Beslutet kring make or buy av en företagsfunktion
- vilka faktorer ska tas med i beslutet?
The make or buy decision of a company function
- which factors should be considered?
Louisa Persson, 950520 Johanna Sandberg, 931119
Företagsekonomi - Inriktning mot Transport Management, 180 högskolepoäng Kandidatexamen, 15 högskolepoäng
VT-19
Handledare: Désirée Nilsson Examinator: Benedikte Borgstöm
Förord
Denna undersökning är ett examensarbete på kandidatprogrammet Transport Management på Malmö Universitet. Under vårterminen 2019 utfördes examensarbetet av Louisa Persson och Johanna Sandberg.
Tack till
Vi vill rikta ett stort tack till Eksjöhus och samtliga medarbetare på företaget, som var väldigt hjälpsamma och tillmötesgående under vårt besök i Eksjö. Framförallt vill vi tacka vår kontaktperson på Eksjöhus, Rickard Wallerman, som är ansvarig för transportavdelningen. Rickard har visat engagemang, varit hjälpsam och alltid gjort sitt bästa för att svara på våra frågor. Vi vill även tacka Désirée Nilsson, vår handledare på Malmö universitet, som har bidragit konstruktiv kritik och goda råd.
Abstract
One of the industries that has major problems with empty running, is the construction industry. Empty running adversely affects the environment and the economy negatively due to an empty backhaul. A company in the construction industry that works to reduce their empty runs is the house manufacturer Eksjöhus. To reduce these, the company regularly collects material for the house production in connection with the return transport. In this study, it is examined whether this approach is the best, or whether they should outsource the material retrieval. To find out which option that is the most advantageous, the study's purpose is to examine which factors companies need to take into account in their make or buy
decision, if they should outsource or insource a company function. Three general areas are presented, which are backhaul, outsourcing and insourcing. To evaluate possible outcomes and decide which option is best, a total relationship cost analysis is used. The conclusions drawn, are that companies cannot only take economic factors into account in their
outsourcing decision. Companies also need to consider other factors in their decision making, and these factors depends on the specific company and situation. In this case, Eksjöhus should consider customer satisfaction, service, risk, time and environment in their decision making. Therefore Eksjöhus is recommended to outsource the material collection to an external party, but in order to avoid empty transport, they should use digital solutions that can match suitable goods with the return transport.
Keywords: Backhaul, empty running, outsourcing, insourcing, make or buy, total cost analysis
Sammanfattning
Byggbranschen är en av de branscher som har störst problem med tomma lastbilstransporter. Detta då lastbilen ofta kör fullastad till byggplats men utan last under returtransporten, vilket är negativt för ekonomin och framförallt för miljön. Ett företag i byggbranschen som arbetar för att minska sina tomma returtransporter är hustillverkaren Eksjöhus. För att minska dessa hämtar företaget regelbundet material till husproduktionen i samband med returtransporten. I denna studie undersöks om detta tillvägagångssätt är det bästa, eller om de bör outsourca materialhämtningen. För att ta reda på vilket alternativ som är mest fördelaktigt är studiens syftet att ta reda på vilka faktorer företag behöver ta hänsyn till i beslutet kring make or buy, om de bör outsourca eller insourca en företagsfunktion. I teoridelen presenteras tre
övergripande områden, vilka är returtransporter, outsourcing och insourcing. För att utvärdera möjliga utfall och besluta vilket alternativ som är det bästa används en total
relationskostnadsanalys. De slutsatser som dras är att företag inte enbart kan ta hänsyn till ekonomiska faktorer i sitt outsourcingbeslut. Företag måste även beakta andra faktorer i beslutet, detta är dock väldigt företags- och situationsspecifikt. I detta fall bör Eksjöhus ta hänsyn till kundnöjdhet, service, risker, tid och miljö. Utifrån dessa rekommenderas Eksjöhus att outsourca sin materialhämtning till en extern part, men för att undvika tomma transporter bör de ta hjälp av digitala lösningar som kan matcha lämpligt gods med returtransporten.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 6 1.1 BAKGRUND ... 6 1.2 PROBLEMATISERING ... 8 1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9 1.4 DISPOSITION ... 9 2. METOD ... 10 2.1 FORSKNINGSDESIGN ... 10 2.2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV FORSKNING ... 10 2.3 ORIENTERING I FÖRETAGET ... 11 2.4 LITTERATURGENOMGÅNG ... 12 2.5 STUDIENS TROVÄRDIGHET ... 13 2.6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 14 2.7 AVGRÄNSNINGAR ... 14 3. TEORETISK REFERENSRAM ... 15 3.1 RETURTRANSPORTER ... 15 3.2 OUTSOURCING OCH INSOURCING ... 16 3.3 DIGITALA LÖSNINGAR ... 19 3.4 TOTALKOSTNADSANALYS ... 19 3.5 TEORETISK ANALYSMODELL ... 21 4. EMPIRISKT MATERIAL ... 22 4.1 LINDHOLMSGRUPPEN ... 22 4.2 TRANSPORTVERKSAMHETEN ... 23 4.3 TRANSPORTKOSTNADER ... 25 5. ANALYS ... 30 5.1 TOTALKOSTNADSANALYS ... 30 5.2 TOTAL RELATIONSKOSTNADSANALYS ... 31 5.3 TOTAL RELATIONSKOSTNADSANALYS FÖR OUTSOURCING ... 31 5.4 TOTAL RELATIONSKOSTNADSANALYS FÖR INSOURCING ... 33 5.5 MAKE OR BUY ... 34 6. SLUTSATS ... 36 6.1 FRAMTIDA FORSKNING ... 37 7. REFERENSLISTA ... 381. Inledning
I det inledande kapitlet redogörs bakgrunden till studien samt uppsatsens
problematisering, syfte och frågeställningar. Vidare presenteras en beskrivning av uppsatsens disposition, för att underlätta för läsaren.
1.1 Bakgrund
I Sverige körs idag över 20 procent av lastbilarna med väldigt lite eller ingen last alls (Specht, 2018). En av branscherna som har störst problem med tomma transporter är byggbranschen, där lastbilen ofta är fullastad på väg till byggplats men tom på vägen tillbaka. Enligt Wehner (2018) är det vägtransporterna som står för majoriteten av
transportsektorns växthusgasutsläpp. För att förändra situationen kommer det krävas mer än endast tekniska framsteg. Det behövs en förändring i beteendemönster, framförallt en ökad nyttjandegrad av den kapacitet som redan finns. Ett sätt att arbeta för att minska utsläppen är att öka fyllnadsgraden och eliminera tomkörning. Om antalet tomma transporter reduceras så kommer det att leda till minskade utsläpp, effektivare energianvändning och högre lönsamhet (Specht, 2018).
Även myndigheten Trafikanalys (2017) har uppmärksammat bekymmer med tomma transporter, men menar att det inte alltid finns en enkel lösning på problemet. Anledningen är att det kan finnas geografiska begränsningar eller specifika lastningsförutsättningar som begränsar möjligheten till att ta med gods i returtransporten. En möjlig lösning enligt Rabinovich, Windle, Dresner och Corsi (1999) är att outsourca transportverksamheten till en tredjepartstransportör. En tredje part kan samlasta gods från flera olika kunder, vilket ger en ökad fyllnadsgrad i jämförelse med om alla aktörer stod för sina egna leveranser. Samlastning bidrar därför till både skalfördelar för företaget och även fördelar för miljön. Något som blir allt vanligare i transportbranschen är olika digitaliserade lösningar som kan bidra till att minska antalet tomma transporter (McKinnon & Ge, 2006). Sverige har gjort stora framsteg i utvecklingen av applikationer som kan matcha godsägares efterfrågan med utbudet av ledig lastkapacitet. Syftet är att förbättra transportörernas ekonomi, minska påverkan på miljö och göra det enklare för de som behöver transportera sitt gods (Sydsvenskan, 2018).
Ett företag inom byggbranschen som arbetar för att minska sina tomma returtransporter är Eksjöhus (Eksjöhus, u.å.). Företaget tillverkar trähus och är en del av koncernen
LindholmsGruppen AB, där även sågverk, husfabriker, transporter och projektutveckling ingår. Det är ett familjeägt bolag som kontrollerar och styr i stort sett hela flödeskedjan. Transportverksamheten är en del av Eksjöhus AB och deras uppdrag är framförallt att leverera småhus till privata kunder runt om i Sverige.
När huset har levererats på byggplats försöker transportansvarig på Eksjöhus optimera returtransporten genom att hämta material till produktionen i husfabriken, för att undvika tomma transporter. Det är vanligt förekommande att Eksjöhus hämtar isolering från en leverantör i Hällekis på väg tillbaka. I dagsläget har företaget inget beslutsunderlag som avgör när det är lönsamt att utföra upphämtningen eller inte, utan beslut om detta tas utifrån varje enskild situation.
