Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15hp Hälsa och samhälle
Socionomprogramet 205 06 Malmö
YALLA TRAPPAN
- En kvalitativ studie om integration,
segregation och socialt företagande
CATJA HEDLUND
YALLA TRAPPAN
- EN KVALLITATIV STUDIE OM
INTEGRATION, SEGREGATION OCH
SOCIALT FÖRETAGANDE
CATJA HEDLUND
EMBLA JANSDOTTER
Hedlund, C & Jansdotter, E. Yalla Trappan. – En kvalitativ studie om integration, segregation och socialt arbete. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2013.
Sammanfattning
Sverige ses idag som ett av de sämsta länderna på integration i Europa, klyftorna mellan rika och fattiga vidgas och segregationen bara ökar mellan etniska
svenskar och personer med utländsk härkomst. För att vända denna negativa utveckling av det svenska samhället har ett flertal olika sociala projekt startats men endast ett fåtal av dessa har senare blivit permanenta. Ett av dessa projekt fick en fantastisk respons och är idag en fast verksamhet vid namn Yalla Trappan. Yalla Trappan var från början ett arbetsintegrerande socialt projekt, men numera bedrivs verksamheten som ett framgångsrikt socialt företag i Rosengård, Malmö. Genom teoretisering av begreppet integration som vi sedan ställt i relation till segregation, arbete och socialt företagande har vi försökt utreda vad integration kan innebära. Som ett exempel på hur integration kan se ut har vi valt att studera det sociala företaget Yalla Trappan och undersöka hur kvinnorna uppfattar det arbete som sker i verksamheten. För att kunna genomföra detta arbete har vi använt oss av väsentlig litteratur och relevanta artiklar samt forskning inom ämnet. Dessutom har vi tagit del av intervjuer som gjorts med kvinnorna på Yalla Trappan och själva genomfört intervjuer med ordförande för styrelsen och med en studentkandidat på Yalla Trappan. Resultatet av arbetet visar på några
grundläggande faktorer som gör att Yalla Trappan som socialt företag fungerar för de kvinnor som antingen arbetar eller praktiserar där. Dessa faktorer är: en
meningsfull sysselsättning, delaktighet, ansvar, gemenskap, känslan av att man får utvecklas i sin egen takt, glädje, stolthet och stöd hemifrån och en avslappnad arbetsmiljö.
Nyckelord: integration, segregation, socialt arbete, socialt företagande, Yalla Trappan
YALLA TRAPPAN
- A QUALITATIVE STUDY ABOUT
INTEGRATION, SEGREGATION AND
SOCIAL ENTREPRENOURSHIP
CATJA HEDLUND
EMBLA JANSDOTTER
Hedlund,C & Jansdotter, E. Yalla Trappan. - A qualitative study about
integration, segregation and social entrepreneurship. Examination paper, Bachelor thesis,15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society,
Department of social work, 2013 Abstract
Sweden today is looked upon as one of the worst countries at integration in Europe, the gap between the wealthy and the poor is escalating and the segregation between people origin from Sweden and people from other
backgrounds are increasing. To be able to turn around the negative development of the Swedish society several new social projects have started but only a few of them have become a permanent operation. One of these operations that show positive results are Yalla Trappan. This operation was from the beginning a project that focused on integrating people through work, but today it is a successful social enterprise in Rosengård in Malmö, Sweden. Through a theorization of the word integration in the contexts of segregation, labor and social entrepreneurship we have tried to investigate what the concept of
integration actually means. As an example of how you could view integration we have studied the social enterprise Yalla Trappan and investigated how the women perceive their situation there. To be able to proceed with this project we have taken part of essential literature, relevant articles and scientific research on the subject. We were also able to take part of interviews made with the women at Yalla Trappan and made interviews ourselves with the chairman of the board and an intern at Yalla Trappan. The results of our study could be subsumed in a
handful of concepts that explain what it is that makes Yalla Trappan work so well. These concepts are: a meaningful occupation, participation, responsibility,
solidarity, the feeling of that one is allowed to develop at their own pace, joy, pride and support and a relaxed working environment.
Keywords: integration, segregation, social entrepreneurship, social work, Yalla Trappan
Innehåll
1. Inledning ... 5
2. Problemformulering ... 5
3. Syfte och Frågeställning ... 6
4. Disposition ... 7
5. Bakgrund ... 7
6. Tidigare Forskning ... 9
6.1 Tidigare forskning kring integration och segregation ... 9
6.2 Tidigare forskning kring Socialt Företagande ... 11
6.3 Tidigare forskning kring Yalla Trappan ... 12
7. Metod ... 13
7.1 Metodologisk ansats och Kvalitativ metod ... 13
7.2 Metoddiskussion ... 14
7.3 Urval ... 14
7.4 Bearbetning av material ... 15
7.5 Teoridiskussion och analysmetod ... 15
7.6 Genomförandeprocess ... 17
7.7 Forskarrollen ... 17
7.8 Etiska överväganden ... 19
7.9 Arbetsfördelning ... 20
7.10 Avgränsning ... 21
7.11 Begreppslista och begreppsförklaring ... 21
7.12 Begreppsdiskussion ... 23
8. Resultat och Diskussion ... 23
9. Slutreflektion ... 39
1. INLEDNING
Hösten 2012 kunde man läsa i flertalet tidningar som exempelvis Svenska Dagbladet (Hellekant, 2012) om resultatet av en studie kring integration som gjorts på Stockholms Universitet. Slutsatsen av undersökningen visade att Sverige var näst sämst på integration i Europa och utmärkte sig starkt negativt i jämförelse med bland andra Norge, Danmark, Italien, Frankrike, Tyskland och
Storbritannien. Bara i Frankrike var arbetslösheten högre bland invandrarkvinnor och endast i Spanien var arbetslösheten högre bland invandrade män. Studien visade att arbetslösheten för inomeuropeiska invandrare de första tio åren i
Sverige i genomsnitt ligger på 27 procent för kvinnor och 23 procent för män. För människor med ursprung utanför Europa ter sig siffrorna dessvärre ännu sämre. En uppenbar risk med den integrationspolitik som bedrivs i Sverige idag är med andra ord att om denna segregation på arbetsmarknaden får fortskrida utan effektiva insatser så riskerar vi en situation i Sverige där den svenska
underklassen kommer vara starkt kopplad till ursprung. Vilket i så fall kommer resultera i att vi får ett stort fattigt samhällskikt som kan identifieras utifrån specifik hår- och hudfärg.
Frågan kring integration är med andra ord ett högaktuellt ämne just nu vilket man också kan utläsa av att regeringen bestämt sig för att 2013 utöka budgeten för integration från 8 miljarder till 10,1 miljarder kronor. Dessutom planerar man att öka investeringen i integrationsåtgärder med över 100 miljoner kronor. Dessa siffor talar tydligt för att regeringen är beredd att prioritera integrationspolitiken och aktivt arbeta för att skapa bättre integrationsmöjligheter i Sverige. (Stockholm TT, 2012)
Det talas med andra ord mycket om problematiken kring integration och
segregation i Sverige både i det offentliga och privata rummet, men frågan som alla diskussioner ofrånkomligt måste leda till i slutändan är vad vi då kan göra för att skapa en god väg till integration? I detta arbete kommer vi att utforska
begreppen integration och segregation dels med utgångspunkt i vad själva orden innebär, men också i relation till en fältstudie av kvinnokooperativet Yalla Trappan som är ett framgångsrikt arbetsintegrerande socialt företag i Rosengård, Malmö.
2. PROBLEMFORMULERING
Med all rätt kan man börja fråga sig hur integrationsarbetet egentligen ser ut i Sverige idag? Vilka åtgärder vidtas för att motverka segregation och öka människors integrering i det svenska samhället?
Om man bara betraktar Rosengård i Malmö har det genom åren startat många projekt för att främja invånarnas integration in i det svenska samhället. I en artikel i Sydsvenskan kan man läsa att det lagts ut 319 miljoner kronor på projekt bara i Rosengård mellan åren 2000 och 2011. Detta innebär att det sedan sekelskiftet fram till sommaren 2011 startat 345 projekt i Rosengård, det vill säga lite drygt två projekt i månaden för att förbättra situationen inom skola, boende, integration och sysselsättning i området. (Mikkelsen, 2012)
Tyvärr har det visat sig att många av dessa projekt bara pågår under en begränsad tid och på längre sikt har många av projekten inte visat på några framgångsrika resultat. Om man dessutom beaktar Sydsvenskans (Mikkelsen, 2012) beräkning att 319 miljoner kronor skulle räcka till att varenda högstadieelev i Rosengård kan få en egen privat lärare på heltid i ett år börjar man starkt ifrågasätta varför alla dessa dyrt påkostade insatser får fortgå utan att de leder någonstans? Människor befinner sig fortfarande i utkanten av samhället och har av olika anledningar svårt att integreras i det svenska samhället. Vissa känner sig kanske inte ens välkomna och detta kan i sin tur skapa en motsättning mellan etniska svenskar och
invandrare vilket i sin tur bara ökar klyftan dem emellan och segregationen fortsätter att vara ett faktum i det svenska samhället.
