• No results found

Musik i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Musik i förskolan"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur, Språk, Medier

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Musik i förskolan

Förskollärares uppfattningar om musikens betydelse för barns utveckling

Teachers views on music in Pre-School

Elin Andersson

Emma Bruhn

Lärarexamen 210hp Examinator: Magnus Persson Kultur, Medier, Estetik Handledare: Jonas Aspelin 2011-09-19

(2)
(3)

3

Förord

I detta examensarbete har vi arbetat tillsammans vilket har fungerat utmärkt. Arbetsfördelningen har varit att Emma har varit ansvarig för förskola A, där hon har tagit kontakt med de tre intervjuade förskollärarna och även utfört intervjuerna. Elin har varit ansvarig för förskola B, där även hon har tagit kontakt och utfört intervjuerna. Vi har gemensamt arbetat med att sammanföra allt insamlat datamaterial till detta examensarbete.

Vi vill avslutningsvis tacka Jonas Aspelin för all hjälp han har gett oss. Vi vill även tacka alla sex pedagoger som har ställt upp på att bli intervjuade. Sist men inte minst vill vi tacka våra familjer och vänner för den stöttning och hjälp de gett oss.

(4)

4

Sammanfattning

 Vad har förskollärare för mål med musik när det gäller barns utveckling i förskolan?

 Hur arbetar förskollärare med musik i förskolan?

 Varför arbetar de med musik på detta sätt?

Detta är tre frågor som vi kommer att svara på i detta examensarbete. Vi kommer i detta arbete belysa förskollärarnas syn på musik i förskolan.

Vi har ofta upplevt att det inte finns något riktigt syfte med musiken i förskolan. Ofta sitter man i en ring och sjunger samma gamla sånger. Därför valde vi att göra denna undersökning för att försöka få syn på förskollärarnas uppfattningar om musikens betydelse i förskolan för barnets utveckling

I förskolans läroplan står det att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik [….]”(Lpfö 98).

I denna undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och för att få svar på våra frågor har vi tagit hjälp av intervjuer. Vi har tagit hjälp av sex stycken förskollärare från två olika förskolor för att kunna svara på våra tre frågeställningar.

Vi kommer fram till att det finns två olika sätt att se musik i förskolan, det första är att förskollärarna använder musik som ett verktyg för att interagera med andra ämnen som matematik, naturvetenskap m.m. Det andra sättet är att de använder musik mer som ett ämne där barnen ska lära sig spela instrument och lära sig traditionella sånger. Vi kommer att i slutet av arbetet diskutera förskollärarnas syn på musiken i förskolan, utifrån de två olika synsätten som vi har funnit i vår undersökning. Vi kommer även att diskutera vår egen syn på musikens plats i förskolan.

(5)

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

2. Syfte och problemställning ... 8

3. Kunskapsbakgrund ... 9

3.1 Fostrets utveckling i magen ... 9

3.2 Spädbarnet 0-1 år ... 10

3.3 Barn 2-4 år ... 11

3.4 Barn 5-6 år ... 12

3.5 Musikens plats i förskolan... 12

4. Metod och genomförande ... 14

4.1 Urval, informanter och procedur ... 14

4.2 Undersökningsmetod ... 16

4.3 Intervju ... 17

4.4 Etiska överväganden ... 18

4.5 Bearbetning av material ... 18

5. Resultat ... 20

5.1 Musik som verktyg ... 20

5.2 Musik för att förverkliga läroplanens mål ... 22

5.3 Språkutveckling ... 23

5.4 Musik i den fria leken... 24

5.5 Rytmik ... 25

5.6 Musikinstrument ... 26

5.7 Visskatten ... 27

6. Teoretisk tolkning ... 29

6.1 Vad har förskollärarna för mål med musik när det gäller barns utveckling i förskolan? .. 29

(6)

6

6.2 Varför arbetar de med musik på detta sätt? ... 31

7. Diskussion och slutsats... 34

8. Förslag på fortsatt forskning ... 37

9. Referenser ... 38

Bilaga 1 ... 40

(7)

7

1. Inledning

Vi är två studenter som läser till förskollärare på Malmö högskola. Under hösten har vi fått i uppgift att skriva vårt examensarbete utefter ett för yrket relevant problem. Eftersom vi båda läser huvudämnet kultur, medier, estetik så har vi många gemensamma funderingar över vårt framtida yrke.

En av dessa funderingar som ligger oss varmt om hjärtat är hur vi kan använda oss av musik i förskolan. Under 2010 fick vi en ny reviderad läroplan för förskolan. I läroplanen står det att ”alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i denna läroplan […]”(Lpfö 98). Vidare står det att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik [….]”(Lpfö 98). Utifrån sådana citat från läroplanen väcks olika frågor hos oss: Vilken syn har förskollärare på musik och hur tror de att musik kan hjälpa barnen i deras utveckling?1

Eftersom vi båda har läst många kurser inom musik, vet vi att musik har en stor betydelse för barnens utveckling. Bland annat har den litteratur vi tagit del av visat att musik har stor betydelse för barns språkinlärning och att ”musiken stimulerar barnens fantasi och lyhördhet men även tränar och utvecklar barnens uttrycksförmåga, motorik, koncentration och avspänning m.m.”(Granberg, 1994:36).

Som blivande förskollärare vill vi undersöka hur ett antal förskollärare ser på musik som del av förskoleverksamheten. Vi kommer att intervjua förskollärare från två förskolor med avstamp i de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Detta för att skapa förståelse för förskollärarens syn på musikens betydelse för barns utveckling.

1

Nedan talar vi om barns utveckling och lägger, i linje med Granberg (1994:36) in en vid innebörd i uttrycket, dvs. inkluderar såväl sociala, kognitiva, motoriska, estetiska och känslomässiga aspekter.

(8)

8

2. Syfte och problemställning

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om musikens betydelse i förskolan för barnets utveckling. Utifrån vårt syfte har vi valt att ställa oss tre didaktiska frågeställningar, som kan hjälpa oss att få syn på vårt syfte. Frågeställningarna är:

 Vad har förskollärare för mål med musik när det gäller barns utveckling i förskolan?

 Hur arbetar förskollärare med musik i förskolan?

 Varför arbetar de med musik på detta sätt?

För att få perspektiv på förskollärares uppfattningar och besvara våra tre frågeställningen, sätter vi resultatet av våra intervjuer i relation till tidigare forskning inom området.

(9)

9

3. Kunskapsbakgrund

Som framgått ovan syftar vi med det här examensarbetet till att undersöka förskollärares uppfattningar om musikens betydelse för barns utveckling i förskolan. För att kunna förverkliga syftet söker vi oss till källor som rör barn och musik. Som en bakgrund går vi nedan igenom litteratur som rör barns musikaliska utveckling och musik i förskolan.

3.1 Fostrets utveckling i magen

Barns musikutveckling startar redan i mammans mage. ”Helt klart är att de flesta av våra perceptionssystem utvecklas så väl att de aktivt tas i bruk redan långt före födseln. Till de sinnessystem som är tidigast utvecklade hör de kinestetiska (fysisk beröring), rumsliga (balans, rörelse) och auditiva (hörsel) systemen” (Jederlund, 2002:32).

Bjorkvold skriver att barn föds som gryende musiska människor, då människan redan från födseln är ett socialt kommunicerande och kunnande väsen (Bjorkvold, 2005:21). Han förklarar även att den musiska människan finns redan under fosterstadiet, då fostret blir påverkat av moderns fysiska och psykologiska sinnesstämning, vilket inverkar på hur barnet uppfattar moderns ljud, rytm och rörelse.

Ann-Katrin Svensson skriver i sin bok Barnet, språket och miljön (1998) att barnets hörsel börjar utvecklas omkring sjätte månaden av graviditeten (Svensson, 1998:71). Enligt forskaren Gunnel Fagius kan barnets hörsel emellertid fungera redan i tjugonde graviditetsveckan. Fagius påpekar även att det finns andra forskare som säger att hörseln fungerar ännu tidigare, ”men då rör det sig kanske snarare om reaktion på vibrationer” (Fagius, 2007:33). Fagius menar att barnet kan höra genom fostervattnet med ett dovt och filtrerade ljud. ”Fostervattnet tar emot och fördelar ljuden och rörelserna. Det är livets musik som redan har börjat, den första estetiken, det första vackra och uttrycksfulla som barnet får sig till livs” (Wiklund, 2001:27).

