Elevers och föräldrars uppfattningar om läxor

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn, unga, samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Elevers och föräldrars uppfattningar om läxor

Students and Parents Opinions about Homework

Helena

Sjöberg

Lärarexamen 210p Barn, unga och samhälle 2008-01-19

Examinator: Lotta Bergman Handledare: Ann- Sofi Råstam

Abstract

Elevers och föräldrars uppfattningar om läxor

Undersökningen handlar om vad barn mellan 7-15 år och deras föräldrar har för uppfattningar om skolans läxarbete. Under lång tid har fenomenet läxor debatterats och diskuterats i massmedia och då är det oftast läxarbetets negativa sidor som debatterna har varit fokuserade på. Syftet med den här studien är att undersöka elevers och föräldrars positiva och negativa uppfattningar om elevers läxarbete. Kan bilden som uppfattningarna ger kopplas till ett sociokulturellt sammanhang (Vygotskij, 1934), som är den teoretiska kopplingen i den här studien? Påverkas elevernas inställning till läxor beroende på vilka sociala och kulturella värderingar familjerna har? Finns det några skillnader i flickors respektive pojkars inställning till läxor? Studien bygger på tidigare undersökningar som gjorts angående läxor och kvalitativa intervjuer med 20 personer, fördelat på 5 pojkar, 5 flickor, 5 pappor och 5 mammor. Intervjuerna har analyserats och bearbetats för att slutligen leda till ett resultat och svar på ovanstående frågeställningar. Resultatet visar på en positiv bild av läxarbete från både eleverna och föräldrarna. Samtliga intervjuade i undersökningen anser att det är bra med läxarbete, men att det även ska finnas tid över till annat. Leos (2004) förslag om att förlänga elevernas skoldag och att då schemalägga läxarbetet ansåg de intervjuade personerna i den här studien kunna vara en bra lösning för dem som har svårigheter i samband med läxarbete. Nyckelord:

Förord

Jag vill tacka alla som ställt upp genom intervjuer och berättat om vad de har för tankar kring läxor. Tack också till min handledare som har väglett mig i mitt arbete. Jag vill också rikta ett stort tack till dem som bidragit med korrekturläsning av studien.

Innehåll

1 Introduktion... 7

1.1 Inledning... 7

1.2 Syfte ... 9

1.3 Frågeställningar... 9

2. Bakgrund och teorianknytning... 10

2.1 Tidigare forskning ... 10

2.2 Vad säger läroplanerna om läxor?... 13

2.3 Teorianknytning. ... 14

2.3.1 Sociokulturellt sammanhang ... 14

2.3.2 Zone of Proximal Developement (ZPD) ... 16

2.4 Pojkars och flickors inställningar till läxläsning ... 17

3. Metod ... 19

3.1 Val av metod ... 19

3. 2 Genomförande... 19

3.3 Urval... 20

3.4 Etiskt övervägande ... 22

4 Resultat och analys... 23

4.1 Analys... 23

4.2 Resultat... 24

4.2.1 Fördelar och nackdelar med läxor... 24

4.2.2 Elevernas tidsåtgång med läxarbetet ... 26

4.2.3 Pojkars respektive flickors uppfattningar om läxarbete... 27

4.2.4 Föräldrarnas svar ur ett genusperspektiv... 28

4.2.5 Ansvarsfördelning på uppföljning av läxarbete ... 29

4.2.6 Fritid eller läxor?... 30

4.2.7 Hur gjorde elevernas föräldrar med läxarbete när de gick i skolan?... 32

4.3 Sammanfattning ... 33

4.3.1 Elevernas svar ... 33

4.3.2 Föräldrarnas svar ... 35

4.4 Slutsatser ... 35

5. Diskussion och kritisk reflektion ... 39

5.1 Kritisk reflektion av arbetsinsatsen ... 39

5.2 Diskussion ... 40

5.3 Nya frågor på vägen ... 41

Referenser... 42

Elektroniska referenser... 44

1 Introduktion

1.1 Inledning

Den här studien kommer att handla om vad elever och föräldrar har för åsikter och tankar om läxor. Det har varit många debatter i både tv och tidningar där läxors vara eller inte vara har diskuterats.

Vad är då definitionen av begreppet läxa? Wikipedia, som är den fria encyklopedin på Internet, beskriver läxan som skoluppgifter eleverna arbetar med hemma. Vidare beskrivs syftet med läxan som en metod för att repetera tidigare inlärda kunskaper i skolan. Eleverna övar också upp förmågan till självständigt arbete. Internationellt definieras läxa som en uppgift man gör utanför skolan (Granström, 2007).

En debattartikel av Peter Frost, publicerad 2006-06-12, en f d rektor i Strömsund, som i egenskap av förälder och genom erfarenheter i skolan, är negativ till läxor väckte mitt intresse för att undersöka fenomenet läxor. Frost anser att läxor är orättvisa, otidsenliga, ansvarslösa och sorterande. Frost påpekar att läxor är orättvisa för att de gör intrång i elevernas sociala liv och att elever har olika förutsättningar vilket leder till ojämn fördelning av hur mycket tid varje enskild individ behöver lägga på läxläsning. Frost pekar på att det finns olikheter i den hjälp eleven kan få hemma. När Frost talar om att läxor är sorterande menar han att arbetsinsatsen eleverna lägger på sin läxa inte värderas eller premieras. Omfattningen av tiden som eleverna lägger ner på sina läxor är ointressant för skolan. Det händer också att eleverna trots mycket slit ändå misslyckas och ”belöningen” av läraren för detta är ännu mer läxor, anser Frost. Ofta ser lärarna ett misslyckande av läxorna, som en brist hos eleverna och har uppfattningen, att eleven har slarvat med läxorna. Läxor är oansvarliga, eftersom de överlåter ansvaret till varje enskilt barn, trots att man kanske vet att förutsättningarna i de olika elevernas hem är ofantligt olika. Frost påstår också att arbete med läxor orsakar många konflikter i hemmen. (Frost, 2006). Är det verkligen på det här viset som elever och föräldrar upplever läxorna?

Det finns ingen lag som reglerar läxläsning ändå är debatten kring läxans vara eller icke vara, högaktuell idag. Det som står i läroplanen (Lpo94) är, att skolarbetet bör fördelas så jämnt som möjligt under arbetsveckan. Skolans värdegrund vilar på, att det offentliga skolväsendet ska verka för demokratiska grunder. Uppfattas läxarbete som demokratiskt? Ofta är det väl så, att det är lärarna som avgör om eleverna ska ha läxa? Skolans värdegrund slår fast att verksamheten skall utformas med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, står det att skolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper och i samarbete med hemmen, främja elevernas utveckling till ansvarstagande människor och samhällsmedlemmar. Detta förutsätter att kommunikationen mellan hem och skola fungerar väl, så att ett bra samarbete vad gäller elevernas läxarbete kan komma till stånd. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap, som ger trygghet, vilja och lust att lära (Lpo94). Attityderna om läxors värde i Sverige har genomgått flera kursändringar som förefaller svara upp mot nationella krav om tillväxt (Österlind, 2001). Den tidigare statsministern i Sverige, Göran Persson, har betraktat läxan som ett sätt att höja nationens kompetensnivå och konkurrenskraft (Granström, 2007).

2006 kommer vänsterpartiet med ett förslag som innebär att läxorna ska försvinna i grundskolan. Förslaget har väckt en stor debatt runt om i landet. Partiet anser att skolan nu fjärmar sig från målet, en skola som ger alla samma möjligheter. Den klarar inte att kompensera sociala skillnader, till exempel när det gäller föräldrarnas möjligheter att ge stöd i skolarbetet. Avsaknaden av läxor ska inte leda till längre skoldagar, utan undervisningen ska vara mer koncentrerad och ha tillräckligt med välutbildade lärare, säger vänsterpartiets politiska sekreterare, Anders Thore. Thore hänvisar till goda, läxfria erfarenheter i Växjö där eleverna har blivit mer intresserade för skolan för att de slipper stress i samband med läxläsning ( Persson, 2006) Som samhället ser ut idag visar undersökningar på att barn och ungdomar lever ett ganska stressigt liv med många aktiviteter som ska hinnas med, vid sidan av skolarbetet. Symtom som huvudvärk, magont och oro är tecken på att eleverna har svårigheter att hinna med alla krav. Många barn/ungdomar har krävande fritidsaktiviteter som upptar mycket av deras tid. Vad prioriterar barnen/ungdomarna? Vad anser föräldrarna vara viktigast?