Trots att mycket visar på fruktlösa försök att öka integrationen får man inte glömma att det faktiskt finns projekt som visar på goda resultat, som kunnat fortleva även efter att projekttiden runnit ut och som fortsatt verka som en positiv kraft i arbetet med integration. I detta arbete vill vi lyfta fram ett sådant projekt i Rosengård och ta reda på vad det är som utmärker denna verksamhet. Vi syftar på Yalla Trappan – en verksamhet som har målsättningen att integrera kvinnor med utländsk härkomst in i det svenska samhället och som samtidigt bedrivs som ett framgångsrikt socialt företag.
Vi började vår resa med en önskan om att göra en fältstudie kring Yalla Trappan enbart i egenskap av ett framgångsrikt socialt företag för att försöka sätta fingret på vad det var som fungerade så bra. Vi ville undersöka och plocka fram
hemligheten till deras framgång, deras ess i skjortärmen om man nu vill uttrycka sig på det viset, för att sedan kunna sprida kunskapen vidare och applicera knepen i andra projekt inom det sociala arbetet.
Men ju mer vi satte oss in i arbetet desto mer insåg vi att vi inte längre kunde bortse från begreppet integration. Under arbetets gång har vår förståelse och inblick i den svenska integrationspolitiken, integrationsarbetet och
integrationsproblematiken sakta men säkert växt fram. Steg för steg har vi närmat oss ämnet och vad vi från början trodde skulle vara ett relativt enkelt och
greppbart ämne visade sig med tiden komma att bli mer komplext och mångfacetterat än vi först anade. Utan att tappa vår ursprungliga tanke att
undersöka vad det är som är så bra med Yalla Trappan har vi under studiens gång insett att vi inte kan beskåda Yalla Trappan som vilket socialt företag som helst. Yalla Trappan måste betraktas utifrån det integrationsbefrämjande arbete som de dagligen utför i sin verksamhet. Därför har vi varit tvungna att utveckla vår ursprungstanke med studien och vi har känt oss manade att gräva djupare inom ämnet integration utifrån olika infallsvinklar för att sedan kunna skapa oss en egen bild av vad god integration innebär för oss för att fullt ut kunna ta till oss och förstå vikten av det arbete som utförs på Yalla Trappan.
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Vårt syfte med detta arbete är att undersöka och lägga fokus på vad begreppet integration kan innebära. För att göra detta vill vi lyfta det sociala företaget Yalla Trappan som ett exempel på hur integration kan ta sig uttryck. Under arbetet
kommer vi också komma i kontakt med begrepp som socialt företagande och segregation och vi kommer sätta dessa termer i relation till integration. Den frågeställning vi således ställer oss är följande:
- Hur kan man förstå och betrakta begreppet integration?
4. DISPOSITION
Vi har valt att dispositionera denna uppsats på följande vis:
Under rubriken ”bakgrund” finner en beskrivning kring hur Yalla Trappan har utvecklats genom åren samt kort vad som är bakrunden till socialt företagande, vi anser att detta är viktigt för att kunna få en grundläggande kunskap kring vad vi avser behandla i denna uppsats. Därefter följer ”Tidigare forskning” som i korthet behandlar forskning kring integration, segregation och socialt företagande samt de tidigare arbeten som har gjorts om Yalla Trappan.
Nästa del i uppsatsen som behandlas är ”metod” där vårt tillvägagångssätt för denna uppsats redovisas. Därefter kommer ett kombinerat avsnitt med ”Resultat och diskussion” där vi teoretiserar och analyserar vad som framkommit under arbetets gång. Slutligen kommer en ”slutreflektion” kring studien.
5. BAKGRUND
Yalla Trappan har inte alltid funnits i den utformning som vi kan se idag utan startade som ett arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa kvinnor med utländsk härkomst. Projektet kallades för Trappan och vände sig till de kvinnor som hade svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden på grund av låg eller ingen utbildning eller avsaknad av arbetslivserfarenhet. Kvinnorna hade i regel begränsade kunskaper i det svenska språket och många av dem hade ett stort ansvar för hemmet med en krävande familjesituation. Projekt Trappan utvecklades i tre etapper där syftet under hela projekttiden var att ge dessa kvinnor en möjlig väg in på arbetsmarknaden samtidigt som man arbetade för att i slutändan kunna omvandla projektet till ett kooperativ där kvinnorna skulle få möjlighet till delägande och anställning.
För varje etapp tog man ett steg närmare ett kvinnokooperativ och mellan åren 2006 och 2008 hade man tagit sig igenom de första två etapperna. Den tredje etappen genomfördes under namnet Trapphuset Rosengård och varade från år 2008 fram till april 2010 då man riktade in sig på att tänka långsiktigt, fortsätta bygga på de erfarenheter man samlat från de två tidigare etapperna samt förbereda kvinnorna på att i framtiden ta över projektet och driva ett kooperativ. Man valde redan i första etappen att koncentrera sig på tre områden när man utformade verksamheten: café, städ och konferensservice samt en ateljé – tre områden man genom hela projekttiden tog tillvara på. Tanken var att möta dessa kvinnor utifrån deras behov och förutsättningar och skapa en plats där de kunde utveckla sin självkännedom och se de möjligheter de hade i arbetslivet. Samtidigt skulle de få möjlighet att utöka sina kunskaper i normer och lagar samt i det svenska språket. (Friis, 2010)
I och med att den ideella föreningen Yalla Trappan startades år 2009 och i maj 2010 tog över projekt Trapphuset Rosengård omvandlades en stor del av projektet till en permanent verksamhet som i samband med övertagandet flyttade till nya lokaler. Idag bedrivs Yalla Trappan som ett välfungerande kvinnokooperativ och socialt företag i Rosengård som än idag riktar sig till samma målgrupp som de hade när Projekt Trappan först startade år 2006. Numera går verksamheten under namnet Yalla Trappan och de bedriver i dagsläget en caféverksamhet med frukost och lunchservering, en ateljé där de bland annat har sytt upp slöjor till IKEAs personal i Malmö samt driver de städ och konferensservice och caféverksamheten erbjuder även catering. (Yalla Trappan, 2012)
Innan kvinnorna kom i kontakt med Yalla Trappan hade de få kontakter utanför familjen och rörde sig sällan utanför den egna stadsdelen. Många av kvinnorna hade också varit sjukskrivna på grund av fysisk och psykisk ohälsa och en stor del av dem hade upplevt traumatiska händelser i sina liv. (Maria Björnståhl, 2012) Som tidigare nämnt drivs numera Yalla Trappan som ett så kallat socialt företag. Enligt en rapport (Wood, 2007) från det numera nedlagda integrationsverket har socialt företagande två syften. Det första innebär att hitta nya vägar till arbete för dem som står längst bort från arbetsmarknaden och det andra syftet handlar om att skapa tjänster som inte kan tillgodoses av den fria arbetsmarknaden eller från den offentliga sektorn. I samma rapport definieras socialt företag utifrån nedanstående fyra kriterier:
”- Har som ändamål att integrera människor som står långt från arbetsmarknaden i samhälle och arbetsliv.
- Skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt.
- Huvudsakligen återinvesterar sina vinster i de egna eller liknande verksamheter.
- Är fristående från offentlig verksamhet” (a a)
Det kan sägas finnas tre sammanlänkande faktorer som har influerat utvecklingen av sociala företag internationellt:
1. Efterfrågan 2. Utbud
3. Kontextuella och institutionella faktorer som verkar i relation till dem båda (Chell, mfl, 2010)
Hur sociala företag är uppbyggda ser olika ut i Europa men också antal sociala företag skiljer sig länder emellan. Till viss del beror det på hur de ekonomiska och sociala systemen är uppbyggda men också hur det sociala arbetet traditionellt har sett ut. Och även om Sverige idag har ett antal sociala företag så är de flesta inriktade inom specifika fält som exempelvis inom arbetslöshet eller
6. TIDIGARE FORSKNING
6.1 Tidigare forskning kring integration och segregation
Under rubriken sociala problem i kulturell förklädnad skriver Ålund (2008) om hur diskriminering och segregering av invandrare breder ut sig i Sverige. Hon menar att Sverige länge var en förebild i Europa när det handlade om
jämställdhetsarbete och integrationspolitik, men idag ser man istället på Sverige som ett segregerat land där man genom att skilja på människor med olika etnicitet skapat ett ojämlikt samhälle där din ekonomiska och sociala status i stor
utsträckning baseras på din etniska härkomst. Idag är segregering, stigmatisering och diskriminering ett faktum för många invandrare i Sverige.