Det kan ses som problematiskt att företaget inte har underlag för sitt beslutsfattande kring hämtning av material. När företaget själv hämtar isolering så får de en ersättning från leverantören, dock finns det inget underlag för vad det egentligen kostar för Eksjöhus att själva hämta materialet. Det vore därför fördelaktigt att undersöka dessa kostnader för att ta reda på hur lång omväg det är lönsamt att köra. Detta för att få beslutsunderlag för att avgöra om Eksjöhus bör ta hand materialtransporten själv eller om de bör outsourca funktionen.
1.2 Problematisering
Enligt Naturvårdsverket (2018) har Sverige som miljömål att minska utsläppen av
växthusgaser med minst 63 procent jämfört med år 1990. Vossebeld (2017) hävdar att det är en stor utmaning att minska de tomma transporterna, men om företagen kan minska dessa så är det ett sätt att förbättra både miljön och ekonomin. Vossebeld (2017) menar att företag tillsammans kan göra skillnad, istället för att se andra företag som konkurrenter bör de se fördelarna i ett samarbete. Genom att dela information med varandra så kan företagen utnyttja varandras lastkapacitet och på så sätt minska antalet tomkörningar.
Hartman, Ogden och Hazen (2017) menar att outsourca företagets transporter till en extern part är också en form av samarbete som kan minska antalet tomma transporter. Förutom miljöförbättring så kan outsourcing även leda till ekonomiska besparingar,
kvalitetsförbättring och ökad produktivitet. Dock finns det några nackdelar kopplade till outsourcing, bland annat förlorad kontroll (Razzaque & Sheng, 1998; Bloem & Bean, 2015) och enligt Hartman et al. (2017) risk för problematiska relationer.
Make or buy är ett begrepp som används i beslutet om företag ska outsourca eller inte (Bloem & Bean, 2015). För att ta reda på vad som är mest fördelaktigt för företaget så bör de göra en totalkostnadsanalys. Dock finns det meningsskiljaktigheter i forskningen kring vilka aspekter och faktorer som ska tas med i denna analys. Den traditionella totalkostnadsanalysen utgår endast från ekonomiska aspekter och utifrån detta tas ett beslut kring outsourcing eller insourcing (Ellram, 1994).
Eftersom logistik till stor del bygger på relationer så har Maltz och Ellram (1997) utvecklat totalkostnadsanalysen till en total relationskostnadsanalys. I denna modell inkluderas andra faktorer såsom kundnöjdhet, kvalitét och service. Vilka faktorer bör företag ta hänsyn till i beslutet kring om de ska outsourca sin transportverksamhet, eller om de själva ska utföra transporterna?
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet är att undersöka vilka faktorer ett företag behöver ta hänsyn till i beslutet kring outsourcing eller insourcing av en företagsfunktion.
För att svara på syftet ställs följande frågeställningar;
- Hur lång omväg kan Eksjöhus köra vid hämtning av isolering för att det ska vara ekonomiskt lönsamt?
- Bör Eksjöhus outsourca materialhämtningen?
- Vilka faktorer bör företag ta hänsyn till i ett make or buy beslut av en funktion?
1.4 Disposition
Arbetet är indelat i sex olika kapitel och i metoddelen, som är nästkommande avsnitt, beskriver vi vårt tillvägagångssätt. Studien har inslag av både kvalitativa och kvantitativa ansatser, och materialet har samlats in genom en grundlig orientering i företaget. I
metodavsnittet diskuteras även etiska överväganden och litteraturgenomgången förklaras. Därefter presenteras den teoretiska referensramen, som sedan ligger till grund för
analysavsnittet. I slutet av detta avsnitt redogörs en analysmodell, som kopplar samman de olika teorier som undersökningen berör.
I kapitel fyra redovisas studiens empiriska material, som samlades in under orientering i företaget. Först beskrivs företaget och de olika processer som vi har undersökt, senare
redovisas även kostnadsposter i olika tabeller. Dessa kostnader används sedan för att beräkna företagets transportkostnader. Det empiriska materialet appliceras sedan på de teorier som vi studerat, och detta analyseras sedan med hjälp av analysmodellen. Utifrån analysen dras slutsatser och vi redogör för våra rekommendationer till företaget. Slutligen ges förslag till framtida forskning inom området.
2. Metod
I detta avsnitt presenteras studiens tillvägagångssätt. Det empiriska materialet har samlats in genom att vi har orienterat oss i företaget och fått följa hela hustillverkningsprocessen. Materialet har varit underlag till den litteraturgenomgång som senare utförts. Därefter diskuterar vi studiens trovärdighet och etiska överväganden. Slutligen förklaras de avgränsningar som gjorts.
2.1 Forskningsdesign
Undersökningen har ett induktivt synsätt, vilket Bryman och Bell (2013) menar är att teorin grundar sig på den data som forskarna har samlat in, i vårt fall genom orientering i företagets olika processer. Tillvägagångssättet bygger på en fallstudie, som innebär att forskarna studerar ett särskilt fall för att fördjupa sina kunskaper i ämnet (Bryman & Bell, 2013). Ofta kombineras flera olika metoder, både kvalitativa och kvantitativa.
2.2 Kvalitativ och kvantitativ forskning
Denna undersökning är baserad på kvalitativ forskning, med kvantitativa inslag. Vi har fördjupat oss i det valda ämnet, och samlat in mycket material som inte är kvantifierbart. Detta för att få en så klar bild av den studerade verkligheten som möjligt (Bryman & Bell, 2013).
Vi har i uträkningen av en totalkostnadsanalys använt oss av kvantifierbara metoder, vilket Bryman och Bell (2013) beskriver som mätbar data. Något som blir allt vanligare är att kombinera kvalitativ forskning och kvantitativ forskning, i vårt fall har kvantitativ data varit stöd för den kvalitativa undersökningen. Det kvantitativa materialet är siffror som är hämtade från det studerade företaget, som ska ligga till grund för beräkningar kring företagets
transportkostnader. Vi använder det kvantitativa materialet som utgångspunkt, för att sedan analysera det ur ett kvalitativt perspektiv för att få en djupare förståelse av problemet.
2.3 Orientering i företaget
Vår undersökning började med mejlkontakt med en av Eksjöhus anställda, som utifrån att vi beskrivit vår utbildning tilldelade oss en kontaktperson. Vi kom överens om att vi skulle få följa deras försörjningskedja på plats, och utifrån det tillsammans bestämma vilket område vi skulle fördjupa oss i.
På plats i Eksjö, där vi spenderade en vecka, fick vi följa de olika delarna i
hustillverkningsprocessen. Det började med att vi gick en rundtur i sågverket tillsammans med råvaruansvarig. Rundturen gav oss möjlighet att följa samtliga aktiviteter och processer i virkestillverkningen, och där fick vi även chansen att träffa och prata med de anställda på sågverket. Under rundturen fanns det också tillfälle att ställa frågor, om det fanns några oklarheter.
Dagen därpå besökte vi husfabriken, där Eksjöhus producerar småhus i trä som säljs till privatpersoner. Vi fick en rundtur av ansvarig för husfabriken, och även här träffade vi de anställda och ställde frågor. Upplägget såg liknande ut även i modulfabriken, där vi gick en rundtur i den nya moderniserade fabriken. Den sista avdelningen som vi fick besöka var transportverksamheten för småhusen.
Efter att vi fått en inblick i stora delar av försörjningskedjan så valde vi att inrikta oss på logistiken kring transportverksamheten. Detta eftersom vi såg ett problem med tomma returtransporter samt att vi kände att det var ett område som var intressant att fördjupa sig i. Utifrån val av ämnesområde blev vi tilldelade en handledare från Eksjöhus som är ansvarig för transportavdelningen. Vår handledare var väldigt engagerad, hjälpsam och mån om att vi fick tillgång till det material vi behövde under hela studiens gång.
I samtalen med vår handledare så framgick det att det inte fanns några beräkningar som låg till grund för besluten kring hämtning av material i samband med returtransporter. Det var därför ett önskemål från företaget att se över detta. Vi såg det som en utgångspunkt, och eftersom vi sett ett problem med tomma returtransporter så såg vi problemet ur ett större perspektiv. Vi kom överens med vår handledare att vi skulle fördjupa oss i detta, och när valet av ämne var bestämt så hade vi två dagar kvar i Eksjö och påbörjade då
Detta gjorde att vi kunde specificera forskningsfrågorna ytterligare och ställa ännu fler frågor för att få mer information om transportverksamheten. Vår handledare på Eksjöhus hjälpte oss också att ta fram relevanta siffror och kostnadsposter som krävdes för att räkna på
transportkostnaderna. I efterhand har vi behövt komplettera med ytterligare information och siffror kring transportverksamheten, och då har vår handledare varit tillgänglig via både mejl och telefon.
2.4 Litteraturgenomgång
Under vår vecka i Eksjö fick vi klarhet i området och de problem vi ville undersöka. När problemformuleringen är gjord, så menar Bryman och Bell (2013) att en litteraturgenomgång bör göras. I det första skedet så bör insamlingen av litteratur och material vara övergripande med fokus på studiens ämne.
