SJUKSKÖTERSKANS ATTITYD
OCH UPPFATTNING AV ATT
VÅRDA PATIENTER MED
PSYKISK OHÄLSA I SOMATIKEN
– EN LITTERATURSTUDIE
LINDA BORGLUNDH BLOMGREN
EMMA JÖNSSON
SJUKSKÖTERSKANS ATTITYD
OCH UPPFATTNING AV ATT
VÅRDA PATIENTER MED
PSYKISK OHÄLSA I SOMATIKEN
– EN LITTERATURSTUDIE
LINDA BORGLUNDH BLOMGREN
EMMA JÖNSSON
Jönsson E & Borglundh-Blomgren L. Sjuksköterskans attityd och uppfattning av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatiken. En litteraturstudie.
Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014.
Personer med psykisk ohälsa är som alla andra människor, de drabbas av
somatiska sjukdomar. När dessa personer söker vård inom somatiken får de ofta en sämre bedömning, som i sin tur kan leda till sämre hälsa och ökad dödlighet. Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och som sjuksköterska inom somatisk vård kommer vi att möta dessa patienter.
Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityd och uppfattningar av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatiken.
Metod: Litteraturstudie med 6 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar.
Resultat: Vårdpersonalens attityd, uppfattningar och förutsättningar var de 3 teman som vår innehållsanalys resulterade i, subkategorier som rädsla, krävande patientgrupp och utbildning framkom. Kunskapsluckorna upplevdes som stora och de negativa attityderna som dominerande.
Slutsats: Negativa attityder och negativa uppfattningar grundade sig framförallt på kunskapsbrist av att vårda personer med psykisk ohälsa. Även vårdpersonalens erfarenheter var avgörande för deras attityd och uppfattning. Lärosäten och arbetsplatser har ett ansvar i relevant och grundläggande utbildning gällande detta men det största ansvaret vilar på sjuksköterskorna själva när det gäller att fylla de kunskapsluckor som finns.
NURSES ATTITUDE AND
PERCEPTION OF CARING FOR
PATIENTS WITH MENTAL
DISORDERS IN SOMATIC CARE
– A LITERATURE REVIEW
LINDA BORGLUNDH BLOMGREN
EMMA JÖNSSON
Jönsson E & Borglundh-Blomgren L. Nurses attitude and perception of caring for patients with mental disorders in somatic care. A literature review. Degree project in nursing, 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2014.
People with mental disorders is just like other humans, they also get somatic diseases. When this people need somatic care they often get a bad judgment which can lead to a lower health and higher morbidity. Mental disorders is a growing problem among the people and as a nurse in somatic care it´s sure that we will meet these persons.
Aim: To describe nurse’s attitude and perceptions of caring for patients with mental disorders in somatic care.
Method: A literature review with 6 qualitative and 4 quantitative articles. Result: Health personnel’s attitudes, perceptions and conditions were 3 themes our content analysis resulted in. Subthemes as fear, demanding patients and education also a lack of education were experienced as big and the negative attitudes were the dominant.
Conclusion: Lack of education was the main reason for negative attitudes and experience for caring for patient’s whit mental disorders in somatic care. Even health personnel’s experiences were determined by their attitude and perception. University’s and workplaces has a responsibility in a relevant education regarding this but the main responsibility, lay on nurses themselves, when it comes to fill the education gaps.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 3
Inledning ... 4
Psykiatrins framväxt i Sverige ... 5
Psykiatrireformen ... 5
Sjuksköterskan ... 5
Rädsla ... 5
Attityd & bemötande ... 6
Metod ... 6
Inklusions- och exklusionskriterier ... 7
Litteratursökning ... 7
Databassökning ... 7
Fjärrlån ... 8
Manuell sökning ... 8
Tolkning och sammanställning av bevisen ... 8
Validitet reliabilitet och trovärdighet ... 8
Resultat ... 9 Diskussion ... 11 Metoddiskussion ... 11 Resultatdiskussion ... 13 Slutsats ... 15 Referenser ... 16 BILAGOR ... 19
Bilaga 1 – tabell 1, sökresultat. ... 19
Bilaga 2 – granskningsmall (kvalitetsbedömning) för kvalitativa studier. ... 21
Bilaga 3 – granskningsmall (kvalitetsbedömning) för kvantitativa studier ... 22
Bilaga 4 – resultat av kvalitetsbedömning, tabell 2 ... 23
INLEDNING
Personer med psykisk ohälsa är som var och en av oss, de drabbas också av somatiska sjukdomar som till exempel stroke och cancer. Vad är det som händer när dessa personer söker sig till vården för sina somatiska problem? Är det så att personalens rädsla och okunskap bidrar till att dess patienter inte alltid får den hjälp dom behöver och har rätt till? Vi båda har många års erfarenhet av att arbeta med omvårdnad, mestadels somatisk men också inom psykiatrin.
Genom vår verksamhetsförlagda utbildning i sjuksköterskeprogrammet har det väckt många frågor och funderingar hos oss kring detta med attityder och bemötande och då framförallt bemötande av personer med psykisk ohälsa i den somatiska vården. Vi vill nu därför ta möjligheten att undersöka vad det finns för forskning kring detta.
”Kroppen är den del av själen som syns” -Gösta Ågren, finlandssvensk poet.
BAKGRUND
Enligt FN:s Världshälsoorganisation WHO är psykisk ohälsa ett av de största och snabbaste växande hoten mot folkhälsan i världen (Hjärnkoll, 2011).
Även Socialstyrelsen (2013) skriver att psykisk ohälsa är ett växande problem mot folkhälsan Socialstyrelsen (a a).
Isacsson & Malmquist (2014) skriver i Nationalencyklopedin att folkhälsan står för det allmänna hälsotillståndet hos befolkningen och att det är
folkhälsomyndigheten som har ansvaret för att bedöma detta och ange åtgärder. Cirka 25 procent av Sveriges befolkning lider av psykiska problem, trots detta förekommer fortfarande fördomar gentemot denna patientgrupp, så även bland vårdpersonal (a a).
Idag är Primärvården befolkningens förstahandsval vid sjukdom och ska vara så. (Wästberg & Ardenvik, 2013). I HSL SFS 1982:763, 5§ står det att ”primärvården ska som en del av den öppna vården utan avgränsningar vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens” (a a).