Att jag valt att göra en studie om läxor beror på att jag har diskuterat läxor med många föräldrar och fått både negativa och positiva reaktioner angående läxans vara eller inte vara. Många föräldrar har kommit till mig och berättat om hur de får ”tvinga” sina barn att göra sina läxor. De får ständigt tjata på dem för att läxorna ska bli gjorda. Detta är något jag själv känner igen som förälder. I min roll som förälder har jag varit med om många tråkiga och slitsamma episoder som uppstår i samband med mina döttrars läxläsning. Ofta får jag så att säga ”hämta andan” innan vi startar med läxan. Kan jag då inte förklara på det sätt som deras lärare gjort, är det stor risk att de ger upp. Enligt mina döttrar så måste man göra som läraren sagt. Är det så de flesta har det, eller finns det de som tycker om läxor och inte har några som helst problem med läxarbete? Hur har föräldrarnas inställning till läxor påverkat deras egna barn? Har föräldrarna en positiv syn på läxor som de för över till sina barn eller är det tvärtom?

1.2 Syfte

Syftet med den här studien är att undersöka elevers och föräldrars uppfattningar om läxor och om deras uppfattningar kan kopplas till den sociokulturella miljö de växer upp i. Syftet är också att belysa att elevernas uppväxtvillkor är olika och att detta kan påverka elevernas förutsättningar när det gäller vilken hjälp de kan få hemma. Ett annat syfte med undersökningen är att göra en jämförelse ur ett genusperspektiv.

1.3 Frågeställningar

Vad anser eleverna och föräldrarna om läxor?

Påverkar sociokulturella faktorer elevernas och föräldrarnas syn på läxor?

I bilaga 1 finns en sammanställning på huvudfrågor som jag har utgått ifrån när jag gjort intervjuerna med eleverna och föräldrarna.

2. Bakgrund och teorianknytning

2.1 Tidigare forskning

Den forskning som dominerar mest när det gäller läxor är undersökningar som studerar effekter eller brister av läxläsning. Hur innehållet av läxor ser ut, struktur, läxans meningsfullhet och sammanhang problematiseras sällan i forskningen. Istället har man i många undersökningar sökt svar på om det är meningsfullt att läsa läxor, föräldrarnas roll och tiden för läxläsning (Hellsten, 1997). Internationella undersökningar har visat på klara och starka effekter av läxor och att läxläsning som följs upp ger bättre resultat hos eleverna än de läxor som inte följs upp alls (Lindell, 1990).

Det finns inte många studier som ifrågasätter värdet av läxläsning och som urskiljer vissa individuella kostnader i form av minskad motivation, stress, leda och sociala orättvisor som ofördelaktigheter för eleven utan goda resurser i hemmiljön (Westlund 2007). Lindell (1989) konstaterar att de elever som har svagast studieresultat troligen är de som har svårast att göra sina läxor hemma och att dessa elever tillhör de som får minst hjälp av sina föräldrar med läxorna. Hellsten (2000) beskriver hur läxor lever ett liv i elevernas värld som antingen barnarbete eller utvecklingsprojekt. Westlund (2007) poängterar att läxorna inte får styra familjens liv eller fritid. Westlund anser att läxan blir mer jämlik om den tidsbegränsas till ca 15 min per dag. Studien visar också exempel på läxor som inte eleverna förstod och Westlund anser att detta inte är bra. Svenska elever som deltagit i olika undersökningar har enligt Lindell(1990) en negativ attityd till läxor och anser att det tar för mycket tid att göra läxorna. Ändå tror eleverna att läxan i sig har positiva effekter. Skolforskare (Willis, 1977; Hellsten 2000) har kommit fram till att elevernas och de vuxnas uppfattning om läxans pedagogiska syfte skiljer sig åt. De vuxna ser läxan som en möjlighet och värdet av läxans betydelse är stor. Eleverna ser däremot inte läxorna som en möjlighet utan snarare som något de har fått för ”deras synders skull” (Frost, 2006).

Tabell 1. Skillnader i vuxnas och elevers inställningar till läxor. (Westlund 2004)

Läxor som möjlighet Läxor som brist (Vuxenposition) (Elevposition) Öka färdigheter Plugga mer

Öka engagemanget för skolan Ointresse för skolan Lära sig ta ansvar/disciplin Försakar fritid

Lära sig planera effektivt

Tänka långsiktigt/karriärplanering Lever i nuet

Främja kontakten mellan hem och skola För att föräldrar förhör Tabellen konstaterar att läxan som sådan inte ser ut att vara ett harmoniprojekt vare sig för elever eller för föräldrar, eftersom deras uppfattningar är så olika varandra.

Ulf Leo (2004), har studerat läxläsning och inställningar till läxor. Efter klagomål från elever att de fick för mycket läxor som de hade svårt att hinna med började han fundera kring fenomenet läxor. Han publicerade en magisteruppsats 2004 som handlade om inställningar till läxor, med hjälp av samtal med elever, föräldrar och lärare. Leos slutsats efter genomförd studie är att läxorna bör göras i skolan. Han föreslår att skoldagen förlängs så att eleverna hinner med allt skolarbete i skolan. Han har kommit fram till att lärarna ger eleverna läxa för att tiden i skolan inte räcker till. En studie av Westlund (2006) visar att skillnader i upplevda läxbördor har att göra med i vilken klass man går och vilken lärare man har. Det finns de lärare som tror sig ha makt och befogenhet att bestämma hur mycket av elevernas och föräldrarnas fritid som ska läggas ner på läxor. Leo anser att det borde finnas en lokal läxpolicy, där det ska vara tydligt beskrivet, syftet med läxor och hur de ska göras. Det ska även tydliggöras vilka krav som finns på elever, föräldrar och lärare.

När elevernas upplevelser står i fokus handlar resultaten om elevers negativa känslor kring läxor, oavsett social bakgrund (Warton, 2001). I en studie (Österlind, 2001) ses läxan som en del av det egna arbetet i gränslandet mellan skola och hem. Eleverna betraktar läxan vare sig som problematisk eller en tillgång. Yngre elever ser ingen koppling mellan läxor och ansvarstagande. Eleverna anser att läxorna blir roligare om de gör dem tillsammans med någon kamrat men tycker att de får mindre tid över till social gemenskap och fritidsaktiviteter.

Cooper (2001) har undersökt fenomenet läxor och läxans betydelse, samt positiva och negativa sidor av läxor. Han anses vara expert inom området.

Positiva effekter av läxläsning, enligt Cooper är:

• Eleverna får en bättre självdisciplin • Får en bättre allmänbildning

• Skapar egna problemlösningar • Bättre tidsplanering

• Lär sig en bättre studieteknik • Får en bättre inlärningsförmåga

• Blir mer kritiskt tänkande och mer informationssökande

Negativa effekter av läxläsning, enligt Cooper är:

• Mindre tid för socialt umgänge • Risk att förlora intresset för skolan • Mindre tid för socialt umgänge

• Ökade stressupplevelser som kan leda till fysiska symtom som huvudvärk, magont och nervositet.

Läxor ökar klyftan mellan eleverna som är högpresterande respektive lågpresterande. De elever som vill ha bra betyg eller slippa dåligt samvete för att ha slarvat med läxläsningen, måste lägga ner mycket mer tid än de elever som har lägre ambitioner, dålig självdisciplin, avsaknad av planeringsförmåga och ett nu-orienterat förhållningssätt (Cooper, 2001). Andra elever lägger ner mycket mer tid och arbete, i samband med läxläsningen. För eleverna som lägger ner mycket tid och arbete på läxorna är läxorna inte längre ett begränsat inslag av extra arbete utan eleverna hamnar i ett tillstånd av kontinuerlig stress. Hellsten (1997) finner i sin undersökning om läxor som fenomen en motsägelsefull bild av läxan, där frånvaro av problematisering antyder att den inte tas på allvar som inlärningsmetod. Läxor betraktas som en symbol för effektivitet och värderas högt i arbetet men räknas inte som en arbetsritual. Läxan ses som ett verktyg för elever att lära sig det som ska läras. Vissa elever ser läxorna som en begränsad uppgift, när man läst det som ska läsas så är läxan färdig. Österlind (2001)

kommer i sin studie om elevers förhållningssätt till läxor fram till att det finns ett samband mellan elevers förhållningssätt och skolframgångar. Förhållningssätten delas upp i frihetligt, prestationsinriktat, godvilligt, oreflekterat och ambivalent. De högsta betygen hos eleverna finner man hos eleverna i gruppen som har ett frihetligt förhållningssätt till läxor. Flera forskare (Cooper, 2001, Hellsten, 2000, Westlund, 1996, Willis, 1977, Österlind, 2001) har kommit fram till att läxorna har både positiva och negativa sidor för eleverna.