Artikelsökningen var i början övergripande med fokus på breda forskningsområden, med sökord så som “outsourcing”, “empty running”, “logistic functions” och “environment”. Sökningarna gjordes utifrån dessa sökord, men i olika kombinationer för att få en överblick av ämnet. Några forskare var återkommande i sökningarna och deras artiklar var mest citerade, vilket gav en bred vetenskaplig grund.
Nästa steg i litteraturgenomgången var att fördjupa oss ytterligare och specificera sökorden. De sökorden som vi använde fann vi genom att orientera oss i relaterade artiklar utifrån de mest citerade artiklarna. Några av de sökord vi använde var “make or buy”, “backhauling” och “total cost analysis”. Genom att komplettera med dessa sökord blev
problemformuleringens ämne tydligare och mer avgränsat. Därför räckte det att börja med att läsa sammanfattningen för att avgöra om artikeln var relevant eller inte för vår studie. Detta till skillnad från i början av litteraturstudien, då vi noggrant läste den mest citerade
litteraturen.
Vårt tillvägagångssätt innebär att vi har gjort en systematisk litteraturgenomgång, en transparent process som har vetenskaplig grund (Bryman & Bell, 2013). Den grundliga litteraturgenomgången gör att risken för att forskarna fattar felaktiga slutsatser minimeras. Vi har läst många vetenskapliga artiklar, och för oss har det underlättat att sammanlänka
2.5 Studiens trovärdighet
Bryman och Bell (2013) föreslår fyra kriterier som kan användas för att bedöma
trovärdigheten i kvalitativa undersökningar, vilka är tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och bekräftelse. Tillförlitligheten i vår studie stärks genom att transportansvarig på Eksjöhus har fått möjlighet att läsa igenom det empiriska materialet och bekräfta att informationen stämmer. Vi anser att materialet är trovärdigt eftersom vi fick tillfälle att studera företaget under en veckas tid, och fick därför en tydlig och rättvis bild av den sociala verkligheten. Gällande överförbarheten för vår undersökning anses den vara god eftersom en utförlig förklaring har gjort. Materialet till vår studie har inte granskats av kollegor, vilket Bryman och Bell (2013) rekommenderar. Materialet betraktas som pålitlig då författarna är överens om uppfattningen av den studerade miljön samt att fältanteckningar finns att tillgå vid önskemål. Vi är medvetna om att det finns en risk för att personliga värderingar kan påverka de slutsatser som tas, och har därför haft detta i åtanke.
För att mäta trovärdigheten i kvantitativa studier menar Bryman och Bell (2013) att det finns två kriterier att utgå ifrån, vilka är reliabilitet och validitet. Reliabilitet är ett mått på den kvantitativa datans pålitlighet, och kan stärkas genom stabilitet i mätvärdena. Validitet är om de siffror som används är relevanta, för att svara på forskningsfrågorna och mäta det som är tänkt att mätas.
Några kostnadsposter som används för att göra beräkningar för transportkostnader är tagna från Trafikverket (2018), vilka är kostnader för service och reparationer, däck och
avståndsberoende värdeminskningar. Enligt Trafikverket (2018) är dessa kostnader oföränderliga till och med år 2040 och 2060. Detta kan anses stärka trovärdigheten i vårt material. Dock ställer vi oss frågande till vad detta antagande grundas på, och ifrågasätter om dessa poster verkligen är oföränderliga i så många år framöver. Tyvärr fanns inte uppgifter om dessa kostnader att tillgå från företaget, och därför har vi fått komplettera med
Trafikverkets (2018) siffror som är från år 2014. Vi anser att siffrorna är relevanta i dagsläget och har därför tagit med dem i vår beräkning.
2.6 Etiska överväganden
Under veckan i Eksjö var vi noga med att samtliga personer som var involverade
informerades om syftet med vårt besök, detta för att uppnå informationskravet (Bryman & Bell, 2013). De anställda på företaget har varit tillmötesgående och hjälpsamma, vilket har varit positivt för vår undersökning eftersom vi har fått mycket empiriskt material. Företaget planerade vår vistelse och vilka personer som vi haft kontakt med, något som vi är medvetna om kan ses som negativt. Det finns en risk för att företaget strategiskt har valt vilka delar som visats upp för att vi ska få en positiv bild. Dock är vår uppfattning att transportansvarig på företaget också var intresserad av att se förbättringsmöjligheter i området, och därför tror vi inte att verkligheten har förskönats.
2.7 Avgränsningar
Vi har valt att avgränsa oss till att endast undersöka outsourcing av material vid
returtransporter. Detta eftersom företaget har varit tydliga med att de är stolta över att ha kontroll över hela kedjan och ser därför inte ett intresse i att outsourca hela
transportverksamheten. De outsourcingteorier som senare presenteras, syftar alltså endast till eventuell outsourcing av materialtransporter, som i dagsläget sker i samband med företagets returtransporter.
Beräkningarna för transportkostnaderna som ligger till grund för våra rekommendationer är baserade endast på hämtning av isolering. Det finns även andra möjliga hemlast av material, vilka vi inte har utgått ifrån i beräkningarna. Slutsatserna som dras kan tillämpas på andra returtransporter, men med relevanta kostnadsuppgifter.
3. Teoretisk referensram
I detta avsnitt presenteras den teoretiska referensramen. Kapitlet inleds med att beskriva returtransporter, eftersom det är en av utmaningarna som Eksjöhus står inför. Därefter presenteras teorier om outsourcing, insourcing och digitala lösningar, eftersom det ligger till grund till företagets beslut om transporter. Totalkostnadsanalys presenteras och används som ett verktyg för att kunna jämföra nulägets transportkostnader med outsourcing som alternativ. Med hjälp av den totala relationskotnadsanalysen kan rekommendationer kring outsourcingbeslut göras. Slutligen skapas en analysmodell som binder samman de olika teorierna
3.1 Returtransporter
Till skillnad från persontransporter, där människor tenderar att återkomma till sin
utgångspunkt, så kräver godstransporter sällan en returtransport (McKinnon & Ge, 2006). Detta förklarar Arvidsson, Woxenius och Lammgård (2013) beror på en ojämn efterfrågan på transporter. Det leder till många tomma transporter, vilket innebär negativa effekter för både miljön och företagens ekonomi.
Enligt Arvidsson et al. (2013) så finns det stora krav från samhället på att minska antalet tomkörningar. Genom olika prisåtgärder så kan marknaden bidra till att företagens incitament till att fylla sina returlaster ökar. Ett exempel på detta är att transportköpare inte bör betala för returtransporten, eftersom det minskar transportörens incitament att fylla returlasten. Dock menar Arvidsson et al. (2013) att ekonomiska faktorer inte är det viktigaste för
transportörerna. Istället värdesätter många företag tid högre än kostnader. Något som ofta prioriteras är chaufförernas tid, som Arvidsson et al. (2013) förklarar beror på att företag vill använda chaufförernas tid mer effektivt. Detta genom att utföra ordinarie arbetsuppgifter, och inte spendera tid på en eventuell returlast.
McKinnon och Ge (2006) menar att även om det finns möjligheter att kraftigt minska antalet tomkörningar, så är det omöjligt att undvika det fullständigt. Det kommer alltid att finnas orsaker som gör att det förekommer. En av de största orsakerna till att det finns
tomkörningar, är på grund av rädslan för att det kan påverka de nästkommande planerade leveranserna negativt. Detta eftersom det finns risk för förseningar vid upphämtning av annat gods.
En annan faktor som ökar antalet tomma transporter är om transporterna är geografiskt utspridda (McKinnon & Ge, 2006). Det gör det svårare att hitta gods att fylla lasten med, eftersom det inte finns någon fast geografisk leveransstruktur. Däremot ökar viljan och möjligheten att försöka hitta en returlast när resan blir längre och kostnaden högre.
Begränsningar i chaufförernas kör-och vilotider påverkar flexibiliteten och möjligheter för att hantera returgods (McKinnon & Ge, 2006). En viktig del i arbetet för minskade
tomkörningar, är att utöka schemat så att fler timmar är planerade på hemvägen. Enligt Transportstyrelsen (u.å.) finns reglerna kring kör- och vilotider för att skapa trafiksäkerhet, fri företagsamhet, samt för att chaufförerna ska få en hållbar arbetsmiljö. Reglerna innefattar bestämmelser kring arbetstidens upplägg, och måste tas i beaktning vid transportplanering.
3.2 Outsourcing och insourcing
Outsourcing innebär att ett företag samarbetar med externa parter som sköter delar av företagets logistikfunktioner (Hartman et al. 2017). Outsourcing kan ske på olika nivåer beroende på hur många parter som är inblandade (Bajec & Zanne 2012). De vanligaste formerna är andrapartslogistik, tredjepartslogistik och fjärdepartslogistik, där de två sistnämnda kan erbjuda mer avancerade tjänster som skapar mer värde.