(10)

10

”Detta eviga ackompanjemang av rytm (hjärtrytmens pulserande) och klang (väsande, bubblande, susande) skapar en trygg kontinuerlig akustisk miljö för fostret som är av största vikt för danandet av nervsystemet, hjärnan och hela ´den musiska människan´” (Jederlund, 2002:35).

3.2 Spädbarnet 0-1 år

Redan vid födseln börjar barnet att kommunicera med omvärlden: ”(…) spädbarnet gör många olika ljud så som skrik, gråt, gurglingar fräsningar och grymtande” (Svensson, 1998:73). Men framför allt kan barnet redan kommunicera med mamman, då barnet läser av mammans puls, rytm och rörelse (Björkvold, 2005:31).

Evenshaug och Hallen skriver i boken Barn- och ungdomspsykologi (2001) att spädbarnet snabbt lär sig att göra skillnad mellan tal och sång eller musik, men att det inte kan förstå vad orden betyder utan de ”reagerar på språket som ett ’musikaliskt system’ det vill säga på variationer i tonhöjd, tonfall, rytm, klang och intensitet. Dessa musikaliska kvaliteter ger mening åt språket under hela förskoletiden, till och med under hela livet, även om det inte sker på samma dominerande sätt” (Evenshaug & Hallen, 2001:350).

Enligt Svensson, i Barnet, språket och miljön, 1998, börjar det vid ett års ålder bli ”tydligare att jollret allt mer övergår till ordliknande yttranden. Uttalet av de första orden är påtagligt instabilt, vilket kan försvåra för omgivningen” (Svensson, 1998:74). Med detta menar Svensson att barnets språk utvecklas snabbt och att barnet får ett allt mer aktivt ordförråd. Om vi ser på barnets utveckling ”ur en pedagogisk synvinkel är den sociala samvaron mycket betydelsefull för barnens språkliga utveckling”, skriver Svensson (1998:74) vidare. Hon menar även att bokläsning och sånger ger barnet tillfälle att använda språket. Detta kan hjälpa barnet att lära sig nya ord och utveckla sin språkutveckling.

Vid ett års ålder har kommunerna skyldighet att erbjuda barnet förskola (Skollagen, 2010). I ”förskolan ska vi lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet.” (Lpfö 98)

(11)

11

3.3 Barn 2-4 år

När barnet kommer upp i cirka två års ålder så börjar, utvecklingspsykologiskt sett, en ny fas i livet. Nu ska barnet lära sig att bli allt mer självständigt. Miljön blir allt mer intressant och allt ska prövas och undersökas med hjälp av barnets olika sinnen, skriver Hammershoj i boken Musikalisk utveckling i förskoleåldern (1997). Vidare kan mycket gå galet under denna tid, då barnet prövar och undersöker allt i sin omgivning. Därför är viktigt att barnet får mycket positivt beröm så att de inte känner att de ständigt misslyckas (Hammershoj, 1997).

Evenshaug & Hallen (2001) skriver att rörelsen får en allt viktigare plats i barnets musikaliska värld: ”Toner är mycket nära knutna till motoriska uttryck. Innan barnet kan gå, utlöser musiken rörelser med hela kroppen, något som visar att kroppen är ett grundläggande instrument för barnen. När de gungar, leker, sitter i bilar och bussar och ser omvärlden rör sig, börjar de ofta att sjunga” (Evenshaug & Hallen, 2001:350). Vid tre års ålder börjar ramsor att dyka upp i barnets utveckling. Det handlar om korta ordvändningar med tydligt uppfattbara intervaller och rytmer (Evenshaug & Hallen, 2001:352). Ramsorna har en tydlig social karaktär och utvecklas som sagt i första hand i kommunikation och lekar med andra barn (Evenshaug & Hallen, 2001). Det nya sociala intresset kan även visa sig i rollekar där barnens intresse för att hoppa, dansa, spela och sjunga tillsammans visas (Hammershoj, 1997). Bertil Sundin skriver i boken Barns musikaliska utveckling (1995) att ”under de här åren förbättras muskelkontrollen och balansen, barnet börjar använda språket på ett annat sätt och är nu mycket mer intresserat av kamratkontakter än tidigare” (Sundin, 1995:35)

Barnens kroppsmedvetande utvecklas nu allt mer och ”det är först nu barnet riktigt lär sig att behärska sina nya motoriska färdigheter” (Hammershoj, 1997:50). Hammerhoj (1997) skriver vidare att barn mellan tre och fyra år kan finna kunskaper på två olika sätt. Det första sättet är att se vad andra gör och göra samma sak, detta kallas imitation. Det andra sättet är att barnet experimenterar med sina nyvunna färdigheter på sitt eget sätt, och denna princip kallas improvisation (Hammershoj, 1997).

(12)

12

3.4 Barn 5-6 år

När barnet är i fem- sex års ålder kan det känna grundrytmer i barnvisor, om de har fått möjligheter att öva sig musikaliskt (Hammerhoj 1997). Detta ska barnet ha fått tillgång till att öva i förskolan, då läroplanen säger att förskolans uppdrag är att lära barnet ”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse […]” (Lpfö 98).

Barn i den här åldern tycker vanligtvis att det är roligt att både improvisera och reproducera. Intresset för att hoppa, dansa, sjunga och spela blir allt större, menar Hammerhoj (1997). Barnets lekfullhet blir allt mer skapande, originellt och utforskande och barnet får en fastare struktur på sina lekar (Björkvold, 2005).

När barnet är i sexårsåldern ska det börja skolan. Då kan musiken vara ett bra verktyg för barnet att använda när de ska lära känna nya människor. Lilliestam skriver i sin bok Musikliv (2009) att musiken kan fungera på många olika sätt: ”Musiken kan förändra människors liv, kan överbygga motsättningar, kan öppna dörrar och leda till ökad förståelse människor emellan, kan föra människor samman” (Lilliestam, 2009:75). Man kan uttrycka det som att musik kan vara ett sätt på vilket barn utvecklar sina sociala interaktioner.

3.5 Musikens plats i förskolan

Att arbeta med musik i förskolan har många fördelar. Granberg skriver i boken Småbarnsrytmik (1994) att musik är viktigt för lek och rörelse. Musik stimulerar barns fantasi och lyhördhet samt tränar och utvecklar barnens uttrycksförmåga, motorik, koncentration och avspänning m.m. (Granberg, 1994:36). Granberg menar även att musik och rörelse kan utveckla barnet många olika sätt, bland annat genom det: ”sociala, känslomässiga estetiska utökas och motoriska kvaliteterna stärks, uttrycks- och kommunikationsförmåga” (Granberg, 1994:36).

(13)

13

Även Lena Aulin-Gråhamn anser att musik kan främja sociala interaktioner (Aulin-Gråhamn 2004). Hon menar att ”man sjunger och spelar tillsammans för att bli delaktiga i ett socialt sammanhang och lära sig att lyssna på och förstå varandra” (Aulin-Gråhamn 2004:26).

Ann-Katrin Svensson skriver i sin bok Barnet, språket och miljön (1998) att sånger ger barnet tillfälle att använda språket och att detta kan hjälpa barnet att lära sig nya ord och på så sätt utveckla sitt språk.

I boken Konsten att lära barn estetik (2008) beskriver Ingrid Pramling Samuelsson vikten av att lära barnen att spela instrument. Hon menar att barn som kan spela instrument även lär sig begrepp som puls och rytm (Ingrid Pramling Samuelsson m.fl. 2008).

Charina Widmark skriver i artikeln Hjälp barnen sjunga rätt (2011) att det är viktigt att förskolan lär sig att ta del av hjälpmedel och andra musikaliska möjligheter som finns för att stimulera och utveckla barnens gehör och intonation (Widmark 2011). Björkvold (2005) för fram följande fem punkter som viktiga aspekter i barns musikaliska utveckling: glädjen att leva, modet att skapa, förmågan att lära, lusten att leka och kraften att växa (Björkvold, 2005:222). I förskolans läroplan står det att för att barnen ska få förmågan att lära på ett bra sätt ska undervisningen individanpassas och åldersanpassas (Lpfö 98).

(14)

14

4. Metod och genomförande

I detta avsnitt kommer vi att presentera hur vi har gått tillväga för att samla in vårt empiriska material. Vi kommer även att presentera hur vi bearbetat det material som vi har samlat in.