Gemensam slutsats av ovanstående forskare är att läxan som sådan är ett sätt för eleverna att skaffa sig kunskaper och färdigheter inför kommande arbetsliv. Läxan ger eleverna möjlighet att lära sig planera, och att skaffa sig en bättre studieteknik, eleverna lär sig att ta ansvar och läxorna skapar samarbete mellan hem och skola. Läxornas nackdelar är att de skapar stress hos eleverna, med olika kroppssymtomer som bl. a huvudvärk, oro, magont, samt att eleverna får mindre tid att umgås med kompisar.

2.2 Vad säger läroplanerna om läxor?

I början på 1900-talet såg man läxor som en viktig del av barnuppfostran där man ansåg att skolan skulle lära barnen att bli ansvarsfulla medborgare i samhället. På 1940-talet började man ifrågasätta läxans betydelse (Granström, 2007). I läroplanen från 1962, Lgr62, nämns läxor som en metod att skaffa eleverna en god arbetsfostran och ett sätt att skaffa sig kunskaper och färdigheter. Läxorna bör öka i takt med stigande ålder på eleverna. I samma läroplan gör man ingen större åtskillnad mellan inlärning i hemmet och i skolan. I läroplanen från 1969, Lgr69, framgår det att läxan bör vara frivillig. Eleverna tillbringar så mycket tid med skolarbetet under veckorna så det anses vara viktigt att eleverna får tid till annat än skola och läxor. Huvuddelen av skolarbetet bör ske i skolan. I Läroplanen från 1980, Lgr80, blir läxorna åter högaktuella där man konstaterar att läxorna är en del av skolans arbetssätt. Det blir fokus på resultat och läxarbetet skapar goda förutsättningar för att eleverna ska prestera höga kunskapsresultat, vilket då ökar tillväxten i Sverige. I Lgr80 framgår det också att läxor ska vara anpassade efter varje elevs förmåga. Under 1990-talet tas läxor bort ur läroplanen och styrdokumenten. I Lpo94 nämns inte begreppet läxa. Det är upp till dem som verkar inom skolan att göra egna tolkningar och avgörande utifrån läroplanens utformning. I skollagens andra paragraf, lag (1999: 886) står det att alla elever ska, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Tänker man då på att eleverna har olika

uppväxtvillkor när det gäller möjligheten att få hjälp med läxorna kan det vara svårt att se att alla elever får tillgång till en likvärdig utbildning.

2.3 Teorianknytning

.

I det här avsnittet i studien beskrivs, vad som är studiens teoretiska koppling till den sociokulturella miljön, där man eventuellt kan spegla inställningar och uppfattningar om läxor. En kortfattad beskrivning om vad ZPD är, finns också med, för att en del elever har kommit in på att läxan blir roligare om man gör den tillsammans med någon annan. Avsnittet kommer också att ta upp begreppet genus eftersom ett av studiens syfte är att undersöka om det finns skillnader i de båda könens uppfattningar om läxor.

Under senare delen av 1980-talet och in på 1990-talet har man använt begreppet genus. Begreppet genus ses motsvara ett socialt, historiskt och kulturellt sammanhang. Genus är också kontextuellt, d v s att varje enskild individ är olika beroende på vilken plats, situation och sällskap individen befinner sig” (Tallberg-Broman, 2002).

2.3.1 Sociokulturellt sammanhang

Den här undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin (Vygotskij, 1978) om det sociala och kulturella sammanhang som kan påverka uppväxtvillkoren för varje individ. Teorin kan förklaras med att saker och ting hänger ihop med vårt sociala sammanhang i vårt lärande. För att människor ska kunna utvecklas behöver vi andra människor, ensamma kan vi inte utvecklas, vilket innebär att eleverna har svårt att lära sig om de inte får den hjälp de behöver när de gör sina läxor. Det kan ibland vara svårt för föräldrarna att hjälpa sina barn med läxorna eftersom tiden inte räcker till, av olika anledningar. Vi är beroende av relationer människor emellan, för att vi ska kunna lära oss. Enligt den sociokulturella teorin beror också barnets utveckling på vilken kultur de växer upp i och vilken tid vi växer upp i. Som samhället ser ut idag måste oftast föräldrarna arbeta heltid vilket gör att de har mindre tid över till att hjälpa sina barn med läxorna. Varje kultur utrustar eleverna med vissa redskap som ska användas i den intellektuella anpassningen och som ger dem möjlighet att utnyttja de grundläggande mentala funktionerna på ett mer effektivt sätt i denna anpassning. Elevernas intellektuella förmåga har rötter i omgivningen, framför allt i

kulturen. Eftersom kulturen också innebär överföringar av specifika innebörder och värderingar från generation till generation, lär föräldrarna sina barn hur de ska tänka och möta sin omgivning på i olika situationer. Tillägnandet av kunskapen, om hur eleven ska hantera problem som eleven möter och hur de tolkar och hanterar sin omgivning, skall ses som ett resultat av barnets sociala samspel med bl a, föräldrar, syskon och lärare. Anna som är dyslektiker anser sig inte ha tillräckliga kunskaper som gör att hon kan hjälpa sina barn med läxorna. Det innebär, att det är den omgivande miljön som Annas barn är i bestämmer hur deras tänkande och problemlösningsförmåga utvecklas. Därför har all undervisning, eller uppfostran, en social karaktär, d v s den är beroende av verkligheten kring oss och de erfarenheter vi har (Vygotskij, 1978).

Att jag valt att utgå från en sociokulturell teori, beror på att jag också tror att elevers sätt att tänka kring läxor, påverkas av föräldrarna och vad de anser om läxor. Jag tror att föräldrarnas och familjens sociala nätverk avspeglas, i vilken inställning man har gentemot läxor. Många elever har tidskrävande fritidsaktiviteter som gör att det kanske måste göras val när det handlar om läxor eller aktiviteter. Föräldrarna har kanske svårigheter att hjälpa till med läxor av olika anledningar, som t ex vilken social ställning familjen befinner sig i och vad som anses som kultur i olika familjer. Vissa föräldrar kanske inte tycker att det är så viktigt att göra läxor utan anser kanske att skolan ska stå för all undervisning. Andra föräldrar kan vara av annan uppfattning och istället kanske kräva för mycket av sina barn och att läxor är något mycket viktigt att göra. En del föräldrar anser kanske att eleverna ska vara lediga när skolan slutar för dagen så att det finns tid för att leka och umgås med andra. Några föräldrar tycker förmodligen att läxorna ska göras först och inte förrän dessa är gjorda så kan lek och umgänge med andra bli aktuellt, alltså kan föräldrarnas olika syn kopplas till sociokulturell bakgrund. I den här studien vill jag försöka hitta en koppling om elevernas inställning till läxor har någon anknytning till det sociala och kulturella arv som medföljer varje familj. Min egen tolkning av sociokulturell teori har fått mig att tänka på de sociala förutsättningar varje elev och dennes föräldrar har. Möjligheten att få hjälp med sina läxor varierar från elev till elev. Enligt Vygotskij (1978) så sker utveckling i interaktion med andra människor och att barn behöver andra människor för att ges möjligheter till lärdom. (Hwang & Nilsson, 2002) Hur ska då elever kunna lära sig om de inte får hjälp och stöd av andra med bl a läxor? Vad är det för kultur eleverna ingår i? Det kan vara stora skillnader mellan familjers inställningar till läxor beroende på vad som anses som viktigt i de olika familjerna. Människor från olika

kulturer kan ha lärt sig ett sätt att tänka på läxor som är skiljer sig från varandra och skolarbete i övrigt. Kreativitet kräver lek (Vygotskij, 1978) och några av eleverna i den här studien har berättat att de ibland leker när de gör sina läxor tillsammans med någon annan. De anser att de lär sig mer om de leker och att det är lättare att komma ihåg läxan när de har haft roligt. Man kanske ska se leken som en viktig aspekt av lärandet och att barn lär sig och utvecklas genom att leka.