Vidare menar Hartman et al. (2017) att genom att outsourca delar av verksamheten kan företaget fokusera på sin kärnverksamhet och outsourca de delar som inte bidrar till ökad konkurrenskraft. Outsourcing kan också ses som ett strategiskt val som kan påverka ekonomiska faktorer, samt förbättra kvalitét och produktivitet.
Insourcing, som är motsatsen till outsourcing, innebär enligt Stentoft, Mikkelsen och Johnsen (2015) att ett företag själv ansvarar för företagets funktioner. Motiven till varför företag väljer att insourca olika funktioner kan bero på att de vill använda företagets fulla kapacitet, att ta kontroll över funktionen och dess kostnader samt att företaget besitter den bästa kunskapen om sin verksamhet.
Razzaque och Sheng (1998) nämner fördelar med att outsourca några av funktionerna i verksamheten. En av fördelarna är att det kan sänka kostnader gällande exempelvis utrustning och arbetskraft, som antingen kan minskas eller frigöras. Outsourcing kan även bidra till att företag är mer anpassningsbara för svängningar i utbud och efterfrågan. När ett företag outsourcar en funktion så är det endast avtal att ta hänsyn till istället för exempelvis fasta kostnader såsom arbetskraft och tillgångar. Hartman et al. (2017) påstår att beslut om outsourcing inte är något som är oföränderligt. Razzaque och Sheng (1998) diskuterar också detta och säger att outsourcing kan användas vid behov när företagets egna resurser inte räcker till.
Rabinovich, Windle, Dresner och Corsi (1999) betonar fördelarna med tredjepartsleverantör, både ur ett ekonomiskt- och hållbart perspektiv. Detta eftersom tredjepartsleverantören har möjlighet att samlasta flera kunders gods, för att öka fyllnadsgraden, vilket ger både skalfördelar och är bra för miljön.
Till skillnad från när aktiviteten sker i egen regi genom insourcing, så menar Razzaque och Sheng (1998) att kraven på leveransens tidsprecision kan vara högre vid outsourcing. Detta gör att lagerhållningen kan minskas och lageromsättningshastigheten öka, vilket minskar företagets kostnader.
Den främsta nackdelen med outsourcing är förlorad kontroll (Razzaque & Sheng, 1998; Bloem & Bean, 2015) Även Hartman et al. (2017) beskriver att det finns nackdelar med outsourcing, bland annat att det uppstår risker kopplat till förseningar, störningar och
kapacitet. Det kan också innebär problem mellan parterna som uppstår på grund av kulturella skillnader eller olika uppfattningar om funktionen. Bloem och Bean (2015) menar att
ytterligare en nackdel är att outsourcing ofta innebär höga uppstartskostnader. Detta eftersom det kräver mycket arbete med att hitta och lära upp en lämplig leverantör, samt att skapa en god relation till den externa aktören.
Bloem och Bean (2015) utgår från begreppet “make or buy”. Det är ett koncept som
behandlar frågan om outsourcing eller insourcing, att företag antingen köper tjänsten från en extern aktör alternativt att företaget själv utför tjänsten. Enligt Bloem och Bean (2015) så är några vanliga anledningar till att företag väljer att köpa tjänsten att det inte tillhör
kärnverksamheten, att det saknas tillräckliga IT-resurser eller att det finns möjliga kostnadsbesparingar på kort sikt.
Det kan vara svårt för företag att veta om de ska välja att outsourca en viss funktion, eller om de ska insourca funktionen. Då kan företag ta hjälp av någon av de metoder som Bloem och Bean (2015) presenterar. En av metoderna som beskrivs är beslutsträdet, ett tillvägagångssätt som analyserar möjliga utfall utifrån antingen outsourcing eller insourcing. Företaget kan då få en klarare bild av hur de olika beslutsalternativen kan komma att påverka utfallet. Metoden synliggör också eventuella risker som kan uppstå, vilket underlättar beslutet och minimerar sannolikheten att risken uppstår. När ett företag utformar sitt beslutsträd är det viktigt att utgå ifrån företagets strategiska mål och önskad position på marknaden.
En annan metod, som har utvecklats av Platts, Probert och Canez (2002), förenar tekniska aspekter, ekonomiska aspekter och företagets strategiska aspekter. Platts et al. (2002) presenterar tre faser som företaget kan använda sig av för att ta belsutet kring outsourcing eller insourcing. Det första steget i denna trefasmetod innebär en förberedelse och uppstart av projektet. Nästa steg är insamling av material, som är en stor del av trestegsprocessen. I detta steg jämförs de olika alternativen och viktiga beståndsdelar klarläggs. I det sista steget analyseras materialet och då visas det slutgiltliga resultatet.
Även Wehner (2018) anser att företag inom vägtransportsbranschen bör arbeta för en mer hållbar transportsektor, eftersom vägtransporter står för majoriteten av växthusgasutsläppen. Wehner (2018) menar att för att minska utsläppen till en rimlig nivå så kommer det krävas mer än teknisk utveckling. Det kommer också krävas en omställning i aktörernas
förhållningssätt och systemets struktur. Ett sätt att arbeta för att minska utsläppen är att öka fyllnadsgraden och eliminera tomkörning (Wehner, 2018).
3.3 Digitala lösningar
McKinnon och Ge (2006) nämner några anledningar till att antalet tomma returtransporter minskar. En av dessa är att allt fler företag har valt att outsourca sina transporter till en extern part, som då kan samordna flera kunder och därför minska sina tomma körningar. Ytterligare en anledning till minskade tomma returtransporter är att det ständigt utvecklas moderna och digitaliserade lösningar som underlättar möjligheten att matcha ihop företagen med varandra. På så sätt kan företagen hjälpas åt för att fylla transporterna i båda riktningarna. Länge har telefonkontakt varit den mest använda lösningen för samordning av transporter, men utvecklingen mot webbaserade lösningar ökar chanserna för matchning (McKinnon & Ge, 2006).
Även Li och Yu (2017) analyserar detta ämne, och menar att applikationer är det framtida hjälpmedlet för att enkelt matcha en tom transport med lämpligt gods. Applikationer ökar samarbetsmöjligheter och kan knyta samman godsägare med transportör. Författarna hävdar att antalet tomkörningar minskar genom användningen av applikationer, vilket bidrar till minskade utsläpp genom bättre kapacitetsutnyttjande. Li och Yu (2017) poängterar dock att det är viktigt att även ta hänsyn till fler faktorer, såsom extra tidskostnader som kan
uppkomma vid sökandet efter lämpligt gods samt upphämtning av gods. Det kräver också att samtliga aktörer delar med sig av informationsdata, för att möjliggöra matchningen.
3.4 Totalkostnadsanalys
När företag ska ta beslutet kring in- eller outsourcing så kan det, enligt Ellram (1994), vara fördelaktigt att göra en totalkostnadsanalys. Det är ett sätt att synliggöra alla totala kostnader för produktens eller tjänstens livslängd. Ellram (1994) beskriver att det är viktigt att inte bara räkna med inköpskostnaderna utan att vid beräkning även räkna på både direkta och indirekta kostnader. Eftersom varje beslut gällande in- eller outsourcing är unikt, så finns det inte heller en given standardmall att använda sig av. Ellram (1994) menar att det finns modeller att utgå ifrån, men att företag ändå anpassar den utifrån deras situation.
Maltz och Ellram (1997) har sedan utvecklat den traditionella totalkostnadsanalysen. De menar att metoden är en bra utgångspunkt, men att det finns en del andra aspekter som också bör finnas med i beräkningen. Detta eftersom logistik ofta handlar om tjänster där människor är en del av serviceprocessen, medan varor är materiella komponenter (Maltz & Ellram, 1997).
Maltz och Ellram (1997) såg ett problem med att använda den traditionella
totalkostnadsanalysen vid beslut kring logistiktjänster, eftersom den inte tar hänsyn till annat än ekonomiska faktorer. Därför utvecklade Maltz och Ellram (1997) en total
relationskostnadsanalys, som inkluderar faktorer som inte är ekonomiskt kvantifierbara. En av dessa faktorer är enligt Maltz och Ellram (1997) kundnöjdhet. De menar att inom logistik är kundrelationer väldigt viktiga. Kunderna efterfrågar ofta transparens, rätt information och nöjdhet med upplevelsen av tjänsten. Maltz och Ellram (1997) säger också att vid outsourcing är det den tredje parten som ansvarar för direktkontakten med kunden. Det är därför viktigt att den tredje parten också förstår vikten av kundnöjdhet.