I primärvården räknar man att var fjärde patient lider av ångest och depression (Allgulander, 2008), detta innebär att vi som allmänsjuksköterskor kommer att möta patienter med psykisk ohälsa i somatiken, i studien Aziz et al (2013) visar på att patienter med psykiska besvär vill kunna få behandling på sin vårdcentral men att de många gånger föredrar psykologisk behandling framför medicinsk (a a). Enligt kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) ska sjuksköterskan bland annat ha förmågan att tillgodose patientens grundläggande och specifika omvårdnadsbehov såväl psykiska som fysiska. Sjuksköterskan ska
också ha förmåga att kommunicera med patienter på ett respektfullt och empatiskt sätt (a a)
Psykiatrins framväxt i Sverige
Under de första årtiondena av 1900-talet så bedrevs psykiatrisk vård på olika sjukhus i Sverige. Sjukhusen byggdes utanför tätorter för att skydda samhället från patienterna samt skydda patienterna från insyn av samhället (Svedberg 2002). De flesta sjukhus bedrevs av staten men även ett fåtal i privat regim.
Patienterna kategoriserades efter sitt uppförande, om man var lugn, orolig, osnygg eller renlig. Begreppet osnygg menades de som inte kunde kontrollera sin urin och avföring (a.a).
År 1950 ändrades benämningen sinnessjukhus till mentalsjukhus. Detta var läkarnas sjukhus, här hade överläkaren all makt, både medicinskt och juridiskt. Under 50-talet kom även nya personalgrupper som kuratorer och psykologer. På 50-talet började synen på mentalpatienter förändras till mer positiv och kontakten med omvärlden ökade. Stängsel runt utegårdarna revs och samhället ansågs inte lika skadligt längre (Svedberg 2002).
På 60-talet var kritiken mot instutioner hög och vårdplatserna uppmättes till 38 000 varav mer än hälften av patienterna var tvångsvårdade. 1968 gav
Socialstyrelsen ut en rapport där målet var att skära ner på den slutna vården och satsa på akutvård vid lasarettens psykiatriska kliniker istället samt att man då ansåg att patienterna genom utökat stöd skulle kunna klara sig i ett eget boende (Sjöström 2000).
Nedläggning av de stora mentalsjukhusen började på 1980-talet och avslutades senast under 90-talet. Vården skulle nu koncentreras kring öppenvård och på de stora psykiatriska klinikerna vid allmänna sjukhus och särskilda boendeformer inom kommunen (Svedberg, 2002).
Psykiatrireformen
Enligt Psykiatrireformen (SOU 1992:73) som Socialstyrelsen gav ut 1995 efter beslut av riksdagen skulle kommunerna få ett ökat ansvar för personer med psykiska funktionshinder. Denna reform skulle leda till att förbättra livsvillkoren för de psykiskt funktionshindrade ute i samhället (a a). Detta blev tilldelat på så sätt att socialtjänsten ansvarade för integreringen i samhället samt att stödja patienten i hemmet och i det dagliga livet (Socialstyrelsen, 2009).
Sjuksköterskan
Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet, detta är en del av det som står i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 1982:763) 2§ och är en av de lagar vi sjuksköterskor har att förhålla oss till. Rädsla
Psykiatrin har alltid varit den del av vården som varit mest utsatt för förändringar och fördomar. Personer med psykisk ohälsa har behandlats med en blandning av fruktan, osäkerhet och blivit mindervärdiga. Enligt Ottosson (2003) var det inte förrän i mitten på 1900-talet som man fick ett mer humanistiskt synsätt och ersattes med medmänsklighet och mindre fördomar.
Attityd & bemötande
Vår människouppfattning ger oss ett sammanhang på det som händer omkring oss (Nilsson B, 1996). Enligt Nationslencyklopedin (2014) definieras attityd bland annat med begreppen inställning och förhållningssätt. Vidare beskrivs attityd som ett beteende som kan observeras och kunna förklara sociala beteende (a a).
Det psykosociala perspektivet börjar få allt större utrymme och det finns ett ökat behov av att få en bättre helhethetssyn i vården av patienterna (Aziz et al, 2013). I Slater (2006) beskrivs begreppet personcentrerad omvårdnad utifrån en
begreppsanalys som bland annat innefattar att bekräfta personligheten, respektera individen och identifiera och understödja personers styrkor och behov snarare än svagheter och problem.
Enligt Försäkringskassan (2013) är psykisk ohälsa den vanligaste
sjukskrivningsorsaken vilket ytterligare ställer krav på sjuksköterskan, i till exempel primärvården, eftersom att förebygga ohälsa och främja hälsa ingår i sjuksköterskans kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen, 2005).
Socialstyrelsens rapport från 2010 visade att patienter som söker för somatiska besvär och har psykiska besvär i anamnesen fick en sämre bedömning av sin sjukdom vilket kan leda till sämre hälsa och ökad dödlighet (Socialstyrelsen, 2010)
Studien av Zolnierek (2009) som handlar om sjuksköterskans bemötande av personer med psykisk ohälsa inom somatiken visar på att en negativ attityd leder till dålig omvårdnad. Om en patient med psykisk ohälsa kan få en god omvårdnad och gott bemötande så kan även livssituationen bli bättre (Wright et al, 2000).
SYFTE
Syftet är att, utifrån tidigare forskning, belysa vårdpersonalens attityder och uppfattningar av att vårda personer med psykisk ohälsa i somatiken.
Definition
Psykisk ohälsa är ett brett begrepp och definieras olika beroende på vem som tillfrågas. I denna uppsats används psykisk ohälsa som ett begrepp som täcker allt från psykiska besvär till psykisk sjukdom med andra ord allt från en påfrestande livssituation till en psykiatrisk diagnos som till exempel schizofreni.
METOD
Det valdes att göra en litteraturstudie där fokus ligger på vårdpersonalens attityder i mötet med personer som lider eller drabbats av psykisk ohälsa i den somatiska vården. Som metodvägledning användes de 7 steg som nämns i boken
Evidensbaserad omvårdnad av Willman et al (2011). 1 Precisera problemet för utvärdering
2 precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier 3 formulera en plan för litteratursökning
4 genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna
5 tolka bevisen 6 samanställ bevisen
7 formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet.
För struktur i sökandet efter artiklar valdes att använda en modell som främst riktar sig till kvalitativa studier (Willman et al, 2011).
Undersökningsgrupp Områden Resultat
Vårdpersonal
inom somatisk vård Patienter med psykisk ohälsa Attityder Upplevelser Bemötande
Med hjälp av denna var det sedan lättare hitta fram till sökord, nedan presenterade som nyckelord.
Nyckelord: health personnel, perception of nursing, mental disorders, attitudes, general hospital.
Inklusions- och exklusionskriterier
För att få så bra sökresultat som möjligt har sökningarna avgränsats med inkusion- och exklusionskriterier (Polit & Beck, 2006).
Inklusionskriterier
Kvalitativa och kvantitativa studier, vårdpersonal inom somatisk vård, patienter med psykisk ohälsa och attityd/bemötande. Vårdpersonal med fokus på
sjuksköterskan. Exklusionskriterier
Artiklar på andra språk än engelska, uteslöts samt artiklar utan abstract. Även studier som genomförts på psykiatriska kliniker valdes bort.