Vi har arbetat med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi valde två förskolor och intervjuade tre förskollärare på vardera förskolan. De två förskolorna har inte någon speciell inriktning mot musik, men eftersom alla förskolor förväntas arbeta efter läroplanen så har också alla förskollärare uppdraget att undervisa i musik. I arbetet har vi vår utgångspunkt i förskollärarnas perspektiv, då vårt syfte är att undersöka förskollärarnas föreställningar om musikens betydelse för barns utveckling i förskolan.

4.1 Urval, informanter och procedur

Både förskolorna och förskollärarna är slumpmässigt utvalda. Eftersom alla som arbetar inom förskolan förväntas ha grundläggande kunskaper i musik menade vi att det inte fanns anledning att välja informanter strategiskt. I texten har vi valt att kalla förskolorna A och B. Alla som arbetar på förskola A har fått figurerade namn på bokstaven A liksom alla på förskola B har namn på bokstaven B. Här nedan kommer en kort presentation av våra intervjupersoner:

Amanda

Amanda har arbetat i 28 år i bland annat förskoleklass, fritidshem och nu på förskola A. Nu arbetar hon på en avdelning med barn från tre till sex år. Amanda är utbildad förskollärare och har genom utbildningen fått grundläggande färdigheter i gitarrspel. Genom utbildningen har hon även fått grundläggande kunskaper inom rytmik.

(15)

15

Amanda brinner för musiken och skulle vilja arbeta mer med musik i förskolan, men säger att hon har bristande kunskaper inom musik och därför skulle vilja vidareutbilda sig mer inom ämnet.

Alice

Alice utbildade sig till förskollärare 1987, men började inte arbeta i förskolan förrän år 2000. Alice har grundläggande färdigheter inom gitarrspel som även hon har fått genom lärarutbildningen. För ca 10 år sedan gick hon en endagskurs i musik för småbarn. Alice säger att hon har bristande kunskaper inom musik. Hon känner inte intresse för att vidareutbilda sig inom musik.

Annika

Annika blev färdigutbildad förskollärare 1993 och började då arbeta på förskola A. Nu arbetar hon på en avdelning med barn i åldrarna tre till fyra år. Annika har grundläggande färdigheter inom musik och gitarrspel som hon har fått genom lärarutbildningen. Även hon har gått en endagskurs i småbarnsmusik för ca 10 år sedan. Annika tycker om att arbeta med musik i förskolan. Hon kan finna många fördelar med musiken.

Berit

Berit har arbetat på förskola B i 24 år. Musik har alltid varit ett stort intresse för Berit och därför arbetar hon mycket med musik på sin förskola. Även Berit har grundkunskaper i gitarr, men arbetar mest med rytmik och rörelse som hon har fått utbildning i på lärarhögskolan. Berit känner att hon har bristande kunskaper i hur man använder instrument.

Beatrice

Beatrice har arbetat inom förskolan i cirka 22 år och nu arbetar hon på förskola B sedan 19 år tillbaka. Det är Beatrice som håller i de flesta musiktillfällena på förskolan, detta eftersom hon spelar mycket gitarr. Hon känner sig mycket bekväm med att arbeta med musiken och tycker att det är roligt att prova nya saker inom området.

(16)

16 Birgitta

Birgitta har arbetat i många kommuner och nu arbetar även hon på förskola B. Hon har arbetat inom förskolan i ungefär 21 år och trivs bra med sitt yrke. Birgitta kan både spela piano och gitarr och känner att hon har de kunskaper hon behöver för att arbeta med musik i förskolan.

När vi tog kontakt med de två förskolor som skulle delta i undersökningen började vi med att besöka och prata med den ansvarig arbetsledare på respektive förskola När vi fick godkännande av arbetsledaren gick vi ut till förskollärarna och frågade om det fanns något intresse för att delta i intervjuerna. Till de förskollärarna som var intresserade av att ställa upp på att bli intervjuade delade vi ut informationsbrev (se bilaga 1). Vi bestämde även datum och tid då intervjuerna skulle genomföras. På förskola A valde förskollärarna att bli intervjuade i konferensrummet. På förskola B utfördes alla tre intervjuerna i ett grupprum. Dessa rum valdes då vi kunde sitta ostört utan distraktioner.

Förskola A ligger i Skåne och består av fyra avdelningar. På två avdelningar går småbarn från ett till tre år och på två avdelningar går barn mellan tre till sex år. Arbetslaget på den avdelning intervjuerna genomförts består av tre förskollärare och avdelningen har 22 barn inskrivna.

Förskola B ligger även den i Skåne. Det är en förskola för barn mellan ett till sex år. Det är en så kallad öppen förskola där det inte finns några avdelningar. Här arbetar alla förskollärarna som ett enda stort arbetslag. Arbetslaget består av 10 förskollärare och tre barnskötare och på denna förskola finns cirka 60 barn.

4.2 Undersökningsmetod

”Kvalitativa intervjuer utmärks bland annat av att man ställer enkla och raka frågor och på dessa frågor får man komplexa svar, innehållsrika svar”, skriver Jan Trost i boken Kvalitativa intervjuer (1997:7). På detta sätt kan man med andra ord få ett nyansrikt material att arbeta med.

(17)

17

Vi menar att kvalitativa intervjuer fungerar väl för att tydliggöra förskollärares tankar om musik. Lökken och Sóbstad skriver i boken Observation och intervju i förskolan (1995) att intervjuer är en nödvändig metod att använda då man vill fblick i en annan människas tankar.

4.3 Intervju

När vi konstruerade intervjufrågorna inspirerades vi av den frågeguide som tas upp i Trosts bok (1997). Här skriver Trost att när ”man gör kvalitativa intervjuer har man inga frågeformulär med i förväg formulerade frågor” utan man ska i möjligaste mån låta den intervjuade styra ordningsföljden (Trost, 1997:47). Han menar att man istället ska göra en lista över frågeområden. Vi tyckte att Trosts beskrivning passade bra in på den så kallade halvstrukturerade intervjun som Gillham skriver om i Forskningsintervjun (2008) och som vi redan intresserat oss för. En halvstrukturerad intervju består av ett antal stora öppna frågor, som man sedan kan dela i mindre följdfrågor utifrån de svar man får av den intervjuade. Öppna frågor är frågor man inte kan svara ja eller nej på (se bilaga 2).

Som ett hjälpmedel till intervjuerna valde vi att använda diktafon och spelade alltså in samtalen. Vi valde detta efter att ha läst boken Metod helt enkelt (2009) där Larsen skriver att det finns många fördelar med att spela in en intervju. Bland annat hjälper det den som ska intervjua att koncentrera sig på den intervjuade. Även Trost skriver att en fördel med diktafon är att man kan gå tillbaka och lyssna till tonfall och ordval (Trost, 1997). Det blir helt enkelt lättare för oss som intervjuare att gå tillbaka och lyssna på intervjuerna flera gånger och därigenom kan man anta att risken för missuppfattningar minskar.

(18)

18

4.4 Etiska överväganden

Innan vi utförde intervjuerna delade vi ut informationsbrev till de berörda deltagarna där vi bland annat informerade om de forskningsetiska principer som vi arbetar efter (se bilaga 1). Som forskare är det viktigt att informera deltagarna om deras rättigheter som undersökningsdeltagare. För att informera deltagarna på rätt sätt har vi använt oss av de grundläggande individskyddskraven som kan konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav på forskning. Dessa krav benämns ”informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet” (Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, 2002).

Det första kravet är informationskravet som ”betyder att man informerar undersökningspersonerna om undersökningens generella syfte, om hur undersökningen är upplagd i stort […]” (Kvale, 1997). Det andra kravet är samtyckeskravet som betyder att undersökningspersonerna ska vara informerade och ge sitt samtycke till undersökningen. Detta ger undersökningspersonerna rätten att delta frivilligt i projektet och att de har rätt att dra sig ur när de vill. Enligt det tredje kravet, konfidentialitetskravet, ska allt som kan anses vara etiskt känsligt förvaras på ett ställe där obehöriga inte kan ta del av det. Det fjärde och sista huvudkravet är nyttjandekravet, vilket betyder att uppgifter och insamlat material endast får användas till vårat forskningsändamål.

