppger att de inte riktigt förstår syftet med ämnets undervisning och därigenom förstår de inte heller vad det är som de förväntas lära sig. Vidare förklarar eleverna att det är enklare att förstå vad de ska lära sig i den teoretiska delen av ämnet än i den praktiska delen, då den teoretiska delen påminner mer om de andra skolämnena (Wiker, 2017, s. 181-189). Inger Karlefors (2012) beskriver att elever uppfattar skolämnet idrott och hälsa som två skilda ämnen, snarare än ett ämne. Karlefors har intervjuat tio stycken flickor som alla har läst idrott och hälsa i tolv skolår. Författarens studie betonar att den stora delen av ämnet upplevs vara den praktiska delen som är fylld av olika aktiviteter. Den andra delen av ämnet upplever eleverna som teoretisk.

Enligt Nina Modells (2018, s. 52-54) forskningsstudie “Att tävla för betyg”, där hon har intervjuat 38 elever från fyra olika gymnasieskolor, nämner eleverna att kommunikationen från lärarna inte är tillräckligt tydlig för att de ska förstå syftet med ämnet, och därför har eleverna inte full koll på vad styrdokumenten och kunskapskraven förmedlar att de förväntas lära sig. I Karin Redelius och Peter J Hays (2012) artikel beskriver eleverna att i undervisningen i idrott och hälsa finns det inslag av bristfälliga instruktioner av moment samt dåliga förklaringar hur innehållet kopplas till styrdokument. Eleverna uppger även att det avsätts lite tid till diskussioner och reflektioner inom ämnet idrott och hälsa, vilket gör att elever upplever ämnet som praktiskt prestationsinriktat. Lena Svennberg, Jane Meckbach och Karin Redelius (2018) skriver att lärare i idrott och hälsa upplever svårigheter att förstå vad som skall bedömas i det målinriktade betygssystemet. Vidare förklaras att lärarnas bristande alignment får konsekvenser för hur eleverna förstår ämnet idrott och hälsa.

(13)

Författarna anser även att målen inte är tydliga och att elever inte vet vad som är viktig kunskap eller vad som ligger till grund för bedömningar i idrott och hälsa (Svennberg, Meckbach & Redelius, 2018). Redelius och Hay (2012) påpekar att lärarna i idrott och hälsa behöver instiftaen ökad tydlighet mellan styrdokument, pedagogik och bedömning för att eleverna ska få förståelse för ämnet som helhet. I författarnas forskning framgår det att eleverna i vissa fall tilldelas ämnets mål och kriterier i pappersform, medan andra får en förklaring av läraren i form av en genomgång. Enligt somliga elever har inte ämnets mål och kriterier synts till överhuvudtaget i undervisningen. Larsson och Karlefors (2015) förklarar att endast vid ett fåtal tillfällen kommunicerar läraren syftet med lektionerna och de gånger syftet kommuniceras är det ofta vagt och svårbegripligt för eleverna.

Karin Redelius, Mikael Quennerstedt och Marie Öhman (2015) beskriver i sin studie att lärarna verkar veta vad eleverna ska lära sig, det vill säga ämnets syfte och hur undervisningen ska motsvara det. Det framgår däremot av studien att ämnets lärandemål, specifika förmågor och kunskaper inte förmedlas eller förklaras i tillräcklig utsträckning av lärarna. Studien visar att lärare istället behöver ägna tid till att leda och förmedla vad eleverna ska göra under lektionen, vilket åsidosätter lärandet i undervisningen. I en sådan undervisningspraktik framgår det att lärarna är medvetna om undervisningens lärandemål och ämnets syfte, men lyckas inte förmedla dessa värden till eleverna (Redelius, Quennerstedt & Öhman, 2015). I Modells (2018, s. 52) forskning beskrivs att “eleverna är alltså osäkra på vad de förväntas lära sig i idrott och hälsa och de är även osäkra på hur betygskriterierna ser ut”. Lärarnas undervisningspraktik i idrott och hälsa sägs vara starkt influerad av vanor, traditioner och kulturer och lärare uppfattar ämnet som självklart och naturlig (Redelius, Quennerstedt & Öhman, 2015). I idrott och hälsa finns en stark tradition av elevers förväntan att ämnet ska bestå av roliga fysiska aktiviteter snarare än att ta till sig av lärarens förmedling av mål och kunskap (Karlefors, 2012).