Litteratursökning
Metod för struktur i litteratursökning har hittats i boken Willman et al (2011) som beskriver en plan för litteratursökning vilken består av 4 moment, dessa är: Identifiera tillgängliga resurser, identifiera relevanta källor, avgränsa
forskningsproblemet och fastställa huvuddragen i sökningen samt att utveckla en sökväg för varje sökning (a a).
Databassökning
Databaserna PubMed, PsycINFO och CINAHL söktes igenom. Till en början togs MeSH-termer fram i Svenska MeSH, dessa termer användes sedan för att göra sökningar i PubMed. I databasen CINAHL omvandlades MeSH-termer till användbara headings, även fritext har använts för att få ut så mycket av sökningarna som möjligt.
Urval
Träffarna blev många vilket inte var hanterbart, därför avgränsades sökningarna med booleska operatorer AND och NOT. I PubMed lästes 91 abstract, 15 artiklar granskades och 6 stycken av dessa valdes att tas med. I PsycInfo lästes 108 abstract och av dessa granskades 7 artiklar, antal använda artiklar från denna databas är 2 st. Den sista databasen so söktes igenom var CINAHL och här motsvarade många artiklar vårt syfte men dessa hade redan inkluderats i tidigare sökningar. Databassökningar presenteras som tabell i bilaga 1.
30 artiklar som uppfyllde strukturen för en vetenskaplig artikel, enligt IMRAD-modellen (introduction, material and method, result and discussion) i Olsson & Sörensen (2011) valdes ut. Dessa krav är: titel, sammanfattning/abstract, inledning/introduktion/bakgrund, metod, resultat, diskussion, referenser och eventuellt bilagor (a a). När dessa var uppfyllda separerades kvalitativa och
kvantitativa artiklar för att sedan granskas var för sig med granskningsmall avsedd för respektive studiedesign (Willman et al, 2011). När granskningen var gjord togs det gemensamt beslut och på vilka artiklar som bäst svarade till vårt syfte, detta resulterade i 7 artiklar som valdes ut.
Fjärrlån
Följande 3 artiklar fjärrlånades: Ndetei et al (2011) Knowledge, attitude and practice (KAP) of mental illness among staff in general medical facilities in Kenya: practice and policy implications, Brinn F (2000) Patients with mental illness: general nurses attitudes and expectations och Levent K (2008) The impact of stigma on somatic treatment and care for people with comorbid mental and somatic disorders. Av dessa 3 inkluderades 2.
Manuell sökning
I referenslistan på valda studier uppmärksammades 1 artikel som valdes att ta med, studien Liggins et al (2005) ´Stigma toward the mentally ill in the general hospital: a qualitative study´ -refererad via: Björkman et al (2008)Attitudes towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care´.
Tolkning och sammanställning av bevisen
De 10 artiklar som valts ut kvalitetsgranskades och poängsattes enligt
bedömningsmall för kvalitativ respektive kvantitativ metod enligt mall i Olsen & Sörensen (2011), se bilaga 2 & 3. Alla 10 artiklar klarade kvalitetskraven enligt bedömningsmall (a a) med varierat resultat. Detta gjordes separat av oss båda och sen tillsammans för att få fram så tillförlitligt resultat som möjligt (Willman et al, 2011).
Validitet reliabilitet och trovärdighet
Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har medvetet tagits med då de står för olika typer av kunskap. Enligt Olsen & Sörensen (2011) kan kvantitativ metodik ge en bred och generell bild medan den kvalitativa metodiken står för en djup och mångsidig förståelse. Den första granskningen gjordes på vars ett håll och
resultaten jämfördes sedan, enligt Willman et al (2011) får granskningen större tyngd då den utförs av 2 oberoende granskare. Detta är en typ av triangulering som används för att påstående ska bekräftas och osäkerheten reduceras vilket ökar validitet, reliabilitet och trovärdighet (Olsen & Sörensen, 2011).
Analysmetod
Enligt Graneheim & Lundman (2012) fokuserar kvalitativ innehållsanalys på tolkning av texter, framförallt inom vårdvetenskap. Metoden är användbar på olika slags texter och tolkning kan ske på olika nivåer, på så vis är den användbar inom olika forskningsområden. Fokus vid kvalitativ innehållsanalys är att
beskriva variationer genom att identifiera skillnader och likheter i textinnehållet. Dessa skillnader och olikheter uttrycks i kategorier och teman på olika nivåer. I varje text finns ett manifest innehåll och ett latent budskap. Det manifesta innehållet handlar om det uppenbara i texten och uttrycks i form av kategorier. Det latenta handlar om det underliggande budskapet, det som ”sägs” mellan raderna och uttrycks i form av teman (a a). Efter enskild granskning diskuterades artiklarna gemensamt för att hitta kontexter som kunde användas som
meningsbärande enheter. Meningar som innehöll ordet attityd eller uppfattning ströks under. Meningarna skrevs ner och arbetet med kondenseringen hade startats. Det som framkom mest under kondenseringen var manifest innehåll. Så småningom började tydliga teman att växa fram och därefter bildades kategorier i form av huvud- och subkategorier.
RESULTAT
Att vårda personer med psykisk ohälsa ställer krav på den som vårdar. Krav som inte alltid är lätta att leva upp till. Utbildning har visat sig vara den mest
avgörande faktorn för vårdpersonalens attityder, erfarenhet har visat sig spela roll likaså om personen har någon i sin närhet som drabbats av psykisk ohälsa.
Efter innehållsanalysen framkom 3 huvudkategorier och till dessa 7 subkategorier, se tabell 1. Huvud- och subkategorierna presenteras som rubriker i texten nedan. Tabell 1
Huvudkategori Subkategorier
Vårdpersonalens attityder Rädsla
Bemötande
Vårdpersonalens uppfattningar Krävande patientgrupp Vårdpersonalens förutsättningar Utbildning
Erfarenhet
Vårdpersonalens attityder
Med attityd menas den inställning eller det förhållningssätt som en person har (Nationalencyklopedin, 2014). Under huvudkategorin vårdpersonalens attityder presenteras följande subkategorier; rädsla och bemötande.