Maltz och Ellram (1997) menar att det är betydelsefullt att även ta hänsyn till de ökade antalet relationer som uppstår vid outsourcing, när företaget ska ta sitt make or buy-beslut. Även kvalitét kan vara svårt att mäta eftersom kvaliteten på tjänsten ofta påverkas av
människans roll. Maltz och Ellram (1997) föreslår därför att företag bör räkna med potentiella risker kopplade till tjänstens kvalitét, och uppskatta kostnader för återhämtning av risken. Pettersson och Segerstedt (2013) beskriver en modell som företag kan använda när de överväger att göra en förändring. Modellen jämför olika situationer, och gör en noggrann analys över de totala kostnaderna. Om företag följer de fem stegen som Pettersson och Segerstedt (2013) presenterar i sin modell så tydliggörs vilket av alternativen som är att föredra.
Det första steget i Pettersson och Segerstedt (2013) modell är beskriva och analysera hur nulägets situation ser ut. Det andra steget är att beräkna samtliga kostnadsposter som är relevanta, men precis som Maltz och Ellram (1997) nämnt så menar även Pettersson och Segerstedt (2013) att det är viktigt att ta med även service och kundnöjdhet i beräkningen.
Nästa steg i Pettersson och Segerstedt (2013) modell, är att utforma och beskriva den
alternativa situationen, som sedan i steg fyra ska mätas i ekonomiska termer. Det sista steget är att jämföra de olika alternativen och bestämma vilket alternativ som är det bästa för företaget.
3.5 Teoretisk analysmodell
För att göra det tydligare hur de olika teorierna hänger ihop och hur de ska användas för att svara på studiens syfte, så har en analysmodell gjorts. Denna modell används som
utgångspunkt i uppsatsens senare analyserande del.
Figur 3.5.1 Analysmodell
Förklaring av figur 3.5.1
Utgångspunkten i analysmodellen är hur nuläget på Eksjöhus ser ut. Det förekommer tomma returtransporter, vilket varken är bra för miljön eller företagets ekonomi. För att kunna rekommendera lösningar för framtiden utvärderas för- och nackdelar med insourcing respektive outsourcing. Med hjälp av en totalkostnadsanalys, som inkluderar både ekonomiska men även andra aspekter, kan sedan ett make or buy beslut tas.
4. Empiriskt material
I detta avsnitt presenteras först företaget kortfattat, och sedan beskrivs företagets
transportverksamhet mer djupgående. En stor del av det empiriska materialet är siffror som krävs för att beräkna företagets transportkostnader. Dessa kostnader redovisas i tabellform för att göra det tydligt för läsaren.
4.1 LindholmsGruppen
LindholmsGruppen är en familjeägd bolagsgrupp i fjärde generationen som etablerades år 1944. Koncernen har ansvar för i stort sett hela försörjningskedjan vilket de är ensamma på marknaden om, och något som de är väldigt stolta över (R.Wallerman, personlig
kommunikation, 2 april, 2019). LindholmsGruppen består av fyra olika verksamheter, Eksjö Industri AB, Eksjöhus Bostad AB, Eksjöhus Modulbygg och Eksjöhus AB. Sammanlagt så har företagen cirka 240 anställda och är därför en stor del av näringslivet i Eksjö.
Eksjö Industri AB är ett sågverk som tillverkar och säljer virke. De äger skog själva, men till största del så köper de in trä från andra aktörer. Deras största kunder är Eksjöhus båda husfabriker, men de säljer också virke till andra kunder. Eksjöhus Bostad AB planlägger bostadsområden i hela Sverige, och samarbetar därför mycket med kommuner runt om i landet.
Eksjöhus AB producerar småhus i trä som sedan ska säljas till privatpersoner. Kunden har stora möjligheter att göra anpassningar och tillval i denna typ av hustillverkning. Varje år tillverkas ungefär 450 hus, varav 50 exporteras till framförallt Tyskland och Norge. Eksjöhus AB har en egen transportverksamhet, som till största del sköter leveranser av småhus inom Sverige. För hus som exporteras utförs transporterna av en extern aktör.
Eksjöhus Modulbygg är en nystartad verksamhet som är en moderniserad fabrik där färdigställandegraden är hög då 80 procent av produkten är färdig när den levereras, och bostäderna är utformade som moduler. Husen är standardiserade och kunden har inte
möjlighet till egna tillval. Modulerna levereras i dagsläget av en extern transportör. Det är ett beslut som transportansvarig tagit eftersom det hade krävt lastbilar utformade för modulhus, och att utforma dessa anses inte vara företagets expertisområde.
4.2 Transportverksamheten
Transportavdelningen tillhör Eksjöhus AB, vilka äger åtta egna lastbilar som är utformade efter deras verksamhet. Företaget ser ett stort värde i att de har sina egna chaufförer och lastbilar, eftersom chaufförerna har mycket kunskap om produkterna och de kan enligt transportansvarig agera arbetsledare på byggplats. Varje vecka levererar Eksjöhus cirka 11 småhus. Eftersom husen levereras till olika kunder runt om i Sverige så finns det en stor geografisk spridning av leveranserna, och varje vecka ser därför olika ut. De egna lastbilarna står för cirka 70 procent av deras transporter i Sverige som rör småhus, virke och andra material som krävs i produktionen. De resterande 30 procenten av hustransporterna outsourcas i första hand till deras externa samarbetspartners.
Bild 4.2.1 Eksjöhus lastbil (Eksjöhus, u.å.)
Att tillverka ett hus är en lång process och det kräver mycket planering. Ungefär sex månader innan husleveransen beräknas, så läggs en lastplan för förstaleveranserna. Det innebär att husleveransen delas upp i flera leveranser, beroende på storlek, eftersom allt byggmaterial inte kan lagras på byggplats. Transportplaneringen grundas på många olika faktorer, och anpassas efter byggprocessen. Tre veckor innan förstaleveransen ska ske, så planeras det vilka andra- och tredjeleveranser som kan samlastas till närliggande områden.
Eftersom det är en stor geografisk spridning på husleveranserna så ser leveranserna olika ut. Är det en leverans planerad som ligger i närheten av Eksjö kan lastning, transport till kund, lossning och returtransport ske på samma dag. Att lasta ett hus tar cirka en timme och att lossa ett hus tar cirka tre timmar. Är det en längre transport körs leveransen kvällen innan huset ska lossas, för att sedan lossas på morgonen därpå.
För att öka fyllnadsgraden i returtransporterna så försöker transportansvarig när det är möjligt, kombinera transporten med materialhämtning som ska levereras till
husproduktionen. Eksjöhus har flera olika materialleverantörer runt om i landet och om husleveransen sker i närheten av leverantörens lager så fylls returlasten med detta. Det är inte alltid det finns lämpligt material att hämta och därför samarbetar Eksjöhus med externa aktörer inom transportnäringen.
Samarbetet innebär ett utbyte av tjänster där Eksjöhus kan hämta varor åt sina
samarbetspartners, och på samma sätt kan Eksjöhus få hjälp med sin materialhämtning. Eftersom aktörerna i utbytet tillhör samma bransch, så är det möjligt för företagen att transportera varandras material. Lastbilarna som Eksjöhus har utformat har möjlighet att öppna upp den ena långsidan samt tak, vilket gör att det inte finns några större begränsningar för materialhämtning. Samarbetet med de andra parterna sker genom telefonsamtal till transportansvarig på de andra företagen. Även om företaget arbetar för att minska
tomkörningar, så förekommer det ändå. I Eksjöhus hållbarhetsrapport (2017) förklaras det att de arbetar för att minska tomkörningar genom att hämta material på vägen hem.
En vanligt förekommande returtransport med hemlast är att hämta isolering hos företaget Paroc i Hällekis, isoleringen krävs till produktionen i husfabriken. Det finns behov av att hämta isolering ungefär fyra gånger i veckan, och i dagsläget har Eksjöhus möjlighet att hämta cirka två av dessa själv. Om de hämtar isoleringen själva, så får de en ersättning på 4017 kronor från Paroc. Om de inte har möjlighet att själva hämta isoleringen, så
Avståndet mellan Hällekis, där isoleringen hämtas, och Eksjö är 192 kilometer. Transportansvarig på Eksjöhus försöker konsolidera en husleverans och hämtning av isolering när det är möjligt, för att minska antalet tomma returtransporter. Varje lastbil är utrustad med en Ipad som gör att transportansvarig kan ha kontakt med, och följa, chaufförerna. Beroende på hur de ligger till tidsmässigt så avgör transportansvarig om chauffören ska hämta hem isolering eller annat material på vägen tillbaka.
Bild 4.2.2 Karta Hällekis - Eksjöhus (Google Maps, 2019)
4.3 Transportkostnader
För att avgöra om Eksjöhus bör insourca eller outsourca materialhämtning, utgår denna studie från beräkningar baserade på en materialhämtning. Beräkningarna görs på materialhämtning av isolering hos Paroc i Hällekis. Detta då Eksjöhus kunde redovisa exakta siffror för
outsourcingalternativet. I detta fall gäller det outsourcing till en andra part, eftersom det är Paroc som står för transporten. De övriga materialtransporterna sker, om Eksjöhus inte själva hämtar det, av en tredje part.