Elevers och lärares upplevelser av lärande i idrott och hälsa

Karlefors (2012) studie visar att flickornas erfarenheter av idrottsundervisningen i idrott och hälsa till största delen präglas av fysiska aktiviteter och att göra, inte att lära sig. Eleverna framhåller även att när undervisningen behandlar nya aktiviteter är också lärandet som

(14)

störst. Resonemangen utvecklas genom att undervisningen ofta innehåller aktiviteter som eleverna redan är bekanta med och därmed upplever eleverna att de inte lär sig någonting (Karlefors, 2012). Izabela Seger (2014) skriver i sin Lic-avhandling “Betygsättningsprocess i ämnet idrott och hälsa” att eleverna måste ges möjlighet att reflektera över innehållet i undervisningen för att kunna ta till sig och lära sig något av momenten som genomförs. I idrott och hälsa upplever intervjuade elever att det inte finns tillräckligt med utrymme för lärandeprocessen i undervisningen. Wikers (2017) studie redogör för att elever ofta upplever att idrottsundervisningen sker i direktsändning. I Modells (2018, s. 63-65) studie upplever eleverna att undervisningen inte ger utrymme för träning och utveckling. Gunn Nyberg och Håkan Larsson (2014) skriver i sin artikel, där de utforskar vad elever ska lära sig i idrott och hälsa, att lärare hoppas att eleverna uppnår något lärande genom att genomföra roliga fysiska aktiviteter. Vidare förklarar författarna att i fysiska aktiviteter fokuseras lärandet på varför man ska röra sig snarare än att lära sig hur man rör sig.

Eleverna upplever att det finns inslag av pinsamhet i ämnets undervisning, och att de ibland utsätts för situationer där det synliggörs för alla i klassen hur de presterar i det moment som ska utföras. Det pinsamma i momenten förklarar eleverna med att de är rädda för att klasskamrater eller läraren ska vara dömande om de inte lyckas utföra rörelsen som förväntat (Wiker, 2017, s. 162). Andreas Jacobsson (2014, s. 65-67) har i sin Lic-avhandling “Träffar vi alltid rätt?” samtalat med fem erfarna lärare som har fått ge sin syn på hur idrottsundervisningen kan vara en trygg plats för elevernas lärande. I studien upplever lärarna att tryggheten i undervisningen är en viktig resurs för lärande och acceptans för elevers olikheter samt arbetsro. Elevernas upplevelser av idrottsundervisningen som en otrygg plats innehållande pinsamma inslag får negativ effekt på elevernas lärande trots att dessa svårigheter diskuteras och synliggörs bland lärare (Wiker, 2017, s. 162; Jacobsson, 2014, s. 65-67).

Elevers och lärares upplevelser av bedömning och betygsättning i idrott

och hälsa

Eleverna upplever att idrottsundervisningens viktigaste egenskaper vid bedömning och betygssättning är att påvisa beteenden och attityder istället för att uppvisa ämnesspecifik

(15)

kunskap och fysiska förmågor (Redelius & Hay, 2012). I ämnet idrott och hälsa upplever elever att olika former av beteenden har betydelse vid bedömning och betygsättning (Modell, 2018, s. 55-61).Lärare i ämnet idrott och hälsa upplever svårigheter med att kunna tolka läroplanernas formuleringar och det är förekommande att lärare bedömer irrelevanta kunskaper i förhållande till kunskapskraven (Svennberg, Meckbach & Redelius, 2018). Attityder såsom att visa kämpaglöd uppfattas som betydelsefullt vid bedömning och betygsättning. Det framgår även att i idrott och hälsa upplever eleverna att samarbetsförmåga är en viktig egenskap för att få ett högt betyg (Modell, 2018, s. 55-61; Wiker, 2017, s. 115; Redelius & Hay, 2012). Eleverna önskar därmed tydligare och bättre förklaringar av vad lärarna betygsätter, och vad som är målen för ämnet då kursplanen upplevs som svår att tyda (Modell, s. 52-53). Redelius och Hay (2012) framhåller i sin artikel att eleverna inte upplever styrdokumentens innehåll som det centrala i undervisningen. Eleverna i studien påstår att det inte är mål och kriterier från styrdokumenten som fokuseras i ämnet, utan det är andra egenskaper som inte framgår i styrdokumenten som värderas högre i bedömningen i ämnet idrott och hälsa. Redelius och Hay (2012) förklarar att det är de praktiska delarna som eleverna upplever som viktigast vid bedömning och betygsättning. Elevernas upplevelser av undervisningen är att de förväntas genomföra aktiviteter i direktsändning, utan tid för träning eller utveckling, där bedömning av momenten sker på plats av idrottsläraren (Wiker, 2017, s. 117-122). Eleverna påpekar även att det är kunskaper som har införskaffats på annat håll i livet som ligger till grund för bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa (Modell, 2018, s. 63-65).