Rädsla
I flertalet av studierna framkommer det att vårdpersonal känner rädsla att vårda personer med psykisk ohälsa. Bland annat den kvantitativa studien av Brinn (2000) visar på detta. Studien är gjord i England och omfattar 64 sjuksköterskor, i studien användes frågeformulär och fiktiva händelser som sjuksköterskorna sedan fick relatera till i det efterföljande frågeformuläret (a a). Resultatet visar att
sjuksköterskorna upplevde rädsla relaterat till att de inte hade erfarenhet av att vårda dessa personer. I studien Björkman et al (2008) riktas rädslan mot patienter med alkohol och drogmissbruk men även de med schizofreni. Denna studie är gjord i Sverige och omfattar 120 sjuksköterskor både i somatisk och psykiatrisk vård. Deras resultat visade på en mer negativ attityd och större rädsla hos personal i somatisk vård. Sjuksköterskorna på de somatiska avdelningarna ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och därför farliga (a a). Att känna rädsla i mötet med patienter men psykisk ohälsa tas även upp i intervjustudien av Reed & Fitzgerald (2005), från Australien, handlar om 10 sjuksköterskors attityder, rädsla över att själva bli skadade eller att medpatienter på avdelningen skulle komma till skada (a a). Mavundla (2000) har gjort en studie där 12 sjuksköterskors uppfattningar av att vårda patienter med psykisk ohälsa på ett allmänsjukhus i Durban undersökts. I sitt resultat beskrivs rädsla som en av de känslor som uppkommer efter brist på förståelse, okunskapen kring att vårda dessa patienter men också rädsla för att de inte skulle bli kompenserade om det hände dom själva något (a a).
I Poggenpoel et al (2011), som är en fenomenologisk intervjustudie från Sydafrika, där 8 sjuksköterskor intervjuas beskriver de att rädslan leder till frustration som i sin tur leder till att patienterna med psykisk ohälsa inte får adekvat vård (a a).
Bemötande
I studien av Galliard et al (2009) undersöktes hur patienterna upplevde
vårdpersonalens attityder gentemot dem. Denna studie är gjord i USA och i den medverkar 20 patienter med psykisk ohälsa. Attityder hos vårdpersonal som uppkommer handlar till exempel om att vårdpersonal bemöter dem som om de vore barn eller ett objekt som ska fixas. Studien belyser vikten av att
vårdpersonalen ska försöka förstå sina patienter, oavsett psykisk diagnos, detta för att förebygga känslan hos patienter ska känns sig missuppfattade (a a). I studien av Mavundla (2000) där sjuksköterskor beskriver att dom, redan innan mötet med patienten, har en uppfattning om dem som påverkar deras bemötande (a a).
Vårdpersonalens uppfattningar
Under huvudkategorin vårdpersonalens uppfattningar presenteras följande subkategorier; krävande patientgrupp och frustration.
Krävande patientgrupp
I studierna Björkman et al (2007), Poggenpoel et al (2011), Mavundla (2000) & Brinn (2000) tar de upp att sjuksköterskor upplever patienter med psykisk ohälsa på olika sätt som en krävande patientgrupp. I den kvantitativa studien av Brinn (2000) beskrivs det att det är viktigt att patienterna får personcentrerad vård men å andra sidan upplevdes mer krävande relaterat till att vårdpersonalen upplevde sig inte ha tillräckligt med kunskap kring deras behov (a a). Att patienter med psykisk ohälsa uppfattas som en krävande patientgrupp, av olika anledningar, styrks i andra studier med kvalitativ metod som till exempel studien av Björkman et al (2007). I denna studie har de intervjuat 120 sjuksköterskor och undersköterskor och kommit fram till att dessa patienter uppfattas som oförutsägbara, en fara för andra och svåra att samtala med vilket gör att de kräver mer av personalen som vårdar dem (a a). I Mavundla (2000) beskrivs att dessa patienter redan på förhand dömts och ses som krävande patientgrupp innan sjuksköterskan träffat patienten (a a). Sjuksköterskor uppfattar, enligt studien Poggenpoel et al (2011), att de med psykisk ohälsa är en krävande patientgrupp då de anser att dessa patienter tar mer
tid än andra. Säkerheten är också något som tas upp och då det som erbjuds på en somatisk avdelning inte är tillräckligt för dessa patienter (a a).
Vårdpersonalens förutsättningar
Under huvudkategorin vårdpersonalens förutsättningar presenteras subkategorin erfarenhet och utbildning.
Erfarenhet och utbildning
I de kvantitativa studierna framkom det att erfarenhet är avgörande för hur
vårdpersonal upplever och uppfattar patienter med psykisk ohälsa. (Arvaniti et al, 2008; Brinn, 2000; Ndetei et al, 2011 & Svediene et al, 2009).
Att kommunicera med patienter med psykisk ohälsa upplevdes som komplicerat. Utbildning i kommunikation efterfrågades för att kunna underlätta mötet med dessa patienter (Mavundla, 2000; Reed & Fitzgerald, 2005). Det tas det också upp en ovilja att vårda dessa patienter relaterat till brist på kunskap och erfarenhet (a a). I studien Poggenpoel et al (2011) menar sjuksköterskorna att de inte är utbildade för att ta hand om dessa personer, de har valt att arbeta i den somatiska vården. Dock menar de på att om de fått mer utbildning och stöd hade de kanske haft en annan syn på det (a a). Rädsla har tidigare tagits upp som en av
vårdpersonalens attityder kring att vårda patienter med psykisk ohälsa. En av anledningarna till den upplevda rädslan grundar sig i okunskap. Liggins & Hatcher (2005) tar bland annat upp detta i sin intervjustudie som är gjord på Nya Zeeland med 10 medverkanden, så även Reed & Fitzgerald (2005). I Björkman et al (2007) tar de upp att låg ålder och lite erfarenhet har en negativ påverkan på vårdpersonalens attityd och att denna medför en generalisering av patienterna med psykisk ohälsa (a a). Den kvantitativa studien, gjord i Litauen, av Svediene et al (2009) där 128 sjuksköterskor svarade anonymt på frågeformulär framkom att både längd på utbildning samt tidigare erfarenhet var avgörande för deras
uppfattning om hur det är att vårda patienter med psykisk ohälsa. Kunskapsluckor tas upp i studien Ndetei et al (2011) från Kenya som även denna är en kvantitativ tvärsnittsstudie som omfattade 684 vårdpersonal från 10 olika avdelningar. Deras slutsats är att om man kontinuerligt uppdateras i sin kunskap gällande psykisk ohälsa skulle kunskapsluckorna bli mindre och färrre (a a).
DISKUSSION
Följande avsnitt delas upp i metoddiskussion och resultatdiskussion. I
metoddiskussionen diskuteras tillvägagångsättet när det gäller metoden samt en resultatdiskussion som tar upp vårdpersonalens attityder, uppfattningar och förutsättningar.
Metoddiskussion
I projektplanen gjordes en pilotsökning för att få en uppfattning om det fanns vetenskaplig grund för den tänkta studie, denna pilotsökning gjordes med positivt resultat.