2.3.2 Zone of Proximal Developement (ZPD)

Det här avsnittet ska ge en kort förklaring på vad som enligt Vygotskij (1978) menas med zone of proximal development, förkortat till ZPD, betyder det närområde vi har för vår utveckling. Anledningen till att begreppet tas upp i den här studien, är att några av de intervjuade eleverna uppgav att läxarbetet blev roligare när eleverna gjorde läxorna tillsammans med någon kamrat, som kommit längre i sin utveckling, inom vissa ämnen. Leken är ett sätt att möta verkligheten på, där man t ex med olika fantasilekar kan återskapa verkligheten. Leken är viktig för utveckling och lärandet. Man kan då skapa ett område för utveckling (Hwang & Nilsson, 2002). Man kan lära sig mer om man får göra en uppgift tillsammans med någon annan. Det proximala handlar alltså om avståndet mellan vad en individ klarar av själv och vad individen kan åstadkomma med någon som har större erfarenhet (Hwang & Nilsson, 2002). När jag intervjuade Stina så talade hon om för mig att hon ofta gör sina läxor tillsammans med en klasskamrat och att de lär av varandras olika kunskaper i vissa ämnen. Stina har lättare för att lära sig matematik än sin kompis och därför hjälper hon kompisen med det som är för svårt i matematiken för Stina. Kompisen hjälper Stina med engelskan som är ett svårare moment för Stina än det är för kompisen. Stina tycker att det är lättare att lära sig när hon gör läxorna med sin kompis. De leker ofta att den ena är lärare och den andra är elev där de förhör varandra på läxorna. Stina är matteläraren och kompisen är lärare i engelska.

Det är kanske bra om läraren kan se att leken är central och skapar betydelse. De vuxna ska låta eleverna klara av utmaningar som eleverna klarar av genom ansträngning. Den proximala utvecklingszonen ska inte vara för lätta respektive för svåra utmaningar för eleverna. Det proximala handlar om avståndet mellan vad eleverna klarar av på egen hand och vad de klarar av med hjälp av någon annan som har större erfarenhet. Både formell och informell

undervisning tillsammans med kunnigare och mer erfarna familjemedlemmar eller lärare är viktiga förutsättningar för elevernas sociala och kulturella utveckling. För att teorin om ZPD ska fungera så måste alla elever beredas möjligheter till den hjälp de behöver med sina läxor. Alla elever har olika förutsättningar och den sociala miljön har stor betydelse när det gäller elevernas möjligheter till vuxen hjälp. Det kan vara elever till föräldrar som arbetar mycket, för att ekonomin ska gå runt. Ensamstående föräldrar har kanske mindre ork att kunna hjälpa sina barn med läxor och har kanske flera barn som behöver hjälp med läxorna. Några föräldrar har kanske själv inte varit så noga med läxor och skola när de var barn och därför inte har den kunskap som ibland krävs för att kunna hjälpa sina barn med läxorna. Hur är förutsättningarna för de olika familjerna i den här undersökningsgruppen? Enligt Roger Säljö (2002) är lärandet en naturlig och nödvändig aspekt av mänskliga verksamheter, människor har alltid lärt och delat kunskap med varandra. Det är också genom det vardagliga samtalet som är den viktigaste komponenten i vår fortsatta kunskapsutveckling. Många elever har inte samma möjligheter till att utvecklas genom läxans hjälp. Detta stämmer inte in med skolans värdegrund där det står att alla har rätt till en lärorik utbildning anpassad till varje enskild elevs behov och förutsättningar.

2.4

_{Pojkars och flickors inställningar till läxläsning}

Ett av den här studiens syfte är att undersöka om det finns skillnader i pojkars respektive flickors inställningar till läxor. Kan könet ha någon betydelse inställningar till läxläsning? I de olika forskningsresultaten jag tagit del av och genom de personer som jag har intervjuat är det inte mycket som tyder på att det är skillnader sett ur ett genusperspektiv.

Med könsidentitet pratar man oftast om att man känner sig som antingen en flicka eller en pojke. Könsroll eller genus står för socialt och kulturellt betingande skillnader mellan könen som handlar om olika beteenden, värderingar eller normer. Det är skillnader som skapar olika förväntningar hos individen (Hwang & Nilsson, 2004).

Enligt inlärningsteorin är olikheter mellan flickors och pojkars beteende ett resultat av imitation och modellinlärning (Hwang & Nilsson, 2004). I de flesta samhällen har man olika förväntningar på pojkar och flickor. Man lär de olika könen att bete sig olika. Vi lär barnen att vissa saker är manligt eller kvinnligt. Vi behandlar ofta pojkar och flickor olika (Evenshaug &

Hallen, 2001). Enligt social inlärningsteori utvecklas könsidentiteten genom att de olika könen tillägnar sig könsroller genom inlärning i den sociala miljön. Tidigt lär föräldrar sina barn vad som anses vara flickaktigt eller pojkaktigt. Vanliga föreställningar många har om vad som anses vara manligt eller kvinnligt är att pojkar oftast är högljudda och vildare medan flickor mer fogar sig i allt, är lugnare och tystare (Hwang & Nilsson, 2004). Flickor vill också oftare vara läraren till lags och därför undrar jag om det är så att flickor är mer noga med sina läxor eller om detta är ett vanligt antagande många har när det gäller skillnader i pojkars och flickors syn på läxor. Flickor har genomsnittligt högre betyg än pojkar, med några få undantag. Könsmässiga betygsskillnader i grundskolan finns dokumenterat sedan 1970 i ”nothäftet, nr 18, 2000” . Vad som hänt under senare år är att i de tidigare s.k. ”flickämnena”, som exempelvis språk och religion har skillnaderna ökat markant, till fördel för flickorna. I de s.k. pojkämnena, som matematik, fysik och gymnastik har skillnaderna jämnats ut och flickorna har t o m bättre betyg än pojkarna även i dessa ämnen (Tallberg- Broman, 2002).

3. Metod

3.1 Val av metod

Det finns olika vetenskapliga metoder för att samla in material till en undersökning och de vanligaste är enkäter, kvalitativa intervjuer, observationer och textanalyser. Johansson och Svedner (2006) beskriver två olika typer av intervjuer, en strukturerad intervju med färdiga frågor och en kvalitativ där frågorna är lite friare. Den här studien bygger på kvalitativa intervjuer med elever och föräldrar därför att den här studien handlar om deltagarnas inställningar och attityder till läxor. Att valet av metod blev kvalitativa intervjuer istället för enkätundersökning beror på nackdelarna med enkätundersökning. Eftersom undersökningen handlar om förhållningssätt och synsätt som kräver bredare svar och mer tankar, är det svårt att samla in den informationen med förutbestämda frågor där svaren inte blir lika uttömmande som vid en personlig intervju, där man kan följa upp deltagarnas svar med följdfrågor. En annan nackdel med enkäter är att det ofta kräver fler deltagare. I en kvalitativ intervju kan man kombinera frågeställningarna med fasta frågor och friare frågor. Genom observationer vid t ex en personlig intervju har man också en möjlighet att kunna läsa av svar via deltagarnas kroppsspråk. Risker med kvalitativa intervjuer är att diskussionerna kan tendera att glida över till en strukturerad intervju eller t o m kunna bli en muntligt genomförd enkät. Risken är att man som frågeställare inte ger sig tid till att verkligen lyssna, utan istället vara fokuserad på att ställa nästa fråga. Det är viktigt att föräldrarna ger sitt medgivande till inspelningen av deras barn för utan godkännande från föräldrarna kan man inte genomföra inspelningarna eftersom eleverna inte är myndiga. (Johansson & Svedner, 2006).