4.5 Bearbetning av material

Vi började vår bearbetning av intervjumaterialet genom att transkribera det. För att kunna urskilja innebörder i materialet valde vi att arbeta med innehållsanalys. Syftet med innehållsanalys är att ”identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader” (Larsen, 2007:101).

Vi började innehållsanalysen med att skriva ut allt insamlat datamaterial. Efter detta gick vi var för sig igenom våra transkriberade intervjuer och markerade sådant vi fann relevant, sett till vårt syfte och våra frågeställningar.

(19)

19

Vi sorterade sedan in datamaterialet i kategorier, dvs. innehållsliga mönster osv. enligt Larsens modell (Larsen, 2007). Konkret sett innebar det att vi markerade betydelsefulla citat i olika färger, där var färg stod för varsin tema. Allt som handlar om språkutveckling kom t.ex. att markeras med en gul markeringspenna.

Därefter gick vi igenom varandras intervjuer för att urskilja likheter och skillnader samt för att finna mönster i samtliga intervjuer. Vi kom fram till sju olika teman efter bearbetningen av vårt material. För att få struktur på materialet sammanställde vi sedan allt material från de sju teman som vi fått fram i varsitt dokument. Då hade vi t.ex. allt som handlar om språk i ett dokument och allt som rör rytmik i ett annat dokument. Utifrån de olika dokumenten sammanställde vi till slut resultatet i den här uppsatsen.

(20)

20

5. Resultat

I det här kapitlet kommer vi att presentera vårt resultat utifrån sju teman som vi har fått fram genom bearbetning av intervjuerna.

5.1 Musik som verktyg

Att musik är ett viktigt verktyg i förskolans arbete höll alla sex förskollärare med om. Amanda säger att ”musiken i dag är ju stor överallt, bland annat i media och det finns musiktävlingar som är väldigt populära. Jag tycker detta visar att musiken är en livsnödvändighet hos alla” (Intervju med Amanda, 2011.10.04). Hon tillägger att ”barn älskar ju att sjunga och att röra sig så varför inte ta tillvara på det” (Intervju med Amanda, 2011.10.04).

Beatrice håller med om att musik är viktig för barnen. Hon säger att musik hjälper barnen att använda alla sina sinnen. Birgitta följer Beatrices tankesätt när hon säger att ”barnen tränar minnet genom att lära sig sjunga. Ordförrådet blir bara större och större” (Intervju med Birgitta, 2011.10.06).

Berit säger i sin intervju att ”musiken är bra för att man kan få in så mycket i musiken till exempel matte, naturvetenskap och språk” (Intervju med Berit, 2011.10.06).

Annika säger att hon använder musik för att träna barn i social samvaro. Genom att få sitta tillsammans får barnen träna på att ta hänsyn till varandra. Hon menar att man inte kan bete sig hur som helst ”utan man måste respektera och lyssna på varandra. Detta kommer att stärka deras självkänsla och självförtroende då det skapar glädje och gemenskap i barngruppen” (Intervju med Annika, 2011.10.04). Annika använder musik som verktyg för att träna barnen att ta hänsyn till varandra. Hon menar att när barn sjunger så måste de hela tiden följa med i sångens text. Detta anser Annika kan stärka barnets självkänsla och självförtroende.

(21)

21

Musik för att stärka barnens självkänsla och bekräfta dem som individer är något som även Beatrice för fram som viktigt. Hon berättar att hon alltid använder en välkomstvisa när hon startar en samling. Hon använder sig av en namnsång där hon går runt och lägger handen på det barn hon sjunger om för att barnet ska känna sig bekräftat. Beatrice säger att hon gör detta ”för att barnet ska få positiv bekräftelse” (Intervju med Beatrice, 2011.10.06).

Alice menar att barnens självkänsla kan utvecklas genom att de ges utrymme att sjunga. Hon säger ”att man inte behöver sjunga som en popstjärna, utan det viktiga är att man vågar sjunga” (Intervju med Alice, 2011.10.04).

Sammanfattning

Intervjupersonerna anser att musik kan användas som verktyg för barns utveckling i en rad olika avseenden. De flesta pedagogerna menar att musik kan användas som verktyg för att bygga upp barns självkänsla och självförtroende. Man använder musiksamlingar för att träna barnens sociala samvaro. Förskollärarna menar att barnen genom musiken tränar på att ta hänsyn till och lyssna på varandra. Förskollärarna anser även att det viktiga inte är att barnen sjunger korrekt utan att de vågar sjunga. En av förskollärarna framhöll att musik är en livsnödvändighet och något som barnen använder varje dag. Hon menar vidare att det därför är hennes uppgift att ta tillvara barnens intresse av att sjunga, då det kan hjälpa barnet att utvecklas musikaliskt.En annan förskollärarna anser att musik är ett bra verktyg att använda i andra ämnen så som matematik, naturvetenskap och i språkutvecklingen. Som helhet ansåg således alla intervjupersoner att musik är ett verktyg som kan användas mycket inom förskolan och att musik har många funktioner för utveckling.

(22)

22

5.2 Musik för att förverkliga läroplanens mål

Alla sex förskollärare säger att de arbetar efter läroplanen för förskolan, då detta är ett krav ifrån skolverket. De menar att det går att uppnå målen om man arbetar på ett målmedvetet sätt. Förskollärarnas tolkningar av innehållet i läroplanen skiljer sig dock åt. Till exempel säger Birgitta att ”musik och liknande står som mål i läroplanen och då måste vi erbjuda de bitarna, fast det är mycket man ska erbjuda och då får man se vad barnet är intresserat av” (Intervju med Birgitta, 2011.10.06). Birgitta tycker att hon måste erbjuda de kunskaper som målen innehåller, men att målen inte måste uppnås. Hon poängterar många gånger under intervjun att det är strävansmål hon arbetar mot. Detta i kontrast till Beatrice som säger att ”läroplanen har ju mål som man kan lära sig genom musik, så det får man ju ha med när man planerar. Så man kan uppnå målen i läroplanen” (Intervju med Beatrice, 2011.10.06).

Amanda säger i intervjuerna att läroplanens mål för musik är relevanta och går att uppnå, men att barnen framför allt måste tycka att det är roligt att arbeta med musik. Hon talar om vikten av att bygga upp musikundervisningen för att stimulera barnens lärande.

Detta tydliggör även Alice när hon säger ”att läroplanen inte är svår att uppfylla, det är ju en naturlig del av förskolan. För alla sjunger väl på sin förskola?” (Intervju med Alice, 2011.10.04). Alice menar att förskolan innehåller eller bör innehålla mycket musik, både i den planerade och oplanerade verksamheten. Amanda nämner i intervjun att hon arbetar mycket med barnens inflytande över verksamheten och påpekar att detta står i läroplanen. Hon arbetar med barns inflytande genom att låta dem önska sånger eller låta dem på egen hand söka på internet efter ny musik som de kan använda på förskolan.

Sammanfattning

Alla förskollärare anser att läroplanen har en viktig plats i förskolan. De flesta menar att det går att leva upp till läroplanens mål för musiken, men att det finns olika sätt att göra det på. En av förskollärarna anser att hon endast behöver erbjuda barnen musikkunskaper då förskolan arbetar efter strävansmål. De andra förskollärarna ser det som att läroplanens mål ska uppnås.

(23)

23

5.3 Språkutveckling

I alla sex intervjuerna nämner förskollärarna att musik och språkutveckling är något de integrerar i förskolans verksamhet.

Beatrice säger att: ”musik för barn är bra för språkutvecklingen framför allt för att ofta har man rörelser till. Så kan man inte säga det kan man visa det med händerna och kroppen. Efter ett tag då man sjungit låten ofta kommer orden också” (Intervju med Beatrice, 2011.10.06). Hon menar att musiken hjälper barnet att uttrycka sig utan ord. Men musiken kan, enligt henne även hjälpa barnet med att få ett rikare ordförråd.

Birgitta säger att ”barnen tränar minnet genom att lära sig sjunga och då blir ordförrådet bara större och större” (Intervju med Birgitta, 2011.10.06).

På förskola B arbetar de mycket med sång/språkpåsar. I varje påse finns något som symboliserar låten, som t.ex. Bockarna Bruse, där man använder symboler för vatten, en bro, tre bockar och ett troll. Berit menar att man då både kan sjunga och berätta och på ett naturligt sätt få barnen att använda orden i kommunikation: ”Man kan få in saker som färger, antal storlek med mera” (Intervju med Berit, 2011.10.06).