Inklusions- och exklusionskriterier
Ett steg för att hitta relevanta studier var att använda inklusions- och
exklusionskriterier (Polit & Beck, 2006), detta för att tydliggöra vad som söks respektive inte söks. Både kvalitativa- och kvantitativa studier togs med då det i båda fallen motsvarade syftet, är dock medvetna om att dessa skiljer sig åt i många avseenden men ville användas för att styrka varandras resultat. I de olika artiklarna skiljer sig metoden för insamling av information åt. De kvantitativa studierna är Arvaniti et al (2008), Brinn F (2000), Svediene et al (2009) och Ndetei et al (2011), i dessa studier har författarna använt sig av frågeformulär. Inte bara sjuksköterskor inkluderades utan även undersköterskor, läkare och studenter då det fanns bra material som inte enbart rörde sjuksköterskor, där av söktermen vårdpersonal. Dock valdes det att lägga störst fokus på sjuksköterskan vilket visar sig i arbetets titel. Studier gjorda på enbart psykiatriska kliniker valdes bort, likaså artiklar skrivna på annat språk än engelska eftersom det är detta språk vi båda behärskar. Studier utan abstract valdes också bort.
Vårt arbete har inkluderat alla personer med någon form av psykisk ohälsa vilket kan ses som en svaghet då det går att ställa sig frågan: kan attityder och
uppfattningar verkligen generaliseras och undersökas på ett så brett fält? Kanske borde vi hållit oss till en diagnos eller ett par få men vanliga psykiska diagnoser. Detta till trots, tycker vi, att vi kunnat visa på ett par särskiljande variabler som är översättbara oavsett diagnos även om det är mer eller mindre beroende på.
Litteratursökning
Blocksökning gjordes och där inkluderades 5 block utifrån ämnesord som kommit fram, [MeSH]-termer (headings i CINAHL och PsychINFO), fritextord och
booleska sökoperatorer användes, efter en hel dags skapande av block var det dags att sätta ihop dessa vilket gav 2 träffar. För många block skapades och vi hade inte kunskap nog kring blocksökning och valde därför att använda ”OUR-modellen” (Willman et al, 2011). Denna modell gav oss färre ämnesord och gjorde sökningen mer lätthanterlig. Studier som var relevanta och motsvarade vårt syfte växte fram. Medvetna om att söksättet möjligtvis gjort att en del studier missades som kunde kommit fram i en eventuell ny blocksökning. Nya sökningar gjordes i tidigare nämnda databaser och de ämnesord som kom fram från OUR modellen blev till grund för den nya sökningen. Dessa ämnesord är: vårdpersonal inom somatisk vård, patienter med psykisk ohälsa, attityder, upplevelser samt bemötande. OUR- modellen i Willman et al (2011) riktar sig främst till kvalitativa studier, detta kanske bidragit till att sökorden inte blev optimala för de
kvantitativa studiernas kvalitet. Eftersom fokus legat på kvalitativa studier valdes det att använda denna modell ändå.
Vissa artiklar var inte tillgängliga i fulltext, dessa fick beställas via biblioteket på Malmö Högskola. Totalt 3 artiklar fjärrlånades på biblioteket, 2 av dessa användes den 3e var en review vilket missats vid beställningen.
Artiklarna granskades av båda enskilt för att säkra relevansen av resultatet (Willman et al, 2011). När artiklarna granskats gjordes en avstämning om vad som framkommit och sedan sågs dessa över dessa tillsammans och de artiklar som skulle ingå valdes ut för att ingå i vår studie.
För kvalitetsgranskning använde vi oss av Mallar för kvalitetsgranskning (Olsen & Sörensen, 2011), bilaga 2 & 3. För att vi skulle få så tillförlitligt resultat som möjligt gjorde vi granskningen på vars ett håll och sen tillsammans. Alla studierna poängsattes och graderades sen efter antalet poäng. Dessa poäng omvandlades till procentenheter, >60% låg tillförlitlighet, >70% måttlig och >80% hög
tillförlitlighet (a a). 3 av studierna visade sig ha låg kvalité medan 2 var av hög kvalité och 5 av måttlig kvalité (bilaga 4), detta gav oss en bra grund att jobba med. Kvalitetsgranskning med hjälp av att poängsätta och omvandla till % är möjligtvis en mindre bra metod att använda sig av men då det i metodlitteraturen av Olsen & Sörensen (2011) fanns en tydlig struktur kring hur detta skulle göras och det upplevdes som genomförbart och därför valdes denna metod.
Resultatdiskussion
”If we are not transformed by the experience of understanding those we nurse, then we are unable to say we have truly listened” (Phillips, 2007, p. 93)
Vi har i resultatet visat på att utbildning är en av de mest avgörande faktorerna när det kommer till personalens förutsättningar att vårda personer med psykisk ohälsa. I Högskolelagen 1 kap, 3§ står det att ”verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samarbete mellan forskning och utbildning” (a a). Högskolor som utbildar sjuksköterskor ska kunna täcka upp det faktiska kunskapsbehovet trots att detta kan tyckas vara omättligt. Som sjuksköterska har du ett livslång lärande för att behålla yrkeskompetensen och att utveckla omvårdnaden på evidensbaserad kunskapsgrund (Svensk sjuksköterskeförening, 2011).
I vår utbildning finns en kurs inom psykiatri som omfattar 8 hp, dessa innefattar ca 3 dagars introduktion och 4 veckors verksamhetsförlagd utbildning.
För att kunna möta samhällets ökade krav på allmänsjuksköterskan anser vi att utbildning i psykisk ohälsa skulle vara mer omfattande, till exempel skulle den innehålla både verksamhetsförlagd utbildning inom beroendevård och psykiatrisk vård istället för antingen eller.
I Socialstyrelsens slutrapport för psykiatrireformen (SoS 1999:1) kan det läsas att målen för denna inte uppfylldes. Som avgörande faktorer har till exempel attityder tagits upp. Negativa attityder beskrivs som ett hinder för att förbättra
livssituationen för personer med psykisk ohälsa (a a). I studien Mavundla (2000) säger sjuksköterskorna att bristerna bland annat handlar om resursbrist och för liten personalstyrka som tas upp när det kommer till att vårda dessa personer på en somatisk avdelning (a a). Visst kan yttre faktorer spela roll men i slutändan är det sjuksköterskan själva som har ansvar för hur han eller hon bemöter varje enskild patient.