Diskrimineringen av invandrare och deras barn, som också i många fall även de uppfattas som invandrare trots att de är födda och uppväxta i Sverige, blir mer uppenbar och märkbar. Redan under slutet av 1980-talet börjande man se att invandrare fick det allt svårare att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden och under 1990-talet börjande man se hur invandrare stigmatiserades och segregerades på bostadsmarknaden, inom utbildning, arbete, fritid och politiken. Det
utanförskap som denna polarisering av människor med utländsk härkomst
resulterar i är en frustration som påverkar de sociala och kulturella mönstren som vi finner i det mångkulturella Sverige. Detta i sin tur skapar motsättningar och oförståelse mellan olika grupper i samhället. Ålund (a a) menar att dessa problem och motsättningar har en tendens att förklaras genom att hänvisas till
kulturskillnader grupper emellan. Denna uppfattning bygger på ett stereotypiskt tänkande kring kultur där kultur uppfattas som något statiskt och oföränderligt som går i arv från generation till generation.
Vad som inom både institutionella och vardagliga kontexter föreställs som svenskt är det som i Sverige betraktas som allmänt socialt accepterat och normalt. Denna normtanke bygger på betraktelsen av kultur utifrån stereotyper där kulturer bedöms i förhållande till närheten eller distansen till den så kallade svenska kulturen. Kulturella skillnader betraktas och bedöms med andra ord med
utgångspunkt i den inbillade normativa, enhetliga och moderna svenska kulturen. Detta skapar i sin tur kategoriseringar av människor utifrån etnicitet och
frammanar ett »vi och dem- tänkande« där man genom generaliserande och stereotypa omdömen pekar ut människor som annorlunda och främmande. Detta leder till att man i många sammanhang förklarar de sociala problemen med kulturskillnader och därmed lägger över ansvaret för problemen på dem som betraktas som annorlunda istället för att se problemen som orsakade av ett strukturellt ojämnställt samhälle. Man maskerar på så vis problem skapade av diskriminering och ett segregerat samhälle genom att förklara problemen som sociala och kulturella anpassningssvårigheter från invandrarnas sida och man riskerar därmed att nedvärdera och skylla problemen på de människor som har en »avvikande kultur«. (a a)
Ålund (a a) menar att kulturella och biologiska förklaringar i sig själva eller tillsammans brukas för att trycka på verkliga eller inbillade skillnader mellan grupper och individer. Den människosyn som uppkommer i samhället när man särskiljer människor på detta vis är en kvarleva från kolonialtiden och upplevs av somliga som något naturgivet vilket understöds av dagens tanke om andra kulturer än svensk som främmande och annorlunda. Ålund (a a) trycker på att dessa åsikter
rättfärdigar ojämställdhet i samhället och upprätthåller tanken om att vissa kulturer är mer värda än andra. Att klumpa ihop alla människor med utländsk härkomst som en enda kollektiv grupp ökar och markerar bara utanförskapet för de utpekade. När invandrare grupperas på detta vis och blir betraktade som avvikande gentemot den svenska normen leder det till diskriminering inom alla samhällssfärer. De segregeras inte bara på arbetsmarknaden utan särbehandlas på bostadsmarknaden, på dagis, inom skola och utbildning och i förhållande till myndigheter som socialtjänsten och sjukvården bara för att nämna några områden. Detta därför att invandraren genom att betraktas som avvikande och främmande även antas vara opassande och olämplig i olika sammanhang. Istället för att lägga ansvaret för integrationsproblematiken på förutfattade meningar kring invandrare förklarar man den markanta bostadssegregationen och den utbredda arbetslösheten på kulturskillnaderna. Likaså menar många att utbredningen av
långtidssjukskrivning, förtidspension och hälsoproblem hos kvinnor med utländsk härkomst kan härledas till »den avvikande kulturen«
Ålund (2008) menar också att massmedia har en tendens till att bidra till den negativa och fördomsfulla bilden av invandrarkvinnor som offer för en traditionell, kvinnoförtryckande och mansdominerande kultur. Denna syn
underblåser bara tanken ytterligare om att invandrares främmande kultur grundar sig i avvikande värderingar som inte stämmer överens med den inbillade svenska kulturen och moralen. Det finns en uppenbar risk om att vi i framtiden i ännu större utsträckning kommer dela upp samhället i olika sociala grupper baserade på etnisk tillhörighet.
Bevelander (2004) hävdar även han i Invandringens mönster, ekonomisk integration och boendesegregation: Sverige på slutet av 1900-talet att den svenska integrationspolitiken i ett mångkulturellt Sverige har misslyckats då han anser att stora grupper av invandrare är marginaliserade i det svenska samhället sett utifrån sysselsättningsintegration och boendesegregation.
Bevelander (a a) beskriver att det från och med 1970-talet finns det en negativ utveckling kring arbete för invandrare i jämförelse med etniska svenskar. Tidigare hade Sverige till största delen haft en arbetskraftsinvandring från andra nordiska länder och dessa hade lätt för att för att få arbete genom den växande industriella arbetsmarknaden under 1950- och 1960-talet. En låg ekonomisk tillväxt under de två sista decennierna av 1900-talet innebar en lägre efterfrågan på extra arbetare. Till detta hör att Sverige övergick från att vara ett samhälle där de flesta arbeten fanns inom industrin till ett service- och tjänstesamhälle och det var ju just inom industrin som invandrarna fick arbeten.
När arbetsmarknaden utvecklades krävde arbetsgivarna plötsligt högre utbildning och större språkkunskaper än de tidigare gjort. Detta i kombination med att det nya sättet att arbeta på krävde mer informell kunskap som att exempelvis förstå olika beteendemönster i arbetslag kunde försvåra för invandrarna att få
anställning. Bevelander (a a) menar att det tar tid och ett personligt engagemang att förvärva den typen av kunskap och att detta gjorde att trots att invandrarna hade samma generella »humankapital« som de etniskt svenska ändå fick svårare att få en anställning. (Bevelander a a)
Den politiska förändring Sverige genomgått kring frågor om invandring, integration och arbetsmarknad har enligt Bevelander (a a) gjort det svårare för invandrare med samma »humankapital« som etniska svenskar att få anställning
och lön i samma utsträckning. Han menar också att detta i samband med ett skifte i typen av invandring från arbetskraftsinvandring till i huvudsak
flyktinginvandring kan ha lett till en ökad diskriminering från myndigheter, arbetsgivare och anställda gentemot nyanlända invandrare.
I The Employment status of immigrant women: The case of Sweden1skriver Bevelander (2005) att det överlag genomförs få studier kring just
invandrarkvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Men de studier som har gjorts har kommit fram till några grundläggande faktorer som kan hjälpa oss förstå varför skillnaden i delaktigheten på arbetsmarknaden är så markant mellan etniska svenska kvinnor och invandrarkvinnor.
”The transferability of country-of- origin skills to the new country, family circumstances,and “cultural”factors, as well as demographic and human capital characteristics.”
Bevelander 2005 Med detta syftar Bevelander (a a) bland annat till hur familjen ser ut, antal barn, hur man ser på rollerna mellan man och kvinna i familjerna samt hur man ser på att kvinnor arbetar utanför hemmet etc. Bevelander (a a) tar också upp att det svenska välfärdssystemet kan påverka den ekonomiska integrationen för invandrare, att kombinationen av att få tillgång till sociala bidrag och de
psykologiska problem som kan ha uppstått vid flykten från hemlandet i viss mån kan förklara de svårigheter som invandrare som flytt från sina hemländer kan möta när de beger sig ut på den svenska arbetsmarknaden.
Bevelander (a a) skriver även att diskrimineringen av invandrare har tilltagit sedan 1980-talets ökade flyktinginvandring. Ett uttryck för detta kan vara att
arbetsgivarna väljer bort invandrare för att det anses bli för komplicerat och dyrt att utreda ifall en invandrare har kompetens nog. Arbetsgivarna tenderar istället att välja en etnisk svensk för arbetet då de antar att de kan utföra arbetsuppgifterna på ett mer adekvat sätt.