Alla tre förskollärarna på förskola B pratar mycket om olika ord eller prepositioner som musiken kan hjälpa barnen att lära sig använda. Beatrice säger att ”begrepp som på, sidan om, över, under, och i kan vara bra för att barnen lär sig” (Intervju med Beatrice, 2011.10.06.). Vidare säger hon att ”det finns ju andra begrepp som klappa framför klappa bakom. Ja det finns många begrepp och mycket motorik och mycket språk och rim och ramsor. Det finns jättemycket i musik som man kan använda jättemycket av” (Intervju med Beatrice, 2011).

På förskola A arbetar de mycket med sångförståelse där barnen ska lära sig vad sånger handlar om. Alice berättar att de gör sånger i bilder som de sedan diskuterar tillsammans med barnen. ”Vi arbetar mycket med att tolka barnvisorna med hjälp av bilder till exempel när vi arbetar med Bä bä vita lamm så hade vi en bild på en ’helgdagsrock’ som vi sedan fick förklara för barnen vad det var. På det viset fördjupade vi oss i språkutvecklingen och det kan jag tycka är viktigt. Vi började med att berätta sången som en saga och sedan insåg barnen att det var ju faktiskt sången som de hade sjungit innan” (Intervju med Alice, 2011).

(24)

24

Annika kommer även in på Alices spår, då hon säger att det är viktigt att göra barnen medvetna om sin egen språkutveckling. ”Vi kan göra barnen medvetna genom att använda oss av rim och ramsor” (Intervju med Annika, 2011).

Sammanfattning

Förskollärarna anser således att musiken har stor påverkan på barnens språkutveckling. Förskolorna arbetar på två sätt med musik och språkutveckling. På förskola A arbetar man mycket med sånger i bilder och på förskola B med sång och språkpåsar. Vi ser det som att förskollärarna arbetar med olika metoder men mot samma mål. Flera av förskollärarna ansåg att musiken kan hjälpa barnen att få ett rikare ordförråd, de gör detta genom att lära barnen flera olika prepositioner. En av förskollärarna belyser även att musik kan hjälpa barnen att kommunicera utan ord, med hjälp av kroppen. Hon anser även att musik fyller på barnens ordförråd.

5.4 Musik i den fria leken

Birgitta menar att musiken och leken hör nära samman då hon säger att: ”barnen använder hela tiden musiken när de leker, ofta sitter de för sig själva och sjunger om de sakerna de leker med” (Intervju med Birgitta, 2011.10.06).

Annika menar att hon ofta använder sången i den fria leken. Hon säger: ”t.ex. att när vi sitter och leker sockerbagare i sandlådan så sjunger vi, en sockerbagare som bor i staden” (Intervju med Annika, 2011.10.04).

Barnen skapar mycket egen musik i den fria leken. Alice säger att ”barnen skapar egna instrument var vi än är. Det kan vara pinnar eller spadar som dom låtsas vara trummor. De hittar massa saker som de kan skapa ljud och musik med. Därför tycker jag att man måste ta tillvara musiken i leken” (Intervju med Alice, 2011.10.04). Alice menar att barnen kan utvecklas genom att få experimentera med musiken på egen hand. Hon säger ”barnen utvecklas mycket av att skapa egna ljud, med hjälp av saker de hittar” (Intervju med Alice, 2011.10.04).

(25)

25

Sammanfattning

Flera av förskollärarna menar att barnen kan utforska musik på många olika sätt, bland annat genom s.k. fri lek. Det är genom att undersöka sin omgivning som barnen utforskar olika ljud som de sedan skapar musik av, menar man. Men flera förskollärare menar även att barnen lär sig genom att sitta och sjunga när de leker själva. Förskollärarna menar att barnen utvecklas på egen hand genom att spontant sjunga när de leker. En av förskollärarna menar att den fria leken har stor betydelse för barnens musikutveckling. Hon menar att barnen kan utforska musiken på ett annat sätt i den fria leken än i den planerade verksamheten.

5.5 Rytmik

Flera av förskollärarna arbetar mycket med rytmik. Alice säger att ”musik och rytmiken hör ihop då det handlar om rytmer och takter” (Intervju med Alice, 2011.10.04).

Berit säger att ”barn tycker det är otroligt roligt att arbeta med rytmik” (Intervju med Berit, 2011.10.06). Hon tror att detta kan bero på att barnen använder hela kroppen. Hon säger även att ”rytmiken hjälper barnen att behärska sin kropp och få kroppsuppfattning” (Intervju med Berit, 2011.10.06).

Amanda använder också rytmiken för att utveckla barnens kroppsuppfattning. ”Vi gör bland annat dansstopp. Man rör sig till musik och när musiken stannar ska man stå helt stilla som en staty. Genom denna övning lär sig barnen att kontrollera sina kroppar” (Intervju med Amanda, 2011).

Annika säger att rytmiken kan hjälpa barnen med deras koncentration och lyhördhet. Hon ger oss ett exempel på hur hon använder rytmik i verksamheten: ”Jag brukar dela ut två olika instrument till barnen, till exempel maracas och pinnar. Sen sjunger vi en sång där först de barn som har maracas spelar ett stycke och sen spelar de som har pinnarna ett stycke av sången. Så de avlöser varandra, därför måste de lyssna och koncentrera sig för att hänga med i sången” (Intervju med Annika, 2011.10.04). Genom denna övning menar Annika att barnen får träna sig på att lyssna och på att koncentrera sig, men framför allt på att känna takter i sången.

(26)

26

Sammanfattning

Förskollärarna som helhet ansåg att rytmiken har en stor betydelse för barnens utveckling. Förskollärarna anser att musik och rytmik tillsammans hjälper barnen att få bättre kroppsuppfattning. Genom att röra sig till musiken kan barnen röra hela kroppen och då lära sig behärska sin kropp. En av förskollärarna menar att det är koncentration och lyhördhet som barnen tränar mest med rytmiken. Hon anser att när barn spelar rytminstrument måste de koncentrera sig för att hänga med i de olika rytmerna i sången.

5.6 Musikinstrument

Betydelsen av att använda musikinstrument i förskolan är något som alla förskollärarna för fram i intervjuerna.

Alice arbetar mycket med de yngre barnen, hon säger att ”det handlar mycket om att bekanta sig med de enkla instrumenten, som till exempel ägg och små trummor och sådant. Sen sjunger vi väldigt enkla sånger och spelar samtidigt” (Intervju med Alice, 2011.10.04). Alice börjar med att introducera de enklaste instrumenten, då små barn gärna vill utforska instrumenten med alla sina sinnen som att känna, lyssna och smaka på dem.

Annika säger att instrument kan väcka barnens lust och intresse för musik: ”Att introducera lite instrument för barnen som de ska kunna lära sig att hantera och lära sig vad de heter och hur man handskas med dem. Detta ger barnen inspiration vilket de kanske kan utnyttja senare i livet” (Intervju med Annika, 2011.10.04). Annika vill väcka ett intresse för musik genom att ge barnen ett stort utbud av hur de kan använda musiken. Annika menar att detta kan vara en bra början till barnets fortsatta musikintresse.

Berit har samma uppfattning som Annika i den här frågan, även hon tycker att instrument kan väcka barnens lust och intresse för musik. Men Berit ser en problematik i hur de använder instrumenten på förskolan B.

(27)

27

Hon säger att det inte finns någon pedagog med tillräckliga kunskaper i att använda instrumenten med barnen och: ”därför blir det ofta att vi säger till barnen att nu spelar vi lågt och nu spelar vi högt och så börjar barnen bråka om vilket instrument de vill ha. Och jag tycker detta är jättejobbigt och därför skulle jag kunna tänka mig att det skulle varit bra med lite handledning. Detta eftersom det bara blir oljud och därför tar jag oftast inte fram instrumenten för jag tycker det blir oljud.” (Intervju med Berit, 2011.10.06). Detta är något som även de andra förskollärarna har nämnt i sina intervjuer.

Berit säger att om hon ”ska vara helt ärlig så plockar jag inte alltid fram alla instrument, utan då kan jag bestämma att vi endast använder trummorna annars blir det sådant liv. Eftersom barnen hela tiden bråkar om dem, men jag kan känna att det kan vara en osäkerhet i lärandet från min sida” (Intervju med Berit, 2011.10.06).