3. 2 Genomförande

Innan genomförandet av den här studien tillfrågades eleverna och föräldrarna om de var villiga att medverka i den här undersökningen. Då berättade jag vad som var undersökningens syfte och hur genomförandet skulle se ut. Jag berättade för både eleverna och föräldrarna om mitt arbete och vad det skulle handla om. Jag fick positiva reaktioner och ingen av de tillfrågade var negativt inställda till att medverka i den här studien. De tillfrågade godkände också att jag spelade in samtalen på bandspelare. De flesta intervjuer genomfördes via

hembesök hos deltagarna, både hos eleverna och föräldrarna där vi kunde sitta i lugn och ro och samtala. Ett fåtal intervjuer fick ske via telefonkontakt då dessa deltagare önskade detta. Efter alla utförda intervjuer lyssnade jag igenom dessa. Först bearbetade jag elevernas intervjusvar, för att sedan gå igenom föräldrarnas. Bearbetningen bestod av en kategorisering där elevernas uppfattningar analyseras för sig och föräldrarnas uppfattning för sig. Nästa steg i bearbetningen var att se, om det fanns samband mellan elevernas uppfattningar och föräldrarnas, som kunde kopplas till deltagarnas sociokulturella miljö. Telefonintervjuerna med 2 elever och 1 förälder bandades inte, utan svaren tecknades ner på papper av undertecknad. Intervjuerna fick oftast utföras på kvällstid eftersom eleverna gick i skolan på dagtid och föräldrarna hade sina arbeten och annat på dagtid. Skillnaderna på de personliga intervjuerna och telefonerna var inte stora. Dock tog det mindre tid att genomföra telefonintervjuerna.

3.3 Urval

Undersökningsgruppen består av grundskoleelever och deras föräldrar. Deltagarna representerar olika stadsdelar i Malmö, Husie, Kirseberg och Västra Innerstaden. Stadsdelarna skiljer sig åt på så sätt att de representerar olika sociala miljöer. Husie består till stor del av villakvarter, Kirseberg representerar både villakvarter och höghusområden. Västra Innerstaden består till största del av höghuskvarter. Eleverna är mellan 7-15 år. Eleverna består av fem pojkar och fem flickor. Föräldrarna har olika bakgrunder och olika förutsättningar. Någon förälder är ensamstående, någon studerar, och någon härstammar från ett annat land. Föräldrarna består av fem pappor och fem mammor. Kontakten med deltagarna har skapats genom samröre med olika skolor, som skolkamrater till mina egna barn, deras föräldrar och syskon. Syskonens kompisar som i sin tur går på andra skolor och på det här sättet skapat möjligheter till att få med olika rektorsområden i Malmö. Nedan följer en kort presentation av deltagarna i studien. Namnen är fingerade för att skydda deras identitet.

Mammorna representeras av:

• Anna, ensamstående 2 barn som är 7 och 10 år. Hon arbetar heltid. Anna är dyslektiker.

• Kristina, sambo med tre barn som är 14, 10 och 1 år. Kristina och hennes sambo arbetar heltid, sambon arbetar dessutom kvällar.

• Jenny, gift, heltidsarbetande med 1 barn som är 10 år

• Pia, ensamstående, studerar på heltid med 1 barn som är 11 år.

• Anki, ensamstående med 2 barn som är 13 och 14 år. Anki arbetar heltid med oregelbundna tider, vilket innefattar arbete på kvällar och helger ibland. För tillfället är Anki sjukskriven på halvtid.

Papporna representeras av:

• Pelle, ensamstående, 2 barn som är 9 och 10 år. Pelle arbetar heltid och reser mycket i tjänsten.

• Kalle, gift, 1 barn som är 11 år, arbetar heltid.

• Niklas, sambo, 3 barn, arbetar heltid. Niklas har ett arbete som innefattar kvällsarbete. • Anders, ensamstående, heltidsarbetande, 2 barn

• Jim, skild, har 5 barn med 3 olika kvinnor. Lever med ny kvinna och hon har 1 barn sedan tidigare. Jim arbetar heltid.

Pojkarna representeras av:

• Alex, 14 år som spelar basket på sin fritid • Martin, 13 år, är med kompisar på sin fritid • Robin, 7 år, är med kompisar på sin fritid • Olle, 15 år spelar fotboll på sin fritid

• Emil, 10 år simmar ett par gånger i veckan på sin fritid

Flickorna representeras av:

• Ella, 11 år rider och spelar piano på fritiden • Becky, 11 år är mest med kompisar på fritiden • Stina, 10 år spelar fotboll på sin fritid

• Molly, 10 år åker skridskor på sin fritid • Elsa, 12 år går på gymnastik på fritiden

3.4 Etiskt övervägande

I ett forskningsarbete är det viktigt att tänka på etiska principer. Alla uppgifter som samlas in i samband med en undersökning ska behandlas konfidentiellt. Detta innebär att inga uppgifter får lämnas ut till utomstående. Det ska inte vara möjligt att kunna identifiera personerna som deltagit i en studie (Patel & Davidsson, 2003). Deltagarna får inte heller utsättas för skador i form av förödmjukelser och kränkningar. Det är viktigt att man som undersökare talar om syftet med undersökningen och att resultaten av undersökningen endast kommer att användas i den studie den berör. Det ska vara tydligt att undersökningen är frivillig och att deltagarna när som helst kan avbryta att vara med i studien. En undersökning kräver samtycke av deltagarna antingen muntligt eller skriftligt, är deltagarna minderåriga krävs ett godkännande av föräldrarna. I den här studien krävs det alltså ett medgivande av elevernas föräldrar. Det som är grundläggande krav ur ett etiskt perspektiv kan konkretiseras till fyra huvudkrav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet

1. Informationskravet innebär att deltagarna i en studie skall informeras om undersökningens syfte och vilka villkor som gäller för deltagarna. Deltagarna i en studie skall också informeras om att deras deltagande är frivillig och kan när som helst avbrytas när helst deltagarna inte känner att de vill vara med i en undersökning.

2. _{Samtyckeskravet innebär att deltagarna i en undersökning har rätt att själva avgöra om} de vill vara med eller inte i en undersökning. Det är viktigt att få ett medgivande av dem som ska ingå i en undersökning och att som undersökare inte ska försöka att påverka deltagandet i form av påtryckningar och tvång. Är deltagarna minderåriga krävs ett medgivande av deras föräldrar.

3. _{Konfidentialitetskravet innebär att deltagarna ska ges största möjliga sekretess och att} inga personuppgifter ska föras vidare till obehöriga.

4. Nyttjandekravet innebär att all inhämtad information från deltagarna endast får användas i aktuell studie och får inte lämnas ut till andra forskare.

4 Resultat och analys

4.1 Analys

Den här undersökningen syfte är att söka svar på vad elever och föräldrar har för uppfattningar om läxarbete. Det empiriska materialet består av intervjuer med 10 elever i årskurs 1-9 och deras föräldrar, som representerar stadsdelarna Husie, Kirseberg och Västra Innerstaden i Malmö. Genom intervjuer med eleverna och föräldrarna har jag undersökt om det finns ett samband med elevernas uppfattningar om läxor som kan kopplas till den hemmiljö och kultur de ingår i. Utgångsteorin i den här undersökningen är det sociokulturella perspektivet och om detta påverkar elevers och föräldrars uppfattningar om läxarbete. När intervjuerna utfördes kategoriserade jag deltagarna i den här undersökningen i 4 smågrupper som bestod av pojkar, flickor, pappor och mammor d.v.s. varje grupp bestod av representativa individers uppfattningar om läxarbete (Johansson & Svedner, 2006). Målet med den här kategoriseringen var att se om det fanns skillnader i de båda könens uppfattningar om läxor och om elever och föräldrar har olika uppfattningar om läxarbete. Återkommande inslag i intervjuanalyserna är att läxarbetet ger möjligheter till en tryggad framtid, förutsatt att eleverna gör sina läxor. Andra återkommande synpunkter om läxarbete är fördelarna och nackdelarna med läxor. De flesta av de intervjuade anser att tidsbristen är den största nackdelen med läxor, eftersom många föräldrar arbetar heltid och många av eleverna har aktiviteter utanför skolan. Föräldrarna uppger i intervjuerna att det är ett ständigt pusslande för att få tiden att räcka till.

Den här studiens syfte var att undersöka vad grundskoleelever och deras föräldrar har för uppfattningar om läxarbete. Resultatet bygger på de olika svar som deltagarna i studien gett på frågeställningarna. Huvudfrågorna till de intervjuade personerna finns i bilaga 1.

På följande sätt kommer resultaten och analyserna att presenteras i denna studie där tio elever och tio föräldrar medverkat i undersökningen. Resultatet redovisas i form av tabeller där huvudfrågorna besvarats av deltagarna i studien och i denna del vävs också citat och kommentarer av intervjuerna in. För att få ett bredare perspektiv har huvudfrågorna följts upp med följdfrågor och som i den här studien vävts in i citaten av både elevernas och föräldrarnas svar.