I detta avsnitt presenterar samtliga siffror och kostnader som krävs för att räkna ut
transportkostnaderna för att hämta isolering för Eksjöhus. Siffrorna är hämtade från Eksjöhus samt Trafikverket (2018). Denna beräkning grundar sig på sträckan mellan Paroc i Hällekis och Eksjöhus i Eksjö. I tabellerna visas siffror och beräkningar och efter varje tabell förklaras detta mer utförligt.
Tabell 4.3.1 Avståndsberoende transportkostnader Lastvikt Kostnadsposter Tom last 24 ton Isolering 28 ton Drivmedel 4,692 kr/km 4,9266 kr/km
Service och reparationer* 1,21 kr/km 1,1925 kr/km
Däck* 0,61 kr/km 0,6825 kr/km
Avståndsberoende värdeminskning* 1,98 kr/km 1,9125 kr/km
Summa avståndsberoende kostnader 8,492 kr/km 8,7141 kr/km * Siffror tagna från Trafikverket (2018).
Förklaring av tabell 4.3.1
De poster som presenteras i denna tabell är avståndsberoende kostnader, vilket innebär att det är kostnader som baseras på distansen lastbilen kör. Alla kostnader utgår ifrån kilometerpris och krävs i senare beräkningar för totalkostnad.
I tabellen framgår det att en tom lastbil väger 24 ton, och om lastbilen är fullastad med isolering så väger den 28 ton. Drivmedelskostnader och kostnader för förarlön är siffror framtagna av Eksjöhus, medan resterande kostnadsposter är uträknade ifrån siffror tagna från Trafikverket (2018). Den första posten är drivmedelskostnader, där kostnaderna skiljer sig åt i de olika alternativen. Det beror på att en lastbil som är lastad med isolering väger mer och därför ökar också drivmedelskostnaderna.
Summan för de avståndsberoende kostnaderna visar att det är något dyrare att transportera isolering jämfört med en tom last. Denna summa används senare som en del i uträkningarna för de totala transportkostnaderna mellan Hällekis och Eksjö.
Tabell 4.3.2 Övriga uppgifter Lastvikt Övriga uppgifter Tom last 24 ton Isolering 28 ton Lossning och lastning - 3 h 30 min
Avstånd mellan Hällekis och Eksjö 192 km 192 km
Körhastighet/timme 70 km/h 70 km/h
Körtid 2 h 45 min 2 h 45 min
Förarlön 250 kr/h 250 kr/h
Förklaring av tabell 4.3.2
I denna tabell presenteras övriga uppgifter som är viktiga för beräkningen av körkostnaden. Enligt uppgifter från Eksjöhus så tar lossning och lastning av isolering totalt 3 timmar och 30 minuter. Även information om lastbilarnas snitthastighet per timme är hämtat från Eksjöhus. Avståndet mellan Hällekis och Eksjö är framtaget från Google maps (2019) och utifrån detta har körtiden räknats ut. Förarlönen är grundersättningen som chaufförerna tjänar i
genomsnitt, traktamente och övertidsersättning är inte medräknat. Den enda skillnaden för de olika alternativen är att isoleringsalternativet kräver tid för lossning och lastning.
Tabell 4.3.3 Beräkning av totalkostnad Lastvikt Kostnader Tom last 24 ton Isolering 28 ton Uträkning förarlön 192 km / 70 km/h = 2h 45 min
2 h 45 min x 250 kr/h = 687,5 kr
3 h 30 min + 2 h 45 min= 6h 15 min 6,25 h x 250 kr/h = 1562,5 kr
Uträkning kilometer- kostnad 8,492 kr/km x 192 km = 1630,5 kr 8,7141 x 192 = 1673 kr
Total kostnad 687,5 + 1630 = 2318 kr 1562,5 + 1673 = 3236 kr
Mellanskillnad 4017 - 2318 = 1696 kr 4017 - 3236 = 781 kr
Förklaring av tabell 4.3.3
I denna tabell görs beräkningar som ligger till grund till förslag gällande outsourcing eller insourcing av returtransporter. I tabell 4.3.2 framgår det att förarlönen är 250 kronor i timmen, hur långt lastbilen färdas på en timme och hur långt det är mellan Paroc i Hällekis och Eksjöhus, utifrån denna information så kan vi räkna ut att förarkostnaden för denna sträcka är 687,5 kr. Vid hämtning av isolering tillkommer arbetstid på 3 timmar och 30 minuter, vilket gör att förarkostnaden istället blir 1562,5 kronor.
I nästa steg har vi använt siffror från tabell 4.3.1, som är avståndsberoende kostnader, och dessa har vi multiplicerat med de antal kilometer som är mellan Paroc i Hällekis och
Eksjöhus. Slutligen har vi tagit fram totalkostnaden genom att addera de två summorna, och då får vi fram vad det kostar för Eksjöhus att hämta isolering och köra från Hällekis till Eksjö. Denna summa kan sedan jämföras med den ersättningspeng från Paroc på 4017 kronor, och denna mellanskillnad visas i den sista posten.
I uträkningen är endast avståndsberoende kostnader och tidsberoende kostnader medräknade. Detta på grund av att övriga kostnader som är kopplade till fordonet inte anses relevanta då det är kostnader som kommer existera oavsett outsourcing av isolering eller inte.
4.3.4 Resultat av beräkningar
Att hämta isolering i Hällekis, med lastning och lossning inräknat, samt att transportera den till Eksjö kostar som tidigare nämnt 3236 kronor. Det innebär att det återstår 781 kronor, i jämförelse med ersättningen från Paroc. Vi utgår från att lastbilen kör i 70 kilometer i timmen och att chaufförens lönekostnad är 250 kronor i timmen. Slutsatsen blir att lastbilen kan köra i cirka 55 minuter för att inte överstiga 4017 kronor. Om kostnaden för omvägen överstiger 781 kronor, innebär det att det kostar mer för Eksjöhus att hämta isoleringen själv.
Det är dock inte tillräckligt att endast göra denna jämförelse, utan det är också viktigt att ha i åtanke att kilometerkostnaden och kostnader för förarlön existerar även om de inte hämtar isolering. Returtransporten utförs oavsett om de hämtar material eller inte och därför måste denna kostnad tas med i beräkningen. Med tom last kostar motsvarande sträcka som mellan Hällekis och Eksjö 2318 kronor. Det krävs att företaget tar hänsyn till detta och då har de istället 3099 kronor att röra sig med, vilket motsvarar cirka 3 timmar och 40 minuters körning.
Ytterligare något som måste vägas in i beräkningarna är även eventuell övertidskostnad, traktamente samt anpassning efter reglerna för kör- och vilotider. Detta är situationsspecifikt och kräver en särskild beräkning utifrån situationens förhållande och det är därför inget vi kan ta med i beräkningen.
5. Analys
I detta avsnitt analyseras de tidigare presenterade teorierna, för att undersöka om Eksjöhus bör outsourca sin materialhämtning eller om de bör fortsätta arbeta på samma sätt som i dagsläget. Analysen sker med utgångspunkt i analysmodellen, där totalkostnadsanalys och total relationskostnadsanalys används som verktyg för att utvärdera vilka aspekter som ska tas med i make or buy beslutet. Vi använder oss utav beslutsträdet och trefasmetoden för att underlätta analysen.
5.1 Totalkostnadsanalys
Det första steget i analysen är en traditionell totalkostnadsanalys, som endast utgår ifrån kostnader kopplade till materialhämtning av isolering hos Paroc. Dessa resultat gäller enbart för just denna materialleverans. Med rätt kostnadsinformation kan detta även appliceras på övriga materialleverantörer, i frågan om outsourcing till en tredje part. Senare utvecklas analysen till en total relationskostnadsanalys, som hanterar även andra faktorer i beslutet kring make or buy. I denna analys inkluderas aspekter för både andra- och tredjepartslogistik. I den traditionella totalkostnadsanalysen så utvärderas alla de faktorer som är ekonomiskt kvantifierbara. Som tidigare nämnt finns det ingen tydlig mall som avgör vilka kostnader som ska tas med i beräkningen, det är väldigt företags- och situationsspecifikt. De kostnadsposter som anses relevanta för Eksjöhus beslut om eventuell outsourcing är de som presenteras i tabellerna i empiriavsnittet.
Slutsatsen av de uträkningar som gjorts är att Eksjöhus kan köra en omväg som kostar 3099 kronor för att hämta isolering i Hällekis. Detta för att det ska gå jämt upp med alternativet att Paroc levererar materialet. Denna summa motsvarar cirka 3 timmar och 40 minuters körtid. Dock är inte traktamente, övertid eller kör-och vilotider med i beräkningen, men det är något som företaget måste ta hänsyn till i varje unik situation. Detta kommer att påverka körtiden och minskar därför också omvägen som är lönsam att köra för att hämta isolering.