6.2 Tidigare forskning kring Socialt Företagande
EMES är ett forskningsnätverk för etablerade forskningscentrum på
universitetsnivå och för individuella forskare vars mål är att gradvis utveckla ett europeiskt centrum för kunskap kring socialt företagande eller »den tredje sektorn« som de också väljer att kalla det. (EMES European Research Network) Begreppet socialt företagande dök först upp i Italien i slutet av 1980-talet men själva fenomenet blev inte utbrett i Europa förrän i mitten på 1990-talet. Det finns många sociala företag i Europa och det största fältet inom området är
arbetsintegrerande sociala företag. (Defourny & Nyssens, 2008)
Den offentliga sektorns oförmåga att möta efterfrågan och kraven på kvalitet drev fram uppkomsten av sociala företag i Sverige under 1980-talet. Socialt
företagande i Sverige startade som kooperativ barnomsorg och drevs av föräldrar och professionella i brist på alternativ från den offentliga sektorn Idag har sociala kooperativ i Sverige istället blivit synonymt med arbetsintegrerande företag. Kooperativ är också det mest framträdande sättet att organisera socialt
företagande och detta går i linje med den svenska organisatoriska traditionen som har en grundsyn att betona självhjälp, självständighet och demokrati. (Stryjan & Pestoff, 2008)
De första arbetsintegrerade sociala företagen startades av engagerade
socialarbetare eller av personer som var direkt påverkade av omstruktureringen som ett svar på avvecklingen vilket ledde fram till nya organiseringsmodeller. (Stryjan & Pestoff, 2008)
Begreppet socialt företag är, trots att det är på framfart, ännu idag inte särskilt vedertaget i Sverige och dessa verksamheter står helt utan stöd från staten och myndigheter vilket kan göra dessa företag sårbara på den kommersiella
marknaden. Men denna faktor öppnar istället upp för uppfinningsrikedom kring hur företagen kan se ut, hur de kan vara uppbyggda och inom vilka områden de kan användas. (a a)
6.3 Tidigare forskning kring Yalla Trappan
I nästan två års tid arbetade Eva Friis som utvärderare av projekt Trapphuset Rosengård där hennes avsikt var att utvärdera huruvida projektets uppställda mål och syfte blev uppfyllda. Projektet riktade sig till arbetslösa invandrarkvinnor som på grund av sina förutsättningar (ex. låg utbildning och avsaknad av
arbetslivserfarenhet) stod långt ifrån den svenska arbetsmarknaden. Det slutgiltiga målet med projektet var att främja dessa kvinnors förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden och bli självförsörjande genom arbete, utbildning och praktik. Man skulle i projektet utgå från kunskaper kring kooperativt förhållningssätt, empowerment och entreprenörskap för att nå sitt mål. (Friis, 2010)
I sin avslutande diskussion och slutsats reflekterade Friis (a a) kring hur projektets syfte grundats i samhällsnormen att vuxna människor ska försörja sig själva genom arbete. Hon menar därigenom att projektet varit en förmedlare av normen i Sverige samtidigt som projektet i realiteten gett sina deltagare en möjlighet att efterfölja samhällsnormen genom kompetensutveckling inom både utbildning och arbetslivserfarenhet.
Vad Friis (a a) kunde se i sin utvärdering var att projektet Trapphuset Rosengård genom sitt arbete gett deltagarna både inre förutsättningar i form av utbildning, arbetslivserfarenhet och självförtroende och yttre förutsättningar där Yalla
Trappan genom utvecklingen till en fristående förening omvandlades till en möjlig arbetsgivare eller en utgångspunkt i sökandet efter framtida praktik- eller
arbetsplatser.
Rasmus Larsson är en före detta studentkandidat på Yalla Trappan som i sin kandidatuppsats valde att ha Yalla Trappan som utgångspunkt. Larsson (2012) valde att undersöka på vilka sätt arbetsintegrerande sociala företag kan motverka utanförskap och vilka faktorer man bör beakta för att främja liknande
verksamheter. Han har genom kvalitativa intervjuer med personer kopplade till företaget men som betraktar Yalla Trappan utifrån dragit slutsatsen att Yalla Trappan som ett socialt företag ger individerna en chans att komma in på arbetsmarknaden och därmed integreras genom att deras individuella förmågor och kunnande används. (a a)
7. METOD
7.1 Metodologisk ansats och Kvalitativ metod
Inom forskning kring socialt arbete använder man sig i regel av två olika insamlingsmetoder för att samla information och kunskap; kvalitativ- och kvantitativ metod. I kvalitativ forskning ligger fokus främst på intervjuobjektets personliga berättelse och uppfattning till skillnad från kvantitativ forskning där den insamlade informationen snarare lägger fokus på statistik, är mer tolkande och utgår från forskarens intressen. (Bryman, 2008) Vi har valt att utgå ifrån den kvalitativa metoden när vi samlade in vår information till arbetet då vi i vår studie var mer intresserade av att gå på djupet och ta del av informanternas tankar och känslor kring Yalla Trappan än att genomföra en statistisk studie. När vi började detta arbete hade vi enbart en ytlig kunskap kring Yalla Trappan, integration, segregation och socialt företagande. På grund av våra bristfälliga kunskaper hade vi inte heller tillräckligt god kännedom kring ämnet för att kunna välja rätt variabler i genomförandet en representativ kvantitativ studie. Dessutom ansåg vi att en kvantitativ studie inte skulle kunna ge oss den information vi behövde för att kunna besvara vårt syfte och vår frågeställning som handlade om att ta reda på vad det var med Yalla Trappan som fick kvinnorna där att må så bra och känna sig så delaktiga? Vi önskade också ta reda på vilka egenskaper Yalla Trappan bar som gör att de lyckas med integration och delaktighet. Samt ställde vi oss frågan om ett socialt företag som Yalla Trappan var ett gott exempel på god integration och gott integrationsarbete? För att besvara dessa frågor ansåg vi att den
kvalitativa metoden bäst passade vårt syfte med studien som handlade om att se till de personliga åsikterna hos dem som var engagerade i Yalla Trappan. I den kvalitativa forskningen är den mest använda datainsamlingsmetoden kvalitativa intervjuer som är ett begrepp som ofta förknippas med den typ av intervju som används i kvalitativ forskning. Denna variant av intervju brukar i regel vara mindre strukturerad och när det kommer till kvalitativ forskning handlar det mycket om att lyssna till intervjupersonen och följa dennes tankar i vilken riktning det än må ta eftersom man är ute efter så djupa och utförliga svar som möjligt. Som intervjuare gäller det i dessa fall att vara flexibel och efterhand ställa följdfrågor som uppkommer när intervjupersonen delar med sig av sin berättelse. Kvalitativa intervjuer är med andra ord ofta väldigt anpassbara och tillmötesgående och många gånger tillåts studiens fokus påverkas av utgången av intervjun. (a a)
I stora drag kan man dela upp de kvalitativa intervjuerna i semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer, men viktigt att notera är att dessa två former står för två ytterligheter och att det finns många varianter av intervjuer som spänner mellan dessa två termer. (a a) Intervjuerna som vi fått ta del av och som genomförts av Maria Björnståhl (en beteendevetarstudent från Lunds Universitet som spenderat sin verksamhetsförlagda utbildning på Yalla Trappan under höstterminen 2012) har varit semistrukturerade intervjuer där intervjuaren anpassat sina frågor utifrån vilka förutsättningar den intervjuade burit med sig. I nämnda fall har intervjuerna exempelvis till viss del anpassats till de språkliga förutsättningar som
informanterna har. Kvinnorna som intervjuats på Yalla Trappan har alla varierande kunskaper i det svenska språket och vissa har på grund av dessa språksvårigheter bara kunnat ge begränsade svar på frågorna som ställts.
En semistrukturerad intervju innebär att forskaren utgår från en lista, en intervjuguide med specifika huvudfrågor som man önskar behandla under intervjuns gång, men utöver det ger man intervjupersonen frihet att utforma sitt svar på sitt eget vis och intervjuaren anpassar i vilken ordning huvudfrågorna kommer utefter hur intervjun artar sig. (Bryman, 2008)
7.2 Metoddiskussion
Som vi tidigare nämnt upplevde vi att kvalitativ metod var den ansats som passade syftet med vår studie bäst eftersom vi önskade fokusera på de personliga upplevelserna som finns kring Yalla Trappan. Begränsningarna med en kvalitativ studie är att resultatet är väldigt subjektivt vilket kanske inte ger några
vetenskapligt tillförlitliga slutsatser så som en kvantitativ studie kanske hade kunnat visa på genom objektiv statistik och slutsatser i form av siffror. Men syftet med vår studie har ända från börjat handlat om att ta till vara på de subjektiva åsikterna och upplevelserna kring Yalla Trappan. Reflektionerna vi gjort utifrån denna kvalitativa studie kan trots den subjektiva utgångspunkten ändå vara väsentliga och intressanta ur ett vetenskapligt perspektiv eftersom det skapar en bild kring hur Yalla Trappan fungerar i relation till de anställdas och
praktikanternas känsla av integration. Dessutom hade en kvantitativ studie varit opassande eftersom det är svårt att finna relevanta variabler utifrån vår
frågeställning samt hade inte antalet ifyllda enkäter varit representativt då det på Yalla Trappan inte finns tillräckligt många som kan fylla i den.