Genomgående i utvald forskning beskriver elever att de som råkar vara “talanger” i rätt aktivitet har fördel när det kommer till att erhålla höga betyg (Modell, 2018, s. 63-65; Wiker, 2017, s. 109-131). Eleverna uppger även att idrott och hälsa är ett ämne där det är fördelaktigt att vara idrottsligt aktiv på fritiden (Wiker, 2017, s. 110-115). I Modells (2018, s. 61-72) studie anger eleverna att ämnet upplevs som orättvist eftersom man har olika fysiska förutsättningar och erfarenheter sedan tidigare. Eleverna fortsätter att beskriva att vissa saker inte går att utveckla i idrott och hälsa om förutsättningar inte existerar för att lära sig momentet. Eleverna anser att utveckling bör premieras i större utsträckning och bör vara mer betydelsefull för betygssättningen (Modell, 2018, s. 61-72). I Wikers (2017, s. 136) forskning uttrycker eleverna att de som försöker och gör allt de kan också ska kunna få ett bra betyg i ämnet idrott och hälsa. Elever ser problem med att det finns en för stor nivåskillnad mellan elever i samma undervisningssituation och elever som uppfattar sig själva

(16)

som sämre på idrott tycker att de blir orättvist bedömda på grund av det. De duktiga eleverna upplever att de inte får visa upp sina kunskaper och förmågor om de andra eleverna inte är på liknande nivå. Eleverna anser även att det är orättvist att vissa inte får möjlighet att visa upp sina förmågor inom olika aktiviteter såsom till exempel ridning. Istället premieras de vanligare föreningsidrotterna i vilka eleverna får möjlighet att visa upp sina fysiska förmågor (Modell, 2018, s. 61-69). Svennberg, Meckbach och Redelius (2014) skriver att lärare ibland kan uppleva att områden som är mest betydande för elevernas betyg såsom dans, endast har lite relevans för betygssättningen av eleverna, och områden som har lite betydelse såsom bakgrund i föreningsidrott, verkar ha stor inverkan vid betygssättningen av eleverna.

(17)

Diskussion

I det här avslutande kapitlet diskuteras kunskapsöversiktens olika delar. I den inledande delen av kapitlet diskuteras metoden som har använts i arbetet. Vidare redogörs för arbetets begränsningar och fördelar. Avslutningsvis redovisar diskussionskapitlet vilken relevans kunskapsöversikten har för lärarprofessionen samt vilka möjligheter det finns för vidare forskning i ett framtida examensarbete. Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa hur elever och lärare i högstadie- och gymnasieskolor uttrycker att de upplever undervisningen i skolämnet idrott och hälsa i relation till lärande, bedömning och betygsättning. Kunskapsöversiktens resultat pekar på att elever har svårigheter att förstå ämnets syfte och innehåll. Resultatet visar även att lärare har svårt att kommunicera ämnets syfte till eleverna. Av resultatet framgår även att elever upplever att lärandet genom ämnets undervisning inte får tillräckligt med utrymme. Slutligen framkommer det av resultatet att elever upplever bedömning och betygsättning som orättvis.

Metoddiskussion

Den framställda forskningen som kunde finnas genom vår informationssökningsprocess gav ett relativt stort omfång av relevanta svenska studier. Samtidigt som forskning om ämnet söktes fördes diskussioner om vad syftet med vår kunskapsöversikt skulle vara och vad som var intressant att läsa vidare om. I denna process, och genom det sökresultat som det breda sökandet gav, i flera olika databaser, växte slutligen ett förfinat syfte och frågeställning fram. Genom diskussioner kunde forskningen som hittades sorteras och preciseras till att inrikta sig mot elever och lärares upplevelser av skolämnet idrott och hälsa i relation till lärande, bedömning och betygsättning. Informationssökningen resulterade i mestadels kvalitativa studier och därav är kunskapsöversikten av kvalitativ karaktär. Det leder till att kunskapsöversikten behandlar intervjuer med elever och lärare på högstadie- och gymnasienivå vilket ger ett perspektiv från insidan av undervisningen i idrott och hälsa. Dessa intervjuer kan påvisa en bredd av upplevelser från skolans verksamhet. Vidare bygger forskningen på intervjuer av endast ett fåtal elever och lärare vilket gör det svårt att säga om resultatet går att applicera på elever och lärare generellt i Sverige. Men det ger en sammanhållen, komplex och likartad bild av vad elever och lärare upplever i skolämnet idrott och hälsa.