4.2 Resultat

4.2.1 Fördelar och nackdelar med läxor

Tabell 2. Tabellen visar elevernas åsikter om de anser att det är bra med läxarbete. Kön Ja Nej

pojkar 4 1 flickor 4 1

Enligt tabellen så anser 8 av 10 elever att det är bra med läxarbete. Detta ger en liten vink om att läxarbete ändå uppfattas som ett positivt inslag i elevernas strävan efter kunskapsutveckling. Det är en jämn könsfördelning, 4 flickor och 4 pojkar har en positiv inställning till läxor, en pojke och en flicka var negativt inställda till läxarbete. På följdfrågan om varför det är bra med läxor blev svaren:

• För att man ska kunna börja gymnasiet

• För att kunna lära sig så att man kan få jobb sen och att man då kan försörja sig • Annars kan man inte lära sig

• Kunna få en bättre framtid för att man lär sig mer om man har läxor

• Det är skönt att plugga hemma ibland för då får man sitta i lugn och ro

Till de elever som inte är positivt inställda till läxarbete blev svaren på följdfrågan varför de inte tycker att det är bra att ha läxor nedanstående:

• Man får mindre tid för lek och att umgås med kompisar • Det är jobbigt att tänka hela tiden

• Man får mindre tid till fritidsaktiviteter • Det är stressigt ibland

Svaren här stämmer till viss del in med vad den amerikanske professorn, Harris Cooper (2001) har kommit fram till när han undersökte vad några amerikanska elever ansåg om läxor. Elevernas svar tolkar jag som att om de tycker att det är bra att ha läxor. Det är lättare att

komma in på gymnasiet om man varit noga med sina läxor. Det är med andra ord en investering inför framtiden att elever har läxor och det är därför de anser att det är bra med läxarbete. Nedan följer några citat av elevernas svar på frågan om det är bra med läxor:

- _{Gör man inte sina läxor kommer man ju efter i skolan och då kanske man inte}

kommer in på gymnasiet sen och då får man ju inte heller något jobb när man är vuxen.

( Ella) Ella förknippar läxorna med gymnasium och kommande arbetsliv och är helt övertygad om att de som slarvar med läxorna inte kommer in på gymnasiet sen. Ella berättar i intervjun att hennes bror börjat på gymnasiet och därför funderar hon mycket på detta.

- Ja, det är klart. Man lär sig ju att leka och spela fotboll och sådant där. Man

lär sig ju inte att läsa och skriva och ingen engelska heller. Det är bättre att man kan det. Det är viktigare att ha bra betyg.

(Sara)

Sara är 10 år och tycker det är viktigare att lära sig läsa och skriva än att leka. Hon anser att betyg är viktigare än lek. Sara gör hellre läxorna än tillbringar tid med kompisar, eller utför någon fritidsaktivitet.

Tabell 3. Här visas resultatet av föräldrarnas svar på frågan om de anser att det är bra med läxarbete.

Kön Ja Nej pappor 5 0

mammor 4 1

Tabell 3 visar att 9 av 10 föräldrar anser att läxarbete är bra för eleverna. 5 av föräldrarna som är positivt inställda till läxarbete är 5 pappor och 4 av föräldrarna är mammor. Jag frågade föräldrarna om varför det är bra med läxarbete och alla var eniga om att läxorna ger eleverna möjligheter till mer kunskapsutveckling och att eleverna lär sig att planera sin tid. Eleverna lär sig också att ta eget ansvar över sitt fortsatta lärande som i sin tur leder till gymnasium och

vidare utbildningar. Det är alltså viktigt att eleverna sköter läxarbetet för annars kommer de inte in på gymnasiet och får därmed svårt att komma in på arbetsmarknaden senare i livet, tolkar jag föräldrarnas svar. Nedan följer ett citat från pappa 1 i den här studien:

- _{Jag anser att det är bra med läxor för då får barn och föräldrar ett större}

ansvar med skolarbetet. På så vis får föräldrarna större inblick i sitt barns kunskapsutveckling

. ( Pelle )

Pelle är intresserad av att veta var hans barn ligger rent kunskapsmässigt och anser att läxorna

är en stor hjälp till att få en överblick på sitt barns utveckling. Han är positiv till läxor och ser fördelarna med läxorna. Elevernas läxarbete skapar goda förutsättningar för ett bra samarbete mellan hem och skola. Vad den här pappan inte tänker på är att elevernas olika förutsättningar till samarbete mellan skolan och hemmen inte ser likadana ut. Det finns familjer där samarbetet mellan skola och hem inte fungerar alls. Gynnar läxarbetet dessa elever?

4.2.2 Elevernas tidsåtgång med läxarbetet

Tabell 4 illustrerar hur mycket tid som eleverna lägger ner på att göra sina läxor. Tabell 4 Tid per dag

Elev 1, 5, 7 15 minuter

Elev 2, 4, 8 20 minuter

Elev 3 1 timme

Elev 9 40 min

Elev 6 30 min

Tabellen talar om att tiden som eleverna lägger ner på att göra sina läxor varierar från 15 minuter per dag upp till en timme per dag. Vad som framkommer när jag går igenom elevernas åldrar är att ju yngre eleverna är desto längre tid tar läxarbetet. Det kanske kan bero på att de äldre eleverna har skaffat sig en studieteknik som gör att de behöver mindre tid till

läxarbetena. Det framkommer också under intervjuerna att de yngsta eleverna behöver mest hjälp av vuxna för att klara av läxarbetena. Här nedan följer citat från eleverna:

- _{Ibland tar det lång tid och ibland går det fort att göra läxorna. Det går fortare}

när det är engelska för det är mitt favoritämne i skolan. Matten tar lång tid och mamma eller pappa måste hjälpa mig.

( Alex)

Flera av eleverna i den här studien uppger att läxorna går fortare om det är ett ämne som intresserar dem. Det innebär att desto mer meningsfullt läxorna känns för eleverna desto mindre tid behöver de lägga ner på läxarbetet.

4.2.3 Pojkars respektive flickors uppfattningar om läxarbete

Tabell 5 här nedan beskriver om det finns skillnader i pojkars respektive flickors uppfattningar om läxor.

Tabell 5

Bäst på att sköta läxorna enligt eleverna Pojkarna 1 Flickorna 3 Lika bra 6

Övervägande svar från både pojkarna och flickorna är att det inte förekommer någon större skillnad mellan de båda könens uppfattningar om läxor. Ibland är pojkarna bättre än flickorna och ibland är flickorna bättre.

4.2.4 Föräldrarnas svar ur ett genusperspektiv

Tabell 6 illustrerar föräldrarnas uppfattningar om vem av pojkarna eller flickorna som sköter läxarbetet bäst.

Tabell 6

Bäst på att sköta läxorna enligt föräldrarna Pojkarna 0 Flickorna 4 Lika bra 6

Ingen av föräldrarna har svarat att de anser att pojkarna är bäst på att sköta sina läxor medan 4 föräldrar tror att flickorna är bäst på att sköta sina läxarbeten. Här nedan följer ett citat från pappa 4:

- Jag tror att flickor är mer noggranna med sina läxor eftersom jag tror att

flickor i allmänhet är mer ordentliga av sig än pojkarna. Det är i alla fall min erfarenhet som förälder till båda könen. Min dotter sköter läxorna bättre än min son.

4.2.5 Ansvarsfördelning på uppföljning av läxarbete

Tabell 7 visar vad eleverna och föräldrarna anser om vem som har huvudansvaret att följa upp läxarbetet och vem de anser ska se till att eleverna gör sina läxor.

Tabell 7

Elevernas svar föräldrarnas svar

Skolans uppgift 2 1

Föräldrarnas uppgift 2 1

Både och 4 8

Elevens ansvar 2 0

Tabellen visar att av 20 personer anser 12 av dem att ansvaret ligger hos både skolan och föräldrarna. 2 elever anser att det är elevernas ansvar att sköta sina läxor och se till att läxorna blir gjorda. Ingen av föräldrarna vill lägga hela ansvaret på eleverna själva utan anser att både föräldrarna och skolan ska ha det största ansvaret att följa upp elevernas läxarbeten. Nedan följer några citat från både elever och föräldrar:

- Skolan har ingenting med att göra vad jag gör hemma. Då ligger ansvaret hos

mig själv. Då är det jag som väljer om jag ska göra min läxa eller inte och jag kan inte skylla på någon annan än mig själv, om jag inte gör dem.