7.3 Urval
Intervjuer - I vår studie har urvalet av våra informanter till stor del utformats i samarbete med Christina Merker-Siesjö och Maria Björnståhl. Vi har själva valt att intervjua Christina Merker-Siesjö i egenskap av styrelseordförande i Yalla Trappan och som dessutom funnits med i bilden sedan Yalla Trappan först
startade. I samarbete med Christina kom vi snabbt i kontakt med Maria som under höstterminen 2012 genomfört sin praktiktermin på Yalla Trappan. Christina kom i samråd med Maria fram till att det bästa för alla inblandade parter (kvinnorna på Yalla Trappan, Christina, Maria, Yalla Trappan som verksamhet och
undertecknade) vore om vi kunde ta del av redan de redan genomförda och obearbetade transkriberade intervjuer som Maria tidigare under hösten 2012 hade gjort med kvinnorna som praktiserar eller är anställda på Yalla Trappan. Marias ursprungliga syfte med dessa intervjuer var att sammanföra materialet och sammanfatta detta i en broschyr eller liknande om Yalla Trappan som inom en snar framtid ska finnas tillgänglig inom verksamheten. Utifrån vår frågeställning och vårt syfte valde sedan Maria ut specifika delar i nio av de intervjuer hon genomfört och gjorde detta materialet tillgängligt för oss att använda i vårt arbete. Detta gjorde hon för att kunna skydda kvinnornas integritet, då en del av
materialet kunde vara känsligt att offentliggöra.
Litteratur, rapporter och artiklar – För att bredda vår kunskap gällande
integration, segregation och socialt företagande har vi valt att samla in data inte bara genom kvalitativa intervjuer utan även med hjälp av litteratur, rapporter och artiklar. För att i största möjliga mån försäkra oss om att denna information varit av god kvalitet och uppfyller kravet kring validitet och reliabilitet så har vi sökt våra vetenskapliga artiklar och rapporter via Malmö Högskolas biblioteksdatabas (MUEP, Summon & Google Schoolar). För att få en bild kring vad människor i allmänhet kan ha för uppfattning kring integration har vi också tagit del av relevanta artiklar från svenska dagstidningar. Litteraturen vi valt att ta del av har
vi funnit på Malmö Högskolas Bibliotek och vi har valt böckerna utifrån trovärdigheten hos författarna bakom texten samt utifrån vår önskan om att i största möjliga mån ha så nyligen uppdaterade upplagor som möjligt.
7.4 Bearbetning av material
För att kunna skapa oss en bred kunskap och förståelse för hur man arbetar på Yalla Trappan har vi valt att ta del av redan transkriberade semistrukturerade kvalitativa intervjuer från nio kvinnor som är anställda eller praktiserar på Yalla Trappan för att höra deras åsikter och upplevelser av verksamheten. Intervjuerna har genomförts av Maria Björnståhl som har spelat in intervjuerna och sedan transkriberat dem. Det resultat vi fått ta del av är delar av det obearbetade transkriberade materialet som Maria har valt ut utifrån vårt syfte och vår frågeställning. När vi i vårt arbete använder oss av intervjuerna som gjorts med kvinnorna på Yalla Trappan har vi valt att inte särskilja när det är olika kvinnor som citeras då vi inte funnit det relevant för att kunna genomföra arbetet. I texten hänvisar vi till detta intervjumaterial genom att främst skriva »kvinnorna på Yalla Trappan« eller »Kvinna på Yalla Trappan«.
Vi har också valt att genomföra en semistrukturerad intervju med Christina Merker-Siesjö för att kunna använda hennes tankar som ordförande i Yalla Trappans ideella styrelse i vår analys av verksamheten. Intervjun med Christina dokumenterade vi genom att föra anteckningar som vi direkt efter genomförd intervju sammanfattade till en flytande text där vi utgick från anteckningarna och vårt minne. Därefter har Christina fått läsa igenom texten och gett sitt
godkännande. Intervjun med Christina bör därför betraktas utifrån dessa förutsättningar och att resultatet av denna intervju i viss mån kan kommit att påverkas av vårt minne. Samt har vi tagit tillfället i akt att intervjua Maria Björnståhl själv för att vi önskade ta del av hennes tankar och funderingar kring verksamheten. Intervjun med Maria spelades in och transkriberades för att sedan kunna användas som material i studien. När vi i arbetet refererar till dessa två intervjuer har vi i varierande form valt att hänvisa till Christina och Maria genom förnamn eller med både för- och efternamn.
När det kommer till material vi samlat in genom litteratur, rapporter och artiklar så har vi tagit fram den tillämpbara informationen genom att först läsa hela materialet för att sedan sammanfatta med våra egna ord eller citera det som varit relevant i förhållande till syftet och frågeställningen med vår studie.
7.5 Teoridiskussion och analysmetod
I denna studie har vi valt att gå utanför normen för hur man skriver ett examinationsarbete som detta. I regel brukar resultatet av studien analyseras utifrån en eller flera teorier väl anpassade efter ämnesområde och syfte. Men då vi i vårt syfte redan har valt en teoritiserande frågeställning och eftersom ämnet integrering i sig är en teoretisk utgångspunkt valde vi att inte tillföra ytterligare teorier utan fördjupa oss i den teoretiska grund vi redan hade.
Vi har med andra ord valt att använda oss av begreppet integration som
utgångspunkt i vårt arbete och behandla vår frågeställning kring integration som en teoritiserande frågeställning i sig som vi sedan valt att behandla genomgående i hela uppsatsen. Begreppet integration och hur man definierar detta kan tolkas som en teoretiserande fråga i sig eftersom det finns myriader av olika tolkningar och tankar kring integration. Vi anser att det inte finns något rätt eller fel gällande
frågan om vad integration innebär och det finns inte heller något allmängiltigt svar på hur integration ska definieras. I grunden anser vi att det egentligen inte finns någon som har tolkningsföreträde och ingen har heller rätt att säga att någon annan har fel i deras tolkning av begreppet. Dock finns det exempel där försök att arbeta med begreppet integration har gjorts, exempelvis talar den svenska
regeringen om att:
”Integrationspolitiken omfattar frågor om allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Den omfattar också nyanlända invandrares etablering på
arbetsmarknaden och i samhället, ersättning till kommunerna för flyktingmottagande, urban utveckling och svenskt medborgarskap.”.
Regeringen (2012) I Sverige idag pågår en ständig debatt kring integration och många av
diskussionerna har någon form av vad man skulle kunna kalla för teoretisk eller ideologisk utgångspunkt. Trots att vi själva inte anser att det finns ett rätt svar i frågan om integration så förnekar vi inte att det finns många åsikter kring vad integration faktiskt innebär och att det finns många som anser sig veta svaret på hur man ska definiera begreppet. Till exempel har vi kommit i kontakt med åsikter som sätter integration i relation till arbete och som säger att så länge du har ett arbete och »gör rätt för dig« så är du integrerad det vill säga de menar att man inte ska vara en belastning för det svenska samhället och istället arbeta och tjäna sitt levebröd, betala skatt och inte vara beroende av socialtjänsten etcetera. Andra talar om att vi måste motarbeta segregationen för att kunna öka integrationen, ytterligare andra talar om att man måste lära sig det svenska språket och ta till sig »den svenska kulturen«. De anser att man ska agera som en etisk svensk och ta till sig det svenska sättet att leva och tänka. Eller så handlar det om att man som invandrare ska umgås med etniska svenskar och ta till sig de svenska traditionerna etcetera.
Integration är med andra ord en ständigt pågående teoritiserande diskussion. Men hur vet man egentligen att någon är integrerad? Och när är man integrerad? Vad är integration? Vad innebär egentligen integration? Och vem säger och bestämmer vad integration innebär? Kan man peka ut vem som är integrerad och när man är integrerad? Hur går integration till? Vad är god respektive dålig integration? Är all form integration god integration? Finns det överhuvudtaget något som heter god respektive dålig integration? Varför behöver människor integreras? Måste alla integreras? Vad händer om man inte vill integreras? Kan man stå utanför
integrationen? Hur lång tid tar det att integreras? Är segregation motsatsen till integration? Eller kan man leva segregerat och ändå vara integrerad?
Begreppet integration i sig och frågorna som integration väcker har inte något givet svar i dagens läge och det är kanske just det som är så problematiskt. Man kan vara integrerad i det svenska samhället och ändå leva ett segregerat liv. Man kan dessutom vara integrerad på många olika vis; exempelvis kan man arbeta och betala skatt men inte kunna det svenska språket eller så kan man det svenska språket och känner till den svenska kulturen men väljer att leva utanför det som anses vara den svenska normen.