Sammanfattning

Alla förskollärarna ansåg att musikinstrument har stor betydelse för barnens musikutveckling. De menar att instrumenten kan användas för att väcka barnens lust och intresse för musik. Två av förskollärarna använder mycket instrument i sin undervisning och känner sig bekväma med detta. Men det finns en viss problematik som flera förskollärare nämner, förskollärarna känner att de inte har tillräckligt med kunskaper i hur man använder instrumenten i sin undervisning . Flera av förskollärarna anser att deras undervisning blir mycket enformig, då de saknar kunskaper, vilket kan bidra till att barnen inte får de kunskaper de behöver för att utvecklas.

5.7 Visskatten

Alice säger att ”som pedagog har man i uppgift att värna om barnens visskatt”. (Intervju med Alice, 2011.10.04). Visskatten är desånger som är vanligast i Sverige och som är allmänt kända.

(28)

28

”I dag tycker jag att det försvinner mycket av de gamla sångerna och visorna, då det är mycket nytt hela tiden. Sånger som Blåsippan ute i backarna står och Mors lilla Olle är inte så vanliga längre” (Intervju med Berit, 2011.10.06). Även Beatrice nämner ”att barnen i dag inte lyssnar mycket på Alice Tegnér och den typen av visor längre utan det är mycket pop och schlager redan som liten” (Intervju med Beatrice, 2011.10.06). Birgitta säger att ”det är viktigt att ta tillvara på våra traditioner då det är ett kulturarv. Det står ju i läroplanen. Jag upplever att de traditionella sångerna oftast glöms bort, för i dag är det många nya sånger i förskolan. Jag tycker det finns många äldre sånger som man måste få med. Men att man inte alltid hinner med de sångerna” (Intervju med Birgitta, 2011.10.06). Birgitta nämner även att ”ett sätt att erbjuda de sångerna och att föra traditionella sånger vidare är att arbeta med dem vid högtider som vid jul, då är det julsånger eller vid påsk då det finns någon påsksång” (Intervju med Birgitta, 2011.10.06).

Amanda säger att ”det är viktigt att ta tillvara på den kultur som barnet har hemma” (Intervju med Amanda, 2011.10.04). Vi tolkar detta som att hon finner det viktigt att förskolläraren tar tillvara de sånger som barnet kan redan innan de kommer till förskolan. ”Det spelar egentligen ingen roll om sången är en vanlig svensk sång som Bä bä vita lamm eller om det är en mindre vanlig sång. Det viktiga är att ta tillvara på barnets kunskaper på rätt sätt. Detta för att sedan bygga på barnets kunskaper med nya sånger. För det är ju även så att barnen kan lära sig av varandra ” (Intervju med Amanda 2011.10.04). Amanda menar med andra ord att man först måste veta vilka erfarenheter barnet har för att sedan kunna bygga på dem. Hon menar även att man kan ta till vara på barnens olika kunskaper så att de kan lära sig av varandra.

Sammanfattning

De flesta av förskollärarna nämner de gamla traditionella visorna i sina intervjuer. De nämner en problematik som finns i dagens förskola: många av förskollärarna känner att de gamla visorna glöms bort och byts ut till nya sånger och modern musik. En av förskollärarna anser dock att det handlar om att ta till vara på barnens grundkunskaper i musik. Genom att ta till vara på dessa kommer man på ett naturligt sätt att få med de traditionella visorna. Flera av förskollärarna tycker det är viktigt med att bevara de traditionella visorna och att de ser detta som en viktig del av barnens utveckling.

(29)

29

6. Teoretisk tolkning

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka förskollärarens uppfattningar om musikens betydelse för barns utveckling. Vi har i det tidigare kapitlet presenterat vårt resultat utifrån intervjuerna. I detta avsnitt kommer vi att sätta våra resultat I relation till tidigare presenterad litteratur. Uppdelningen I avsnittet är gjort efter de tre delfrågor vi arbetat utefter, där varje delfråga blir en egen rubrik

6.1 Vad har förskollärarna för mål med musik när det

gäller barns utveckling i förskolan?

Det största och mest grundläggande målet som förskollärarna har i barnens musikutveckling är att barnen skall kunna använda musik som ett verktyg. Vi uppfattar det som att förskollärarna använder musik för att kunna utveckla olika egenskaper hos barnen. De menar att musik är så mycket mer än att bara sjunga. Förskollärarna anser att musik kan hjälpa barnen med allt ifrån att träna minnet till att stärka deras självförtroende.

En av de intervjuade förskollärarna menar att musik är bra för att träna barnens sociala samvaro. Det går i linje med Lena Aulin-Gråhamns resonemang i boken Skolan och den radikala estetiken (2004) där hon skriver att musik kan användas för just social interaktion. Hon skriver även att ”man sjunger och spelar tillsammans för att bli delaktiga i ett socialt sammanhang och för att lära sig att lyssna på och förstå varandra” (Aulin-Gråhamn 2004:26). Denna syn på användning av musik finns representerad bland förskollärarna.

(30)

30

Även Ann-Katrin Svensson (1998) skriver om musik och social samvaro i boken Barnet, språket och miljön. Hon skriver att om man tittar på barnets utveckling ”ur en pedagogisk synvinkel är den sociala samvaron mycket betydelsefull för barnens språkliga utveckling” (Svensson, 1998:74).

Vidare menar alla de intervjuade förskollärarna att de använder musik som verktyg för att utveckla barnens kroppsuppfattning. Som vi har nämnt i litteraturgenomgången så skriver Ann Granberg i boken Småbarnsrytmik (1994) att musik är viktig för leken och rörelsen. Musik stimulerar barnens fantasi och lyhördhet samt tränar och utvecklar barnens uttrycksförmåga, motorik, koncentration och avspänning m.m. (Granberg, 1994:36).

Ett annat mål som gjordes tydligt i resultatet var att förskollärarna vill att barnen ska lära sig musiken på ett mer praktisk sätt. De menade att barnen ska lära sig att hantera instrument, kunna sjunga traditionella visor och känna rytmen.I boken Konsten att lära barn estetik (2008) beskriver Ingrid Pramling Samuelsson vikten av att lära barnen att spela instrument. Hon menar att barnen som har lärt sig att spela instrument, kan även lära sig begrepp som puls och rytm på ett mer medvetet sätt (Ingrid Pramling Samuelsson m.fl. 2008).

6.2 Hur arbetar förskollärarna med musik?

Vi ser att de intervjuade förskollärarna arbetar med musik på två olika sätt. Det arbetssättet som tydligast syns i resultatet är att förskolelärarna arbetar med musik som ett verktyg. De menar att musik även kan påverka andra ämnen och hjälpa barnen att utvecklas. De kan bland annat använda musik för att utveckla barnens språkinlärning. Detta bekräftar Ann- Katrin Svensson i sin bok Barnet, språket och miljön (1998). Hon skriver att sånger ger barnet tillfälle att använda språket och att detta kan hjälpa barnet att lära sig nya ord och utveckla sitt språk (Svensson, 1998).

Det andra sättet vi upptäckte genom våra intervjuer var att förskollärarna arbetar med den praktiska musiken vilket innebär att barnen ska kunna spela instrument, sjunga traditionella visor och lära sig takt och rytm.

(31)

31

Många av förskollärarna påpekade att de arbetade med musikinstrument. Men de erkände samtidigt att de inte har tillräckligt med kunskaper för att arbeta med instrument, vilket gör att de inte arbetar med instrumenten lika mycket som de skulle vilja göra. Charina Widmark skriver i sin artikel Hjälp barnen sjunga rätt (2011) att det är viktigt att förskolan lär sig att ta del av hjälpmedel och andra musikaliska möjligheter som finns för att stimulera och utveckla barnens gehör och intonation (Widmark 2011).

6.2 Varför arbetar de med musik på detta sätt?

Det främsta motivet som förskollärarna för fram till att de arbetar med musik är, kort och gott, att det står i förskolans läroplan att man ska göra det. ”Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i denna läroplan […]”(Lpfö 98). Vidare står det att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik [….]”(Lpfö 98).

Ett annat motiv som framkommer är att förskollärarna anser att musik är viktigt. De kan se att musiken kan hjälpa till i barnens utveckling på många olika sätt.

Evenshaug och Hallen skriver i boken Barn- och ungdomspsykologi (2001) att barn redan som spädbarn använder musik för att utvecklas, de menar att barn utvecklar musikaliska kvaliteter under hela sin förskoletid (Evenshaug & Hallen, 2001).