(Becky) Becky anser att det är hon själv som har huvudansvaret att se till att läxorna ska bli gjorda. Hon tycker inte att det är skolans plikt att se till att hon gör läxorna. Väljer hon fritid framför läxor är det hennes problem, anser hon. Det ligger i hennes eget intresse att sköta skolan, tycker hon själv. Becky verkar i mina ögon ha en mogen inställning till läxarbete och jag undrar om denna inställning är något som hennes föräldrar har fört över till henne. Har föräldrarna också prioriterat läxorna framför fritidsaktiviteter?

- _{Jag anser att jag som förälder har det yttersta ansvaret att se till att min dotter}

dotter gör sina läxor och det som har med hennes skola att göra. Jag kan inte skylla på skolan om inte min. Då är det min uppgift att se till att hon verkligen

gör läxor. Det innebär visserligen att jag måste tjata ibland men det tillhör uppgiften att vara förälder.

(Pia)

Efter detta citat funderar jag åter igen på de elever som inte har föräldrar som av olika skäl

inte kan hjälpa sina barn med läxorna. En del elever är tvungna till att sköta sina läxor helt för sig själva och har ingen som kan tjata på dem eller som kan stötta dem i läxarbetet.

4.2.6 Fritid eller läxor?

Tabell 8 illustrerar vad som prioriteras mellan läxor och fritidsaktiviteter av både eleverna och föräldrarna.

Tabell 8

Viktigast Elevernas svar föräldrarnas svar

Läxor 5 5

Fritidsaktiviteter 1 0 Ibland läxa, ibland

fritid

2 0

Lika viktigt 1 5

Av 10 elever anser 5 att det är viktigast att sköta sina läxor än att utföra fritidsaktiviteter. Endast 1 elev prioriterar fritidsaktiviteter framför läxarbete. Av föräldrarna anser 5 att det är viktigast att läxarbetet prioriteras framför fritidssysselsättning och 5 föräldrar anser att det är lika viktigt att eleverna har tid till båda sakerna. Här nedan följer citat från eleverna och föräldrarna:

- Klart att det är att viktigt att ha tid med kompisar, men om man gör läxorna

när man kommer hem så hinner man faktiskt med båda sakerna. Kanske inte alla men jag gör det, för det mesta i alla fall.

( Ella)

Ella har hittat ett sätt att hinna med båda sakerna, men tyvärr så fungerar det inte för alla elever. Alla elever har inte samma förutsättningar som Ella, hon kan planera sin tid så att hon hinner med både läxor fritidsaktiviteter. Jag frågade Ella om vad de elever ska göra som inte hinner med både läxor och fritidsaktiviteter.

- Ja, det är synd om dem men på min skola kan elever som behöver hjälp få

extra läxhjälp på eftermiddagarna. I min klass är det några elever som går en lektion längre än mig och då får de hjälp av läraren med läxorna. Då går det fortare för dem att göra läxorna för lärarna kan förklara bättre än föräldrarna.

(Ella)

Det här är en lösning som Leo (2004) också beskriver i sin magisteruppsats om inställningar till läxor. Önskvärt skulle kanske vara att fler skolor kunde ta efter den här metoden.

- Det är viktigt att eleverna får tid till fritid för annars är risken stor att de

tappar intresset för skolan. Ska elevernas värld endast handla om skolan så kan det bli så tråkigt för dem att de inte känner en meningsfullhet med att gå i skolan. Jag tycker att det är viktigt att eleverna hinner med båda sakerna. (Jenny)

Fritid och skola går ihop på något sätt. Får eleverna inte tid till fritidsaktiviteter och umgänge med kompisar så är risken stor att eleverna inte känner någon motivation till att gå i skolan. Ett flertal av eleverna i den här studien har hittat ett sätt att kunna kombinera dessa båda saker och många av eleverna anser att tiden räcker till åt både läxarbete och fritidsaktiviteter.

- _{Jag vill att mina barn ska prioritera läxorna för att de ska kunna komma in på}

gymnasiet. Jag slarvade själv med mina läxor och har aldrig gått på gymnasiet. Jag började jobba direkt när jag slutat nian och så vill inte jag att mina barn ska göra. Jag vill att de ska ha chans till bättre jobb än de jobb som jag har haft.

(Anna)

Anna berättar att hon hade svårt att sköta både skola och läxor. Hennes mamma arbetade alltid så hon fick i stort sett klara sig själv. Pappan var död. Mamma 2 gick i en, som man på den tiden kallade för obs-klass. Ibland fick hon hjälp med läxorna där, för att hon skulle hinna ikapp sina klasskamrater. Skolan var ett stort bekymmer för henne och hon tyckte inte att det

var roligt att gå i skolan. Hon hamnade så pass långt efter sina klasskamrater att hon var tvungen att gå om åttonde klass. Hennes upplevelser av skolan är negativ men hon anser att mycket av hennes inställning beror på att hennes mamma aldrig hade tid att hjälpa henne. Mamma 2 har aldrig gått i gymnasiet, utan började arbeta direkt efter nionde klass. På den tiden var det inte så svårt att få arbete utan utbildning. Den här mamman försöker att göra allt för att finnas till för sina egna barn och hon hjälper till med läxorna så gott hon kan. Hon vill att de egna barnen ska få en positivare inställning till skolan än vad hon själv fick. På så sätt gör denna mamma tvärtom, om man tänker på teorierna om den sociokulturella miljö vi ingår i. Hon bryter mot de sociala förutsättningar hon själv hade som barn och vill ge sina egna barn ett bättre utgångsläge än vad hon själv hade med sin mamma som aldrig hade tid med henne.

4.2.7 Hur gjorde elevernas föräldrar med läxarbete när de gick i skolan?

Jag avslutade intervjuerna med att föräldrarna fick berätta om hur det var när de själva gick i skolan. Hur tänkte de kring läxor? Att jag ville veta detta, var för att jag vill se om det finns en koppling till Vygotskijs teorier om det sociala och kulturella arv varje individ ingår i. Niklas berättar att han gjorde vissa läxor direkt när han kom hem från skolan.

- _{Det fanns läxor som var mindre kul och som jag bara ögnade igenom. Jag var}

dock tvungen att göra mina läxor innan jag fick umgås med mina kompisar. Jag fick den hjälp jag behövde av min mamma.

(Niklas)

Barnen till Niklas har samma regler som han hade när han växte upp, d v s inget umgänge med kompisar förrän läxorna är gjorda. Här kan man tänka på vad som är kulturellt betingat enligt teorin om att man ingår i ett kulturellt arv och att man föds in i vad som är kultur i en familj. I den här familjen är det kultur att läxorna ska göras innan man träffar kompisar. Det vet barnen till pappa 3 och oftast blir det inget tjat när läxorna ska göras.

9 föräldrar av 10 skötte sina läxor för det mesta. Någon uppger att det var mycket pustande och stönande men läxorna blev gjorda. En förälder minns inte riktigt hur det var men säger att det inte var så mycket prat om läxor. Man gjorde läxorna bara, helt enkelt. Inte mycket att tala

om, är hans kommentar. I den här undersökningen har eleverna ungefär samma regler som föräldrarna hade när de skulle sköta sina läxor. En förälder vill att hennes barn ska göra tvärtemot som hon gjorde, d.v.s. hon vill att de egna barnen ska vara noga med att sköta sina läxor. Den här mamman gjorde inte sina läxor.

- _{Med åren blev det viktigare att vara med kompisar och att träffa tjejer, så}

skolan kom i andra hand. Jag klarade ändå av skolan så pass att jag kom in på gymnasiet.

(Anders)

Eleverna i den här studien har inte nämnt något om att det är viktigt att träffa tjejer respektive killar. De flesta av eleverna i den här studien är inte så gamla så intresset för det motsatta könet har kanske inte väckts ännu.