(18)

Begränsningar och fördelar

Det finns ett par områden som eventuellt kan vara bristfälliga med kunskapsöversikten. Till att börja med är området som handlar om elevers och lärares upplevelser av skolämnet idrott och hälsa mindre beforskat, vilket gör att mängden litteratur och forskning som behandlar ämnet inte är omfattande. Enbart forskning från år 2011 och framåt har tagits med, vilket även begränsar mängden forskning. Forskningsresultatet bygger på kvalitativa studier av fokusgrupper och kan därmed ses som en begränsande del av skolans representation. Ändå kan upplevelser av undervisning från elev- och lärarperspektiv presenteras i kunskapsöversikten eftersom forskningen överensstämmer med Skolinspektionens (2018) granskning och Vallberg Roth, Gunnemyr, Londos och Lundahls (2016) rapport. Forskningsresultatet bygger på avhandlingar, vetenskapliga artiklar och myndighetsrapporter, vilket gör att kunskapsöversikten på vetenskaplig grund är relevant för att förstå elevers och lärares upplevelser av ämnet idrott och hälsa.

Diskussion av resultaten och slutsatser

Redelius, Quennerstedt och Öhman (2015) beskriver att lärare i vissa fall i idrott och hälsa har svårigheter att tydligt kommunicera fram till eleverna vad som är målet och syftet med undervisningen. Vidare förklarar författarna att det förekommer att syfte och mål varken är definierade eller kommunicerade till eleverna. Det är således problematiskt att eleverna inte är medvetna om vilka förmågor och kunskaper ämnet idrott och hälsas undervisning är tänkt att utveckla (Skolinspektion, 2018). Om inte syfte och mål upplevs som förståeliga av eleverna kan en sådan undervisningspraktik betraktas som undermålig. Skolverkets (2018) allmänna råd om betyg och betygssättning påpekar med tydlighet att syftet med undervisningen är nödvändig att kommunicera för att eleverna ska ges förutsättningar för att utvecklas och uppnå målen för de kurser de läser. I Skolinspektionens (2018) granskning framgår att syftet ofta är otydligt i undervisningen och att eleverna inte alltid vet varför undervisningen bedrivs. Lärarnas kommunikativa otydlighet av ämnet idrott och hälsas karaktär kan innebära att eleverna inte förstår ämnet som helhet och konsekvenserna kan således bli det som framgår av elevintervjuer i forskning (Modell, 2018; Wiker, 2017). Det kan därmed diskuteras hur undervisningens syfte och mål ger eleverna förutsättningar att förstå vad de ska lära sig i ämnet och på vilka grunder bedömning och betygssättning sker i idrott och hälsa. Biggs och Tangs (2011) teorier om alignment kan således i vissa fall anses vara frånvarande och undervisning bedrivs därmed utan att syfte och mål framkommer.

(19)

Skolverket (2018) påpekar att lärarens planering och genomförande av undervisning måste utgå från de kunskaper eleverna ska få möjlighet att utveckla och av det som anges i läroplanen. Om syftet med lektionen formuleras använder sig vissa lärare av begrepp från läroplanen såsom planera, genomföra och utvärdera och hoppas att eleverna ska förstå vad de ska lära sig. Förutom det framgår att varje område är tidsbegränsat och det är inte ovanligt att endast ett fåtal lektioner behandlar liknande innehåll. I en sådan undervisningspraktik förekommer ämnet idrott och hälsa som en massa olika aktiviteter där eleverna förväntas lära sig kunskaper och förmågor under lektionernas gång (Larsson & Karlefors, 2015).

Skolinspektionens granskning (2018) visar att undervisningen i ämnet idrott och hälsa fortfarande, ur ett traditionellt perspektiv, anpassas till de elever som på sin fritid redan är fysiskt aktiva. Det kan därmed synliggöras att gamla traditioner, kulturer och normer fortfarande lever kvar inom ämnet idrott och hälsa. Skolinspektionens (2018) granskning visar att lekar och spel dominerar undervisningens innehåll. Karlefors (2012) och Redelius, Quennerstedt och Öhman (2015) resonerar att det finns en underliggande förväntan att ämnet ska vara roligt och det kan därmed förklara varför lekar och spel är dominerande aktiviteter av undervisningen i ämnet idrott och hälsa. I Skolinspektionens (2018) granskning förklaras att elever som inte har erfarenheter av tävlingsmoment inom lekar och spel riskerar att exkluderas i undervisningen. Granskningen påvisar likt hur eleverna i Modells (2018) studie uttrycker sig om att undervisningens innehåll gynnar de eleverna som är aktiva på fritiden och har sin bakgrund i föreningsidrotterna. En förklaring till lärarnas sätt att bedriva undervisning kan vara att underliggande förväntningar av vad ämnet idrott och hälsa ska innehålla gör att teoretiska inslag inte premieras, då de inte framhåller ämnet som underhållande och tillfredsställande för eleverna (Redelius, Quennerstedt & Öhman, 2015). Redelius och Hay (2012) beskriver att hur eleverna upplever ämnet idrott och hälsa beror på vad som händer under lektionerna samt innehållet i de aktiviteter som genomförs och hur de sedan bedöms. Vidare förklarar författarna att det inte bara får betydelse för elevernas lärande av kunskaper och färdigheter, utan även för hur de uppfattar vad som är viktigt i ämnet idrott och hälsa. Karlefors (2012) forskning tyder på att eleverna upplever att de fysiska aktiviteter som genomförs i ämnet till stor del fokuseras på att göra och inte på att lära sig. Författarens studie påvisar även att elever upplever att de lär sig mer då de möts av nya inslag av aktiviteter i undervisningen. I Skolinspektionens (2018) granskning påpekas att idrottsundervisningen kan vara ensidig, vilket kan innebära att lärandet blir lidande. Det är