Vårdpersonalens attityder
I artiklarna framkom attityd främst i negativ bemärkelse, attityd som kan kopplas till olika förutfattade meningar och uppkomna känslor. Rädsla var en
återkommande känsla hos många av deltagarna i studierna när det kom till att vårda personer med psykisk ohälsa. I studien Poggenpoel et al (2011) framkom det att rädslan var byggt på frustration och det faktum att det saknades resurser. Sjuksköterskorna i studien menade på att det är avsaknaden av erfarenhet och utbildning att vårda psykiskt sjuka som gör att känslor som till exempel rädsla kommer upp (a a). I Liggins & Hatcher (2005) var det avsaknaden av kunskap
som ledde till rädsla (a a). Att resursbrist, för liten personaltäthet, är en bidragande faktor till den negativa attityden bekräftas också i artikeln av Mavundla (2000). Att patienter med psykisk ohälsa är oförutsägbara skapar en rädsla hos personalen, en rädsla för att dom själv eller andra patienter ska fara illa (Reed & Fitzgerald, 2005; Björkman et al, 2007). I studien Björkman et al (2007) var rädslan störst mot de med drog- och alkoholproblem samt schizofreni (a a). Att schizofreni är en diagnos som väcker starka känslor bekräftas också i studien av Brinn (1999) där vårdpersonalen beskriver att det känns obekvämt att vårda dessa patienter (a a). Förutfattade meningar är ett hinder för att ge personer med psykisk ohälsa en adekvat och personcentrerad vård. I studien Mavundla (2000) tar sjuksköterskorna själva upp att de har en bild av patienten innan de ens träffat personen. Detta är ju ett problem som bidrar till att vårdpersonalens attityder gentemot denna
patientgrupp påverkas (Galliard et al, 2009). Vårdpersonalens uppfattningar
Att patienter med psykisk ohälsa upplevs som en krävande patientgrupp när de vårdas på en somatisk avdelning tar alla artiklar upp mer eller mindre. Som anledning till detta tas det upp olika variabler till exempel att de tar mer tid än andra patienter (Poggenpoel et al, 20011), att de är svåra att samtala med och att de är oförutsägbara (Björkman et al, 2007).
Vårdpersonalens förutsättningar
Sjuksköterskan har ett ansvar att jobba evidensbaserat för att kunna ge patienterna god och individanpassad vård och omvårdnad (Svensk Sjuksköterskeförening, 2011). Kunskapsutvecklingen är stark inom hälso-och sjukvården, vilket ställer krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad om ny forskning och nya rön (a a).
Alla studier tar upp utbildning och erfarenhet som bidragande faktorer till
attityder och uppfattningar kring att vårda personer med psykisk ohälsa. I studien av Ndetei et al (2011) drar man slutsatsen att det finns stora kunskapsluckor gällande psykisk ohälsa och att det skulle behövas fortlöpande utbildningar för att fylla dessa. Lägre utbildning samt mindre erfarenhet ökar de negativa attityderna kring denna patientgrupp (Björkman et al, 2007). Läkare har enligt studien Avaniti et al (2008) mindre negativ attityd än till exempel sjuksköterskor. Sjuksköterskor har mindre negativ attityd till psykisk ohälsa än undersköterskor, detta kopplar dem till graden av utbildning, att högre utbildning leder till mindre negativa attityder (a a). I Mavundla (2000) beskrivs det att det krävs utbildning och erfarenhet för att kunna vårda patienter med psykisk ohälsa och att det krävs mer tid, både teoretiskt och praktiskt, under sjuksköterskans utbildning för att få de förutsättningar som krävs för detta (a a). Viljan finns, enligt studien Svediene et al (2009), hos sjuksköterskorna, att få utbildning gällande personer med psykisk ohälsa. De menar också på att om utbildningen inte finns hos dem själva skulle det behövas andra sjuksköterskor (med den utbildningen) att konsultera med, vilket skulle kunna vara tillräckligt (a a). I artiklarna Liggins & Hatcher, 2005; Poggenpoel et al, 2011; Brinn, 2000; Reed & Fitzgerald, 2005 och Galliard et al, 2009 tar alla upp att brist på kunskap och erfarenhet leder till en osäkerhet hos personalen vilket bidrar till ett sämre bemötande och i slutändan en sämre vård av personer med psykisk ohälsa (a a). I resultatdiskussionen har vi valt att inte skilja på kvalitativa och kvantitativa artiklar då vi redogjort för dessa tidigare. De kvantitativa resultaten skiljer sig inte nämnvärt från de kvalitativa utan har kunnat användas för att styrka varandras resultat.
SLUTSATS
De negativa attityderna och de negativa uppfattningarna grundar sig mycket på kunskapsbrist och brist på erfarenhet av att vårda personer med psykisk ohälsa. Vissa sjuksköterskor tycker inte att det är deras uppgift att vårda dessa patienter då det, förutom utbildning, saknas resurser och förutsättningar på en somatisk avdelning för detta.
Lärosäten och arbetsplatser har ett ansvar i relevant och grundläggande utbildning gällande detta men det största ansvaret vilar på sjuksköterskorna själva när det gäller att fylla de kunskapsluckor som finns.
REFERENSER
Allgulander C, (2008) Introduktion till Klinisk Psykiatri. Lund: Studentlitteratur AB.
Arvaniti A, Samakouri M, Kalamara E, Bochtsou V, Bikos C & Livaditis M, (2008) Health service staff´s attitudes towards patients with mental illness. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol, 44:658-665.
Aziz S & Lindqvist C & Palmqvist E, (2013) Psykosocial kompetens i primärvården I: Bökberg C, (Red) Omvårdnad i primärvården (Utgåva 1:1). Lund: Studentlitteratur, 197-205.
Björkman T, Angelman T, & Jönsson M, (2008) Attitudes towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care. Scand J Carring Sci; 22:170-177.
Brinn F, (2000) Patients with mental illness: general nurses attitudes and expectations. Nursing Standard 14, 27, 32-36.
Försäkringskassan (2013) Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser
>
http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/3657c36b-1dbf455aba3b1ac0f4a11df9/regeringsuppdrag_sjukfranvaro_i_psykiska_diagnose
r.pdf?MOD=AJPERES< (140519)
Gaillard L, Shattell L & Thomas S, (2009) Mental health patients experiences of being misunderstood. Journal of the American Psychiatric Nurses Association, 15:191.
Gassne J, (2008) Salutogenes, Kasam och socionomer. Lund: Studentlitteratur AB.
(H)järnkoll (2011) Psykiska olikheter – lika rättigheter
>http://www.hjarnkoll.se/Om-kampanjen/Psykisk-ohalsa/< (140519) Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763.
Högskolelagen, 1992:1434.
Langius-Eklöf A (2011) Omvårdnadens grunder. Edberg A-K & Wijk H, (Red) Känsla av sammanhang (1:3). Lund: Studentlitteratur AB, 96-113.
Liggins J & Hatcher S, (2005) Stigma toward the mentally ill in the general hospital: a qualitative study. General Hospital Psychiatry, 27, 359-364. Lundman B & Graneheim U (2012) Kvalitativ innehållsanalys. Granskär M & Höglund B, (Red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2:1). Lund: Studentlitteratur AB, 187-201.