I boken Den musiska människan skriver Björkvold (2005) att det finns fem viktiga aspekter för barns musikaliska utveckling: glädjen att leva, modet att skapa, förmågan att lära, lusten att leka och kraften att växa (Björkvold, 2005:222). Dessa fem aspekter kunde vi se att de flesta förskollärarna pratade om under intervjuerna:

Glädjen att leva: syns b.la. i tema musik som verktyg, då Amanda anser att musiken är en livsnödvändighet (intervju med Amanda 2011.10.04). Amanda förklarar vidare att barn älskar att sjunga och röra sig. Även Annika anser att musiken kan skapa glädje då barnen får bättre självkänsla och självförtroende (Intervju med Annika 2011.10.04).

(32)

32

Glädjen att leva finns även i tema musikinstrument där förskollärarna menar att instrument kan väcka barens lust och intresse för musik.

Modet att skapa: fann vi i tydligast i tema musik i den fria leken, där förskollärarna säger att barnen utvecklas genom att själv skapa musiken. Barnen får själva experimentera med olika saker i sin omgivning som de kan skapa musik av. Alice säger att barn kan utvecklas mycket om man ger dem utrymme till att sjunga (intervju med Alice 2011.10.04). Vi ser det som att förskollärarna vill ge barnen modet att skapa på egen hand i verksamheten.

Förmågan att lära: finns i alla teman, då förskollärarnas mål är att barnen ska lära sig genom musik. Vi kan bl.a. hitta detta i tema musik som verktyg där förskollärarna anser att musik kan interageras i många ämnen, så som matematik, naturvetenskap m.m. I tema språkutveckling finns det två sätt där barnen kan utveckla förmågan att lära. Det första är nära barnet lär sig nya ord genom musik då deras ordförråd utvecklas och blir allt större. Det andra är att barnen kan lära sig prepositionerna som t.ex. att klappa framför och klappa bakom mm.

Lusten att leka: kan vi tydligast se i tema musik i den fria leken, där förskollärarna belyser att barnen använder musik i den fria leken. Då barnen bl.a. sjunger när de leker, vilket kan öka barnens lust till att leka. Förskollärarna förklarar i tema Rytmik att de använder musik och lek för att hjälpa barnen att utvecklas. Vi kan se att förskollärarna använder barnens lust att leka för att stimulera lärande.

Kraften att växa: detta finns i alla teman, då förskollärarna anser att alla våra nämnda teman behövs för barns utveckling. I de olika temana förklarar förskollärarna hur musik kan hjälpa barnen att utvecklas. Kraften att växa finns hos barnen när de utvecklar sina nyfunna kunskaper.

(33)

33

Genom dessa fem punkter kan vi tydligare se förskollärarnas syn på musik i barns utveckling. Förskollärarnas synsätt på musikens betydelse för barns utveckling är överensstämmande med det som ses som viktigt i litteratur på området.

(34)

34

7. Diskussion och slutsats

I våra tre frågeställningar fick vi fram att det finns två olika arbetssätt på hur förskollärarna använder musik i förskolan. Det första arbetssättet är att de använder musik som ett verktyg som de kan integrera i andra ämnen. Det andra arbetssättet är att de ser musik mer som ett ämne, där barnen ska lära sig sjunga, spela m.m. Detta arbetssätt kallar vi praktisk musik. Vi ser att förskollärarnas åsikter och arbetssätt överensstämmer med det som framkommit under vår litteraturgenomgång.

Vi har även sett att det finns en viss problematik i förskollärarnas arbetssätt. Vi ställer oss lite kritiska till förskollärarnas sätt att arbeta med musik som ett ämne. Vi menar att de inte arbetar med musik tillräckligt. Som man kan läsa i resultatet anser de flesta förskollärarna att musik ska användas som ett verktyg även i andra ämnen. Dessa ämnen kan vara bland annat naturvetenskap, matematik m.m. Som blivande KME-pedagoger ser vi många positiva saker med att intrigera musiken i andra ämnen, men vi anser att det är viktigt att inte glömma den praktiska musik. Vi tycker att musik är lika viktigt som att lära sig läsa eller räkna och genom vår undersökning kan vi se att barnen behöver lära sig musik för att utvecklas. Vi kan dra paralleller mellan att lära sig läsa och lära sig musik. Vi lär oss att läsa för att kunna kommunicera med andra och vi lär oss läsa för att kunna finna nya kunskaper. Detta gäller även musik, vi lär oss musik för att kunna kommunicera med andra och vi lär oss musik för att finna nya kunskaper. Ett exempel på hur vi lär oss nya kunskaper av musik är när vi tränar på sånger, då lär vi oss även nya ord.

Under arbetes gång har vi kommit fram till att vi anser det som viktigt att ha grundläggande kunskaper inom musik. När vi skriver om grundläggande kunskaper menar vi att det är när man kan lära ut hur man sjunger och hur man spelar enkla instrument så som pinnar, trummor m.m. Det är även dessa grundkunskaper som vi anser att förskollärarna behöver för att kunna använda musik i förskolan.

(35)

35

Trots detta är det få tillfällen som förskollärarna nämner i intervjuerna att de arbetar med att lära ut musik. Enda gången som förskollärarna nämner att de arbetar med att lära ut musik är under temat musikinstrument. Här berättar förskollärarna att de arbetar med olika instrument som trummor, pinnar m.m. De säger även att de sjunger lätta sånger till melodierna när de spelar. Förskollärarna är väl medvetna om att musikinstrument kan väcka barnens lust och intresse för musik, men ändå medger de flesta av dem att de inte har tillräckligt med kunskaper för att använda musik i förskolan. De erkänner även att detta gör att de inte använder instrumenten lika mycket som de skulle vilja göra.

Vi ställer oss frågande till om förskollärarna kan leva upp till förskolans läroplan där det står att ” förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik [….]”(Lpfö 98).

Här kommer det även in en ny problematik som vi har upptäckt, det är även här som förskollärarnas åsikter går isär. De flesta av förskollärarna menar att alla målen i förskolans läroplan är uppnående mål, men en av förskollärarna påpekar att det är strävans mål och därför behöver hon endast erbjuda och inte tvingas uppfylla de kunskaper som står läroplanen. Vi anser att den sist nämnda förskolläraren har rätt, förskolans läroplan består av strävans mål. Då detta är strävans mål kan vi inte begära att barnen ska uppnå dem, men vi anser ändå att man ska ha i åtanke att arbeta med målen som uppnåendes mål. För att barnen ska få grundläggande kunskaper.

Genom denna undersökning har vi blivit mer kritiska till förskolans läroplan, då musik inte får tillräkligt med plats i läroplanen. Det finns enbart ett stävans mål som rör musik i förskolan. Detta strävans mål säger att barnen ska utveckla sin skapande förmåga och förmågan att förmedla upplevelser i bl.a. musik. Vi anser att detta mål kan vara den bristande länken i förskollärarnas synsätt. Då vi anser att det inte finns något i läroplanen som säger att förskoleläraren ska arbeta musik på ett praktiskt sätt där barnen lär sig sjunga och spela m.m. Vi antar att detta kan vara förklaringen till varför förskollärarna inte arbetar mer praktiskt med musik i förskolan. Vi anser inte att den praktiska musiken är viktigare än den intrigerade. Men vi anser att man behöver lägga en större vikt vid den praktiska musiken då den ska lägga grunden för den intrigerade musiken. För hur kan barnen annars använda musik i andra ämnen, om de inte har lärt sig använda musikens olika funktioner?