(20)

således viktigt att elevernas upplevelser av ämnet idrott och hälsa inte förknippas enbart med att genomföra fysiska aktiviteter.

I Modells (2018) och Wikers (2017) forskning framkommer att elever även upplever att de med idrottslig bakgrund har fördelar vid bedömning och betygsättning eftersom undervisningen till stor del domineras av föreningsidrott och praktiska inslag. I Wikers studie (2017) uttrycker även elever att de kan uppleva idrottsundervisningen som direktsänd. Eleverna redogör också för att undervisningen utsätter dem för ett klimat som upplevs som prestationskrävande där deras kvaliteter blir bedömda utan tid för varken träning eller utveckling. Elevernas upplevelser av direktsända situationer präglas av pinsamhet och otrygghet vilket även Jacobsson (2014) framhäver då lärares syn på trygghet diskuteras. Från Skolinspektionens (2018) granskning kan dock tolkas som att merparten elever upplever undervisning i ämnet idrott och hälsa som trygg, till skillnad från det som kunskapsöversiktens forskning framhäver. Skolinspektionens granskning (2018) visar att eleverna är medvetna om vad som ska bedömas och betygsättas i ämnet idrott och hälsa, men det kan tydas att det finns en större osäkerhet bland eleverna kring vad undervisningen ska innehålla. Intervjuer i forskning visar att elever upplever personliga attityder och talang inom rätt aktivitet som viktigt vid bedömning och betygsättning, snarare än att de nått upp till kunskapskraven (Modell, 2018; Wiker, 2017). Vallberg Roth, Gunnemyr, Londos och Lundahls (2016) rapport kan dock inte styrka att attityder, intresse och uppförande är betydelsefulla vid betygsättning.

Relevans för lärarprofessionen och vidare forskning

Kunskapsöversiktens resultat pekar på att elever har svårigheter att förstå ämnets syfte och innehåll. Resultatet visar även att lärare har svårt att kommunicera ämnets syfte till eleverna. Det kan vara relevant för lärarprofessionen att ta till sig och ha kunskap om att tydlig kommunikation med elever är viktig för att de ska förstå ämnet. Av resultatet framgår även att elever upplever att lärandet genom ämnets undervisning inte får tillräckligt med utrymme. Enligt Skolverket (2011, s. 6) är skolans huvuduppgift ”…att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper.”. Lärare behöver alltså se till att elevernas lärande fokuseras i skolans verksamhet. Kunskapsöversikten visar även att elever upplever bedömning och betygsättning som orättvis. En lärdom av

(21)

kunskapsöversiktens resultat är att lärare behöver vara tydligare i sin kommunikation med eleverna. Det är något som läsaren kan ta med sig från den här kunskapsöversikten. I arbetet med kunskapsöversikten har vi noterat att en övervägande del av forskningen inom området är av kvalitativ karaktär. Vi har identifierat att en möjlig lucka i forskningsfältet kan vara bristen på kvantitativa studier om elevers och lärares upplevelser av skolämnet idrott och hälsa. Vi anser därför att ett framtida examensarbete skulle kunna vara en kvantitativ studie som behandlar elevers och lärares upplevelser av skolämnet idrott och hälsa.

(22)

Referenslista

Biggs, J.B. & Tang, C.S. (2011). Teaching for quality learning at university: what the student does. (4., [rev.] ed.) Maidenhead: Open University Press.