I detta arbete vill vi lyfta denna teoritiserande diskussion för att försöka skapa en bild av detta mångfacetterade fenomen som kallas integration. Med hjälp av denna diskussion kommer vi att genomgående i hela arbetet reflektera kring ämnet
integration och sätta den teoritiserande diskussionen i relation till de intervjuer med kvinnorna på Yalla Trappan som vi tagit del av samt i förhållande till de två intervjuer vi själva genomfört med Christina och Maria som också är engagerade i Yalla Trappan.
7.6 Genomförandeprocess
Första steget i vår genomförandeprocess var att kontakta Yalla Trappan för att höra efter huruvida de var intresserade av att ställa upp med information som kunde vara värdefull för vår studie. Vi kom först i kontakt med Christina Merker-Siesjö i egenskap av ordförande i den ideella styrelsen för Yalla Trappan. Vi bestämde ett möte med Christina där vi fick möjlighet att förklara vårt
ursprungliga syfte med vår studie: att undersöka vad det är med Yalla Trappan som får kvinnorna att må så bra och känna sig så delaktiga? Vilka egenskaper bär Yalla Trappan som gör att de lyckas med integration och delaktighet? Är ett socialt företag som Yalla Trappan ett gott exempel på god integration och gott integrationsarbete?
Redan innan vi fick kontakt med Christina och Yalla Trappan hade vi skapas oss uppfattningen att kvinnorna genom kontakten med Yalla Trappan känner sig som en del av det svenska samhället. Christina uppskattade vårt intresse och gav oss tillåtelse att ta del av redan genomförda intervjuer med de kvinnor som var anställda och praktiserade på Yalla Trappan samt ställde hon själv upp på en kort intervju kring hennes syn på vår frågeställning. Via Christina kom vi sedan i kontakt med Maria Björnståhl som genomfört intervjuerna med kvinnorna på Yalla Trappan som lät oss ta del av relevanta delar ur nio utav de intervjuer hon genomfört med kvinnorna. Samt fick vi genomföra en intervju med Maria personligen om hennes uppfattning av Yalla Trappan.
När vi sedan satte oss ner för att sammanställa vårt insamlade material insåg vi snabbt att vi inte kunde genomföra en fallstudie kring Yalla Trappan utan att ta den teoritiserande frågan kring integration i beaktning. När vi undersökte området närmare insåg vi att ämnet skulle bli alldeles för stort och svårt att hantera inom den begränsade tidsram vi hade att röra oss med. Därför valde vi att avgränsa integrations-begreppet till integration i relation till segregation och socialt
företagande samt arbete i förhållande till integration. För att kunna samla kunskap inom detta område valde vi att främst vända oss till relevanta artiklar och
litteratur.
Med hjälp av det intervjumaterial med kvinnornas egna berättelser som vi fått tillgång till, de intervjuer som vi själva genomfört med Christina Merker-Siesjö och Maria Björnståhl samt ett antal artiklar, rapporter och böcker kring
integration, segregation och socialt företagande har vi sedan teoritiserat och diskuterat vårt syfte och vår frågeställning utifrån den kunskap vi förvärvat under arbetets gång.
7.7 Forskarrollen
Vid kvalitativa intervjuer måste man som forskare alltid bedöma den så kallade »intervjuareffekten« som handlar om intervjuarens effekt på informanten. Med sin blotta närvaro eller med riktade frågor kan intervjuaren medvetet eller omedvetet styra in informanten på ett särskilt spår. Men att använda alldeles för öppna frågor kan istället resultera i öppna och luddiga svar där intervjuaren lätt kan misstolka informantens svar och därav dra felaktiga slutsatser i sin studie. Därför är det
viktigt att intervjuaren är medveten om dessa förutsättningar för att försöka undvika inverkan på informanten i så stor utsträckning som möjligt. Även intervjuarens person kan på olika vis påverka slutresultatet av intervjun.
Exempelvis kan intervjuarens etnicitet, kön, ålder och sociala bakgrund influera de svar informanten ger. Dock är det är svårt att visa på konsekventa mönster när det gäller intervjuareffekten och därför bör man behålla ett realistiskt
förhållningssätt till intervjuareffektens betydelse för resultatet av intervjun. (Bryman 2008)
I intervjuerna med Christina och Maria som vi själva genomfört tog vi hänsyn till intervjuareffekten i största möjliga mån genom att bland annat tänka på hur vi formulerade frågorna. Dock har vi i båda intervjuerna varit väldigt intresserade och engagerade i informanten och vad denne har att säga vilket på ett omedvetet plan möjligtvis kan ha styrt informanten när de svarat och oss själva när vi ställt frågorna. Några uppenbara bevis på denna inverkan har dock inte gått att finna i intervjumaterialet vi använt.
I de nio intervjuerna med kvinnorna på Yalla Trappan som vi fått ta del av har vi inte själva kunnat observera i hur stor utsträckning som intervjuareffekten har kunnat påverka svaren. Intervjuerna vi tagit del av har varit genomförda av Maria Björnståhl i egenskap av studentkandidat på Yalla Trappan. Eftersom hon
personligen hade en yrkesmässig relation till kvinnorna kan detta faktum varit en faktor som spelat in i fråga om intervjuareffekten. Att det var Maria som
genomförde intervjuerna istället för oss kan exempelvis ha resulterat i att Maria fick utförligare svar än vad vi själva skulle fått eftersom de känner sig tryggare i hennes närvaro. Tryggheten kan ha resulterat i att de upplevde sig mer frispråkiga i relation till Maria och de behövde inte skämmas över att de talade dålig svenska för de visste att Maria inte skulle döma dem utefter det. Men att de kände Maria sedan innan kan också ha påverkat deras svar i den riktningen att de inte ville uttrycka något som de egentligen tänkte men valde att inte säga av risken för att såra eller uppröra Maria.
Vi ska i följande del behandla fler eventuella risker respektive tänkbara fördelar med att ta del av redan genomförda transkriberade intervjuer. Att använda någon annans färdigtranskriberade intervjuer kan resultera i att materialets trovärdighet kan komma att ifrågasättas på flera punkter. För det första har vi inte kunnat kontrollera att allt gått rätt till under intervjuns gång, det vill säga att vi inte kunnat se till att intervjuaren tagit hänsyn till de grundläggande etiska principerna gällande frivillighet, anonymitet, konfidentialitet samt informationskravet och samtyckeskravet.
För det andra har intervjuerna ursprungligen genomförts för att undersöka ett annat syfte än vårt eget, därigenom har vi inte kunnat säkerställa att vi fått ut all kunskap som vi hade kunnat få av informanterna. När detta arbete läses måste därför hänsyn tas till att vi inte själva har genomfört intervjuerna med kvinnorna och därigenom är det inte vi själva som har formulerat de frågor de svarat på, även om de frågor som ställts varit relaterade och relevanta för vårt syfte och vår
frågeställning. Då vi inte själva har genomfört intervjuerna har vi inte heller kunnat ställa egna följdfrågor för att få en bättre förståelse och ett bredare perspektiv för vår frågeställning. Detta kan eventuellt ha resulterat i att vi fått ett tunnare material än om vi skulle ha genomfört intervjuerna själva.
För det tredje är det viktigt att beakta, när man betraktar intervjumaterialet, att Maria är personligt engagerad i Yalla Trappan vilket innebär att hon kan ha en partisk inställning till vad kvinnorna svarat. Hon kan på ett medvetet eller omedvetet plan ha lagt in sin egen tolkning i vad kvinnorna sagt och styrt
intervjun i den riktningen hon önskat. Det vill säga att intervjuerna kan vara styrda att passa bilden av Yalla Trappan man önskar visa för omvärlden. Detsamma gäller när hon har transkriberat och valt ut vilka delar av materialet som vi ska få ta del av. Risken finns alltid att hon kan ha klippt bort de delar som talar negativt om Yalla Trappan därför att hon önskat ge enbart en positiv bild av verksamheten eller så kan hon ha värderat dessa delar som oviktiga och irrelevanta i vårt
sammanhang. När det gäller transkriberingen av materialet kan hon av samma anledningar valt att omformulera valda delar av intervjuerna.
För det fjärde kan det faktum att hon har känt kvinnorna också ha påverkat i vilken grad kvinnorna har valt att svara. Eftersom de känner sig trygga med Maria kan de mycket väl ha givit utförligare och mer detaljerade svar än vad de skulle gjort om vi hade genomfört intervjuerna själva. Detta kan, om man betraktar det utifrån en etisk aspekt, ifrågasättas eftersom vi kanske har fått ta del av känsligare information som kvinnorna annars inte hade varit bekväma att dela med oss. Dock utgår vi från att detta inte är fallet eftersom vi fått godkännande av alla kvinnor att använda detta material.