(36)

36

En annan förklaring till varför förskollärarna inte arbetar mer med den praktiska musiken i förskolan, kan vara för att de intervjuade förskolelärarna har äldre utbildningar. När vi presenterande våra intervjupersoner i kapitlet Metod och genomförande skrev vi att de flesta hade grundläggande kunskaper inom både gitarr och i småbarns musik, men de kunskaperna är mer än 10 år gamla. Vilket kan medför att förskollärarna har bristande kunskaper inom hur man använder musik. Vi menar att det kan vara bra att underhålla sina kunskaper från utbildningen för att hålla sig uppdaterad. Vi är väl medvetna om att det finns en del begränsningar i vår undersökning, då vi inte har gjort observationer för att få ett tydligare svar på vår slutsats. Med detta menar vi att om vi hade gjort observationer så hade vi kunnat styrka vår slutsats mer. Med detta i vårt medvetande drar vi ändå en slutsats som är baserad på vår undersökning. Som slutsats i vårt arbete vill vi särskilt lyfta fram en aspekt som vi anser är viktig. Förskollärarna är väl medvetna om musikens betydelse för barns utveckling. Trots detta har vi i vår undersökning sett att det finns brister i hur mycket de använder sig av musik. Många av förskollärarna använde sig av musik mer som ett verktyg för att nå upp till andra mål i läroplanen än de inom musik. Många ansåg sig inte ha tillräckligt med kunskaper om hur instrument används och hur man instruerar barn i dess användning. Vi anser att detta kan innebära att barnen missar flera musikkunskaper. Vi har funnit att det finns två olika anledningar som bidrar till dessa brister. Den första är att förskolans läroplan inte har några tydliga mål inom musik och den andra kan vara att de intervjuade förskollärarna har äldre utbildningar. Vi anser att den problematik som har upptäckts i undersökningen hade kunnats undvikas om förskollärarna kontinuerligt hade uppdaterat sina kunskaper inom musik.

(37)

37

8. Förslag på fortsatt forskning

I detta arbetes slutsats lyfter vi fram en aspekt som vi anser är viktig. Vi undrar om denna aspekt hade varit annorlunda om vi hade valt att komplettera vår undersökning med observationer. Att arbeta vidare med samma frågeställningar också med hjälp av observationer skulle kunna ge ökad förståelse för hur förskollärarna arbetar med musiken. Intressant hade också varit att göra jämförelser med om arbetssättet stämmer överens med hur de uttrycker att de arbetar.

(38)

38

9. Referenser

Skriftliga källor:

Aulin- Gråhamn, Lena, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (2004), Skolan och den radikala estetiken Lund: Studentlitteratur

Backman Jarl (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bjørkvold, Jon-Roar. (1991). Den musiska människan. Stockholm: Runa Förlag Evenshaug Oddbjorn & Hallen Dag. (2001) Barn- och Ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur

Fagius, Gunnel. (Red.) (2007) Barn och sång- om rösten, sångerna och vägen dit, Lund: Studentlitteratur

Gillham Bill (2008) Forskningsintervjun Holmbergs i Malmö AB

Granberg, Ann (1994). Småbarnsrytmik. Stockholm. Liber Utbildning AB. Hammershøj, Henny (1997). Musikalisk utveckling i förskoleåldern. Lund: Studentlitteratur.

Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk. Stockholm: Runa förlag

Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt Prepress Litho Montage AB, Dalby Lilliestam, lars (2009) Musikliv. Bo Ejeby förlag: Göteborg

Lökken, Gunvor, Söbstad Frode (1995) Observation och intervju i förskolan Lund: Studentlitteratur.

Paulsen, Britt (1996). Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, Ingrid och Asplund Carlsson, Maj och Olsson, Bengt och Pramling, Niklas & Wallerstedt, Cecilia (2008). Konsten att lära barn estetik. Falun: Nordstedts akademiska förlag

Pramling Samuelsson, Ingrid, Sheridan, Sonja (2006) Lärandets grogrund Studentlitteratur

Rubinstein Reich, Lena (1996). Samling i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Sundin, Bertil (1995). Barns musikaliska utveckling. Stockholm: Liber förlag. Svensson, Ann-Katrin (1998) Barnet. Språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.

(39)

39

Trost, Jan, (2010). Kvalitativa intervjuer. (5:e upplagan) Lund: Studentlitteratur Vesterlund Mallo (2003) Musikspråka i förskolan, Runa Förlag

Widmark, Charia (2011) Hjälp barnen sjunga rätt, Lärarnas tidning. Norrköping, nummer 16. 21 oktober

Wiklund, Ulla (2001) Den lydiga kreativiteten Sveriges utbildningsradio AB

Muntliga källor: Intervjuer Alice 2011-10-4 Amanda 2011-10-4 Annika 2011-10-04 Birgitta 2011-10-06 Berit 2011-10-06 Beatrice 2011-10-06 Elektroniska källor: Skolverket (2010) http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/skollagenochandralagar Läroplanen förskola Etiska övervägande

(40)

40

Bilaga 1

Hej!

Vi är två studenter som läser till förskollärare på Malmö högskola. Under hösten har vi fått i uppgift att skriva vårt examensarbete ut efter ett för yrket relevant problem. Eftersom vi båda läser huvudämnet Kultur, Medier, Estetik så har vi många gemensamma funderingar över vårt framtida yrke.

En av dessa funderingar som ligger oss varmt om hjärtat, är hur vi kan använda musiken i förskolan. Därför är syftet med vårt examensarbete att undersöka förskollärarnas föreställningar om musikens betydelse för barnens utveckling i förskolan. Vi ställer oss bland annat frågorna:

• Vad har förskollärare för mål när det gäller barnsmusikutveckling? • Hur arbetar förskollärarna med musiken i förskola?

• Varför arbetar de med musiken, på dessa sätt?

Därför kommer vi att under vecka 40, utföra tre intervjuer på er förskola. Alla

intervjuerna kommer att vara under ca 40 minuter och spelas in på diktafon. Eftersom vi arbetar efter forskningsetiska principer kommer allt materialet behandlas konfidentiellt. Vilket menas med att alla uppgifter och insamlat material kommer att behandlas med sekretess.

Om ni har några frågor kontakta gärna oss på: Elin Andersson Emma Bruhn Tel xxxxxxxxxx Tel xxxxxxxxxxx

Stort tack på förhand Elin och Emma

(41)

41

Bilaga2

Intervjufrågor

Inledningsfrågor:

 Hur länge har du arbetat inom förskolan

 Dina kunskaper och egna erfarenheter.(instrument)

 Vilket utrymme har musiken haft i din utbildning

 Tycker du att du har tillräckligt med kunskaper inom musik

 Är du intresserad av att vidare utbilda dig?

 Känner du dig bekväm med att använda musik?

 Har barnen inflytande på musikundervisningen.

Vad!

Vad har du för mål när det gäller barns musikutveckling?

 Vad har du för mål för det individuella barnet?

 Och vilka mål har du för hela barngruppen?

 Vilka musikaliska färdigheter vill du att barnen ska kunna?

 Och hur vill du att barnet ska uppleva och förstå ?

 Vad ska musiken uppnå hos barnen?

(42)

42

Hur!

Hur arbetar du med musiken på er förskola?

 Hur kan en vanlig musikundervisning se ut på er förskola?

 Instrument?

 Vilka barngrupper?

 Hur ofta är musiken planerad, respektive oplanerad?

 Hur använder du musiken i speciella tillfällen?

 Hur skulle du vilja arbeta med musiken på din förskola?

 Hur ofta lär ni ut nya sånger till barnen?

Varför!

Varför använder du musiken, på detta sätt?

 Vad tycker du om läroplanen? Med inriktning musik?

 Vilka andra sätt skulle du kunna tänka dig att arbeta med?

(43)

References

Related documents

Mycket forskning har ägnats just åt att titta på sambandet mellan barns språkutveckling och musik, och många gånger har man funnit att den fonologiska träning som kan uppnås

Dessa överväganden synliggörs i resultatdelens samtliga kategorier avseende vad för musikaktiviteter förskollärare och barnskötare har uttryckt att de arbetar med

I Pedagogiskt program framskrivs däremot musik som både ett medel för att uppnå utom-musikalisk kunskap och som mål i sig, det vill säga med fokus på

Majoriteten av deltagarna svarade att de sjunger tillsammans med barnen i samlingar och att deras syfte var att utveckla barns språk och ge barnen möjlighet att uttrycka sig

Enligt Frankenstein kan både barn och vuxna göra musik och när dessa gör musik ihop är det barnen som bestämmer.. Frankenstein visar efter denna fråga att han håller på

Genom att sjunga, spela och dansa tillsammans lär sig barnen nya sociala regler, som till exempel att alla börjar på samma gång och alla slutar på samma gång, eller att ett

I samlingen vi observerade på Månen sjunger de några sånger men kontexten är inte musikalisk på samma sätt som på Solen där Lena och Leanne utgår från musiken och

I vår studie har vi valt att fördjupa oss inom ämnet musik då vi har funderingar kring musikens betydelse i förskolan och hur pedagoger kan arbeta med musik på förskolan för