Ferry, M., Meckbach, J., & Larsson, H. (2013). School sport in Sweden: what is it, and how did it come to be?. Sport in society, 16(6), 805-818. Hämtad från:

https://search-

ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=s3h&AN=88102871&site=ehost-live Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Håkanson, R. (2015). Vad betyder OK+?: En studie om lärares dokumentationsarbete i ämnet idrott och hälsa (Doctoral dissertation, Gymnastik-och idrottshögskolan, GIH).

Jacobsson, A. (2014). Träffar vi alltid rätt?: lärarens tal om resurser för elevers lärande i ämnet Idrott och hälsa. Licentiatavhandling Örebro : Örebro universitet, 2014. Örebro.

Karlefors, I. (2012). There are some things we learned-that we hadn´ t thought of: experience of and learning in the subject of physical education and health from a student perspective. Swedish journal of sport research, 1, 59-82. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:600327/FULLTEXT02.pdf

Larsson, H., & Karlefors, I. (2015). Physical education cultures in Sweden: fitness, sports, dancing… learning?. Sport, Education and Society, 20(5), 573-587. Hämtad från:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=s3h&AN=102809123&site=ehost-live Londos, M. (2010). Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i

gymnasieskolan och idrott på fritid. Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Modell, N. (2018). Att tävla för betyg: gymnasieelevers bild av ämnet idrott och hälsa genom bedömningspraktiken. Licentiatavhandling Växjö : Linnaeus University, 2018. Växjö.

(23)

Nyberg, G., & Larsson, H. (2014). Exploring ‘what’ to learn in physical education. Physical education and sport pedagogy, 19(2), 123-135. Hämtad från: https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=s3h&AN=94773633&site=ehost-live

Quennerstedt, M., & Larsson, H. (2015). Learning movement cultures in physical education practice. Sport, Education and Society, 20(5), 565-572. Hämtad från:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=s3h&AN=102809125&site=ehost-live

Redelius, K., & Hay, P. J. (2012). Student Views on Criterion-Referenced Assessment and Grading in Swedish Physical Education. Physical Education and Sport Pedagogy, 17(2), 211– 225. Hämtad från:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ959646&site=ehost-live

Redelius, K., Quennerstedt, M., & Öhman, M. (2015). Communicating aims and learning goals in physical education: part of a subject for learning?. Sport, education and Society, 20(5), 641-655. Hämtad från:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1062413&site=ehost-live

Seger, I. (2014). Betygsättningsprocess i ämnet idrott och hälsa. En studie om betygsättningsdilemman på högstadiet. Örebro: Örebro studies in sport sciences.

Skolinspektionen. (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9. Hämtad från:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2018/idrott-och-halsa/kvalitetsgranskning-av-amnet-idrott-och-halsa-i-arskurs-79.pdf

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2014). Bedömningsstöd i ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:

https://bp.skolverket.se/delegate/download/test/informationmaterial?testGuid=DB0061 5FF7054F8A90A4182DECF911BC

(24)

Skolverket. (2018). Skolverkets allmänna råd om betyg och betygsättning. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/portletresource/4.6bfaca41169863e6a65d9f5/12.6bfaca41169 863e6a65d9fe?file=4000

Svennberg, L. (2017). Swedish PE teachers’ understandings of legitimate movement in a criterion-referenced grading system. Physical Education and Sport Pedagogy, 22(3), 257-269. Hämtad från:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=s3h&AN=121926251&site=ehost-live Svennberg, L., Meckbach, J., & Redelius, K. (2014). Exploring PE teachers’‘gut feelings’ An attempt to verbalise and discuss teachers’ internalised grading criteria. European Physical Education Review, 20(2), 199-214. Hämtad från: https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=s3h&AN=95394373&site=ehost-live Svennberg, L., Meckbach, J., & Redelius, K. (2018). Swedish PE Teachers Struggle with Assessment in a Criterion-Referenced Grading System. Sport, Education and Society, 23(4), 381–393. Hämtad från:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1173244&site=ehost-live Vallberg Roth, A. C., Gunnemyr, P., Londos, M., & Lundahl, B. (2016). Lärares

förtrogenhet med betygssättning.

Wiker, M. (2017). ”Det är live liksom”: elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och hälsa. Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2017. Karlstad.

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

(25)

Bilagor

Bilaga 1

Datum Databas Sökord Begränsningar (år, peer-review…) Antal träffar

Valda artiklar (utifrån relevans för frågeställning) 191116 Sportdiscus “Physical education” AND “Sweden” Peer-reviewed och år/publikation 2011-2019 284 29 191119 Swepub “Idrott” AND “betyg” AND “elevers” Doktors- och licentiats- avhandling och år/publication 2011-2019 3 2 191120 ERIC “Physical education” AND “grading” AND “Sweden” Peer-reviewed och år/publikation 2011-2019 6 2 191121 ERIC “Physical education” AND “Sweden” Peer-reviewed och år/publikation 2011-2019 88 13

(26)

Bilaga 2

▢ Används i bakgrund ▢ Valdes bort i “Urval 2” ▢ Används i resultat

▢ Används i bakgrund och resultat

Författare och titel Användning Typ Databas Sökord Begränsningar Urval 1 Urval 2

Barker, D., Wallhead, T., & Quennerstedt, M. (2019). “Student Learning through Interaction in Physical Education Introduction.”