Det intervjumaterial som behandlar kvinnorna på Yalla Trappan måste därför betraktas utifrån ljuset att det inte är vi som genomfört intervjuerna. Vi måste i detta fall lita till att Maria har tolkat kvinnorna rätt samt transkriberat och genomfört intervjuerna på ett korrekt vis.
Trots att vi kan se riskerna med att ta del av intervjuer i andra hand så har vi ändå valt att använda detta material i vårt arbete. Främst därför att vi inte finner någon anledning att misstro Maria i de sammanhang som vi nämnt ovan. Vi har valt att sätta vår tillit till henne och hennes trovärdighet. Maria är själv en student på Lunds Universitet och därför bör hon högst sannolikt vara medveten om hur man genomför och transkriberar intervjuer på ett etiskt korrekt vis. Ytterligare en faktor som gör Maria trovärdig är att det intervjumaterial som vi fått ta del av har varit gediget, mångfacetterat och har visat upp olika sidor av Yalla Trappan. I kontakten med Maria har vi dessutom fört en dialog kring intervjuerna som genomförts med kvinnorna på Yalla Trappan samt kring det färdigtranskriberade materialet.
7.8 Etiska överväganden
De etiska principer som vi tagit ställning till i vårt arbete är framför allt de grundläggande etiska aspekterna som berör frivillighet, anonymitet och konfidentialitet för de som är involverade i vår studie. Vi har också följt andra etiska principer som gäller för svensk forskning. Informationskravet som innebär att vi ska vara tydliga med vår kommunikation med de som ingår i vår
undersökning har vi tagit fasta på genom att klargöra studiens syfte, att
deltagandet i vår studie är frivilligt och att de har rätt att ångra sig angående sitt deltagande i vårt arbete. Samtyckeskravet har för oss som fått ta del av redan skrivna intervjuer varit väldigt viktigt och det innebär att de som medverkar i studien själva bestämmer om de vill vara delaktiga eller inte. Vi har själva tillsammans med Maria Björnståhl som utfört intervjuerna med kvinnorna på Yalla Trappan frågat alla informanter om lov att få ta del av deras intervjuer. I
samband med detta klargjorde vi också att alla kvinnor kommer att vara helt anonyma i vår studie. I de två intervjuer som vi själva genomfört med Christina Merker-Siesjö och Maria Björnståhl har vi fått tillåtelse att använda deras namn i vår studie.
I intervjuerna med kvinnorna på Yalla Trappan har vi bara tagit del av de delar av det fullständiga materialet som har varit relevanta utifrån vårt syfte med studien. Detta därför att intervjuerna i grunden varit mer utförliga och bland annat behandlat frågor kring kvinnornas livshistoria och privatliv. För att skydda kvinnornas integritet och person så har vi i samråd med Maria valt att inte ta del av dessa delar.
Vi är medvetna om att vi även måste uppfylla konfidentialitetskravet som innebär att vi som forskare har skyldighet att behandla uppgifter om informanternas person med största möjliga konfidentialitet.
Då vi i vår kontakt med kvinnorna på Yalla Trappan fick tillåtelse att använda intervjuerna i syfte att precisera vad som gör att Yalla Trappan fungerar så bra har vi trots att vårt syfte och vår frågeställning utvecklats under arbetets gång valt att bara använda oss av intervjuerna i det ursprungliga syftet för att respektera kvinnorna och på så vis ta hänsyn till de etiska aspekterna av att genomföra en uppsats som denna.
För att kunna diskutera och reflektera kring integration och segregation utifrån vårt syfte och vår frågeställning har vi istället valt att ta del av litteratur och artiklar som berör ämnet då vi också upplevde att de kvalitativa intervjuer vi själva genomfört med Christina och Maria inte fullt ut kunde hjälpa oss att besvara vår fråga om vad integration skulle kunna innebära.
Sist men inte minst måste vi även ta hänsyn till nyttjandekravet som betyder att det material som samlats in under studiens gång enbart får användas för det ursprungliga studiesyftet och undersökningsändamålet. Då ursprungssyftet med vår studie utvecklats under arbetets gång har vi som tidigare nämnt varit
noggranna med att enbart använda intervjuerna i enlighet med vårt ursprungliga syfte att fokusera på de goda egenskaper som Yalla Trappan förfogar över som företag. För att sedan kunna teoritisera integration har vi istället tagit del av artiklar och litteratur som berör ämnet. (Bryman 2008)
7.9 Arbetsfördelning
Redan när vi började diskutera att skriva detta arbete tillsammans gjorde vi upp regler för att underlätta för oss under själva skrivandeprocessen. Dessa regler handlade främst om att vi skulle vara ärliga mot varandra och respektera
varandras olikheter och sätt att tänka och att hela tiden uppmuntra varandra för att kunna driva arbetet framåt.
Vi bestämde redan tidigt för att dela upp arbetsfördelningen i olika delar för att effektivisera skrivandet men vi båda har ändå varit delaktiga i alla delar av arbetet då vi ständigt diskuterat och reflekterat kring utformningen och innehållet. Texten har fått växa fram genom ett gemensamt arbete där självdistans och uppriktighet gentemot vad som bör och inte bör finnas med i texten varit ledande. Vi har båda kunnat vara ärliga kring de partier i texten som vi kämpat med men som ändå inte passat in i sammanhanget och som vi därför fått sålla bort.
7.10 Avgränsning
Vi har varit tvungna att avgränsa arbetet utifrån de förutsättningar som en examinationsuppsats ger rent tidsmässigt samt i maximalt antal sidor. Därför har vi valt att avgränsa ämnet integration till att enbart handla om integration i relation till arbete, segregation och socialt företagande. Inom socialt företagande har vi dessutom varit tvungna att begränsa oss ytterligare och bara hantera
begreppet utifrån en variant av socialt företagande det vill säga arbetsintegrerande sociala företag, den som Yalla Trappan har som utgångspunkt i sitt arbete som utgår från socialt företagande som en möjlig väg till integration i det svenska samhället.
7.11 Begreppslista och begreppsförklaring
Den svenska modellen, etnisk svensk, humankapital, integration, invandrare, kvinnorna/kvinnorna på Yalla Trappan, miljonprojekts-område, norm, segregation, person med utländsk bakgrund/härkomst, socialt arbete, socialt företag, Yalla Trappan.
Den svenska modellen:
När vi väljer att hänvisa till den svenska modellen menar vi på det sätt som den svenska välfärden under större delen av 1900-talet var organiserad. Det vill säga innan de stora privatiseringarna skedde och välfärden till största delen drevs av offentliga verksamheter och medel.
Etnisk Svensk:
Vi har valt att använda oss av begreppet etnisk svensk för att kunna tydliggöra för läsarna till vilka vi önskar syfta. Med etnisk svensk hänvisar vi till människor som har sitt ursprung, sin familj, sin historia och sin kulturella tillhörighet i Sverige och som inte kan inbegripas när man talar om människor med utländsk bakgrund eftersom det även innefattar människor som är födda och uppväxta i Sverige men vars föräldrar är invandrare. Vi hade kunnat använda oss av ett begrepp som svensk men det hade även innefattat dem som har ett svenskt medborgarskap eller som själva anser sig vara svenska. Att använda ett annat begrepp hade inte på samma sätt kunnat belysa det vi vill ska framkomma när vi använder oss av etnisk svensk.
Humankapital:
Humankapital beskrivs som de egenskaperna en människa förvärvar under sin livstid genom bland annat utbildning. Dessa egenskaper eller färdigheter kan vara antingen psykiska eller psykiska. ( Nationalencyklopedin, 2013)
Integration:
Enligt nationalencyklopedin (2013) är integration en process som leder till att skilda enheter förenas. Vi har valt att använda oss av begreppet integration för att benämna och beskriva vad som sker när människor med olika bakgrunder möts i olika sammanhang eller när kvinnorna på Yalla Trappan genom sitt arbete assimilerar den svenska normen att en kvinna ska både sköta hem, man och barn men även inneha ett arbete och hjälpa till att försörja familjen. Arbetsintegration är också något som kommer behandlas, det vill säga integration genom arbete.
Invandrare
Vi har valt att använda oss om begreppet invandrare när vi diskuterar och
beskriver de personer som har invandrat till Sverige under sin egen livstid. Detta begrepp ska inte blandas ihop med när vi skriver person med utländsk
bakgrund/härkomst.
Kvinnorna/Kvinnorna på Yalla Trappan
När vi i denna uppsats använder oss av formuleringen kvinnorna eller kvinnorna på Yalla Trappan hänvisar vi inte till de frivilligt engagerade som Christina Merker-Siesjö eller Maria Björnståhl, utan vi refererar till de kvinnor som är anställda eller praktiserar på Yalla Trappan.