Utifrån denna information borde outsourcing av materialhämtning i samband med
returtransport vara det bästa alternativet. Det baseras på att det inte finns så mycket kvar att röra sig med när alla kostnader är inräknade, för att vara ekonomiskt lönsamt. Däremot innebär outsourcing av denna transport att företaget kör med en tom returtransport från
5.2 Total relationskostnadsanalys
Genom att ta med andra aspekter i beräkningen, en så kallad total relationskostnadsanalys, är det inte längre ett självklart val att outsourcing är det bästa alternativet. Vi har tagit hjälp av Bloem och Beans (2015) beslutsträd och även metoden som är utvecklad av Platts et al. (2002) för att genomföra denna analys. Genom att kombinera dessa två metoder har vi kunnat jämföra de olika alternativen och därigenom kunnat ta ett beslut.
De tre faser som Platts et al. (2002) rekommenderar att företag använder sig utav vid ett make or buy beslut har vi tagit hjälp av, och framförallt fas två som innebär insamling av material. Även den tredje fasen, där resultaten analyseras, har vi använt oss utav. För att komplettera denna analys har vi utgått ifrån metoden av Bloem och Bean (2015) för att analysera samtliga för- och nackdelar, samt möjliga utfall, med både outsourcing och insourcing av denna funktion. Vi har även tagit hänsyn till och analyserat de risker som kan uppstå, och dessutom ligger företagets önskade position på marknaden till grund för beslutet. I kommande avsnitt analyseras outsourcing och insourcing, för samtliga materialleverantörer, utifrån dessa modeller och utifrån en total relationskostnadsanalys.
5.3 Total relationskostnadsanalys för outsourcing
De fördelar som Eksjöhus kan få av att outsourca sin materialhämtning är att
transportavdelningen kan fokusera på sin kärnverksamhet, som är att leverera hus. Att Eksjöhus själva ska utföra transporten är tidskrävande och kostsamt. Vid outsourcing frigörs arbetskraft som sedan kan användas för arbetsuppgifter som bidrar till högre kundnöjdhet och bättre service för slutkunden. Eftersom mängden isolering som behövs i produktionen
varierar från vecka till vecka så är det lättare att möta dessa svängningar i efterfrågan genom att outsourca till en extern part.
Som visades i den traditionella totalkostnadsanalysen kostar outsourcing av isolering 4017 kronor för Eksjöhus. Beräkningarna visar att Eksjöhus inte har så mycket kvar att röra sig med om de själva ska utföra transporten. Eftersom husleveranserna har stor geografisk spridning så är risken stor att transporten från husleverans till Hällekis kostar mer än det är lönsamt. Detta på grund av att både kilometerkostnad och tidskostnad måste tas med i beräkningen, vilket gör att omvägen inte kan vara speciellt omfattande. Ur ett ekonomiskt perspektiv kommer outsourcing i de flesta fall vara de mest lönsamma för Eksjöhus.
Sett ur ett miljöperspektiv så är fördelen med outsourcing till en tredje part att det möjliggör samlastning av gods från flera olika aktörer, eftersom en ökad fyllnadsgrad är bättre för miljön. I exemplet med Paroc innebär dock inte outsourcingalternativet involvering av en tredje part, relationen är endast mellan Eksjöhus och Paroc. Däremot ger det ändå möjlighet för samlastning, då Paroc kan samlasta sina isoleringsleveranser till flera kunder. För de övriga materialtransporterna kommer outsourcing innebära en tredje aktör som kan samordna flera leveranser till olika kunder. Outsourcing av materialtransporter innebär att Eksjöhus egna lastbilar kommer att köra med tom last på vägen hem från en husleverans. Det gör att de miljöfördelar som outsourcing bidrar till inte längre ses som lika fördelaktiga.
Andra nackdelar för Eksjöhus om de väljer att outsourca materialhämtningen är förlorad kontroll, och olika risker kopplade till störningar och relationer. Om Eksjöhus väljer att outsourca materialleveranser innebär det att de förlorar kontrollen över dessa leveranser. Isolering är en viktig del i hustillverkningsprocessen, och det krävs att det alltid finns i lager. Det ställer därför krav på relationen mellan Eksjöhus och Paroc i detta fall. Grundläggande är därför att det finns en förståelse mellan parterna om varandras verksamheter, samt att
relationen bygger på tillit.
I beslutet kring make or buy är det viktigt att inte bara ta hänsyn till endast de ekonomiska faktorerna, utan även väga in de icke kvantifierbara aspekterna. Vid outsourcing bör företaget utvärdera de ekonomiska faktorerna men även service, kundnöjdhet, risker och miljö. Det kommer också att krävas både tid och engagemang från en anställd på Eksjöhus, för att hantera relationen till den externa parten.
5.4 Total relationskostnadsanalys för insourcing
Det andra alternativet är att Eksjöhus fortsätter sin transportverksamhet som i dagsläget. Det innebär att de levererar hus till kunder och på returvägen hämtar isolering när tillfälle finns. Ett beslut som tas utifrån varje enskild situation, och i dagsläget blir det cirka två
isoleringstransporter i veckan.
Fördelarna med att använda detta tillvägagångssätt är att Eksjöhus behåller kontrollen över i stort sett hela sin flödeskedja, något som de är mycket stolta över och som de ser som en konkurrensfördel. Att behålla kontrollen innebär att de risker som annars kan uppstå i en outsourcingsituation elimineras. Risker såsom förseningar och andra störningar kan förebyggas genom att företaget har kontroll över större delen av flödeskedjan.
När det gäller frågan om outsourcing av isolering så ökar inte antalet relationer, eftersom det är Paroc som står för leveransen om Eksjöhus väljer att outsourca detta. I övriga
materialtransporter innebär dock outsourcing att antalet relationer ökar, eftersom en tredje part i så fall blir inblandad. Ökat antal relationer kan innebära fler risker. Om Eksjöhus insourcar materialhämtningen så minskar antalet relationer och därmed även riskerna. Att företaget själv kontrollerar transporten innebär också att det är Eksjöhus egna chaufförer som möter leverantören och kontrollerar att servicen är i enlighet med Eksjöhus värderingar. Andra fördelar med att hämta isolering själv är att antalet tomkörningar minskar, i jämförelse med att outsourca transporterna till en extern part, vilket är positivt ur ett miljöperspektiv. Det är därför bättre att Eksjöhus hämtar isolering, och på så sätt fyller transporten, eftersom lastbilen annars hade kört tom tillbaka till Eksjö.
I dagsläget tas besluten om materialhämtning utifrån varje enskild situation, och det finns inget underlag för detta. I denna undersökning arbetas det fram material som kan användas som beslutsunderlag i framtiden, i frågan kring make or buy. Utgångspunkten är siffror och kostnader hämtade från Eksjöhus, och beräkningar har gjorts utifrån detta. Resultaten visar att sett ur ett ekonomiskt perspektiv så får omvägen som krävs för att hämta isolering inte
Något som gör detta alternativ problematiskt är att husleveranserna har stor geografisk spridning över landet. Det är därför ovisst var i landet lastbilarna kommer att befinna sig, vilket gör det omöjligt att bestämma en fast returtransport att utgå ifrån. Det innebär att beslut kring lämplig returtransport behöver tas utifrån geografisk position. Tack vare det
ekonomiska underlaget så blir det lättare att besluta kring vilken lastbil som bör hämta materialet i samband med returtransporten, dock är den geografiska spridningen något som försvårar situationen.
En nackdel med att använda sig av insourcing av materialhämtningen är att det tar upp mycket tid från chaufförernas arbetsdag. Lossning och lastning för isolering tar 3 timmar och 30 minuter och då är inte körtiden inräknad varken för omvägen eller vägen från Hällekis till Eksjö. Med tanke på att det tar tre timmar att lossa en husleverans, återstår det inte särskilt många timmar kvar av arbetsdagen.
5.5 Make or buy
Analysen av en total relationskostnadsanalys visar att det finns flera olika faktorer att ta hänsyn till vid beslut kring eventuell outsourcing. Det är inte endast de ekonomiska
faktorerna som avgör beslutet. Som tidigare nämnt finns det ingen färdig mall att utgå ifrån vid totalkostnadsanalyser, varje situation är unik. I detta fall har vi, med hjälp av de teorier som presenterats i arbetet, kommit fram till att de faktorer som Eksjöhus behöver ta hänsyn till är ekonomiska faktorer, kundnöjdhet, service, risker, tid och miljö.
Utifrån ett ekonomiskt perspektiv tror vi att det i de flesta fall kommer vara mest lönsamt att outsourca alla transporter av isolering till Paroc. Det grundas i att kostnaden som Eksjöhus har att röra sig med, 3099 kronor, är lätt att överskrida. 3099 kronor låter vid första anblick som en del pengar, men det är viktigt att ha i åtanke att även eventuell övertid och
traktamente, samt kör- och vilotider behöver tas med i beräkningen.
Genom att ta hänsyn till kundnöjdhet, service, risker och tid så är vår samlade bedömning trots allt att outsourcing är ett bättre alternativ. Eftersom eventuell outsourcing endast berör materialhämtning som inte är en del av transportavdelningens kärnverksamhet anser vi att riskerna för att kundnöjdhet och service skulle påverkas negativt av detta är tämligen små.