Bortvald Academic journal SPORTDiscus “Physical education” AND “Sweden” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✕

Quennerstedt, M., & Larsson, H. (2015). “Learning movement cultures in physical education practice”.

Bakgrund Academic

journal SPORTDiscus education” “Physical AND “Sweden” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✓

Gerdin, G., Philpot, R., & Smith, W. (2018). “It is only an intervention, but it can sow very fertile seeds: graduate physical education teachers’ interpretations of critical pedagogy”.

Bortvald Academic

journal SPORTDiscus education” “Physical AND “Sweden” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✕

Armour, K., Quennerstedt, M., Chambers, F., & Makopoulou, K. (2017). What is ‘effective’ CPD for contemporary physical education teachers?: A Deweyan framework. Bortvald Academic journal SPORTDiscus “Physical education” AND “Sweden” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✕

Lindgren, R., & Barker, D. (2019.). Implementing the Movement-Oriented Practising Model (MPM) in physical education: empirical findings focusing on student learning. Bortvald Academic journal SPORTDiscus, ERIC “Physical education” AND “Sweden” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✕

Quennerstedt, M. (2019). Physical education and the art of teaching: transformative learning and teaching in physical education and sports pedagogy.

Bortvald Academic

Barker, D. M., Aggerholm, K., Standal, O., & Larsson, H. (2018). Developing the practising model in physical education: an expository outline focusing on movement capability.

Bortvald Academic

Svennberg, L., Meckbach, J., & Redelius, K. (2018). Swedish PE Teachers Struggle with Assessment in a Criterion-Referenced Grading System. Bakgrund och resultat Academic journal SPORTDiscus, ERIC “Physical education” AND “Sweden” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✓

Ohman, M. 2017). Losing touch - Teachers’

self-regulation in physical education. Bortvald Academic journal SPORTDiscus education” “Physical AND “Sweden” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✕

Svennberg, L., Meckbach, J., & Redelius, K. (2014). Exploring PE teachers’ ‘gut feeling’. An attempt to verbalise and discuss teachers’

Bakgrund och resultat

Academic

journal SPORTDiscus, ERIC education” “Physical AND

“Peer-reviewed” AND “2011→”

(27)

internalised grading criteria. “Sweden” Redelius, K., & Hay, P. J. (2012). Student Views

on Criterion-Referenced Assessment and Grading in Swedish Physical Education.

Resultat Academic

journal SPORTDiscus, ERIC education” “Physical AND “Sweden” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✓

Larsson, H., & Nyberg, G. (2017).

It doesn't matter how they move really, as long as they move.’ Physical education teachers on developing their students’ movement capabilities

Bortvald Academic journal SPORTDiscus, ERIC “Physical education” AND “Sweden” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✕ Svennberg, L. (2017).

Swedish PE teachers’ understandings of legitimate movement in a criterion-referenced grading system.

Academic

journal SPORTDiscus, ERIC education” “Physical AND “Sweden” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✓

Backman, E., & Pearson, P. (2015).

‘We should assess the students in more authentic situations’: Swedish PE teacher educators’ views of the meaning of movement skills for future PE teachers.

Bortvald Academic

journal SPORTDiscus, ERIC education” “Physical AND “Sweden” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✕

Ferry, M., Meckbach, J & Larsson, H. (2013). School sport in Sweden: what is it, and how did it come to be?

Bakgrund Academic

Larsson, H., & Karlefors, I. (2015).

Physical education cultures in Sweden: fitness, sports, dancing … learning?

Academic

Jansson, A., Sundblad, G-B., Lundvall, S., & Norberg, J. (2019).

Assessing Students' Perceived Learning and Contentment in Physical Education: A Scale Development Study and Structural Equation Modeling Analysis.

Bortvald Academic

Janemalm, L., Quennerstedt, M., & Barker, D. (2019).

What is complex in complex movement? A discourse analysis of conceptualizations of movement in the Swedish physical education curriculum.

Bortvald Academic

Backman, E., & Larsson, H. (2014).

What should a physical education teacher know? An analysis of learning outcomes for future physical education teachers in Sweden.