Norm:
Vi använder oss av norm i den bemärkelsen att följa de värderingar och den moral som större delen av den etniskt svenska befolkningen förespråkar. Det handlar också om i vilken grad som etniskt svenska kvinnor arbetar utanför hemmet. Miljonprojekts-områden:
Områden/ förorter i Sverige där en byggspurt uppstod under 1960-talet då Sverige led av bostadsbrist. Man byggde sammanlagt en miljon bostäder på 10 år.
Områden som Rinkeby, Angered och Rosengård kan räknas till sådana
miljonprojekts-områden. (Nationalencyklopedin, 2013) Dessa områden har på senare tid blivit segregerade förorter som i stor utsträckning befolkas av människor med svag ekonomi och utländsk bakgrund.
Person med utländsk bakgrund/härkomst:
Med person med utländsk bakgrund eller härkomst syftar vi till invandrare men också deras barn även om de är födda och uppväxta i Sverige. Vi har i detta arbete valt att hänvisa till personer med utländsk bakgrund eller härkomst för att närmare kunna precisera vad vi menar istället för att använda oss av begreppet invandrare som vi anser kan vara missvisande eller belyser det vi är ute efter i dessa fall. Segregation:
Segregation har enligt nationalencyklopedin (2013) sitt ursprung ur det grekiska ordet »avskilja« vilket syftar till hur olika grupperingar i det svenska samhället distanserar sig från varandra och inte i någon större utsträckning behöver beblanda sig med varandra.
Socialt arbete:
Benämns i denna uppsats som människobehandlande arbeten där syftet är att förbättra människors livsvillkor.
Socialt Företag:
Är företag som är fristående från både den offentliga och den privata sektorn men har samarbete med dem båda. När vi i detta arbete nämner sociala företag handlar det främst om arbetsintegrerande socialt företagande där vi lyfter Yalla Trappan som ett exempel på detta.
Yalla Trappan:
7.12 Begreppsdiskussion
I vårt arbete har vi vid ett flertal tillfällen stött på hinder i form av val av begrepp. Svårigheten har legat i att finna begrepp och ord som definierar det som vi önskar få fram, men vi har också fått brottas med vårt eget ställningstagande och vår egen subjektiva syn på de olika begreppen.
I ett arbete som kretsar kring integration och segregation har vi varit tvungna att använda oss av begrepp som vi kanske inte känt oss så bekväma med. Främst har denna svårighet framkommit i samband med begreppen »invandrare«, »människor med utländsk härkomst« och »etnisk svensk«. Svårigheten har varit att vi genom att använda dessa begrepp i vårt arbete upprätthåller ett segregerat tankesätt dvs. ett »vi och dem-tänkande«. Att befästa dessa begrepp i vårt arbete kan med andra ord motarbeta integrationen och öka segregationen. Men å andra sidan så är en förutsättning för att man ska kunna synliggöra och arbeta med ett problem att man kan prata om det. Vilket i sin tur betyder att man, för att kunna tala kring och bearbeta problematiken så måste man definiera och sätta ord på problemet och vad problemet innefattar. Så tills vi kommit så långt med integrations- och segregationsproblematiken att det inte längre anses vara ett problem tror vi dessvärre att man i vissa sammanhang kommer vara tvungen att använda begrepp som dessa. Men ska man göra det är det viktigt att reflektera kring ordens
betydelse och vara införstådd i vad för människosyn som de upprätthåller.
8. RESULTAT OCH DISKUSSION
Integration är ett intressant begrepp i den bemärkelsen att det många gånger tolkas på olika vis. En del skulle kanske mena att det handlar om att lära sig svenska, andra skulle hävda att integration är att ta till sig den svenska mentaliteten och leva efter de svenska värderingarna. Men att i så fall sätta fingret på vad den svenska mentaliteten och vad de svenska värderingarna egentligen innebär är det troligtvis inte många som kan svara på. Ytterligare andra skulle säkerligen hävda att det handlar om att de som kommer till Sverige ska ha ett arbete och kunna försörja sig och sin familj. Det finns utan tvivel lika många uppfattningar och nyanser av tolkningar kring integration som det finns individer i vårt avlånga land, men i detta arbete kommer vi diskutera vad vi tolkar som två av de vanligaste åsikterna kring integration som vi personligen mött i det svenska samhället. Vi kommer närmare bestämt främst reflektera kring integration i relation till segregation samt kommer vi att titta på tanken om att arbete är vägen till integration.
Vi börjar med att försöka rama in ett begrepp som i många sammanhang anses vara motsatsen till integration: Segregation. En åsikt man får full förståelse för när man ser hur Svenska akademien (2013) i sin svenska ordlista definierar begreppet segregera som att ”avskilja eller särhålla raser eller folkgrupper.” Att man än idag använder begreppet »ras« i ett sammanhang som detta kan med all rätt ifrågasättas, dock är det inte kring detta som vår uppsats ska skrivas men det väcker ändå tanken att detta synsätt på människor av olika etniska bakgrunder fortfarande existerar och påverkar hur vi ser på och bemöter varandra. Ordet integration betyder i sin tur enligt samma ordlista (a a) ”sammanförande till en helhet.”
I media idag pratas det mycket om segregation och om hur olika kulturer har svårt att samverka i dagens Sverige. Somliga diskussioner kretsar kring segregation på arbetsmarknaden, andra talar om segregation på bostadsmarknaden och åter andra tar upp en allmänt ökad segregation i det svenska samhället. Sverige är i dagsläget ett multikulturellt samhälle där folk från vitt skilda länder, med varierande
kulturella bakgrunder och med olika språk måste samsas. Oförståelsen och oviljan att acceptera och respektera olikheterna har bidragit till att skapa motsättningar mellan delar av den svenska befolkningen vilket vi bland annat kan utläsas av det stigande stödet för främlingsfientliga organisationer och politiska partier som tydliggörs bäst genom Sverigedemokraternas intåg i riksdagen och deras ökade siffror i opinionsmätningarna. (Rhen, P.A, 2012)
Berenice Duarte är en psykolog med ursprung från Brasilien som varit bosatt i Sverige sedan ett antal år tillbaka. I sitt yrke har hon sparat på erfarenheter och tankar som hon samlat i sin bok Två Krafter - En ny identitet (2010) som hon skrivit med syfte att öka kunskapen och öppna människors ögon för hur det är att komma som ny till Sverige samt medvetandegöra det som behöver förbättras för att kunna bemöta dem som är i särskilt behov av hjälp från samhället. Duarte (a a) menar att om man redan från början när man anländer till Sverige blir segregerad och behandlad annorlunda är det lätt att fastna i ett negativt mönster där det skapas sociopsykologiska hinder som försvårar integreringen in i den nya kulturen. Hon anser att det är viktigt att individens värde som människa och individens rätt att få vara delaktig i samhället bejakas. Vi hade inte kunnat uttrycka det bättre själva, men frågan vi då ställer oss är varför det är så svårt att få människor att acceptera varandras olikheter?
Ett uttryck som talar sitt tydliga språk i samhället och som pekar mot det faktum att man ännu inte har funnit ett sätt att fullt ut acceptera varandra är att människor i Sverige idag faktiskt rent fysiskt segregeras från varandra. Vi talar alltså om bostadssegregationen, en form av diskriminering på bostadsmarknaden som är vanligt förekommande i diskussionen kring segregation. I Sverige har vi många förorter där den huvudsakliga befolkningen är av annan etnisk bakgrund än
svensk medan vi å andra sidan även har de områden där merparten av invånarna är av etnisk svensk bakgrund. (Biterman, 2010) Bostadssegregationen pekar på att invandrare just på grund av sitt ursprung diskrimineras och särbehandlas på bostadsmarknaden (Ålund, 2008) Det kan handla om att de har ett namn som inte klingar svenskt eller ett utseende som antyder att de inte har sina rötter i Sverige och genast lutar sig människor tillbaka på fördomar kring kulturellt betingade beteenden. Precis som Ålund (a a) skriver så handlar det om stereotypiskt tänkande där man ser på andra kulturer än den svenska som avvikande från den svenska normen och därför något man önskar ta avstånd ifrån. Detta
avståndstagande upplevs i många sammanhang som problematiskt i relation till integration.
Många gånger blir det ett problem eftersom det ofta är människor med svag ekonomisk status som på grund av sin ekonomi tvingas bostätta sig i förorterna där lägenheterna är mindre attraktiva på marknaden i förhållande till de lägenheter som ligger mer centralt placerade. Alltmedan det i regel är människor med stark ekonomisk bakgrund som hamnar i de områden där majoriteten är av etnisk svensk bakgrund. (Biterman, 2010) Tittar man på hur det ser ut är det svårt att inte dra en koppling mellan fattigdom, slitna lägenheter i miljonprojekts-områden och ett annat ursprung än svensk samt en koppling mellan att vara etnisk svensk, bo i