Mavundla T R, (2000) Professional nurses perception of nursing mentally ill people in a general hospital setting. Journal of Advanced Nursing, 32(6), 1569-1578.
Nationalencyklopedin, (2014) Attityd
>http://www.ne.se/lang/attityd< (140516)
Nationalencyklopedin, (2014) Folkhälsan
>http://www.ne.se/lang/folkhälsa< (140516)
Ndetei DM, Khasakhala LI, Mutiso V & Mbwayo AW, (2011) Knolege, attitude and practice (KAP) of mental illness among staff in general medical facilities in Kenya: practice and policy implications. African Journal of Psychiatry, 14, 225-235.
Nilsson B, (1996) Socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur AB.
Olsson H, Sörensen S (2011) Forskningsprocessen. Stockholm: Liber AB.
Ottoson J-O, (2003) Psykiatrin i Sverige: vägval och vägvisare. Stockholm, Natur och Kultur.
Phillips B. (2007). Nursing care and understanding the experiences of others: A Gadamerian perspective. Nursing Inquiry, 14, 89-94.
Poggenpoel M, Myburgh C P H & Morare M N, (2011) Registerd nurses
experiences o finteraction with patients with mental health challenges in medical wards in Johannesburg. Journal of Nursing Management, 19, 950-958.
Polit D & Beck C, (2006) Essentials of Nursing research. Methods, appraisal and utilization. Philadelphia: Lippincott.
Reed F & Fitzgerald L, (2005) The mixed attitude of nurses to caring for people with mental illness in a rural general hospital. International Journal of Mental Health Nursing, 14, 249-257.
Sjöström B (2000) Den galna vården. Lund bokbox förlag.
Slater, L. (2006). Person-centeredness: a concept analysis. Contemporary Nurse, 23, 135-144.
Socialstyrelsen, (2013) Folkhälsan i Sverige. >
> http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19032/2013-3-26.pdf < (2014-02-13)
Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
>
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf < (2014-02-13)
SoS 1999:1, Socialstyrelsen följer upp och utvärderar. Välfärd och valfrihet? Slutrapport från utvärdering av 1995 års psykiatrireform.
SoU 1992:73, psykiatriutredningen. Socialstyrelsens slutbetänkande. Välfärd och valfrihet.
Svedberg G, (2002) Omvårdnadstraditioner inom svensk psykiatrisk vård under 1900-talets första hälft. Doktorsavhandling: Karolinska institutet. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri.
Svediene L, Jankauskiene L, Kusleikaite M & Razbadauskas A, (2009) Competence of general practice nurses caring for patients with mental health problems in the somatic departments. Medicina (Kaunas), 45(10).
Svensk sjuksköterskeförening (2011) Evidensbaserad vård och omvårdnad
>
http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/SSF%20om-publikationer/OM.Evidensbaserad.vard_web.pdf < (140519)
Willman A & Stoltz P & Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.
Wright E R, Gronfein W P, Owens T J (2000) Deinstiutionalisation, social rejection, and the self-esteem of former mental patients. Journal of health and social behavior, 41, 68-90.
Wästberg B & Ardenvik B, (2013) Primärvårdens ansvar och uppgifter. I: Bökberg C, (Red) Omvårdnad i primärvården (Utgåva 1:1). Lund:
Studentlitteratur, 51-58.
Zolnierek C D, (2009). Non-psychiatric hospitalization of people with mental illness. Journal of Advanced Nursing, 65(8), 1570-1583.
BILAGOR
Bilaga 1 – tabell 1, sökresultat.
Databas
Datum [MeSH]-term/heading Avgränsningar Antal träffar Antal lästa abstract Antal granskade abstract Antal använda artiklar PubMed 140402 Attitude of health personnel AND mental disorders AND hospital Abstract available 2027 0 0 0 140402 Attitude of health personnel AND mental disorders AND hospitals, general Abstract available 185 0 0 0 140402 Attitude of health personnel AND mental disorders AND hospitals, general NOT psychiatric 58 58 9 3 140402 Attitude of health personnel AND mental disorders AND somatic care
38 38 6 3 140415 Perception of nursing AND mental disorders AND hospital, general Abstract available 40 40 10 1 Summa 2348 91 25 6 PsychINFO 140402 Attitudes of nurses AND mental illness OR mental disorders AND hospital 361 0 0 0 140402 Attitudes of nurses AND mental illness OR mental disorders AND hospital, general 108 108 7 2 140415 Perception of nurses AND Mental illness OR mental disorders AND hospital, 39 39 0 0
general Summa 508 147 7 2 CINAHL 140403 Attitude of health personnel AND mental disorders OR mental illness AND hospital 15 885 0 0 0 140403 Attitude of health personnel AND mental disorders OR mental illness AND hospital Abstract available 10 253 0 0 0 140415 Attitude of health personnel AND mental illness AND hospital, general 63 63 0 0 Summa 27111 63 0 0
Bilaga 2 – granskningsmall (kvalitetsbedömning) för kvalitativa studier. Poängsättning 0 1 2 3 Abstract (syfte metod, resultat =3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat
till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Triangulering Saknas Finns
Urval Ej
acceptabel Låg Medel
Patienter med…. Ej
undersökt Liten andel Hälften Samtliga
Bortfall Ej angivet >20% 5-20% <5% Bortfall med betydelse för resultatet Analys saknas/Ja Nej Kvalitet på
analysmetod Saknas Låg Medel Hög
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställningen
besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning Saknas Otydlig Medel Tydligt
Tolkning av resultat Ej
acceptabel Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och felkällor
Saknas Låg God
Anknytning till
tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överrensstämmelse
med resultat Slutsats saknas Låg Medel God
Ogrundade
slutsatser Finns Saknas
Total poäng (max
48p) P P P p
P
Grad I: 80% %
Grad II: 70% Grad
Titel Författare
Bilaga 3 – granskningsmall (kvalitetsbedömning) för kvantitativa studier
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt (syfte,
metod, resultat = 3P) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metod adekvat till
frågan Ej angiven Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Urval Ej
acceptabel Låg Medel God
Patienter med…. Ej
undersökt Liten andel Hälften Samtliga
Bortfall Ej angivet >20% 5-20% <5% Bortfall med betydelse för resultatet Analys saknas/Ja Nej
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställningen
besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Statistisk analys Saknas Mindre bra Bra
Confounders Ej kontr. Kontrollerat
Tolkning av resultat Ej accept. Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och felkällor
Saknas Låg God
Anknytning till
tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överensstämmer
med resultatet Slutsats saknas Låg Medel God
Ogrundade
slutsatser Finns Saknas
Total poäng (max
47) P P P P P
Grad I: 80 % %
Grad II: 70 % Grad
Grad III: 60 % Titel
Bilaga 4 – resultat av kvalitetsbedömning, tabell 2
Titel Författare Poäng max
47/48p Grad I – Hög kvalité Grad II – Måttlig kvalité Grad III – Låg kvalité The mixed attitudes of nurse´s… Reed F & Fitzgerald L 32/47p 68% Health service
staff´s attitudes… Arvaniti A et al. 39/48p 81 % Attitudes towards people with mental illness… Björkman T et al. 39/47p 83% Competence of general practice nurses caring… Svediene L et al. 35/48p 73% Mental Health patients ‘of Being…. Gaillard L et al. 34/47p 72% Professional nurses’ perception of nursing… Mavundla T R 29/47p 62% Registered nurses’ experiences of interaction… Poggenpoel M et al. 35/47p 74%
Stigma toward the mentally ill in the general… Liggins L & Hatcher S 37/47p 79% Patients with mental illness: general nurses… Brinn F 37/48p 77% Knowledge, attitude and practice (KAP)… Ndetei DM. et al. 33/48p 69%
Bilaga 5 – artikelmatris Country,
year, author.