4.3 Sammanfattning

4.3.1 Elevernas svar

Eleverna i den här studien har en ganska positiv inställning till läxor, även om några tycker att det är tråkigt med läxor. Vissa elever gör läxorna direkt när de kommer hem från skolan medan några gör dem senare. Att en del elever gör läxorna senare beror delvis på att deras föräldrar arbetar och inte har möjlighet att hjälpa sina barn förrän på kvällen. I den här studien handlar det om de yngre eleverna. De lite äldre eleverna klarar läxorna utan någon vuxen hjälp. När det gäller prioritering mellan fritidsaktiviteter och läxor har eleverna i studien inte några större problem med att hinna med båda sakerna. De flesta elever anser att deras föräldrar inte behöver tjata på sina barn för att läxorna ska bli gjorda. För att läxorna ska bli roligare så anser några elever att man kan göra läxorna tillsammans med någon kompis. Då blir det roligare och man kan hjälpa varandra tycker eleverna. Det är ungefär som teorin om ZPD, där individer lär av varandra och förmedlar olika kunskaper som de behärskar på olika sätt. Eleverna tycker att det är bra med läxor och förknippar läxorna med att komma in på gymnasiet, för att sedan komma ut i yrkeslivet. Med andra ord, gör man inte sina läxor så får man inget arbete när man är vuxen.

• 4 elever tycker att det är lagom med läxor

• 1 elev tycker att det är både och, d v s att ibland är det mycket och ibland är det lite läxor.

• 1 elev har inga läxor

• 4 elever tycker att det är för mycket läxor

Fördelat på könen så är det 2 pojkar och 2 flickor som tycker att det är för många läxor, likaså är det också en jämn fördelning på könen när det handlar om att det är lagom med läxor. Eleven som anser att det varierar med tyngden på läxorna är flicka och eleven som inte har några läxor är pojke.

Hur mycket tid som eleverna ägnar åt läxor varierar. Den som spenderar mest tid på läxor lägger ner ca en timme dagligen på läxorna. Genomsnittstiden i min undersökningsgrupp ligger på 15-30 minuter per dag åt läxläsning. Undersökningen visar också att ju högre upp i klasserna eleverna går i desto mer läxor har de, samtidigt så lägger eleverna i de högre årskurserna ner mindre tid åt att göra läxorna. Efter mina samtal med eleverna är min slutsats av detta, att eleverna i högre klasser har lärt sig en studieteknik, som gör att läxorna går fortare att göra för dem. Det är också vad Coopers undersökning(2006) visar. Coopers slutsats när han analyserar positiva effekter av läxor är bl a att eleverna lär sig en bättre studieteknik. Detta tyder jag som att efterhand eleverna blir äldre har de också lärt sig att effektivisera sin studieteknik

Vad prioriterar eleverna, läxor eller fritidsaktiviteter? Svaren på den frågan är tydlig i min undersökning. De allra flesta eleverna i den här studien anser att läxorna är viktigast. Någon kommenterade dock på slutet, tyvärr. Jag ställde en följdfråga om varför eleven svarade tyvärr och fick till svar att fritidsaktiviteter är roligare men att läxorna är ju viktigare för framtiden. Jag var också intresserad av att få reda på om det krävs mycket tjat från föräldrarna för att läxorna ska bli gjorda och där har flertalet av eleverna svarat att de gör läxorna utan att mamma eller pappa behöver tjata.

7 elever har svarat att det inte behövs något tjat för att läxorna ska bli gjorda. 2 har svarat ibland. Det beror på vilken läxa det är. De roliga läxorna är inga problem att göra utan tjat.

Ibland behöver de påminnas av mamma eller pappa när de tittar på tv eller gör något annat, men läxorna gör de när de blir påminda.

1 har inga läxor så därför behövs det inget tjat.

4.3.2 Föräldrarnas svar

Föräldrarna som deltagit i den här studien anser i stort sett att läxor är bra för barnen. Dock ska det vara inom rimliga gränser. Det ska finnas tid över till annat också. Barnen ska inte behöva stressa för att hinna med både skolarbete, kompisar och andra fritidsintressen. Någon förälder ansåg att elever som går i årskurs 1-3 inte bör ha några läxor alls. De måste få vara barn och slippa alla stressmoment i samband med läxor. Föräldrarna tyckte att om nu eleverna ska ha läxor så måste läxorna kännas meningsfulla för barnen. Lärarna ska inte ge läxor för själva läxans skull. Föräldrarna uppfattar till skillnad från eleverna, att det krävs en hel del tjat ibland för att eleverna ska göra sina läxor. En av mammorna har vid några tillfällen suttit i över 2 timmar med sin son och försökt att få honom att bruka allvar med läxorna. Mamman berättar för mig att ibland orkar hon inte tjata på honom. Hon känner sig hjälplös ibland. 9 av de 10 tillfrågade föräldrarna uppger att det för det mesta fungerar bra med elevernas läxor.

4.4 Slutsatser

Sammanfattningsvis har den här studien visat vad 20 personer anser om fenomenet läxor. 10 elever och 10 föräldrar har fått säga sina åsikter om vad de anser om läxor. När jag gått igenom tidigare undersökningar och forskning har min tolkning av resultaten i dessa studier varit, att synen på läxor är ganska negativ. Jag fick den uppfattningen att läxor anses som jobbiga och att många inte tycker att det är bra med läxor. Peter Frost (2006) målar upp en mycket negativ bild av läxarbete och kallar läxorna för en plåga. Leo (2004) anser att läxorna bör skötas i skolan och föreslår längre skoldagar. Många elever och föräldrar i den här studiens undersökningsgrupp tycker att det låter ganska vettigt. De allra flesta är dock positiva till läxor men tycker att de bör begränsas. Eleverna måste få hinna med annat än skolarbete. På så sätt känner sig eleverna sig kanske mer motiverade av att gå i skolan och att sköta sina läxor. Några elever i den här studien anser att läxorna blir roligare om de gör läxorna

tillsammans med någon kamrat. De tycker att det är positivt att lära av varandra, och då har tankarna på ZPD (Vygotskij, 1978) väckts. 2 av de intervjuade flickorna berättade att de brukar leka skola när de gör sina läxor tillsammans och då är den ena läraren och den andra eleven. De här flickorna anser att det blir roligare att göra läxarbetet på ett lekfullt sätt. Det är lättare att komma ihåg läxan om man har haft roligt, säger de.

De flesta elever i den här studien har inte så stora bekymmer med läxorna, även om det krävs lite tjat från en del av deras föräldrar. Jag funderar på vad det är för familjekonflikter Frost (2006) pekar på när han påtalar att läxor skapar konflikter i hemmen. Kan det vara konflikter där den ena föräldern anser att den andra är för hård mot eleven och kräver för mycket av sitt barn? Vad ska man göra som förälder när eleven inte litar på sin egen förmåga och ger upp, springer storgråtande till sitt rum och vill inte ens försöka göra sin läxa? Detta har jag själv upplevt några gånger och jag har vid dessa tillfällen känt mig totalt maktlös. Det är kanske konflikter som dessa Frost (2006) syftar på. Det kanske är så i några familjer men jag tror att det rör sig om ett fåtal. Jag trodde att synen på läxor var mer negativ än den är. Jag har fått en liten aning om vad dessa 20 personer i den här studien har för uppfattningar om läxor. Deras åsikter är positivare än jag hade förväntat mig. Ett ganska överraskande resultat efter den litteratur och undersökningar som jag har tagit del av.

En del kopplingar finns till det sociokulturella arvet som medföljer varje elev och i viss mån elevernas syn på läxor, i den här studien. Den sociala miljö som varje familj är en del av är av stor betydelse och då handlar det bl a om vilka förutsättningar varje enskild elev har med både inlärning och hjälp med läxor. En del familjer har traditioner, mellan generationer, där man gör som föräldrarna har gjort. Niklas i den här undersökningen har sett genusrelaterade skillnader mellan sonens och dottern attityder till läxor och där han anser att dottern sköter läxorna bättre än sonen. Man kan då ställa sig frågan varför dottern är bättre än sonen? Har föräldrarna olika förväntningar på sonen och dottern som kan kopplas till vad som många gånger anses vara ”pojkigt eller flickigt”. Föräldrarna har kanske ställt högre krav på dottern att hon ska sköta läxarbetet än kravet de har haft på sonens läxarbete. Den här undersökningen med 20 personers uppfattningar om läxor, visar att det inte är någon större skillnad på pojkars och flickors attityder till läxor. Den här studien visar också att det inte är någon större skillnad på mammornas och pappornas åsikter om läxarbete. Ingegerd Tallberg Broman (2002) har kommit till den slutsatsen i en undersökning hon gjort som visar att flickorna i genomsnitt har