Bortvald Academic journal SPORTDiscus, ERIC “Physical education” AND “Sweden” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✕ Tolgfors, B. (2018).

Transformative assessment in physical education. Bortvald Academic journal SPORTDiscus education” “Physical AND “Sweden” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✕

Aarskog, E., Barker, D., & Borgen, J-S. (2018). What were you thinking? A methodological approach for exploring decision-making and learning in physical education.

Bortvald Academic

Quennerstedt, M., Öhman, J., & Öhman, M.

(28)

Investigating learning in physical education-a

transactional approach. “Sweden” AND “2011→”

Mattsson, T., & Lundvall, S. (2013). The position of dance in physical education.

Bortvald Academic journal SPORTDiscus, ERIC “Physical education” AND “Sweden” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✕

Wilkinson, S., Littlefair, D., & Barlow-Meade, L. (2013).

What is recognised as ability in physical education? A systematic appraisal of how ability and ability differences are socially constructed within mainstream secondary school physical education.

Bortvald Academic

Nyberg, G., & Larsson, H. (2012).

Exploring ‘what’ to learn in physical education. Resultat Academic journal SPORTDiscus education” “Physical AND “Sweden” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✓

Ericsson, I., & Cederberg, M (2015).

Physical activity and school performance: a survey among students not qualified for upper secondary school.

Bortvald Academic

Walton-Fisette, J. L., Philpot, R., Phillips, S., Flory, S. B., Hill, J., Sutherland, S., & Flemons, M. (2018).

Implicit and explicit pedagogical practices related to sociocultural issues and social justice in physical education teacher education programs.

Bortvald Academic

journal SPORTDiscus, ERIC education” “Physical AND “Sweden” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✕ Kougioumtzis, K. (2016).

Students' beliefs on physical education. Bortvald Academic journal SPORTDiscus education” “Physical AND “Sweden” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✕

Wiker, M. (2017). ” Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Bakgrund och

resultat avhandling Doktors- Swepub “Idrott” AND “betyg” AND “Elevers” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✓

Modell, N. (2018). Att tävla för betyg: gymnasieelevers bild av ämnet idrott och hälsa genom bedömningspraktiken (Doctoral dissertation, Linnaeus University Press).

Bakgrund och resultat Licentiats- avhandling Swepub “Idrott” AND “betyg” AND “Elevers” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✓

Zhu, X. (2015). Student perspectives of grading in physical education. European Physical Education Review, 21(4), 409-420.

Bortvald Academic

journal Sekundär- sökning “Peer-reviewed” AND “2011→”

✓ ✕

Seger, I. (2014). Betygsättningsprocess i ämnet idrott och hälsa: en studie om

betygsättningsdilemman påhögstadiet (Doctoral dissertation, Örebro universitet).

Resultat Licentiats-

avhandling Sekundär- sökning “Peer-reviewed” AND “2011→”

✓ ✓

Karlefors, I. (2012). There are some things we learned-that we hadn´ t thought of: experience of and learning in the subject of physical education and health from a student perspective. Swedish journal of sport research, 1, 59-82.

Resultat Academic

journal Sekundär- sökning “Peer-reviewed” AND “2011→”

✓ ✓

(29)

studie om lärares dokumentationsarbete i ämnet idrott och hälsa (Doctoral dissertation, Gymnastik-och idrottshögskolan, GIH).

avhandling sökning AND

“2011→” Florin Sädbom, R. (2015). I det didaktiska

spänningsfältet mellan styrning och elevers lärande: En studie av lärares tal om och iscensättning av kursplanemål i en mål-och resultatstyrd skola (Doctoral dissertation, School of Education and Communication, Jönköping University).

Bortvald Doktors-

✓ ✕

Schenker, K. (2011). På spaning efter idrottsdidaktik. Malmö Högskola, Lärarutbildningen. Bortvald Doktors - avhandling Sekundär- sökning “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✕

Redelius, K., Quennerstedt, M., & Öhman, M. (2015). Communicating aims and learning goals in physical education: part of a subject for learning?. Sport, education and Society, 20(5), 641-655.

Resultat Academic

journal ERIC education” “Physical AND “Sweden” “Peer-reviewed” AND “2011→” ✓ ✓

Jacobsson, A. (2014). Träffar vi alltid rätt? Elevers lärande i idrott och hälsa. Hur är det i praktiken?, 22.

Resultat Licentiats-

✓ ✓

Biggs, J.B. & Tang, C.S. (2011). Teaching for quality learning at university: what the student does.

Bakgrund Litteratur Sekundär-

sökning ✓ ✓

Londos, M. (2010). Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid.

Bakgrund Doktors-