Journal Title Aim Method Main findings Study
Qualitie Sweden, 2008. Björkman, T., Angelman, T. & Jönsson M. The Authors. Journal compilation 2008 Nordic College of caring Science Attitudes towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care. To investigate attitudes towards mental illness and people with mental illness among nursing staff working in psychiatric or somatic care. The sample consisted of 120 registered or assistant nurses who were interviewed about intimacy with mental illness and attitudes about seven different mental illnesses.
The result showed that nursing staff in somatic care, to a higher degree than nursing staff in mental health, reported more negative attitudes with regard to schizophrenia as being more dangerous an unpredictable. High Lithuania, 2009. Svediene L., Jankkauski ene L., Kusleikaite M. & Razbadausk as A. Medicinia (Kaunas) 2009; 45(10) Competence of general practice nurses caring for patients with mental health problems in the somatic departments. To investigate competence of general practice nurses caring for patients with mental health problems in the somatic departments. A quantitative study of general practice nurses using an anonymous questionnaire. 128 nurses were selected from seven departments. Competence of the nurses caring for the patients with mental health problems is not at the level required. This may be associated with insufficient professional skills, conflict situations with the patients, and lack of acknowledgement of the principles of nursing. Averad ge United States, 2009. Gaillard L., Shattell M. & Thomas S. Journal of the American Psychiatric Nurses Association , Vol. 15, No. 3 Mental Health Patients´ Experiences of Being Misunderstoo d. The purpose of this secondary analysis was to examine mental health patient’s experience of being misunderstood . Data consisted of transcripts from 20 interviews with community-dwelling adults with mental illness, wich were analyzed using an existential phenomenolo gical approach. Four figural themes expressed the experiences of being misunderstood: protection from vulnerability, an object to be fixed, treated like a child, and relentless frustration. Averag e
Greece, 2009, Arvaniti A., Samakouri M., Kalamara E., Bochtsou V., Bikos C. & Livaditis M. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemol (2009) 44:658-665 Health service staff`s attitudes towards patients with mental illness. To investigate such attitudes among the staff and medical students, including employees and trainees, in a general university hospital Six hundred individuals completed questionnaire s An important part of the sample held negative attitudes especially concerning social discrimination and restriction of the patients. Women, older and less educated staff, nursing staff, people scoring higher on authoritarianism were more prejudiced. Higher scores on familiarity wore associated with less negative attitudes. High Australia, 2005, Red F. & Fitzgerald L. The Internation al Journal of Mental Health Nursing (2005) 14, 249-257 The mixed attitudes of nurse´s to caring for people with mental illness in a rural general hospital The purpose of this study was to explore rural nurses´ attitudes and how the effect care, the problems associate with providing care, and the impact of education, support, an experience. 10 nurses from two wards in a rural hospital were interviewed. Participant from one ward had education and support from mental health nurses. Nurses´ attitudes to caring for people with mental health problems were found to be highly varied and were inextricable linked to the issues that influence nurses´ ability to provide care. In 50 % of the participants negative attitudes were expressed, the majority indicated a strong desire to be able to provide care for people with mental health problems in their own community hospital. Low
South Africa, 2000. Mavundla T.R. Journal of Advanced Nursing, 2000, 32(6), 1569-1578 Professional nurses' perception of nursing mentally ill people in a general hospital setting. The aim of this study was to explore professional nurses' perception of nursing mentally ill patients in a tertiary hospital in Durban. A sample of 12 professional Nurses were selected from a population of 800 professional nurses employed in this setting using a purposive sampling technique. The perception of nursing mentally ill people within a general hospital setting was negative and affected the intellectual and the affective component of the nurses' psychological functioning within their internal environment. It was recommended that nurses' knowledge and skills should be increased and that they should be given emotional support in terms of counselling. Low South Africa, 2011. Poggenpoel M., Myburg C.P.H. & Morare M.N. Journal of Nursing Manageme nt. 19, 950-958. Registered nurses_ experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical wards in Johannesburg The aims of this research were to explore and describe registered nurses_ experiences of interacting with patients with mental health challenges in the medical wards of a public hospital in Johannesburg In-depth phenomenolo gical interviews were conducted with eight female registered nurses working in four medical wards where they interact with patients with mental health challenges
From the findings it is clear that registered nurses experienced frustration, unhappiness, fear and perception of danger when interacting with patients with mental health challenges in their wards. Averag e England, 2000. Brinn F. Nursing Standard. 14, 27, 32-36. Patients with mental illness: general nurses’ attitudes and expectations To measure the emotional reactions and expectations of 64 nurses in a general hospital to describe patients with unstable diabetes and a psychiatric diagnosis. A small scale questionnaire survey was used in a within-groups design.
The nurses in the sample where fearful of people with a mental health problem. Qualified staff generally felt better equipped to cope with such patients, depending on their psychiatric experience. Averag e
New Zealand, 2005. Liggins J. & Hatcher S. General Hospital Psychiatric 27 (2005) 359-364. Stigma toward the mental ill in the general hospital: a qualitative study To describe the experience of stigma in patients and health professionals in a general hospital. 10 participants, 5 patients and 5 referrers. The principal finding of this study was the presence or suspicion of a mental illness in a patient has a negative Impact for that patient and the staff in the general hospital setting. Averag e/High Kenya, 2011. Ndetei DM., Khasakhala LI., Mutiso V. & Mbwayo AW. African Journal of Psychiatry, July 2011. Knowledge, attitude and practice (KAP) of mental illness among staff in general medical facilities in Kenya: practice and policy implications To determine the knowledge, attitudes and beliefs about mental illness among staff in general hospitals. A descriptive cross-sectional survey study.
There are gaps in knowledge on mental illness which could be constructively filled with Continued Medical Education. Averag e