Där kan de bidra med sin kunskap och agera arbetsledare på byggplats, vilket kan påverka slutkundens upplevelse av tjänsten positivt. Gällande de möjliga riskerna som kan uppstå vid ökat antal relationer, så tror vi att Eksjöhus kan hantera detta. Det baserar vi på att företaget redan har erfarenhet av att hantera outsourcing av en funktion, då modulbyggets transporter levereras av en tredje part. De har också fungerande samarbete med andra aktörer i
branschen, vilket visar på förmåga att hantera andra relationer.
Nackdelen vi ser med att Eksjöhus väljer att outsourca materialhämtning av isolering är att antalet tomma returtransporter ökar, eftersom returtransporten från en husleverans sker ändå. Det är negativt ur ett miljöperspektiv, och därför är vårt förslag att lösa detta problem genom att använda sig av digitala transportlösningar.
Om Eksjöhus köper in en digital tjänst så kan de minimera sina tomma returtransporter. Genom att den digitala tjänsten hittar lämplig last som passar in på den planerade rutten tillbaka till Eksjö. Möjligheterna för Eksjöhus att hitta lämplig last är goda, då lastbilarna har stor kapacitet. En sådan lösning är bra både ur ett ekonomiskt och ett miljömässigt
perspektiv, eftersom transportköparen betalar för transporten av godset samtidigt som lastkapaciteten utnyttjas. Ytterligare en fördel är att Eksjöhus redan har installerat Ipads i samtliga lastbilar, vilket gör att den enda kostnaden som kvarstår är kostnaden för tjänsten. Företaget måste vara beredd på att det kommer att tillkomma tidskostnader vid upphämtning och avlämning av gods, samt att det kommer att kräva mer ruttplanering för transportansvarig på Eksjöhus. För att systemet ska fungera krävs det också att Eksjöhus delar med sig av sin informationsdata, för att matchning ska kunna göras. Eksjöhus strävar efter att arbeta hållbart, detta kan göras genom att använda sig av digitala lösningar för att eliminera tomma
6. Slutsats
I uppsatsens sista avsnitt presenteras de slutsatser som åstadkommits av analysen, vi kommer även med förslag till Eksjöhus med en rekommendation kring deras make or buy beslut. Avslutningsvis ges förslag till framtida forskning.
Det empiriska materialet visade att den omväg som Eksjöhus kan köra för att hämta isolering, och vara lönsamt i jämförelse med den ersättningspeng de annars skulle få, inte får överstiga en kostnad på 3099 kronor. Genom att ta hänsyn till kilometerkostnad, förarlön, eventuell övertid och traktamente samt kör- och vilotider innebär det att i de flesta fall inte är lönsamt för Eksjöhus att själva hämta isoleringen.
Ett beslut kring outsourcing kan dock inte enbart grundas i ekonomiska siffror, utan företaget bör även ta hänsyn till andra faktorer. Vilka faktorer som företaget ska ta hänsyn till är väldigt företags- och situationsspecifikt. Analysen visar vilka faktorer som Eksjöhus bör ta hänsyn till i besluten kring materialhämtning, vilka är ekonomiska faktorer, kundnöjdhet och service, risker, tid och miljö.
Utifrån en analys av dessa faktorer, för att hjälpa Eksjöhus med deras make or buy beslut, är vår samlade bedömning att de bör outsourca denna funktion till extern part. I fallet gällande isolering skulle detta innebära outsourcing av leveransen till Paroc, och i övriga fall
outsourcing till en tredje part. Denna lösning innebär däremot att antalet tomma
returtransporter ökar. För att undvika detta är vårt förslag att Eksjöhus bör använda sig av en digital lösning, exempelvis applikationer eller webbsidor, som matchar lämpligt gods med företagets redan planerade returrutt. Denna lösning är bra både för miljön, men också för företagets ekonomi. Det gör också att Eksjöhus arbetar med sina transporter hållbart, och kan därför fortsätta marknadsföra detta.
Slutsatsen är att ett make or buy beslut kring en företagsfunktion är företags- och
situationsspecifikt. En total relationskostnadsanalys visar vilka faktorer som kan påverkas av beslutet. Det är upp till varje företag att analysera dessa faktorer och prioritera dessa utifrån sin verksamhet.
6.1 Framtida forskning
I denna studie har vi kommit fram till att det är väldigt företags- och situationsspecifikt vilka faktorer ett företag bör grunda sitt make or buy beslut på, utifrån en total
relationskostnadsanalys. Vi ser positivt på utvecklingen från en totalkostnadsanalys till en total relationskostnadsanalys, eftersom fler faktorer än endast de ekonomiska tas med i beslutet.
Däremot upplever vi att det är svårt för företagen att veta vilka faktorer de ska väga in, och vilka som ska väga tyngst och därför prioriteras. Vi tror att det finns en risk att företag endast fokuserar på de ekonomiska faktorerna om det inte är tydligt vilka andra faktorer som ska vägas in i beslutet. Vår rekommendation till vidare forskning är att utveckla en tydligare modell, baserad på den totala relationskostnadsanalysen.
7. Referenslista
Arvidsson, N., Woxenius, J., & Lammgård, C. (2013). Review of Road Hauliers' Measures for Increasing Transport Efficiency and Sustainability in Urban Freight Distribution.
Transport Reviews, 33(1), 107-127, doi: 10.1080/01441647.2013.763866
Bajec, P. & Zanne, M. (2012). An analysis of the slovenian logistics outsourcing market in relation to the world outsourcing market and current economic and outsourcing trends.
Hämtad från researchgate;
https://www.researchgate.net/publication/289572204_An_analysis_of_the_slovenian_logistic s_outsourcing_market_in_relation_to_the_world_outsourcing_market_and_current_economi c_and_outsourcing_trends
Bloem, N. & Bean, W.L. (2015). The application of outsourcing decision-making methods in a logis cs context in South Africa. Journal of Transport and Supply Chain Management 9 (1), 1-14. doi:10.4102/jtscm.v9i1.168
Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder (2. uppl.) (B. Nilsson, Övers.). Stockholm, Sverige: Liber AB.
Eksjöhus. (2017). Från skog till hus (Hållbarhetsrapport 2017). Hämtad från
https://www.eksjohus.se/wp-content/uploads/2018/05/lindholmsgruppen_hallbarhetsredovisning.pdf Eksjöhus. (u.å.). Om Eksjöhus. Hämtad 8 april 2019, från
https://www.eksjohus.se/kundservice/om-eksjohus/
Ellram, L. (1994). A taxonomy of total cost of ownership models. Journal of Business
Google maps. (2019). Eksjöhus - Paroc. Hämtad 25 april 2019, från
https://www.google.com/maps/dir/Eksjöhus,+Industrigatan,+Eksjö/Paroc,+STRANDVÄGE N,+Hällekis/@58.1297077,13.0733117,8z/am=t/data=!4m14!4m13!1m5!1m1!1s0x4659fa08 fac59169:0x465f110836a2067e!2m2!1d14.9770598!2d57.6626391!1m5!1m1!1s0x465b3c7d 4b442041:0x4bb3a37ac4b8cbcb!2m2!1d13.4272859!2d58.6341472!3e0
Hartman, P. L., Ogden, J. A., & Hazen, B. T. (2017). Bring it back? An examination of the insourcing decision. International Journal of Physical Distribution & Logistics
Management, 47 (2/3), 198-221. https://doi.org/10.1108/IJPDLM-09-2015-0220
Li, Y., & Yu, Y. (2017). The use of freight apps in road freight transport for CO2 reduction.
European Transport Research Review, 9 (36), 1-13. doi: 10.1007/s12544-017-0251-y Lindstedt, T. (2018). Skånska logistiker ska minska tomkörningar. Hämtad 9 maj 2019, från https://www.sydsvenskan.se/2018-08-29/skanska-logistiker-ska-minska-tomkorningar Maltz, A. B., & Ellram, L. M. (1997). Total cost of relationship: an analytical framework for the logistics outsourcing decision. Journal of Business Logistics, 18 (1), 45-66.
McKinnon, A. C., & Ge, Y. (2006). The potential for reducing empty running by trucks: a retrospective analysis. International Journal of Physical Distribution & Logistics
Management, 36 (5), 391-410. https://doi.org/10.1108/09600030610676268
Naturvårdsverket. (2018). Etappmålen. Hämtad 8 april 2019, från
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Etappmal/
Pettersson, A, I., & Segerstedt, A. (2013). To Evaluate Cost Savings in a Supply Chain : Two Examples from Ericsson in the Telecom Industry. Operations and Supply Chain
Management, 6 (3), 94-102.
Platts, K. W., Probert, D. R., & Canez, L. (2002). Make vs. buy decisions: A process incorporating multi-attribute decision-making. International Journal of Production
